Sammanträde 2003-11-06

Budgeten innebär efter förutsättningarna en väl avvägd ambitionsnivå med högt ställda krav på god kvalitet i verksamheten. Negativt är att Norrmalm fortfarande har stora kostnader för fysisk verksamhet, städning, snöröjning och skötsel av parker samt kostnader för skollokaler, som fortfarande inte täcks av centrala anslag. Kommunstyrelsen har för avsikt att se över fördelningsnycklarna men fortfarande tvingas stadsdelen överföra resurser till dessa områden på sammanlagt cirka 10 mkr från bland annat skola och omsorg. Det är oacceptabelt att denna sneda fördelning av resurser fortgår år efter år. En kostnad som av konjunkturella skäl nu växer är kostnaderna för övertaligheten. Detta måste bli en högt prioriterad fråga för förvaltningen att övertalig personal kan beredas andra arbeten.

För att stödja anhörigvårdarna måste såväl korttidsboendet liksom dagverksamheten utvecklas. Korttidsboendet omfattar enligt budgetförslaget 10 platser för hela Norrmalm. Anhöriga måste få en ingående kännedom om vilka möjligheter som finns med stöd och hjälp, avlastning, hemvårdsbidrag o s v. Dagverksamhet finns i dag på Adolf Fredrikshuset främst för demenssjuka, på Dalagatans servicehus och på Mimer för de psykiskt funktionshindrade. Många äldre vistas ständigt i sina hem utan förutsättningar att komma ut i samhället. Positiva biståndsbeslut till stimulerande dagverksamhet skulle vara en väsentlig åtgärd inom äldreomsorgen.

Nämnden skall medverka till att bryta isolering och öppna möjlighet för de äldre till kontakt med anhöriga och andra och till att även i övrigt ta del i gemenskapen i samhället. Det är en viktig utgångspunkt för arbetet med äldreomsorgen på Norrmalm.

Av flera skäl är äldreomsorgen på Norrmalm i behov av att genomföra en uppsökande verksamhet. Inför den "äldrevåg" som kommer längre fram i tiden måste en noggrann planering ske, då samhällets resurser kanske inte har tillräcklig bärighet. Personer över 75 års ålder bör i detta sammanhang prioriteras. Hur många äldre befinner sig i behov av en annan bostad för att klara sitt hemma-boende och hur många behöver hjälp till en ändrad situation i övrigt är ett par av de grundläggande frågeställningar som bör studeras i samband med dessa besök.

Samma förhållande gäller pensionärernas erhållande av hemtjänst. Det gäller inte enbart städning och matlagning m.m. utan också förutsättningarna för pensionärerna att leva ett liv i gemenskap med andra. En översyn av vård-biträdenas arbetsmiljö måste ske då dessa ofta är stressade när de kommer till pensionären. Det måste finnas en stund för att lyssna och samtala såväl i hemtjänsten som i omsorgen i övrigt. Många av pensionärerna uttalar om vårdbiträdena "dom har ju så bråttom".

En viktig utgångspunkt för en utveckling av äldreomsorgen enligt ovan är att det sker på ett sätt som de ekonomiska förutsättningarna medger.

Vårdbiträdenas arbetsmiljö och därmed sjukskrivningarna måste nogsamt beaktas under 2004.

Frågan om personaltäthet på nätterna på de olika äldreboendena är en angelägen fråga. I denna fråga önskar nämnden få en särskild redovisning.

Vid den omstrukturering som nu sker med äldrebostäderna är det viktigt att beakta att de olika boendeformernas resurser kommer att finnas intakt i relation till de lokala pensionärernas behov. Sjukhemsboendet, liksom gruppboendet för demenssjuka, kommer framdeles att behöva stora resurser.

Kommunen får ej avhända sig nuvarande boenderesurser utan endast tillfälligt "omstöpa" äldrebostäderna till seniorboende. Dessa måste successivt återgå till någon form av äldreboende när den stora äldrevågen kommer. För perioden innan dess bör de kommunala bolagen administrera seniorboendet bland annat genom uthyrning och för övrigt svara för de praktiska frågorna.

En annan väsentlig fråga inom äldreomsorgen är att fortsätta arbetet med försöka hitta entreprenörer som är beredda att driva restauranger för de äldre i våra lediga restaurangenheter. Nu är flera av dem delvis uthyrda men inriktningen bör vara att finna entreprenörer som kan ta över dessa lokaler, ofta i attraktiva lägen, och åter öppna verksamhet med restaurangverksamhet.

Barn och ungdom behöver mer av icke-kommersiella fritidsmöjligheter på Norrmalm. Innevarande budget tillåter inte den nödvändiga satsningen på barn och unga när det gäller fritidsaktiviteter i stadsdelen. 2004 bör användas till att ta fram underlag för en framtida satsning med en sådan prioritering i budgeten att utvecklingen när det gäller barns och ungdomars fritid kan innebära ett alternativ till dagens helt dominerande kommersiella utbud.

Fritidsverksamhet och parklekar skall ej fortsätta att bedrivas som intraprenad utan bedrivas i egen regi.

För att minska sjukskrivningar och för att bereda arbete till bland annat övertaliga vill nämnden medverka till att ett försök görs med förkortad arbetstid. Kommun-styrelsens personal- och kvalitetsutskott kommer inom kort att lägga fram förslag till alternativa arbetstidsmodeller för olika kategorier och åldersgrupper. För att täcka uppkomna kostnader för att genomföra försök med förkortad arbetstid kommer nämnden att söka medel i den centrala kompetensfonden.

En utvärdering av stadens projekt med försök till sex timmars arbetsdag i slutet av 1990-talet har visat att utöver nya jobb ca hälften av den förkortade arbetstiden har ersatts genom att deltidsarbetande har fått heltidsarbete och tidigare arbetslösa eller övertaliga har fått arbete Den förkortade arbetstiden har också medfört att sjukskrivningarna har minskat mer än dubbelt så mycket jämfört med andra jämförbara arbetsenheter i staden, att övertiden har minskat, att arbetsmiljömässiga och organisatoriska förbättringar har skett och att kvaliteten har höjts.

I jämställdhetsplanen ska redovisning ske av könsfördelning på olika enheter, lönestatistik uppdelat på kön och uppgifter om långtidssjukskrivningar uppdelat på kön.

Nämnden har tidigare beslutat om att framställan skall ske till kommunstyrelsen om ökade anslag för det mycket viktiga mobila stödteamet. Det är viktigt att understryka att Norrmalm behöver en väl fungerande uppsökande verksamhet i stadsdelen som motsvarar den omfattning som stadsdelen nyligen har kunnat erbjuda med ett mobilt team om fyra personer.

