Sammanträde 2004-06-17

Kl. 10.02 förrättades upprop, varvid närvaro antecknades enligt ---------- Bilaga 1.

Förste vice ordföranden Bo Bladholm (m) och andre vice ordföranden Claes-Göran Jacobson (v) utsågs att jämte ordföranden Barry Andersson (s) justera och expediera dagens protokoll. Justeringen kommer att ske torsdagen den 24 juni 2004 kl. 12.00.

Till kommunfullmäktige hade inkommit följande skrivelser vilka delgivits berörda organ:

Beslut (10 juni) med anledning av besvär över kommunfullmäktiges beslut (2 juni 2003) om att genomföra upphandling av ett betalnings- och övervakningssystem avseende försöksverksamhet med trängselskatt

Dnr 125-2175/2003

Beslut (10 juni) med anledning av besvär över kommunfullmäktiges beslut (2 september 2002) att bilda ett permanent internationellt vatteninstitut (SIWI)

Dnr 023-1207/2002

Beslut (11 juni) med anledning av anmälan om ändring i de lokala ordningsföreskrifterna för torghandeln i Stockholms kommun, kommunfullmäktiges beslut (24 maj 2004) om att inrätta två torgplatser på Skarpnäcks torg

Dnr 305-4438/2003

Kommunstyrelsens tidigare bordlagda memorial 22 och 24 för år 2003 samt mem. 3, 4, 6, 7 och 8 för år 2004 om fyllnadsval behandlades.

På förslag av förste vice ordföranden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att bordlägga val av en revisorssuppleant hos Stiftelsen Fredric Eens Minne (mem. 2003:22), en ersättare i stadsdelsnämnden Hägersten (mem. 2004:4), en ledamot i styrelsen för AB Fortum Värme Holding (mem. 2004:7), en ersättare i stadsdelsnämnden Maria-Gamla stan (mem. 2004:7) en revisorssuppleant hos Handelshögskolan (mem. 2004:8).

Val av en ledamot i Stockholms Stads Parkerings AB (mem. 2004:3) utgår.

Härefter utsåg kommunfullmäktige utan omröstning

i styrelsen för Stockholms Konserthusstiftelse för år 2004:

till ledamot: Eva Gillström;

i styrelsen för AB Stokab för tiden till och med ordinarie bolagsstämma år 2007:

till ledamot: Ylva Johansson (s);

i styrelsen för Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS) för år 2004:

till suppleant: Emma Lindqvist (s);

till nämndeman för tiden 1 juli 2004 - 31 december 2006: Jane Lagerqvist (fp);

hos Handelshögskolan för tiden till och med 30 juni 2005:

till lekmannarevisor: Leif Krafft (s).

Kommunstyrelsens memorial nr 2004:9 om avsägelser och fyllnadsval m.m. behandlades.

På förslag av förste vice ordföranden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att bordlägga val av en nämndeman.

Med bifall till kommunstyrelsens förslag i memorialet beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att

1. godkänna i memorialet upptagen avsägelse från Marianne Ahlgren (fp) – ersättare i stadsmuseinämnden och förrätta i memorialet föreslagna val
   
2. om till ledamot utses förutvarande ersättare/suppleant utse ersättare/suppleant i den till ledamot utseddes ställe.

Härefter utsåg kommunfullmäktige utan omröstning

i stadsmuseinämnden för tiden till och med år 2004:

till ersättare: Charlotta Schenholm (fp);

till nämndeman för tiden 1 juli 2004 - 31 december 2006: Ida Bylund (s).

Kommunstyrelsens memorial nr 2004:10 om avsägelser och fyllnadsval m.m. behandlades.

Med bifall till kommunstyrelsens förslag i memorialet beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att

1. godkänna i memorialet upptagna avsägelser från Jan Valeskog (s) – ordförande tillika ledamot i gatu- och fastighetsnämnden samt ledamot i styrelsen för Stockholms Stadshus AB, Karin Wanngård (s) – ordförande i styrelsen för Stockholms Stads Parkerings AB samt ordförande tillika ledamot i styrelsen för Aktiebolaget Svenska Bostäder - och förrätta i memorialet föreslagna val
   
2. om till ledamot utses förutvarande ersättare/suppleant utse ersättare/suppleant i den till ledamot utseddes ställe.

Härefter utsåg kommunfullmäktige utan omröstning

i gatu- och fastighetsnämnden för tiden från och med 2004-07-17 till och med 2004-12-31:

till ordförande tillika ledamot: Roger Mogert (s);

i styrelsen för Stockholms Stadshus AB för tiden från och med 2004-07-17 till och med ordinarie bolagsstämma år 2007:

till ledamot: Roger Mogert (s);

i styrelsen för Stockholms Stads Parkerings AB för tiden från och med 2004-07-17 till och med ordinarie bolagsstämma år 2007:

till ordförande tillika ledamot: Roger Mogert (s);

i styrelsen för Aktiebolaget Svenska Bostäder för tiden från och med 2004-07-17 till och med ordinarie bolagsstämma år 2007:

till ordförande tillika ledamot: Roger Mogert (s).

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:90 behandlades. Utlåtandet gäller förslag till Strategi för utveckling av Stockholms stad åren 2005 - 2007.

