Sammanträde 2010-01-26

Klockan 19:00

-
-

Dnr 1.6.-007-2010

Dnr 1.2.1.-008-2010

Dnr 004-664-2009

Avser Strandlidens och Törngårdens dagliga verksamhet på Backlöks-vägen, Törngårdens vuxenboende och Törngårdens barnboende, (LSS).

Dnr 1.3.3.-009-2010

Avser Hässelby gruppboende och Ängshavrebackens gruppboende (LSS).

Dnr 1.3.3.-010-2010

Dnr 1.3.3.-011-2010

Remiss från stadsbyggnadsnämnden, Dp 2009-01446-54.

Dnr 006-649-2009

Dnr 1.1.-012-2010

Svar på skrivelse från (v+m+s+fp+mp+kd)

Dnr 302-647-2009

Ordförande Birgitta Wahlman förklarade sammanträdet öppnat.

Dagordningen godkändes med vissa tillägg och justeringar.

Stadsdelsnämnden beslöt att jämte ordförande Birgitta Wahlman utse vice ordförande Bengt

Roxne att justera dagens protokoll.

Tillkännagav ordförande att justering av dagens protokoll ska ske den 2 februari 2010.

· Brukarundersökning inom äldreomsorg
Annica Dominius informerade om resultatet från genomförd brukarundersökning inom samtliga vård- och omsorgsboenden och hemtjänsten i Vällingby-Hässelby.

· Medborgarmöte – Trygghet för ungdomar

Ordförande informerade om Medborgarmöte onsdagen den 24 mars på fritidsgården

Tegelhögen, Vittangigatan 22 i Vällingby centrum. Tema för mötet är trygghet för ungdomar

i stadsdelen.

Lämnades redogörelse av ledamöter och ersättare i nämnden om de frågeställ­ningar som tagits upp från allmänheten vid caféträffen före sammanträdet.

· Medborgare hade synpunkter på förslaget att bygga radhus på tomt nära Maltesholmsbadet i Hässelby strand. Ärendet har överklagats till Länsstyrelsen i Stockholm.

· Besökare vill påminna nämnden att bevaka att serviceutbudet såsom äldreboenden mm planeras in när Vällingby parkstad byggs.

· Medborgare framförde att de tyckte förvaltningens svar i frågan om brandskydd (ärende 17 på föredragningslistan) var mycket bra.

· Synpunkter från vuxna och barn att snö tippas vid foten av Johannelundstoppen. Backen som idag används flitigt som pulkabacke riskera att bli farlig när stora snömassor packas hårt och samlas vid backens slut.
Förvaltningen och nämndledamot tittar vidare på frågan.

Anmäldes förteckning över inkomna handlingar till

Hässelby-Vällingby stads­delsförvalt­ning.

Dnr 1.6-007-2010.

 

BESLUT Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Anmäldes protokoll från Pensionärsrådets sammanträde den 18 januari 2010.

Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt (fp) och leda­mot Fredrik Wallén (kd) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Vice ordförande Bengt Roxne m fl (s), ledamot Leif Larsson (v) och Tomas Melin (mp) anslöt sig till (m+fp+kd): förslag.

 

BESLUT 1. Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna. 2. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att uppmana ansvariga förvaltningar och bolag till de omkringboende att sprida information om planer och tidsplaner för ombyggnationen i Hässelby strand, samt att i möjligaste mån påskynda arbetet.

Anmäldes protokoll från Handikapprådets sammanträde den 18 januari 2010.

 

BESLUT Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Anmäldes protokoll från Näringslivsrådets sammanträde den 26 november 2009.

 

BESLUT Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 19 januari 2010.

Dnr 1.2.1-008-2010.

Sammanfattning

Vid stadsdelsnämndens sammanträden lämnar förvaltningen månadsrapporter, som utgör förvaltningens fortlöpande rapportering till nämnden om ekonomi och presta­tionsutveckling. Två gånger om året (maj och september) lämnas genom tertial­rapporter utförlig uppföljningsrapport till kommunstyrelsen. Dessutom rapporterar förvaltningen varje månad prognostiserade avvikelser till stadsledningskontoret.

