Din position: Hem > Stockholms stad > Miljö- och hälsoskyddsnämnden > Sammanträde 2008-11-18
Beslut
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt att medge Cecilia Malmgren, nyanställd på avdelningen Plan- och Miljö, Johanna Löf, inspektör på avdelningen Hälsoskydd, Susanne Petterson, studerande på Umeå universitet, praktikant och Stina Thörnelöf från avdelning Miljöövervakning, närvarorätt vid dagens sammanträde.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden Torbjörn Erbe (m) att tillsammans med vice ordföranden Åsa Romson (mp) justera dagens protokoll.
Justering ska äga rum den 25 november 2008.
Anmäldes och antecknades att det vid nämndens sammanträde den 21 oktober 2008 förda protokollet justerats i vederbörlig ordning.
Näringsdepartementets förslag till ändrad miljöbilsdefinition.
Remiss. Dnr 2008-010820-217.
Framtidens kollektivtrafik i Stockholm-Mälarregionen.
Remiss. Dnr 2008-11278-217
Remiss. Dnr 2008-010820-217
Föreläggande och förbud vid vite
Föreläggande och förbud utan vite
Anmälningar om misstänkta brott
Lämna klagomåls- eller anmälningsärenden utan åtgärd
Yttranden till centrala myndigheter av enkel art
Anställning av personal
Tillstånd till värmepump med mark eller vatten som värmekälla
Yttranden över remisser till länsstyrelsen i anmälningsärenden
Fastställande och ändring av avgifter för prövning och tillsyn
Godkännande/registrering av livsmedelsverksamheter
Återkallelse eller upphävande av godkännande respektive registrering
Tillstånd till hållande mm av sällskapsdjur och häst
Yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om bygglov ifråga om ny- och ombyggnader och lokaler mm
Yttranden över remisser från stadsbyggnadsnämnden i ärenden om detaljplaner
Yttranden i ärenden enligt alkohollagen
Protokoll nr 5 från miljö- och hälsoskyddsnämndens handikappråd den 20 oktober 2008 anmäldes.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt att lägga protokollet till handlingarna.
Dnr 2008-012559-100
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden fastställer datum för sammanträden 2009 enligt följande; torsdag 29 januari, måndag 9 februari, torsdag 12 mars, torsdag 16 april,onsdag 13 maj, tisdag 16 juni, torsdag 27 augusti, måndag 14 september, torsdag 15 oktober, torsdag 19 november och torsdag 17 december.
Ärendets handling
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 8 oktober 2008. Kontoret föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt ovan med den skillnaden att februarinämnden föreslogs att hållas onsdagen den 4 februari.
Nämndens behandling av ärendet
Framlagda förslag till beslut
Nämnden ställde sig enhälligt bakom sitt gemensamma förslag till beslut.
Dnr 2008-010878-101
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade enligt kontorets förslag.
1 Begärd fullmakt överlämnas.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 28 oktober 2008.
Nämnden ställde sig bakom kontorets förslag till beslut.
Dnr 2008-012401-249
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Skrivelse från kommunstyrelsens handikappråd i rubricerat ärende från den 23 oktober 2008.
Dnr 2008-010570-214
1 Förvaltningens anmälan av Kustvattenvårdsförbundets (SKVVF:s) årsrapport 2007 ”Ekologisk status i Svealands kustvatten” godkänns.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 10 oktober 2008.
Särskilt uttalande
Särskilt uttalande gjordes av ledamöterna Lennart Jansson (m), Lena Bring (m), Torbjörn Erbe (m), Per Ola Bosson (m), Nils Ingelström (m), Aysin Hartzell (m) och Karin Karlsbro (fp), enligt följande:
Rapporten från Svealands Kustvattenvårdsförbund tar upp viktiga frågor som rör det framtida arbetet med ramdirektivet för vatten, bland annat vilka avvägningar som ska göras vid tillämpningen av direktivet, hur mycket resurser som ska satsas på att uppfylla direktivets krav och vilka aktörer och sektorer som ska bidra till övervakningen. Rapportförfattaren pekar på det faktum att miljöpåverkan i kustvatten ofta är svår att härleda och att det kommer att finnas en statistisk osäkerhet i underlagen vid statusbedömningen, med mera. En övervakning av prioriterade substanser i samtliga vattenförekomster kan bli mycket dyr.
Direktivet ställer mycket omfattande krav på övervakning och uppföljning, vilket framförallt kan leda till att miljöarbetet för vatten konkretiseras. Samtidigt är det viktigt att direktivet inte resulterar i vattenvårdsarbetet totalt sett blir ineffektivt på grund av direktivets enskilda krav, eller att samhällets totala insatser för miljövårdsarbete omfördelas på ett sätt som inte vore miljömässigt motiverat.
Särskilt uttalande gjordes av ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s), Ulla Jöhnk (s) och Godfrey Etyang (s) enligt följande:
Det är viktigt att hela samhället runt Östersjön tar ansvar för de lokala utsläppen. Svealands Kustvattenvårdsförbunds har en särskilt viktig uppgift när det gäller att utreda och förbereda viktiga miljöbeslut.
Remiss från kommunstyrelsenDnr 2008-006653-217
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade enligt Torbjörn Erbes (m) m.fl. förslag.
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att i huvudsak godkänna kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande:
Vi instämmer i stora delar i förvaltningens redovisning över hur miljöarbetet i Stockholm bedrivs och ska bedrivas framöver. Det kan konstateras att staden bedriver ett miljöarbete på bred front och att många av de förslag som ges i motionen redan har en motsvarighet i genomförda och planerade åtgärder. Exempelvis inom området för upphandling finns idag miljökrav inom ramen för stadens miljöprogram och de facto ställs är det också vanligt att nämnder och styrelser tillämpar olika typer av miljökrav i sina upphandlingar av varor och tjänster.
Vi har endast ett fåtal påpekanden där vår uppfattning avviker från förvaltningens. Vi anser inte att staden ska lägga resurser på att ansöka om att bli en Fairtrade City. Staden har en decentraliserad upphandlingspolicy och inom de ramar som ges genom exempelvis miljöprogrammets olika mål är det upp till varje nämnd att själva bestämma om upphandlingskrav.
Vi ställer oss även tveksamma till om en tävling för insatser mot mindre nedskräpning verkligen är ett resurseffektivt sätt att komma tillrätta med nedskräpningsproblematiken. Vi förespråkar istället konkreta informations- och städinsatser.
Angående avsnittet om stadens och Fortum Värmes samarbete för att bygga ut fjärrvärmen i Stockholms stad kan konstateras att fjärrvärmenätet växer kontinuerligt. Vi kan dock inte i dagsläget ställa oss bakom förvaltningens tvärsäkra påstående att fjärrvärmenätet kommer att behöva kompletteras med att staden utvinner solenergi och vindkraft.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 29 oktober 2008. Kontoret föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
1 Som svar på remissen överlämna och åberopa tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen, och därmed föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad.
