Din position: Hem > Stockholms stad > Idrottsnämnden > Sammanträde 2008-12-16
BESLUT
Idrottsnämnden beslutar fastställa dagordningen
Idrottsnämnden beslutar godkänna anmälan av protokoll nr 8/2008 från nämndens sammanträde 2007-11-18 som justerats 2008-12-01.
Vice ordförande Jari Visshed (s) och Ulf Fridebäck utses att justera dagens protokoll.
Ordförande Madeleine Sjöstedt (fp) och ledamoten Manlio Palocci (s) samt ersättarna Björn Begner (m) och Barry Andersson (s) har förhinder att närvara.
För Madeleine Sjöstedt (fp) tjänstgör Daniele Fava (fp) och för Manlio Palocci (s) tjänstgör Jennie Åkerlind (s).
Anmälan gjordes av:
a) Förteckning över inkomna skrivelser till idrottsnämnden (meddelandelista) 2008-11-07 - 2008-12-04.
b) Handikapprådets protokoll nr 7; 2008-10-14 och nr 8; 2008-10-29.
c) Indikatorer för tillgänglighet
d) Protokoll 2008-12-12, Förhandlig enligt MBL § 11 angående Verksamhetsplan 2009 för idrottsnämnden.
e) Protokoll från Zorba Stockholms styrelsemöte 2008-12-08.
Dnr: 101/1199/08
Ärendet
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-05.
Idrottsförvaltningens driftbudget 2009 uppgår till 554,1 mnkr netto, varav 333,7 mnkr avser driftkostnader och 220,4 mnkr avser kapitalkostnader. Detta innebär en ökad nettokostnad om 29,2 mnkr jämfört med årsprognosen för 2008. Förvaltningen har inarbetat nödvändiga effektiviseringar i budgeten för att inrymma olika verksamhetssatsningar samt beräknad löne- och prisökning. Därutöver finansieras en del avkostnadsökningarna med en beräknad intäktsökning om 16,8 mnkr jämfört med årsprognosen för 2008 (tertialrapport 2).
I budget 2009 uppgår nämndens investeringsbudget för upprustning och utveckling av idrottsanläggningarna till 300,0 mnkr under 2009, 230,0 mnkr under 2010 och 230,0 mnkr under 2011. Behovet av upprustning och utvecklingav idrottsanläggningarna är stort, och nämndens investeringsram under 2009 medger en fortsatt satsning på reinvesteringar och nyinvesteringar i anläggningarna. Bland större projekt som genomförs under året kan nämnas upprustning av Nälstabadet, konstgräs på Långbro BP och Älvsjö IP samt nytt ridhus på Åkeshovs ridanläggning. Planering pågår även av fortsatt upprustning av skolidrottshallar, upprustning av Stadion, ny idrottshall vid Skanstull, garage- och förrådsbyggnad på Östermalms IP, ersättningslokaler vid Målkurvan, energibesparande åtgärder samt ett flertal mindre projekt.
Förvaltningens förslag till beslut
Se under rubriken BESLUT.
Förslag till beslut
Ulf Fridebäck m.fl. (fp) Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
delvis godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget,
vid upphandling av drift av idrottsanläggningar ska alltid ett egenregi-anbud lämnas, samt
därutöver anföra
Fysisk aktivitet är grundläggande för en frisk och sund kropp men också för det psykiska välbefinnandet. Det är särskilt viktigt att barn och ungdomar skapar vanor och rutiner som innebär att de förblir fysiskt aktiva även som vuxna. Den idrottsliga verksamheten ska därför vara bred och tillgänglig för alla. Det kräver en idrottsinfrastruktur i hela staden för föreningslivet, elitidrotten, spontanidrotten och skolidrotten. Idrottsnämndens verksamhet bör dessutom till syfta, demokratisk fostran, jämställdhet, integration och en stärkt folkhälsa.
För att utveckla idrotten i Stockholm krävs att fler stockholmare ges förutsättningar till regelbundna motionsvanor och god fysisk aktivitet. Men också att idrotten är tillgänglig för alla på jämlika, rimliga villkor.
Det är glädjande att det nu i verksamhetsplanen uttalas en stark ambition att särskilt stötta ungdomsturneringar och internationella, nationella och regionala ungdomsevenemang. Betydelsen av sådana evenemang för ungdomar även i vår region kan inte nog understrykas.
För nästan samtliga idrotter råder brist på idrottsanläggningar. Störst är bristen på fullstora idrottshallar. Konsekvens är att många barn och ungdomar som vill bölja idrotta inte får den möjligheten. Alternativen är inte heller önskvärda, antingen överfulla grupper eller träningar på allt får sena kvällar. Till detta kommer att den höga beläggningen sliter på anläggningarna och driftspersonal inte hinner med.
Trots en omfattande brist på idrottsanläggningar så väljer dock den moderatledda majoriteten att minska på idrottsinvesteringarna. I den borgerliga budgeten minskar idrottsinvesteringar jämfört med 2008 med 25 miljoner kronor. I planen för 2010 minskar idrottsinvesteringarna med ytterligare 70 miljoner. Samtidigt är driftsbudgeten låg. Idrottsnämnden bör istället öka ambitionerna och bygga två fullstora idrottshallar per år fram till år 2020. Idrottshallarna bör byggas i anslutning till skolor och vara anpassade för olika idrotter. För att få ner kostnaderna är en ökad grad av byggnadsmässig standardisering önskvärt.
Stockholmsregionen behöver också en bandyhall för att komplettera utbudet av idrottsanläggningar. En sådan hall kan också användas för andra vinteridrotter. Idrottsförvaltningen bör omgående påbörja arbetet med att hitta en lämplig plats för byggandet av en bandyhall
Enligt stadens egen forskning är den idrottsliga aktiviteten i hög grad en fråga om klass, etnicitet och kön. Samtidigt är idrotten den verksamhet i samhället som fungerar mest integrerande. Det är därför viktigt att det stadens idrottsanläggningar fördelar sig jämlikt över hela staden. Därför satsar vi på anläggningar i så väl Vårberg, Högdalen som Hjulsta. Även satsningar på möjligheter för spontant idrottande är viktigt för att aktivera fysiskt inaktiva grupper.