Enligt föreliggande rapport redovisas som ett preliminärt sammanfattande bokslut ett nettokostnadsutfall 1405,4 mnkr vilket är 11,6 mnkr mindre än budget.

I ärendet Årsredovisning 2009, som stadsdelsnämnden behandlar den 11 februari 2010 inför redovisning till kommunfullmäktige, ges en utförlig analys av ekonomi och
verk­samhet. Av det skälet ges inga kommentarer i föreliggande månadsrapport.

________________________

BESLUT 1. Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna 2. Stadsdelsnämnden överlämnar PM 2009-12-03, bilaga 2 i rapporten som svar på skrivelse 2009-10-27 från socialdemokraterna

Ärendet utgår, då ansökan återtagits av Medborgarhuset Trappan – Vällingby
kultur- och medborgarhusförening.

Avser Strandlidens och Törngårdens dagliga verksamhet på Backlöksvägen, Törngårdens vuxen­boende och Törngårdens barnboende, (Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS)

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 9 december 2009.

Dnr 1.3.3-009-2010.

Sammanfattning

Törngårdens Autismcenter driver fyra verksamheter i Hässelby-Vällingby.
Verksam­heterna riktar sig till personer med funktionsnedsättning inom autismspektrum. Verksamheterna riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning inom autism. Törngårdens verksamheter har en inriktning i enlighet med målen i LSS. Förvaltningen bedömer att verksamheterna drivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och riktlinjer. MAS bedömer att brukarna får eller kan få den hälso- och sjukvård de behö­ver och har rätt till både inom dagliga verksamheterna och gruppbostäderna och att per­sonalen arbetar utifrån gällande lagar och anvisningar. Vissa åtgärder krävs dock gäl­lande medicinhantering, delegeringar och hygienrutiner för att nå fullgod säkerhet.

________________________

BESLUT Stadsdelsnämnden godkänner tillsynsrapporten och förvaltningens uppföljningsplan.

Avser Hässelby gruppboende och Ängshavrebackens gruppboende (Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS)

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 15 december 2009.

Dnr 1.3.3-010-2010.

Sammanfattning

Hässelby gruppboende och Ängshavrebackens gruppboende drivs av Avenira Center AB. Verksamheten riktar sig till personer med utvecklingsstörning, autism eller
autism­liknande tillstånd. Förvaltningen bedömer att gruppboendena drivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och riktlinjer. Vid tillsynstillfället fanns vissa förbättrings­åtgärder som ska åtgärdats enligt åtgärdsplan. MAS bedömer att brukarna får den
hälso- och sjukvård som de behöver och har rätt till. Personalen följer rutiner och arbe­tar utifrån gällande lagar och anvisningar. Verksamheterna och sjukvårdsenheterna har väl­funge­rande kontakt- och informationsöverföring med varandra.

Några förbättringsom­råden runt läkemedelshantering och hygienrutiner framkom.

Dessa har åtgärdas.

______________________

BESLUT Stadsdelsnämnden godkänner tillsynsrapporten och förvaltningens uppfölj­ningsplan.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 21 december 2009.

Dnr 1.3.3-011-2010.

Sammanfattning

Misa arbetar utifrån en trestegsmodell och har en tydlig metod för arbetet. Kvalitets­systemet är utarbetat utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och innehåller rutiner för kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning av verksamheter. Dokumentationen följer stadens riktlinjer för utförardokumentation. Rutiner finns för utarbetande av genom­förandeplan där brukare/ställföreträdare är delaktig och kan påverka innehållet. Personalen bedöms ha utbildning och kompetens för arbetsuppgifterna. En kompetens­utvecklingsplan finns utarbetad. Personalen får handledning 7-8 gånger per år. Misas Vällingbyenhet bedöms ha en inriktning i enlighet med målen för LSS och drivs utifrån gällande lagar, föreskrifter och riktlinjer.

_________________________

BESLUT Stadsdelsnämnden godkänner tillsynsrapporten.

Remiss från Stadsbyggnadsnämnden avseende Vattenfall 2, Dp 2009-01446-54

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 30 december 2009.

Dnr 006-649-2009.