1) Ledamöterna Torbjörn Erbe (m) och Karin Karlsbro (fp) föreslog att (se beslutet).
2) Vice ordförande Åsa Romson (mp) föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden delvis tillstyrker motionen samt att därutöver anföra följande:
Motionen ”En ny inriktning för Stockholms miljöarbete” är en gedigen genomgång där många viktiga pusselbitar i miljöarbetet belyses och diskuteras. I motionen finns många bra förslag som miljöpartiet välkomnar att socialdemokraterna nu ställer sig bakom.
I en del frågor anser miljöpartiet att ännu höge mål kan och bör sättas i miljöarbetet i Stockholm. Till exempel vill miljöpartiet att Stockholm bör ha målsättningen att koldioxidutsläppen 2015 ska vara 2,0 ton per år och att Stockholm blir fosilbränslefritt till 2030 för att klara max två graders global temperaturhöjning. Detta kräver betydligt större insatser än de som den borgerliga alliansen nu arbetar med. Vi kan inte som miljöförvaltningen verkar mena se att våra förslag på starkare samordning, mer resurser och skärpta krav på alla delar av stadens verksamhet på något sätt ger sämre förutsättningar för minskade växthusgasutsläpp. Snare tvärtom, vi välkomnar alla de åtgärder om energieffektivisering och ökning av förnyelsebara bränslen som den styrande majoriteten kommer med, men föreslår rejäla kompletteringar för att bättre svara mot frågans allvar. Vi menar att det är betydligt billigare och bättre för Stockholm att göra större insatser mot växthusgasutsläppen nu än att skjuta på åtgärder mot de svåraste utsläppskällorna som transporterna till senare.
Tyvärr missar socialdemokraterna i sin motion effektiva och framåtsyftande åtgärder kring Stockholms största miljöproblem, trafiken. Att kräva att regeringen utreder ekonomiska styrmedel kring dubbade vinterdäck är som miljöförvaltningen också svarar att delvis slå in öppna dörrar. Men det krävs handling och där kan staden fortfarande göra betydligt mer, genom parkeringsavgifter, kraftfull information, begära större beslutanderätt och aktivt använda det regelverk som finns. För att nå en bättre luft krävs dock även minskningar av biltrafiken inom hela Stockholms trafiknät. Miljöpartiet kan inte se hur detta kan uppnås med utbyggnad av motorvägar.
3) Ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker motionen samt att därutöver anföra följande:
Det är förståeligt att förvaltningen ställer sig tveksam till ytterligare ambitioner på miljöarbetets område mot bakgrund av den knappa budget som nämnden blivit tilldelad av kommunfullmäktige. Vi kan dock konstatera att i den socialdemokratiska budgetmotionen fanns större resurser avsatta för kommunens miljöarbete.
Förvaltningen ställer sig kritisk till att utreda vad en minskning av utsläpp av klimatgaser till 2,5 respektive 2,0 ton per invånare skulle innebära, och menar att stadens nuvarande mål om 3,0 ton per invånare är tillräckligt. Vi delar inte denna uppfattning. De miljömässiga utmaningar vi står inför kräver stora förändringar av vårt sätt att leva. Det är av yttersta vikt att vi skaffar oss en beredskap för detta. Att tro att det räcker att bara ta ett litet steg på vägen mot ett mer hållbart samhälle vore att lura oss själva. Vi menar också att utan tydliga mål kommer vi inte heller att hitta nya metoder.
Förvaltningen menar vidare att miljökrav i stadens upphandlingar skulle minska möjligheterna för små och medelstora företag att lämna anbud, något som enligt förvaltningen skulle vara negativt från miljösynpunkt. Vi ställer oss frågande till varför företag vars verksamhet är positiv från miljösynpunkt skulle missgynnas av miljömål i stadens upphandling.
4) Stellan F Hamrin (v) föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att delvis tillstyrka motionen samt att därutöver anföra följande:
Stockholm stad måste ta sitt ansvar för minskad klimatpåverkan. Alla åtgärder som leder till en hållbar stad är positiva och ju konkretare åtgärderna och förslagen är desto bättre. Stockholm ska vara fossilfritt Stockholm 2050 och det är långt kvar. Ökat trafikarbete, ökad konsumtion och ökade mängder avfall visar att det kommer bli mycket svårt att nå de uppsatta målen. Det måste till kraftiga åtgärder så som nämns i motionen. Vänsterpartiet anser att Stockholm stad ska verka för ett förbud av dubbdäck. Staden ska påverka regeringen att säga upp avtalet med Luftfartsverket om Bromma flygplats och helt lägga ner flygplatsen. Staden ska verka för att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar ordnar fastighetsnära insamling, även i befintligt bestånd. I allmännyttan ska detta vara en självklarhet. Förpackningsindustrin som har ansvaret för materialåtervinning ska åläggas ersätta fastighetsägaren för kostnaden.
Vänsterpartiet vill att staden startar ett nytt kommunalt bolag för behandling av matavfall och andra förnybara energikällor. Bolaget ska producera biogas men även en restprodukt som kan användas som gödning i jordbruket. Restauranger, storkök, saluhallar med flera har visat sig klara kraven på hög renhet. Exempel från andra kommuner visar att även hushållen kan separera matavfallet på ett godtagbart sätt. Härigenom kan stadens avfallshantering på ett långsiktigt hållbart sätt bidra till lägre energikostnader och en renare stad. För att underlätta insamlingen av avfall ska sopsugar användas där det är lämpligt och avfallskvarnar ska erbjudas alla hushåll där rent tekniska hinder inte föreligger.
Vänsterpartiet anser att staden bör arbeta aktivt för att förändra den ohållbara trafiksituationen i Stockholm. Kollektivtrafiken måste byggas ut och bli tillgänglig och smidig för alla. Ingen ska vara beroende av bil, oavsett var man bor i Stockholm. Nya motorvägar och trafikleder löser inte trafikproblemen, en ny väg genererar ny trafik och korkar snart igen oavsett antal körfält. Det enda hållbara är kollektivtrafik, gång och cykeltrafik. Privatbilism hör till en annan epok och kan omöjligt få något utrymme i dagens situation.
Omröstning
Vice ordförande Åsa Romson ställde de framlagda förslagen emot varandra och nämnden beslutade enligt Torbjörn Erbes m.fl. förslag till beslut.
Reservation
Vice ordförande Åsa Romson (mp) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt eget förslag till beslut.
Ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s), Ulla Jöhnk (s) och Godfrey Etyang (s) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Eva Louise Erlandsson Slorachs förslag till beslut.
Stellan F Hamrin (v) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till sitt eget förslag till beslut.
Dnr 2005-000315-206
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar i huvudsak i enlighet med kontorets förslag till beslut i punkterna 1 och 2.1
Kontorets förslag till beslut punkt 3 godkänns inte.