Satsningar:
I enlighet med vår budgetreservation i kommunfullmäktige vill vi göra följande investeringar:
· För 1-2 spontanidrottsplatser per stadsdel avsätts 14 miljoner kronor 2009. Den totala investeringskostnaden är 42 miljoner kronor.
· För en fotbollshall i Vårberg avsätts 10 miljoner kronor 2009. Den totala investeringskostnaden är 30 miljoner kronor.
· För en skateboardanläggning i Högdalstopparna verkligen ska bli av så avsätts 15 miljoner kronor 2009. Den totala investeringskostnaden är 30 miljoner kronor.
· För en fullstor idrottshall i Hjulsta avsätts 15 miljoner kronor 2009.
Driftsbudgeten för år 2009 ökas med 25 miljoner kronor mer än majoritetens budget.
· För äldreaktivitetsstöd och nolltaxa avsätts 5 miljoner kronor.
· För ökat aktivitetsstöd för barn och ungdom avsätts 7 miljoner kronor.
· För kärnverksamheten avsätts 3 miljoner kronor.
· För subventionering av samlingslokaler för föreningslivet avsätts 10 miljoner kronor.
· Idrottsnämnden ska utreda och på försök införa aktivitetsstöd och nolltaxa för idrottande äldre.
· När staden planerar nya bostadsområden ska behovet av idrottsanläggningar och spontanidrottsplatser finnas med i stadsplaneringen.
· Utveckla samarbetet med skolor så att föreningslivet ges tillträde under skoltid.
· Riktade insatser ska genomföras mot grupper som av olika skäl är fysiskt inaktiva.
· Satsningen på att renovera skolidrottshallar i staden ska fortsätta.
· Utveckla samarbetet med pensionärsföreningar samt arbeta med att anpassa idrottsplatser föräldre.
Mehdi Oguzsoy (v) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
Vi noterar med tillfredsställelse att folkhälsoperspektivet ska vara grundläggande för idrottsnämnden. Den moderatledda majoriteten har tagit intryck av de senaste årens diskussioner och utredningar som understryker vikten av att stockholmarna bör engagera sig mer i idrottsrörelsens föreningar. Detta stärker folkhälsan och samhällsengagemanget. Ytterst handlar det om att idrotten ska vara till för alla och den ska vara demokratisk.
Vänsterpartiet vill som enda parti ändra idrottsrörelsens bidragssystem i grunden så att skillnader på grund av ålder, kön, bostadsort m.m. minskas. Idrottsrörelsen med sina 3 miljoner utövare brukar med rätta kallas Sveriges största folkrörelse. Idrotten kan ge såväl utövare, ledare och publik stora och vardagliga upplevelser. Den kan ge många en rikedom i sina liv och påverkar såväl unga som gamla, kvinnor och män. Förordningen om och regler för bidragen till idrottsverksamheten i staden bör dock kompletteras med ett barnperspektiv. Begreppet "barnperspektiv" tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter och understryker att barn är självständiga individer men med rätt till stöd och skydd. Ingen annan frivilligt organiserad verksamhet kan jämföras med idrottens förmåga att locka barn och ungdomar till en aktiv fritid. Mer än åtta av tio ungdomar har åtminstone någon gång före 20 års ålder tillhört en idrottsförening.
Trots att det totala stödet till idrotten, för landet i sin helhet, har ökat med ca 240 procent under perioden 1997-2008 (från ca 535 miljoner kronor till drygt 1,8 miljarder kronor) är det tydligt att aspekter som kön, socioekonomi, etnicitet, familjeförhållanden, utbildning, geografi m.m. alltjämt inverkar på barns och ungdomars delaktighet i föreningsidrotten. Något förenklat är mönstret att pojkar idrottar mer än flickor - och att rika idrottar mer än fattiga.
Utvärderingen av idrottens betydelse för folkhälsan är otvetydig: idrott, motion och fysisk aktivitet har tydliga positiva hälsoeffekter i form av minskad risk för framtida sjukdomar och ökad upplevelse av fysiskt/psykiskt välmående. Sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa gäller för båda könen och oavsett ålder. Detta medför att också människors förutsättningar för hälsa och välbefinnande är ojämntfördelade i samhället. Bidragsnivåerna måste anpassas utifrån faktorer som ålder, kön, bostadsort m.m. och inte som idag bara utgå från antalet deltagare och sammankomster. Idag har bidraget en konstruktion om i praktiken gynnar lagidrotter före individuella idrotter och pojkars idrottande före flickors. Vidare gynnas idrotter med låga omkostnader och föreningar med stora intäkter från annat håll, eftersom bidraget inte heller tar hänsyn till sådana faktorer.
Det är viktigt att driften av anläggningarna rent generellt kan bedrivas så effektivt som möjligt Att konkurrensutsätta driften av idrottsanläggningar är dock helt fel väg att gå. Idrottsnämnden ska inte medverka till att driften av idrottsanläggningarna konkurrensutsätts. Den moderatledda majoriteten rear i första hand ut sim- och idrottshallar där det enligt en analys av marknaden finns privata intressenter. En majoritet av stadens personal vill dock att deras verksamheter även fortsättningsvis ska drivas i kommunal regi. Den nuvarande majoriteten säljer ut våra gemensamma tillgångar med sådan hastighet att det snart inte finns några kommunala alternativ till exempelvis privata badanläggningsföretag. När privata aktörer går in i verksamheter som vanligtvis. drivs i gemensam regi får det dessutom ofta till följd att tillgängligheten och kvaliteten minskar, d.v.s. inträdespriser och avgifterna höjs samt personal sägs upp.
