Din position: Hem > Stockholms stad > Idrottsnämnden > Sammanträde 2008-12-16

Sammanträde 2008-12-16

Datum
Klockan
17:00
Plats
Stora kollegiesalen, Stadshuset.

1 Fastställande av dagordning

2 Anmälan av justerat protokoll

3 Justering av dagens protokoll

7 Samråd om ny översiktsplan för Stockholm - svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden

8 Programförslag för Stockholmsarenan - svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden

9 Inriktningsbeslut avseende anläggande av en 11-manna- och en 7-manna konstgräsfotbollsplan på Älvsjö IP

10 Om- och tillbyggnad i Tensta sim-och idrottshall - inriktningsbeslut

12 Utökning av Liljeholmshallarna - förslag till förhyrning av ny lokal

15 Månadsrapport november 2008

16 Information och övriga frågor

Ärenden utan personalrepresentation

17 Hyra av gymutrustning

Sekretess
Omedelbar justering
(Utsänt)
Bilagor till protokoll
Närvaro.pdf (145 kb)

§177 Fastställande av dagordningen

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar fastställa dagordningen

§178 Anmälan av justerat protokoll

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar godkänna anmälan av protokoll nr 8/2008 från nämndens sammanträde 2007-11-18 som justerats 2008-12-01.

§179 Justering av dagens protokoll

BESLUT

Vice ordförande Jari Visshed (s) och Ulf Fridebäck utses att justera dagens protokoll.

§180 Röstgranskning

Ordförande Madeleine Sjöstedt (fp) och ledamoten Manlio Palocci (s) samt ersättarna Björn Begner (m) och Barry Andersson (s) har för­hinder att närvara.

För Madeleine Sjöstedt (fp) tjänstgör Daniele Fava (fp) och för Manlio Palocci (s) tjänstgör Jennie Åkerlind (s).

§181 Anmälningsärenden

BESLUT

Anmälan gjordes av:

a) Förteckning över inkomna skrivelser till idrottsnämnden (meddelandelista) 2008-11-07 - 2008-12-04.

b) Handikapprådets protokoll nr 7; 2008-10-14 och nr 8; 2008-10-29.

c) Indikatorer för tillgänglighet

d) Protokoll 2008-12-12, Förhandlig enligt MBL § 11 angående Verksamhetsplan 2009 för idrottsnämnden.

e) Protokoll från Zorba Stockholms styrelsemöte 2008-12-08.

§182 Verksamhetsplan 2009 för idrottsnämnden

Dnr: 101/1199/08

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

  1. Verksamhetsplan för 2009 godkänns.

  1. Avgiften för allmän båtplats höjs från 3000 kr per säsong till 3900 kr per säsong från och med den 1 januari 2009.

  1. Registreringsavgiften för 0-taxa/subventionerad taxa höjs från 1000 kr till 1500 kr per år från och med 2009.

  1. Planhyror och simhallstaxor justeras enligt redovisat tjänsteutlåtande, bilaga 2a-b.

  1. Nämnden begär omslutningsförändring om 48,8 mnkr för driftbudgeten och 4,5 mnkr för investeringsbudgeten enligt redovisat tjänsteutlåtande, bilaga 9.

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-05.

Idrottsförvaltningens driftbudget 2009 uppgår till 554,1 mnkr netto, varav 333,7 mnkr avser driftkostnader och 220,4 mnkr avser kapitalkostnader. Detta innebär en ökad nettokostnad om 29,2 mnkr jämfört med årsprognosen för 2008. Förvaltningen har inarbetat nödvändiga effekti­viseringar i budgeten för att inrymma olika verksamhetssatsningar samt beräknad löne- och prisökning. Därut­över finansieras en del avkostnadsökningarna med en beräknad intäktsökning om 16,8 mnkr jämfört med årsprognosen för 2008 (tertialrapport 2).

I budget 2009 uppgår nämndens investeringsbudget för upprustning och utveck­ling av idrotts­anläggningarna till 300,0 mnkr under 2009, 230,0 mnkr under 2010 och 230,0 mnkr under 2011. Behovet av upprustning och utvecklingav idrottsan­läggningarna är stort, och nämndens investeringsram under 2009 medger en fort­satt satsning på reinvesteringar och nyinvesteringar i anläggningarna. Bland större projekt som genomförs under året kan nämnas upprustning av Nälstabadet, konst­gräs på Långbro BP och Älvsjö IP samt nytt ridhus på Åkeshovs ridanlägg­ning. Planering pågår även av fortsatt upprustning av skolidrottshallar, upprustning av Stadion, ny idrottshall vid Skanstull, garage- och förrådsbyggnad på Östermalms IP, ersättningslokaler vid Målkurvan, energibesparande åtgärder samt ett flertal mindre projekt.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Ulf Fridebäck m.fl. (fp) Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.


Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:

  1. delvis godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget,

  2. vid upphandling av drift av idrottsanläggningar ska alltid ett egenregi-anbud lämnas, samt

  3. därutöver anföra

Fysisk aktivitet är grundläggande för en frisk och sund kropp men också för det psykiska välbefinnandet. Det är särskilt viktigt att barn och ungdomar skapar vanor och rutiner som innebär att de förblir fysiskt aktiva även som vuxna. Den idrottsliga verksamheten ska där­för vara bred och tillgänglig för alla. Det kräver en idrottsinfrastruktur i hela staden för fö­reningslivet, elitidrotten, spontanidrotten och skolidrotten. Idrottsnämndens verksamhet bör dessutom till syfta, demokratisk fostran, jämställdhet, integration och en stärkt folk­hälsa.

För att utveckla idrotten i Stockholm krävs att fler stockholmare ges förutsättningar till re­gelbundna motionsvanor och god fysisk aktivitet. Men också att idrotten är tillgänglig för alla på jämlika, rimliga villkor.

Det är glädjande att det nu i verksamhetsplanen uttalas en stark ambition att särskilt stötta ungdomsturneringar och internationella, nationella och regionala ungdomsevenemang. Betydelsen av sådana evenemang för ungdomar även i vår region kan inte nog understry­kas.

För nästan samtliga idrotter råder brist på idrottsanläggningar. Störst är bristen på fullstora idrottshallar. Konsekvens är att många barn och ungdomar som vill bölja idrotta inte får den möjligheten. Alternativen är inte heller önskvärda, antingen överfulla grupper eller träningar på allt får sena kvällar. Till detta kommer att den höga beläggningen sliter på an­läggningarna och driftspersonal inte hinner med.