Nämnden anför därutöver följande:
Projektet har hjälpt flera fastighetsägare att minska sin energianvändning vilket naturligtvis är positivt. Fortsättningen som förvaltningen föreslår innebär emellertid att kommunen går in och konkurrerar på en befintlig marknad genom att erbjuda utbildningar avseende energieffektiviseringar i fastigheter. Vi anser att detta vore olämpligt. Allt eftersom energideklarationer genomförs kommer också incitamenten för att spara energi tydliggöras för fastighetsägarna. Vad som däremot efterfrågas av mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är en checklista som åskådliggör deras skyldigheter som fastighetsförvaltare enligt egenkontrollen. Vi vill uppdra åt förvaltningen att sammanställa en sådan information utifrån de protokoll som används vid tillsynsbesök samt redan existerande informationsmaterial. Denna information bör sedan göras tillgänglig via hemsidan.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 3 november 2008. Kontoret föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Godkänna förvaltningens redovisning av projektet.
Överlämna rapporten till Stadsledningskontoret.
Uppdra till förvaltningen att utreda möjligheten att fortsätta utbilda fastighetsägare i energieffektivisering och egenkontroll.
2) Vice ordförande Åsa Romson (mp) och ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och Stellan F Hamrin (v), föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt kontorets förslag till beslut.
Vice ordförande Åsa Romson (mp) och ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s), Ulla Jöhnk (s), Godfrey Etyang (s) och Stellan F Hamrin (v) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Åsa Romsons m.fl. förslag till beslut.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Åsa Romson (mp) och ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s), Ulla Jöhnk (s), Godfrey Etyang (s) och Stellan F Hamrin (v), enligt följande:
Rapporten visar att projektet har ökat intresset och motivationen för att åstadkomma energibesparingar bland både fastighetsägare och boende. Utfallet av projektet har alltså varit positivt. Projektet har genomförts inom ramen för miljömiljarden med stöd av klimp. Det är beklagligt att den borgerliga majoriteten inte vill satsa på sådana insatser utan istället har avvecklat denna typ av investeringar så långt det har varit möjligt.
Remiss från Miljööverdomstolen (M 5958-08)Dnr 2006-005406-350
Förvaltningens förslag till yttrande enligt bilaga 1 i kontorets tjänsteutlåtande godkänns.
Förvaltningsdirektören uppdras att företräda nämnden i ärendet.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 22 oktober 2008.
Remiss från Miljödomstolen (M 4215-08)Dnr 2007-005380-310
Miljö- och hälsoskyddsnämnden yrkar att överklagandet avslås och att länsstyrelsens beslut den 18 juni 2008 fastställs.
Förvaltningschefen uppdras att företräda nämnden i ärendet.
Dnr 2007-006618-379
Bifall till överklagandet avstyrks.
Nämnden förklarar beslutet omedelbart justerat.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 21 oktober 2008.
Remiss från Socialstyrelsen ( Dnr 32-1949/2007)Dnr 2008-011488-207
Förslaget till metodstöd avstyrks.
Tjänsteutlåtandet godkänns som svar på remissen.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 23 oktober 2008.
Dnr 2008-004706-249
Miljöförvaltningens förslag till ändringar i lokala hälsoskyddsföreskrifterna Stockholms stad godkänns.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden hemställer att kommunfullmäktige fastställer föreskriften.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende.
2) Vice ordförande Åsa Romson (mp) och ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och Stellan F Hamrin (v), föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
I huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut.
Hemställa hos Regeringen om möjlighet att i lokala hälsoföreskrifterna även reglera användningen av dubbade vinterdäck.
Anföra följande:
De lokala hälsoföreskrifterna reglerar bl. a. tomgångskörning med fordon, en betydligt större hälsopåverkan i sättet att hantera fordon är dock användningen av dubbade vinterdäck. Det vore därför rimligt att begära att regeringen beslutar om att tillåta kommuner att reglera användningen av dubbade vinterdäck i de lokala hälsoföreskrifterna. I samband med detta bör även frågan om uppföljning av de trafikrelaterade reglerna i hälsoskyddsföreskrifterna utredas och förstärkas.
Det är fortsatt angeläget att begränsa den tillåtna eldningsperioden till vecka 18 och 40, som gäller idag.
Särskilt uttalande gjordes av Lennart Jansson (m), Lena Bring (m), Torbjörn Erbe (m), Per Ola Bosson (m), Nils Ingelström (m), Aysin Hartzell (m), Karin Karlsbro (fp) och Stellan F Hamrin (v), enligt följande:
Urinseparering kan vara en utmärkt metod för att ta hand om toalettavfall i områden som saknar anslutning till kommunala reningsverk eftersom mer än hälften av närsaltmängden i avföringen finns i urinen. Hantering av urin kan emellertid vara en ganska komplicerad process som dessutom kan innebära ganska långa transporter av en produkt som nästan enbart består av vatten. Spridning av naturgödsel innebär dessutom ett större läckage av närsalter till vatten än spridning av konstgödsel. Det är därför inte självklart alltid bättre att använda naturgödsel än konstgödsel. En mer omfattande hantering av urin förutsätter en fungerande distributionsapparat och en mottagare som kan ta hand om urinen på ett miljömässigt bra sätt. Detta finns för närvarande inte i Stockholm. Eftersom Stockholms vattennät i princip täcker hela staden torde det för Stockholms del vara bättre att se till att alla fastigheter och ex. koloniområden anslutna till det kommunala vattennätet och att urinseparering endast sker i undantagsfall under väl kontrollerade förhållanden.
Dnr 2008-006417-310
Dnr 2008-011727-217
Förvaltningens svar på remissen godkänns.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att motionen anses besvarad med vad som anges i tjänsteutlåtandet.
2) Vice ordförande Åsa Romson (mp) föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att delvis tillstyrka motionen samt att därutöver anföra följande:
I miljöpartiets budget för 2009 med inriktning för 2010 och 2011 aviseras avsättningar från vinstmedel, ’klimatmiljarder’ just för de satsningar på energiomställning och satsning på spetsteknik som motionen efterlyser.
Den el som staden använder i framtiden, som uppfyller kraven på miljömärkt el, bör produceras av staden eller köpas från leverantörer som enbart producerar miljömärkt el.
3) Ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och Stellan F Hamrin (v), föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att tillstyrka motionen samt att därutöver anföra följande:
Vi uppskattar förvaltningens i huvudsak positiva svar men anser att satsningarna på att i staden utveckla arbetet med förnybar energi i form av ex. solceller och solpaneler bör öka väsentligt liksom arbetet med energisparande åtgärder.
Ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s), Malte Sigemalm (s), Ulla Jöhnk (s), Godfrey Etyang (s) och Stellan F Hamrin (v) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till Eva Louise Erlandsson Slorachs m.fl. förslag till beslut
Dnr 2008-011271-217
Förvaltningen har i sitt svar inte besvarat själva grundfrågan i motionen. Däremot framgår att förvaltningen är positiv till motionens intentioner.
