Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2013-04-16
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnar sammanträdet. Föredragningslistan godkänns.
Arbetsmarknadsnämnden utser ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 22 april 2013.
AMN 2013-0062-1.6
Arbetsmarknadsnämndens beslutArbetsmarknadsnämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C).
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till beslut samt att därutöver anföra följande:
Det är angeläget att frågan om nyanlända elevers mottagande och skolgång uppmärksammas och det är ett viktigt steg för att fler ska klara både grundskolan och gymnasieskolan med fullständiga betyg.
I Stockholms stad finns idag möjligheten att gå ett tionde läsår i skolan. Skolorna erbjuder läxhjälp och det finns möjlighet till sommarskola.
Sedan december 2012 finns också verksamheten Start Järva – ett pilotprojekt som syftar till att utveckla en likvärdig mottagning av nyanlända grundskoleeleverna vid de kommunala skolorna i staden. På START Järva träffar personalen hela familjen tillsamman med en tolk och vid andra tillfällen träffar en pedagog och modersmålslärare barnet för en kunskapsskanning i några skolämnen. På så sätt får vi också en bild av elevens förkunskaper vilket ger möjlighet att sätta in extra stöd där så behövs.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart.
ÄrendetArbetsmarknadsnämnden har av kommunstyrelsen beretts tillfälle att inkomma med yttrande avseende ett förslag till Utbildning för nyanlända elever, mottagande och skolgång (Ds 2013:6).
I promemorian ges förslag på hur mottagandet och undervisningen av nyanlända elever i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan bör regleras. Därtill föreslås ett antal författningsändringar vad gäller rätten till utbildning och skolplikt.
Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till de förslagna författningsändringarna med följande synpunkter.
En prioritering i timplanen till förmån för ytterligare undervisningstid i svenska föreslås begränsas till ett år för att möjligheterna för eleven att nå kunskapskraven i övriga ämnen inte ska försvåras. Intentionen är bra men arbetsmarknads-förvaltningen anser att det efter ett år ska finnas möjlighet för rektor, att utifrån individuell bedömning av eleven, fatta beslut om att den prioriterade timplanen ska förlängas.
Undervisningstiden i förberedelseklass ska enligt förslaget ses som en introduktion till den svenska skolan och den nyanlände ska så skyndsamt som möjligt få en tillhörighet i den undervisningsgrupp som han eller hon normalt ska undervisas i. Tiden i förberedelseklass får enligt förslaget inte överstiga ett år och om särskilda eller synnerliga skäl finns kan tiden förlängas till två år. Den föreslagna tids-begränsningen får dock inte skymma att det kan finnas nyanlända elever somkräver särskilt stöd för längre tid än två år av andra skäl än att introduceras i den svenska skolan och arbetsmarknadsförvaltningen vill understryka vikten av att noggrant följa om den nyanlände behöver särskilt stöd som innebär att det finns särskilda skäl att göra en annan placering.
Arbetsmarknadsförvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2013. Förvaltningen föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknads-förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
Förslag till beslut
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar (se beslutet).
2) Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Att prioriterad timplan ska förlängas om behov föreligger.
2. Att den garanterade undervisningstiden ska utgå från elevens individuella behov.
3. Att tiden i förberedelseklass individanpassas och varieras efter elevernas behov.
4. Att i övrigt anföra:
Eleven och samhället har allt att vinna på att ge nyanlända den utbildning och den kunskap de behöver för att kunna ta sig vidare i gundskolan samt i gymnasiet. Utbildning och kunskap ger förutsättningar till utbildning och arbete.
Elever som kommer till Sverige före sju års ålder klarar sig nästan lika bra i skolan som de som fötts här, medan de som anländer senare generellt klarar sig mycket sämre i skolan.
Standardiserade lösningar som bygger på låga förväntningar och ett synsätt som utgår från att nyanlända elever per definition är lågpresterande, är kontraproduktivt och bör så långt det är möjligt motverkas. Skolorna tar inte reda på vilka förkunskaper eleverna har.
Undervisningen organiseras oftast utifrån skolans behov, inte elevernas. I de förberedande klasserna blandas elever med helt olika behov. När nya elever kommer till sänks nivån på undervisningen varvid de som varit i klassen ett tag tröttnar. Men det finns också positiva undantag. I tio
kommuner som Sveriges Kommuner och Landsting identifierat som goda exempel undervisas nyanlända elever inledningsvis ofta i ordinarie
undervisning i praktisk-estetiska ämnen. Allteftersom elevernas kunskaper i svenska språket fördjupas utökas undervisningen i övriga ämnen.
De nyanlända behöver mer undervisningstid än andra elever för att kunna komma ikapp. Men i förberedelseklasserna riskerar de istället att få färre timmar undervisning än andra elever.
3) Karin Gustafsson m.fl. (S) och Awad Hersi m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C).
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Karin Gustafsson m.fl. (S) och Awad Hersi m.fl. (MP) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
AMN 2013-0042-1.6
Arbetsmarknadsnämndens beslutArbetsmarknadsnämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknads-förvaltningens tjänsteutlåtande som yttrande över remissen.
Ärendet
Arbetsmarknadsförvaltningen har av kommunstyrelsen erhållit en remiss, motion (2013:2) om stöttandet och utvecklandet av det arbetsintegrerande sociala företagandet.
I motionen anförs att det inom områdena offentlig upphandling, finansiering samt kunskap och stöd finns möjligheter för Stockholms stad att göra skillnad och underlätta för de arbetsintegrerande sociala företagen att växa och bli fler.
När det gäller stöd för bildandet och utveckling av sociala företag så sker detta i Stockholm bl.a. genom Coompanion och SKOOPI. Staden bidrar idag med finansiellt stöd till Coompanion. Staden har också möjlighet att som stödjande medlem i SKOOPI bidra till den verksamhet de bedriver. Dessa organisationer liksom de sociala företagen själva är sannolikt de bästa ambassadörerna för att ge stöd och sprida kunskap om socialt företagande.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger stöd för att beakta sociala hänsyn i upphandlingens olika faser. Arbetsmarknadsförvaltningen avser att för egen del i samband med kommande upphandlingar av varor och tjänster överväga vilka möjligheter som finns att ta sociala hänsyn och utforma förfrågningsunderlag därefter.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2013.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP), Kristian Ljungblad (C) och Karin Gustafsson m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag (se beslutet).
1. Att i huvudsak bifalla motionen.
2. Att i övrigt anföra:
Sociala kooperativ är bra alternativ för människor som står långt ifrån
arbetsmarknaden, exempelvis hemlösa, psykiskt funktionsnedsatta och
personer som rehabiliteras efter missbruk. Målet för vänstern är att minst fem kooperativ startas. Fem stadsdelsnämnder får ansvaret att samordna kooperativen i samverkan med brukarorganisationer. Kooperativen är en resurs för hela staden. De som efter en tid i ett socialt kooperativ har
kommit närmare arbetsmarknaden kan exempelvis anvisas OSA-arbete.