Hallar och andra idrottsanläggningar medför en stor energianvändning och därmed höga energikostnader. Med hänsyn till såväl ekonomi som miljö är det därför angeläget att tillvarata alla möjligheter till energieffektivisering samt där så är möjligt i högre grad nyttja alternativa energikällor. En plan för detta arbete behöver tas fram. Det går dock inte att - som den moderatledda majoriteten från början gjorde - kräva orealistiska energieffektiviseringar av förvaltningen. I förslaget till verksamhetsplan är den dessbättre på en mer rimlig nivå.
Det finns ett stort fotbollsintresse i Sätra och de boende där önskar se mer av fotboll på Sätra BP. Sätra borde därför vara berättigade till en konstgräsplan. Bland annat skulle en konstgräsplan betyda att Örnens FF:s A-lag skulle kunna flytta tillbaka och spela sina matcher där. Vidare och inte minst ökar intresset för flickfotboll starkt. Den andra föreningen i området, Sätra SK, är något så unikt som en renodlad flickfotbollförening. Med en konstgräsplan kan målsättningen att bereda möjlighet för alla flickor mellan 7 och 18 år inom området att spela fotboll under så bra förutsättningar som möjligt uppnås. Av samma skäl behövs det även en konstgräsplan i Aspudden.
I jämförelse med de flesta andra kommuner är Stockholm underförsörjt vad gäller idrottsanläggningar - idrottshallar, fotbollsplaner etc. - räknat i antal anläggningar per l 000 invånare. Idrottsförvaltningen bör därför ges i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga multifunktionsanläggningar för i första hand spontant idrottande. I uppdraget ingår att lokalisera och prioritera de 10 områden där behoven av den här typen av anläggningar är som störst.
Else Lundin (mp) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
Idrottsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till beslut samt att:
Beslutsgång
Efter genomförd beslutsordning beslutar idrottsnämnden enligt förvaltningens förslag till beslut.
Reservation
Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Mehdi Oguzsoy (v) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Else Lundin (mp) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Särskilt uttalande
Ulf Fridebäck m.fl. (fp), Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Idrottsnämndens verksamhetsplan för 2009 fortsätter periodens ambitiösa arbete med investeringar på en historiskt hög nivå för att ge stockholmarna bättre idrottsmöjligheter. Vi vill dock att även de goda förslag som finns på Street Plazan för skateboardåkning i Skarpnäck beaktas i det kommande investeringsarbetet.
Dnr: 311/1129/08
som svar på remissen till stadsbyggnadskontoret överlämna och åberopa detta tjänsteutlåtande
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-01. Efter beslut i stadsbyggnadsnämnden har ett förslag till ny översiktsplan för Stockholm utsänts på remiss. Översiktsplanen är enligt plan- och bygglagen kommunens instrument för en långsiktigt lämplig mark- och vattenanvändning samt bevarande och utveckling av bebyggelsen.
Förvaltningen ser det som mycket positivt att idrott och idrottsanläggningar för första gången på allvar omnämns i den nya översiktsplanen. Förvaltningen ser det som viktigt, att när staden förtätas och befolkningen ökar, att ett rikt utbud av idrottsytor och idrottsanläggningar säkerställs i alla delar av staden. Idrottsrörelsen, skolan och allmänhetens behov skall vara utgångspunkten för planeringen av olika idrottsanläggningar. Idrottsanläggningarna fungerar också som mötesplatser där människor med olika bakgrund möts. För att öka den sociala integrationen i staden är idrotten en viktig faktor där människor med olika kulturella bakgrunder träffas på en idrottsanläggning för att där umgås och gemensamt utöva sin idrott.
Vice ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Mehdi Oguzsoy (v) lämnar ärendet utan eget ställningstagande
Idrottsnämnden beslutar att
Återremittera samrådsunderlaget för kompletteringar och ändringar
Byggnadsordningen och dess förhållningssätt skall vara en del av översiktsplanen
Kartan skall göras tydlig och läsbar
Planen för genomförande av samråd kan inte antas utan behöver omarbetas (demokratiska processen)
En utvärdering av ÖP 99 bör göras
Vidare anföra följande:
Generellt
Översiktsplanering handlar om helhetssyn, långsiktig markanvändning, resurshushållning och demokrati. Utan att vara juridiskt bindande definierar Översiktsplanen mycket av grunderna för hur planärenden i stort skall hanteras juridiskt. Översiktsplanen styr starkt hur vår hembyggd gestaltas i framtiden för våra barn, barnbarn och kommande generationer.
Stockholm är en av världen vackraste städer och det gäller att långsiktigt värna detta. Vi har stadens charm och god livsmiljö som etableringsfaktor och lockar till oss fler och fler boende och besökare. Vi har ännu så länge ett världsrykte som miljöstad. För detta arbete behövs långsiktiga strategier för att bibehålla grönska, öppna vatten, ett vackert stadslandskap, en god livsmiljö för medborgarna och ett framåtsyftande arbete med miljöanpassat byggande och en bra infrastruktur.
ÖP har genom dagens breda och demokratiska förankringsprocess stor tyngd som verktyg för en långsiktigt markhushållning. Detta bör inte äventyras. Att nu med hjälp av s.k. rullande översiktsplanering ta fram och anta en ny översiktsplan varje mandatperiod som samtidigt ska vara demokratiskt förankrad, är nästan en omöjlighet. Den demokratiska processen offras för målsättningen om snabb ekonomisk tillväxt.
Då detaljplaneprocessen i ökad utsträckning, i statliga utredningar, föreslås vila på och bottna i den antagna Översiktsplanen är det oerhört viktigt att inte ÖP blir ett konjunkturstyrt dokument.