Dnr 2008-011125-217
1 Förvaltningens förslag till beslut godkänns i huvudsak.
2 Första punktens andra mening i kontorets förslag till beslut avseende bussgatan utgår, samt att därutöver anföra följande:
Vi anser att bussgatan behövs för att knyta samman området. Det är viktigt att kollektivtrafiken förbättras i området och särskilt avseende tvärförbindelserna. Nya busslinjer mellan Kista och Södra Järva kan dras via den nya bussgatan över Järvafältet och vidare norrut till Helenelunds station.
3 Nämnden förklarar beslutet omedelbart justerat.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 3 november 2008.
Kontoret föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
1 Vision Järva tillstyrks under förutsättning att:
- ambitionen gällande energieffektiva byggnader ökar,
- bussgatan över Igelbäckens kulturreservat utgår,
- de fritidsaktiviteter som planeras i reservatet förläggs till kantzonerna och i anslutning till de befintliga gårdarna.
2 Nämnden förklarar beslutet omedelbart justerat.
2) Vice ordförande Åsa Romson föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar i enlighet med kontorets förslag till beslut.
3) Ledamoten Eva Louise Erlandsson Slorach (s) föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att i huvudsak godkänna kontorets förslag till beslut samt att därutöver anföra följande:
Det är viktigt att framhålla att utveckling varken kan bestå i ett projekt eller i enbart fysiska åtgärder. Idag trycker kommunen fyrfärgsfoldrar och talar om ett ”Järvalyft”. Det är dock viktigt att utveckling ses i ett helhetsperspektiv där offentlig och kommersiell service, samt social utveckling, väger lika tungt som den fysiska miljön.
Det är också uppenbart att den tilltänkta bebyggelsen mot Järvafältet inte kommer att tillföra stadsdelarna nya kvaliteter, vilket vore önskvärt. Stadsdelarna borde istället kompletteras med exempelvis radhus och mindre flerfamiljshus, eftersom en storskalig bebyggelse redan finns representerad i området. Det är också viktigt att det finns så mycket grönområden som möjligt för invånarnas rekreation.
4) Stellan F Hamrin (v) föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att besvara kommunstyrelsens remiss enligt följande:
Utgångspunkt för visionen är att Järvafältet, Stockholms stad och hela länet ska växa befolkningsmässigt. Stockholm förutses år 2030 få en miljon invånare och länet tre. Järva ska växa som en motor i stadens utveckling. Men ohejdad tillväxt är inte bara av godo. Just nu upplever vi hur tillväxtideologin lett fram till en krasch på bostadsmarknaden i USA och liknande bakslag har vi upplevt på närmare håll här i landet. Vi minns alla fallande bostadspriser även i Stockholm och hur det höga tornet i Kista länge stod tomt. Ibland kan det vara bättre att sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling med mänskliga dimensioner och med hänsyn till miljö och hälsoaspekter än att elda under alla grytor samtidigt.
Den starka koncentrationen på Kista har verkat utarmande på Husby och Akalla – för att inte tala om Rinkeby, som nu förlorar stora delar av sin samhällsservice när stadsdelen slagits ihop med Norra Järva. Även stadsdelarna Tensta och Hjulsta har utarmats kommersiellt och socialt. Staden har dessutom sålt Svenska Bostäders fastigheter i Hjulsta till en privat ägare utan att hyresgästerna har haft en chans att säga vad de tycker. Valfrihet gäller absolut inte för de hyresgäster som vill bo kvar i allmännyttan. Baksidan av Kista gallerias tillväxt är att service som banker, detaljhandel och till och med bra mataffärer tenderar att bli en bristvara i de kringliggande stadsdelarna, eftersom lönsamheten minskar för företagarna, allteftersom fler och fler kunder tvingas åka till Kista i ärenden som de inte kan uträtta där de bor. Att försöka råda bot på det genom att släppa in bilar i Husby visar bara att man inte förstår orsakssammanhangen. Bara en sådan sak som att flytta stadsdelsförvaltningarna från Husby och Rinkeby, där det är brist på arbetsplatser till det – åtminstone fram till nu – överhettade Kista är exempel på hur politikerna lägger krokben för de ambitioner som de säger sig ha i Järvavisionen.
Samtidigt som Vision Järva 2030 talar om betydelsen av fler arbetstillfällen i Järvas stadsdelar fortsätter avvecklingen av offentlig service inom såväl skolor som vård och omsorg. Den ohämmade friskoleexpansionen har allvarligt underminerat stadsdelens kommunala skolor, senast genom sommarens nedläggning av Dalhagsskolan. Barnen på samma sida av Husby har samtidigt förlorat fritidsgården Gula gården. Med avvecklingen av stadsdelsförvaltningarna i både Husby och Rinkeby undermineras också marknaden för privat handel och service.
Behåll trafiksepareringen - satsa på bra kommunikationer
I förslaget till vision sägs att det här är första gången man tar ett helhetsgrepp på Järvafältet. Det är inte sant, eftersom de som ursprungligen planerade stadsdelarna tog ett mycket lyckat helhetsgrepp på området. Problemet är snarare att man tappat greppet, eftersom man inte längre bryr sig om att sätta sig in i hur området är tänkt att fungera. Ett exempel på det lyckade helhetsgreppet är den helt genomförda trafiksepareringen. För den som är uppvuxen vid en bullrig stadsgata i centrala Stockholm är det en lisa att slippa buller, avgaser och smuts från bilarna i närmiljön. Och trafiksepareringen är en viktig trygghetsfaktor inte minst för alla barn som kan röra sig riskfritt till skolor och fritids från Akalla till Kista, eller från Hjulsta till Rinkeby, utan att på något enda ställe behöva korsa en bilväg. Skolorna på Järvafältet får varje år utmärkelser för de säkra skolvägarna samtidigt som föräldrar i andra delar av kommunen äventyrar andra elevers säkerhet utanför skolorna genom att skjutsa sina barn.
Att bryta upp trafiksepareringen ”där det gör nytta” innebär just att man förstör helheten i systemet, vilket är så mycket mera omotiverat som bilvägarna förgrenar sig som ett fiskbensmönster in till minsta skrymsle i stadsdelarna. Respektera alltså trafiksepareringen och gör inga ingrepp i den.
Förslaget att tågen ska stanna i Helenelund, ställer vi oss bakom, liksom planerna på att bygga ut tvärbanan till Järvafältet. Ett annat sätt att förbättra kommunikationerna vore att introducera närtrafikbussar av det slag som finns i andra delar av Stockholmsområdet även på Norra och Södra Järva. En utbyggnad av tunnelbanan till Barkaby är ett annat sätt att förbättra kommunikationerna för Järvaborna. För att Järvaborna och besökare lätt ska kunna ta sig runt i området bör lånecyklar finnas tillgängliga både på norra och södra Järva. Det skulle också öka tillgängligheten till de gårdar och kulturminnesmärken som finns på fältet.
