Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2003-10-30
Program:1. Presentation av Farsta stadsdelsnämnds nya webbplats i portalen stockholm.se Läs mer... 2. Närpolischef Joakim Granstedt informerar om Volontärverksamheten - brottsförebyggande insatser i Farsta.
Nämnden utsåg ordföranden Tomas Rudin (s) att jämte ledamoten Inga-Lill Persson (fp) justera protokollet 2003-11-06.
Anmäldes justerat protokoll från sammanträdet 2003-09-25.
Inkomna beslut, protokoll, remisser, skrivelser m.m. enligt förteckning anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna handlingarna enligt ovan.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-23, dnr 102-381/2003.
Ledamoten Lilian Falkbäck m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle godkännas, att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit som uppdrag åt förvaltningen.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade att förvaltningens förslag till beslut i huvudsak skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) förklarade att de inte tar egen ställning till ärendet samt anmälde ett särskilt uttalande.
Ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till detta samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med det av ledamoten Lilian Falkbäck m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Pekka Koskenvoima (mp) framlagda förslaget.
BESLUT
Ett gladare, renare och helare Farsta!
Farsta-området är grönt och vackert med bra bostäder, många arbetsplatser samt intresserade, kunniga, ansvariga och engagerade invånare. Vi vill göra Farstas stadsdelar roligare och mer spännande att leva i. Vi lever väl här i ytterstaden med bl a goda kommunikationer åt alla håll.
Stockholm är en bra stad att leva i. Storstadens puls och modernitet kombineras med en vacker stadsmiljö samt goda förhållanden för fritid och rekreation. Vi är stolta över vår hembygd i Farsta-området men inte nöjda. Vi står inför nya utmaningar. Vi fortsätter därför vårt arbete med en politik för ökad rättvisa, förbättrad välfärd och en ekologiskt hållbar utveckling. Vår politik formas utifrån fem tydliga inriktningsmål:- Förbättra välfärden och våra verksamheter.- Bygga bostäder och utveckla Stockholm.- Göra Stockholm till en ekologiskt hållbar storstad.- Bryta segregationen och fördjupa demokratin.- Ta ansvar för ekonomin.Vi representerar de partier som tillsammans utgör majoriteten i Farsta Stadsdelsnämnd. Farsta-områdets invånare röstade rödgrönt i valet förra året. Våra partier fick nästan 65 % av rösterna. Nu arbetar vi vidare grundat i det förtroende vi fick.
Alla behövs och är välkomna i arbetet. Vi stänger ingen dörr till konstruktiva förslag från något håll. Vi vill utveckla välfärden för oss alla. Det finns fortfarande många som behöver stöd från samhället i olika situationer. Vi tycker det är särskilt viktigt att satsa både på uppsökande, förebyggande verksamhet samt resurser för de "sköra" i Farsta-området t ex hemlösa, missbrukare och psykiskt sjuka.
Farsta stadsdelsnämnd har ett bra utgångsläge då prognosen för 2003 visar en ekonomi i balans samtidigt som vi har en god kvalité i verksamheterna. Nämnden har med stor tillfredställelse noterat de goda, engagerade insatser medarbetarna gör. Nämnden ser även mycket positivt på förvaltningens förslag till verksamhetsplan som nu förelagts nämnden för beslut. Nämnden instämmer i stort i de planer förvaltningen presenterat. Nämnden kommer att mycket noga följa verksamhetens utveckling, kvalité och ekonomi, den budget som nu godkänns skall hållas.
Kommunfullmäktige har beslutat om en budgetökning för nämnden med 95,6 miljoner kronor för 2003 samt ytterligare 12,9 mkr för 2004. De nya resurser vi nu fått till Farsta-området ger oss möjligheter att bl a genomföra:
Förbättra välfärden och våra verksamheter
Ge alla barn och unga en bra start i livet
Nämnden understryker vikten av att skolans arbete ger alla elever godkänt i basämnena svenska, matematik och engelska. Språkutvecklingen är viktig, inte minst undervisning i modersmålet.
Nämnden satsar på kraftfulla åtgärder för att motverka mobbing och sexuella trakasserier. Aktiva insatser för ökad jämställdhet ska ske. Problem för flickor i patriarkala familjer ska särskilt uppmärksammas. Skolorna bör pröva former för att ännu bättre ta tillvara resurser i stadsdelen, t ex de pensionärer som är intresserade av att medverka som ytterligare vuxna i verksamheten. Elevernas fysiska och psykiska hälsa skall förbättras. Fritidsklubbarna för alla elever i 4-6:an ska fortsätta att utvecklas som ett led i detta.
Nämnden är angelägen om att verksamheten i de skolor nämnden driver har den kvalitén så att barn och föräldrar inte behöver efterfråga privata alternativ.
Mötesplatser och kulturverksamhet för ungdomar
Nämnden instämmer i förvaltningens bedömning att fritidsverksamheten fungerar väl, inte minst i jämförelse med andra stadsdelsnämnder. Utvecklingen måste dock följas noga så att verksamheten bevaras och utvecklas då den är viktig inte minst i förebyggande syfte. Viktigt utveckla formerna för ungdomarnas inflytande, att ta tillvara deltagarnas intresse för verksamheterna.
Nämnden instämmer i förvaltningens förslag och anser att det är mycket viktigt att kraftfulla insatser sker mot rasism och främlingsfientlighet, t ex kulturarrangemang.
Ökad livskvalitet för äldre
Nämnden anser att vi har en bra äldreomsorg med duktig personal. Nämnden är angelägen om att äldre som bor kvar hemma ska kunna göra det så länge som möjligt och då få hjälp och stöd samt känna sig trygga genom t ex larm. Viktigt att alla i särskilda äldreboenden, om de så önskar, får möjlighet till regelbunden utevistelse minst en gång i veckan. Det är även viktigt att fortsätta utveckla samverkan mellan landstingets och kommunens resurser i äldreomsorgen.
Tillgången till särskilt boende är just nu gott. Det är svårt att bedöma behoven av äldreomsorg framöver. Nämnden vill att förvaltningen återkommer med en plan för hur uppsökande verksamhet gentemot invånare över 75 år ska gå till i syfte att ge en klarare bild av deras situation och behov av omsorg från nämndens sida.
Förbättringar för funktionshindrade
Nämnden instämmer i att långsiktiga insatser för psykiskt funktionshindrade är mycket viktiga. Ett boende med rätt stöd, meningsfull sysselsättning och fungerande sociala relationer ingår i detta. Sysselsättning, gemenskap och individanpassad arbetsträning som ges genom Emma-Kuggen, Emma-café och Farsta-cirkeln är verksamheter av stort värde. Vidare är projektet med rörligt team viktigt.
Nämnden understryker vikten av det arbete som sker för barn som växer upp i familjer med psykiska funktionshinder samt med missbrukande föräldrar.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att i samband med tertialbokslutet våren 2004 redovisa utvecklingen inom området.
Bostadslösa
Nämnden har uppmärksammat de bostadslösas svåra situation, Farsta lär ha den största andelen bostadslösa i staden. En inventering ska ske, finns det t ex barnfamiljer bland de bostadslösa? Frivilligorganisationerna bör engageras mer. Finns det behov av lågtröskelboende för kvinnor, kan det i så fall ordnas inom vårt område? Finns det möjlighet ordna fler korttidsboende? Långsiktiga lösningar måste arbetas fram i samverkan med de bostadslösa och stadens gemensamma resurser. Nämnden vill ha en rapport under våren 2004.