3) Awad Hersi m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Att tillstyrka motionen.
2. Att därtill som svar på remissen anföra följande:
För att nå en mer inkluderande arbetsmarknad krävs att vi skapar fler jobb och alternativa vägar till arbete. Arbetsintegrerande sociala företag kan vara en av flera vägar till att bryta den strukturella arbetslösheten.
Företagen bidrar till att skapa nya jobb, rehabilitera människor och ge människor som länge varit inaktiva en meningsfull sysselsättning, bland andra långtidsarbetslösa, långtidssjuka och personer med funktions-nedsättning. De kan även bidra till att stärka människors självkänsla och ta vara på kreativitet.
Vi anser att de föreslagna insatserna för att stärka det arbetsintegrerande sociala företaget bör genomföras och tillstyrker motionens yrkanden.
Awad Hersi m.fl. (MP) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
AMN 2013-0067-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
Stockholms stad har inbjudits att lämna synpunkter på SOU 2012:74 Främlings-fienden inom oss – betänkande av utredningen om ett effektivare arbete mot
främlingsfientlighet. Utredningens uppdrag är att föreslå hur arbetet mot
främlingsfientlighet och liknande former av intolerans kan effektiviseras (dir 2011:39). Utredningens betänkande ger en bred översyn av främlingsfientligheten i Sverige. Betänkandet redovisar tio förslag på åtgärder vars syfte är att motverka främlingsfientligheten i samhället och hur arbetet ska effektiviseras.
Arbetsmarknadsförvaltningen anser i enlighet med betänkandet att det är viktigt att arbeta för att motverka den så kallade vardagsrasismen. Förvaltningen har i uppdrag att minska utanförskap och få fler att gå från bidrag till arbete. I detta ingår också att arbeta mot rasism och olika former av diskriminering på arbetsmarknaden. Förvaltningen har också samordningsansvar för stadens arbete med nationella minoriteter och även i detta sammanhang är arbetet mot fördomar och diskriminering av stor betydelse. Detta gäller särskilt för den romska gruppen. Många av de förslag som lämnas i betänkandet ger ökat stöd för ett sådant arbete. Arbetsmarknadsförvaltningen vill framhålla arbetet med medborgardialog och delaktighet som ett redskap för att motverka främlingsfientlighet.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP), Kristian Ljungblad (C), Karin Gustafsson m.fl. (S) och Awad Hersi m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag (se beslutet).
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att i huvudsak godkänna remissyttrandet.
2. I yttrandet uttalas specifikt att:
Minst en antidiskrimineringsbyrå ska finnas i varje län. Dessa ska ha de befogenheter och den juridiska kompetens som krävs för att kunna driva fall.
3. Att i övrigt anföra:
I Europa växer främlingsfientligheten fram utifrån den rovkaptialism som har försatt delar av Europa i en djup kris. Arbetslöshet och fattigdom växer och skapar förutsättningar för framväxten av högerextrema partier. Det är bra att regeringen nu tar fram en mängd förslag men förslagen kan
jämföras med plåster på en skottskada som bör opereras. Det viktigaste
incitamenten mot främlingsfientlighet är kampen mot arbetslösheten samt en välfärd som står rustad för att kunna ta hand om de medborgare som
behöver omsorg av olika slag.
Vi har idag en djupgående kunskapssegregering där 15 % av eleverna i Stockholm inte har behörighet till gymnasiet, kunskapssegregeringen tilltar. Det är tecken på ett samhälle i kris. Den fascistiska rörelsen lever gott på okunskap, just därför är utbildningspolitiken en grundsten i det demokratiska samhället som motverkar fascism och främlingsfientlighet.
Det förekommer idag en tydlig diskriminering och rapporter om hatbrott haglar. Den romska minoriteten i Stockholm blir ständigt utsatta för ren diskriminering och det finns idag inga tydliga politiska försök att ta tag i den situationen.
För Stockholms del behövs ett tydligt strategiskt arbete mot diskriminering, detta saknas idag. Ett resonemang som vi inte ställer oss bakom är att det ekonomiska stödet till etniska föreningar är negativt därför att det cementerar uppfattningen att människor har gemensamma intressen och åsikter bara för att de delar etnicitet. Däremot håller vi med om att bara de som själva har invandrat ska kallas för invandrare.
Vi tycker att det är positivt att utredningen beskriver främlingsfientlighetsom något som genomsyrar samhället och hänger samman med fattigdom och ojämlikhet. Vi håller med om att det viktigaste vi kan göra för att bekämpa främlingsfientlighet är att bedriva en politik för låg arbetslöshet och fungerande välfärdssystem samt att dialog aldrig kan kompensera för fattigdom och ojämlikhet.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslagen till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP), Kristian Ljungblad (C), Karin Gustafsson m.fl. (S) och Awad Hersi m.fl. (MP).
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande lämnas av Karin Gustafsson m.fl. (S) enligt följande:
Vi är positiva till att regeringen arbetar mot främlingsfientlighet. Det är viktigt att arbetsgivarens ansvar i detta betänkande tydliggörs. Arbetsgivaren ska verka för att personer av olika etnisk tillhörighet ges möjlighet att söka lediga anställningar.
Det är diskriminering och inte det ”kulturella avståndet” till personer som är födda utanför Europa som är den viktigaste förklaringen till utrikesföddas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Diskriminering i arbetslivet innebär att arbetsgivare inte tar tillvara den potential av arbetskraft och kompetens som finns i Sverige. Arbetsgivarna måste öppna arbetsmarknaden för alla oavsett ursprung och bakgrund. Det är också viktigt att fundera på vilka strukturer det är som stänger ute människor från att vara delaktiga i samhällslivet. Strukturer som vi ofta är helt omedvetna om, det som kallas för glastaken.
Särskilt uttalande lämnas av Awad Hersi m.fl. (MP) enligt följande:
Att dela in människor i tydliga etniska och kulturella grupperingar är i mångt och mycket en social konstruktion. Men när olika kategoriseringar av människor utgör hinder för den enskilda människan att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och uppnå personlig utveckling är det samhällets uppgift att röja dessa hinder ur vägen för den enskilda individen. Främlingsfientlighet och andra intoleranta attityder sker alltid på bekostnad av den enskilda människans värdighet och bottnar i grunden i inskränkthet och brist på mänsklig samhörighet.
Vi välkomnar förslaget att DO ges ett tydligare uppdrag som innebär att följa upp och analysera utvecklingen avseende arbetet mot främlingsfientlighet och andra former av intolerans. Vi stödjer också utredningens förslag om att öka stödet till antidiskrimineringsbyråerna. Samtidigt vill vi framföra följande synpunkter: Det största hindret för en antidiskrimineringsbyrå att driva ett diskrimineringsfall till domstol är domstolskostnaderna. Den enskilda antidiskrimineringsbyrån riskerar att bekosta hela rättegången om byrån förlorar fallet i rätten, vilket kan vara förödande för en liten antidiskrimineringsbyrå med begränsade resurser. Vi anser att staten bör inrätta en processfond som antidiskrimineringsbyråerna kan söka medel från för sina domstolskostnader. Processfonden ska fungera som en försäkring för att säkerställa att antidiskrimineringsbyråer och andra aktörer vågar driva diskrimineringsfall i domstol.