Sammanfattning

Den del av stadsdelen Råcksta, som har inrymt Vattenfalls kontor i 50 år, ska enligt remissförslaget utvecklas från ett kontorsområde till den ”levande stadsdelen” Vällingby Parkstad med plats för ca 3000 invånare.

Förvaltningen anser att det unika konceptet för utvecklingen av planområdet ställer stora krav på förmåga och möjlighet till interaktivitet av dem som vill bo och/eller etablera sin verksamhet i området. Förvaltningen är i huvudsak positiv till programför­slaget. Planområdet är idag dåligt utnyttjat och ABC-konceptet är en utmärkt idé att utgå ifrån vid planering av människors möjlighet att på ett bra sätt, leva och bo i en storstad.

_________________________

BESLUT Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen från stadsbyggnadsnämnden samt uttalar att Stadsdelsnämnden ser mycket positivt på planerna på Vällingby Parkstad, som rätt hanterat kan bli ett lyft för denna del av stadsdelen. Särskilt bladningen av boende, företagande och service lockar, liksom flexibiliteten och valfriheten. Nämnden vill dock poängtera vikten av att redan i tidigt skede förbereda för samhällsnyttiga funktioner såsom barnom­sorg, äldreomsorg och gruppbostäder lagom för att täcka behoven hos de planerade 3000 invånarna. Det är också av största vikt att flexibiliteten inte sker på bekostnad av tillgängligheten. Stadsdelsnämnden värdesätter fortlö­pande kontakt med såväl facknämnder som byggherrar i den vidare plane­ringen. Hässelby-Vällingby lider av stadens oförmåga att färdigställa långsiktiga och heltäckande planer för stadsdelens utveckling. Bruket att planera små plättar i taget leder till en osammanhängande och nyckfull stadsmiljö som inte blir begriplig för, och därmed inte upplevs positivt av, medborgarna. I det här fallet har staden en gyllene möjlighet att göra en långsiktig och övergripande stadsplanering för ett relativt stort område, som är outnyttjat idag. Den parkplan för ”Vällingby parkstad” som nu föreslås gäller bara området norr om rondellen, mellan Bergslagsvägen och Råckstavägen. I själva verket vore det rimligare att på en gång planera för exploatering på hela området runt rondellen, och då framför allt området mellan Bergslags­vägen och Grimstagatan där ny bebyggelse bör binda ihop Råcksta med Blackeberg. Även området norr om nuvarande planområde bör inkluderas och bindas samman med den nya stadsdelen, i ett första steg upp till Ullångergatan. Industriområdet samt spårområdet norr om detta upp mot Vällingby är det svårare att på kortare sikt införliva, men även här bör en långsiktig vision göras som skapar ett mycket tydligare samband mellan Råcksta och centrala Vällingby än vad som finns idag. Det är av yttersta vikt att förtätningar syftar till att binda ihop Stockholm. Idag består stadens förorter, inte minst i Hässelby-Vällingby, alltför mycket av bebyggda enklaver som är åtskiljda och som inte ses som en enhet. Området mellan Vällingby och Blackeberg har varit ett extremt tydligt ex­empel på detta, med ett stort ganska tomt område som dessutom genomskärs av vägar. När detta nu planeras att rådas bot på finns det anledning att dels se till att hela tomrummet faktiskt används på ett sammanbindande och positivt sätt.

Reservation

Ledamot Leif Larsson (v) reserverade sig mot beslutet enligt följande:

”I förvaltningens utlåtande görs viktiga påpekanden, som i sig torde kräva betydande förändringar i det fortsatta planarbetet. Vi vill peka på vad som inte utvecklats eller diskuterats i föreliggande planförslag.

Vattenfallshusens tekniska och fysiska utformning anpassade för ett statligt verk för

50 år sedan kan inte omvandlas till värdiga bostadsmiljöer och kommer säkerligen inte att attrahera människor som söker bostad i förorten om de har ekonomiska valmöjlig­heter. Tidningsbilagor fyllda med bostadsrätter och villor tyder på att alternativet att köpa sig yta och utforma en drömbostad i mastodontbyggnaderna i Råcksta inte före­faller särskilt sannolikt.