Satsa på förebyggande arbete, kultur och mötesplatser
I Vision Järva finns satsningar på kultur och ungdom. Det ser vi gärna, men hittills har Alliansen gjort tvärtom, dvs. skurit ner på kultur, träffpunkter och förebyggande socialt arbete bland unga. Väl fungerande bibliotek och institutioner som Vår teater är viktiga. Mötesplatser där föreningar kan träffas utan att det kostar pengar behövs. Ungdomsgårdar och fritidshem är viktiga, och en nysatsning på dem vore välkommen. En institution i stil med Fryshuset skulle behövas i den här delen av staden. Det behövs lokaler och arenor för både kulturella aktiviteter, utomhusidrotter och inomhusidrotter, som basket, inomhusfotboll, innebandy osv.
Ett återkommande mantra i visionen är talet om otrygghet. En enkät utvisar att många invånare känner sig otrygga men detta motsägs av offentlig statistik där det framgår att brottsligheten i Järvastadsdelarna är mindre än på andra håll i staden. När folk tillfrågas om det känns mera otryggt att röra sig ute sent på kvällen i till exempel Husby och Rinkeby än i innerstaden eller andra stadsdelar, svarar de allra flesta nej. Det är självklart att relativt hög arbetslöshet medför andra sociala problem som otrygghet och otillfredsställelse. Speciellt som den borgerliga majoriteten för en politik som stigmatiserar de invånare som av olika anledningar inte lyckas skaffa sig ett jobb att försörja sig på. Indragna SL-kort för folk med försörjningsstöd, orimligt hårda krav på arbetssökande gör att många människor har ett svårt liv. Men detta betyder inte automatiskt att bostadsområdet i sig upplevs som otryggt, eller att arbetslöshetsproblemen skulle kunna lösas genom att man bygger om bostadsområdet. Fler fältassistenter som arbetar förebyggande, satsningar på olika typer av öppna träffpunkter och kulturarrangemang som gör att människor i olika åldrar rör sig i området, ökar tryggheten.
Att Stockholm blir alltmer socialt segregerat även i boendet är en konsekvens av ökade klassklyftor och av allt färre hyreslägenheter i innerstaden, i många kranskommuner och andra så kallat "attraktiva" områden. En utveckling mot marknadshyror, skyhöga kostnader för nyproduktion och fortsatta ombildningar till bostadsrätter kan bara öka segregeringen ytterligare.
Trafiksepareringen är något som gör Järva tryggare än andra delar av Stockholm. Att spränga in radhus- eller parhusområden mellan till exempel Husbys hyresbostäder och Järvafältet skulle uppfattas som ytterst utmanande mot den känsla av gemenskap och sammanhållning som finns i stadsdelen.Om den nuvarande borgerliga majoriteten vill förbättra tryggheten borde de boende istället få tillbaka fritidshem och ungdomsgårdar, man borde satsa på mer personal i skola och förskola, och på bättre samarbete mellan närpolis, sociala myndigheter och skolan. Samt se till att stadsdelarna hålls rena och snygga
Hyresrätten är populär och nödvändig
I visionen sägs det att man vill skapa större variation i bostadsbeståndet när det gäller ägande och upplåtelseformer – i och för sig lovvärt om detta skulle gälla hela staden och regionen, men det kolliderar också med ambitionen att respektera de boende och deras val av bostadsform. Om man tar Norra Järva som helhet är alltså andelen allmännyttiga hyresbostäder inte högre än snittet i Stockholm som helhet – detta trots intensiv ombildning och utförsäljning i innerstaden. Samtidigt är andelen bostadsrätter väsentligt större här än i Stockholm i allmänhet. Mångfalden av hustyper är också stor. På Norra Järva liksom i Tensta finns stora och små lägenheter i flerfamiljshus i höga och låga hus, i loftgångshus, liksom parhus och radhus – samt enfamiljshus.
I Stockholm råder bostadsbrist. Det är inte alla som har råd att köpa sig en bostad. Därför är det viktigt att det finns hyresrätter vilket också ökar rörligheten på arbetsmarknaden. Ungdomar, som ofta har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, har särskilt svårt att få en egen bostad. Det som skulle hjälpa dem är inte egna radhus, bostadsrätter eller villor – utan hyreslägenheter till rimlig hyra. Ökande hyror i innerstaden – som enligt färska siffror befolkas av 27 procent låginkomsttagare – gör också att det kan bli en ökande efterfrågan på hyresrätter i ytterområdena från dem som inte kommer att ha råd att bo kvar inne i stan. Om man verkligen vill öka variationen på Järvafältet borde man alltså bygga fler allmännyttiga hyresbostäder i Kista och Akalla. Det handlar också om att respektera människors valfrihet och de som vill bo hos en kommunal hyresvärd.Ett sätt att öka valfriheten och rörligheten på bostadsmarknaden vore också att låta allmännyttan bygga fler kommunala hyresrätter med rimliga hyror i innerstaden. Det skulle bidra till att minska segregeringen.
Svenska Bostäder är ett välrenommerat bostadsföretag. Företaget har tagit många goda initiativ – till exempel när man dragit in ett fibernät i sina hus för att åstadkomma konkurrens och ge hyresgästerna möjlighet att själva välja leverantör av kabel-TV och datortjänster.
Tyvärr kan vi inte ge företaget goda vitsord för de senaste tio femton årens fögderi i Husby och i Rinkeby.
Tidigare hade värden eget yrkesfolk anställt, snickare, elektriker, rörmokare och målare, som kände området och hade ett eget intresse att sköta det. En period fanns en garanti att allvarligare fel avhjälptes inom 24 timmar. Garantin gav hyresgästen en dygnshyra i rabatt för varje dygn därutöver som felet kvarstod. Men någonstans gav hyresvärden upp och nu är underhållet eftersatt. Ytterdörrarna är omålade, det finns betong- och plåtskador på fasaderna, underhållet av lägenheterna släpar också efter. Men husen är i grunden välbyggda. Dock finns vissa generella behov. När någon flyttar, eller när husen måste genomgå stambyte bör badrummen kaklas. Det ökar husens livslängd. Husen måste isoleras, fönster, dörrar och springorna mellan betongelementen tätas, ventilation och uppvärmning ses över för att få till stånd ett acceptabelt inomhusklimat och för att spara pengar och energi.
Vi vill till exempel se förslag på att förse husen med solfångare och/eller solceller på taket, att med värmeväxlare eller på annat sätt ta tillvara värmen i frånluften. Vi efterlyser en ordentlig granskning av de mest effektiva och energibesparande sätten att renovera miljonprogramsområden.
På sistone har Svenska Bostäder ryckt upp fastighetsskötseln. Nya bovärdar och miljövärdar har anställts. De är ambitiösa och trevliga och gör ett bra jobb. Men det behövs ännu mer för att komma ikapp allt som fattas. Vi har också märkt att visst underhåll skjuts upp under de diskussioner som förs om upprustning av fastigheterna. Det är inte acceptabelt att folk ska behöva leva med läckor i kök och badrum, mögelskador, dåliga spisar och kylskåp eller flagnande färg i väntan på en upprustning som kommer att ta flera år.