Visionen och visionsarbetet som ska ligga till grund för kommande översiktsplan måste ske med bred förankring hos medborgare, näringsliv, föreningar, intresseorganisationer, myndigheter och olika instanser. Vision 2030 kan inte utgöra denna grund för den kommande översiktsplanen (se även särskilt uttalande)
Det är oerhört viktigt att tillämpa programskede i planarbetet. Ju lösare ÖP är utformad ju mer programarbete behövs. Arbete med områdesprogram för helhetsgrepp är önskvärt och omvänd planprocess bör tillämpas överallt där så går.
Samrådsförslaget måste kompletteras
Samrådsunderlaget behöver kompletteras då det har brister Här är några av de viktiga frågeställningar som måste arbetas in i underlaget och en kommande ny översiktsplan (ej rangordnade).
· Vattenvägarna - kollektivtrafik på vatten här finns en enorm utvecklingspotential och ett alternativ till annan typ av transport och dyra infrastruktursatsningar.
· Barn- och ungdomsperspektivet saknas. Det är deras framtida stad.
· Klimatpåverkan är en genomgripande frågeställning i stadsplaneringen, men den är sparsamt berörd - (infrastruktur, bostadsbyggande, energiplanering, vattenhushållning etc) en robusthet i systemen måste planeras in i ÖP
· Arbete med Stockholms ekologiska infrastruktur och ekologiska hänsynstaganden måste utökas.
· Nya naturreservatsbildningar saknas helt
· Kulturmiljöfrågor och skydd lyser med sin frånvaro.
· Förortens kvalitéer med, luft, ljus, närnatur och relativ tystnad måste värnas.
· Hälsofrågor med buller, dålig luftkvalitet, strålning mm måste tas på allvar.
· Samband med grannkommunerna behöver ytterligare utvecklas med mer av kopplingar på ömse sidor om kommungränser.
· Rejäla framsynta kollektivtrafiksatsningar är nödvändiga
· Hur ska vi nå vår stolta målsättning om att vara bäst på tillgänglighetsfrågor?
· Riksintressefrågor bör tydligt utpekas
· Hamnar/Terminalområden! godstransporter på spår /kommunal tekniska områden vad ska vi ha kvar, vad ska bort, vad ska vi skapa?
· Verksamhetsområden - det talas vackert om funktionsblandning men i verkligheten trängs ständigt verksamhetsområden undan av bostadsbyggande. En öppen inriktningsdiskussion krävs.
· Renhållning och kretsloppsperspektivet behöver få tydligt utrymme och strukturer
· Friluftsliv och koloniområden är frågor som ej berörts.
· Besöksnäringen är viktigare än det framgår av underlaget nu
Samrådsförslaget måste omarbetas
Kollektivtrafiksatsningar måste ges förtur före utbyggnad av nya vägar. Därför kan inte en hållbar framtida utveckling innehålla planering av förbifart Stockholm och Österleden. Framsynta massiva kollektivtrafiksatsningar är nödvändiga och våra vattenvägar måste tas med i planeringen.
Det övergripande målet måste vara miljömässig hållbarhet, det är och förblir grunden för vår överlevnad och den ekonomiska tillväxten måste hålla sig inom den omfattningen att målet om hållbar utveckling ej äventyras.
Fokusområden och stråk får inte komma i konflikt med klimat- och miljömål.
Frimärksplaneringen i många av våra välplanerade förorter behöver bromsas nu och en tillväxt i utpekade stadsutvecklingsområden är däremot att förorda.
Bromma flygplats och dess kringområden kan inte framgent få blockeras. Planering för en klimatneutral stadsdel bör påbörjas i ÖP
Årstafältet skall bli ett aktivitetsfält och inte exploateras.
Arbetet med inrättande av naturreservat skall fortsätta.
Byggnadsordningen
Byggnadsordningen och dess förhållningssätt skall vara en del av kommande ÖP. Den visar på ett mycket bra sätt på vilka befintliga värden vi bygger den framtida staden. Med byggnadsordningen som grund tillvaratas historik, kulturmiljö och stadens nuvarande kvalitéer.
Kartan
Visserligen är det bra att översiktplanen är ett strategiskt dokument men detaljeringsgraden är viktig. Karta och samrådsunderlag är mycket ungefärliga och inprecis. I enlighet med (PBL) plan och bygglagen skall planens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svårighet. För att människor ska kunna skapa sig en uppfattning kring den faktiska planeringen och får att kunna ta ställning till den kommande nya översiktsplanen, behövs betydligt bättre kartmaterial.
Planen för genomförande av samråd
Bättre är att enkom aktualitetspröva planen än att hasta fram en ny ÖP som får en bristfållig demokratisk förankring.
Nämnden vill att man ger olika scenarion för hur det framtida Stockholm kan te sig. Först måste vi gemensamt bestämma vilket Stockholm vi vill se i framtiden, sedan kan man diskutera medlen, vägarna att uppnå detta.
Den nu gällande Översiktsplan 99, har nyligen aktualitetsprövats och är en god grund att stå på för stadens framtida utveckling. Givetvis bör dock arbetet fortsätta för att ta fram en välförankrad ny översiktsplan. Efter omarbetning och kompletteringar kan arbetet fortskrida för att kunna anta denna.
En bred demokratisk beredning är nödvändig och utställningstiden om minst två månader skall bibehållas och gärna utökas.
Våra medborgare är inte motborgare
Det är för de människor som nu lever i Stockholm samt nya medborgare och framtida generationer vi vill utveckla staden. Vi ska göra det med människorna inte "mot" dem. Processen och det demokratiska förankringsarbetet måste utvecklas. Föreningar, näringsliv, allmänhet och intresseorganisationer borde ha fått vara delaktiga redan under visionsarbetet. Nu inkluderas allmänheten och andra instanser först i ett sent skede, utställningsskedet, av detta översiktsplanearbete. Då är mycket redan i princip låst och påverkansmöjligheten mycket begränsad. Var tog Ålborgkonventionen och Agenda-21 tänkandet vägen?