Bygga bostäder och utveckla Stockholm - Farstaområdet
Näringslivskontakter
Det är mycket viktigt att utveckla kontakterna med näringslivet inom området. Detta bl a för att slå vakt om de små centrumen, öka sysselsättningen samt utnyttja områdets resurser på bästa sätt. Kan turism i vårt vackra område vara något att utveckla, inte minst när Ekopark Syd finns? En inventering bör fortlöpande ske av lediga butiks-, industri- och kontorslokaler inom området. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med Näringslivsnämnden utveckla detta.
Farsta centrum
Farsta Centrum är en mycket väl fungerande detaljhandel. Nämnden uppdrar åt förvaltningen att tillsammans med stadens gemensamma resurser göra en samlad genomgång av planerna och möjligheterna för Farsta centrum och området runt centrumet. Vi stödjer arbetet för en ny scen på torget.
Bostäder
I Farsta-området finns mark, goda kommunikationer, arbete, affärer och möjligheter till fritidsaktiviteter. Det finns utmärkta möjligheter att bygga mer inom vårt område, i första hand bör det vara hyresrätter med rimliga hyresnivåer. Dessa bostäder skall komplettera nuvarande bestånd, vilket kräver en del större lägenheter. Vi vill bygga så att integrationen främjas, vi vill inte ha fler segregerade områden som Östermalm, Djursholm, Rinkeby. Nämnden är angelägen om att allt görs så att vi kan bidra till den nödvändiga bostadsutbyggnaden, dock utan att de viktiga gröna områdena förstörs. Nämnden har tidigare godkänt ett antal förslag till förtätningar, dessa har ännu ej genomförts.
Nämnden är angelägen om att dessa frågor behandlas i en helhet. Den av Kommunfullmäktige beslutade Vision Söderort är ett underlag. Utbyggnaden inom området måste ske i nära dialog med medborgarna, företagarna och föreningarna. Vi måste komma vidare i frågan om Ekopark Syd och Magelungen. Förvaltningen får i uppdrag att under 2004 ordna öppna möten om utvecklingen av Farsta-området samt bereda dessa frågor. Det visionsarbete som ska ske i anledning av medel för stadsdelsförnyelsen är en del i utvecklingen av denna helhet.
Projekt Ekopark Syd och Magelungen
Nämnden har vid flera tillfällen, i full enighet, tillstyrkt omfattande åtgärder för att rädda Magelungen. Det är mycket bra att partierna är överens i denna viktiga fråga. Ännu har dock inte mycket hänt. Nämnden har hos Kommunstyrelsen sökt 5 miljoner ur "Miljömiljarden" för ett projekt som ska arbeta med planering och samordning av åtgärder i samverkan med andra förvaltningar, bolag och kommuner uppåt och nedåt i sjösystemet. Högdalenverket och dess miljöpåverkan ska belysas. Det är viktigt att ta tillvara de goda erfarenheterna av projekt "Ytterstadssatsningen" och "Hållbar livsmiljö i Farsta" bl a det öppna arbetssättet i nära kontakt med invånarna och föreningsverksamheten. Kommunstyrelsen bereder fortfarande ärendet.
Rent, helt och tryggt Farsta-område
Nämnden noterar att vi lever i ett grönt och fint område. Vissa fläckar finns dock. Renhållningen och snöröjningen har inte alltid varit tillräcklig. Förvaltningen har vidtagit åtgärder för att säkerställa en fullgod snöröjning kommande vinter. Åtgärder skall vidtas snabbare för att få bort klotter, i vissa fall behöver förändringar av ytor mm ske för att förhindra klottring. Nämnden vill att åtgärder mot klotter intensifieras tillsammans med fastighetsägare, SL, ev. i samverkan med närliggande SDN. Vi är angelägna om mer blomsterutsmyckning och konst i t ex i våra olika stadsdelscentrum.
Nämnden har efter upphandling tvingats besluta om ett nytt avtal vilket medför att kostnaderna för park- och gatuskötseln ökar med 40 %! Denna kostnadsutveckling var inte möjlig att påverka direkt vid upphandlingen. Förvaltningen får därför i uppdrag att utreda alternativa sätt att lösa park- och gatuskötseln t ex att viss del av skötseln sköts genom avtal med fastighetsägare inom området. En del kanske kan tas över av föreningar genom brukaravtal. Nämnden vill ha en rapport om detta i samband med tertialbokslutet våren 2004.
Nämnden noterar det mycket angelägna och goda arbete som sker inom det lokala brottsförebyggande rådet. Det är viktigt att detta fortsätter och utökas tillsammans med andra goda krafter t ex föreningslivet och företagare.
Bryt segregationen och fördjupa demokratin
Nämnden har med stor oro noterat tendenser till främlingsfientlighet och rasism i mindre kretsar inom området. Arbete med åtgärder mot detta har startat i skolan, på fritidsgårdar, i lokala BRÅ, i kyrkorna. Detta bör intensifieras och utvecklas tillsammans med andra frivilliga organisationer.
Långtidsarbetslösheten och försörjningsstöd
Nämnden är mycket angelägen om att alla arbetsföra är i arbete. Nämnden har noterat de goda insatser som sker. Nämnden är angelägen om att även arbetsförmedlingen bidrar med sin kompetens i detta arbete . Om inte den enskilde, arbetsförmedlingen och stadsdelsförvaltningen kan ordna arbete inom tre månader bör den enskilde anvisas annan sysselsättning. Hur ser fördelningen av arbetslösa ut är det många ungdomar, lång tid, finns det lyckade åtgärder? Kan ytterligare handläggare öka möjligheterna få fler i arbete, minska behovet av försörjningsstöd? Kan fler projekt, ev. med EU-bidrag dras igång? Nämnden vill ha en rapport om detta senast i mars 2004.
Nämnden delar förvaltningens oro för resurserna vi tilldelats för försörjningsstödet. En omfattande minskning av utbetalningarna skedde 1999-2001, p g a arbetsmarknadsläget har denna inte fortsatt. För den enskilde och för nämnden är det mycket angeläget att alla tänkbara åtgärder sker för att fortsätta minska behovet av försörjningsstöd. De som behöver bidrag skall självklart även i fortsättningen få detta.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att arbeta vidare med detta och återkomma till nämnden med en rapport.
Kultur och konsumentvägledning
Nämnden är mycket angelägen om fler insatser för och resurser till kulturen. Förvaltningen har redovisat viss förstärkning i sitt förslag till verksamhetsplan. Biblioteken och skolorna är naturliga kulturhus inom stadsdelarna. Föreningsverksamheten skall stödjas. Kultiveringen av Farsta-området innebär vidare att fler mötesplatser för kultur ska finnas. Farsta-området skall präglas av etnisk och kulturell mångfald. Barnen är särskilt prioriterade. Medborgare som upplever sig ensamma och isolerade är en särskild utmaning att nå med vårt kulturutbud. Fortsatt arbete bör ske för bygget av en friluftsscen inom Farsta-området. Nämnden är angelägen om att noga följa utvecklingen inom detta område under det kommande året för att vid behov ta ställning till omfördelning eller mer resurser.
Nämnden vill avvakta direktiv från den nybildade Konsumentnämnden innan vi går vidare med utbyggnad av den lokala konsumentverksamheten. Det är viktigt att dubbelarbete inte sker.
