Din position: Hem > Stockholms stad > Farsta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-01-22
Öppet forum kl 18.00 till ca kl 19.00Medborgarna är välkomna att ställa frågor och disku Läs mer...tera med politikerna i nämnden.Program: Enhetschef Steen Winterskov berättar om arbetet vid socialpsykiatrins boendestöd, en av de verksamheter som nominerades till 2008 års kvalitetsutmärkelse Sammanträdet börjar efter det öppna forumet, tidigast kl 19.00.
Beslut
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på medborgar-förslaget.
Ärendet
I ett medborgarförslag föreslås att lönnallén på Perstorpsvägen i Sköndal beskärs eftersom flera träd är alldeles för höga och yviga. Förslagsställaren menar även att döda grenar kan orsaka olyckor. Allén glesades ut år 2007 och någon ytterligare fällning av träd är enligt förvaltningen inte aktuell. Förvaltningen föreslår därför att nämnden lämnar medborgar-förslaget utan åtgärd.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-29.
Dnr 002-650/2008
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden beslutar om inrättande av en ny förskola med en avdelning på Lingvägen 212 i Hökarängen.
Omedelbar justering.
Efterfrågan på förskoleplatser är mycket stor i Hökarängen. Under våren 2009 saknas plats för 52 barn inom stadsdelsområdet. Behovet har blivit akut till följd av vattenskadan i förskolan Trädgården. Förvaltningen föreslår att en ny förskola med en avdelning inrättas i inhyrda lokaler på Lingvägen 212. Verksamheten beräknas kunna starta senast den 1 mars 2009.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-01-08.
Dnr 302-8/2009
Stadsdelsnämnden beslutar om inrättande av en ny förskola med tre avdelningar på Hästhagsskolan, Torsbygatan 31-37 i Farsta Centrum.
Stadsdelsnämnden beslutar att ansöka om hyresmedgivande hos kommunstyrelsens ekonomiutskott.
Efterfrågan på förskoleplatser är mycket stor i Farsta Centrum. Under våren 2009 saknas plats för 26 barn inom stadsdelsområdet. Behovet i området har ökat bland annat till följd av att den planerade förskolan vid det nya bostadsområdet kring Ågesta Broväg blev alldeles för dyr för att kunna genomföras. Förvaltningen föreslår att en ny förskola med tre avdelningar inrättas i inhyrda lokaler på Hästhagsskolan, Torsbygatan 31-37. Verksamheten beräknas kunna starta under mars månad 2009.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-01-22.
Dnr 302-9/2009
Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen.
Förvaltningen har intervjuat elva äldre personer som bor antingen i ordinärt boende eller på Edö servicehus och som använder sig av hemtjänst. Alla är mycket nöjda med kvaliteten i de tjänster som utförs. Man beskriver att det sociala samspelet mellan brukare och vårdgivare är direkt avgörande för den upplevda livskvaliteten. Enligt förvaltningen finns möjlighet att utveckla områdena organisation och metodik.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-11-27.
Dnr 600-682/2008
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens uppföljning och överlämnar den till äldrenämnden.
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att begära att Farsta Västra Hemtjänst lämnar in en åtgärdsplan senast den 27 februari 2009.
I enlighet med beslut i kommunfullmäktige har förvaltningen genomfört en uppföljning av Farsta Västra Hemtjänst. Enheten bedöms bedriva en fungerande verksamhet med god kännedom om samtliga brukare. Dokumentationen motsvarar ställda krav. På vissa områden krävs dock förbättringar för att verksamheten ska motsvara de krav som ställs.
Förvaltningen föreslås få i uppdrag att begära en åtgärdsplan från Farsta Västra Hemtjänst senast den 27 februari 2009 där det ska framgå hur och när bristerna ska åtgärdas.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-19.
Dnr 600-746/2008
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att begära att Farsta Östra Hemtjänst lämnar in en åtgärdsplan senast den 27 februari 2009.
I enlighet med beslut i kommunfullmäktige har förvaltningen genomfört en uppföljning av Farsta Östra Hemtjänst. Enheten bedöms bedriva en fungerande verksamhet. Personalen är organiserad i områdesindelade team för att öka kontinuiteten för brukarna. De skriftliga rutinerna är omfattande och grundliga, men dokumentationen är till vissa delar bristfällig. Det krävs förbättringar inom vissa områden för att verksamheten ska motsvara de krav som ställs.
Förvaltningen föreslås få i uppdrag att begära en åtgärdsplan från Farsta Östra Hemtjänst senast den 27 februari 2009 där det ska framgå hur och när bristerna ska åtgärdas.
Dnr 600-747/2008
Stadsdelsnämnden godkänner åtgärdsplanen.
I enlighet med beslut i kommunfullmäktige genomförde förvaltningen en uppföljning vid Farsta vård- och omsorgsboende under våren 2008. Uppföljningen redovisades för nämnden den 20 november 2008 och förvaltningen fick då i uppdrag att begära en åtgärdsplan avseende de brister som hade konstaterats. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner den inlämnade åtgärdsplanen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-20.
Dnr 600-627/2008
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
I en skrivelse till stadsdelsnämnden har socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet föreslagit att förvaltningen ska stödja och underlätta det lokala initiativet Värmeupproret i Tallkrogen med exempelvis kopiering, utskick och utlåning av möteslokaler. Något sådant stöd har förvaltningen inte möjlighet att ge till enskild. Däremot kommer allmänheten och Stockholm Gas AB att bjudas in till ett informationsmöte.
Dnr 399-696/2008
Gunnar Sandell m fl (s), Mats E P Lindqvist (mp) och Inger Stark (v) anmälde ett särskilt uttalande.
Särskilt uttalande
Gunnar Sandell m fl (s), Mats E P Lindqvist (mp) och Inger Stark (v)
Värmeupproret i Tallkrogen karaktäriseras av att ett antal villaägare själva vill ta ansvaret för sin egen energiförsörjning och lösa detta på ekonomiskt och miljömässigt bästa sätt.