I stadens Miljöprogram har 6 mål för en bättre miljö i Stockholm identifierats:

För att kunna implementera dessa 6 mål i stadsdelens verksamhetsplan bör konkreta åtgärder och åtaganden redovisas med lokala nyckeltal. Därför bör uppgifterna i programmet kompletteras med konkreta och miljörelaterade åtaganden under alla de rubriker nedan som är möjligt.

att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2004 med hänvisning till folkpartiets reservation i kommunfullmäktige

att förvaltningen återkommer med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2004 som bygger på de ramar folkpartiet föreslagit i stadens budget

att uppdrag åt förvaltningen att se till att samtliga enheter under verksamhetsåret upprättar kvalitetsgarantier, så kallade åtaganden, som sedan godkänns av nämnden

att verka för att en förskolepeng snarast införs på Norrmalm

att i budget 2004 låta hela den schablonökning som erhållits för förskola gå direkt ut till de enskilda förskolorna, och inte använda medlen till andra verksamheter

att återigen släppa in privata alternativ i välfärdssektorn genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ

att verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering och lågprisbutiker

att allt klotter och olaga affischering på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar

att se till att biståndsbedömningen inom äldreomsorgen och handikappomsorgen blir generös nog för att äldre personer och personer med funktionshinder verkligen får det stöd de behöver

att se till att, enligt tidigare löften, Vasaparken utrustas med en konstfrusen isbana

att återföra ansvaret för snöröjning, städning och parkhållning till gatu- och fastighetskontoret

att stadsdelsnämnden ser till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det

att uppdra åt förvaltningen att se över möjligheterna till lokaleffektivisering, i detta uppdrag ligger även att se över möjligheterna till lokalintegration mellan kommunala och privata enheter

att uppdra åt förvaltningen ta fram en jobbgaranti för socialbidragstagare inom stadsdelsnämnden, studieförbund, bemanningsföretag och näringslivet bör inbjudas att medverka i arbetet att ordna arbete för arbetslösa

att en vårdgaranti inom missbruksvården införs

att arbeta för att minska drogmissbruket bland ungdomar i stadsdelen

att uppdra åt förvaltningen att ta fram fler platser som kan användas för torghandel, ett exempel skulle kunna vara Upplandsgatan mellan Kungstensgatan och Observatoriegatan

att uppdra åt förvaltningen att pröva möjligheten att hyra ut restaurangutrymmen på berörda äldreboenden så att dessa åter kan bli attraktiva restauranger för bland annat de äldre

att därutöver i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget

att därutöver anföra följande:

Det ekonomiska läget i Stockholm är mycket bekymmersamt. År 2004 minskar våra gemensamma resurser betydligt, och det slår extra hårt mot våra stadsdelar. Därför är det viktigare nu än någonsin med en tydlig politisk prioritering av de verksamheter som är viktigast för medborgarna. Folkpartiets budgetförslag innebär ekonomiska förstärkningar av förskola, skola, äldreomsorg och socialt arbete. För att göra detta möjligt krävs att stora förändringar görs i Stockholms politiska organisation.

En stor del av den politiska byråkratin går att effektivisera genom en samman-slagning av nämnder, både i stadsdelarna och facknämnderna. Genom sammanslagningar kan nämnderna spara administrativa kostnader och göra mer effektivt

arbete. Inom flera delar av staden har uppdelningen och gränsdragningen av stadsdels-nämnderna inneburit gränsdragningar som inte är logiska. Folkpartiet vill utreda detta vidare, men gör redan nu bedömningen att de 18 stadsdelarna kan slås ihop till tolv.

I vår stadsdel, Norrmalm, krävs en tydlig och klar prioritering av kärnverksamheterna. Generellt sett har därför folkpartiet en större uppräkning av anslagen än majoriteten till just kärnverksamheterna. Skola, förskola, äldreomsorg och social omsorg inklusive handikapp-omsorg måste rimligen vara viktigare än Agenda 21-kontor, upphandling och ansvar för snöröjning, städning och parkskötsel, konsumentvägledare och lokala kultursamordnare. Självklart är det viktigt med miljöfrågor men Agenda 21-kontor behöver vi inte ha, vi har bra verksamhet inom detta område utan att behöva mer resurser. Ansvaret för snöröjning, städning etc. kostar oss mer än fem miljoner kronor än vi har i budget varje år. Det känns inte nödvändigt att fortsätta ta pengar från kärnverksamheterna för att vi själva skall ansvara för något gatu- och fastighetskontoret har stor erfarenhet av. Låt oss ha en tjänsteman som är vår controller i området i stället. Konsumentupplysning, ja samma som för Agenda 21 gäller här. Redan idag bedrivs bra verksamhet. Kultursamordnare då ? Javisst är det viktigt med kultur, men den har vi inte prioriterat bort bara för att vi inte tror att vi behöver egna tjänster för kultur-samordning. Vi tror att, i likhet med controllerverksamheten på städningen, så borde även kultursamordningen kunna skötas av redan befintlig personal. Det är viktigt att barnen får ta del av det rika kulturutbud vi har på Norrmalm. Vi vill också återinföra behovsprövningen av SL-kortet för gymnasister och människor med försörjningsstöd.

Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Allt fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Genom möjligheten att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter fick många människor möjligheten att ta makten över sina liv. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid.

Under 2003 avstannade detta arbete helt. Genom en systematisk återkommunalisering och "utsvältning" av privata alternativ har mångfald vänts till enfald. Valfrihetsreformerna är stoppade, och de enskilda alternativ som finns i staden inom exempelvis skola och omsorg, får sämre villkor. Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mer benägna att också ta ett politiskt ansvar.. Därför vill folkpartiet att nämnden arbetar för att öka människors reella makt över vardagen genom att öka valfriheten.

En politik för tillväxt
Från att ha varit en tillväxtregion med stark framtidstro har villkoren i Sveriges huvudstad förändrats radikalt det senaste året. Fram tonar bilden av en region med mycket svåra problem. Den socialdemokratiska politiken innebär ytterligare pålagor för stockholmarna i form av biltullar, höjda skatter och ett mycket stockholmsfientligt system för skatteutjämning. Enbart skatteutjämningen gör att invånarna på Norrmalm idag, 2003, betalar 368 miljoner kronor till andra kommuner. 2004 kommer den summan att öka med 34 miljoner. Lägg sen till landstingets kostnad för skatteutjämningen, så betalar Norrmalmsborna där 179 miljoner kronor i år, och 2004 ytterligare 21 miljoner kronor.