Det generella stödet för rättshjälp är en väsentlig del av arbetet mot främlingsfientlighet och är välbehövligt, men det behövs också stöd till självhjälp och egen självorganisering för de gruppar som är utsatta för främlingsfientlighet och diskriminering. Tanken är att de ska stödjas i att utveckla sin egen förmåga att bilda opinion och ge uttryck för sin egen berättelse.
Skolan är en viktig institution i kampen mot främlingsfientlighet och rasism. Skolan ska inte bara fostra demokratiska och goda samhällsmedborgare, utan också rusta eleverna för en värld där nationalstatens gränser inte är lika självklara som förr. En allsidig historieundervisning i skolan med syfte att belysa Sveriges roll i världen – både det som vi kan vara stolta över och det som är mindre bra – ger insyn i vilka förlopp som har format vårt nutida samhälle.
AMN 2013-0069-1.6
Arbetsmarknadsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över ett delbetänkande från den statliga utredningen om unga som varken arbetar eller studerar; ”Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun”.
Utredningen förslår ett antal författningsförändringar med det övergripande målet att fler unga ska fullfölja en gymnasieutbildning. Utredningens huvudförslag är att kommunerna får ett förtydligat ansvar att aktivt följa upp och erbjuda insatser till målgruppen. Vidare föreslås skärpta krav på dokumentation och uppföljning. Slutligen försöker utredningen förtydliga gränsdragningen mellan kommunens och arbetsförmedlingens uppdrag vad gäller insatser. I detta sammanhang föreslår utredningen att även de yngsta i målgruppen(16-17åringar) ska vara berättigade till ersättning när de deltar i Arbetsförmedlingens insatser. Så är inte fallet idag.
Arbetsmarknadsförvaltningen anser att många av utredningens förslag är bra och konstaterar att staden i många avseenden arbetar i enlighet med de förslag som läggs fram. Förvaltningen har dock synpunkter framförallt gällande utredningens förslag avseende målgruppens möjligheter till arbetsmarknadsinsatser samt möjligheterna till ekonomisk ersättning för den unge.
Förvaltningen framhåller att unga ofta behöver insatser som kan kombinera arbetsmarknadsinsatser med vissa utbildningsinsatser. En strikt uppdelning mellan arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser är därför i praktiken svår att göra om den unges behov ska sättas i fokus. Insatser behöver dessutom planeras på ett sammanhållet sätt. Förvaltningen anser därför att i de fall statliga arbetsmarknadsinsatser blir aktuella bör det finnas en skyldighet för huvudmännen att samråda i planeringen. Vidare anser förvaltningen att arbetsförmedlingen ska ha möjlighet att sluta samverkansöverenskommelser med kommunen om insatser i de fall när kommunens insatser är lämpade för individen, och inte bara i de fall det saknas andra aktörer som utredningen föreslår. Det är viktigt att kommunen, som har helhetsbilden över ungdomens situation, har inflytande över valet av insats. Detta för att arbetet med målgruppen ska kunna ske i en obruten kedja där ungdomarna inte riskerar att falla mellan stolarna.
Förvaltningen anser också att det är viktigt att ungdomarna får möjlighet till ekonomisk ersättning vid deltagande i heldagsaktiviteter som inte enbart består av arbetsmarknadsinsatser utan som ligger i gränslandet mellan arbetsmarknadsinsatser och utbildningsinsatser eller som är av motiverande slag. I denna fråga har utredningen inget förslag vilket förvaltningen anser vara en brist.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2013.
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande.
Den ökade kunskapssegreregringen vi ser i Stockholm och nationellt förvärrar situationen för många ungdomar. I grunden måste ungdomsskolan reformeras för att alla skolor ska ha jämlika och höga kunskapsresultat. Utbildning är en klassfråga som starkt bidrar till att arbetslöshet blir en klassmarkör. Att misslyckas i skolan försämrar självförtroende och psykisk hälsa och leder i många fall till arbetslöshet. Det primära är att grudnskolan och gymnasiet måste hitta strategier för att nå de elever som riskerar att hamna utanför. Den svenska skolpolitiken står för enorma utmaningar. Det är bra att kommunerna ska vara mer aktiva i arbetet med att söka upp ungdomar för att få dem att återgå i
arbete. Att det preventiva arbetet ska förstärkas är mycket bra.Utbildning är nyckeln. Precis som förvaltningen delar vi oron för åtskillnaden mellan
utbildningsinrikatade insatser och arbetsmarknadsåtgärder. Det behövs en samsyn och en ingång för de ungdomar som hamnar utanför gymnasieskolan. Två ingångar varav en ingång inte är rustad för uppgiften (Arbets-förmedlingen) känns inte tillräckligt robust.
För Stockholms del finns det ett utvecklingsarbete, det behövs. Varje höst-termin är det cirka 2000 unga stockholmare i åldern 16–19 år som varken går till skolan eller börjar arbeta. I gruppen har funnits en betydlig andel elever med någon funktionsnedsättning. Omkring 1000 lyckas staden inte få kontakt med trots att de omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret. Vänster-partiet driver att unga som hoppar av skolan ska sökas upp inom 14 dagar för att göra upp en individuell framtidsplan. Alla flickor och pojkar 16-19 år som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret ska få en planering för långsiktiga lösningar och komma i utbildning, arbete eller få andra adekvata in-satser inom en månad. Unga med funktionsnedsättning ska få det stöd de har rätt till. Att gå i gymnasiet är frivilligt. Men att så många unga genom en ojämlik skola lämnas åt sitt öde är inte rimligt. Det ska vara stadens ansvar att ge varje ung människa maximala förutsättningar för att klara sin utbildning.
I SOU 2013:13 har man utrett ansvaret för unga som varken studerar eller arbetar och som ännu inte fyllt 20. Utredningen kommer fram till att det behövs ett förtydligat kommunalt ansvar för denna icke-skolpliktiga grupp. Till det anser utredningen att det krävs bättre och mer effektiva arbets-marknadspolitiska åtgärder för att nå framgång med gruppen. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Unga som saknar en gymnasieutbildning löper en mycket stor risk att inte kunna försörja sig själva, och i stället behöva förlita sig på familjens stöd eller ekonomiskt bistånd.
Tyvärr är förutsättningarna för att nå framgång med denna grupp något sämre än de behövt vara i Stockholm. 2006 införde den dåvarande majoriteten NavigatorCentrum för att nå denna grupp som utredningen berör. Tyvärr lades verksamheten ner blott tio månader efter den startats. Men trots att den endast var verksam under 10 månader så uppvisade den positiva resultat. Verksamheten blev på kort tid mycket skicklig på att bygga både kontakter och förtroende samt utveckla metoder för att nå denna mycket komplicerade och känsliga grupp. Det är vår åsikt att den metodik de arbetat fram är viktig att ta till vara och utveckla. Att man lade ner
NavigatorCentrum var och förblir ett slöseri med resurser från stadens sida.