Vi anser att sådana lokala initiativ ska uppmuntras och stödjas så långt detta är möjligt.
Detta kan ske med riktade lokala utbildningar för boende i ett område, hjälp med möteslokaler, hjälp med kopiering, hjälp att organisera sig t ex lokala handlare i företagareföreningar osv. Samt att överbrygga och sammanföra olika lokala intressen.
De numera avskaffade Ytterstadssatsningarna och Stadsdelsförnyelserna, liksom det framgångsrika LIP-projektet Hållbar livsmiljö i Farsta arbetade just med att på olika sätt stödja sådana lokala initiativ.
Dessa satsningar och projekt verkade även under den borgerliga mandatperioden 1998-2002.
Att Moderaterna och dess stödpartier inte längre står bakom sådana lokala satsningar må vara hänt. De är i sin fulla rätt att inte längre göra så, vilket även tydliggör de olika politiska uppfattningarna inför väljarna vid kommande val.
Men det är märkligt att stadsdelsförvaltningen, med hjälp av stadens juridiska avdelning, gör tolkningar av kommunallagen som kan uppfattas som politiska ställningstaganden.
Om denna nytolkning av kommunallagen vore riktig, så innebär detta att även de ovan nämnda satsningarna på lokal utveckling skulle varit olagliga. Det finns inga senare ändringar i den delen av lagstiftningen som föranleder en sådan nytolkning av kommunallagen.
Stadsdelsnämnden delegerar till nedan namngivna socialinspektörer och socialsekre-terare vid Socialjouren rätt att begära polishandräckning enligt 45 § punkt 1 och 2 LVM inom nämndens eget ansvarsområde.
Stadsdelsnämnden förordnar nedan namngivna socialinspektörer och socialsekrete-rare vid Socialjouren med rätt att begära polishandräckning enligt 43 § punkt 2 LVU inom nämndens eget ansvarsområde.
Socialinspektörer/socialsekreterare vid Socialjouren: Maja-Stina Ahlsén, Ann Bergholz Flynn, Marianne Boltegård, Annette Borell, Roland Carlsén, Lars Cronstrand, Agneta Engström, Rolf Eriksson, Britt-Louise Gustavsson, Stefan Heinebäck, Anita Habel, Anna-Carin Jevrell Monié, Maria Larsson, Linda Lillieström, Britt-Marie Lind, Maria Mistander, Elikristin Norberg, Inga-Lill Renhorn Källgren, Maj-Stina Samuelsson, Ulla Schöldström, Lars Stenman, Roland Stjärnfeldt, Monica Svederoth, Margareta Svensson, Charlotta Thorelius, Therese Travis, Anneli Wernstedt, Tuija Viljakka, Ulla-Maija Yrjänä och Inger Åsebo.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden svarar bland annat för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorgen. Den nämnd som svarar för denna verksamhet fattar ett särskilt beslut om vilka tjänstemän som ska ha rätt att begära polishandräckning enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Detta beslut överlämnas sedan till stadsdelsnämnderna som föreslås fatta motsvarande beslut.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-01-15.
Dnr 000-30/2009
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Den 1 juli 2008 infördes valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende i Stockholms stad. I äldrenämndens förslag till planering av äldreboenden görs bedömningen att många äldre väljer en bostad i sitt närområde. Mot bakgrund av detta ska staden verka för att det finns ett tillräckligt utbud av vård- och omsorgsboenden i varje region och av den kvalitet som staden anser att boendena bör uppnå. Äldrenämnden föreslår att ytterligare ca 90 platser bör avvecklas i regionen till år 2020.
Efter att stadsdelsförvaltningarna i Region Östra Söderort har uppdaterar antalet befintliga platser samt det framtida behovet av platser på vård- och omsorgsboenden inom regionen görs bedömningen att det efter de föreslagna förändringarna inte finns något behov av att avveckla ytterligare 90 platser.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-12-18.
Dnr 006-614/2008
Förslag till beslut
Ordförande Birgitta Holm m fl (m), Vladan Boškovic (fp) och Bertil Fredriksson (kd) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
Gunnar Sandell m fl (s), Mats E P Lindqvist (mp) och Inger Stark (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag och lade därutöver fram en egen text.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit hennes förslag.
Ordförande Birgitta Holm m fl (m), Vladan Boškovic (fp) och Bertil Fredriksson (kd) anmälde ett särskilt uttalande.
Birgitta Holm m fl (m), Vladan Boškovic (fp) och Bertil Fredriksson (kd)
Vi delar äldrenämndens syn att planeringen för boenden för äldre i Stockholm är ett inriktningsärende för stadens planering under kommande år. Äldrenämndens förslag anger en riktning, men precis som äldrenämnden säger så måste stadsdelarna lösa detaljerna kring specifika boenden.
I en situation där andelen äldre-äldre tillfälligt minskar är det viktigt att både gasa och bromsa och utbudet måste anpassas till behov och efterfrågan. Det finns idag ett stort eftersatt underhåll på boendestandarden och via MICASA kommer nu boendestandarden på äldreboenden att öka.
Lokaler som under en tid inte behövs för äldreomsorg bör i första hand pröva att användas för andra ändamål. I framtiden måste byggande ske med variation likt det som sker i Amsterdam.
I Farsta är trenden en annan än övriga Stockholm och därför har stadsdelsförvaltningarna i Region Östra Söderort uppdaterat antalet befintliga platser och gjort bedömningen att det efter de föreslagna förändringarna inte finns något behov av att avveckla ytterliggare 90 platser.
Skulle det visa sig att inriktningen visar sig felaktig så finns möjligheten med framtidsvisioner att omvandla dessa platser till annat ändamål.
Reservation
I ärendet framkommer tydligt vilken stor osäkerhet som finns om det framtida behovet av platser på vård- och omsorgsboenden i de tre berörda stadsdelarna. Osäkerheten förstärks genom den privatisering som den moderatstyrda borgerliga majoriteten i SDN Farsta och i resten av staden genomför. De få äldreboenden som blir kvar i kommunens regi blir brickor i ett ekonomiskt spel.