Medborgarnas delaktighet
Nämnden är mycket angelägen om att medborgarna deltar i och delar ansvaret för verksamheten. Det räcker inte att be om förtroende vid valen vart fjärde år. Erfarenheten är att engagemanget ökar vid förändringar – särskilt om dessa upplevs negativa. Då är många med på nämndens öppna möten, vilket är bra för dialogen men väl sent för andra åtgärder. Nämnden vill att engagemanget och deltagandet sker närmare den verksamhet som direkt berör medborgaren.
För att nya invånare i området ska känna sig välkomna uppdras åt förvaltningen att utreda om de nyinflyttade kan få ett välkomstbrev med information om nämndens verksamhet, kommunens övriga utbud samt föreningarna och det kommersiella utbudet inom området.
Arbete pågår för att inom varje stadsdel, i befintliga lokaler med befintliga resurser, öppna en plats för medborgarservice. Där ska medborgarna få information om verksamheterna samt om annan offentlig verksamhet. Nämnden ser detta som en viktig utveckling vilken ska följas upp under 2004.
Nämnden är vidare angelägen om att föreningarna och deras engagemang på bästa sätt tas tillvara. Stöd till föreningarna bör ske genom att de bl a har tillgång till lokaler och informationskanaler. Vi ser positivt på en utveckling mot social ekonomi, att viss verksamhet kan bedrivas i kooperativ eller annan gemensam form. Vi vill att stadens lokaler utnyttjas på ett bra sätt, nu verkar det som om Kulturnämnden har ordnat med intressant verksamhet i f d medborgarhuset i Gubbängen. Vi är fundersamma på hur lokalen i Kryddgården ska användas, det får inte bli så att den står tom samtidigt som de föreningar som tidigare bedrev verksamhet där inte har något bra alternativ.
Medarbetarna
Medarbetarna är helt avgörande för verksamhetens kvalité. Nämnden är angelägen om att alla tänkbara åtgärder sker för att säkerställa personalförsörjningen samt förebygga långtidssjukdom och hög personalomsättning. En god arbetsmiljö, bra arbetstidsutläggning och arbetsledning, positiva kontakter med invånare/brukare och arbetskamrater i samma grupp är avgörande. Kompetensfonden ger goda möjligheter till kraftfull utveckling av medarbetare, dessa ska tas tillvara.
I Farsta ska vi bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete för att öka jämställdheten för flickor och pojkar, kvinnor och män; både i verksamheterna och för medarbetarna. De fackliga företrädarna är viktiga, utvecklingen ska ske i nära samverkan med dessa.
Mål, åtaganden och uppföljning
Till nämnden ska regelbundet redovisas medborgarnas mer generella synpunkter och klagomål samt de åtgärder som vidtagits.
Fortsatt arbete samt beredningar
Nämnden beslutade januari 2003 om ett antal beredningar för att följa och utveckla verksamheten detta år samt för dialog inför nämndens budget för 2004. Verksamheten i beredningarna ska följas upp under första tertialet 2004.
Utöver dessa beredningar har nämnden utsett ett presidium samt en social delegation.
Nämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att regelbundet till nämnden redovisa utvecklingen inom det sociala området samt vid behov föreslå åtgärder, främst förebyggande.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
"Vi anser att nämnden skulle ha beslutat
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2004
att därutöver anföra följande
Att arbetet med att minska barngruppernas storlek fortsätter samt slå fast att storleken på småbarnsgrupper inte ska överstiga 13-14 barn och syskongrupper 17-18 barn.
Att uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjedaghem. Förvaltningen bör genomföra en informationssatsning i syfte att rekrytera fler familjedaghem.
Att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till "kontrakt" mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.
Att skolbarnomsorg/mellanstadieverksamhet ska erbjudas eleverna i en mer öppen, ej inskriven verksamhet, som kan drivas av skolan eller i annan regi, till exempel av föräldrar eller föreningar.
Att stadsdelsnämnden ser till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.
Att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning och föreslår ett program för ytterligare förbättringar.
Att alla som bor i ett äldreboende får ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.
Att öka stödet till dem som väljer att vårda sina anhöriga i hemmet.
Att förvaltningen redovisar hur samverkan med föreningsliv och frivilligorganisationer fungerar i stadsdelen främst vad gäller arbetet mot alkohol och droger.
Att stadsdelsnämnden inför systemet med "Medborgarförslag" för att öka medborgarnas delaktighet och inflytande.
Att samordna ytterstadssatsningen och storstadssatsningen under begreppet "Ytterstadens förnyelse".
Mer tid för barnen
Kristdemokraterna anser att de viktigaste åtgärderna i Stockholms stad de närmaste åren är att utveckla förskolan, skolan och äldreomsorgen. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med ökad valfrihet och respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet. Kristdemokraterna avser att särskilt granska den nya röd-gröna majoritetens politik ur barnens och de äldres perspektiv.
Det familje- och arbetsliv som utformats av socialdemokratiska regeringar, från Myrdal och framåt, har skapat den brist på valfrihet och de negativa effekter vi ser i dag. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnsomsorgsformer och bristen på möjligheter att kombinera arbete och uppfostran av eget barn, förstärks ytterligare genom maxtaxan och den avgiftsfria allmänna förskolan.
Minskade barngrupper
I valrörelsen utlovade den nya majoriteten en minskning av antalet barn i barngrupperna. För att i praktiken möjliggöra detta har kristdemokraterna i sitt budgetförslag anslagit 150 miljoner kronor mer än majoriteten för att inleda detta arbete samt föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta om ett tak för barngruppernas storlek. Drygt 100 mnkr ska gå till de kommunala förskolorna och cirka 50 mnkr till de fristående. För Farstas del innebär det, utifrån den beräkning som stadsledningskontoret gjort, att ytterligare 5,8 mnkr tillförs för att påbörja minskningen av barngruppernas storlek.
Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Vår målsättning är därför att småbarnsgrupper inte ska överskrida 13-14 barn och syskongrupper inte överskrida 17-18 barn.
Fler familjedaghem
Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Familjedaghem ska upplevas som ett likvärdigt alternativ till förskola. Kristdemokraterna har i sin budgetreservation i kommunfullmäktige avsatt 10 mnkr för att öka möjligheterna att få familjedaghem för de som önskar.
Öppen förskola
För föräldralediga, hemarbetande och dagbarnvårdare är det viktigt att det finns Öppen förskola där barnen kan få stimulans och föräldrarna utbyte med andra föräldrar. Därför ska ett nät av öppna förskolor som svarar mot behovet finnas. I kristdemokraternas budget för staden har därför 12 miljoner kronor avsatts till att bygga ut Öppen förskola.
Fritidsverksamhet
Parklekarna utgör viktiga mötesplatser för förskolor, lediga barn och ungdomar och hemmavarande föräldrar med barn. I Stockholm är detta extra angeläget eftersom det i många bostadsområden inte finns plats för säker utomhuslek. Kristdemokraterna anslog därför 9 mnkr till parklekarna i sin budgetreservation i kommunfullmäktige.
Mellanstadieverksamhet
Majoritetens förslag om fritidsklubbar går om intet och majoriteten bryter nu ännu ett av sina vallöften. Skolbarnomsorg/mellanstadieverksamhet ska också erbjudas eleverna i en mer öppen, ej inskriven verksamhet, som kan drivas av skolan eller i annan regi, till exempel av föräldrar eller föreningar.
Kristdemokraterna ökar i sin budgetreservation anslaget till mellanstadieverksamheten med 2 mnkr. Vi föreslår att avgiften blir 150 kr per månad i den öppna mellanstadieverksamheten. Avgiften tillför resurser till verksamheten och underlättar för personalen att bedriva en gedigen verksamhet.