De problem som folkpartiet för ett par år sedan definierade som växtvärk har idag övergått till en förlamning som slår mycket hårt mot stadsdelarnas ekonomi. Att vända utvecklingen och skapa förutsättningar för tillväxt är i högsta grad en angelägenhet för stadsdelarna. I det arbetet måste vi visa att vi verkligen vill satsa på tillväxt, och då gäller att hålla en stram budget, att satsa på kärnverksamheter. Att visa att vi inte behöver en onödigt stor administrativ maktapparat där pengar tas från just kärnverksamheter för att klara kostnaderna för den administrativa apparaten. Som exempel kan lyftas fram det som visas i bilagorna till verksamhets-planen - schablonen till stadsdelens barnomsorg, heltidsbarn 4-5 år: till oss utdelad schablon på 91.900 kronor – pengen till förskolan per inskrivet barn blir 67.400 kronor. Samma gäller skolschablonen: av till oss utdelade 69.190 kronor till åk 6-9 går endast 48.730 kronor till skolan – resten går till att täcka underskott på andra verksamheter och till den administrativa förvaltningen. På område efter område ser det ut så, och det skapar stora problem för just de verksamheter vi absolut måste värna om !

Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta ska göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.

Att höja skatten, som den röd-gröna majoriteten gjort jämfört med förra mandat-perioden, minskar människors möjlighet att själv påverka sin situation. För många människor gräver de genomförda skattehöjningarna djupa hål i plånböckerna. Utöver höjningen med 1 krona och 80 öre (50 öre i Stockholms stad och 1 krona och 30 öre i Stockholms Läns Landsting) finns nu även förslag om ytterligare 65 öres skattehöjning och införande av trängselavgifter. Dessutom utkrävs Stockholm på orimliga belopp i utjämningsskatt.

Under 2003 har minskningen av antalet socialbidragsberoende avstannat helt. Arbete med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste än mer intensifieras.

Vi vill införa en modell som skiljer på försörjningsstöd till dem som har arbetslöshet som enda orsak till bidragsberoendet, och dem med en komplexare problembild som språksvårigheter, sjukskrivningar och andra sociala problem. Stockholm skall avskaffa socialbidraget i dess nuvarande form för människor som inte har andra problem än att de hamnat utanför arbetsmarknaden. Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. En särskild Stockholmsmodell – Stockholm Jobbar – skall införas för att hjälpa människor tillbaka till arbete.

Redan idag finns flera exempel på arbetssätt med en likartad inriktning i stadsdelarnas arbete. Skärholmens Jobbcentrum garanterar arbete inom femdagar till personer som söker socialbidrag enbart av det skälet att de blivit arbetslösa. Denna modell skulle kunna tjäna som förebild.

Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entreprenader och systematisk utsvältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som idag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen skall arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ.

Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.

Förskola
För både barn och personal är det viktigt att det finns klara mål för förskolan; dels mål som anger inriktningen på den pedagogiska verksamheten och uttrycker en önskad kvalitetsutveckling, dels mål som anger de pedagogiska ambitioner förskolan har för varje barn. Sådana mål saknas i förskolan, men finns för grundskolan och alla andra skolformer. För att underlätta resultatuppföljningen av förskola bör därför tydliga mål utarbetas.

I takt med att förskolan får ett större pedagogiskt ansvar än tidigare är det oerhört viktigt att utbildad personal har huvudansvaret för verksamheten. Förskollärare har efter tre års högskolestudier en pedagogisk kompetens att lära och utveckla barn. Deras kompetens som yrkeskår är värdefull och ska tas på allvar. Det är lika viktigt att behörig personal ska ha pedagogiskt ansvar inom förskolan som att behöriga grundskollärare ska undervisa inom grundskolan.

Förskolan i Stockholms stad står inför en akut kris. Minskningen av barngrupperna har misslyckats, och de närmaste åren väntas efterfrågan på platser i barnomsorgen öka ytterligare. För att möta den växande krisen krävs höjda anslag som öronmärks och går direkt ut till de enskilda förskolorna. Stadsdelen ska verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden.

Under 2003 användes en betydande del av anslaget till förskolan till annan verksamhet i stadsdelarna. I genomsnitt försvann mer än fem procent av schablonanslaget till barnomsorg in i byråkrati och administration. År 2004 måste hela den schablonökning som stadsdelen erhållit för förskola gå direkt ut till de enskilda förskolorna, och inte användas till andra verksamheter.

Föräldrars val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Etableringsfrihet för enskilda alternativ i kombination med likvärdiga villkor är en förutsättning för valfrihet. Det idiotstopp mot avknoppning som införts i staden innebär att kvaliteten inom förskolan blir lidande, och likriktningen ökar.

Ett maxtak för barngruppernas storlek bör införas. Ett rimligt tak bör vara 14-15 barn i småbarnsgrupperna och 18-19 barn i grupperna för större barn. Minskningen av barngrupperna är ett av de mest angelägna målen för förskolan, och förutsätter också att förskolan tilldelas rimliga resurser för att detta ska bli möjligt.

Grundskola
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Ingen elev ska behöva lämna grundskolan utan godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Stockholms stad och stadsdelarna måste vidta en rad åtgärder för att ge grundskolan förutsättning att klara sin uppgift; att ge alla elever de grundläggande kunskaperna.

Skolan ska ställa tydliga kunskapskrav på eleverna. Försök med kunskaps-utvecklingsscheman i Stockholms stad visar att alla elever kan bli godkända i de viktigaste ämnena om kraven görs tydliga, kontrolleras med utvärderingar, kommuniceras med hemmen och stöttas upp med extra insatser där sådana behövs. En bra skola ställer också krav på ordning och studiedisciplin. Våld, hot om våld, trakasserier och mobbning är inte acceptabelt.

I budgeten för 2004 höjs skolpengen, de pengar som är öronmärkta till skolan för undervisning och lärarlöner, med ungefär en procent. Sanningen är att detta inte ens täcker löneökningar i skolan. Satsningarna är så blygsamma att de leder till kraftiga nedskärningar. I folkpartiets budgetalternativ väljer vi att prioritera grundskolan och satsar därför 110,7 miljoner kronor mer än majoritetens på skolan. Med den satsningen höjs skolpengen för skolår 0-5 med 10,6%.

Ett växande problem i Stockholms stad är att de resurser som fördelas från Stadshuset till stadsdelsnämnderna för grundskoleverksamhet aldrig når skolorna. Under år 2003 försvann mer än 142 miljoner kronor av elevernas pengar till svarta budgethål och byråkrati. Grundskolan måste därför lyftas ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde. Som ett första steg i den riktningen bör hela skolans budget öronmärkas till skoländamål. Idag är endast själva skolpengen och "anslag 2" öronmärkta. I framtiden bör även resten av skolschablonen samt de olika språkschablonerna för invandrarelever öronmärkas till skolorna.