Vi delar självfallet Kommunstyrelsen Pensionärsråds uppfattning att staden måste driva en avsevärd del av äldreboendena i kommunal regi både för att upprätthålla kompetensen och ge äldre en reell möjlighet att välja en trygg kommunal utförare.
Inte mindre än 90 platser föreslår Äldrenämnden ska avvecklas! Vi instämmer helt i stadsdelsförvaltningens förslag att inte avveckla 90 platser. Vi reagerar starkt över de skilda uppfattningar som de två förvaltningar har.
Staden och SDN Farsta har idag ett överskott på lägenheter i servicehus. En undersökning i staden om intresset för servicehus visar dock att det finns ett stort intresse bland äldre att
flytta till servicehus. Många avstår dock från att söka då de räknar med att få avslag. Vi vill att vår förvaltning tillsammans med Äldreförvaltningen utreder om äldre som inte kan bli föremål för biståndsbeslut ändå ska kunna flytta till ett servicehus. De kan vilja bryta social isolering, de kan bo nu utan hiss eller av andra skäl vilja byta bostadsmiljö. Dessa invånare, som inte är vårdkrävande, blir även en tillgång för andra boende i servicehuset, en friskhetsfaktor.
Tyvärr har många tillagningskök i anslutning till vård- och omsorgsboenden lagts ned pga. av att ombyggnadsbehoven ansetts vara för kostsamma. Vi menar att även inom detta område måste det sökas en lösning, som kombinerar fördelarna för de äldre att kunna njuta av mat tillagad på plats med ett resurseffektivt miljötänkande som minimerar transporter. Exempelvis bör restaurangerna kunna drivas som sociala kooperativ och marknadsföras som sociala träffpunkter i närområdet, så att ännu fler pensionärer kommer dit och äter.
Vi välkomnar att utredningen lyfter fram vikten av att det ska finnas korttidsvård med olika inriktningar och att korttidsvården i första hand ska bedrivas på särskilda enheter enligt äldreplanens intentioner. Tyvärr har väl fungerande korttids och växelvårdsenheter lagts ned i rent besparingssyfte, vilket allvarligt försämrar kvaliteten för de äldre och ökar oron hos anhöriga. Korttidsvård kan inte jämföras med sjukhusvård och bör i största möjliga utsträckning vara enkelrum med eget hygienutrymme.
Vi noterar att en mycket stor skillnad mellan den moderatledda majoritetens vallöften och hur det har blivit i praktiken. Trots löften om att servicehusen ska vara kvar saknas beslut om detta. Tvärtom läggs servicehus ned och vård- och boendeplatser avvecklas. Trots på pappret generösare riktlinjer får de äldre i staden stå med mössan i hand och tigga sig till ett boende som de egentligen enligt de politiska intentionerna skulle ha rätt till. Detta visar på brist både på styrning och politiskt ansvarstagande samt är ett svek mot väljarna! Majoritetens riktlinjer och deras effekter för äldre talar tyvärr sitt tydliga språk!
En utredning har på uppdrag av regeringen granskat den statliga aktivitetsersättningen som kan beviljas personer med funktionsnedsättningar i åldern 19 till 29 år. Ersättningen har enligt utredningen inte haft förväntade effekter. Därför föreslår att den avskaffas och ersätts av en ny form av ersättning, sjukersättning till unga, som ska utgå till en snävare definierad målgrupp än den nuvarande aktivitetsersättningen. Utredningen föreslår även att arbetsförmedlingen ges ansvar för att unga personer med funktions-nedsättning erhåller stöd för att få en fast förankring på arbetsmarknaden.
Förvaltningen ställer sig positiv till utredningens förslag. En oro finns emellertid för att fler ungdomar ska bli beroende av försörjningsstöd när aktivitetsersätt-ningen försvinner. I avvaktan insatser och mellan insatser kan behov av att söka försörjningssstöd uppstå. Arbetsförmedlingen måste därför få ytterligare ekono-miska resurser och kompetens för att kunna ge rätt insatser till denna målgrupp.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-01-13.
Dnr 006-736/2008
Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Nämnden anför därutöver följande.
Farsta stadsdelsnämnd är positiv till Översiktsplanens innehåll och intentioner då målet är att Stockholms ska få en positiv framtida utveckling och en hållbar tillväxt. Vi vill tydliggöra följande kring Översiktsplanen för Stockholm.
1. Planeringsinriktningar och fokusområden
1.1 - Stockholm som staden på vattnet
Farstas har många gröna områden och det betyder att det både finns plats för en exploatering utan att den gröna karaktären försvinner. Områdena runt sjöarna Magelungen och Drevviken är områden där natur och friluftsliv möts. Möjligheten till naturupplevelser kan stärkas genom utökade strandpromenader, gångstråk och olika aktivitetsområden. Möjligheten att nå dessa områden måste säkerställas med både kollektiva och privata kommunikationsmedel.
1.2 - Ett starkt och brett näringsliv och utbildningssystem
En viktig uppgift för staden är att främja ett gott näringslivsklimat vilket bl a innebär att tillgodose näringslivets behov av arbetskraft med hög kompetens, placering av företag och av goda kommunikationer. Viktiga konkurrensfördelar gentemot andra städer och regioner är också att kunna erbjuda attraktiva stadsmiljöer, tillgång till goda bostäder, kultur, nöjen med mera. Företag av olika typer ska beredas möjlighet att verka och utvecklas i Farsta. Inom utbildning är det viktigare med mångfald och kvalitet före ett ensidigt huvudmannaskap. Viktiga konkurrensparametrar vid rekrytering är tillgång till närservice.
1.3 - Idrott /rekreation och attraktiva grönområden
Det är viktigt att utveckla områdets skönhet, dess historiska värden och karaktär och den rika tillgången till vatten och grönområden.