Skriv in föräldrarna i skolan
När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna "skrivas in" för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett "kontrakt" bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till "kontrakt" bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.
Trygghet för de äldre
Äldre stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. Demens är en uppmärksammad sjukdom som alltfler drabbas av. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård vill vi att äldreomsorgspersonal och biståndsbedömare erbjuds utbildning om demens. Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär för personalen att arbeta med demenssjuka. Det ökar också säkerheten för den demente. Vi vill även att det införs särskilda demensteam, med sjukvårspersonal som har särskild kompetens omkring demenssjukdomar, som kan höja kompetensen inom detta område i staden.
Kristdemokraterna vill även att alla de anhöriga som gör en stor insats ska få ökat stöd. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.
Alla som bor i ett äldreboende bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.
Omsorg om funktionshindrade
Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.
Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Därför kräver kristdemokraterna att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning samt föreslår ett program för ytterligare förbättringar. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.
Social trygghet
Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar.
Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.
Brottsförebyggande arbete
Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämnden har ett brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdelsnämnden till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida. De försök som genomförts med centrum- och områdesvärdar ibland annat Kista och Rinkeby stadsdelsnämnder har varit mycket framgångsrika. "Stadsvakter", som vi kristdemokrater gärna kallar dem, ska absolut inte ersätta polisen men har på de ställen där det prövats visat sig ha en enorm förebyggande inverkan. Problemen med klotter och vandalisering kunde härvidlag särskilt uppmärksammas.
Föreningsliv och frivilligorganisationer Frivilligorganisationernas arbete är ovärderligt både när det gäller ett förebyggande arbete och i fråga om att bygga upp de mänskliga nätverk som behövs för att samhället skall kunna fungera. Frivilligkrafter utgör ett oumbärligt komplement till den offentliga verksamheten som vi bedriver. Detta gäller inte minst i arbetet med att förebygga och förhindra missbruk, hjälpa till att bryta isoleringen för ensamma människor, uppmärksamma barns situation etc.
Medborgarförslag
Medborgarnas rätt till inflytande, insyn, och delaktighet är ett bra argument för att utveckla vår stadsdel. De bör ges större möjligheter att påverka förhållandena inom sitt geografiska område. Genom en kontinuerlig dialog med brukare av olika verksamheter och genom att medborgarna ges möjlighet att påverka besluten ökar stadsdelsnämndens legitimitet som företrädare för medborgarna i stadsdelen och verksamheterna kan utvecklas och förbättras. Kristdemokraterna föreslår att systemet med "Medborgarförslag" omgående införs i Farsta stadsdelsnämnd.
Ytterstadens förnyelse
Den ytterstadssatsning och storstadssatsning som pågått parallellt under några år bör samordnas tillsammans med en rad andra investeringar under begreppet "Ytterstadens förnyelse". Stadsdelsnämnden skall fortsätta att i samråd med invånarna diskutera fram förnyelseförslag och då speciellt beakta våra egna mindre centra i ytterområdena."
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) enligt följande:
Det ekonomiska läget i Stockholm är mycket bekymmersamt. År 2004 minskar våra gemensamma resurser, och detta slår extra hårt mot stadsdelarna. Detta är mycket uppenbart här i Farsta. Budget är i stort sett lika stor för 2004 som 2003, vilket kommer leda till mycket stora besparingar. Därför är det nu viktigare en någonsin med en tydlig politisk prioritering av de verksamheter som är viktigast för medborgarna. Folkpartiets kommunala budgetförslag innebär ekonomiska förstärkningar av förskola, skola, äldreomsorg och socialt arbete. För att göra detta möjligt krävs att stora förändringar görs i Stockholms politiska organisation. En stor del av den politiska byråkratin går att effektivisera genom en sammanslagning av nämnder, både i stadsdelarna och facknämnderna.
Även i stadsdelens budget krävs en tydlig prioritering av kärnverksamheterna. Skola, förskola, äldreomsorg och social omsorg måste rimligen vara viktigare än publika datorer, nya medborgarkontor och konsumentupplysning. Vi kan konstatera att kärnverksamheterna kommer att gå in i ett år med mycket tunga besparingskrav här i Farsta. Att ta pengar från skola, förskola och sociala områden och lägga på gatu- och parkskötsel är fullständigt oacceptabelt. Tillika vill vi att förvaltningen omgående ger nämnden en beskrivning av hur mycket publika datorer och något slags medborgarkontor kommer att kosta skattebetalarna. Kostnader som kommer att få tas från andra hårt trängda verksamheter.
Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Allt fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid. Under 2003 avstannade detta arbete helt. Valfrihetsreformerna är stoppade och de enskilda alternativ som finns i staden inom exempelvis skola och omsorg får sämre villkor. Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mer benägna att också ta ett politiskt ansvar. Därför vill folkpartiet att nämnden arbetar för att öka människors reella makt över vardagen genom att öka valfriheten.
En politik för tillväxt
Från att ha varit en tillväxtregion med starkt framtidstro har villkoren i Sveriges huvudstad förändrats radikalt det senaste året. Den socialdemokratiska politiken innebär ytterligare pålagor för stockholmarna i form av biltullar, höjda skatter och ett stockholmsfientligt system för skatteutjämning. Invånarna hos oss drabbas hårt av alla dessa ökade utgifter. Att vända utvecklingen och skapa förutsättningar för tillväxt är i högsta grad en angelägenhet för stadsdelarna eftersom det är hos oss den ekonomiska förlamningen slår igenom i försämringar för stockholmarna.
Under 2003 har minskningen av antalet socialbidragsberoende avstannat helt. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste vara en av de mest centrala uppgifterna för oss politiker i Farsta. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.
Folkpartiet vill införa en modell som skiljer på försörjningsstöd till dem som har arbetslöshet som enda orsak till bidragsberoendet, och dem med en komplexare problembild som språksvårigheter, sjukskrivningar och andra sociala problem. Stockholm skall avskaffa socialbidraget i dess nuvarande form för människor som inte har andra problem än att de hamnat utanför arbetsmarknaden. Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. En särskild Stockholmsmodell – Stockholm Jobbar – ska införas för att hjälpa människor tillbaka till arbete.
Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ. Föreningslivets viktiga roll för att vara en positiv kraft i samhället måste också lyftas fram. Ett aktivt föreningsliv, som vi ju faktiskt har hos oss, är en viktig faktor vad det handlar om att bygga upp en kreativ och framåtsyftande atmosfär där människor tar framtiden i sina egna händer. Vi bör göra vårt yppersta för att uppmuntra föreningslivet här i Farsta.
Vision Söderort måste nu bli verklighet. Det finns en potential hos oss som skulle kunna uppmuntras ytterligare. Folkpartiet menar att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker till Farstaområdet.
Förskola
I takt med att förskolan får ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det oerhört viktigt att utbildad personal har huvudansvaret för verksamheten. Förskollärare har efter tre års högskolestudier en pedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Deras kompetens som yrkeskår är värdefull och ska tas på allvar. Det är lika viktigt att behörig personal ska ha pedagogiskt ansvar inom förskolan som att behöriga grundskollärare ska undervisa inom grundskolan. Nämnden fick under våren en mycket alarmerande genomgång över tillgången till utbildad personal i Farstas förskolor. Förvaltningen bör återkomma till nämnden med en ny genomgång för att visa om man fått bukt med en situation som innebar att många avdelningar helt saknade förskollärare. En situation som är helt oacceptabel. Om inte situationen har förändrats måste omedelbart ett åtgärdsprogram tas fram. Genomgången bör visa antalet personal totalt per avdelning i stadsdelen.