De fristående skolorna bidrar med pedagogisk förnyelse och mångfald inom det svenska skolväsendet. För varje år ökar antalet barn och ungdomar som väljer att gå i en fristående skola. Att den nya majoriteten i staden motverkar valfrihet och fristående alternativ är därför mycket olyckligt. Lika villkor skall gälla mellan kommunala och fristående grundskolor. Det idiotstopp mot avknoppning som införts i staden innebär att kvaliteten inom grundskolan blir lidande och att mångfalden minskar.

Stockholmsproven är en garant för undervisningens kvalitet och en likvärdig betygssättning över hela staden. Beslutet att avskaffa stockholmsproven i svenska måste därför rivas upp och alla planer på att avskaffa stockholmsproven i engelska och matematik måste genast stoppas.

Äldreomsorg
En av stadsdelens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, individualisering, trygghet och valfrihet.

Under förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan sattes i centrum. Valfrihet i hemtjänsten, en strategi för kvalitetsutveckling, planering för valfrihet i boendet, kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättandet av en äldreombudsman och stora ekonomiska tillskott är något av allt som genomförts.

Dessvärre har den nya majoriteten av s, v och mp satt stopp för fortsatt utvecklingsarbete och förnyelse av äldreomsorgen. Under 2003 har entreprenader dragits in, byggandet avstannat, de ekonomiska förutsättningarna för enskilda utövare försämrats. Stadsdelen måste bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt driva företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.

Under den förra mandatperioden skedde en kraftig satsning på boenden med heldygnsomsorg, där över 500 nya platser tillskapades. Utbyggnaden innebar en kraftig minskning av kön till särskilda boenden, men fortfarande finns ett visst behov av om- och nybyggnation av vissa äldreboenden. Fortfarande finns flera boenden där människor mot sin vilja tvingas dela rum. Även för dementa saknas idag lämpliga boenden.

Nu är det dags att ta nästa steg för en ökad mångfald i boendet, genom en omvandling av vissa servicehus till seniorbostäder. Omvandlingen motiveras av en förändrad efterfrågan på olika typer av boende för äldre. Samtidig som efterfrågan ökat på seniorboenden med hyresrätt, finns en överkapacitet av bostäder i stadens servicehus. I Norrmalm märks även ett minskat antal äldre-äldre som självklart påverkar behovssituationen. Omvandlingen får däremot aldrig motiveras av ett besparingsbehov i stadsdelen, där människor med behov av boende i servicehus eller av vårdboende plötsligt skall klara sig i egna seniorbostäder. Människor med behov av en högre omsorgsgrad än servicehusen erbjuder, måste erbjudas plats i de särskilda boendeformerna med heldygnsomsorg. Det är också helt oacceptabelt att Norrmalms stadsdelsnämnd av stadsledningskontoret tvingas betala åtskilliga miljoner i onödan för tomma servicehuslägenheter. En kompensation för dessa kostnader är ett absolut måste !

Valfrihet inom äldreomsorgen måste förbättras, dels genom en mångfald av nivåer i omsorgen, men också genom valfrihet mellan kommunala och enskilda alternativ över hela staden. Idag nekas människor i många fall boende i en annan stadsdel, trots att stadens äldreboenden enligt fastställda riktlinjer ska betraktas som en gemensam resurs. Denna begränsning av valfriheten till en enda stadsdel är oacceptabel.

Under de kärva ekonomiska förhållanden som nu råder i stadsdelen är faran stor att biståndsbedömningarna av strikt ekonomiska hänsyn blir allt restriktivare. Det är något som vi också tycker oss märka genom kontakter med våra äldre på Norrmalm och deras anhöriga. Vi vill därför understryka att det är av yttersta vikt att stadsdelen i biståndsbedömning följer av Stockholms stad antagna riktlinjer. I det sammanhanget vill vi starkt understryka vikten av att uppföljningen av de beslutade biståndsärendena görs på bra sätt. Här finns fortfarande stora brister. Folkpartiet kommer nogsamt att följa att detta efterlevs.

Omsorg om funktionshindrade
Valfriheten för människor med funktionshinder måste öka. Fortfarande råder brist på bostäder, vilket minskar möjligheterna att välja mellan olika boendeformer. Arbetet med att få fram fler bostäder, inte minst gruppboende, måste fortsätta. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. Den som får hjälp i det egna hemmet skall själv få välja vilken hemtjänstgivare man vill anlita.

Stadsdelen skall arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. Stadsdelen skall också upprätta en lokal handikapplan. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.

Socialt ansvar
Behovet av valfrihet, individuell anpassning, är lika stor i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet skall stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt som ägnar sig åt professionellt socialt arbete.

Förutsättningarna för en meningsfull vardag måste förbättras för människor med psykiska funktionshinder. Idag finns exempel på hur personer nekas deltagande i dagverksamheter i andra stadsdelar än den de bor i. Denna form av stadsdelsarrest måste omedelbart upphöra och ersättas av valfrihet och möjlighet att delta i verksamheter på andra håll i Stockholm.

Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av utsatta människor och måste undvikas. De redan beslutade besparingarna på t ex Verkstan visar majoritetens totala ointresse för de människor som haft stor nytta och också nöje av att delta i Verkstans aktiviteter. Staden måste arbeta aktivt med att få fram fler boenden för människor med psykiska funktionshinder.

Alla tendenser till en liberalare syn på narkotikan måste med kraft motverkas. Missbruket kryper allt längre ner i åldrarna, därför vill vi öka insatserna för att tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som prövar droger och/eller riskerar att hamna i kriminalitet. Vi vill få till ett effektivare förebyggande samverkansarbete mellan sociala verksamheter och bland annat polis och skolor.

För att hjälpa människor med missbruksproblem att bryta sitt missbruk vill folkpartiet införa en vårdgaranti i missbrukarvården, liknande den som infördes under förra mandatperioden för sjukvård i landstinget.

Fysisk miljö och tillgänglighet
Klotter är ett allvarligt problem, inte minst ur ett socialt perspektiv. Klottret förfular stadsmiljön, gör bostadsområden nergångna och kollektivtrafiken ogästvänlig. Det skapar en känsla av otrygghet och förslumning. Kampen mot klottret är central i arbetet med att förhindra att barn och ungdomar dras in i grövre brottslighet. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter, inkluderande olaga affischering, skall saneras inom 24 timmar.