Farsta idrottsplats kan utvecklas tillsammans med Farsta Gård för ett centrum för idrott och kultur i södra Farsta. Gubbängsfältet har stor potential att vidareutvecklas som ett sportfält. Gubbängens idrottsplats har en stor utvecklingspotential som centrum för både sommar- och vintersport i de centrala delarna av Farsta. Mindre ytor för både organiserad och spontanidrott behöver utvecklas i hela området.
1.4 - En socialt sammanhållen och levande stad
Staden ska förutom att vara trygg och levande även sammanbindas med närliggande stadsdelsområden och närliggande kommuner. Nynäshamns expanderande som hamnstad ökar intresset för södersidan och Farsta.
1.5 - Ett modernt transportsystem och hållbart resande
Genom Farsta löper flera hårt trafikerade vägar som utsätter de oskyddade trafikanterna för trafiksäkerhetsrisker vilket inte är förenlighet med regeringens nollvisionsmål. För en varaktig minskning av genomfartstrafiken och en trafiksäkrare miljö är det viktigt att projekt som "Förbifart Stockholm" och andra trafikåtgärder förverkligas. Utvecklingen av pendeltågstrafik och annan kommunikation till Nynäshamn är av godo och om hamnen i Norvik ska ta emot kryssningstrafik måste Nynäsvägen ha kapacitet att klara trafiken.
Ett modernt samhälle behöver en mångfald av transportsystem, detta för att underlätta ett snabbt, flexibelt och samtidigt ekologiskt transportsätt. Man måste kunna nå de olika delarna i Farsta flexibelt, utan att vara beroende av endast ett transportsätt. Trafikleder kan till vissa delar överdäckas för att knyta ihop Norra Sköndal, Södra Sköndal, Hökarängen och Gubbängen runt Örbyleden och Nynäsvägen.
1.6 - Bostadsförsörjning i en växande stad
Tät bebyggelsestruktur måste kombineras med god tillgång till väl planerade offentliga rum, gång- och cykelstråk och god tillgång till parker och natur.
De olika stadsdelsområdena bör växa ihop. En förtätning och utveckling av boendemiljön mot en mer stadslik miljö är viktig för en växande storstad. Samtidigt måste stor hänsyn tas så ny bebyggelse flyter in i befintlig miljö och inte ses som ”främmande fåglar” i stadsbilden. Områden av särskild utvecklingspotential är Fagersjö som med bibehållna naturvärden runt Högdalstopparna och Magelungen bör växa ihop med Farsta, Rågsved och Högdalen. Det mest attraktiva är mot Farsta Strand men ur kommunikationssynpunkt mot Högdalen.
Svedmyraskogen, Hökarängsskogen och Majroskogen bör i huvudsak bibehållas som rekreationsområden. Delar av utkanterna kan dock exploateras. Ett område är Majroskogen från Gubbängens IP mot Gubbängen.
Upplåtelseform inom bostadssektorn ska peka på mångfald och flexibilitet. I områden med stor ägarandel ska hyresalternativet ökas och vice versa.
1.7 - Nya energilösningar och tekniska försörjningssystem
Med anledning av den kritik som emellanåt föreligger kring återvinningsstationernas
skötsel, med åtföljande förfulning i stadsmiljön, bör fastighetsnära återvinning införas i större utsträckning och nya tankar kring bättre placerade återvinningsstationer även om det förbättrats.
1.8 - En mångsidig stad för kultur och upplevelser
Om staden ska förbli en av världens vackraste städer är det angeläget att dess särart bevaras. Det innebär att t ex Fagersjö utvecklas till trädgårdsstad.
Nyskapande arkitektur, med avvikande formspråk, förläggs lämpligen till nya
bostadsområden och inte i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, men kan emellanåt främja den moderna arkitekturen. En utveckling av Farsta Centrum ger utrymme för ett ökat kulturliv och olika upplevelser.
1.9 - Miljö och hälsa i en tät storstad
Ur miljö- och säkerhetssynpunkt är överdäckningar alternativt bergtunnellösningar att rekommendera, vilket förutom att ge en bättre boendemiljö också skapar ökade förutsättningar för ny bebyggelse. Det är angeläget att staden fortsätter att arbeta för att bullersanera störande miljöer och att säkerheten kring miljöfarliga transporter, som på sikt inte bör tillåtas i tättbefolkade område, förbättras. Dock måste man kunna tolerera viss form av buller när man bor i en storstad och detta måste gälla även i ytterstaden.
Staden har som mål att bli fossilbränslefritt till år 2050. Stadens huvudstrategi är att utnyttja och satsa på storstadens fördelar avseende utbyggnad av fjärrvärme och en attraktiv kollektivtrafik. Andra betydelsefulla åtgärder i klimatarbetet är att främja teknikutveckling och att med en genomtänkt stadsplanering skapa förutsättningar för en effektiv energianvändning. En av de stora utmaningarna för framtiden är att öka tillgängligheten i transportsystemet och samtidigt minska trafiksektorns miljöpåverkan.
2. Stadsbyggnadsstrategier för hållbar tillväxt
2.1 - Utveckla en levande stadsmiljö i hela Stockholm
Att förvalta stadens kvaliteter samtidigt som Stockholm utvecklas anser vi vara en
spännande tanke och finner det angeläget att alla förändringar görs med utgångspunkt i stadsdelarnas karaktär och att de samspelar väl med dess förutsättningar. Vi vill stärka det lokala utvecklingsarbetet genom en långsiktig planering. En väl genomförd kompletteringsbebyggelse kan ge förutsättningar till förbättringar av den offentliga miljön.
Det är angeläget att det tillförs positiva kvaliteter till stadsbilden och människors trivsel och inte endast förbättringar i form av upprustning av trappor och parkvägar mm.
En utveckling av staden ska gå mot en mer levande och integrerad miljö. Bostäder, småföretag och affärer ger tillsammans möjlighet till ett rikt fritids- och kulturliv. Vid utveckling av nya områden och förtätning av befintliga måste hänsyn tas till den befintliga miljön så kontraster inte upplevs negativt.