Förskolan i Stockholms stad står inför en akut kris. På många håll har man hel misslyckats med att minska barngruppernas storlek. För att möta den växande krisen krävs höjda anslag som öronmärks och går direkt ut till de enskilda förskolorna. Stadsdelen ska verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden.
Under 2003 användes en betydande del av anslaget till förskolan till annan verksamhet i stadsdelarna. I genomsnitt försvann mer än fem procent av schablonanslaget till barnomsorg in i byråkrati och administration. Det är viktigt att den schablonökning som stadsdelen erhållit för förskola verkligen går direkt ut till de enskilda förskolorna, och inte användas till andra verksamheter.
Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Etableringsfrihet för enskilda alternativ i kombination med likvärdiga villkor är en förutsättning för valfrihet. Det idiotstopp mot avknoppning som införts i staden innebär att kvaliteten inom förskolan blir lidande, och likriktningen ökar.
Grundskola
Skolorna i Farsta får förbereda sig på neddragningar. Ännu vet vi inte hur många lärare som kommer att behöva sägas upp – men bristen på förmåga att prioritera är skrämmande. Detta gäller även de mest utsatta. Barn i behov av särskilt stöd beräknas öka – utan att det finns en antydan om hur detta ska kunna finansieras på ett realistiskt sätt.
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Ingen elev ska behöva lämna grundskolan utan att godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Stockholms stad och stadsdelsnämnderna måste vidta en rad åtgärder för att ge grundskolan förutsättning att klara sin uppgift; att ge alla elever de grundläggande kunskaperna.
Skolan ska ställa tydliga kunskapskrav på eleverna. Försök med kunskapsutvecklingsscheman i Stockholms stad visar att alla elever kan bli godkända i de viktigaste ämnena om kraven görs tydliga, kontrolleras med utvärderingar, kommuniceras med hemmen och stöttas upp med extra insatser där sådana behövs. En bra skola ställer också krav på ordning och studiedisciplin. Våld, hot om våld, trakasserier och mobbning är inte acceptabelt.
I budgeten för 2004 höjs skolpengen, de pengar som är öronmärkta till skolan för undervisning och lärarlöner, med ungefär en procent. Sanningen är att detta inte ens täcker löneökningarna i skolan. Satsningarna är så blygsamma att de leder till kraftiga nedskärningar. I folkpartiets budgetalternativ väljer vi att prioritera grundskolan och satsar därför 110,7 miljoner kronor mer än majoriteten på skolan. Med den satsningen höjs skolpengen för skolår 0-5 med 11,1 procent och skolpengen för skolår 6-9 med 10,6 procent.
Ett växande problem i Stockholms stad är att de resurser som fördelas från stadshuset till stadsdelsnämnderna för grundskoleverksamhet aldrig når skolorna. Under år 2004 försvann mer än 142 miljoner av elevernas pengar till svarta budgethål och byråkrati. Grundskolan måste därför lyftas ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde. Som ett första steg i den riktningen bör hela skolans budget öronmärkas till skoländamål. I dag är endast själva skolpengen och "anslag 2" öronmärkta. I framtiden bör även resten av skolschablonen samt de olika språkschablonerna för invandrarelever öronmärkas till skolorna.
De fristående skolorna bidrar med pedagogisk förnyelse och mångfald inom det svenska skolväsendet. För varje år ökar antalet barn och ungdomar som väljer att gå i en fristående skola. Att den nya majoriteten i staden motverkar valfrihet och fristående alternativ är därför mycket olyckligt.
Stockholmsproven är en garant för undervisningens kvalitet och en likvärdig betygssättning över hela staden. Beslutet att avskaffa stockholmsproven i svenska måste därför rivas upp och alla planer på att avskaffa stockholmsproven i engelska och matematik måste genast stoppas.
Äldreomsorg
En av stadsdelens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre, som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, individualisering, trygghet och valfrihet.
Under förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan sattes i centrum. Valfrihet i hemtjänsten, en strategi för kvalitetsutveckling, planering för valfrihet i boendet, kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättandet av en äldreombudsman och stora ekonomiska tillskott är något av allt som genomförts.
Dessvärre har den nya majoriteten satt stopp för fortsatt utvecklingsarbete och förnyelse av äldreomsorgen. Under 2003 har entreprenader dragits in, byggandet avstannat, de ekonomiska förutsättningarna för enskilda utövare har försämrats, och planerade förändringar har begravts i utredningar. Stadsdelen måste bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.
Under den förra mandatperioden skedde en kraftig satsning på boenden med heldygnsomsorg, där över 500 nya platser tillskapades. Utbyggnaden innebar en kraftig minskning av kön till särskilda boenden, men fortfarande finns ett visst behov av om- och nybyggnation av vissa äldreboenden. Fortfarande finns flera boenden där människor mot sin vilja tvingas dela rum. Även för dementa saknas i dag lämpliga boenden.
Valfriheten inom äldreomsorgen måste förbättras, dels genom en mångfald av nivåer i omsorgen, men också genom valfrihet mellan kommunala och enskilda alternativ över hela staden. I dag nekas människor i många fall boende i en annan stadsdel, trots att stadens äldreboenden enligt fastställda riktlinjer ska betraktas som en gemensam resurs. Denna begränsning av valfriheten till en enda stadsdel är oacceptabel.
Under de kärva ekonomiska förhållanden som nu råder konstaterar vi att kraven på en striktare biståndsbedömning lyfts fram. Vi har under det gånga året känt en stor oro kring dessa formuleringar i olika dokument hos oss. Biståndsbedömningar ska inte ske utifrån ekonomiska förhållanden utan utifrån den sökandes behov. Vi vill understryka att det är av yttersta vikt att stadsdelen i biståndsbedömning följer av Stockholms stad antagna riktlinjer.
Folkpartiet kommer nogsamt att följa att dessa efterlevs. Vi vill också att förvaltningen återkommer med en genomgång för vad den striktare biståndsbedömningen under det senaste året inneburit i praktiken. Då vi går mot ett mycket tufft år känner vi fruktan inför vad detta kommer att innebära för Farsta allra mest utsatta.
Socialt ansvar
Människor med funktionshinder löper risken att få se sin vardag starkt påverkad till det sämre p g a den budget som nu ligger. Inga påslag föreslås samtidigt som löneökningarna motsvarar 5 procent och prisökningarna 2 procent. Här kommer det att handla om kraftiga neddragningar i verksamheten om man ska följa den budget som förvaltningen förslår. Vi vill att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en konsekvensbeskrivning av hur en neddragning med nästen en tiondel av stödet till funktionshindrade kommer att kunna genomföras.
Valfriheten för människor med funktionshinder måste öka. Fortfarande råder brist på bostäder, vilket minskar möjligheterna att välja mellan olika boendeformer. Arbetet med att få fram fler bostäder, inte minst gruppboende, måste fortsätta. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. Den som får hjälp i det egna hemmet skall själv få välja vilken hemtjänstgivare man vill anlita.
Stadsdelen ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problem. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.
Behovet av valfrihet, individuell anpassning, är minst lika stor i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet skall stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt arbete.
Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas. Stadsdelen måste arbeta aktivt med att få fram fler boenden för människor med psykiska funktionshinder.