Vi ställer oss positiva till de förändringar som delbetänkandet föreslår samt till förvaltningens synpunkter och förslag.
Vi vill understryka vikten av att samarbetet mellan de olika aktörerna sker på ett smidigt sätt så att ungdomar inte hamnar mellan stolarna. I dagsläget händer detta för ofta vilket gör att ungdomars förtroende för dels kommunen och myndigheten, dels för de olika insatserna brister.
Ett annat viktigt område som behöver uppmärksammas är ungdomars funktionsnedsättning. Olika studier och rapporter visar att många avhopp från gymnasiestudier beror på att ungdomars funktionsnedsättning inte har upptäckts i grundskolan eller att ungdomar inte vågar informera om funktionsnedsättningen när de börjar gymnasiet. Exempel på funktions-nedsättningar som kan försvåra för ungdomar att fullfölja gymnasiet är dyslexi, ADHD och Aspbergers syndrom. Svårigheter med att fullfölja gymnasieutbildningen kan också bero på andra orsaker, såsom psykiska funktionsnedsättningar eller sociala problem i hemmet. Detta är viktiga aspekter som måste hållas i åtanke vid arbete med ungdomar.
AMN 2013-0057-1.1
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att fastställa reviderade riktlinjer om mutor och representation samt anvisningar för tillämpning och redovisning.
I detta ärende föreslås att nämnden fastställer reviderade riktlinjer om mutor och representation med anledning av de ändringar som skett i mutlagstiftningen. Riktlinjerna följer helt och hållet stadsledningskontorets riktlinjer som gäller för alla förtroendevalda och anställda i staden. Riktlinjerna syftar till att vara ett stöd i arbetet och i relationen till andra som arbetsmarknadsförvaltningens medarbetare och arbetsmarknadsnämndens ledamöter har kontakt med i tjänsten.
I riktlinjerna finns anvisningar om hur representation ska tillämpas och redovisas. Respektive chef ansvarar för att alla medarbetare känner till riktlinjerna och de regler som gäller för representation, gåvor, mutor och jäv samt redovisning och skattepliktighet.
Nämnden föreslår (se beslutet).
Ordföranden Ulla Hamilton (M) finner att nämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag.
AMN 2013-0071-1.1
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna förslag till hantering av det nya karriärsystemet för lärare.
Regeringen har beslutat om inrättandet av ett karriärsystem för lärare med två karriärsteg. Två nya karriärtjänster inom skolan inrättas från och med1juli 2013. Den ena kallas förstelärare, den andra kallas särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning (lektor). Beslutet syftar till att öka kvaliteten i undervisningen, tillvarata särskilt yrkesskickliga lärares kompetens samt ge lärare vägar till professionsutveckling. Till de nya befattningarna är en löneökning kopplad på i genomsnitt 5000 kronor per månad för en förstelärare och 10000 kronor per månad för en lektor. För att ersätta lönepåslaget kan huvudmannen ansöka om högst 85000 kronor per förstelärare respektive 170000 kronor per lektor och år, inklusive sociala avgifter (hälften för 2013). Stockholms stad kommer att för andra halvåret 2013 ha möjlighet att söka för ca 224 förstelärare vilka ska fördelas mellan utbildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. En lektor motsvarar två förstelärare. Enligt preliminär beräkningsmodell skulle ett tiotal förstelärartjänster gå till egen regi inom arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningen ser positivt på möjligheten att inrätta karriärtjänster för lärare inom vuxenutbildningen. Avsikten är att söka statsbidrag redan inför hösten trots att det inte finns tid att ta fram genomtänkta och genomarbetade riktlinjer. Sådana ska utarbetas inför nästa sökperiod.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) anmäler att hon inte deltar i beslutet.
Vi anser att det är utmärkt att mer pengar tillförs för att därigenom upprätta nya karriärtjänster med bättre betalt för lärarna. Anslagen är dock långtifrån tillräckliga för att möjliggöra en verklig löneökning för ett större antal lärare. Det kommer också att krävas särskilda anslag, lokal lönesatsning och en ökad lönespridning inom lärarkollektivet för att verkligen åstadkomma en omfattande möjlighet till karriär inom läraryrket med bättre löner.
I år kommer lärarna få 2 procent enligt det avtalade märket men därutöver förväntas en särskild lokal satsning. Om det sägs inget politiskt från stadens sida. Nästa år, 2014, kommer inga centrala avtal bestämma lärarnas löner, då blir de lokala avtalen av än större betydelse, inte heller om en sådan inriktning har kommunledningen uttryckt någon uppfattning om.
Vi är positiva till att lärare får möjlighet att inte bara göra karriär som chefer utan även som skickliga lärare. Viktiga förutsättningar är dock följande:
1. Lärare som vidareutvecklar sig som pedagoger bör uppmuntras att delta i samarbete med och dela med sig av sina kunskaper till sina kollegor, så att de enskilda lärarnas utveckling bidrar positivt till hela skolans utveckling. Eleverna behöver ambitiösa och kunniga lärare som samarbetar med alla elevers maximala utveckling som ett gemensamt intresse.
2. Arbetsplatsen ska präglas av samarbete. Konkurrensmentalitet bland yrkesverksamma, där enskilda strävar efter att nå fördelar bara för sin egen del, kan möjligtvis fungera på en del arbetsplatser. Men skolan är en arbetsplats där vassa armbågar bland personalen kan bidra till en dålig arbetsmiljö för både lärare och elever.
AMN 2013-063-1.2
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna underlag för budget för 2014 med inriktning 2015 och 2016.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera paragrafen omedelbart.
Enligt kommunallagen ska en kommuns budget innehålla en plan för ekonomin för en period om tre år. Den plan som nu är aktuell att ta ställning till omfattar åren 2014 till och med 2016. Stadens nämnder ska analysera vilka frågor som påverkar verksamhetens utveckling och ekonomi. Utgångspunkten för detta är stadens Vision 2030, förändringar i omvärlden samt analyser av den egna verksamhetens utveckling. Större avvikelser eller förändringar jämfört med den plan som kommunfullmäktige beslutade om i budget 2013 ska analyseras och kommenteras.
Under kommunfullmäktiges tre inriktningsmål görs en övergripande och sammanfattande analys av verksamheten för åren 2014 till och med 2016. I detta ingår hur nämndens verksamhet påverkas av utvecklingstendenser, strukturella frågor och förändringar i omvärlden, avsnitt 1. I avsnitt 2 redovisas den förväntade utvecklingen för nämndens verksamhetsområden. I avsnitt 3 görs en samman-fattande ekonomisk analys och därefter redovisas en lokalförsörjningsplan.
1) Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag (se beslutet).