2.2 - Förstärk strategiska samband i staden och regionen
Vi önskar planera för nya kommunikationsstråk i södra ytterstaden och för att erhålla en varaktig minskning av genomfartstrafiken och en trafiksäkrare miljö är det viktigt att
projektet "Förbifart Stockholm” blir av, även om det inte ligger nära Farstas område. Det mellankommunala samarbetet kommer att få en allt större betydelse för Stockholms konkurrenskraft. Den gemensamma marknadsföringen under parollen ”Stockholm – The Capital of Scandinavia” innebär att även Farsta ska vara med.
2.3 - Satsa på attraktiva och mångsidiga tyngdpunkter
Farsta har med sitt kollektivtrafiknära och centrala läge goda förutsättningar att
inrymma ytterligare service, arbetsplatser och bostäder.
I takt med stadens expansion suddas gränserna mellan innerstad och ytterstad ut
allt mer. I många delar av ytterstaden, där parkeringen är avgiftsfri i kombination
med smala gator, leder detta till framkomlighetsproblem och en allt ökande brist på parkeringsplatser. I det fortsatta översiktsarbetet måste konsekvenserna för de kringboende belysas och hur denna brist skall kunna avhjälpas.
2.4 - Fortsätt att stärka den centrala staden
Om en tät och mångsidig stad ska kunna utvecklas i Stockholms måste även ytterstaden och närförorter utvecklas. Här bör Larsbodaområdet nämnas som ett viktigt utvecklingsområde med stor framtida utvecklingspotential, men som är i stort behov av upprustning och utveckling. Dessutom behövs inventering av mark och lokaler för företagande. I den goda stadsdelen finns plats för alla.
Den föreslagna översiktsplanens målsättning är att vara strategisk, genomförande- och omvärldsinriktad. Den siktar in sig på de viktigaste utmaningarna för stadsbyggandet och utgår från stadens betydelse för regionen och vice versa.
Översiktsplanen är indelad i nio fokusområden med ett antal planeringsinriktningar som utgår från visionen om ett Stockholm i världsklass. En satsning på mångsidiga och attraktiva tyngdpunkter i Farsta och andra delar av ytterstaden föreslås. Men även den centrala delen av staden ska stärkas med ett utvidgat cityområde.
Förvaltningen anser att satsningen på ytterstaden och ambitionen att stärka de sociala sambanden mellan stadsdelarna är positiv. Det är viktigt att staden alltmer tillämpar områdesplanering för att skapa ett större helhetsperspektiv. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker samrådsunderlaget till ny översiktsplan för Stockholm.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2009-01-21.
Dnr 006-675/2008
Ordförande Birgitta Holm m fl (m), Vladan Boškovic (fp) och Bertil Fredriksson (kd) föreslog att nämnden i huvudsak skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag och lade därutöver fram en egen text.
Gunnar Sandell m fl (s), Mats E P Lindqvist (mp) och Inger Stark (v) föreslog att nämnden inte skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag och lade fram en egen text.
Förord Vårt Farsta-område är grönt och skönt, det ska vara tryggt och snyggt. Allt går dock att göra bättre så även vårt stadsdelsområde. Vi delar uppfattningen i förslaget till översiktsplan att staden ska vara mångsidig och upplevelserik, innovativ och växande.
Förslaget beskriver väl hur en långsiktig och medveten planering ger en ännu bättre stad för oss som invånare samt för alla tillfälliga besökare. Särskilt viktigt är fortsatt satsning på långsiktig hållbar tillväxt, minskade ekonomiska och sociala skillnader, fler bostäder, fler arbetsplatser spridda i hela staden samt kultur i hela staden. Särskilt viktigt är att Farsta föreslås bli ett av 10 strategiska områden i staden.
En av de enskilt största utmaningarna för regionen och översiktsplaneringen är att öka tillgängligheten i transportsystemet och samtidigt minimera trafiksektorns klimatpåverkan. Kraftfulla åtgärder inom detta område måste prioriteras om stadens mål om ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 ska nås!
Stockholm är i dag kraftigt segregerad. Kraftfulla åtgärder för att bryta den ökade segregationen måste genomföras.
Viktiga omvärldsförutsättningar Det är mycket viktigt med sammanhållen långsiktig planering. Fler arbetsplatser kräver fler bostäder vilket kräver utvecklade kommunikationer, fler förskolor, skolor, fritidsmöjligheter, detaljhandel mm. Fler bostäder kräver fler bra kommunala förskolor och skolor i närområdet, detta stärker även det sociala nätverket! Farsta-området behöver utveckla kontakter och kommunikationer med sina grannar - stadsdelsområdena Enskede-Årsta-Vantör; Skarpnäck samt kommunerna Tyresö, Huddinge m fl. Från Farsta-området är det lika nära till Huddinge centrum eller Haninge som till Södermalm!
Vi måste satsa ännu mer så att miljö – och klimatfrågorna alltid är i fokus, inte minst måste goda förslag genomföras i handling.
Stockholm som staden på vattnet Inom Farsta-området finns två viktiga sjöar - Drevviken och Magelungen. Bägge kräver kraftfulla åtgärder så att de fortsätter att vara en stor tillgång för områdets invånare och besökare. I det av KF fastställda ”Stockholms vattenprogram” finns specifika mål och åtgärder för bl a dessa sjöar med omgivande sjösystem. Det är synnerligen viktigt att genomföra åtgärder snarast.
Ett forskningscentrum, i samarbete med Södertörns högskola eller Naturgeografen på Stockholms universitet, bör inrättas i Farsta-området. Placeras förslagsvis i Fagersjö för att på plats forska i hur Drevviken och Magelungen, samt i förlängningen andra sjöar i samma situation, ska kunna räddas.