Norrmalm är den stadsdel som har flest besökare från andra delar av regionen än någon annan i staden. Det kan vara både positivt och negativt. Positivt för att människor söker sig till just vår stadsdel för att den har ett stort kulturellt utbud och även många arbetsplatser. Negativt för att det innebär att vi bl. a. får stora renhållnings- och städkostnader för utemiljön. I de fördelningar som görs till stadsdelarna får Norrmalm en alltför liten del av våra kostnader täckta. Varje år kostar detta område oss mer än fem miljoner kronor utöver de tilldelade budgetmedlen. Dessa fem miljoner kronor måste betalas, och tas då från kärn-verksamheternas område. Det är helt oacceptabelt. Därför anser vi att det är rimligt att föra över ansvaret för snöröjning, städning och renhållning och parkskötsel till gatu- och fastighetskontoret. Vi kan skapa inflytande över skötseln genom att avdela någon av våra tjänstemän till att vara s k controller på området, och ha nära kontakt med gatu- och fastighetskontoret.

Upprustningen av Vasaparken kommer att höja parkens kvalitet. De föreslagna förändringarna kommer att få Vasastadsborna att än mer än idag gilla sin park. Men, Vasastadsbornas högsta önskan kommer majoriteten inte att infria, trots alla stolta vallöften, nämligen att bygga en konstfrusen isbana. Jag kan förstå om majoriteten värnar om stadsdelens budget, men det har inte skett särskilt stora förändringar i budgetläget sen före valet. Och före valet gick det bra att lova runt och sen hålla tunt. Folkpartiet kommer att stå kvar vid våra vallöften, och vill därför ge utrymme för byggandet av den konstfrusna isbanan.

Kommunfullmäktige har beslutat att Stockholms stad skall vara världens mest tillgängliga stad. Det innebär mycket arbete med att göra staden tillgänglig. Tillgängligheten gäller alla områden, inte endast trottoarkanter och övergångs-ställen. Det avser tillgängligheten till stadsdelens information, inklusive hemsidan, rätt undervisning med rätt stöd i skolan, och inte minst – tillgängliga skolor. I vår stadsdel har vi många gamla skolbyggnader, som endast delvis är tillgängliga för elever med funktionshinder, föräldrar med funktionshinder och skolpersonal med funktionshinder. Matteus skola är ett praktexempel på hur det INTE får gå till. Här finns elever med funktionshinder, och den enda hissen som finns i skolan har inte fungerat trots upprepade reparationer. Självklart måste varje skolbyggnad ha två hissar om den fysiska tillgängligheten skall kunna garanteras.

Eleverna har skolplikt, och skolan borde därför också har som plikt i att se till att tillgängligheten fungerar, fungerar på alla områden så att alla elever kan få den utbildning de skall ha. En rörelsehindrad elev skall kunna delta i samma aktiviteter som sina klasskamrater. När det gäller handikappanpassning av skolorna måste SISAB också ta sitt ansvar.

Ökad demokrati
Medborgarnas rätt till inflytande, insyn och delaktighet är ett bra argument för att utveckla stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. De bör ges större möjligheter att påverka förhållandena för medborgarna inom sitt geografiska område. Genom en kontinuerlig dialog med brukare av olika verksamheter och genom att medborgarna ges möjlighet att påverka besluten ökar stadsdelsnämndernas legitimitet som företrädare för medborgarna i stadsdelarna.

Den tidigare borgerliga majoriteten har målmedvetet strävat efter att öka möjligheterna för medborgarna på Norrmalm att få information om stadsdelens verksamheter, delge sina synpunkter till politiker och tjänstemän, och ha reell möjlighet att påverka. För detta arbete förärades stadsdelen 2002 utmärkelsen Guldlänken för bästa e-demokratisatsning. Detta arbete måste fortgå. Kontakten med Norrmalms medborgare måste utvecklas genom att ta hjälp av den nya informations tekniken.

Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.

Många skäl talar för att den politiska stadsdelsnämndsorganisationen avskaffas utifrån målsättningen att allt som kan beslutas bättre eller lika bra av enskilda invånare också skall beslutas av dem - inte av de politiska församlingarna. De uppgifter stadsdelsnämnderna har i form av individärenden och som idag handhas av de sociala delegationerna bör skötas av sociala distriktsnämnder.

Staden skall skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter och information om dessa möjligheter skall väsentligt öka inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, skola och förskola. Finansieringen skall ske gemensamt men valet av utförare, kommunal eller privat ska fattas av den enskilde och dess familj.

Parkskötsel, snöröjning samt städning av gator och parker bör samlas centralt i staden i syfte att maximera utnyttjandet av resurser och kompetens. Vi ser idag hur Norrmalm får ta av kärnverksamhet som skola och omsorg för att finansiera den merkostnad som man har p.g.a. att vi är Stockholms mest besökta stadsdel. Detta går ut över Norrmalmsborna men även staden som helhet då det gör att city inte blir lika välstädat som det skulle kunna vara om det finansierades och sköttes centralt.

Administrationen av förskolan, skolan och omsorgen om funktionshindrade bör lyftas från stadsdelsnämnderna för att verksamheten skall ges till lika villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor.

Skola
Kunskapsuppföljningen i skolan bör vara en naturlig del av skolutvecklingen på Norrmalm. Det är viktigt att låta de goda exempel som finns inom de fria skolor som verkar på Norrmalm plockas upp i den kommunala skolan. Inte minst det arbete som förts framgångsrikt mot mobbing bör kunna införas och utvecklas inom den kommunala skolan.

Äldreomsorg
Den restriktivare bedömning inom hemtjänsten, serviceboende samt äldreboende som förvaltningen föreslår kommer att innebära en märkbar försämring för de äldre innevånare på Norrmalm som är i behov av hjälp. Detta stämmer dåligt med majoritetens fagra vallöften.

Ett ännu allvarligare hot mot en god hemtjänstservice är förslaget att inte öka ersättningen med mer än 2 % trots att den avtalsenliga lönekostnaden ökar med över 3%. Det finns stor risk att hemtjänsten tvingas dra ner på tiden hos varje enskild brukare när ersättningsnivån inte täcker avtalsenliga lönehöjningar. På sikt leder det till högre kostnader för stadsdelen, eftersom brukarna i högre utsträckning tvingas övergå från eget boende med hemtjänst till det för den enskilde sämre och för stadsdelen mycket dyrare äldreboende.

Den omstrukturering som nu påbörjats av Norrmalms äldreboende är nödvändig, vi vill ge en eloge till förvaltningen på Norrmalm för att man trots en mycket svår omställning gjort sitt yttersta för att klara denna så smärtfritt som möjligt. Det är vår förhoppning att omställningen skall leda till ökad valfrihet av boendeform samt garanterad förtur att kunna stanna i stadsdelen. Valfriheten skall även innebära möjlighet att få boende i andra delar av staden.

Funktionshindrade och psykiatri
Den nya handikapplanen skapar problem då den garanterar löften som är omöjliga att hålla. Detta skapar i slutändan en besvikelse hos de funktionshindrade och försvårar utvecklingsarbetet i dessa frågor. Vi vill därför ändra de formuleringar som stadgar ett absolut åtagande "skall….." till "bör", anledningen till detta är att vi vet att det ibland är omöjligt att leva upp till dessa åtaganden, detta har visat sig inte minst när det gäller handikappanpassning av skolor. Vi är till skillnad från majoriteten av den mening att politiker inte skall ställa ut löften som de aldrig har för avsikt att hålla.