Trots en omfattande brist på idrottsanläggningar så väljer dock den moderatledda majori­teten att minska på idrottsinvesteringarna. I den borgerliga budgeten minskar idrottsinve­steringar jämfört med 2008 med 25 miljoner kronor. I planen för 2010 minskar idrottsinve­steringarna med ytterligare 70 miljoner. Samtidigt är driftsbudgeten låg. Idrottsnämnden bör istället öka ambitionerna och bygga två fullstora idrottshallar per år fram till år 2020. Idrottshallarna bör byggas i anslutning till skolor och vara anpassade för olika idrotter. För att få ner kostnaderna är en ökad grad av byggnadsmässig standardisering önskvärt.

Stockholmsregionen behöver också en bandyhall för att komplettera utbudet av idrottsan­läggningar. En sådan hall kan också användas för andra vinteridrotter. Idrottsförvaltningen bör omgående påbörja arbetet med att hitta en lämplig plats för byggandet av en bandyhall

Enligt stadens egen forskning är den idrottsliga aktiviteten i hög grad en fråga om klass, etnicitet och kön. Samtidigt är idrotten den verksamhet i samhället som fungerar mest in­tegrerande. Det är därför viktigt att det stadens idrottsanläggningar fördelar sig jämlikt över hela staden. Därför satsar vi på anläggningar i så väl Vårberg, Högdalen som Hjulsta. Även satsningar på möjligheter för spontant idrottande är viktigt för att aktivera fysiskt in­aktiva grupper.


Satsningar:

I enlighet med vår budgetreservation i kommunfullmäktige vill vi göra följande invester­ingar:

· För 1-2 spontanidrottsplatser per stadsdel avsätts 14 miljoner kronor 2009. Den totala in­vesteringskostnaden är 42 miljoner kronor.

· För en fotbollshall i Vårberg avsätts 10 miljoner kronor 2009. Den totala investeringskostnaden är 30 miljoner kronor.

· För en skateboardanläggning i Högdalstopparna verkligen ska bli av så avsätts 15 miljoner kronor 2009. Den totala investeringskostnaden är 30 miljoner kronor.

· För en fullstor idrottshall i Hjulsta avsätts 15 miljoner kronor 2009.

Driftsbudgeten för år 2009 ökas med 25 miljoner kronor mer än majoritetens budget.

· För äldreaktivitetsstöd och nolltaxa avsätts 5 miljoner kronor.

· För ökat aktivitetsstöd för barn och ungdom avsätts 7 miljoner kronor.

· För kärnverksamheten avsätts 3 miljoner kronor.

· För subventionering av samlingslokaler för föreningslivet avsätts 10 miljoner kronor.

· Idrottsnämnden ska utreda och på försök införa aktivitetsstöd och nolltaxa för idrot­tande äldre.

· När staden planerar nya bostadsområden ska behovet av idrottsanläggningar och spon­tanidrottsplatser finnas med i stadsplaneringen.

· Utveckla samarbetet med skolor så att föreningslivet ges tillträde under skoltid.

· Riktade insatser ska genomföras mot grupper som av olika skäl är fysiskt inaktiva.

· Satsningen på att renovera skolidrottshallar i staden ska fortsätta.

· Utveckla samarbetet med pensionärsföreningar samt arbeta med att anpassa idrottsplat­ser föräldre.

Mehdi Oguzsoy (v) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:

  1. Förslaget till verksamhetsplan för 2009 avslås till förmån för vänsterpartiets förslag till budget i kommunfullmäktige. samt därutöver anföra följande:

Vi noterar med tillfredsställelse att folkhälsoperspektivet ska vara grundläggande för id­rottsnämnden. Den moderatledda majoriteten har tagit intryck av de senaste årens diskus­sioner och utredningar som understryker vikten av att stockholmarna bör engagera sig mer i idrottsrörelsens föreningar. Detta stärker folkhälsan och samhällsengagemanget. Ytterst handlar det om att idrotten ska vara till för alla och den ska vara demokratisk.

Vänsterpartiet vill som enda parti ändra idrottsrörelsens bidragssystem i grunden så att skillnader på grund av ålder, kön, bostadsort m.m. minskas. Idrottsrörelsen med sina 3 mil­joner utövare brukar med rätta kallas Sveriges största folkrörelse. Idrotten kan ge såväl ut­övare, ledare och publik stora och vardagliga upplevelser. Den kan ge många en rikedom i sina liv och påverkar såväl unga som gamla, kvinnor och män. Förordningen om och regler för bidragen till idrottsverksamheten i staden bör dock kompletteras med ett barnperspektiv. Begreppet "barnperspektiv" tar sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter och understryker att barn är självständiga individer men med rätt till stöd och skydd. Ingen annan frivilligt organiserad verksamhet kan jämföras med idrottens förmåga att locka barn och ungdomar till en aktiv fritid. Mer än åtta av tio ungdomar har åtminstone någon gång före 20 års ålder tillhört en idrottsförening.


Trots att det totala stödet till idrotten, för landet i sin helhet, har ökat med ca 240 procent under perioden 1997-2008 (från ca 535 miljoner kronor till drygt 1,8 miljarder kronor) är det tydligt att aspekter som kön, socioekonomi, etnicitet, familjeförhållanden, utbildning, geografi m.m. alltjämt inverkar på barns och ungdomars delaktighet i föreningsidrotten. Något förenklat är mönstret att pojkar idrottar mer än flickor - och att rika idrottar mer än fattiga.

Utvärderingen av idrottens betydelse för folkhälsan är otvetydig: idrott, motion och fysisk aktivitet har tydliga positiva hälsoeffekter i form av minskad risk för framtida sjukdomar och ökad upplevelse av fysiskt/psykiskt välmående. Sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa gäller för båda könen och oavsett ålder. Detta medför att också människors förutsätt­ningar för hälsa och välbefinnande är ojämntfördelade i samhället. Bidragsnivåerna måste anpassas utifrån faktorer som ålder, kön, bostadsort m.m. och inte som idag bara utgå från antalet deltagare och sammankomster. Idag har bidraget en konstruktion om i praktiken gynnar lagidrotter före individuella idrotter och pojkars idrottande före flickors. Vidare gynnas idrotter med låga omkostnader och föreningar med stora intäkter från annat håll, eftersom bidraget inte heller tar hänsyn till sådana faktorer.

Det är viktigt att driften av anläggningarna rent generellt kan bedrivas så effektivt som möjligt Att konkurrensutsätta driften av idrottsanläggningar är dock helt fel väg att gå. Id­rottsnämnden ska inte medverka till att driften av idrottsanläggningarna konkurrensutsätts. Den moderatledda majoriteten rear i första hand ut sim- och idrottshallar där det enligt en analys av marknaden finns privata intressenter. En majoritet av stadens personal vill dock att deras verksamheter även fortsättningsvis ska drivas i kommunal regi. Den nuvarande majoriteten säljer ut våra gemensamma tillgångar med sådan hastighet att det snart inte finns några kommunala alternativ till exempelvis privata badanläggningsföretag. När pri­vata aktörer går in i verksamheter som vanligtvis. drivs i gemensam regi får det dessutom ofta till följd att tillgängligheten och kvaliteten minskar, d.v.s. inträdespriser och avgifterna höjs samt personal sägs upp.