Stadsdelsområdet har idag stråk av strandpromenader kring våra vackra sjöar. Dessa ska byggas ut så att de är sammanhängande och tillgängliga för alla. Ett starkt och brett näringsliv och utbildningssystem Inom Farsta-området prioriterar vi arbete åt alla samt forskning och högre utbildning. Vi har en stark, kunskapsintensiv tjänsteverksamhet i stadsdelsnämndens verksamheter samt i TeliaSonera i Larsbodaområdet. Dessa är dessutom de två största arbetsgivarna inom Farsta-området. Landstinget och Farsta centrum är andra större och viktiga verksamheter. Dessutom finns flera andra viktiga mindre företag inom vårt område. Larsbodaområdet bör utvecklas till ett telecom-intensivt område med TeliaSonera som motor, vi tror på en framtid i företaget trots nuvarande problem. Flytta AB STOKAB till området samt arbeta för flera liknande lokaliseringar.
Vi vill även väcka liv i ett tidigare utarbetat förslag om att kombinera en ny rekreationsanläggning med nya bostäder i Larsboda-området. Detta gör Larsboda attraktivare för företagsetableringar. När betongverksamheten flyttar finns det plats för arbetsplatser, rekreation och bostäder i ett natur- och kollektivnära läge. Vidare vill vi arbeta för att Ersta/Sköndals högskola tillsammans med Södertörns högskola etablera en ny socionom- och polisutbildning i Farsta centrum.
Vi ska utveckla och stärka kontakterna med arbetsgivarna inom området för att säkra arbeten åt alla, för att satsa gemensamt. Vi är angelägna om kontakter med befintliga och blivande företag. Vi måste t ex förbättra den kommunala skolan så att minst 95 % lämnar den med godkända betyg i kärnämnena. Detta är viktigt för arbete åt alla. Vi ser skolan i livets början samt återkommande kompetensutveckling resten av livet som en viktig grundbult för ett bra liv samt för goda arbeten, för att stärka förutsättningarna för arbetsgivarna. En socialt sammanhållen och levande stad Farsta-området är vår del av staden, vilken vi är mycket stolt över. Dock kan det bli ännu bättre. Vi måste satsa mycket mer på förebyggande insatser, främst för att undvika sociala problem. Det kräver uppmärksamma, intresserade medmänniskor, inte minst i förskolan och skolan, samt vid behov snabbt insatta okonventionella insatser. Det kräver mötesplatser, många olika aktiva föreningar. Det kräver bra, attraktiva fritidsverksamheter. Det kräver odling genom kultur.
Planeringen av den kommunala servicen blir allt svårare. Det är mycket svårt att bedöma hur många som väljer kommunal eller privat service. Många flyttar eller väljer alternativ i andra delar av staden. Detta kräver flexibla lösningar och resurser för snabba föränd-ringar. Vi ser det som mycket viktigt för vårt område att ha så bra kommunala alternativ i förskolan och skolan så att föräldrar och barn väljer dessa. Vi är angelägna om närhet för att stärka sociala band. Planeringen för kommunala skolor och förskolor måste förbättras. Stadsdelscentra är viktiga for kvalitén och sammanhållningen i respektive stadsdel samt för invånarens livskvalité. Staden bör fastställa miniminivåer för dessa t ex att invånarna ska kunna kompletteringsköpa dagligvaror, enkel mat, få tillgång till ATG och Internet, bankomat/annan möjlighet ta ut kontanter. I vårt område gäller detta för t ex Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Sköndal, Svedmyra, Farsta strand, Fagersjö. Viktigt att staden sedan med de medel vi förfogar över aktivt arbetar så att denna minimiservice finns i alla stadsdelscentra.
Närheten till butiker påverkar bland annat behovet av stöd från hemtjänsten. Äldre bör kunna få hjälp med hemkörning av varor de själva väljer i butiken. Farsta Centrum är ett utmärkt centrum för oss invånare i Farsta-området och för många i vårt närområde. Viktigt att det ständigt förändras och förbättras enligt besökarnas krav. Underhållning och upplevelser är en viktig del av ett centrum. Hälsa bör vara ett annat. Det mesta av den nu pågående ombyggnaden är bra. En enig stadsdelsnämnd har dock sagt nej till den planerade glasgången framför T-baneutgången då den kommer att minska intrycket av ett öppet, attraktivt Farsta Torg! Den sedan länge utlovade biografen fattas ännu.
Fler mötesplatser är viktiga, inte minst för föreningarna - skolorna bör vara kulturhuset mitt i stadsdelen. De praktiska förutsättningarna för fler att använda skolans lokaler, som vi äger gemensamt, måste utvecklas. Vi har mycket kvar att arbeta med för att bli ett område tillgängligt för alla. Kraftfulla och väl planerade insatser måste genomföras! Idag är inte ens stadsdelsnämndens möten tillgängliga för alla! Vidare måste kraftfulla insatser ske för att förbättra folkhälsan i Farsta-området. Vi har de tredje sämsta värdena i alla mätvariabler! Ett projekt har nyligen startat i Farsta
Föreningsråds regi för att genom föreningar, detaljhandel, vårdverksamheterna mm utveckla insatser för en bättre folkhälsa.
Det behövs ett aktivt arbete för att få fler invånare ut i vår fantastiska natur. Högdalstopparna ska vidareutvecklas till ett attraktivt aktivitetsområde som en del av Ekopark Syd. Detta inte bara för skejtåkare utan även för andra aktiviteter t ex promenader, frisbeegolf, skärmflygning, fågelskådning, maratonvandring. Idrott, rekreation och attraktiva grönområden För att ytterligare öka attraktiviten i vårt gröna, sköna Farsta-område ska vi satsa på Ekopark Syd. Det är en idé om ett sammanhållet, skyddat grönt stråk från Svedmyraskogen över Majroskogen, Högdalstopparna samt runt Magelungen. Det finns ett mer utvecklat förslag lagt i SDN. Det innehåller många olika aktiviteter och möjligheter för oss invånare samt andra besökare. För att detta ska kunna bli ett attraktivt
område är det dock viktigt att det inte blir en ny tvärled under Högdalstopparna samt att Zitas fula upplag tas bort.