1. Arbetsmarknadsnämnden avslår underlag till budget 2013 med inriktning 2014 2015
2. I övrigt anföra
· Rätten till arbete gäller alla.
· Ett livslångt lärande ger alla chanser.
· Ekonomisk och social trygghet för både barn och vuxna.
Förebygg arbetslöshet – Alla elever ska ges möjlighet att få slutbetyg från grundskola samt gymnasium
Arbetslösheten i Stockholm är signifikant klassbunden och drabbar hårt. En skola som inte håller måttet och lyckas leverera utbildning skapar nästa generation arbetslösa. Vänsterpartiet eftersträvarpå nationell nivå en gymnasiegaranti som innebär att alla ska ha rätt till gymnasieutbildning innan de fyller 25 år och ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet vill införa en rätt för unga upp till 25 år att läsa in gymnasieskolan. För att uppmuntra till utbildning vill Vänsterpartiet ha ett särskilt studiebidrag för unga arbetslösa på motsvarande nivå som hela studiemedlet. Även arbetslösa som är fyllda 25 år erbjuds i vårt förslag gymnasiestudier inom vuxenutbildningen med en förmånlig finansiering i form av aktivitetsstöd eller studiemedel med högre bidragsdel.
Utbildning är nyckeln
Staden måste se utbildning som en social investering. All forskning pekar på att utbildning är centralt för att få fäste på arbetsmarknaden. Det är inte tillräckligt att matcha långtidsarbetslösa mot eventuella jobb, vi måste se till att de arbetslösa har kompetens för de lediga jobben som finns och öka antalet hållbara arbeten. Vi måste därför satsa aktivt på att nå grupper som behöver kompetensutveckling för att hävda sig på arbetsmarknaden. I de analyser som Sweco har gjort är kort biståndstid en tung enskild faktor för att få jobb. Med gymnasieutbildning blir det kortare biståndstid. Stockholm bör därför se över vilka vägar som vi erbjuder för de som saknar grundutbildning. Längre utbildningar som leder till arbete ska prioriteras före kortkurser.
I grunden måste ungdomsskolan reformeras för att alla skolor ska ha jämlika och höga kunskapsresultat. Utbildning är en klassfråga som starkt bidrar till att arbetslöshet blir en klassmarkör. Att misslyckas i skolan försämrar självförtroende och psykisk hälsa och leder i många fall till arbetslöshet. Staden och staten måste kompensera detta för vuxna arbetslösa. De möjligheter till kompensation som finns idag inom jobbtorg och som tillåts enligt riktlinjer för ekonomiskt bistånd är dock otillräckliga.
Stärk komvux
Så länge staten inte tar sitt ansvar ska staden ge förutsättning för studier för lågutbildade vuxna som går på jobbtorg genom att motivera till basstudier med behållet försörjningsstöd. Självfallet ska aldrig någon tvingas in i studier, men alla bör få träffa studie- och yrkesvägledare. Efter bedömning på jobbtorg ska arbetslösa kunna läsa in grundskolan och viss gymnasieutbildning (svenska, engelska och matematik) efter individuell bedömning. Med vänsterpartiets budgetförslag i riksdagen skulle möjligheter istället finnas till gymnasiestudier inom vuxenutbildningen med förmånlig studiefinansiering i form av aktivitetsstöd eller studiemedel med högre bidragsdel. I väntan på statlig finansiering ska staden omarbeta riktlinjerna för försörjningsstöd så att inskrivna på jobbtorg utan relevant utbildning kan läsa in nödvändig kompetens enligt vårt förslag. Personer med funktionsnedsättningar ska ha samma möjlighet att studera som andra. Dövtolk och tekniska hjälpmedel är en självklarhet.
Inom den grundläggande vuxenutbildningen når bara 67 procent nivån godkänt, vilket är en försämring med 5 procent från året innan. Det fattas en systematisk uppföljning av de elever som går på komvux. Trots tydliga krav på 100 procent behöriga lärare är bara 70 procent behöriga inom Stockholms komvux. I avtal med de privata aktörerna står behöriga lärare med som en viktig punkt. Att inte stadens verksamheter eller privata aktörer som driver verksamhet har relevant utbildning är direkt kontraproduktivt.
Även människor som valt fel utbildning måste få möjlighet att komplettera sin utbildning för att få ett arbete. Det behövs en genomlysning av komvux för att se till att verksamheten svarar mot behoven. Uppföljningen och utvärderingen av de privata aktörernas resultat i vuxenutbildningen brister så mycket att det borde göras omedelbara strikta genomgångar av skolornas verksamhet. Med alla de utförare som har upphandlats för att sköta utbildning för de som mest behöver det har staden med öppna ögon lämnat ifrån sig överblicken och verktygen för långsiktighet och samlad analys.
Arbetslösheten slår särskilt hårt mot ungdomar, utlandsfödda och stockholmare med låg utbildning. Många kvinnor står dessutom helt utanför arbetskraften, trots att de har varit länge i Sverige. För att öka kvinnors möjligheter att få arbete krävs riktade insatser samt extra resurser till komvux och kvalitetssatsningar på SFI. De kommunala visstidsanställningarna för långtidsarbetslösa ungdomar ska utökas till 12 månader för att öka chansen till fortsatt jobb och för att kunna få A-kassa.
De senaste åren har andelen arbetslösa med A-kassa minskat. Arbetslösheten följer samma kurvor som försörjningsstödet, vilket bekräftar att vi är en segregerad stad. Arbetslösheten bland utlandsfödda har knappt minskat alls sedan förra lågkonjunkturen. Det är framförallt de svenskfödda som har fått en något minskad arbetslöshet.
Bättre matchningTrots en hög arbetslöshet saknas yrkesarbetare inom flera branscher och yrken. Yrkeshögskolans utbildningar är förankrade i den lokala och regionala arbetsmarknaden och kan därför snabbt möta dess behov. Utbildningarna är inriktade mot yrken där det finns efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vi villsatsa på fler platser i yrkeshögskolan och se en permanent högre nivå i yrkesvux.
Viföreslår på nationell nivå ett treårigt program för generationsväxling i arbetslivet med trainee- och lärlingsanställningar samt utbildningsvikariat. Rekordstora pensionsavgångar kommer att ske i statlig förvaltning och annan offentlig verksamhet de närmaste åren. Istället för att låta nyutexaminerade unga gå arbetslösa vill vi underlätta traineeanställningar vid de myndigheter och förvaltningar som inom kort måste börja rekrytera ny arbetskraft. Genom att äldre anställda handleder nyanställdaöverförs kunskaper och erfarenheter till nästa generation.
Arbetslinjen ska inte vara fattiglinjen – Stöd inte sanktionerArbetsmarknadsverksamheten ska arbeta mot den arbetsmarknadspolitiska segregationen. Enstaka frånvaro etc. ska inte göra att försörjningsstödet dras in. En seriös planering med studier som leder till arbete ska inte avbrytas för ströjobb. Arbetsmarknadsverksamheten ska hjälpa människor till varaktigt arbete och inte vara ett kontrollinstrument som rycker undan människors ekonomiska trygghet. Handlingsplaner och insatser ska diskuteras i samverkan med den enskilde.Insatser ska vara individuellt utformade utifrån vad som krävs för att få en chans till ett hållbart jobb.