Övergripande angående samrådsunderlaget
Oro finns att hälsa, grönstruktur, integration, barnaspekter, vattenvård, kulturmiljö, tillgänglighet, klimatfrågor m.m. tonas ner då de är svagt uttryckta i 2030 dokumentet. Vision 2030 innehåller även ett tydligt paradigmskifte, tidigare uttrycktes klart i byggnadsordningen och grönstrukturkartan att vår park- och naturmark inte skulle exploateras, nu raderas denna ambition ut, förorterna ska byggas ihop och lite hänsyn tas till kulturmiljöaspekter.
Målet om en fossilbränslefri stad blir svårt att uppå. Med den regionala prognosen om dubblad trafikmängd till 2030. Det framgår inte hur denna konflikt ska hanteras. De fokusområden som utpekats kan rymma mycket, men mycket tydlig är ändock tillväxtfixeringen, mer än att se till en långsiktig hållbarhet för vårt närsamhälle och vår värld.
Fokusområdet - Ett Stockholm "på" vattnet, som väl ändå borde vara "vid" vattnet kan lätt bli ett "i" vattnet om man vägrar att inse vad klimatförändringarna kan innebära för Stockholm.
Fokusområdet -"Miljö och Hälsa" visar på tydliga konflikter. En strategisk miljöbedömning har gjorts samt en miljökonsekvens beskrivning, dessa dokument visar att vi behöver ändra inriktning i ÖP för att i större utsträckning få till stånd ekologiska hänsynstaganden. Det är när de stora riktlinjerna för användning av mark- och vattenområden tas som bedömningar av samhällsnytta kontra miljöhänsyn och hälsoaspekter ska göras. Konsekvenser av olika inriktningar ska belysas med ett helhetsperspektiv där hållbar utveckling bör vara ledstjärnan.
Storleken har betydelse ...Att bevara naturmark skall tydligt innebära beslut om bevarande över tid, t ex som naturreservat el dyl. Eventuell exploatering av obebyggda mark- och vattenområden ska kompenseras så att likvärdiga ekologiska tjänster bevaras i närområdet, vilket är den formulering som fanns i stadens miljöprogram 2002-2006. Det behövs indikatorer som klart och tydligt visar hur mycket grönmark som försvinner i samband med exploateringsprojekt. För den ekologiska infrastrukturens funktion är bevarandet av sammanhängande grönstråk och även storleken av betydelse
Konkret angående samrådsunderlaget
· 3: 12 - områden ska utökas för vissa av våra trädgårdsförstäder / villastäder för att skydda dem från rivning och överexploatering
· Bromma flygplats skall börja plan eras för bostäder och verksamheter
· Årstafältet ska bli en landskapspark i enlighet med antagen detaljplan. Naturreservatsbildning av - Årstaskogen, Älvsjöskogen, Riddersvik-Kyrkhamn, Rågsveds friområde, Majroskogen, Norra och södra Djurgården m.fl.
· Gubbängsfältet ska förbli fält
· Nynäsvägen bör överdäckas om detta stråk ska utvecklas. Vad "Nynästråket" dock innebär är oklart. Sträckan längs Nynäsvägen från Blåsut och söderut kan knappast utvecklas mer (utom arenan med omgivningar) och stadsbebyggelse längs Nynäsvägen söder om Sockenvägen är inte önskvärt.
· Alla nybyggen bör vara energieffektiva och helst passivhus. Det äldre bostadsbeståndet behöver byggas om och miljöanpassas.
· Området längs Magelungsvägen mellan Farsta och Högdalen ska ges en mer "urban karaktär". En del exploatering får man förstås rälma med om och när det ska byggas en spårväg där, men för att inte klyva Ekopark Syd mitt itu måste biten Högdalen-Fagersjö hållas rimligt fri frånbyggnation.
Else Lundin (mp) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Vems vision?
Hela detta samrådsunderlag till ny översiktsplan grundar sig i Vision 2030 en politisk produkt framtagen av tjänstemän och aldrig brett demokratiskt förankrad. Visionen är i mångt i konflikt med att skapa en miljömässigt hållbar stad och står även klart i konflikt med att uppnå stadens klimatmål.
Det borde nog ha gets möjligheter för annat än visionen "Stockholm en stad i världsklass". Är nu detta medborgarnas vision om sitt framtida Stockholm? Att sätta Stockholm på Kartan?- miljöpartiet föreslår att man skaffar GPS om man inte hittar Stockholm.
Vision 2030 vad är det?
Vision 2030 är inte en demokratiskt brett förankrad strategi eller målsättning i Stockholm. Det kan inte bara avgöras av ett dominerande parti i kommunfullmäktige hur inriktningen för kommande översiktsplaneringen ska utformas. Den dialog som nämns har inte varit en öppen dialog, utan en diskussion som förts internt mellan förvaltningar, en ytterst sluten process. Varken nämnder, fullmäktiges ledamöter än mindre allmänheten har haft någon som helst insyn i denna s.k. dialog. Översiktsplanen ska förankras med stadens ledning, men 2030 är ju ursprungligen en produkt från stadens ledning och idéerna behöver knappast förankras mer där. Sedan talar man om att översiktsplanen behöver samordnas med stadens andra policydokument som exempelvis näringslivsprogram ELLER miljöprogram. Underligt vad menas?
Demokrati?
Den politiska referensgruppen har haft två möten kring översiktsplanen, dess befogenheter och reella påverkansmöjlighet är inte närmare definierat. Alla får ge uttryck för vad de finner viktigt men vad det får för effekt och tämligen oklart.
Den demokratiska processen ges allt mindre utrymme i stadens planering och miljöpartiet finner detta mycket otillfredsställande. I sin iver att förkorta planprocessen tillmötesgår man i hög grad byggbranschen men tappar bort vem man utformar staden för, nämligen människorna.
Stadsbyggnadskontorets ambitionsnivå är oftast hög men arbetet undergrävs av nedskärningar. Personalen är starkt decimerad om man jämför med 10-15 år tillbaka. Planprocessen måste kvalitets och demokratisäkras då den håller på att bli riktigt usel i Stockholm. Det krävs dock resurser för att ha goda planprocesser.