Hallar och andra idrottsanläggningar medför en stor energianvändning och därmed höga energikostnader. Med hänsyn till såväl ekonomi som miljö är det därför angeläget att tillva­rata alla möjligheter till energieffektivisering samt där så är möjligt i högre grad nyttja al­ternativa energikällor. En plan för detta arbete behöver tas fram. Det går dock inte att - som den moderatledda majoriteten från början gjorde - kräva orealistiska energieffektiviseringar av förvaltningen. I förslaget till verksamhetsplan är den dessbättre på en mer rimlig nivå.

Det finns ett stort fotbollsintresse i Sätra och de boende där önskar se mer av fotboll på Sätra BP. Sätra borde därför vara berättigade till en konstgräsplan. Bland annat skulle en konstgräsplan betyda att Örnens FF:s A-lag skulle kunna flytta tillbaka och spela sina mat­cher där. Vidare och inte minst ökar intresset för flickfotboll starkt. Den andra föreningen i området, Sätra SK, är något så unikt som en renodlad flickfotbollförening. Med en konst­gräsplan kan målsättningen att bereda möjlighet för alla flickor mellan 7 och 18 år inom området att spela fotboll under så bra förutsättningar som möjligt uppnås. Av samma skäl behövs det även en konstgräsplan i Aspudden.

I jämförelse med de flesta andra kommuner är Stockholm underförsörjt vad gäller idrotts­anläggningar - idrottshallar, fotbollsplaner etc. - räknat i antal anläggningar per l 000 invå­nare. Idrottsförvaltningen bör därför ges i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga multi­funktionsanläggningar för i första hand spontant idrottande. I uppdraget ingår att lokalisera och prioritera de 10 områden där behoven av den här typen av anläggningar är som störst.


Else Lundin (mp) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:

Idrottsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag till beslut samt att:

  1. beakta att de föreningsanslutnas antal minskar och därför rikta insatserna även till de ung­domar som annars blir utan
  2. komplettera verksamhetsplanen med åtgärder för att förbättra möjligheterna för förenings­drivna hallar och lokaler att kunna utveckla verksamheten..
  3. betona inga nya anläggningar ska byggas utan att de delvis drivs av förnyelsebara energi­källor men också vara föregångare och testa nya energikällor (solceller, vind, vatten).
  4. största möjliga mån planera för att idrottsnämndens aktiviteter kan nås med allmänna kommunikationer.
  5. koppla det förnyade stödet till alliansen med krav på en utvärdering av de åtgärder stö­det bidragit till.
  6. rikta satsningen på simundervisning även till det okända antal nya äldre svenska kvin­nor och män som ej simkunniga.

Beslutsgång

Efter genomförd beslutsordning beslutar idrottsnämnden enligt förvaltningens förslag till be­slut.

Reservation

Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.

Mehdi Oguzsoy (v) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.

Else Lundin (mp) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Ulf Fridebäck m.fl. (fp), Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:

Idrottsnämndens verksamhetsplan för 2009 fortsätter periodens ambitiösa arbete med inve­steringar på en historiskt hög nivå för att ge stockholmarna bättre idrottsmöjligheter. Vi vill dock att även de goda förslag som finns på Street Plazan för skateboardåkning i Skarpnäck beaktas i det kommande investeringsarbetet.

§183 Samråd om ny översiktsplan för Stockholm - svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden

Dnr: 311/1129/08

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

som svar på remissen till stadsbyggnadskontoret överlämna och åberopa detta tjänsteutlåtande


Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-01. Efter beslut i stadsbygg­nadsnämnden har ett förslag till ny översiktsplan för Stockholm utsänts på remiss. Översikts­planen är enligt plan- och bygglagen kommunens instrument för en långsiktigt lämplig mark- och vattenanvändning samt bevarande och utveckling av bebyggelsen.

Förvaltningen ser det som mycket positivt att idrott och idrottsanläggningar för första gången på allvar omnämns i den nya översiktsplanen. Förvaltningen ser det som viktigt, att när staden förtätas och befolkningen ökar, att ett rikt utbud av idrottsytor och idrottsanläggningar säker­ställs i alla delar av staden. Idrottsrörelsen, skolan och allmänhetens behov skall vara utgångs­punkten för planeringen av olika idrottsanläggningar. Idrottsanläggningarna fungerar också som mötesplatser där människor med olika bakgrund möts. För att öka den sociala integratio­nen i staden är idrotten en viktig faktor där människor med olika kulturella bakgrunder träffas på en idrottsanläggning för att där umgås och gemensamt utöva sin idrott.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Vice ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Mehdi Oguzsoy (v) lämnar ärendet utan eget ställningstagande

Else Lundin (mp) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:

Idrottsnämnden beslutar att

  1. Återremittera samrådsunderlaget för kompletteringar och ändringar

  2. Byggnadsordningen och dess förhållningssätt skall vara en del av översiktsplanen

  3. Kartan skall göras tydlig och läsbar

  4. Planen för genomförande av samråd kan inte antas utan behöver omarbetas (demokra­tiska processen)

  5. En utvärdering av ÖP 99 bör göras

  6. Vidare anföra följande:

Generellt

Översiktsplanering handlar om helhetssyn, långsiktig markanvändning, resurshushållning och demokrati. Utan att vara juridiskt bindande definierar Översiktsplanen mycket av grun­derna för hur planärenden i stort skall hanteras juridiskt. Översiktsplanen styr starkt hur vår hembyggd gestaltas i framtiden för våra barn, barnbarn och kommande generationer.

Stockholm är en av världen vackraste städer och det gäller att långsiktigt värna detta. Vi har stadens charm och god livsmiljö som etableringsfaktor och lockar till oss fler och fler bo­ende och besökare. Vi har ännu så länge ett världsrykte som miljöstad. För detta arbete be­hövs långsiktiga strategier för att bibehålla grönska, öppna vatten, ett vackert stadslandskap, en god livsmiljö för medborgarna och ett framåtsyftande arbete med miljöanpassat byg­gande och en bra infrastruktur.

ÖP har genom dagens breda och demokratiska förankringsprocess stor tyngd som verktyg för en långsiktigt markhushållning. Detta bör inte äventyras. Att nu med hjälp av s.k. rul­lande översiktsplanering ta fram och anta en ny översiktsplan varje mandatperiod som sam­tidigt ska vara demokratiskt förankrad, är nästan en omöjlighet. Den demokratiska proces­sen offras för målsättningen om snabb ekonomisk tillväxt.


Då detaljplaneprocessen i ökad utsträckning, i statliga utredningar, föreslås vila på och bottna i den antagna Översiktsplanen är det oerhört viktigt att inte ÖP blir ett konjunktur­styrt dokument.