Ett stort antal lägenheter är tomställda, i synnerhet i det så kallade referenskvarteret, men även på andra håll i Husby och på Sibeliusgången i Akalla. Det skapar otrygghet för dem som bor kvar. Det kyler ut husen. Och det är oförsvarligt i ett Stockholm som lider av bostadsbrist. Vid en varsam renovering minskar behovet av evakueringsbostäder.
Bevara Järvafältet som naturområde
Järvafältet är vår främsta fritidstillgång. Där gör dagisbarnen utflykter, skolbarn orienterar och har lektioner, pensionärer promenerar. Det plockas bär och blommor. På vårar och somrar ordnas väldiga utomhusfester, till exempel i samband med det kurdiska och iranska nyårsfirandet, det återkommande arrangemanget Midsommar Latino eller eritreanernas traditionella fest vid midsommar. På vintrarna anläggs utmärkta skidspår.
Järvafältet är också ett kulturreservat där hundra nötkreatur från Hästa 4H-gård håller landskapet öppet och i hävd. Järvafältet är en del av Stockholms gröna kilar. En naturresurs som bidrar till artrikedom i fauna och flora, och som fungerar som en frisk lunga i stadslandskapet. I Igelbäcken trivs fortfarande den känsliga grönlingen, vilket visar att fältet inte är förorenat.
De förslag som finns i Vision Järva att bygga radhus i kanten av fältet, motsätter vi oss. Det skulle innebära en privatisering av vår skog, en avstängning av entrén till fältet och Husby gård. Dessutom finns småhus redan på mycket nära håll på ömse sidor om Husby, i Kista och i Akalla. Om man vill förbättra kommunikationen mellan Norra och Södra Järva ska man inte dra bussar över fältet. En spårväg längs Kymlingelänken är ett vida bättre alternativ. För övrigt är E18 det största hindret för den som vill cykla eller gå till fots mellan stadsdelarna, man får gå lång omvägar för att ta sig fram under vägen. E18 måste läggas i tunnel och Järvafältet och gröna partier mellan stadsdelarna bevaras.
Vi motsätter oss bestämt att Järvafältets gröna lunga skärs av med utomhusarenor. När det handlar om bad är det underligt att Husbybadet som byggts med en – visserligen liten utomhusdel – är stängt på somrarna. Det finns ett gammalt krav på ett mindre utomhusbad vid Eggeby gård. Detta krav bör utredas. Vid de undersökningar som gjorts om folks önskemål om en meningsfull fritid, brukar orörd natur, stigar att promenera på, vara det absolut allra högts prioriterade.
Utbildning för barn och vuxna
Det är viktigt med utbildning av både barn och vuxna. Extra satsningar på de kommunala skolorna, med specialpersonal och mindre klasser är viktigt inte minst för att nyanlända barn ska kunna lära sig svenska. Men det gäller också att ta vara på de språkliga resurser och internationella erfarenheter som vårt område är så rikt på. Vi har hittills bara sett hur skolor läggs ner, den trenden måste brytas. Vidareutbildning av vuxna, att tillvarata utbildning och yrkeskunskaper som Järvaborna har med sig från sina hemländer är en utmaning, som kräver insatser från samhället.
Det är känt att hälsoläget i våra förorter är sämre än i andra delar av staden. Det kräver extra satsningar på våra vårdcentraler och läkarmottagningar, inte nedläggningar och nedskärningar. Senast har personalstyrkan skurits ned till hälften vid Rinkebys vårdcentral och Folktandvården försvunnit från Husby. De tre välfungerande Familjecentralerna, som utvecklats med utgångspunkt från de behov som finns i stadsdelarna, och som är mycket populära bland nyblivna föräldrar har i princip skrotats.
Att området till största delen befolkas av människor med utländskt ursprung är spännande och stimulerande. Man möter många kulturer i en integrerad stadsdel. Människors olika bakgrund, utbildning, språkkunskaper är en väldig potential som långt ifrån utnyttjas i den utsträckning som vore möjlig. Men koncentrationen av människor med utländsk bakgrund är samtidigt baksidan av en allt hårdare uppdelning av bostadsmarknaden, där mera centrala delar av staden genom utförsäljning av hyresrätter, och ökade bostadskostnader stängs för dem som inte har mycket pengar. Innerstaden blir mer och mer segregerad, med spridningseffekter till förorterna.
Bland de boende finns ett starkt engagemang. Det är därför viktigt att man säkrar de boendes rätt till inflytande, att man faktiskt tar till sig deras åsikter och önskemål. Att den demokratiska processen förankras. Så som de politiska styrgrupperna för Järvalyftet från början konstruerades och fungerade förankrades inte en demokratisk process. Vänsterpartiet valde därför att lämna styrgruppen. Nu måste ett första steg vara att faktiskt skicka ut den fullständiga versionen av Vision Järva 2030 till samtliga hushåll på Järva tillsammans med information om hur den demokratiska dialogen ska organiseras. Dokumentet behöver också finnas tillgängligt på flera språk. Remisstiden måste utsträckas till hela hösten, remissvaren sammanställas och någon form av storrådslag organiseras av staden i alla berörda stadsdelar i stil med Järva Sociala Forum, där Vision 2030 och idéer som väcks i remissvaren kan diskuteras innan beslut tas i kommunfullmäktige. Det samråd som förutskickas i visionen måste leda till att de boende kan påverka processen så att vi får en varsam upprustning med utgångspunkt från Järvabornas önskemål och behov till rimlig kostnad så att folk kan bo kvar!
Vi motsätter oss alla idéer om att sälja ut fler fastigheter, vare sig till privata värdar eller genom ombildning till bostadsrätter. Det är bostadsbolagens ansvar gentemot sina hyresgäster att återbetala sin stora skuld efter år av eftersatt underhåll. Vi är övertygade om att det också finns vägar att ge verklig makt och ansvar åt de boende inom allmännyttan. Det kan ske genom lokala styrelser i de kommunala bostadsbolagen där hyresgästerna har majoritet.
Järvalyftet upplevs av invånarna som ett rejält sänke och som ett uppifrånstyrt projekt. Vi menar att Järvalyftet ska läggas ner och att samtliga stadsdelsnämnder ska få utvecklingspengar så att invånarna kan utveckla stadsdelarna och den lokala demokratin.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordföranden Åsa Romson (mp) enligt följande:
Miljöförvaltningens remissvar lyfter fram flera viktiga aspekter om natur- och livsmiljön.
En varsam förnyelse bör genomföras där befintliga kvaliteter förbättras, till exempel genom att stärka de mindre centrum som finns i området. Den befintliga fantastiska grönstrukturen ska utvecklas med hänsyn till den biologiska mångfalden. Resurser som Kista gård, Akalla by och Eggeby gård bör tillvaratas. Tydligare entréer med friluftskartor behövs, och ett Naturum med information om djur och natur på olika språk skulle vara en värdefull förstärkning.