Ordet innehades av borgarråden Billström, Axén Olin och Björklund, Ann-Margarethe Livh, Christer Öhgren, Ewa Samuelsson, borgarråden Lindberg, Söderlund och Nilsson, Ulf Fridebäck, Rolf Könberg, Göran Holmström samt borgarrådet Rönngren.

Ordet innehades av borgarrådet Söderlund i en ordningsfråga om att svara på frågor och av borgarrådet Rönngren i en ordningsfråga om att argumentera samt av borgarrådet Björklund i en ordningsfråga om vad som ska diskuteras.

I den fortsatta debatten yttrade sig Ann-Katrin Åslund, borgarrådet Olofsson, Desirée Pethrus Engström, borgarråden Nordin och Valeskog, Åsa Romson, Lotta Edholm, borgarråden Börjeson och Gunnarsson samt Monika Lindh.

Ordet innehades av borgarrådet Olofsson i en ordningsfråga om "replikangripen" som inte har möjlighet att svara.

I den fortsatta debatten yttrade sig Kristina Alvendal, Hasan Dölek, Ulla Hamilton, Christopher Ödmann, Ann Mari Engel, Madeleine Sjöstedt, Fredrik Wallén, Mehdi Oguzsoy, Martina Lind, Conny Nilsson, Ann-Marie Strömberg, Maria Hannäs, Karin Gustafsson, Helen Jäderlund Eckardt, Inger Stark, Inge-Britt Lundin, Mirja Särkiniemi, Birgitta Holm, Berit Kruse, Johanna Westin, Malin Strid, Tord Bergstedt, Abit Dundar, Karin Rågsjö, Margareta Björk och Rebwar Hassan.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av borgarrådet Axén Olin (m) bifall till moderata samlingspartiets reservation i kommunstyrelsen,

dels av borgarrådet Björklund (fp) bifall till folkpartiet liberalernas reservation i kommunstyrelsen,

dels av Ewa Samuelsson (kd) bifall till kristdemokraternas reservation i kommunstyrelsen.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning - i enlighet med kommunstyrelsens förslag - följande.

Kommunstyrelsens utlåtanden nr 2004:80 och 2004:52 behandlades. Utlåtandena gäller dels en rapport från projektgruppen gällande utvecklingsavtal för anställda i Stockholms stad, dels en motion av Annika Billström m.fl. (s) i vilken de bl.a. föreslagit att behålla befintlig personal inom områden där personalbrist redan råder eller riskerar att tillta och att rekrytera personal med rätt kompetens.

Ordet innehades av borgarrådet Rönngren, Kristina Alvendal, Ewa Samuelsson, Lotta Edholm, Ann-Margarethe Livh och Christopher Ödmann.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av Ann-Margarethe Livh (v) bifall till vänsterpartiets reservation i kommunstyrelsen.

Med bifall till kommunstyrelsens förslag i utlåtandet beslöt kommunfullmäktige utan omröstning följande.

Med bifall till kommunstyrelsens förslag i utlåtandet beslöt kommunfullmäktige utan omröstning följande.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:81 behandlades. Den del av utlåtandet som kommunfullmäktige ska behandla gäller ett förslag till beslut om ny inriktning och organisation för stadens flyktingmottagande och SFI-verksamhet. Samtidigt behandlades en motion (utlåtande 2004:85) av Jan Björklund m.fl. (fp), i vilken de bl.a. föreslagit att det införs en SFI-peng (svenska för invandrare) samt en interpellation av Jan Björklund (fp) om kvaliteten inom undervisningen SFI.

Kommunfullmäktige hade den 19 april 2004 beslutat medgiva att interpellationen fick framställas.

Borgarrådet Nilsson hänvisade till utdelat interpellationssvar ----------- Bilaga 2.

Ordet innehades av borgarrådet Lindberg, Birgitta Holm, borgarråden Björklund och Nilsson, Christer Öhgren, Göran Holmström, , Inger Stark, Mujde Rashid, Rolf Könberg, Godfrey Etyang, Fredrik Wallén, Ann-Marie Strömberg och Berit Kruse.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av Göran Holmström (kd) bifall till moderata samlingspartiets, folkpartiet liberalernas och kristdemokraternas gemensamma reservation i kommunstyrelsen.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning - i enlighet med kommunstyrelsens förslag - följande.

1. Ansvar och ekonomiska resurser för mottagande och introduktion av nyanlända flyktingar överförs från integrationsnämnden till stadsdelsnämnderna fr.o.m. 1 januari 2005 i enlighet med vad som anges i utlåtandet.
   
2. Utbildningsnämnden ges i uppdrag att i framtida upphandlingar av SFI-verksamhet beakta behovet av samverkan med stadsdelsnämnderna.
   
3. Kommunfullmäktige godkänner den i utlåtandet föreslagna inriktningen avseende stadens flyktingmottagande och SFI-verksamhet.
   
4. Kommunövergripande mål och uppdrag avseende stadens flyktingmottagande fastställs i budget 2005 för Stockholms stad.
   
5. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsätta en genomförandegrupp med uppgift att ta fram underlag avseende ekonomiska och organisatoriska konsekvenser av föreslagna förändringar så att beslut om budget 2005 för Stockholms stad fattas i konsekvens med beslut i enlighet med föreliggande utlåtande. Gruppen skall även i övrigt genomföra sitt arbete i enlighet med vad som anges i utlåtandet.
   
6. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ansvara för kommunövergripande överenskommelser och avtal med Integrationsverket, Migrationsverket, Länsarbetsnämnden, landstinget och övriga i denna fråga aktuella externa samarbetsparter, för uppföljning och utvärdering av stadens samlade mottagande av nyanlända flyktingar samt för avtal med Stiftelsen Hotellhem i Stockholm avseende genomgångsbostäder.
   
7. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att återkomma till fullmäktige med förslag till förändringar i berörda nämnders reglementen.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av Göran Holmström (kd) bifall till moderata samlingspartiets, folkpartiet liberalernas och kristdemokraternas gemensamma reservation i kommunstyrelsen.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning - i enlighet med kommunstyrelsens förslag - följande.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:91 behandlades. Utlåtandet gäller en hemställan från Föreningen Globträdet om stadens medverkan/värdskap för Världsmästerskap i Samarbete i juni 2006.

Ordföranden tog upp kommunstyrelsens förslag varemot ställdes moderata samlingspartiets yrkande i kommunstyrelsen. Vid propositioner på dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att bifalla kommunstyrelsens förslag.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning - i enlighet med kommunstyrelsens förslag - följande.

1. Stockholms stad åtar sig att verka för möjligheten att i samarbete med Föreningen Globträdet vara delaktig i värdskapet för Världsmästerskap i Samarbete i juni 2006.
   
2. Stockholms Stadshus AB anmodas att uppmana Stockholm Visitors Board AB att
1. ansvara för stadens åtagande när det gäller kontakterna med Föreningen Globträdet och förankring av evenemanget inom stadens organisation
2. undersöka möjligheterna till delfinansiering av evenemanget under perioden 2004 till 2006.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:92 behandlades. Den del av utlåtandet som kommunfullmäktige ska behandla gäller dels ett förslag till nytt namn för del av Vasaparken, dels en motion av Mikael Söderlund (m) i vilken han föreslagit att en betydande gata eller plats i centrala Stockholm uppkallas efter Astrid Lindgren.

Ordet innehades av Sebastian Cederschiöld, borgarrådet Börjeson, Fredrik Wallén, Lotta Edholm, Cecilia Obermüller, borgarrådet Söderlund och Ann-Marie Strömberg.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av borgarrådet Söderlund (m) bifall till moderata samlingspartiets reservation i kommunstyrelsen,

dels av Fredrik Wallén (kd) bifall till kristdemokraternas reservation i kommunstyrelsen.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning - i enlighet med kommunstyrelsens förslag - följande.

1. Astrid Lindgrens Terrass fastställs som nytt namn för del av Vasaparken.
   
2. Motion (2003:30) av Mikael Söderlund (m) anses besvarad med vad som anförs i utlåtandet.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:93 behandlades. Utlåtandet gäller ett förslag till ny modell för fördelning av medel för stadsdelsnämndernas stadsmiljöverksamhet.

Ordet innehades av borgarrådet Valeskog, Ulf Fridebäck, Ann-Marie Strömberg, Berthold Gustavsson, borgarrådet Gunnarsson, Margareta Björk, Inge-Britt Lundin, Ann Mari Engel, Ewa Samuelsson, Helena Bonnier och Kerstin Gustavsson.

Under överläggningen hade yrkats

dels av borgarrådet Valeskog (s), Ann-Marie Strömberg (v) och borgarrådet Gunnarsson (mp) bifall till nytt utdelat förslag enligt följande:

att kommunfullmäktige beslutar följande.