Vi är synnerligen angelägna om att behålla Gubbängsfältet som en öppen, attraktiv mötesplats för idrott och andra aktiviteter. Vi har hört att det pågår planering av exploatering av detta fina område, viktigt för oss invånare i Farsta-området. Vi avvisar bestämt alla sådana planer! . Ett modernt transportsystem och hållbart resande Farsta-området har i stort väl fungerande kollektivtrafik. Bra med ytterligare kollektiva tvärkommunikationer - i vårt område är det Sköndal och Fagersjö som i första hand behöver förbättringar. ”Vinkbussarna” i Hökarängen bör dras ner även till Fagersjö. Arbeta för att tvärbana syd från Älvsjö till Skarpnäck via Hökarängen-Sköndal snarast planeras in och byggs. Med fler arbetsplatser i närområdet samt attraktiva kommunala skolor minskar behovet av transporter. Cykel är en bra och nyttig form för kommunikation. Lånecyklar måste finnas i området. Bra cykelparkeringar ska finnas där de behövs, inte minst vid kollektivtrafiken och fritidsverksamheterna. Det måste skapas ett sammanhållet och fungerande cykelnät mellan alla stadsdelar i Farsta samt med kringliggande stadsdelar och kommuner. Bilpooler är ett utmärkt komplement till kollektivtrafiken, staden bör verka för flera pooler med bilar av olika storlekar. En samlad planering av väg 73, Nynäsvägen, måste ske - detta gäller från Gullmarsplan till Nynäshamn. Särskilt ska uppmärksammas hur trafiken kommer att förändras när den planerade nya hamnen blir färdigbyggd samt hur bullret från vägen ska åtgärdas. De långa värdelösa gräsmattorna utefter Nynäsvägen är utmärkta att bygga småindustrilokaler på
vilka efterfrågas av näringslivet. Byggnaderna kan då även fungera som bullerskydd för bakomliggande områden. Bygg ett bevakat parkeringshus i Farsta strand. Där kan pendlare parkera sin bil och välja på att ta tunnelbanan eller pendeltåget in till Stockholm eller bussar till andra delar av Söderort. Bostadsförsörjning i en växande stad Farsta-området har fortfarande mycket mark kvar att exploatera för bostadsbebyggelse. Vi är ett attraktivt, grönt område med goda kommunikationer. Om vi utvecklar Ekopark Syd så kan exploateringen fortsätta i resten av vårt område. Men det är viktigt att de goda stadsmiljöer som finns i Farsta bevaras.
Detta gäller i första hand bebyggelsen i Hökarängen och Gubbängen. En allt tätare
”förtätning” av husgrupper med fristående hus förstör de värden i form av solinsläpp, insynsskydd osv som finns inbyggda i de befintliga husen. Alla hus som byggs ska självklart vara miljöanpassade.
Om en mycket tät stad krävs även i vårt område så är det bättre att planera för slutna kvarter av innerstadsmodell, med gröna gårdar, där det finns en helhetsplanering från början. Om det även Farsta-området behöver kraftigt förtätas för att det ska finnas bostäder åt alla, så ska inga fler markytor tas i anspråk för radhus eller villabebyggelse. De ytor som ännu finns tillgängliga för bebyggelse ska reserveras för relativt höga flerfamiljshus så att marken utnyttjas effektivt. Upplåtelseformerna bör vara blandade. Storlekarna bör vara varierande, med hissar så att tillgängligheten för alla ökar.
En stor utmaning är att skapa förutsättningar för nya bostäder även för hushåll med begränsade ekonomiska resurser. En annan viktig utmaning är att minska kategoriboendet och öka det flexibla boendet. Alla ska kunna bo i samma fastighet oberoende av om de efterfrågar äldreboende, ungdomsboende, gruppboende, familjeboende, ensamboende. Bostadsförmedlingen bör ha en lokal "fil" så att de som vill bo kvar i eller flytta till vårt fina område ska kunna göra detta.
Satsa på attraktiva och mångsidiga tyngdpunkter Farsta Centrum är redan ett stort affärscentrum, en tyngdpunkt i denna del av Mälardalsregionen. Vi ska satsa på att vidareutveckla detta genom detaljhandel, arbetsplatser, upplevelseutbud. Vi har tidigare i SDN föreslagit ett nytt mycket högt hus, Farsta Torn, som ska ersätta den nuvarande T-stationsbyggnaden i Farsta Centrum. Huset ger förutsättningar för mer liv i centrumet dygnet runt. Det blir ett tydligt landmärke för Farsta Centrum. Det ger många nya möjligheter.
Vi värnar om Farsta gårds-området som centra för samling, dialog, upplevelser, motion, aktivitet. Där finns utomhus- o inomhusbad, idrottshall, idrottsplats samt Farsta gård med
mat och möteslokaler. Det ska vidareutvecklas och marknadsföras som ett viktigt upplevelseområde för oss invånare i Farsta-området samt andra besökare! Några framtidsbilder Samrådsunderlagets framtidsbild av Farsta centrum (sid 48) ser inte attraktiv ut. Vi tolkar den som provokativ och en motsats till utveckling av nya attraktiva hållbara områden. De nya bostäderna kommer inte att kunna se något grönt eller ha några attraktiva gårdar. Vi har mer mark att bygga på, förtätning bör ske inom hela området i stället för att koncentrera så mycket kring Farsta Centrum. En förtätning enligt skissen förutsätter även att de flesta använder kollektivtrafik och avstår från bil - vägnätet torde inte tåla denna nya belastning på en så central del av Farsta-området.
I Farsta centrum eller Farsta-gårdsområdet ser vi även gärna en kvalitétsinriktad restau-rang så att vi invånare inte behöver söka oss bort när vi vill äta gott i en härlig, lugn miljö. Den fortsatta processen Bra att detta arbete nu rullar på. Viktigt att alla nämnder och styrelser i staden får nästa version av planen och får tid att arbeta igenom den tillsammans med intresserade invånare. Varje stadsdelsnämnd ska i fortsättningen, en gång årligen, vid ett öppet möte, presentera alla kända planerade eller beslutade förändringar inom området, gäller även kollektivtrafik och sjukvård, så att alla invånare och andra berörda får en samlad bild av vad som är aktuellt och kan lämna synpunkter.