Ett friluftsbad vid Eggeby gård har länge önskats av de boende. Badet ska byggas och drivas med största möjliga klimathänsyn och med befintliga parkeringsplatser. Järvafältet behöver däremot inte någon ”evenemangsplats” eller arena som innebär nya parkeringsplatser och vägar. Däremot kan en liten amfiteater dit det leder gångvägar vara ett passande alternativ. Spontanidrott ska uppmuntras och alla idrottssatsningar ska vara lika tillgängliga för flickor/kvinnor som för pojkar/män.
Järvalyftet ska utgå från de boende på riktigt. Med metoder som utvecklats för omvänd planprocess ska Svenska Bostäder samt arkitekter/stadsplanerare tillsammans med de boende utveckla området. Det innebär också att man inte utgår från en svensk medelklasstereotyp om ”attraktivt boende” utan utgår från den befintliga befolkningsstrukturen. Visionen bör också ha ett tydligare fokus på barns, ungdomars och kvinnors villkor.
Visionen för Järva bör handla betydligt mer om klimatsmarta hus än vad den gör. Med nya klimatskal och andra åtgärder kan energianvändningen halveras. Därtill bör man satsa på solfångare, solceller och vindkraft samt invididuell mätning och debitering av varmvatten.
I visionen saknas hänvisning till den länge diskuterade begravningsplatsen i Järvaområdet. Den bör finnas med.
Förbifart Stockholms ska inte byggas, då den leder till ökade bullernivåer och partikelhalter. Motocrossbanan måste avvecklas omgående och Hansta naturreservat återställas. E18 bör läggas i en tunnel eller överdäckas. En bussgata bör inte anläggas över Järvafältet då det hotar naturen där. De nordliga pendeltågsgrenarna (Helenelund-Barkarby) ska kopplas ihop med spårvagn eller tunnelbana, och att den sträckningen ska passera i de nordvästra delarna av Järva, ungefär som vägen Akallalänken går nu.
Järvalyftet är en chans att visa hur miljonprogramsområden kan upprustas modernt, mänskligt och miljövänligt. Låt oss ta tillvara detta tillfälle!
Dnr 2008-002356-383
Överklagandet från Marianne Dahlheim tillstyrks.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att länsstyrelsen återlämnar ärendet till miljöförvaltningen för handläggning och nytt avgiftsbeslut.
Dnr 2008-010404-206
Rapporten godkänns.
Rapporten överlämnas till de verksamhetsutövare som ingått i kampanjen samt till bensinbolag och branschorganisationer.
1 Vägverket Region Stockholm föreläggs att under en prövotid på två år från det att den nya vägen tagits i drift vidta följande skyddsåtgärder innan avledning av trafikdagvatten från nya E 18 till Igelbäcken:
a) Rena vägdagvattnet så att föroreningshalterna i det renade vägdagvattnet innehåller följande riktvärden* innan vattnet mynnar ut i Skogsvaktarkärret:
Pb
ug/l
Cd
Hg
Cu
Zn
Ni
Cr
Tot-P
mg/l
Tot-N
Olja
PAH
SS
< 3
< 0,3
< 0,04
< 9
< 60
< 45
< 15
< 0,1
< 1,25
<0,25
< 1
< 25
Under perioden maj till oktober ska dessa riktvärden gälla som medelvärden som baserar sig på veckovisa samlingsprov.
Under november till april ska riktvärdena beräknas som ett medelvärde för perioden.
b) Ett kontrollprogram ska tas fram för dagvattendammarna i samråd med Miljöförvaltningen.
2 Efter prövotidens slut ska resultaten av Vägverkets mätningar, mätfrekvensen och riktvärdena utvärderas i samråd med Miljöförvaltningen.
* Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för verksamhetsutövaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 4 november 2008.
2) Vice ordförande Åsa Romson (mp) och ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och Stellan F Hamrin (v), föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag till beslut samt att därutöver besluta att riktvärdena för total-P och total-N skall vara 0,05 respektive 1,0 mg/l.
Det är av principiella skäl viktigt att också mindre vattensystem uppfyller gällande normer och miljökvalitetsmål inte bara för sin egen del utan också med tanke på att Sverige enligt beslut i HELCOM skall minska sin belastning av fosfor på Östersjön med runt 300 ton per år. Om inte också mindre vattendrag uppfyller sina ”åtagande” innebär detta i praktiken att andra aktörer som enskilda husägare, jordbrukare eller kommuner tvingas vidta mer omfattande åtgärder än vad som är rimligt. Detta gäller inte bara Igellbäcken utan också andra vatten i Stockholm som bl.a. Långsjön, Magelungen, Drevviken, Trekanten, Ältasjön och Lillsjön.
Igelbäcken mynnar i Brunnsviken som står i direkt förbindelse med Östersjön. Igelbäckens vatten härrör från Säbysjön, som idag är övergödd och enligt vattendirektivet måste åtgärdas.
Vid restaurering av sjöar måste den totala externa belastningen på sjön understiga omkring 0,3 g P/m2 sjöyta*år med en mindre variation beroende på sjöns vattenomsättningstid. Detta motsvarar enligt NVs normer en totalfosfoshalt i sjön på omkring 25 ug P/l. Högsta teoretiskt möjliga värde (en sjö med mycket kort omsättningstid) är 37 ug P/l (se NV förslag till miljökvalitetsnormer).
Detta innebär att totalfosforhalten i Säbysjön före 2015 kommer att ha en högsta fosforhalt på runt 25 ug P/l. Det är därför inte acceptabelt att tillrinnande vatten har en högsta P-halt på 100 ug/L, eftersom detta därmed kommer att motverka de förväntade effekterna inte bara i Igelbäcken utan också i Brunnsviken och därmed även innebära en alltför hög tillförsel av fosfor till Östersjön. En fosforhalt på omkring 25 ug P/l motsvara i normalfallet en kvävehalt på omkring 0,75 mg/l och en högsta halt på omkring 1,0 mg/L kan därmed tillåtas med tanke på den retention (självrening) som kan ske i ett normalt fungerande vattensystem. Denna retention möjliggör också en högsta fosforhalt på 50 ug/l (0,05 mg/l).
Förvaltningens förslag till beslut i punkterna 1 och 2 godkänns.
Punkterna 3 och 4 godkänns inte.
Förvaltningen uppmanas att samverka med IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram en version av klimatkalkylatorn med Stockholms profil
Miljö- och hälsoskyddsnämnden anför därutöver följande:
Vi anser att en klimatkalkylator kan utgöra ett bra och pedagogiskt informationsverktyg inom ramen för informationsprojektet Klimatneutrala Stockholmare.
Avseende punkten fyra anser vi att förvaltningens informationsinsatser i klimatfrågan gentemot stockholmarna bör hållas inom ramen för projektet Klimatneutrala Stockholmare. För att på så sätt åstadkomma en sammanhållen kommunikation och koncentrerade informationsinsatser.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 21 oktober 2008. Kontoret föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt följande:
Överlämna rapporten till Stadsledningskontoret som slutrapportering av projektet.