Klotter är ett allvarligt problem, inte minst ur ett socialt perspektiv. Klottret förfular stadsmiljön, gör bostadsområden nergångna och kollektivtrafiken ogästvänlig. Det skapar en känsla av otrygghet och förslumning. Kampen mot klottret är central i arbetet med att förhindra att barn och ungdomar dras in i grövre brottslighet. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet ska vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. Vi vill också föreslå att vi i Farsta inrättar ett pris till den del av vår stadsdel som förmår arbeta mest aktivt mot klotter och förstörelse. Vi tror att detta skulle kunna uppmuntra till grannsamverkan, nya idéer och aktiviteter som överhuvudtaget skulle vara positiva för utvecklingen hos oss.
Rasism och främlingsfientlighet finns även här hos oss i Farsta. Vi efterlyser an särskild betoning av denna fråga i stadsdelsnämndens arbete och ber förvaltningen återkomma med ett förslag till en handlingsplan för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet i Farsta."
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) enligt följande:
"Ett år har gått…..
Det går fort att riva ner vad som tagit lång tid att bygga upp! Den framtidstro och optimism, det systemskifte med valfrihetsrevolutionen, och den växtkraft som fanns detta håller nu på att systematiskt nedmonteras och fördärvas av den nya rödgröna majoriteten! Under innevarande år kommer Stockholms stadsdelsnämnder att gå med underskott, även om det inte ännu är klart med hur mycket. Detta sker trots att stadshusmajoriteten utlovat nya satsningar på stadsdelsnämnderna. Här är Farsta SDN inget undantag men vår ekonomiska situation är inte lika illa, tack vare den kraftfulla budget som den borgerliga majoriteten efterlämnade i form av ett stort smörgårdsbord till den socialistiska majoriteten.
Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna. Det första och mest självklara är att organisationen i sig kostar. Det blir fler möten och fler politiker att avlöna. Det blir fler tjänstemän som utför liknande uppgifter på olika håll i staden. Detta tar resurser som bättre behövs i den faktiska verksamheten.
Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.
Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.
Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.
Därför bör den politiska stadsdelsnämndsorganisationen avskaffas utifrån målsättningen att allt som kan beslutas bättre eller lika bra av enskilda invånare också skall beslutas av dem - inte av de politiska församlingarna. All verksamhet utom myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner skall upphandlas i konkurrens.
Staden skall skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter och information om dessa möjligheter skall väsentligt öka inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, skola och förskola.
Framförallt inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm skall erbjudas välja utförare inom förskolan, skolan, äldreomsorgen och omsorgen om de funktionshindrade. Finansieringen skall ske gemensamt men valet av utförare, kommunal eller privat ska fattas av den enskilde och dess familj. Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.
De uppgifter som stadsdelsnämnderna har i form av individärenden och som handhas av de sociala delegationerna kommer att skötas av sociala distriktsnämnder.
Parkskötsel, snöröjning samt städning av gator och parker bör samlas centralt i staden i syfte att maximera utnyttjandet av resurser och kompetens. Vi är övertygade om att detta, i kombination med bland annat ökad dagsstädning av större ytor, leder till ett renare Stockholm.
Vi vill minska byråkratin genom att administrationen av förskolan, skolan och omsorgen om funktionshindrade lyfts från stadsdelsnämnderna så tillses också att verksamheten ges till lika villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor. Att minska byråkratin ökar valfriheten och frigör resurser som kan användas direkt i verksamheten och på det sättet höjer vi kvaliteten inom skolan, förskolan och omsorgen om de funktionshindrade.
Syftet med vårt förslag är att minska byråkratin. Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas. Dessa kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar.
Hemma på våran gata…
Men även i vår lilla stadsdel är trenden tydlig! Den nya verksamhetsplanen är ett skolexempel på hur lätt det är att ta ifrån folket makten! Sida upp och sida ner med vackra ord, till intet förpliktigande fraser, luddiga texter och oprecisa formuleringar – vem försöker man lura? Den rödgröna majoriteten har här anbefallt en romantiserad och av alla gillad plan – som man själv, i all tysthet, kan fylla med innehåll med detaljbeslut och regler. Vem märker den stora skillnaden mellan schablon och peng för barnomsorg och skola? Vem förstår att det betyder att pengar som riktats direkt till verksamheter; till skolor och dagis, nu går in i förvaltningens svarta hål, till administration och papper.
Den socialistiska majoritetens ovilja att prioritera gör att budgeten för 2004 kommer att innebära att i princip samtliga verksamheter behöver effektiviseras för att nå en budget i balans. Vi är inte mot att verksamheter effektiviseras men på det sätt som nu medborgarna i Farsta kommer att drabbas så är det inte försvarbart. De mest utsatta barnen och ungdomarna kommer att drabbas av den socialistiska majoritetens politik då utgångsläget för vården har för höga kostnader enligt tjänstemännen. I det 5 punkts program som majoriteten tagit så kan man skönja att de mes utsatta inte får del av det livsviktiga skyddsnät som är en självklarhet för oss moderater. För oss är det en självklarhet att bortprioritera gratis SL kort till alla gymnasielever, publika datorer eller konsumentupplysning, när Individ och familjeomsorgen blöder.
Bostadsbyggandet; det finns risk att Farsta på sikt blir en genomgångsförort för många om inte Farsta görs mer attraktiv med en modernisering av bostadsbeståendet och med fler nya bostäder med olika upplåtelseformer, så att Farsta kan växa. Denna fråga utvecklas i en särskild skrivelse."
Kommunstyrelsen har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden remiss om reviderade riktlinjer för egenavgifter för vuxna. I samband med budget för 2000 beslutade kommunfullmäktige om nya egenavgifter för vuxna på inackorderingshem samt vid placeringar i hem för vård eller boende (HVB) och familjehem som avser stödboende. På grund av nya författningsregler, nya avgiftssystem samt behovet av tydligare anvisningar inom området har nuvarande riktlinjer setts över. I förslaget förtydligas vad som är stadens respektive landstingets ansvar när det gäller vård och boende vid placering av personer med psykiska funktionshinder. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-08, dnr 500-382/2003.
Gatu- och fastighetskontoret har för yttrande tillställt stadsdelsnämnden förslag till miljö- och trafiksäkerhetskrav vid upphandling av entreprenader och tjänster där arbetsmaskiner och fordon ingår. Miljökraven utgör en uppgradering av tidigare godkända upphandlingskrav. Kraven är samordnade för Stockholm, Göteborg, Malmö och Vägverket. Stockholm har tillämpat kraven som anbudsvärderande faktor, Göteborg och Malmö som obligatoriska krav. Gatu- och fastighetskontoret föreslår att Stockholm ansluter sig till att tillämpa kraven som obligatoriska samt att kraven ska gälla som riktlinjer inom Stockholms stad. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-06, dnr 105-383/2003.
Ärendet utgick.
Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-13, dnr 500-420/2003, med förslag till handlingsprogram.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) yrkade att förvaltningens förslag till handlingsprogram i huvudsak skulle godkännas samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamöterna Inger Stark (v), Lilian Falkbäck m fl (s), Pekka Koskenvoima (mp), Inga-Lill Persson m fl (fp) och Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) framlagda förslaget till beslut.
Nämnden hade således fattat beslut i enlighet med det av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) framlagda förslaget.
Handlingsprogrammet är mycket väl genomarbetat och bör komma att bli till god hjälp i det dagliga arbetet med våldsdrabbade kvinnor.