Dessa byggnaders nackdelar förutom den mastodontiska skalan, där människor i olika storlekar och åldrar anonymiseras och får svårigheter att orientera och relatera sig är inte minst det faktum att endast en entré med tillhörande hisschakt per byggnad finns och framgent skall betjäna alla lägenhetsplanen. Detta gör att en upplevelse av en per­sonlig och igenkänningsbar hemmiljö blir nästa intill omöjlig att uppnå. Det fungerar inte som uppväxtmiljö för barn. Det enda rimliga är att för dessa byggnader söka en användning där storskaligheten inte behöver vara till så stor nackdel.

ABC stadskonceptet ät tilltalande och arbetsplatser är vad som behövs i stadsdelen. Universitets- och högskoleutbildningar med tillhörande studentlägenheter vore möjliga avnämare. En sådan etablering kan kanske även dra till sig företag i kunskaps och tek­niksektorn.

För de nya husen utefter Jämtlandsgatan är C-delen viktigt att betona. Det har byggts mycket nytt i Råcksta och närservice ifråga om butiker är eftersatt. Namnet Parkstaden får inte stor täckning om en så stor andel av markytan bebyggs och befintliga uppvuxna träd fälls för det ytkrävande småhusbeståndet i förslaget. Då dessa hus i stor utsträck­ning förslås placeras utefter Bergslagsvägen byggs dålig boendemiljö ifråga om buller och luftföroreningar in på ett helt onödigt och olämpligt sätt. I planering av bostäder borde det vara en grundförutsättning att bästa möjliga förutsättningar för god luftkvalitet och avsaknad av buller redovisas. Förslaget visar heller inte hur de föreslagna byggna­dernas solinflöde och skuggpåverkan under främst vinterhalvåret ter sig, vilket borde redovisas. Detta gäller i synnerhet kvateret kring Jämtlandsgatan, vilka väl riskerar att skuggas av Vattenfallsjättarna?

Upplåtelseformerna ställer frågetecken kring om en tillräckligt stor andel hyreslägen­heter kan garanteras? Detta är vad bostadsbristen i Stockholms främst handlar om.

En stor inflyttning kräver att tillräckligt med förskoleavdelningar byggs. Från början måste välbelägna tillräckligt stora gårdar till dessa vara inplanerade med en god luftkvalitet och tillräckligt med sol. Samma krav gäller för övriga lekplatser på området.”

Särskilt uttalande

Ledamot Tomas Melin (mp) lämnade följande särskilda uttalande:

”Vi godkänner förvaltningens förslag till remissvar vad gäller stadsdelens namn, till­gänglighet, miljöfrågorna samt kollektivtrafik. Som svar på remissen i övrigt

uttalar vi följande:

Planområdet

Hässelby-Vällingby lider av stadens oförmåga att färdigställa långsiktiga och heltäck­ande planer för stadsdelens utveckling.

Bruket att planera små plättar i taget leder till en osammanhängande och nyckfull stadsmiljö som inte blir begriplig för, och därmed inte upplevs positivt av, medbor­garna.

I det här fallet har staden en gyllene möjlighet att göra en långsiktig och övergripande stadsplanering för ett relativt stort område, som är outnyttjat idag. Den parkplan för ”Vällingby parkstad” som nu föreslås gäller bara området norr om rondellen, mellan Bergslagsvägen och Råckstavägen. I själva verket vore det rimligare att på en gång planera för exploatering på hela området runt rondellen, och då framför allt området mellan Bergslagsvägen och Grimstagatan där ny bebyggelse bör binda ihop Råcksta med Blackeberg. Även området norr om nuvarande planområde bör inkluderas och bindas samman med den nya stadsdelen, i ett första steg upp till Ullångergatan. Industriområdet samt spårområdet norr om detta upp mot Vällingby är det svårare att på kortare sikt införliva, men även här bör en långsiktig vision göras som skapar ett mycket tydligare samband mellan Råcksta och centrala Vällingby än vad som finns idag.