1. Förslaget till ny modell för fördelning av medel för stadsdelsnämndernas stadsmiljöverksamhet godkänns.
2. Förslaget till övergångsregler som presenterats i utlåtandet godkänns.
3. Formerna för den framtida finansieringen av Agenda 21 ska ses över i samband med budgetarbetet för år 2005.
4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra fördjupade studier av hur fördelningen av medel för stadsdelsnämndernas stadsmiljöverksamhet kan utvecklas genom beaktande av restaurangtäthet, kommunikationsplatser samt andra fysiska anläggningar som påverkar nedskräpning och slitage.
5. Därutöver anföra följande.
   I enlighet med den budgetstyrning som föreslås i SPO-ärendet om principer för styrning så sker resurstilldelningen till stadens nämnder alltmer schabloniserat utifrån prestations- och nyckeltalsbaserade system. Istället för en förhandlingsdialog mellan nämnderna och fullmäktige om hur mycket pengar som skall utgå – och till vilka ändamål - tilldelas nämnderna en rambudget som är beräknad utifrån ett antal resursfördelningsmodeller. Resursfördelningsmodellerna skall inte uppfattas som centralt fastställda budgetar utan som ett sätt att fånga upp de strukturella olikheterna i behov som de olika stadsdelsnämnderna har. Det finns inte resursfördelningsmodeller för alla de verksamheter som stadsdelsnämnderna skall bedriva. Som exempel kan nämnas att det inte finns särskilda fördelningsmodeller för Agenda 21-verksamheten eller för kolloverksamheten. Likaså rymmer det föreslagna systemet ingen särskild fördelningsmodell för nämnd, central förvaltningsorganisation och medborgardialog. Stadsdelsnämnderna måste se de medel de har att disponera som ett ramanslag för att fullfölja alla de uppdrag som kommunfullmäktige har slagit fast i budget. Budgeten tilldelas i två anslag: anslag 1, stadsdelens verksamhet och anslag 2, ekonomiskt bistånd. Mellan anslagen kan omfördelning ej ske.
   Istället för att kommunfullmäktige styr genom att öronmärka resurser till varje verksamhetsgren skall styrningen fokuseras på att formulera riktlinjer som tydligt anger vilka verksamheter som måste finnas och vilka kvaliteter som skall uppnås utifrån medborgarnas utgångspunkter. På så sätt kan kommunfullmäktige upprätthålla den kommunala likställighetsprincipen i en decentraliserad kommunal organisation.
   En svaghet med den reformering som nu föreslås av de olika resursfördelningsmodellerna är att alla modeller ännu inte är framme och att de samlade konsekvenserna för stadsdelsnämnderna inte helt kan överblickas. Modellen för handikappomsorgen har visat sig vara så komplicerad att inget förslag kommer finnas färdigt inför kommunfullmäktiges beslut om budget för år 2005. Det är också först 2006 som effekterna av de föreslagna förändringarna slår igenom fullt ut eftersom avtrappning föreslås i tre av modellerna (fysisk verksamhet, ekonomiskt bistånd och pedagogisk verksamhet). Inför 2006 års budget skall det göras en utvärdering och avstämning av effekterna av de förändringar som nu föreslås beslutas inom systemen för ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, fysisk verksamhet och pedagogisk verksamhet. De framtida formerna för finansiering för Agenda 21 i stadsdelsnämnderna ska beslutas i samband med budget för 2005.
   Stadens resursfördelningssystem är utan tvekan komplicerat. Det är viktigt att den reformering av fördelningsmodellerna som nu genomförs åtföljs av en omfattande utbildningsinsats gentemot såväl förtroendevalda som tjänstemän i staden. Det är viktigt att systemet är transparent så att man kan följa hur rambudgeten för varje nämnd har räknats fram. Men det är också viktigt att tydliggöra hur styrsystemet är konstruerat. På samma sätt måste modellen kunna förklaras för medborgarna på ett någorlunda lättförståeligt sätt.

dels av Berthold Gustavsson (m), Ulf Fridebäck (fp) och Ewa Samuelsson (kd) avslag på ovanstående yrkande.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning följande.

1. Förslaget till ny modell för fördelning av medel för stadsdelsnämndernas stadsmiljöverksamhet godkänns.
   
2. Förslaget till övergångsregler som presenterats i utlåtandet godkänns.
   
3. Formerna för den framtida finansieringen av Agenda 21 ska ses över i samband med budgetarbetet för år 2005.
   
4. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra fördjupade studier av hur fördelningen av medel för stadsdelsnämndernas stadsmiljöverksamhet kan utvecklas genom beaktande av restaurangtäthet, kommunikationsplatser samt andra fysiska anläggningar som påverkar nedskräpning och slitage.
   
5. Därutöver anföra följande.
   I enlighet med den budgetstyrning som föreslås i SPO-ärendet om principer för styrning så sker resurstilldelningen till stadens nämnder alltmer schabloniserat utifrån prestations- och nyckeltalsbaserade system. Istället för en förhandlingsdialog mellan nämnderna och fullmäktige om hur mycket pengar som skall utgå – och till vilka ändamål - tilldelas nämnderna en rambudget som är beräknad utfrån ett antal resursfördelningsmodeller. Resursfördelningsmodellerna skall inte uppfattas som centralt fastställda budgetar utan som ett sätt att fånga upp de strukturella olikheterna i behov som de olika stadsdelsnämnderna har. Det finns inte resursfördelningsmodeller för alla de verksamheter som stadsdelsnämnderna skall bedriva. Som exempel kan nämnas att det inte finns särskilda fördelningsmodeller för Agenda 21-verksamheten eller för kolloverksamheten. Likaså rymmer det föreslagna systemet ingen särskild fördelningsmodell för nämnd, central förvaltningsorganisation och medborgardialog. Stadsdelsnämnderna måste se de medel de har att disponera som ett ramanslag för att fullfölja alla de uppdrag som kommunfullmäktige har slagit fast i budget. Budgeten tilldelas i två anslag: anslag 1, stadsdelens verksamhet och anslag 2, ekonomiskt bistånd. Mellan anslagen kan omfördelning ej ske.
   
   Istället för att kommunfullmäktige styr genom att öronmärka resurser till varje verksamhetsgren skall styrningen fokuseras på att formulera riktlinjer som tydligt anger vilka verksamheter som måste finnas och vilka kvaliteter som skall uppnås utifrån medborgarnas utgångspunkter. På så sätt kan kommunfullmäktige upprätthålla den kommunala likställighetsprincipen i en decentraliserad kommunal organisation.
   
   En svaghet med den reformering som nu föreslås av de olika resursfördelningsmodellerna är att alla modeller ännu inte är framme och att de samlade konsekvenserna för stadsdelsnämnderna inte helt kan överblickas. Modellen för handikappomsorgen har visat sig vara så komplicerad att inget förslag kommer finnas färdigt inför kommunfullmäktiges beslut om budget för år 2005. Det är också först 2006 som effekterna av de föreslagna förändringarna slår igenom fullt ut eftersom avtrappning föreslås i tre av modellerna (fysisk verksamhet, ekonomiskt bistånd och pedagogisk verksamhet). Inför 2006 års budget skall det göras en utvärdering och avstämning av effekterna av de förändringar som nu föreslås beslutas inom systemen för ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, fysisk verksamhet och pedagogisk verksamhet. De framtida formerna för finansiering för Agenda 21 i stadsdelsnämnderna ska beslutas i samband med budget för 2005.
   