Vi är mycket oroade över den nya majoritetens nedrustning av psykiatrin. De förändringar som gjordes under den förra mandatperioden gjordes just med syftet att garantera verksamheten för de psykiskt sjuka. Vi vill därför verka för en samordning av insatser för de psykiskt sjuka tillsammans med landstinget.

Parkering
Parkeringssituationen på Norrmalm är mycket svår. Att återinföra den P-terror som rådde mellan 94-julen 97 är inget sätt att lösa problemet! Endast genom att underlätta för bilförarna kan situationen förbättras. Det bör ske genom en ökning av parkeringsplatser, både för boende och besökare. Den nya zon- indelningen som kommunfullmäktige beslutade om i förra veckan riskerar att drabba Norrmalsborna på ett förödande sätt då stora delar av Norrmalm kommer att drabbas av mer än fördubblad P-avgift på 50 kr/timme. Den beslutade höjningen av boende-parkeringen blir ännu ett dråpslag mot invånarna på Norrmalm när avgiften höjs från 250 kr till 500 kr i månaden.

Det planerade införandet av biltullar kommer att i stor utsträckning påverka stadsdelen. En grundlig utredning av vad det kommer att betyda för stadsdelens näringsidkare är nödvändig.

Stadsmiljö
En viktig del av stadsmiljön på Norrmalm är våra parker inte minst Vasaparken. Det gladde oss därför mycket att miljöpartiet ville stödja vårat särskilda uttalande om vasaparken, så att vi därigenom uppnådde majoritet i stadsdelsnämnden för att Vasaparken skall vara en stadspark och inte en aktivitetspark. Vi tror dessutom att säkerheten och stadsmiljön skulle kunna förbättras avsevärt med ett ambitiöst belysningsprogram för stadsdelen, vi vill därför att stadsdelsnämnden äskar pengar ur de medel som finns avsatta centralt i staden för förbättrad belysning. Att utveckla staden bör vara ett rättesnöre i planarbetet, att ta tillvara stadens kvalitéer och låta staden vara stad. Stadsdelsnämnden bör verka för att kvartersstaden expanderar ut över norra stationsområdet och in i Solna.

För oss moderater är den bästa demokratiutvecklingen att medborgarna själva kan fatta de beslut som är viktiga i deras vardag, och att den offentlig service som vi alla behöver för att skapa den goda staden sköts på ett sätt som sätter uppgiften och servicen i centrum inte organisationen.

1. Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2004 med hänvisning till kristdemokraternas reservation i kommunfullmäktige.

2. Att förvaltningen återkommer med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2004 som bygger på de ramar kristdemokraterna förslagit i stadens budget.

3. Att uppdra åt förvaltningen att se till att samtliga enheter under verksamhetsåret upprättar kvalitetsgarantier, så kallade åtaganden, som sedan godkännas av nämnden.

4. Att åtgärder vidtas för att påskynda minskningen av barngruppernas storlek och arbetet för att småbarnsgrupper inte ska överstiga 13-14 barn och syskongrupper 17-18 barn nås till år 2006.

5. Att uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjedaghem.

6. Att vid nästa upphandlingstillfälle kräva att parklekarna förlänger sina öppettider.

7. Att i första hand involvera föreningslivet i fritidsverksamheten för barn och ungdomar.

8. Att uppdra åt förvaltningen att överföra en stor del av den från kommunfullmäktige tilldelade schablonen avseende förskola, grundskola och skolbarnomsorgsverksamhet direkt till respektive enhet.

9. Att uppdra åt förvaltningen att i grundskolan införa skriftliga omdömen i ordning och uppförande samt redovisning av frånvaro.

10. Att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till "kontrakt" mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.

11. Att uppdra åt förvaltningen att lägga fram en konkret handlingsplan för hur fler grundskoleelever ska uppnå kunskapsmålen i kärnämnena svenska, engelska och matematik.

12. Att uppdra åt förvaltningen att studera hur skolorna och inte minst friskolorna på Norrmalm arbetar förebyggande mot mobbning, och därefter sammanställa resultatet i ett antimobbning program.

13. Att skolbarnomsorg/mellanstadieverksamhet ska erbjudas eleverna i en mer öppen, ej inskriven verksamhet, som kan drivas av skolan eller i annan regi, till exempel av föräldrar eller föreningar.

14. Att bygga en permanent skateboardbana i Observatorielunden.

15. Att uppdra åt förvaltningen att se till att alla äldre som får hjälp av stadsdelen får ett personligt samtal om vad enhetens åtaganden innebär för den enskilde.

16. Att funktionshindrades integritet och egna val respekteras.

17. Att stadsdelsnämnden ser till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.

18. Att uppdra åt förvaltningen att se över möjligheterna till lokaleffektivisering. I detta uppdrag ligger även att se över möjligheterna till lokalintegration mellan kommunala och privata enheter.

19. Att uppdra åt förvaltningen ta fram en jobbgaranti för socialbidragstagare inom stadsdelsnämnden. Studieförbund, bemanningsföretag och näringslivet bör inbjudas att medverka i arbetet att ordna arbete för arbetslösa.

20. Att en vårdgaranti inom missbrukarvården införs.

21. Att arbeta för att minska drogmissbruket bland ungdomar i stadsdelen.

22. Att uppdra åt förvaltningen att inför beslut göra analyser av vad beslutet får för konsekvenser för näringslivet och sysselsättningen i regionen.

23. Att ta fram former för att redovisa brottsförebyggandet rådets arbete löpande till stadsdelsnämnden.

24. Att det brottsförebyggande rådet tar fram konkreta förslag på åtgärder för att minska brottsligheten i stadsdelen.

25. Att uppdra åt förvaltningen att inte bara öka säkerheten för cyklister i stadsdelen utan även EU-mopedister.

26. Att uppdra åt förvaltningen att ta fram fler platser som kan användas för torghandel. Ett exempel skulle kunna vara Upplandsgatan mellan Kungstensgatan och Observatoriegatan.

27. Att uppdra åt förvaltningen att upprätta en plan för kraftsamling mot klotter och annan vandalisering så att nolltolerans uppnås.

28. Att stadsdelsnämnden begär en resursförstärkning från renhållningsnämnden för att klara de ökade kostnader Norrmalm har för städning av stadens centrala delar.

29. Att uppdra åt förvaltningen att iordningställa ett belysningsprogram för stadsdelen och äska pengar från de medel som finns avsatta centralt för förbättrad belysning.