Visionen och visionsarbetet som ska ligga till grund för kommande översiktsplan måste ske med bred förankring hos medborgare, näringsliv, föreningar, intresseorganisationer, myn­digheter och olika instanser. Vision 2030 kan inte utgöra denna grund för den kommande översiktsplanen (se även särskilt uttalande)

Det är oerhört viktigt att tillämpa programskede i planarbetet. Ju lösare ÖP är utformad ju mer programarbete behövs. Arbete med områdesprogram för helhetsgrepp är önskvärt och omvänd planprocess bör tillämpas överallt där så går.

Samrådsförslaget måste kompletteras

Samrådsunderlaget behöver kompletteras då det har brister Här är några av de viktiga frå­geställningar som måste arbetas in i underlaget och en kommande ny översiktsplan (ej rangordnade).

· Vattenvägarna - kollektivtrafik på vatten här finns en enorm utvecklingspotential och ett alternativ till annan typ av transport och dyra infrastruktursatsningar.

· Barn- och ung­domsperspektivet saknas. Det är deras framtida stad.

· Klimatpåverkan är en genomgri­pande frågeställning i stadsplaneringen, men den är spar­samt berörd - (infrastruktur, bo­stadsbyggande, energiplanering, vattenhushållning etc) en robusthet i systemen måste pla­neras in i ÖP

· Arbete med Stockholms ekologiska infrastruktur och ekologiska hänsynsta­ganden måste utökas.

· Nya naturreservatsbildningar saknas helt

· Kulturmiljöfrågor och skydd lyser med sin frånvaro.

· Förortens kvalitéer med, luft, ljus, närnatur och relativ tystnad måste värnas.

· Hälsofrågor med buller, dålig luftkvalitet, strålning mm måste tas på allvar.

· Samband med grannkommunerna behöver ytterligare utvecklas med mer av kopplingar på ömse sidor om kommungränser.

· Rejäla framsynta kollektivtrafiksatsningar är nödvändiga

· Hur ska vi nå vår stolta målsättning om att vara bäst på tillgänglighetsfrågor?

· Riksintressefrågor bör tydligt utpekas

· Hamnar/Terminalområden! godstransporter på spår /kommunal tekniska områden vad ska vi ha kvar, vad ska bort, vad ska vi skapa?

· Verksamhetsområden - det talas vackert om funktionsblandning men i verkligheten trängs ständigt verksamhetsområden undan av bostadsbyggande. En öppen inriktningsdiskussion krävs.

· Renhållning och kretsloppsperspektivet behöver få tydligt utrymme och strukturer

· Friluftsliv och koloniområden är frågor som ej berörts.

· Besöksnäringen är viktigare än det framgår av underlaget nu

Samrådsförslaget måste omarbetas

Kollektivtrafiksatsningar måste ges förtur före utbyggnad av nya vägar. Därför kan inte en hållbar framtida utveckling innehålla planering av förbifart Stockholm och Österleden. Framsynta massiva kollektivtrafiksatsningar är nödvändiga och våra vattenvägar måste tas med i planeringen.

Det övergripande målet måste vara miljömässig hållbarhet, det är och förblir grunden för vår överlevnad och den ekonomiska tillväxten måste hålla sig inom den omfattningen att målet om hållbar utveckling ej äventyras.


Fokusområden och stråk får inte komma i konflikt med klimat- och miljömål.

Frimärksplaneringen i många av våra välplanerade förorter behöver bromsas nu och en till­växt i utpekade stadsutvecklingsområden är däremot att förorda.

Bromma flygplats och dess kringområden kan inte framgent få blockeras. Planering för en klimatneutral stadsdel bör påbörjas i ÖP

Årstafältet skall bli ett aktivitetsfält och inte exploateras.

Arbetet med inrättande av naturreservat skall fortsätta.

Byggnadsordningen

Byggnadsordningen och dess förhållningssätt skall vara en del av kommande ÖP. Den visar på ett mycket bra sätt på vilka befintliga värden vi bygger den framtida staden. Med bygg­nadsordningen som grund tillvaratas historik, kulturmiljö och stadens nuvarande kvalitéer.

Kartan

Visserligen är det bra att översiktplanen är ett strategiskt dokument men detaljeringsgraden är viktig. Karta och samrådsunderlag är mycket ungefärliga och inprecis. I enlighet med (PBL) plan och bygglagen skall planens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svå­righet. För att människor ska kunna skapa sig en uppfattning kring den faktiska planeringen och får att kunna ta ställning till den kommande nya översiktsplanen, behövs betydligt bättre kartmaterial.

Planen för genomförande av samråd

Bättre är att enkom aktualitetspröva planen än att hasta fram en ny ÖP som får en bristfållig demokratisk förankring.

Nämnden vill att man ger olika scenarion för hur det framtida Stockholm kan te sig. Först måste vi gemensamt bestämma vilket Stockholm vi vill se i framtiden, sedan kan man dis­kutera medlen, vägarna att uppnå detta.

Den nu gällande Översiktsplan 99, har nyligen aktualitetsprövats och är en god grund att stå på för stadens framtida utveckling. Givetvis bör dock arbetet fortsätta för att ta fram en väl­förankrad ny översiktsplan. Efter omarbetning och kompletteringar kan arbetet fortskrida för att kunna anta denna.

En bred demokratisk beredning är nödvändig och utställningstiden om minst två månader skall bibehållas och gärna utökas.

Våra medborgare är inte motborgare

Det är för de människor som nu lever i Stockholm samt nya medborgare och framtida gene­rationer vi vill utveckla staden. Vi ska göra det med människorna inte "mot" dem. Proces­sen och det demokratiska förankringsarbetet måste utvecklas. Föreningar, näringsliv, all­mänhet och intresseorganisationer borde ha fått vara delaktiga redan under visionsarbetet. Nu inkluderas allmänheten och andra instanser först i ett sent skede, utställningsskedet, av detta översiktsplanearbete. Då är mycket redan i princip låst och påverkansmöjligheten mycket begränsad. Var tog Ålborgkonventionen och Agenda-21 tänkandet vägen?


Övergripande angående samrådsunderlaget

Oro finns att hälsa, grönstruktur, integration, barnaspekter, vattenvård, kulturmiljö, till­gänglighet, klimatfrågor m.m. tonas ner då de är svagt uttryckta i 2030 dokumentet. Vision 2030 innehåller även ett tydligt paradigmskifte, tidigare uttrycktes klart i byggnadsord­ningen och grönstrukturkartan att vår park- och naturmark inte skulle exploateras, nu rade­ras denna ambition ut, förorterna ska byggas ihop och lite hänsyn tas till kulturmiljöaspek­ter.