   Stadens resursfördelningssystem är utan tvekan komplicerat. Det är viktigt att den reformering av fördelningsmodellerna som nu genomförs åtföljs av en omfattande utbildningsinsats gentemot såväl förtroendevalda som tjänstemän i staden. Det är viktigt att systemet är transparent så att man kan följa hur rambudgeten för varje nämnd har räknats fram. Men det är också viktigt att tydliggöra hur styrsystemet är konstruerat. På samma sätt måste modellen kunna förklaras för medborgarna på ett någorlunda lättförståeligt sätt.

Kommunfullmäktige beslöt utan omröstning att behandla punkterna nr 12 och 13 på föredragningslistan före punkt nr 10.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:96 behandlades. Utlåtandet gäller ett förslag till översyn av resursfördelning inom äldreomsorgen.

Ordet innehades av borgarrådet Olofsson, Ann-Katrin Åslund, Monika Lindh, Margareta Björk, Christer Öhgren och Ewa Samuelsson.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av Monika Lindh (s), borgarrådet Olofsson (v) och Christer Öhgren (mp) bifall till följande komplettering:

att därutöver anföra följande.
I enlighet med den budgetstyrning som föreslås i SPO-ärendet om principer för styrning så sker resurstilldelningen till stadens nämnder alltmer schabloniserat utifrån prestations- och nyckeltalsbaserade system. Istället för en förhandlingsdialog mellan nämnderna och fullmäktige om hur mycket pengar som skall utgå – och till vilka ändamål - tilldelas nämnderna en rambudget som är beräknad utifrån ett antal resursfördelningsmodeller. Resursfördelningsmodellerna skall inte uppfattas som centralt fastställda budgetar utan som ett sätt att fånga upp de strukturella olikheterna i behov som de olika stadsdelsnämnderna har. Det finns inte resursfördelningsmodeller för alla de verksamheter som stadsdelsnämnderna skall bedriva. Som exempel kan nämnas att det inte finns särskilda fördelningsmodeller för Agenda 21-verksamheten eller för kolloverksamheten. Likaså rymmer det föreslagna systemet ingen särskild fördelningsmodell för nämnd, central förvaltningsorganisation och medborgardialog. Stadsdelsnämnderna måste se de medel de har att disponera som ett ramanslag för att fullfölja alla de uppdrag som kommunfullmäktige har slagit fast i budget. Budgeten tilldelas i två anslag: anslag 1, stadsdelens verksamhet och anslag 2, ekonomiskt bistånd. Mellan anslagen kan omfördelning ej ske.
Istället för att kommunfullmäktige styr genom att öronmärka resurser till varje verksamhetsgren skall styrningen fokuseras på att formulera riktlinjer som tydligt anger vilka verksamheter som måste finnas och vilka kvaliteter som skall uppnås utifrån medborgarnas utgångspunkter. På så sätt kan kommunfullmäktige upprätthålla den kommunala likställighetsprincipen i en decentraliserad kommunal organisation.
En svaghet med den reformering som nu föreslås av de olika resursfördelningsmodellerna är att alla modeller ännu inte är framme och att de samlade konsekvenserna för stadsdelsnämnderna inte helt kan överblickas. Modellen för handikappomsorgen har visat sig vara så komplicerad att inget förslag kommer finnas färdigt inför kommunfullmäktiges beslut om budget för år 2005. Det är också först 2006 som effekterna av de föreslagna förändringarna slår igenom fullt ut eftersom avtrappning föreslås i tre av modellerna (fysisk verksamhet, ekonomiskt bistånd och pedagogisk verksamhet). Inför 2006 års budget skall det göras en utvärdering och avstämning av effekterna av de förändringar som nu föreslås beslutas inom systemen för ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, fysisk verksamhet och pedagogisk verksamhet. De framtida formerna för finansiering för Agenda 21 i stadsdelsnämnderna ska beslutas i samband med budget för 2005.
Stadens resursfördelningssystem är utan tvekan komplicerat. Det är viktigt att den reformering av fördelningsmodellerna som nu genomförs åtföljs av en omfattande utbildningsinsats gentemot såväl förtroendevalda som tjänstemän i staden. Det är viktigt att systemet är transparent så att man kan följa hur rambudgeten för varje nämnd har räknats fram. Men det är också viktigt att tydliggöra hur styrsystemet är konstruerat. På samma sätt måste modellen kunna förklaras för medborgarna på ett någorlunda lättförståeligt sätt.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning - i enlighet med kommunstyrelsens kompletterade förslag - följande.

1. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att i budgeten för år 2005 göra de förändringar av resursfördelningssystemet för äldreomsorgen som föreslås i detta ärende.
   