30. Att avsätta medel för att öka tillgängligheten av information och möjligheterna till interaktion med förvaltning och politiker med hjälp av informations teknik.

31. Att uppdra till förvaltningen att pröva möjligheten att hyra ut restaurang-utrymmen på berörda äldreboenden så att dessa åter kan bli attraktiva restauranger för bland annat de äldre.

32. Att återigen släppa in privata alternativ i välfärdssektorn genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ

34. Att därutöver i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2004.

35. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Ökad egenmakt
Den enskildes möjlighet att påverka sin egen situation kan öka genom att förflytta beslut från politikerna till köksbordet. Olika valfrihetsmodeller och pengsystem är ett sätt att göra detta. Välfärden ska vara gemensamt finansierad via våra skatter och genom en mångfald av utförare ska den enskilde få göra egna val och då ökar kvaliteten. De senaste åren har sådana valfrihetssystem gjort det möjligt för äldre och funktionshindrade att välja hemtjänst, avlösare och ledsagare.

Stadens röd-gröna majoritet uttrycker stor misstänksamhet mot förnyelsen av stadens verksamhet och mot att människor i ökad utsträckning får välja själva. De valfrihetsmodeller som införts riskerar att förtvina om de inte utvecklas och underhålls. En åtstramning av förhållandena för de organisationer och företag som bedriver hemtjänst, ledsagar- och avlösarservice innebär att valfriheten inte kommer att överleva. Avbrutna upphandlingar och snävare utrymme för personal att avknoppa leder också till mindre förnyelse och därmed en sämre kvalitetsutveckling. Vi kristdemokrater vill gärna utveckla fler valfrihetsmodeller till exempel inom boendet för äldre, för hemlösa samt utreda om missbruksarbetet kan göras mer motiverande.

Att höja skatten, som den röd-gröna majoriteten gjort jämfört med förra mandat-perioden, minskar människors möjlighet att själv påverka sin situation. För många människor gräver de genomförda skattehöjningarna djupa hål i plånböckerna. Utöver höjningen med 1 krona och 80 öre (50 öre i Stockholms stad och 1 krona och 30 öre i Stockholms Läns Landsting) finns nu även förslag om ytterligare 65 öres skattehöjning och införande av trängselavgifter. Dessutom utkrävs Stockholm på orimliga belopp i utjämningsskatt.

Allt detta kommer i flera fall synas i ökat socialbidragsberoende. Den föregående borgerliga majoriteten har målmedvetet minskat socialbidragsberoendet. Nu riskerar istället bidragsberoende och uppgivenhet att breda ut sig. Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Trots en relativt låg arbetslöshet är det fortfarande alltför många som är beroende av bidrag och en viktig målsättning är därför att alla som kan arbeta ska göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.

Nästan lika allvarligt som skattehöjningen är den nya röd-gröna majoritetens oförmåga att prioritera. Det är uppenbart att den nya majoriteten ser skattehöjningar som något önskvärt i sig, snarare än som en nödvändighet för att upprätthålla en god service.

Mer tid för barnen
I storstadens höga tempo lever många människor under hård press. Stressade barn och vuxna är effekten av en samhällsutveckling där de flesta barnfamiljer lever utan marginaler, såväl vad avser ekonomiska tillgångar som tid. Den minutjakt och brist på marginaler i tillvaron som de flesta barnfamiljer lever under inverkar självfallet negativt på både barns och vuxnas livskvalitet. Att skapa mer tid för barnen måste vara ett viktigt politiskt mål. Fungerande familjer leder till färre separationer, mindre stress och magsår, mindre risk för drogmissbruk och så vidare. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst.

Kristdemokraterna anser att de viktigaste åtgärderna i Stockholms stad de närmaste åren är att utveckla förskolan, skolan och äldreomsorgen. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med ökad valfrihet och respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet.

Den röd-gröna majoriteten vill begränsa människors egna initiativ och påverka deras val genom att höja skatten och prioritera verksamheter genom subventioner. Det familje- och arbetsliv som utformats av socialdemokratiska regeringar, från Myrdal och framåt, har skapat den brist på valfrihet och de negativa effekter vi ser i dag. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnsomsorgsformer och bristen på möjligheter att kombinera arbete och uppfostran av eget barn, förstärks ytterligare genom maxtaxan och den avgiftsfria allmänna förskolan.

Minskade barngrupper
I valrörelsen utlovade socialdemokraterna och vänsterpartiet en minskning av antalet barn i barngrupperna. För att i praktiken möjliggöra detta har vi krist-demokrater i vårt budgetförslag anslagit 150 miljoner kronor extra för att inleda detta arbete redan samt drivit frågan om ett tak för barngruppernas storlek. Dessa 150 miljoner kronor räcker för att minska alla barngrupper med ett barn. För vår stadsdel innebär det, utifrån den beräkning som stadsledningskontoret gjort, att ytterligare 5,2 miljoner kronor tillförs för att påbörja minskningen av barn-gruppernas storlek.

Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Vår målsättning är därför att småbarns-grupper inte ska överskrida 13-14 barn och syskongrupper inte överskrida 17-18 barn. På Norrmalm är barngrupperna idag något större.

Fler familjedaghem
Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Familjedaghem ska upplevas som ett likvärdigt alternativ till förskola. På Norrmalm finns endast en handfull dagbarnvårdare och ett 100-tal barn står i kö. Behovet är alltså mycket stort.

Öppen förskola
För föräldralediga, hemarbetande och dagbarnvårdare är det viktigt att det finns Öppen förskola där barnen kan få stimulans och föräldrarna utbyte med andra föräldrar. Därför ska ett nät av öppna förskolor som svarar mot behovet finnas. I kristdemokraternas budget för staden har därför 12 miljoner kronor avsatts till att bygga ut Öppen förskola.

Fritidsverksamhet
Parklekarna utgör viktiga mötesplatser för förskolor, lediga barn och ungdomar och hemmavarande föräldrar med barn. I Stockholm är detta extra angeläget eftersom det i många bostadsområden inte finns plats för säker utomhuslek. Prioriterat är att förlänga öppettiderna för parklekarna. I första hand ska föreningslivet involveras i barn- och ungdoms-verksamheten. Parklekens lokaler i Vasaparken skulle på ett helt annat sätt än idag, kunna utnyttjas för ungdoms-aktiviteter de tider då parkleken är stängd. Vi kristdemokrater anslog därför 9 miljoner kronor till parklekarna i vårt budgetförslag. För många ungdomars skull behövs en permanent skateboardbana i Observatorielunden.