Målet om en fossilbränslefri stad blir svårt att uppå. Med den regionala prognosen om dubblad trafikmängd till 2030. Det framgår inte hur denna konflikt ska hanteras. De foku­sområden som utpekats kan rymma mycket, men mycket tydlig är ändock tillväxtfixe­ringen, mer än att se till en långsiktig hållbarhet för vårt närsamhälle och vår värld.

Fokusområdet - Ett Stockholm "på" vattnet, som väl ändå borde vara "vid" vattnet kan lätt bli ett "i" vattnet om man vägrar att inse vad klimatförändringarna kan innebära för Stock­holm.

Fokusområdet -"Miljö och Hälsa" visar på tydliga konflikter. En strategisk miljöbedömning har gjorts samt en miljökonsekvens beskrivning, dessa dokument visar att vi behöver ändra inriktning i ÖP för att i större utsträckning få till stånd ekologiska hänsynstaganden. Det är när de stora riktlinjerna för användning av mark- och vattenområden tas som bedömningar av samhällsnytta kontra miljöhänsyn och hälsoaspekter ska göras. Konsekvenser av olika inriktningar ska belysas med ett helhetsperspektiv där hållbar utveckling bör vara ledstjär­nan.

Storleken har betydelse ...Att bevara naturmark skall tydligt innebära beslut om bevarande över tid, t ex som naturreservat el dyl. Eventuell exploatering av obebyggda mark- och vat­tenområden ska kompenseras så att likvärdiga ekologiska tjänster bevaras i närområdet, vil­ket är den formulering som fanns i stadens miljöprogram 2002-2006. Det behövs indikato­rer som klart och tydligt visar hur mycket grönmark som försvinner i samband med explo­ateringsprojekt. För den ekologiska infrastrukturens funktion är bevarandet av samman­hängande grönstråk och även storleken av betydelse

Konkret angående samrådsunderlaget

· 3: 12 - områden ska utökas för vissa av våra trädgårdsförstäder / villastäder för att skydda dem från rivning och överexploatering

· Bromma flygplats skall börja plan eras för bostäder och verksamheter

· Årstafältet ska bli en landskapspark i enlighet med antagen detaljplan. Naturreservats­bildning av - Årstaskogen, Älvsjöskogen, Riddersvik-Kyrkhamn, Rågsveds friområde, Majroskogen, Norra och södra Djurgården m.fl.

· Gubbängsfältet ska förbli fält

· Nynäsvägen bör överdäckas om detta stråk ska utvecklas. Vad "Nynästråket" dock inne­bär är oklart. Sträckan längs Nynäsvägen från Blåsut och söderut kan knappast ut­vecklas mer (utom arenan med omgivningar) och stadsbebyggelse längs Nynäsvägen söder om Sockenvägen är inte önskvärt.

· Alla nybyggen bör vara energieffektiva och helst passivhus. Det äldre bostadsbestån­det behöver byggas om och miljöanpassas.

· Området längs Magelungsvägen mellan Farsta och Högdalen ska ges en mer "urban ka­raktär". En del exploatering får man förstås rälma med om och när det ska byggas en spårväg där, men för att inte klyva Ekopark Syd mitt itu måste biten Högdalen-Fager­sjö hållas rimligt fri frånbyggnation.

Beslutsgång

Efter genomförd beslutsordning beslutar idrottsnämnden enligt förvaltningens förslag till be­slut.

Reservation

Else Lundin (mp) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Else Lundin (mp) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:

Vems vision?

Hela detta samrådsunderlag till ny översiktsplan grundar sig i Vision 2030 en politisk pro­dukt framtagen av tjänstemän och aldrig brett demokratiskt förankrad. Visionen är i mångt i konflikt med att skapa en miljömässigt hållbar stad och står även klart i konflikt med att uppnå stadens klimatmål.

Det borde nog ha gets möjligheter för annat än visionen "Stockholm en stad i världsklass". Är nu detta medborgarnas vision om sitt framtida Stockholm? Att sätta Stockholm på Kartan?- miljöpartiet föreslår att man skaffar GPS om man inte hittar Stockholm.

Vision 2030 vad är det?

Vision 2030 är inte en demokratiskt brett förankrad strategi eller målsättning i Stockholm. Det kan inte bara avgöras av ett dominerande parti i kommunfullmäktige hur inriktningen för kommande översiktsplaneringen ska utformas. Den dialog som nämns har inte varit en öppen dialog, utan en diskussion som förts internt mellan förvaltningar, en ytterst sluten process. Varken nämnder, fullmäktiges ledamöter än mindre allmänheten har haft någon som helst insyn i denna s.k. dialog. Översiktsplanen ska förankras med stadens ledning, men 2030 är ju ursprungligen en produkt från stadens ledning och idéerna behöver knappast förankras mer där. Sedan talar man om att översiktsplanen behöver samordnas med stadens andra policydokument som exempelvis näringslivsprogram ELLER miljöprogram. Under­ligt vad menas?

Demokrati?

Den politiska referensgruppen har haft två möten kring översiktsplanen, dess befogenheter och reella påverkansmöjlighet är inte närmare definierat. Alla får ge uttryck för vad de fin­ner viktigt men vad det får för effekt och tämligen oklart.

Den demokratiska processen ges allt mindre utrymme i stadens planering och miljöpartiet finner detta mycket otillfredsställande. I sin iver att förkorta planprocessen tillmötesgår man i hög grad byggbranschen men tappar bort vem man utformar staden för, nämligen männi­skorna.

Stadsbyggnadskontorets ambitionsnivå är oftast hög men arbetet undergrävs av nedskär­ningar. Personalen är starkt decimerad om man jämför med 10-15 år tillbaka. Planprocessen måste kvalitets och demokratisäkras då den håller på att bli riktigt usel i Stockholm. Det krävs dock resurser för att ha goda planprocesser.

Nu används i allt högre utsträckning enkelt planförfarande och man undviker att hålla pro­gramsamråd, eller gör normalt planförfarande där man hoppar över programsamrådet.


Andra instanser och invånarna ges allt mindre tid och möjlighet att få insyn och kunna på­verka planprocessen. Nästan oavsett vad som förs fram i denna krympta samrådsprocess och oavsett hur många medborgare som för fram argument så körs de över och stämplas som särintressen. Det enda sättet att försöka hindra okänsliga, dåliga eller skadliga projekt blir att överklaga. Fler JO-anmälningar görs mot tjänstemän och frustration hos medborgare leder även till mer obehagliga situationer.

Den process som är tänkt att säkerställa de boendes medinflytande över sin närmiljö åsido­sätts i allt större utsträckning. Byggherrarna och exploatörer får oerhört mycket inflytande med en försvagad förvaltning, en förvaltning som måste kunna värna det allmänna och sta­dens övergripande intressen. Nu tvingas förvaltningen i mångt arbeta reaktivt. Detta är inte samhällsekonomiskt vettigt. En öppen dialog med invånarna är bättre för att åstadkomma en sansad och demokratisk process i planärenden.