2. Uppdraget att göra en översyn av resursfördelningssystemet för äldreomsorgen betraktas som slutfört.
   
3. Uppdraget att utreda hur bostadsbeståndets utformning påverkar behovet av äldreomsorg kvarstår.
   
4. Därutöver anföra följande.
   I enlighet med den budgetstyrning som föreslås i SPO-ärendet om principer för styrning så sker resurstilldelningen till stadens nämnder alltmer schabloniserat utifrån prestations- och nyckeltalsbaserade system. Istället för en förhandlingsdialog mellan nämnderna och fullmäktige om hur mycket pengar som skall utgå – och till vilka ändamål - tilldelas nämnderna en rambudget som är beräknad utifrån ett antal resursfördelningsmodeller. Resursfördelningsmodellerna skall inte uppfattas som centralt fastställda budgetar utan som ett sätt att fånga upp de strukturella olikheterna i behov som de olika stadsdelsnämnderna har. Det finns inte resursfördelningsmodeller för alla de verksamheter som stadsdelsnämnderna skall bedriva. Som exempel kan nämnas att det inte finns särskilda fördelningsmodeller för Agenda 21-verksamheten eller för kolloverksamheten. Likaså rymmer det föreslagna systemet ingen särskild fördelningsmodell för nämnd, central förvaltningsorganisation och medborgardialog. Stadsdelsnämnderna måste se de medel de har att disponera som ett ramanslag för att fullfölja alla de uppdrag som kommunfullmäktige har slagit fast i budget. Budgeten tilldelas i två anslag: anslag 1, stadsdelens verksamhet och anslag 2, ekonomiskt bistånd. Mellan anslagen kan omfördelning ej ske.
   
   Istället för att kommunfullmäktige styr genom att öronmärka resurser till varje verksamhetsgren skall styrningen fokuseras på att formulera riktlinjer som tydligt anger vilka verksamheter som måste finnas och vilka kvaliteter som skall uppnås utifrån medborgarnas utgångspunkter. På så sätt kan kommunfullmäktige upprätthålla den kommunala likställighetsprincipen i en decentraliserad kommunal organisation.
   
   En svaghet med den reformering som nu föreslås av de olika resursfördelningsmodellerna är att alla modeller ännu inte är framme och att de samlade konsekvenserna för stadsdelsnämnderna inte helt kan överblickas. Modellen för handikappomsorgen har visat sig vara så komplicerad att inget förslag kommer finnas färdigt inför kommunfullmäktiges beslut om budget för år 2005. Det är också först 2006 som effekterna av de föreslagna förändringarna slår igenom fullt ut eftersom avtrappning föreslås i tre av modellerna (fysisk verksamhet, ekonomiskt bistånd och pedagogisk verksamhet). Inför 2006 års budget skall det göras en utvärdering och avstämning av effekterna av de förändringar som nu föreslås beslutas inom systemen för ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, fysisk verksamhet och pedagogisk verksamhet. De framtida formerna för finansiering för Agenda 21 i stadsdelsnämnderna ska beslutas i samband med budget för 2005.
   
   Stadens resursfördelningssystem är utan tvekan komplicerat. Det är viktigt att den reformering av fördelningsmodellerna som nu genomförs åtföljs av en omfattande utbildningsinsats gentemot såväl förtroendevalda som tjänstemän i staden. Det är viktigt att systemet är transparent så att man kan följa hur rambudgeten för varje nämnd har räknats fram. Men det är också viktigt att tydliggöra hur styrsystemet är konstruerat. På samma sätt måste modellen kunna förklaras för medborgarna på ett någorlunda lättförståeligt sätt.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:97 behandlades. Utlåtandet gäller ett förslag till ny resursfördelningsmodell för ekonomiskt bistånd.

Ordet innehades av borgarrådet Olofsson, Ewa Samuelsson, Christer Öhgren, Ann-Katrin Åslund och Monika Lindh.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av Monika Lindh (s), borgarrådet Olofsson (v) och Christer Öhgren (mp) bifall till följande komplettering:

att därutöver anföra följande.
I enlighet med den budgetstyrning som föreslås i SPO-ärendet om principer för styrning så sker resurstilldelningen till stadens nämnder alltmer schabloniserat utifrån prestations- och nyckeltalsbaserade system. Istället för en förhandlingsdialog mellan nämnderna och fullmäktige om hur mycket pengar som skall utgå – och till vilka ändamål - tilldelas nämnderna en rambudget som är beräknad utifrån ett antal resursfördelningsmodeller. Resursfördelningsmodellerna skall inte uppfattas som centralt fastställda budgetar utan som ett sätt att fånga upp de strukturella olikheterna i behov som de olika stadsdelsnämnderna har. Det finns inte resursfördelningsmodeller för alla de verksamheter som stadsdelsnämnderna skall bedriva. Som exempel kan nämnas att det inte finns särskilda fördelningsmodeller för Agenda 21-verksamheten eller för kolloverksamheten. Likaså rymmer det föreslagna systemet ingen särskild fördelningsmodell för nämnd, central förvaltningsorganisation och medborgardialog. Stadsdelsnämnderna måste se de medel de har att disponera som ett ramanslag för att fullfölja alla de uppdrag som kommunfullmäktige har slagit fast i budget. Budgeten tilldelas i två anslag: anslag 1, stadsdelens verksamhet och anslag 2, ekonomiskt bistånd. Mellan anslagen kan omfördelning ej ske.
Istället för att kommunfullmäktige styr genom att öronmärka resurser till varje verksamhetsgren skall styrningen fokuseras på att formulera riktlinjer som tydligt anger vilka verksamheter som måste finnas och vilka kvaliteter som skall uppnås utifrån medborgarnas utgångspunkter. På så sätt kan kommunfullmäktige upprätthålla den kommunala likställighetsprincipen i en decentraliserad kommunal organisation.
En svaghet med den reformering som nu föreslås av de olika resursfördelningsmodellerna är att alla modeller ännu inte är framme och att de samlade konsekvenserna för stadsdelsnämnderna inte helt kan överblickas. Modellen för handikappomsorgen har visat sig vara så komplicerad att inget förslag kommer finnas färdigt inför kommunfullmäktiges beslut om budget för år 2005. Det är också först 2006 som effekterna av de föreslagna förändringarna slår igenom fullt ut eftersom avtrappning föreslås i tre av modellerna (fysisk verksamhet, ekonomiskt bistånd och pedagogisk verksamhet). Inför 2006 års budget skall det göras en utvärdering och avstämning av effekterna av de förändringar som nu föreslås beslutas inom systemen för ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, fysisk verksamhet och pedagogisk verksamhet. De framtida formerna för finansiering för Agenda 21 i stadsdelsnämnderna ska beslutas i samband med budget för 2005.
Stadens resursfördelningssystem är utan tvekan komplicerat. Det är viktigt att den reformering av fördelningsmodellerna som nu genomförs åtföljs av en omfattande utbildningsinsats gentemot såväl förtroendevalda som tjänstemän i staden. Det är viktigt att systemet är transparent så att man kan följa hur rambudgeten för varje nämnd har räknats fram. Men det är också viktigt att tydliggöra hur styrsystemet är konstruerat. På samma sätt måste modellen kunna förklaras för medborgarna på ett någorlunda lättförståeligt sätt.

Efter framställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt kommunfullmäktige utan omröstning - i enlighet med kommunstyrelsens kompletterade förslag - följande.

1. Modell för fördelning av budget till stadsdelsnämnderna avseende ekonomiskt bistånd godkänns i enlighet med förslaget i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, bilaga 2 till utlåtandet, inklusive kompletteringar i bilaga 3 till utlåtandet.
   
2. Resursfördelningsmodellen införs i samband med budget 2005 under en tidsbegränsad övergångsperiod på ett år, där 70% av stadens budget fördelas enligt modellen och 30% enligt utfallet från närmast föregående års bokslut (2003).
   
3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att

1. årligen utvärdera modellen samt ingående variabler
2. genomföra en översyn av fördelningsnyckeln för handläggningskostnader och för anslaget för arbetsmarknadsåtgärder.
   

4. Därutöver anföra följande.
   I enlighet med den budgetstyrning som föreslås i SPO-ärendet om principer för styrning så sker resurstilldelningen till stadens nämnder alltmer schabloniserat utifrån prestations- och nyckeltalsbaserade system. Istället för en förhandlingsdialog mellan nämnderna och fullmäktige om hur mycket pengar som skall utgå – och till vilka ändamål - tilldelas nämnderna en rambudget som är beräknad utifrån ett antal resursfördelningsmodeller. Resursfördelningsmodellerna skall inte uppfattas som centralt fastställda budgetar utan som ett sätt att fånga upp de strukturella olikheterna i behov som de olika stadsdelsnämnderna har. Det finns inte resursfördelningsmodeller för alla de verksamheter som stadsdelsnämnderna skall bedriva. Som exempel kan nämnas att det inte finns särskilda fördelningsmodeller för Agenda 21-verksamheten eller för kolloverksamheten. Likaså rymmer det föreslagna systemet ingen särskild fördelningsmodell för nämnd, central förvaltningsorganisation och medborgardialog. Stadsdelsnämnderna måste se de medel de har att disponera som ett ramanslag för att fullfölja alla de uppdrag som kommunfullmäktige har slagit fast i budget. Budgeten tilldelas i två anslag: anslag 1, stadsdelens verksamhet och anslag 2, ekonomiskt bistånd. Mellan anslagen kan omfördelning ej ske.
   
   Istället för att kommunfullmäktige styr genom att öronmärka resurser till varje verksamhetsgren skall styrningen fokuseras på att formulera riktlinjer som tydligt anger vilka verksamheter som måste finnas och vilka kvaliteter som skall uppnås utifrån medborgarnas utgångspunkter. På så sätt kan kommunfullmäktige upprätthålla den kommunala likställighetsprincipen i en decentraliserad kommunal organisation.
   En svaghet med den reformering som nu föreslås av de olika resursfördelningsmodellerna är att alla modeller ännu inte är framme och att de samlade konsekvenserna för stadsdelsnämnderna inte helt kan överblickas. Modellen för handikappomsorgen har visat sig vara så komplicerad att inget förslag kommer finnas färdigt inför kommunfullmäktiges beslut om budget för år 2005. Det är också först 2006 som effekterna av de föreslagna förändringarna slår igenom fullt ut eftersom avtrappning föreslås i tre av modellerna (fysisk verksamhet, ekonomiskt bistånd och pedagogisk verksamhet). Inför 2006 års budget skall det göras en utvärdering och avstämning av effekterna av de förändringar som nu föreslås beslutas inom systemen för ekonomiskt bistånd, äldreomsorg, fysisk verksamhet och pedagogisk verksamhet. De framtida formerna för finansiering för Agenda 21 i stadsdelsnämnderna ska beslutas i samband med budget för 2005.
   