När det gäller unga flickor som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld anser nämnden dock att det är riskabelt att som huvudprincip tillämpa att flickan bör få ett skyddat boende i nätverket även om detta naturligtvis inte kan uteslutas i enskilda fall. Nämnden erinrar om den Farstaflicka som mördades av sin far och hans bröder. En nätverksplacering utanför familjen, t.ex. hos en klasskamrat, kan innebära en för låg skyddsnivå och dessutom stora problem för den mottagande familjen som oförberedd måste handskas med de konflikter som uppstår i relation till flickans föräldrar. En nätverksplacering måste därför föregås av en grundlig analys av förutsättningarna i det enskilda fallet. Rekommendationen om nätverksplacering som huvudprincip bör utgå och texten på s. 15 under rubriken Skyddat boende modifieras i enlighet med vad som här anförts.
Nämnden vill också påminna om att det numera är möjligt att ge en misshandlande man besöksförbud i det egna hemmet. Det är möjligt att detta bör föranleda en omskrivning av avsnittet om Byte av lås i den gemensamma bostaden. Avsnittet verkar kanske alltför begränsande i sin nuvarande utformning.
Farsta lokala brottsförebyggande råd rapporterar om det pågående arbetet enligt verksamhetsplan för 2003, hur planen genomförts fram till idag och vad som kommer att göras resten av året. I promemorian redovisas också rapporter från de i rådet ingående verksamheterna Projektet Grannstöd i Farsta samt Grannsamverkan och kvälls- och nattvandringar i Farsta. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2003-10-14, dnr 503-421/2003.
Personalenheten redovisar sitt arbete med att hålla nere andelen sjukskrivna inom förvaltningen, det långsiktiga rehabiliteringsarbetet och vad som uppnåtts med detta. Förelåg personalenhetens promemoria 2003-10-06, dnr 200-422/2003.
Driften av Farsta sjukhem övergår den 1 november 2003 åter i kommunal regi. I ärendet görs en genomgång av det pågående planeringsarbetet inför övertagandet med avseende på avstämningsmöten med nuvarande entreprenör, information till personalen, erbjudande om anställning, information till boende och närstående, organisation, bemanning m.m. Preliminär tidplan och checklistor finns upprättade för genomförandet. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2003-10-06, dnr 500-268/2003.
I samband med utarbetandet av tertialrapport 2 för 2003 begärde stadsledningskontorets personalpolitiska avdelning (PPA) redovisningar över förvaltningarnas kostnader för extern inhyrd personal. Enligt redovisningarna använde stadens förvaltningar inhyrd personal till ett värde av 66,1 mnkr under första halvåret 2003. Mot bakgrund av bland annat minskade ekonomiska ramar 2004 har stadsledningskontoret uppmanat samtliga förvaltningar att undvika att anlita inhyrd personal. Syftet är att öka pressen på förvaltningarna att lösa de vakanser som uppstår, genom att själva rekrytera och anställa t.ex. övertalig personal. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-13, dnr 200-423/2003.
Ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut samt anmälde ett särskilt yttrande.
Ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) yrkade avslag på förvaltningens förslag till beslut samt att nämnden därutöver skulle anföra vad de föreslagit.
Ledamoten Bertil Fredriksson (kd) yrkade bifall till det av ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) framlagda förslaget till beslut.
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra och förklarade sig finna att nämnden fattat beslut i enlighet med förvaltningens förslag.
Reservation mot stadsdelsnämndens beslut anfördes av ledamoten Inga-Lill Persson m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd) enligt följande:
att avslå de föreslagna riktlinjerna för externt inhyrd personal
samt att därutöver anföra
Stadsdelens behov av att hyra in extern personal får negativa konsekvenser för ekonomin. För stadsdelen är det i flera avseenden bättre att bemanna tjänster med personal som är anställd av Stockholms stad. Vid tillsättande av vikariat och andra tjänster bör stadsdelen i möjligaste mån anställa egen personal. Detta alternativ, och inte något totalstopp, måste utgöra grunden i beslut som fattas när det gäller extern inhyrd arbetskraft i stadsdelen.
Den utbredda existensen av bemanningsföretag inom vård och omsorg bottnar emellertid i att staden för många människor inte framstår som en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Möjligheten att välja mellan flera arbetsgivare har ökat attraktionsvärdet inom flera yrken där kommun och landsting traditionellt varit den enda tänkbara arbetsgivaren.
Det nya förslaget till riktlinjer syftar uttryckligen till att svälta ut den alternativa arbetsmarknaden för personal inom vård, skola och omsorg. I det korta perspektivet kan detta möjligen leda till att stadsdelen minskar sina personalkostnader något. På längre sikt riskerar det att återigen skapa en arbetsmarknad som skrämmer bort unga människor från yrken som sjuksköterska, undersköterska, personlig assistent, förskollärare, lärare och socialsekreterare. Detta vore en mycket olycklig utveckling.
Många av de yrken som är aktuella i frågan om extern inhyrd personal kommer för överskådlig framtid att vara bristyrken. För att attrahera ny arbetskraft krävs förändringar som gör yrket attraktivare, inte tvärtom. En mångfald av arbetsgivare är en sådan faktor. Andra faktorer är möjlighet till inflytande på arbetsplatsen, en bra löneutveckling och fortlöpande möjligheter till kompetensutveckling. Det är genom att satsa på dessa faktorer, och inte genom inhyrningsstopp, som stadsdelen på lång sikt kan trygga sitt personalbehov."
Särskilt yttrande anmäldes av ledamoten Cecilia Nordenfelt m fl (m) enligt följande:
"Enligt vår mening handlar ärendet om att åstadkomma en bättre balans mellan fast anställd personal och inhyrd personal. Detta är fördelaktigt för verksamheterna eftersom det medger ett bättre resursutnyttjande. Vi utgår från att begränsningarna i fråga om inhyrning av personal inte kommer att leda till underbemanning i verksamheterna."
En översyn av delegationsförteckningen har genomförts under 2003. Ett antal tillägg, ändringar och mindre justeringar har införts, bland annat som en följd av organisatoriska förändringar. Den omarbetade förteckningen föreslås gälla från den 1 november 2003. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-14, dnr 002-413/03.
Länsstyrelsen fördelar på regeringens uppdrag medel till kommunerna för att förebygga alkoholskador. Huvudinriktningen för alkoholpolitiken ska vara att stimulera utvecklingen av insatser på kommunal nivå. Socialtjänstnämnden har beviljats projektmedel för inköpsstudier av folköls- och tobaksförsäljning hösten 2003. Av erhållna medel har Farsta stadsdelsnämnd beviljats 11 000 kronor. Syftet med studien är att mäta effekten av folköls- och tobakstillsynen i stadsdelsområdet. Målet bör enligt länsstyrelsen vara att projektet blir en bestående verksamhet integrerad i ordinarie budget. En slutrapport kommer att utarbetas och anmälas till stadsdelsnämnden. Rapporten ska lämnas in till länsstyrelsen. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-10, dnr 503-406/2003.
I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning följer stadsdelsförvaltningen kontinuerligt verksamheten över året och redovisar utfallet i månadsuppföljningar, tertialrapporter, delårsrapport och verksamhetsberättelse med bokslut. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-15, dnr 103-111/2003, med månadsrapport.
Stadsdelsförvaltningens inköp av varor och tjänster överstigande ett värde av 50 000 kronor exklusive moms ska enligt gällande delegationsregler var för sig anmälas till stadsdelsnämnden. Budget- och redovisningsenheten anmäler i ärendet inköp av bland annat passagesystem och konferenstjänster under maj-september 2003. Dnr 100-131/2003.
Förvaltningen besvarade frågor från ledamoten Inga-Lill Persson (fp) gällande en lägenhetsbrand med dödlig utgång, som nyligen inträffat inom stadsdelsområdet.
Ledamoten Godfrey Etyang (s) anmälde för kännedom en inbjudan från integrationsförvaltningen till ett seminarium om diskriminering den 4-5 december.