Svensk fastighetsrätt kan redan idag beskrivas som konfiskatorisk och den svenska lagstift­ningen ger vid jämförelse med annan internationell lagstiftning ett svagt skydd åt enskilda personer kontra starka exploatörer eller det "goda" samhället.

Att i detta skede introducera en rullande översiktsplanering baserad på sektoriella frågor är synnerligen olämpligt. Sedan hänvisar man i värsta fall till en hastigt ändrad översiktsplan för att motivera enkla planförfaranden eller att inget programarbete behövs. Det är djupt oroande att översiktsplaneringen kan bli ett instrument styrt av tillfälliga politiska nycker och starka sektoriella aktörer. Översiktsplanen riskerar bli en ogripbar och svårförstådd amöba som snabbt kan ändra inriktning.

Öppna nämndmöten, en öppnare planprocess och omvänd planprocess med mer av demo­kratisk insyn behövs. Det är dags att öppna upp för invånarna, intresseföreningar och även barn och ungdomar måste få inflytande över stadens utveckling. Det som förs fram från Stadsdelsnämnderna måste ges mycket större tyngd i bedömningarna. Nu har handlägg­ningen ändrats och ytterligare urholkat stadsdelsnämnderna som remissinstans i planären­den. Ärenden sänds till stadsdelsförvaltningen och det är inte självklart att den politiska nämnden får yttra sig i planärendet.

Att arbeta med områdesplanering och då speciellt med omvänd planprocess kan vara ett bra sätt att förankra framtida projekt. Detta visade sig i Kärrtorpsområdet, där arbetet mottogs med stort lokalt intresse och planerna sedan kan antas på ett smidigare sätt.

§184 Programförslag för Stockholmsarenan - svar på remiss från stadsbyggnadsnämnden

Dnr: 311/1106/08

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

  1. Idrottsnämnden godkänner och överlämnar föreliggande tjänstutlåtande som svar på remissen från stadsbyggnadsnämnden

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-03.

I Stockholms stads vision för Stockholms utveckling, ”Vision 2030”, finns ambitionen att Stockholm ska bli en evenemangsstad i världsklass. För att kunna nå det målet behövs bland annat nya arenalösningar. I programförslaget föreslås Stockholmsarenan bli en modern multi­funktionsarena för svenska och internationella evenemang inom musik, idrott och kultur. Are­nan föreslås få drygt 30000 sittplatser och ska bland annat uppfylla UEFAs och FIFAs krav för internationella fotbollsmatcher. Idrottsförvaltningen ställer sig helt bakom förslaget att en mul­tifunktionsarena byggs i Stockholm. Lokaliseringen av arena till Globenområdet är ur flera aspekter väl vald och ger staden ett sammanhängande evenemangsområde. En arena av det slag som nu föreslås är en viktig del i stadens ambition, att för internationella arrangörer visa att Stockholm är en arrangörsstad i världsklass.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Ulf Fridebäck m.fl. (fp), Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) lämnar ärendet utan eget ställningstagande.

Mehdi Oguzsoy (v) lämnar ärendet utan eget ställningstagande.

Else Lundin (mp) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:

att godkänna förvaltningens förslag till beslut

att därutöver besluta att remissen kompletteras med

  1. att arenan byggs i miljöanpassade och miljöeffektiva material samt att den drivs så långt det är möjligt av förnyelsebar energi för att signalera att Stockholm är en stad i världs­klass vad gäller miljöteknik.
  2. att arenan byggs så att den är tillgänglig för alla och att den utrustas med hörselteknisk ut­rustning samt syntolkningsutrustning.

Beslutsgång

Efter genomförd beslutsordning beslutar idrottsnämnden enligt förvaltningens förslag till be­slut.

Reservation

Else Lundin (mp) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.

§185 Inriktningsbeslut avseende anläggande av en 11-manna- och en 7-manna konstgräsfotbollsplan på Älvsjö IP

Dnr: 412/1222/08

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

  1. godkänna inriktningen för anläggande av två konstgräsfotbollsplaner,

  1. ge förvaltningen i uppdrag att genomföra erforderliga projekteringsarbeten.

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-11-24.

Älvsjö idrottsplats är belägen väster om Älvsjö trafikplats i närheten av stockholmsmässan i stadsdelen Älvsjö. Idrottsplatsen består av en fullstor naturgräsplan (spelyta 105 x 65 meter), en 11-manna grusfotbollsplan, en 7-manna grusfotbollsplan, två naturgräsytor varav den ena ytan f.n. iordningställs med konstgräsplan, uppställningsyta och parkeringsytor. Vidare finns en om­klädningsbyggnad med servering och personalutrymmen samt en förråds- och servicebyggnad.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Vice ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till be­slut.

§186 Om- och tillbyggnad i Tensta sim-och idrottshall - inriktningsbeslut

Dnr: 411/1185/08

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

  1. godkänna föreslagen inriktning av projektet.

  1. ge förvaltningen i uppdrag att söka bygglov där så erfordras och påbörja projektering av om- och tillbyggnad i Tensta sim- och idrottshall, utifrån de förutsättningar som redovisas i ärendet.

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-01.

I ärendet redovisas föreslagen om- och tillbyggnad i Tensta sim- och idrottshall. Ny friskvårds­yta avsedd främst för aerobics och spinning tillskapas genom tillbyggnad i anläggningens nord­östra del. Flyttning av nuvarande aerobicssal och ombyggnad och förbättringar av nuvarande entré/receptionsdel med bl a tillgänglighetsanpassning, möjliggör att utöka ytan för gymverk­samheten. Ny del för motionsmaskiner planeras ovanpå nuvarande entrédel. Nytt anhörigom­klädningsrum byggs. Det s k simlärardiket vid undervisningsbassängen läggs igen och ny nöd­utrymning byggs från idrottshallen på övervåningen. Projektet bedöms kosta ca 20 Mkr och kommer att pågå under 2009 och 2010.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Vice ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till be­slut.

§187 Utökning av Liljeholmshallarna - förslag till förhyrning av ny lokal

Dnr: 322/1186/08

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

  1. Idrottsnämnden hemställer om kommunstyrelsens ekonomiutskotts godkännande av utökad förhyrning av lokaler för Liljholmshallen till en hyreskostnad om 2,2 mnkr per år.

  1. Idrottsnämnden ger idrottsförvaltningen rätt att, under förutsättning av ekonomiutskottets godkännande, teckna hyresavtal för utökade lokaler för Liljeholmshallen samt genomföra verksamhetsanpassningar till en kostnad om 5 mnkr.