Uppdra till förvaltningen att medverka i IVL – Svenska miljöinstitutets arbete med att utveckla en nationell växthusgasprofil.
Uppdra till förvaltningen att i informationsarbetet kring klimatfrågan belysa konsumtionens påverkan på klimatet som ett stöd till stadens medborgare i deras konsumtionsval.
2) Vice ordförande Åsa Romson (mp) och ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och Stellan F Hamrin (v), föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar i enlighet med kontorets förslag till beslut.
Särskilt uttalande gjordes av vice ordförande Åsa Romson (mp) enligt följande:
Det är ett mycket intressant projekt som avslutas och vi välkomnar att Stockholms miljöförvaltning fortsätter arbeta med klimatfrågan utifrån ett helhetsperspektiv där både direkta och indirekta växthusgasutsläpp tas i beaktande och kommuniceras. Att få fram en särskild utsläppsprofil för Stockholm vore intressant eftersom Stockholmarna i detta projekt, liksom i en annan större studie på stockholmshushåll ’HUSUS’, avviker från riksnormen genom mindre utsläpp från bostäder och arbetstransporter men mer utsläpp från fritidsresor framför allt flyg.
Rapporten visar att projektet har lett till att de deltagande hushållen lyckats minska sina växthusgasutsläpp med drygt 20 procent. Utfallet av projektet har alltså varit positivt. Projektet har genomförts inom ramen för miljömiljarden. Det är beklagligt att den borgerliga majoriteten inte vill satsa på sådana insatser utan istället har avvecklat denna typ av investeringar så långt det har varit möjligt.
Dnr 2005-002441-111
Förvaltningens redovisning av projektet godkänns.
Rapporten överlämnas till Stadsledningskontoret som slutrapportering av projektet.
Detta angelägna ärende har genomförts inom ramen för KLIMP. Det är beklagligt att den borgerliga regeringen inte vill fortsätta att satsa på sådana insatser utan nu avbryter den här typen av klimatinvesteringar.
Dnr 2008-012143-206
1 Delta i samverkansprojekt ”Biogas Öst” som leds av Energikontoret i Mälardalen.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 24 oktober 2008.
Dnr 2008-011921-206
Rapporten överlämnas till stadsledningskontoret som slutrapportering av projektet.
Miljökontorets tjänsteutlåtande i rubricerat ärende från den 17 oktober 2008.
Att främja utvecklingen av biogas och fordonsgasmarknaden i Stockholm har varit en prioriterad fråga för majoriteten under hela innevarande mandatperiod. Staden har i samarbete med övriga aktörer arbetat fram en biogasstrategi och genomförandet av denna följs upp halvårsvis genom rundabordssamtal där samtliga aktörer på Stockholms marknad deltar. Detta initiativ har så här långt underlättat arbetet genom att det möjliggjort en rak kommunikation mellan alla inblandade parter. Ett bra exempel är att det på ett tidigt skede konstaterades att distributörerna av gas fått tydliga signaler från den tidigare smpv-majoriteten om att denna var emot möjligheten att använda naturgas i systemet som kompletterande back-up. Konsekvensen blev att tillgången på gas på tankstationerna inte kunde garanteras och många bilister råkade ut för stängda pumpar. I och med vårt klartecken för naturgas i systemet kunde AGA i början av året invigt en back-up station för detta ändamål i Knivsta. Tillgången ute på tankstationerna har förbättrats avsevärt under året.
Vidare har Stockholms kommunfullmäktige under hösten fattat beslut om att etablera ett fordonsgasbolag hos Stockholm Vatten AB. Bolaget ska producera, sälja och distribuera biogas. Majoriteten ser detta som en nödvändig åtgärd för att ytterligare stimulera utbudet av biogas inom staden.
Detta angelägna ärende har genomförts inom ramen för KLIMP. Det är beklagligt att den borgerliga regeringen inte vill fortsätta att satsa på sådana insatser utan nu avbryter den här typen av klimatinvesteringar. Det är också högst beklagligt att den borgerliga majoriteten planerar att avhända sig det nyligen bildade biogasbolaget i staden och i stället sälja det till privat aktör. Då minskar möjligheterna att planera för en ökad biogasproduktion i Stockholm.
Dnr 2008-012572-211
1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att återremittera ärendet samt att därutöver anföra följande:
Det råder uppenbarligen en del oklarheter avseende reglerna för miljözoner. Å ena sidan konstateras att det krävs en ändring av trafikförordningen, men å andra sidan föreslår förvaltningen att förutsättningen för att införa miljözon för personbilar bör utredas. Vi vill återremittera ärendet och uppdra åt förvaltningen att redogöra för de lagliga förutsättningarna att utvidga miljözonsbegreppet för personbilar.
1 Godkänna förvaltningens svar på skrivelsen.
2) Vice ordförande Åsa Romson (mp) och ledamöterna Eva Louise Erlandsson Slorach (s) och Stellan F Hamrin (v), föreslog att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar avgöra ärendet vid dagens sammanträde samt att besluta i enlighet med kontorets förslag till beslut.
Vice ordförande Åsa Romson ställde de framlagda förslagen emot varandra och nämnden beslutade återremittera ärendet i enlighet med Torbjörn Erbes m.fl. förslag.
Luftkvaliteten i Stockholm behöver bli bättre omgående och alla tänkbara verktyg behöver därför analyseras och de olika åtgärderna lyftas upp till den politiska diskussionen för en snar lösning. Eftersom den borgerliga majoriteten verkar motsätta sig de ekonomiska styrmedel som föreslagits måste även andra alternativ sökas.
Vi välkomnar förvaltningens initiativ att i samverkan med Göteborg och Malmö utveckla hur miljözoner för personbilar kan fungera som en åtgärd för att minska trafikens utsläpp av kvävedioxid och partiklar. Miljözonen skulle även kunna reglera höga utsläpp av CO2.
Ett alternativt verktyg som förvaltningen inte tittat på för att minska partikelhalterna finns dock i en utvidgning av regeringens förordning om miljöfarlig verksamhet och § 40 om lokala hälsoskyddsföreskrifter. Där ges kommuner möjlighet att reglera bl a tomgångskörning, och där skulle även kunna ges kommunal rådighet över dubbdäcksanvändning i den mån detta har hälsopåverkan.
· Avdelningscheferna redogjorde för aktuella ärenden på sina respektive avdelningar.
· Gustaf Landahl, avdelningschef för Plan och Miljö, besvarade frågan om vad som hänt med logistikprojektet som upphandlades i syfte att samordna transporter i Stockholm, för att spara pengar såväl som skona miljön. Gustaf berättade att projektet pågick i 16 månader varefter det lades ner, bl.a. med anledning av att volymen av den samordnade transporten minskade i sådan utsträckning att den ekonomiska vinningen uteblev (enligt SLK). Vice ordförande Åsa Romson efterfrågade WSP:s utvärdering av miljökonsekvenserna av projektet. Nämnden ska få ta del av utvärderingen i samband med nästa utskick av nämndhandlingar.