Nu används i allt högre utsträckning enkelt planförfarande och man undviker att hålla programsamråd, eller gör normalt planförfarande där man hoppar över programsamrådet.
Andra instanser och invånarna ges allt mindre tid och möjlighet att få insyn och kunna påverka planprocessen. Nästan oavsett vad som förs fram i denna krympta samrådsprocess och oavsett hur många medborgare som för fram argument så körs de över och stämplas som särintressen. Det enda sättet att försöka hindra okänsliga, dåliga eller skadliga projekt blir att överklaga. Fler JO-anmälningar görs mot tjänstemän och frustration hos medborgare leder även till mer obehagliga situationer.
Den process som är tänkt att säkerställa de boendes medinflytande över sin närmiljö åsidosätts i allt större utsträckning. Byggherrarna och exploatörer får oerhört mycket inflytande med en försvagad förvaltning, en förvaltning som måste kunna värna det allmänna och stadens övergripande intressen. Nu tvingas förvaltningen i mångt arbeta reaktivt. Detta är inte samhällsekonomiskt vettigt. En öppen dialog med invånarna är bättre för att åstadkomma en sansad och demokratisk process i planärenden.
Svensk fastighetsrätt kan redan idag beskrivas som konfiskatorisk och den svenska lagstiftningen ger vid jämförelse med annan internationell lagstiftning ett svagt skydd åt enskilda personer kontra starka exploatörer eller det "goda" samhället.
Att i detta skede introducera en rullande översiktsplanering baserad på sektoriella frågor är synnerligen olämpligt. Sedan hänvisar man i värsta fall till en hastigt ändrad översiktsplan för att motivera enkla planförfaranden eller att inget programarbete behövs. Det är djupt oroande att översiktsplaneringen kan bli ett instrument styrt av tillfälliga politiska nycker och starka sektoriella aktörer. Översiktsplanen riskerar bli en ogripbar och svårförstådd amöba som snabbt kan ändra inriktning.
Öppna nämndmöten, en öppnare planprocess och omvänd planprocess med mer av demokratisk insyn behövs. Det är dags att öppna upp för invånarna, intresseföreningar och även barn och ungdomar måste få inflytande över stadens utveckling. Det som förs fram från Stadsdelsnämnderna måste ges mycket större tyngd i bedömningarna. Nu har handläggningen ändrats och ytterligare urholkat stadsdelsnämnderna som remissinstans i planärenden. Ärenden sänds till stadsdelsförvaltningen och det är inte självklart att den politiska nämnden får yttra sig i planärendet.
Att arbeta med områdesplanering och då speciellt med omvänd planprocess kan vara ett bra sätt att förankra framtida projekt. Detta visade sig i Kärrtorpsområdet, där arbetet mottogs med stort lokalt intresse och planerna sedan kan antas på ett smidigare sätt.
Dnr: 311/1106/08
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-03.
I Stockholms stads vision för Stockholms utveckling, ”Vision 2030”, finns ambitionen att Stockholm ska bli en evenemangsstad i världsklass. För att kunna nå det målet behövs bland annat nya arenalösningar. I programförslaget föreslås Stockholmsarenan bli en modern multifunktionsarena för svenska och internationella evenemang inom musik, idrott och kultur. Arenan föreslås få drygt 30000 sittplatser och ska bland annat uppfylla UEFAs och FIFAs krav för internationella fotbollsmatcher. Idrottsförvaltningen ställer sig helt bakom förslaget att en multifunktionsarena byggs i Stockholm. Lokaliseringen av arena till Globenområdet är ur flera aspekter väl vald och ger staden ett sammanhängande evenemangsområde. En arena av det slag som nu föreslås är en viktig del i stadens ambition, att för internationella arrangörer visa att Stockholm är en arrangörsstad i världsklass.
Ulf Fridebäck m.fl. (fp), Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
Mehdi Oguzsoy (v) lämnar ärendet utan eget ställningstagande.
att godkänna förvaltningens förslag till beslut
att därutöver besluta att remissen kompletteras med
Dnr: 412/1222/08
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-11-24.
Älvsjö idrottsplats är belägen väster om Älvsjö trafikplats i närheten av stockholmsmässan i stadsdelen Älvsjö. Idrottsplatsen består av en fullstor naturgräsplan (spelyta 105 x 65 meter), en 11-manna grusfotbollsplan, en 7-manna grusfotbollsplan, två naturgräsytor varav den ena ytan f.n. iordningställs med konstgräsplan, uppställningsyta och parkeringsytor. Vidare finns en omklädningsbyggnad med servering och personalutrymmen samt en förråds- och servicebyggnad.
Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr: 411/1185/08
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-01.
I ärendet redovisas föreslagen om- och tillbyggnad i Tensta sim- och idrottshall. Ny friskvårdsyta avsedd främst för aerobics och spinning tillskapas genom tillbyggnad i anläggningens nordöstra del. Flyttning av nuvarande aerobicssal och ombyggnad och förbättringar av nuvarande entré/receptionsdel med bl a tillgänglighetsanpassning, möjliggör att utöka ytan för gymverksamheten. Ny del för motionsmaskiner planeras ovanpå nuvarande entrédel. Nytt anhörigomklädningsrum byggs. Det s k simlärardiket vid undervisningsbassängen läggs igen och ny nödutrymning byggs från idrottshallen på övervåningen. Projektet bedöms kosta ca 20 Mkr och kommer att pågå under 2009 och 2010.