Det är av yttersta vikt att förtätningar syftar till att binda ihop Stockholm. Idag består stadens förorter, inte minst i Hässelby-Vällingby, alltför mycket av bebyggda enklaver som är åtskiljda och som inte ses som en enhet. Området mellan Vällingby och Blackeberg har varit ett extremt tydligt exempel på detta, med ett stort ganska tomt om­råde som dessutom genomskärs av vägar. När detta nu planeras att rådas bot på finns det anledning att dels se till att hela tomrummet faktiskt används på ett sammanbin­dande och positivt sätt.

Vägar

Vägar kan vara effektiva barriärer mellan områden. Så är det idag inom planområdet, där vägarna är något man behöver gå runt snarare än gå över, med bara ett fåtal under­gångar och ett par riskfyllda övergångsställen. Barriäreffekten riskerar tyvärr att fortsatt vara stor i ett framtida levande Råcksta med anledning av den säkerhetsmarginal som krävs mellan vägen och eventuella bostäder. I syfte att minska barriäreffekten - när stadsdelen lever på alla sidor Bergslagsvägen vill vi ju att människor också ska ha lätt att röra sig däremellan - bör användningen av området mellan bostäderna och vägen bli föremål för vidare fundering. Det vore också en fördel om det kunde skapas skydd mot vägen, så att området blir säkert även för barn.

Kvartersstrukturen

Förslaget som ligger planerar för ett område med olika fristående byggnader, stadsrad­hus, atriumhus, punkthus och självklart de nuvarande tre huvudkontorsbyggnaderna, utan länkbyggnader, samt Råcksta gård och restaurantbyggnaden. Utformningen av dessa ska i stor mån avgöras av de boende själva.

Det finns ett visst nytänk i förslaget som bör premieras, atriumhus och stadsradhus är trevliga byggnadsformer i sig. Men förslaget ger mycket liten sammanhållning samt ger inte sken av att ha kvaliteter som gör området attraktivt när det väl är på plats.

När vi nu planerar detta område, en helt ny stadsdel i princip, behöver vi skapa en sam­manhållen struktur över hela området. Vi föreslår en tydlig stadsstruktur med slutna eller halvslutna kvarter, över så stora delar av området som möjligt. Dels skapar detta en tydlig upplevelse av en sammanhållen stadsdel för personer som rör sig i eller kring den, dels skapar det fördelar för de boende som får innergårdar där man utan bekymmer kan släppa ut även små barn, åtminstone där kvarteren är helt slutna. Med konceptet hus-i-park, eller etter värre hus-i-parkeringsplats, blir detta en omöjlighet. Detta under­lättar också för de förskolor som inte verkar vara planerade för i den plan som nu ligger.

I just detta fall skulle också en sluten kvartersstruktur göra sig väl då de befintliga Vattenfallsbyggnaderna lätt kan inkorporeras, inte minst om man istället för att ute­lämna länkbyggnaderna ersätter de med länkbyggnader placerade på andra ställen, så

att Vattenfallskomplexen i sig skapar slutna kvarter. I kvartersstrukturen bör helst de nya punkthusen öster om Vattenfall samt befintliga punkthus norr om Vattenfall inkorpore­ras. Detta kan också skapa en spännande och helt ny, och levande, miljö för de nu boende i närområdet.

I planen som ligger föreslås affärslokaler i entréplan på höghusen. Gott så. Med en tyd­ligare kvartersstruktur bör affärslokaler inlemmas i bottenplanen även i strukturen med slutna kvarter, för en levande stadsdel samt god tillgång till service för de boende.

Exploateringsgraden

De nuvarande Vattenfallshusen är massiva. Detta bör den nya stadsdelen dra fördel av, då det blir lättare att öka storleken också på närliggande hus. Vidare är läget ur kommu­nikationssynpunkt bland det bästa stadsdelen har att erbjuda. En högre exploaterings­grad i meningen plats för fler kontor, lokaler och boende, blir därför möjlig. Det bör ut­nyttjas. Bortsett från stadens allmänna bostadsbrist finns nämligen ett mer lokalt pro­blem om att servicenivån i Hässelby-Vällingby, samt för all del Blackeberg, är lägre än exempelvis i innerstaden. Även om det inte är hela svaret, beror detta till stor del på bristande befolkningsunderlag. En sovande stadsdel, där ingen är under kontorstid, bidrar också till detta då de lönsamma timmarna för affärsidkare blir färre. Genom att blanda ett stort antal boende med arbetsplatser ges större möjlighet för affärsverksam­heter i området att leva och frodas. Dessutom ökar möjligheterna för Vällingby centrum att bli ett livaktigt och näringsmässigt fruktsamt centrum om stadsdelarna runt omkring ökar i befolkning. En relativt hög exploateringsgrad är alltså ett näringslivsprojekt, och prospektet att slänga bort den möjligheten för aldrig så trevliga radhus bör därför avslås.