Ett år ger mer arbetslivserfarenhet och ökar möjligheterna på arbets-marknaden. Det ger också rätt till A-kassa och tillgång till arbets-förmedlingens insatser.
Staden står inför ett generationsskifte. Vi ska därför ta vara på den stora resursen bland våra arbetslösa som inte vill annat än arbeta. Praktik med visstidsanställning i äldreomsorgen enligt den modell som arbetats fram i staden ska införas och resurser avsätts i budget. Fler som går på jobbtorg ska få visstidsanställning i staden upp till 12 månader, istället för sex månader. Längre anställningar ger större chans att bli fast anställd. Möjligheten att arbeta kvar deltid i kombination med studier inom yrkesområdet bör finnas.
Möjligheter skapas också för att få in en fot i arbetslivet genom de utbildningsvikariat som vänsterpartiet i riksdagen föreslår inom äldre- och handikappomsorgen, psykiatrin och insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Rådgivning för att starta kooperativ och småföretag ska utvecklas i samverkan med arbetsförmedlingen och Coompanion, med fokus på Järva och Söderort. Bostadsbolagen ska inventera möjligheterna att hyra ut billiga lokaler.
Svenska för invandrare (SFI) är ett av våra främsta verktyg för integration. Utbildningen ska inte splittras upp på en mängd aktörer som idag. SFI har hamnat i kläm i den borgerliga ivern att upphandla allt som går. Vi vill ha en effektivare svenskundervisning. Istället för bonus till högpresterande vill vi att de som har det svårast att studera ska få bättre förutsättningar. Det ska inte vara väntetid för att få läsa svenska. SFI ska ge möjlighet till både deltids- och heltidsstudier, möjlighet att kombinera studier med yrkespraktik samt validera kompetens.
Kvaliteten på undervisningen ska förbättras och i högre grad anpassas till varje persons behov och förutsättningar. Lärarnas villkor ska förbättras. Grupperna ska bli mindre och undervisningen mer sammanhållen. Målet ska vara att alla som lämnar SFI ska klara nationella målet i svenska. Staden bör ta vara på människor med invandrarbakgrund som resurser inom SFI. Då kan vissa moment i undervisningen förklaras på hemspråket. Det ska vara möjligt att fortsätta på SFI även om man fått heltidsarbete.
Uppsökande verksamhet för unga utanför
Det behövs mer riktade insatser och uppsökande verksamhet för arbetslösa ungdomar och unga vuxna. Samverkan med arbetsförmedlingen ska syfta till att de unga antingen studerar, praktiserar eller arbetar. Ungdomar ska få snabb kontakt med jobbtorget. De kommunala visstidsanställningarna för långtidsarbetslösa ungdomar ska utökas till 12 månader för att öka chansen till fortsatt jobb och för att kunna få A-kassa. Genom vänsterpartiets förslag i riksdagen om generationsväxling ges statsbidrag för halva lönekostnaden till anställda över 60 år som är handledare för nyanställda.
Stärk arbetet med ungdomar utanför
Varje hösttermin är det cirka 2000 unga stockholmare i åldern 16–19 år som varken går till skolan eller börjar arbeta. I gruppen har funnits en betydlig andel elever med någon funktionsnedsättning. Omkring 1000 lyckas staden inte få kontakt med trots att de omfattas av det kommunala uppföljnings-ansvaret. Unga som hoppar av skolan ska sökas upp inom 14 dagar för att göra upp en individuell framtidsplan. Alla flickor och pojkar 16-19 år som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret ska få en planering för långsiktiga lösningar och komma i utbildning, arbete eller få andra adekvata insatser inom en månad. Unga med funktionsnedsättning ska få det stöd de har rätt till.
I varje stadsdel finns unga i riskzonen. Socialtjänsten och gymnasieskolan ska fånga upp dem och bidra till hopp om en framtid utan kriminalitet och chans att läsa upp betyg. Attraktiva strukturerade heltidsprogram tas fram med mentorsstöd från yrkesverksamma, attraktiva fritidsaktiviteter, psykologiskt stöd, föräldrastöd samt utbildning och praktik inom yrken som leder till anställning.
Många flyktingungdomar som kommer till Sverige i de sena tonåren hinner inte lära sig svenska för att klara gymnasieskolans individuella program. De är för unga för svenska för invandrare men för gamla för gymnasieskolan. Staden måste tillförsäkra dessa ungdomar en skolgång som gör att de inte ramlar mellan stolarna och får allt tänkbart stöd.
Arbetsmarknadsnämnden har ett samordnande och uppföljande ansvar inom staden för arbetet med nationella minoriteter. Det är viktigt att noga följa upp att lagstiftningen följs och att de statsbidrag som staden får verkligen används fullt ut i samråd. Utifrån att Stockholm är förvaltningsområde för finska som minoritetsspråk är det viktigt att samråda med den finska minoriteten om vilka insatser som ska göras
3) Karin Gustafsson m.fl. (S) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
Förvaltningen ger en god bild av den framtid och utmaningar som Stockholm och stockholmarna står inför. Stockholm växer och som region har vi en stark ställning. Detta gläds vi socialdemokrater åt. Men trots positiva siffror i jämförelse med riket har vi en arbetslöshet som vi inte kan acceptera. Vi lever i en stad där segregationen ökar och där andelen arbetslösa är dubbelt så hög i delar av staden som i andra delar av staden. Klassklyftor och utanförskap cementeras av den politik som den moderatledda majoriteten för. Kortsiktiga lösningar och tillfälliga satsningar kan aldrig vara en hållbar politik och kan aldrig lösa den segregation och aldrig bryta de klassklyftor som växer i vår stad.
Arbetsförmedlingen pekar på att vi har en matchningsproblematik. Vi har arbetslösa stockholmare och vi har arbetsgivare som har svårt att hitta arbetskraft. Här har staden en roll att fylla och vi tror att förvaltningen skulle kunna möta dessa utmaningar om rätt politiska förutsättningar gavs.
Det är med oro vi konstaterar att andelen personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden blir fler. Detta gäller unga, långtidsarbetslösa, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Vi menar att det ända sättet att lösa detta problem är att gör rejäla satsningar. De tillfälliga satsningar och projekt som borgerligheten gör kan aldrig råda bot på detta. Vi socialdemokrater vill göra långsiktiga satsningar på utbildning för att möta det gap som råder mellan arbetslösa och de behov som arbetsmarknaden har. Rätt utbildning för nyanlända kan avgöra ett inträde i det svenska samhället eller liv i utanförskap. Vi ser vidare positivt på de satsningar som förvaltningen vill göra mellan jobbtorg, sfi och vuxenutbildningen för att utveckla nya utbildnings-alternativ och hoppas att detta kan innebära att de individanpassade insatserna kan skapa bättre förutsättningar för gruppen nyanlända.