Stadsdelsförvaltningens miljösamordnare Mats Lindqvist hade ombetts att lämna en kort lägesrapport om den s.k. Miljömiljarden och nämndens tidigare ansökan om medel från den. En redogörelse lämnades om orsakerna till att ansökan inte behandlats. Kommunstyrelsen kommer i december att fastställa kriterierna för att få en ansökan om medel behandlad. Ansökningsmöjligheten öppnas tidigast i mars 2004. Nämnden förde en kortare diskussion om innehållet i informationen.
Stadsdelsdirektör Gillis Hammar meddelade att Handikappårets avslutande lokala möte, som var planerat till den 24 november, ställts in. Vidare meddelades att nästa möte för stadsdelsnämndens presidium hålls fredagen den 21 november kl. 08.00.
Larmsystemet på Farsta sjukhem har länge fungerat otillfredsställande och lagats provisoriskt vid ett flertal tillfällen, vilket är oacceptabelt ur säkerhetssynpunkt. För att säkerställa tryggheten för de boende måste larmsystemet ersättas med ett nytt. Stadsdelsnämnden har tilldelats tre miljoner kronor från staden i anslutning till tertialrapport 2 för att åtgärda larmen på sjukhemmet. Förelåg stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-10-27, dnr 500-446/03.
I skrivelse anmäld vid Farsta stadsdelsnämnds sammanträde den 25 september 2003 begärde ledamoten Birgitta Holm m fl (m), med instämmande av vice ordföranden Madeleine Sjöstedt m fl (fp) och ledamoten Bertil Fredriksson (kd), en redogörelse från förvaltningen över antalet verksamheter som gått över från entreprenad till egen regi och de eventuella kostnadsökningar som övertagandet i så fall medfört. Förelåg stadsdelsförvaltningens promemoria 2003-10-23, dnr 000-417/2003, som svar på skrivelsen.
Ledamoten Lennart Isacsson m fl (m) överlämnade till förvaltningen "Skrivelse angående utredning om möjlig och lämplig markupplåtelse för bebyggelse", bilaga 1 till detta protokoll.
Lennart Isacsson lade fram ett förslag om att stadsdelsnämnden, gärna i samråd med Vantörs stadsdelsnämnd, diskuterar och utreder frågan om den stationära husvagnsparkering vid Högdalstopparna, som uppmärksammats i lokalpressen och av flera grannar upplevts som ett problem.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
BILAGA 1
Protokoll 2003-10-30
§ 191
Till Farsta stadsdelsnämnd
Skrivelse ang utredning om möjlig och lämplig markupplåtelse för bebyggelse
I Stockholm råder idag bostadsbrist dels beroende på en stor inflyttning och dels på den ringa omfattningen av nybyggnation. Stadsdelen Farsta har gott om mark lämplig för bebyggelse av bostadshus både för nya områden och förtätning av befintlig.
Men - Farsta saknar en framåtriktad helhetssyn för fortsatt bebyggelse. Hur ska morgondagens Farsta se ut – en sovstad eller en aktiv attraktiv förort.? Vill vi ha en förort där alla kategorier människor finner en hemkänsla och sitt servicebehov tillfredsställt? Hur kan infrastrukturen förbättras? Det här är frågor som stadsdelsnämnden borde ha insikt i. Även om stadsbyggnadskontoret har ansvar för stadens bostadsförsörjning bör det inte hindra stadsdelsnämnden att föra fram förslag på områden som kan bebyggas.
Det finns en risk i att Farsta på sikt blir en genomgångsförort för många om inte Farsta görs mer attraktivt med en modernisering av bostadsbeståndet och med fler nya bostäder så att Farsta kan växa. Det är viktigt ur många synpunkter att unga familjer i takt med att familjen växer också kan göra boendekarriär utan att behöva flytta från Farsta. Senast förelagda byggplaner innehåller utan undantag små lägenheter, 2 – 3 rum och kök. Det löser kortsiktigt primära bostadsbehov men det löser inte problemen för dem som vill ha större bostad. Risken är stor att små lägenheter blir genomgångslägenheter i sökande efter bättre boendemiljö. Det stimulerar inte heller en önskvärd omflyttning inom bostadsbeståndet som kan lösa bostadsproblem för flera på en gång genom t ex byteskedjor. Vi kan konstatera att 85 % av totala lägenhetsbeståndet i Farsta består av högst tre rum och kök räknat på Svenska Bostäders bestånd. Det är en uppenbar brist på större och attraktiva hyreslägenheter i Farsta.
Fortsatt byggande av enbart små lägenheter kommer på sikt inte bara att betyda en socioekonomisk försämring för Farsta utan också en grund till social segregation. Detta måste förhindras och en åtgärd är att flera upplåtelseformer blandas, villor, radhus, bostadsrättshus, hyreshus, seniorboende. Ett tydligt önskemål i dag är bostäder med markkontakt i villa eller radhusform.
Renovering i gamla byggnadsbeståndet beståndet ska uppmärksammas. Många fastigheter är från "miljonprogrammets" tid och i behov av renovering. Det borde ligga i fastighetsägarnas intresse att renovering också kan bli ett tillfälle till annan lägenhetsutformning. Påbyggnad av taklägenheter är en idé som kan prövas. Stadsbilden behöver generellt förnyas och det kan ske genom att tillåta tillämpning av ny arkitektur och ny byggteknik. Det bör också finnas alternativ till Svenska Bostäder som utförare.
Parkeringsproblem finns och kommer att finnas. Därför måste problemet få en lösning som innebär att människor kan använda bil, i arbetet och på fritiden. Parkeringsfrågans lösning ska inkluderas i projekteringsarbetet.
Arbetsmarknaden idag är präglad och villkorad av större rörlighet och därmed finns också krav på variation i transportbehovet. Infartsparkering vid pendeltåg och t-bana är väsentlig.
Innerstadskaraktären i Farsta C bör förstärkas med allt vad det innebär av arbetsplatser, affärer, restauranger, kulturutbud så att förortskänslan undviks. Farsta C har idag en bra framtoning som shoping-center men det räcker inte för att få en stadskaraktär, en stad där människor blir kvar och trivs även sedan shoppingcentret stängt.
Fagersjö bör uppmärksammas särskilt. Fagersjö har alla möjligheter att bli exempel på en attraktiv och trivsam förort. Med den vackra naturen, närheten till sjön Magelungen, stora närliggande strövområden, möjligheter till fritidsaktiviteter som lockelse skulle invånarantalet snabbt kunna förstärkas med hjälp av moderna bra bostäder. Ett ökat invånarantal och att resandeantalet blir tillräckligt stort är två villkor för att Fagersjö ska få en spårbunden kommunikation, som är en viktig del i utvecklingen. Området mellan Farsta och Fagersjö (Ytterö – Fågelviksbacken – Fagersjö) kan bebyggas med obetydligt intrång på Fagersjöskogen. Ytterligare promenadvägar närmare vattnet med siktöppningar mot Magelungen kan anläggas för att göra naturen ännu mera tillgänglig.
Andra lämpliga områden för bebyggelse är Forsen, Högerudsbacken, området norr om Magelungsvägen 249, området sydost om Fagerängen.
Stockholm 2003-10-28
Birgitta Holm (m) Eva Gottfridsdotter Nilsson (m)
Cecilia Nordenfelt (m) Arne Fredholm (m)
Lennart Isacsson (m) Peter Lindén (m)
____________________
Sluten del av sammanträdet
§ 192-197