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-03. Liljeholmshallen är in­rymd i en äldre industrifastighet som ägs av ett dotterbolag till Fastighets AB LE Lundberg. Staden hyr sedan 1999 lokalerna med ett tidsbegränsat hyresavtal.Lokalerna omfattar tre hallar med kringutrymmen och används av skolor och före­ningslivet för olika inomhusidrotter. Fas­tighetsägaren har nu gett möjligheter att utöka lokalen samt att förlänga det nuvarande hyres­avtalet, under förutsättning att förlängt bygglov beviljas. Då hyreskostnaderna för den tillkom­mande lokalen överstiger en miljon kronor per år ska ett beslut om utökad förhyrning godkän­nas av kommunstyrelsens ekono­miutskott, enligt stadens regler. Genomgripande ombyggnads- och anpassningsåtgärder krävs för den nya verksam­heten. De delar av åtgärderna som avser ren verksamhetsanpassning föreslår idrotts­förvaltningen ska finansieras via idrottsnämndens inve­steringsbudget.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Vice ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till be­slut.

Särskilt uttalande

Leif Kroon (kd) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:

Kristdemokraterna delar förvaltningens uppfattning att behovet av inomhushallar i staden är stort. För att tillgodose behovet i denna del av staden erbjuds nu staden av fastighetsägaren en möjlighet att utöka Liljeholmshallen med ett tillkommande utrymme, som efter upprust­ning och anpassning kan iordningställas för idrottsverksamhet.

Nuvarande lokal är på 5055 kvm med årskostnad om 5.2 mnkr inkl värme och el, dvs 1028 kr/kvm.

Tillkommande lokal omfattar 1656 kvm till en offererad hyra om 2.2 mnkr, dvs 1328 kr/kvm. Tillkommer för jämförelse med nuvarande yta årliga kostnader för drift med 300000 kr jämte anpassning som, för enkelhets skull, avskrives på 10 års hyrestid med 500000 kr årligen. Kostnad för drift och avskrivning, ca 800000 kr, innebär 483 kr/kvm. Totalt för den nya ytan blir det 1328+483= 1811 kr/kvm.

Vi finner höjning i en rådande vikande fastighetsmarknad med 76% för den nya ytan an­märkningsvärd och uppmanar förvaltningen att nogsamt beakta detta vid värderingen av offertinnehållet.

§188 Ungdomsdialog

Dnr: 404/1192/08

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

Förvaltningens redovisning av sin medverkan i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) projekt ungdomsdialog godkänns.

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-11-25. Sveriges Kommuner och Landsting har bjudit in alla kommuner och lansting till att delta i projektet ”Ungdomsdialog”. Det är en del i det större projektet ”Medborgardialog” som beslutades på SKL:s kongress 2007. Idrottsförvaltningen har tillsammans med 60 andra kommuner och 9 landsting anmält sig till projektet Ungdomsdialog som ska pågå i tre år. Syftet är att deltagande kommuner och lands­ting ska pröva nya sätt att öka delaktigheten i den kommunala planeringen och beslutsfattandet. Efter projekttiden ska resultaten presenteras och kunna användas av andra kommuner.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Vice ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till be­slut.

§189 Månadsrapport november 2008

Dnr: 101/841/07

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

Uppföljningen av ekonomi och verksamhet godkänns.

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisar ett tjänsteutlåtande daterat 2008-12-10.

Förvaltningens månadsprognos för november grundar sig på tertialrapport 2; 2008 och progno­sen visar en ekonomi i balans. Driftbudget totalt inklusive kapitalkostnader beräknas ge ett nettoöverskott om 9,5 mnkr. Inom driftbudgeten beräknas ett underskott om 1,5 mnkr, medan en preliminär beräkning av kapitalkostnaderna visar ett överskott om cirka 11 mnkr. Under­skottet inom driftbudgeten exklusive kapitalkostnader beror på planerad användning av intra­prenadens resultatfond. Jämfört med månadsprognosen per oktober har intäkterna ökat med totalt 2,1mnkr, vilket främst beror på högre planhyror än beräknat.

Nämndens investeringsbudget för 2008 uppgår till totalt 325,0 mnkr. Förvalt­nin­gens prognos baseras på projektledarnas bedömning och visar ett beräknat nettoöverskott om 35 mnkr.

Överskottet består dels av minskade utgifter om 18,1mnkr på grund av förskjutningar inom flera projekt, och dels av ökade inkomster om 16,9mnkr.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Beslutsgång

Idrottsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till be­slut.

§190 Information och övriga frågor

BESLUT

Idrottsnämnden tackade för informationen

a) Mehdi Oguzsoy (v) frågade hur situationen är för Skarpnäcks hundungdom vid Skarp­näcks sportfält. Åke Roxberger svarade att förvaltningen uppfört en agilitybana enligt föreningens önskemål i samband med att konstgräsplanen byggdes. Det staket som tidi­gare funnits runt ett klubbhus i området har tagits bort och marken iordningsställt. Klubbhuset ägs numera av förvaltningen och Skarpnäcks hundungdom hyr utrymmen i klubbhuset.

b) På en tidigare fråga från Carin Jahn (s) om ridsportens situation i Stockholm gjorde And­rea Kurdik en redovisning. Staden har det övergripande fastighetsansvaret för rid­anläggningarna vid Enskede (Enskede Ridskola), Farsta (Farsta Ridskola), Sätra (Mä­larhöjdens Ridskola), Grimsta (Vällingby Ridcenter) och Åkeshov (Äppelvikens Rid­skola). De ridskolor/ridanläggningar som finns i Stockholms kommun, men som inte ägs av staden är Djurgårdens Ridskola samt Stockholms Ridhus och Östermalms Rid­skola vid Ryttarstadion. I Stockholm är målsättningen att varje ridanläggning skall ha två ridhus – ett mindre (20x42 m ridyta) för ponnyridning och ett större (23x60 m rid­yta) för ridning på stor häst. Ridskola och ridklubbar samarbetar vid ridanläggningarna där ridklubbarna svarar för den icke uppsuttna verksamheten. I Stockholm går en öron­märkt del ur bidraget Stöd åt Ridsporten till ridklubbarna för att de ska kunna hålla med fritidsledare på respektive ridanläggning.

c) På en tidigare fråga från Else Lundin (mp) om Kampementsbadets framtid gjorde Åke Roxberger en redovisning. Kampementsbadet byggdes 1962 och är beläget vid Sand­hamngatan 64 och gränsar mot Ladugårdsgärde. Markägare är Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF). Badet har en yta på 10000 kvm och har två bassänger en 25x12,5 meter och en plaskdamm ca 8 m diameter. Badet har haft ca 20000 årsbesök i snitt de senaste fem åren. Det finns flera intressenter som värnar om och har synpunkter på ba­det, bl.a. Kampementsbadets vänner och Nationalstadsparkens vänner. Nu senast har en organisation, Gärdets Fritid och Nöje, hört av sig för till förvaltningen med önskemål om att utveckla verksamheten på badet. Deras förfrågan har skickats vidare till Kung­liga Djurgårdens Förvaltning för synpunkter. Ett ställningstagande i frågan kommer att redovisas till idrottsnämnden.

d) Förvaltningschef Inger Båvner meddelade att hon kommer att ha semester 22-23 decem­ber 2008, vikarie Lennart Andreasson, och 2 januari 2009, vikarie Marina Hög­land.

e) När de fackliga representanterna lämnade sammanträdet önskade vice ordförande dem en God Jul och Gott Nytt År.