Vi tror att uppsökande arbete för 16-19 åringar är väsentligt för att tillse att unga fortsätter och slutför gymnasiet för att kunna möta samhällets krav. Vi måste bli bättre på att ta hand om den växande grupp av unga som varken arbetar eller studerar, även efter det att kommunens uppföljningsansvar tagit slut. Antalet som varken arbetar eller studerar i gruppen 16-24 år blir bara fler, i Stockholm län är det över 25000 unga som helts saknar sysselsättning. Socialdemokraterna har skarpa förslag om ett utbildningskontrakt där samhället tar på sig ansvaret för att unga ska ha klarat gymnasiet innan de är 25 år. Vi har också ett förslag, 90-dagarsgarantin, där unga garanteras jobb, praktik eller utbildning.
Personer som står långt från arbetsmarknaden behöver stöd i sin situation och rätt insatser för att åter komma i arbete. På samma sätt är det med gruppen funktionshindrade.
Att tala svenska är ofta avgörande för deltagande i arbets- och samhällsliv. Därför är det av stor vikt att alla som är i målgruppen nås av SFI och det är positivt att man inlett ett uppsökande arbete. Förvaltningen skriver att målgruppen för SFI är mycket heterogen och att arbetet med att ha hög behovs-anpassning måste fortsätta. Vidare skriver man att fokus inom sfi är de studerandes kommande yrkes och arbetsliv. Detta är viktigt, men socialdemokraterna anser också att det inte får glömmas bort att SFI syftar till att alla deltagare ska kunna fungera som medborgare i samhällslivet och att sådana språkkunskaper är önskvärda, oavsett framtida yrkesval.
Socialdemokraterna delar bilden av att ytterligare ansträngningar behöver göras för att målgruppsanpassa utbildningen så att eleverna läser kurser tillsammans med kamrater som i huvudsak är på samma utbildningsmässiga nivå och inriktning, tillexempel genom sfx utbildningar. De som har kort utbildning kan behöva extra stöd, där kan rätt steg och språkstöd för nyanlända vara effektiva satsningar. Gruppen vuxna som återkommer efter en lång tid i Sverige för att studera SFI kan också behöva extra stöd och mindre klasser.
Vi oroar oss över den inställning till utbildning som Sveriges regering med Jan Björklund i spetsen har. I synnerhet avser detta vuxenutbildningen. Regeringen för en politik som innebär att de till gymnasieskolan som görs i tonåren är ett val som är oåterkalleligt och där möjligheten att göra ny karriärs eller livsval är omöjliga. Vi tror på ett livslångt lärande och tror att samhället gynnas av att alla ska ha möjlighet att göra ny val i livet. Den som valde att studera på omvårdnadsprogrammet i gymnasiet skall kunna bli biolog, eller den som missade spanskan i gymnasiet inte för evigt skall vara utestängd från högre utbildning.
Vi oroar oss över vilket resultat utfasningen av satsningen på yrkesvux kommer att få. Återigen ett exempel på de kortsiktiga satsningar som majoriteten gör.
Det talas vidare i underlaget om fortsatt arbete för att höja kvaliteten i vuxenutbildningen, samtidigt har vi under det gångna året blivit varse om stora kvalitetsbrister hos flera olika aktörer. Något som majoriteten nonchalerat, ideologiska åsikter kring s.k. valfrihet och privatisering får gå före studenters rätt till goda utbildningsanordnare och kvalitativa utbildningar.
I övrigt hänvisar vi till Socialdemokraternas budgetmotion för 2013.
4) Awad Hersi m.fl. (MP) föreslår att arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt följande:
1. Att återremittera förslaget och arbeta fram ett nytt förslag utifrån nedanstående anförande.
2. Att anföra följande:
Staden står inför stora utmaningar vad gäller situationen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar och allt större svårigheter möter grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, såsom långtidsarbetslösa, nyanlända, funktionsnedsatta och unga utan gymnasiekompetens. Det finns en strukturell diskriminering i Sverige som gör att vissa grupper har svårare än andra att få jobb. Detta syns tydligt när arbetslöshetsstatistiken jämförs för inrikes och utrikes födda, där arbetslösheten är mycket lägre i den förstnämnda gruppen än den sistnämnda. För att möta utmaningarna på arbetsmarknaden i Stockholms stad krävs en rad satsningar.
Insatser mot ungdomsarbetslöshet
Ungdomsarbetslösheten måste bekämpas kraftfullt. Staden måste genomföra satsningar som skapar fler jobb och utbildningsmöjligheter åt unga.
Alla ungdomar som är i behov av utbildningsinsatser ska få tillgång till detta. Vi vill införa ett kunskapslyft för unga där de får möjlighet att dels läsa in gymnasiekompetens på halvtid, dels jobba inom staden på halvtid. På så sätt kan staden stimulera unga utan gymnasieutbildning, en av de viktigaste målgrupperna, att börja studera.
Behovet är stort av insatser och uppsökande verksamhet riktade till unga personer som varken arbetar, studerar eller befinner sig i någon typ av insats. Det är positivt att medel tillskjuts för insatser för 16- till 19-åringar. Det krävs dock ett långsiktigt arbete, insatser som sträcker sig enbart ett år fram i tiden är inte hållbart. Miljöpartiet vill göra ytterligare satsningar på den här gruppen unga och även utöka satsningen till unga 20-24 år som står utanför utbildning och arbetsliv. Det behövs fler insatser och mer resurser för att fånga upp denna grupp innan de hamnar i långtidsarbetslöshet.
För att ge fler unga chansen att få utvecklas och skaffa värdefulla erfarenheter genom praktikplatser vill Miljöpartiet att staden ska använda upphandlingar som ett verktyg för att säkerställa fler kvalitativa praktikplatser även utanför stadens egen verksamhet. Det behövs även ytterligare resurser för att höja ambitionsnivån och arbeta aktivt med att hitta arbete åt, och i vissa fall visstidsanställa, långtidsarbetslösa ungdomar som är bosatta i Stockholms stad. Antalet sommarjobb för ungdomar ska öka, båda inom stadens verksamheter och i privata företag. Satsningen ska samordnas av en sommarjobblots.
Staden bör starta upp en verksamhet kallad sommarlovsentreprenörer där unga får möjlighet att som sommarjobb starta upp ett eget företag. Att starta och driva företag ger både egenmakt, utlopp för kreativitet och skapar jobb.
Staden bör även göra en satsning på att öka ungas kontakter med näringslivet, där staden aktivt söker strategiska samarbeten med näringslivet, exempelvis kring sommarjobb och ett adeptprogram för unga. Det handlar om att samarbeta kring att skapa sommarjobb, att stärka kontakterna mellan skola och näringsliv och att bygga upp ett adeptprogram där unga kan få större insikt i arbetslivet.