Ärendet utgår eftersom länsrätten den 20 januari beslutade att avskriva målet (mål nr 25980-08) från vidare handläggning.
Nämnden lägger anmälan till handlingarna.
Rapport om utvecklingsarbetet för folköls- och tobakstillsynen
Länsstyrelsen har beviljat socialtjänstnämnden medel för att inventera och utveckla arbetet med folköls- och tobakstillsynen. Under 2007 sändes en enkät ut till samtliga handlare som anmält att de säljer folköl och tobak. En särskild enkät har även skickats ut till 600 17-åringar för att få kunskap om deras erfarenhet av att köpa folköl och tobak. Förhoppningsvis kommer enkäterna att leda till en ökad benägenhet hos handlarna att genomföra ålderskontroll av unga kunder. Stadsdelsnämndernas inköpsstudier kommer att visa om det faktiskt har blivit så.
Dnr 099-005/2009
Stadsdelsnämndens protokoll 2008-12-17
Stadsdelsnämndens protokoll 2009-01-02
Handikapprådets protokoll 2009-01-12
Pensionärsrådets protokoll 2009-01-12
Övriga anmälningsärenden samt tjänstemannabeslut
Stadsdelsdirektör Ulla Thorslund och ansvariga avdelningschefer lämnade information i följande frågor.
1. Barnomsorgskön: Tack vare inrättandet av ett antal nya förskoleavdelningar har alla barn som är aktuella i januari och och nästan alla i februari fått plats. Detsamma gäller de flesta barn som är aktuella i mars. En viss överinskrivning sker. En bedömning om den fortsatta utvecklingen kommer att ges i tertialrapport 1.
2. Vårdnadsbidrag för barn: Ytterligare 20 ansökningar har lämnats in.
3. Verksamhetsbesök kommer att anordnas vid Farsta Östra Hemtjänst torsdag 5 februari kl 14.00. Närmare information kommer att sändas ut.
4. Ulla Thorslund rapporterade att bokslutet för 2008 uppvisar ett överskott om ca 2 mnkr. Verksamhetsberättelse med bokslut redovisas vid nästa sammanträde.
5. Rapporterades att ansvaret för förvaltningens löpande ekonomihantering nu har förts över till servicenämnden inom ramen för den omorganisation där Farsta stadsdels-nämnd är en av piloterna.
6. Stadsdelsdirektören berättade att hon har sammanträffat med handikapprådet och dess ordförande för att åtgärda de brister i tillgängligheten som fortfarande finns i förvaltningens lokaler. Åke Reichard, marknadsområdeschef hos fastighetsägaren Atrium Ljungberg, kommer att medverka vid handikapprådets nästa möte för fortsatta diskussioner om tillgänglighetsanpassning av fastigheten och centrumanläggningen.
I anslutning till denna punkt informerade ordförande Birgitta Holm (m) om att hon haft kontakt med miljöborgarrådet Ulla Hamilton (m) om möjligheten att fortsätta använda glödlampor i de fall där det är nödvändigt för att underlätta för elallergiker.
7. När det gäller fastighetsfrågor berättade Ulla Thorslund även att hon deltagit i Atrium Ljungbergs senaste husmöte för alla hyresgäster och där fått information om fastighetsägarens kommande åtgärder avseende hissar, entrédörrar och skyltar samt belysningen i trappor och entréer.
8. Lästes upp den ”ros” som en anhörig till en boende på avdelningen Blåsippan vid Edö äldreboende hade delat ut till personalen, via tidningen Expressens insändarsida.
9. Ulla Torslund meddelade att hon och avdelningschef Lena Rabe har träffat redak-tionschefen och nyhetschefen vid tidningen Mitt i Söderort för att diskutera möjlig-heten till samarbete och rapportering även kring det positiva som händer i Farsta.
Följande skrivelser lämnades in.
Medarbetarna (bilaga 1 till detta protokoll)
Vräkning av barn (bilaga 2 till detta protokoll)
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att besvara skrivelserna.
På frågor från Gunnar Sandell (s) lämnade förvaltningen följande information.
1. Remissen från stadsbyggnadskontoret avseende detaljplan för fastigheten Kållandsö kommer att behandlas vid nästa nämndsammanträde.
2. Den verksamhet inom socialpsykiatrin som tidigare har bedrivits vid Hökarängens konferens har samordnats med övriga verksamheter. En grupp arbetar nu i förvaltningens lokaler.
3. Dokumentation från det näringslivsmöte som förvaltningen genomförde den 19 november förra året kommer att skickas ut till nämnden inom kort. Ett nytt möte planeras till efter sommaren. Dessutom kommer fastighetsägaren Atrium Ljungberg att inbjuda nämnden till en idédiskussion om vidareutveckling av Farsta centrum.
4. I samband med förvaltningens omorganisation har avdelningscheferna Inger Norman och Per-Ove Mattsson direktinplacerats på tjänsterna som chef för avdelningen för barn och ungdom respektive avdelningen för vuxna. En nyinrättad tjänst som chef för den enhet som ska arbeta förebyggande bland barn och ungdomar kommer att utlysas under våren.
Juan Carlos Cebrian (s) berörde de nedskärningar som tidigare har aviserats inom Telia. Han föreslog att företaget inbjuds att medverka vid ett kommande nämndsammanträde så att nämnden kan hålla sig informerad om hur nedskärningarna eventuellt kommer att påverka Farsta med omnejd.
På fråga från Anita Fehrnström (s) om framtiden för Mossens gård svarade Ulla Thors-lund att lokalen för närvarande används som kontorslokal inom förskolan. Förvaltningen har ingen ytterligare information i dagsläget utan avvaktar besked från fastighetskontoret.