§191 Idrottsrörelsens ansvarstagande i miljöarbetet. Anmälan av skrivelse från Ulf Fridebäck m.fl. (fp), Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd)

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

lämna skrivelsen till förvaltningen för beredning

Skrivelsen

I stadens budget för 2009 har idrottsnämnden fått ett investeringsanslag på 20 mkr för åt­gärder som ska sänka energikostnaderna i våra idrottsanläggningar. Detta är en välkommen och viktig prioritering. Idrottsförvaltningen har i verksamhetsplanen planerat för flera åt­gärder inom alla verksamhetsområden; framdragning av fjärrvärme, effektiviseringar av värme och ventilation, kortlås för belysning, isolering mm.

Men i arbetet med att minska Stockholmsidrottens miljöpåverkan måste även idrottsföre­ningarnas kunskap och engagemang användas på bästa möjliga sätt. I föreningslivet finns en omfattande kunskap om stadens anläggningar och vilka energiläckage som kan tänkas finnas, vilken energiförbrukning som är onödig, och hur energiförbrukningen skulle kunna minska utan att verksamheten påverkas alltför mycket.

I det fortsatta planeringsarbetet av de energibesparande åtgärderna ska dessa kunskaper an­vändas effektivt. Idrottsförvaltningen får därför i uppdrag att utforma en modell för hur fö­reningslivets kunskaper ska kunna tas till vara, och vilka incitament och informationsinsat­ser som är lämpliga för att uppmuntra föreningarna att presentera bra förslag.

§192 Utredning om effekterna av att 51-procentregelns avskaffande. Anmälan av skrivelse från Ulf Fridebäck m.fl. (fp), Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd)

BESLUT

Idrottsnämnden beslutar

lämna skrivelsen till förvaltningen för beredning

Skrivelsen

Inom Riksidrottsförbundet pågår nu en diskussion om den s.k. 51 procentregelns avskaf­fande. Detta är en mycket välkommen diskussion då gapet växt mellan idrottens förenings­starka bredd och, i vissa sporter, kommersiellt styrda elit.

Grunden för det kommunala stödet till idrotten är att stödja allas rätt till rörelse och idrotts­rörelsens viktiga demokratiska uppdrag. Då krav ställs på kommunala akutingripanden handlar det i stort sett utan undantag om elitverksamheter som inte kan uppfylla sina eko­nomiska åtagande och slutat betala räkningarna. Elitverksamheter som i hög grad agerar som kommersiella aktörer med sponsoravtal, TV-avtal och en omfattande kostnadsram.

Dessa sponsoravtal, TV-avtal och kommersiella åtaganden leder också till en ständig ström av krav från förbundshåll varje år: annorlunda läktare, ljus som passar den aktuella TV-ka­nalens behov, planvärme, plantäckning, nya hallar; investeringar som ska täckas av skatte­betalarna. Även för en kommun av Stockholm storlek och med investeringar av enorma summor varje år är det svårt att klara dessa krav. Alla idrotter, inte bara de mest mediala, som finns i staden måste ha villkor som är bra, samtidigt som satsningen på nya hallar, konstgräsplaner och bad för stadens alla invånare måste fortsätta.

Elitidrotten är breddens stora inspiration och har ett högt värde för en stad som Stockholm. Därför är det rimligt att ca 50 miljoner varje år går till t.ex. Globen, som byggdes efter is­hockeyns önskemål, och att vi ska bygga en ny idrotts- och evenemangsarena av världs­klass. Därför stöder staden också olika idrotters ambitioner att dra internationella evene­mang till Stockholm.

Men, till skillnad mot på vissa andra håll i landet, anser vi inte i Stockholm att det är ac­ceptabelt att kommunala medel används som utfyllnad efter t.ex. alltför expansiva spelar­köp och spelarlöner i miljonklassen. Dessa medel tas med nödvändighet från den breddid­rott som, trots att den i hög grad är uppbyggda kring ideella insatser, uppvisar ett oftast oklanderligt uppfyllande av ingångna avtal.

Med anledning av den diskussion som nu pågår inom Riksidrottsförbundet får Idrottsför­valtningen i uppdrag att undersöka konsekvenserna av den s.k. 51 procentregelns upphä­vande inom Stockholmsidrotten och vilka gränsdragningsfrågor detta skulle bära med sig.


Ärenden utan personalrepresentation

§193 Hyra av gymutrustning

Dnr: 125/1195/08

BESLUT

Ärendet behandlades under sekretess vid slutet möte

Idrottsnämnden beslutar

  1. Idrottsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra upphandlingen av hyra av gymutrustning på Eriksdalsbadet, Farsta sim- och idrottshall, Skärholmen sim- och idrottshall, Tensta sim- och idrottshall, Vällingby sim- och idrottshall samt Sandsborgsbadet utifrån bifogat förfrågningsunderlag.

  1. Paragrafen förklaras omedelbart justerad

Ärendet

Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2008-11-28.

Idrottsnämnden, slöt genom idrottsförvaltningen 2005 ett avtal med Concept motion AB om leverans av gymutrustning till sju av stadens anläggningar. Avtalet löper till 31 december med möjlighet till förlängning. Avtalet ger utrymme för en viss utökning med en större utökning kräver ny upphandling. Detta gäller för Eriksdalsbadet där förvaltningen vill upphandla hyra av utrustning till ett ungdomsgym. Därutöver vill förvaltningen förhandla om ny utrustning vid ytterligare fem anläggningar.

Förvaltningens förslag till beslut

Se under rubriken BESLUT.

Förslag till beslut

Ulf Fridebäck m.fl. (fp) Billy Östh m.fl. (m) och Leif Kroon (kd) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordförande Jari Visshed m.fl. (s) och Mehdi Oguzsoy (v) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enligt följande:

  1. i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
  1. därutöver anföra

Vi anser att en antidiskrimineringsklausul alltid ska finnas med när staden upphandlar. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Utöver detta bör staden fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Genom att ställa sociala krav och miljökrav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling.

Beslutsgång

Efter genomförd beslutsordning beslutar idrottsnämnden enligt förvaltningens förslag till be­slut.

§194 Jul och nyårshälsning

Vice ordförande Jari Visshed önskade nämnden samt å nämndens vägnar förvaltningen en god jul och ett gott nytt år! Vice ordföranden önskade också få framfört en hälsning till ordfö­rande Madeleine Sjöstedt om en god jul och gott nytt år.

­_ _ _