Dnr: 322/1186/08
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-03. Liljeholmshallen är inrymd i en äldre industrifastighet som ägs av ett dotterbolag till Fastighets AB LE Lundberg. Staden hyr sedan 1999 lokalerna med ett tidsbegränsat hyresavtal.Lokalerna omfattar tre hallar med kringutrymmen och används av skolor och föreningslivet för olika inomhusidrotter. Fastighetsägaren har nu gett möjligheter att utöka lokalen samt att förlänga det nuvarande hyresavtalet, under förutsättning att förlängt bygglov beviljas. Då hyreskostnaderna för den tillkommande lokalen överstiger en miljon kronor per år ska ett beslut om utökad förhyrning godkännas av kommunstyrelsens ekonomiutskott, enligt stadens regler. Genomgripande ombyggnads- och anpassningsåtgärder krävs för den nya verksamheten. De delar av åtgärderna som avser ren verksamhetsanpassning föreslår idrottsförvaltningen ska finansieras via idrottsnämndens investeringsbudget.
Leif Kroon (kd) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Kristdemokraterna delar förvaltningens uppfattning att behovet av inomhushallar i staden är stort. För att tillgodose behovet i denna del av staden erbjuds nu staden av fastighetsägaren en möjlighet att utöka Liljeholmshallen med ett tillkommande utrymme, som efter upprustning och anpassning kan iordningställas för idrottsverksamhet.
Nuvarande lokal är på 5055 kvm med årskostnad om 5.2 mnkr inkl värme och el, dvs 1028 kr/kvm.
Tillkommande lokal omfattar 1656 kvm till en offererad hyra om 2.2 mnkr, dvs 1328 kr/kvm. Tillkommer för jämförelse med nuvarande yta årliga kostnader för drift med 300000 kr jämte anpassning som, för enkelhets skull, avskrives på 10 års hyrestid med 500000 kr årligen. Kostnad för drift och avskrivning, ca 800000 kr, innebär 483 kr/kvm. Totalt för den nya ytan blir det 1328+483= 1811 kr/kvm.
Vi finner höjning i en rådande vikande fastighetsmarknad med 76% för den nya ytan anmärkningsvärd och uppmanar förvaltningen att nogsamt beakta detta vid värderingen av offertinnehållet.
Dnr: 404/1192/08
Förvaltningens redovisning av sin medverkan i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) projekt ungdomsdialog godkänns.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-11-25. Sveriges Kommuner och Landsting har bjudit in alla kommuner och lansting till att delta i projektet ”Ungdomsdialog”. Det är en del i det större projektet ”Medborgardialog” som beslutades på SKL:s kongress 2007. Idrottsförvaltningen har tillsammans med 60 andra kommuner och 9 landsting anmält sig till projektet Ungdomsdialog som ska pågå i tre år. Syftet är att deltagande kommuner och landsting ska pröva nya sätt att öka delaktigheten i den kommunala planeringen och beslutsfattandet. Efter projekttiden ska resultaten presenteras och kunna användas av andra kommuner.
Dnr: 101/841/07
Uppföljningen av ekonomi och verksamhet godkänns.
Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-10.
Förvaltningens månadsprognos för november grundar sig på tertialrapport 2; 2008 och prognosen visar en ekonomi i balans. Driftbudget totalt inklusive kapitalkostnader beräknas ge ett nettoöverskott om 9,5 mnkr. Inom driftbudgeten beräknas ett underskott om 1,5 mnkr, medan en preliminär beräkning av kapitalkostnaderna visar ett överskott om cirka 11 mnkr. Underskottet inom driftbudgeten exklusive kapitalkostnader beror på planerad användning av intraprenadens resultatfond. Jämfört med månadsprognosen per oktober har intäkterna ökat med totalt 2,1mnkr, vilket främst beror på högre planhyror än beräknat.
Nämndens investeringsbudget för 2008 uppgår till totalt 325,0 mnkr. Förvaltningens prognos baseras på projektledarnas bedömning och visar ett beräknat nettoöverskott om 35 mnkr.
Överskottet består dels av minskade utgifter om 18,1mnkr på grund av förskjutningar inom flera projekt, och dels av ökade inkomster om 16,9mnkr.
Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Idrottsnämnden tackade för informationen
a) Mehdi Oguzsoy (v) frågade hur situationen är för Skarpnäcks hundungdom vid Skarpnäcks sportfält. Åke Roxberger svarade att förvaltningen uppfört en agilitybana enligt föreningens önskemål i samband med att konstgräsplanen byggdes. Det staket som tidigare funnits runt ett klubbhus i området har tagits bort och marken iordningsställt. Klubbhuset ägs numera av förvaltningen och Skarpnäcks hundungdom hyr utrymmen i klubbhuset.
b) På en tidigare fråga från Carin Jahn (s) om ridsportens situation i Stockholm gjorde Andrea Kurdik en redovisning. Staden har det övergripande fastighetsansvaret för ridanläggningarna vid Enskede (Enskede Ridskola), Farsta (Farsta Ridskola), Sätra (Mälarhöjdens Ridskola), Grimsta (Vällingby Ridcenter) och Åkeshov (Äppelvikens Ridskola). De ridskolor/ridanläggningar som finns i Stockholms kommun, men som inte ägs av staden är Djurgårdens Ridskola samt Stockholms Ridhus och Östermalms Ridskola vid Ryttarstadion. I Stockholm är målsättningen att varje ridanläggning skall ha två ridhus – ett mindre (20x42 m ridyta) för ponnyridning och ett större (23x60 m ridyta) för ridning på stor häst. Ridskola och ridklubbar samarbetar vid ridanläggningarna där ridklubbarna svarar för den icke uppsuttna verksamheten. I Stockholm går en öronmärkt del ur bidraget Stöd åt Ridsporten till ridklubbarna för att de ska kunna hålla med fritidsledare på respektive ridanläggning.