Förutsatt denna nya kvartersstruktur får ambitionen att ge de boende stor möjlighet att själva utforma hus och boende mer än gärna kvarstå.

Att området därmed ges en dyna­mik är bara positivt, och i planeringen bör vi aktivt undvika att allt till slut ser likadant ut.

Grönområden och kulturområden

De boende i nya Råcksta kommer ha Råcksta träsk och vidare hela Grimstareservatet precis om knuten. Inte långt åt andra hållet har de Kyrksjölöten och Judarskogen. Råckstaborna får gott om stora naturområden att nyttja. Byggs området med sluten kvartersstruktur får de boende också grönområden för dagligt nyttjande på bekvämt sätt. Utöver detta skulle två mindre parker av stadsparkskaraktär kunna klämmas in.

En i om­rådet mellan Björnsonsgatan (vid nuvarande bebyggelse) och Grimstagatan, där nu Kaanans väg ansluter till både Björnsonsgatan och Grimstagatan. Detta förutsatt att om­rådet mellan Grimstagatan och Bergslagsvägen bebyggs som en del av nuvarande stads­delsplanering. En stadspark här anknyter på ett naturligt sätt till Råcksta träsk och reser­vatet.

En annan park bör anläggas kring Råcksta gård, som självklart bör bevaras. Idag är detta område begåvat med flera statyer och områdets kulturella intresse kan mycket väl även i fortsättningen understrykas genom en kulturpark eller liknande.”

Beslutsgången

Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Vice ordförande Bengt Roxne m fl (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag

Ledamot Leif Larsson (v) yrkade bifall till förvaltningens förslag samt anmälde ett särskilt uttalande.

Ledamot Tomas Melin (mp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid bifall till (m+fp+kd):s förslag.

Anmäldes stadsdelsnämndens uppdragslista per den 26 januari 2010.

Dnr 1.1-012-2010.

 

BESLUT Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Svar på skrivelse från (v+m+s+fp+mp+kd)

Ärendet och stadsdelsförvaltningens svar på skrivelsen finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 23 december 2009

Dnr 302-647-2009.

Sammanfatting

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ska enligt lag tillämpas i alla verksamheter och detta tillsammans med olika tekniska installationer utgör förvaltningens brandskydd.

De tekniska installationer som finns i samtliga förvaltningens lokaler utgörs främst av handbrandsläckare, brandfilter och inte minst brandlarm, utöver detta finns det i några verksamheter även sprinklers. Det gäller verksamheter där det vid mer omfattande ombyggnads- eller underhållsarbeten ansetts nödvändigt att installera sprinklers.

Det gäller det på senare år ombyggda Koppargården (f.d. Råcksta sjukhem) och den nu planerade ombyggnaden av Hässelgårdens hus-A.

___________________________

Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Vice ordförande Bengt Roxne m fl (s), ledamot Leif Larsson (v) och Tomas Melin (mp) anslöt sig till (m+fp+kd): förslag.

BESLUT 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. 2. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma till nämnden med utredning kring - innefattande en kostnadsberäkning av - installation av sprinkler på resterande Hässelgården, Skolörten samt i övriga vård- och omsorgsboenden och gruppbostäder.

Anmälan av skrivelser

Love.love.love – även i Hässelby-Vällingby!

Anmäldes skrivelse den 26 januari 2010 från ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd)

Dnr 1.1-046-2010.

BESLUT Stadsdelsnämnden överlämnar skrivelserna till förvaltningen för beredning.