   Stadens resursfördelningssystem är utan tvekan komplicerat. Det är viktigt att den reformering av fördelningsmodellerna som nu genomförs åtföljs av en omfattande utbildningsinsats gentemot såväl förtroendevalda som tjänstemän i staden. Det är viktigt att systemet är transparent så att man kan följa hur rambudgeten för varje nämnd har räknats fram. Men det är också viktigt att tydliggöra hur styrsystemet är konstruerat. På samma sätt måste modellen kunna förklaras för medborgarna på ett någorlunda lättförståeligt sätt.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:94 behandlades. Utlåtandet gäller en hemställan från gatu- och fastighetsnämnden gällande förslag till avtal avseende Fortums verksamhet i Hjorthagen.

Ordet innehades av borgarrådet Valeskog, Ulf Fridebäck, Berthold Gustavsson, Ulla Hamilton, borgarrådet Gunnarsson, Ann-Marie Strömberg och Åsa Romson.

Under överläggningen hade yrkats

dels bifall till kommunstyrelsens förslag,

dels av borgarrådet Gunnarsson (mp) bifall till miljöpartiets reservation i kommunstyrelsen innebärande återremiss.

Ordföranden tog först upp återremissyrkandet. Vid propositioner på bifall till eller avslag på detta yrkande beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att avslå återremissyrkandet.

Härefter beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att bifalla kommunstyrelsens förslag.

Kommunfullmäktige hade alltså beslutat följande.

1. Föreliggande ramavtal mellan Stockholms stad genom gatu- och fastighetsnämnden, Stockholms Hamn AB, AB Fortum Värme samt Fortum Distribution AB avseende omdisponering av Fortums verksamhet i Hjorthagen godkänns.
   
2. Den del av ersättningen till AB Fortum Värme, enligt punkt 5.3 respektive 5.4 i ramavtalet, som kommer att erläggas under 2004 finansieras via gatu- och fastighetsnämndens investeringsplan för 2004. Finansiering av den del av ersättningen, enligt punkt 5.3 respektive 5.4 i ramavtalet, som kommer att erläggas under 2005-2007 får beaktas vid upprättande av budget för 2005.
   
3. Finansiering av investeringsutgift avseende nedläggning av kraftkablar i bergstunnel i enlighet med punkt 10 och 11 i ramavtalet får beaktas vid upprättande av budget för 2005.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:95 behandlades. Utlåtandet gäller ett förslag till aktieöverlåtelseavtal för Keflavik Fastighets AB. Ny version anmäldes och utdelades.

Med bifall till kommunstyrelsens kompletterade förslag beslöt kommunfullmäktige utan omröstning följande.

1. Förslag till aktieöverlåtelseavtal för Keflavik Fastighets AB godkänns.
   
2. Staden skall inte utnyttja den lösenrätt till aktierna i Keflavik Fastighets AB som uppkommer för staden enligt hembudsbestämmelsen (§11) i Keflaviks Fastighets AB:s bolagsordning vid Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) försäljning av aktierna i Keflavik Fastighets AB.
   
3. Medges att § 13 i bolagsordningen för Keflavik Fastighets AB, som stadgar att bolagsordningen inte får ändras utan Stockholms kommunfullmäktiges medgivande, utgår ur bolagsordningen och att bolagsordningen för Keflavik Fastighets AB i övrigt får ändras på sätt som nya ägaren beslutar.

Kommunstyrelsens utlåtande nr 2004:98 behandlades. Utlåtandet gäller ett förslag till ändrad tillämpning av Stockholms stads räddningstjänstplan.

Ordet innehades av borgarrådet Gunnarsson, Fredrik Wallén, borgarrådet Axén Olin samt Didar Samaletdin.

Med bifall till kommunstyrelsens förslag i utlåtandet beslöt kommunfullmäktige utan omröstning följande.

Ärendet utgår.

Kommunfullmäktige beslöt utan omröstning att åter bordlägga kommunstyrelsens utlåtande nr 70, 84, 86, 87, 88 och 89 för år 2004.

Kommunfullmäktige beslöt utan omröstning att åter bordlägga besvarandet av interpellationerna nr 83, 91, 93, 95, 97, 99, 100, 104, 105 och 110 för år 2003 samt nr 1, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 13, 14, 15, 17, 19, 20, 21, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32 och 33 för år 2004.

Anmäldes ingivna interpellationer:

1. av Ewa Samuelsson (kd) om den ökande alkoholfloden (nr 2004:34);
   
2. av Fredrik Wallén (kd) om stadens stöd till privat väktarbevakning av offentliga platser (nr 2004:35).
   

Kommunfullmäktige beslöt utan omröstning medgiva att interpellationerna fick framställas.

Härefter beslöt kommunfullmäktige utan omröstning att bordlägga besvarandet av dessa interpellationer.

Under tiden 8 juni – 17 juni 2004 väcktes och inlämnades följande motion:

av Jan Björklund m.fl. (fp) om folkomröstning om trängselskatten i hela stockholmsregionen (nr 2004:34).

Motionen överlämnades till kommunstyrelsen för beredning.

Kommunfullmäktige åtskildes kl. 20.00.

Vid protokollet:

Anette Otteborn