SFI och vuxenutbildning
Vi ser mycket positivt på utbildningsinsatser. Det måste finnas en större flexibilitet att kunna erbjuda längre och mer långsiktigt hållbara utbildningsinsatser som möjliggör en hållbar etablering på arbetsmarknaden för individen. Utbildning återkommer som en röd tråd genom arbetsmarknadsnämndens arbete och det är dags att satsningar görs som möjliggör att fler får möjlighet att utbilda sig under längre tid.
En viktig del i arbetet med utbildning är att vår vuxenutbildning fortsätter med kvalitetsutvecklingsåtgärder som säkerställer att eleverna når sina mål och får goda förutsättningar när de väl valt att utbilda sig.
Vi vill även satsa på kvalitetshöjningar för sfi. Undervisningen i svenska språket är ett av våra främsta verktyg för delaktighet och en långsiktig etablering i samhället. Undervisningsgrupperna inom sfi ska bli mindre, särskilt för de grupper som har störst behov. Genom att ge ett utökat stöd kan utbildningstiden för de studerande kortas ned. Miljöpartiet vill satsa på sfi-undervisning med modersmålsstöd och ta tillvara de erfarenheter som dragits i projektet Rätt steg för att underlätta för illiterata och korttidsutbildade att lära sig svenska.
Språkundervisningen ska kunna genomföras parallellt med arbete, praktik och andra studier. Det är viktigt att språkpraktik kan genomföras för att underlätta språkinlärning också i praktiken. Dessa praktikplatser måste dock noga kvalitetssäkras.
Det ska vara praktiskt möjligt för föräldralediga att ta del av sfi. Staden ska göra en pilotsatsning på sfi och arbetslivsrådgivning för föräldralediga, där barnpassning är en nödvändig komponent.
Det är viktigt att pris- och lönekompensation ingår i budgeten för arbetsmarknadsförvaltningen. Idag är Miljöpartiet ensamt om att pris- och lönekompensera. Att inte kompensera för de ständigt ökade kostnaderna urholkar förvaltningens budget och riskerar att slå mot kvaliteten på exempelvis sfi och vuxenutbildningen.
En dörr in
Oavsett om en person står nära eller långt ifrån egen försörjning ska insatserna vara utformade på så sätt att den enskilde individen hittar sin kortaste väg till självförsörjning via arbete, studier eller annan meningsfull sysselsättning. Individen ska inte behöva lägga tid på komplicerade kontakter med olika institutioner och myndigheter.
Vi förespråkar därför en jobbtorg av en-dörr-in modell som tar hand om alla jobbsökanden, oavsett skälet till att de saknar egen försörjning. Den enskildes eget engagemang, inflytande och delaktighet ska vara ledstjärna för verksamheten och alla arbetssökande ska erbjudas individuellt stöd.
Nationella minoriteter
Miljöpartiet vill se en ökad ambitionsnivå för att skapa en inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla behandlas lika. Detta kräver aktiva åtgärder. Arbetet med nationella minoriteter är en viktig del i arbetet för en mer inkluderande stad. Det är av största vikt att staden tar denna fråga på allvar och säkerställer den service som uppdraget innebär. Ambitionsnivån för arbetet med de nationella minoriteterna behöver höjas.
Personer med funktionsnedsättning
Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare och staden ska vara en förebild vad gäller att förebygga och bekämpa diskriminering på arbetsplatsen. En handlingsplan bör tas fram för att öka antalet anställningar av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vidare bör en informationskampanj genomföras för att öka kännedomen om de ekonomiska stöd- och hjälpinsatser som finns att tillgå för att underlätta anställningen av denna grupp. Staden bör också utöka samarbetet med det lokala näringslivet för att främja att även privata aktörer medverkar i detta arbete.
Arbetsintegrerande socialt företagande
Det behövs individuella insatser där sociala företag kan vara en del av lösningen. Staden ska ge ett utökat stöd till det arbetsintegrerande sociala företagandet för att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden. Bland annat bör staden ställa sociala krav i upphandlingar i de fall där det är möjligt och när så är lämpligt dela upp stadens upphandlingar i mindre delar för att möjliggöra för mindre aktörer att delta. Staden bör också utöka finansieringsmöjligheterna för de arbetsintegrerande sociala företagen samt ge företagen kompetensutveckling och stöd. Staden bör även ta fram en kommunal policy och utvecklingsplan för den sociala ekonomin i staden, inklusive de arbetsintegrerande sociala företagen.
Beslutsgång i delen om återremiss
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer förslaget att återremittera ärendet mot att avgöra ärendet vid dagens sammanträde. Nämnden beslutar att avgöra ärendet vid dagens sammanträde.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) ställer övriga förslag till beslut mot varandra. Nämnden beslutar enligt förslag från ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), Gulan Avci (FP) och Kristian Ljungblad (C).
Karin Gustafsson m.fl. (S) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt förslag.
Awad Hersi m.fl. (MP) reserverar sig mot nämndens beslut med hänvisning till sitt återremissyrkande.
AMN 2012-0155-2.2
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att låta ärendet utgå.
AMN 2012-0345-1.2
Arbetsmarknadsnämnden beslutar enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag.
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner månadsrapporten och beslutar att lägga den till handlingarna.
Förvaltningen bedömer att arbetsmarknadsnämndens verksamheter redovisar en ekonomi i balans för 2013. För statsbidragsintäkterna för flyktingmottagande prognostiseras dock ett överskott på 25,0 mnkr.
Jobbtorg Stockholms aspiranter har behov av fler och mer omfattande insatser än tidigare. Antalet aspiranter är färre än i februari föregående år. Antalet nya studerande vid SFI Stockholm är fler de två första månaderna 2013 än 2012. Förvaltningen bedömer att volymen 2013 blir minst lika stor som 2012, vilket är 200 fler studerande än budget. Vuxenutbildning Stockholm har färre antal studerande än vid motsvarande period 2012. Flest studerande finns inom yrkesutbildningar medan störst ökning av antalet studerande har skett inom de allmänna kurserna.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 april 2013.
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Arbetsmarknadsnämndens protokoll från den 19 mars 2013, justerat den 25 mars 2013.
b) Protokoll från möte med rådet för funktionshinderfrågor den 10 april 2013, justerat den 11 april 2013.
c) Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom området ekonomi/upphandling med dnr AMN 2013-0039 och AMN 2012-0320.
d) Till nämnden inkomna handlingar till och med den 5 april 2013.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens möte den 11 april 2013, justerat den 15 april 2013.
Eva Solberg uttalar intresse för att få ta del av ytterligare information om utredningen gällande ”Delbetänkande - Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar”.
Förvaltningschefen Charlotte Svensson lämnar följande information.
- Förvaltningen har tagit del av vårpropositionen som innehåller åtgärder gällande utbildning och praktikplatser. 7000 yrkesvuxplatser kommer fördelas över landet under 2013.
- Nordiska rådet arrangerar Jobbforum i Fryshuset den 16 maj 2013. Nordens statsministrar och arbetsmarknadsministrar ska delta.
Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm kommer att bidra med goda exempel.
______________________