c) På en tidigare fråga från Else Lundin (mp) om Kampementsbadets framtid gjorde Åke Roxberger en redovisning. Kampementsbadet byggdes 1962 och är beläget vid Sandhamngatan 64 och gränsar mot Ladugårdsgärde. Markägare är Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF). Badet har en yta på 10000 kvm och har två bassänger en 25x12,5 meter och en plaskdamm ca 8 m diameter. Badet har haft ca 20000 årsbesök i snitt de senaste fem åren. Det finns flera intressenter som värnar om och har synpunkter på badet, bl.a. Kampementsbadets vänner och Nationalstadsparkens vänner. Nu senast har en organisation, Gärdets Fritid och Nöje, hört av sig för till förvaltningen med önskemål om att utveckla verksamheten på badet. Deras förfrågan har skickats vidare till Kungliga Djurgårdens Förvaltning för synpunkter. Ett ställningstagande i frågan kommer att redovisas till idrottsnämnden.
d) Förvaltningschef Inger Båvner meddelade att hon kommer att ha semester 22-23 december 2008, vikarie Lennart Andreasson, och 2 januari 2009, vikarie Marina Högland.
e) När de fackliga representanterna lämnade sammanträdet önskade vice ordförande dem en God Jul och Gott Nytt År.
Idrottsnämnden beslutar
lämna skrivelsen till förvaltningen för beredning
Skrivelsen
I stadens budget för 2009 har idrottsnämnden fått ett investeringsanslag på 20 mkr för åtgärder som ska sänka energikostnaderna i våra idrottsanläggningar. Detta är en välkommen och viktig prioritering. Idrottsförvaltningen har i verksamhetsplanen planerat för flera åtgärder inom alla verksamhetsområden; framdragning av fjärrvärme, effektiviseringar av värme och ventilation, kortlås för belysning, isolering mm.
Men i arbetet med att minska Stockholmsidrottens miljöpåverkan måste även idrottsföreningarnas kunskap och engagemang användas på bästa möjliga sätt. I föreningslivet finns en omfattande kunskap om stadens anläggningar och vilka energiläckage som kan tänkas finnas, vilken energiförbrukning som är onödig, och hur energiförbrukningen skulle kunna minska utan att verksamheten påverkas alltför mycket.
I det fortsatta planeringsarbetet av de energibesparande åtgärderna ska dessa kunskaper användas effektivt. Idrottsförvaltningen får därför i uppdrag att utforma en modell för hur föreningslivets kunskaper ska kunna tas till vara, och vilka incitament och informationsinsatser som är lämpliga för att uppmuntra föreningarna att presentera bra förslag.
Inom Riksidrottsförbundet pågår nu en diskussion om den s.k. 51 procentregelns avskaffande. Detta är en mycket välkommen diskussion då gapet växt mellan idrottens föreningsstarka bredd och, i vissa sporter, kommersiellt styrda elit.
Grunden för det kommunala stödet till idrotten är att stödja allas rätt till rörelse och idrottsrörelsens viktiga demokratiska uppdrag. Då krav ställs på kommunala akutingripanden handlar det i stort sett utan undantag om elitverksamheter som inte kan uppfylla sina ekonomiska åtagande och slutat betala räkningarna. Elitverksamheter som i hög grad agerar som kommersiella aktörer med sponsoravtal, TV-avtal och en omfattande kostnadsram.
Dessa sponsoravtal, TV-avtal och kommersiella åtaganden leder också till en ständig ström av krav från förbundshåll varje år: annorlunda läktare, ljus som passar den aktuella TV-kanalens behov, planvärme, plantäckning, nya hallar; investeringar som ska täckas av skattebetalarna. Även för en kommun av Stockholm storlek och med investeringar av enorma summor varje år är det svårt att klara dessa krav. Alla idrotter, inte bara de mest mediala, som finns i staden måste ha villkor som är bra, samtidigt som satsningen på nya hallar, konstgräsplaner och bad för stadens alla invånare måste fortsätta.
Elitidrotten är breddens stora inspiration och har ett högt värde för en stad som Stockholm. Därför är det rimligt att ca 50 miljoner varje år går till t.ex. Globen, som byggdes efter ishockeyns önskemål, och att vi ska bygga en ny idrotts- och evenemangsarena av världsklass. Därför stöder staden också olika idrotters ambitioner att dra internationella evenemang till Stockholm.
Men, till skillnad mot på vissa andra håll i landet, anser vi inte i Stockholm att det är acceptabelt att kommunala medel används som utfyllnad efter t.ex. alltför expansiva spelarköp och spelarlöner i miljonklassen. Dessa medel tas med nödvändighet från den breddidrott som, trots att den i hög grad är uppbyggda kring ideella insatser, uppvisar ett oftast oklanderligt uppfyllande av ingångna avtal.
Med anledning av den diskussion som nu pågår inom Riksidrottsförbundet får Idrottsförvaltningen i uppdrag att undersöka konsekvenserna av den s.k. 51 procentregelns upphävande inom Stockholmsidrotten och vilka gränsdragningsfrågor detta skulle bära med sig.
Ärenden utan personalrepresentation
Dnr: 125/1195/08
Ärendet behandlades under sekretess vid slutet möte
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2008-11-28.
Idrottsnämnden, slöt genom idrottsförvaltningen 2005 ett avtal med Concept motion AB om leverans av gymutrustning till sju av stadens anläggningar. Avtalet löper till 31 december med möjlighet till förlängning. Avtalet ger utrymme för en viss utökning med en större utökning kräver ny upphandling. Detta gäller för Eriksdalsbadet där förvaltningen vill upphandla hyra av utrustning till ett ungdomsgym. Därutöver vill förvaltningen förhandla om ny utrustning vid ytterligare fem anläggningar.
Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) och Mehdi Oguzsoy (v) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:
Vi anser att en antidiskrimineringsklausul alltid ska finnas med när staden upphandlar. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Utöver detta bör staden fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Genom att ställa sociala krav och miljökrav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling.
Vice ordförande Jari Visshed önskade nämnden samt å nämndens vägnar förvaltningen en god jul och ett gott nytt år! Vice ordföranden önskade också få framfört en hälsning till ordförande Madeleine Sjöstedt om en god jul och gott nytt år.
_ _ _