Trygghet och kunskap i skolan
Skolans absolut viktigaste uppgift är att se till att alla elever känner sig välkomna och trygga i skolan, och lämnar grundskolan med godkända betyg i basämnena. Skolan behöver ge betyg tidigare än idag. I väntan på att detta kan genomföras är det av största vikt att alla elever och föräldrar erbjuds skriftliga omdömen kring elevens kunskapsutveckling.

Skriv in föräldrarna i skolan
När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna "skrivas in" för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett "kontrakt" bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till "kontrakt" bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.

Trygghet för de äldre
Äldre Stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. För att förbättra omsorgen och höja äldres livskvalitet, och därmed skjuta upp insjuknande och behovet av sjukvård, behövs mer kunskap om och utbildning kring demens. Demens är en uppmärksammad sjukdom som alltfler drabbas av. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård vill vi att äldreomsorgspersonal och biståndsbedömare erbjuds utbildning om demens. Kristdemokraterna har föreslagit ett omfattande utbildnings- och fortbildningsprogram för äldreomsorgspersonal. Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär för personalen att arbeta med demenssjuka. Det ökar också säkerheten för den demente. Vi vill även att det införs särskilda demensteam som kan höja kompetensen inom detta område i staden.

Vi kristdemokrater vill även att alla de anhöriga som gör en stor insats ska få ökat stöd. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.

Det är viktigt att arbetet med att ta fram åtaganden och kvalitetsgarantier fortsätter. Rapporter om förhållandena på vissa äldreboende visar med all önskvärd tydlighet att kraft måste läggas på att se till att det man lovat i sina åtaganden verkligen utförs. Alla äldre bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.

Omsorg om funktionshindrade
Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.

Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.

Social trygghet
Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar.

Socialbidrag ska vara en tillfällig hjälp och ges som en sista handsåtgärd. Motprestationer i form av arbete eller utbildning bör i de flesta fall kunna krävas. Allt i syfte att snarast bryta bidragsberoendet och återgå till en egen försörjning. Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.

Brottsförebyggande arbete
Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Varje enskild människa har en skyldighet att handla med omtanke om sina medmänniskor på samma sätt som allas rättigheter måste tas tillvara. Att utsätta andra för brott är att kränka människovärdet. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämnden nu har startat ett brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdelsnämnden till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida. Det brottsförebyggandet rådet måste nu sätta mål och ta fram konkreta åtgärder för att minska brottsligheten i stadsdelen.

Stadsvakter
De försök som genomförts med centrum- och områdesvärdar i bland annat Kista och Rinkeby stadsdelsnämnder har varit mycket framgångsrika. Stadsvakter, som vi kristdemokrater gärna kallar dem, ska absolut inte ersätta polisen men har på de ställen där det prövats visat sig ha en enorm förebyggande inverkan. Ett sådant försök bör startas i Vasastan med utgångspunkt från Vasaparken och Observatorielunden. Parallellt bör samverkan utvecklas med i första hand lokalt näringsliv och fastighetsägarna om hur stadsvakterna ska fungera. En trepartsöverenskommelse bör slutas om hur verksamheten kan skötas och finansieras på längre sikt.

Droger ligger bakom en ansenlig del av brottsligheten. Många bostadsinbrott utförs för att finansiera missbruk liksom uppgörelser där försäljning av droger ingår, finns med som bärande element i en stor del av brottsligheten. Det drogförebyggande arbetet är därför viktigt både för individen men också för att minska brottsligheten i samhället.

Alla tendenser till en liberalare syn på narkotikan måste med kraft motverkas. Missbruket kryper allt längre ner i åldrarna, därför vill vi öka insatserna för att tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som prövar droger och/eller riskerar att hamna i kriminalitet. Vi vill få till ett effektivare förebyggande samverkansarbete mellan sociala verksamheter och bland annat polis och skolor.

Stadsmiljö
En god miljö är en av de viktigaste förutsättningarna för ett rikt och mänskligt liv. I uttrycket en god miljö ingår även faktorer som en trivsam bebyggelse, stads-bilder som bjuder harmoni för ögat. Vi vill utveckla stadens miljö i sitt samman-hang, det vill säga låta staden vara stad. Detta görs genom blandning av olika arkitektoniska lösningar, och hänsynstagande till det aktuella områdets syfte och funktion i stadsmiljön.

Ökad demokrati
Medborgarnas rätt till inflytande, insyn och delaktighet är ett bra argument för att utveckla stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. De bör ges större möjligheter att påverka förhållandena för medborgarna inom sitt geografiska område. Genom en kontinuerlig dialog med brukare av olika verksamheter och genom att med-borgarna ges möjlighet att påverka besluten ökar stadsdelsnämndernas legitimitet som företrädare för medborgarna i stadsdelarna. Vi kristdemokrater vill ständigt pröva den verksamhet Stockholms stad bedriver. I första hand ska beslut flyttas över till den enskilde, och i andra hand decentraliseras från centrala nämnder till stadsdelsnämnderna.

Den tidigare borgerliga majoriteten har målmedvetet strävat efter att öka möjligheterna för medborgarna på Norrmalm att få information om stadsdelens verksamheter, delge sina synpunkter till politiker och tjänstemän, och ha reell möjlighet att påverka. För detta arbete förärades stadsdelen 2002 utmärkelsen Guldlänken för bästa e-demokratisatsning. Detta arbete måste fortgå. Kontakten med Norrmalms medborgare måste utvecklas genom att ta hjälp av den nya informations tekniken.

Stora förändringar inom äldreomsorgen kommer att ske under verksamhetsåret 2004. Den planerade omstruktureringen av servicehusboendet kommer bl.a. att innebära att ett stort antal servicebostäder kommer att omvandlas till senior-bostäder med hyreskontrakt för pensionärer 65 år och äldre.

Norrmalms stadsdelnämnd har beslutat att ca 300 bostäder skall omvandlas. Däribland har beslutats ,att 112 lägenheter på Riddarsporren skall bli senior-bostäder. Detta innebär att det "särskilda boendet " på Riddarsporren minskar väsentligt .Konkret medför detta att resurserna för pensionärer med behov av särskilt boende kommer att bli helt otillräckliga.(endast 16 servicelägenheter kvar)

Pensionärerna i Vasastaden är många och har med största sannolikhet bott länge i området och kanske tänkt sig att Riddarsporren är där man slutligen vill bo. Ofta är den trakt där man är "hemma" sedan länge den plats där man vill ha sitt äldre-boende. För att lösa situationen måste pensionärerna i Vasastaden tänka sig att flytta till Väderkvarnen eller Väduren. Pensionärer i dessa områden, som önskar en seniorlägenhet, måste tänka sig att flytta till Riddarsporren.

Hade det inte varit lämpligare att fördela seniorbostäderna över de tre största servicehusen och därigenom kanske beaktat pensionärernas närhetsbehov inte minst när det gäller det särskilda boendet.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.