Din position: Hem > Stockholms stad > Norrmalms stadsdelsnämnd > Sammanträde 2012-08-23
Vice ordföranden Anita Lindskog (S) valdes att, tillsammans med ordföranden Hanna Broberg (M) justera dagens protokoll. Justeringen äger rum den
Anmäldes att protokoll fört vid stadsdelsnämndens sammanträde den 19 juni 2012 justerats den 26 juni.
________________________
Entledigande av ledamot samt val av ny ledamot i budgetberedningen år 2012.
Information om webbsändning och digitala utskick av nämndhandlingar.
Dagordningen fastställdes.
Diarienummer 1.2.4.-318/2012
Stadsdelsnämndens beslut
Medborgarförslaget överlämnas till stadsdelsförvaltningen för beredning.
Ett förslag om att skapa fler utomhusgym i Vasastan anmäldes.
Förslag till beslut
Ordförande Hanna Broberg (M) föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag
Diarienummer 1.2.4.-296/2012
Skrivelsen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Ärendet
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 augusti 2012.
Shadi Larsson med flera (MP) lämnade in en skrivelse den 25 maj 2012. I skrivelsen föreslås nämnden besluta om att stödja ett upprättande av ett ungdomsråd på Norrmalm, ta fram en handlingsplan och att processen med beslut om utformningen av ett ungdomsråd går snabbt.
Ett ungdomsråd blir en vidareutveckling av de olika forum som redan i dagsläget finns på stadsdelen för ungdomar att föra fram sina åsikter, som till exempel att förvaltningen har bjudit in en grupp med ungdomar kring Hagastadens framväxt. Förvaltningen är positivt till förslaget och kommer att ta fram en handlingsplan hösten 2012. Arbetet ska innehålla förslag på konkreta projekt att arbeta med men även ett långsiktigt perspektiv på ungdomars inflytande och möjlighet att föra fram deras åsikter. Vidare ska en diskussion genomföras med stadsdelens ungdomar för att höra deras åsikter och synpunkter kring ett lokalt ungdomsråd och hur det ska organiseras.
Diarienummer 1.2.4.-259/2012
Medborgarförslaget avslås.
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 juli 2012.
Ina Sparrman inkom i april 2012 med ett medborgarförslag om att bygga en trappa till linbanan i Observatorielunden. Stadsdelsnämnden beslutade vid sammanträde den 25 maj 2012 att medborgarförslaget skulle överlämnas till förvaltningen för beredning
Linbanan i Observatorielunden är uppförd enligt den svenska standarden för lekredskap och stötdämpande underlag. Linbanan är rekommenderad för barn i åldern 5-12 år. Enligt tillverkaren är tanken att de minsta barnen inte ska kunna tas sig upp på egen hand, då de ofta inte har den motorik som krävs för att använda linbanan. På en linbana kan användaren komma med hög fart och åkdelen kan kränga åt olika håll. Enligt tillverkaren ska trappor inte finnas på linbanor då kanter och utstickande föremål medför en ökad skadarisk om någon skulle ramla från linbanan.
Diarienummer 1.2.1.-415/2012
1. Årsrapporten besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 augusti 2012.
Revisorerna för Norrmalms stadsdelsnämnd har avslutat revisionen av nämndens verksamhet år 2011. Revisorerna bedömer att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är tillfredsställande. Nämnden har nått de av kommunfullmäktige beslutade målen för verksamheten, med undantag för målet om att invånarna ska vara eller bli självförsörjande. Revisionskontoret bedömer att nämnden har uppfyllt sina egna mål och uppnått i verksamhetsplanen angiven verksamhet.
Nämndens styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig. Några granskningar visar dock att den interna kontrollen kan förbättras. Nämndens bokslut och räkenskaper för år 2011 bedöms vara rättvisande.
Diarienummer 1.5.1.-363/2012
Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Ledamöterna Shadi Larsson och Nicke Grundberg (MP) lämnade ett särskilt uttalande.
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 13 augusti 2012.
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bl.a. Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av ett förslag från stadsledningskontoret om förändring av fördelningsnyckeln för stadsmiljöverksamhet.
Stadsledningskontoret föreslår att fördelningsnyckeln för stadsmiljöverksamhet justeras enligt förslag från Sweco EuroFutures AB och att den nya nyckeln börjar gälla från och med budget 2013. Stadsledningskontoret redovisar också att budgeten för stadsdelsnämndernas stadsmiljöverksamhet kommer att ökas med 17,6 mnkr. Kontoret bedömer att den nya ramen bättre skulle motsvara stadsdelnämndernas kostnader för stadsmiljöverksamheten.
Förvaltningen anser att den föreslagna ändringen bör vara ett första steg i en större förändring av fördelningssystemet. I det perspektivet och med den budgetförstärkning som indikeras ställer sig förvaltningen bakom förslaget.
Ett nytt system från budget 2014 bör bygga på en bredare genomlysning av olika delar i fördelningssystemet, men också innehålla förslag om hur ramförändringar med anledning av utökade ytor och ökad folkmängd kan ske ”automatiskt”, likt andra peng- eller schablonsystem i stadens budget.
Särskilt uttalande
Ledamöterna Shadi Larsson och Nicke Grundberg (MP) lämnade följande särskilda uttalande:
Miljöpartiet vill framhålla vikten av att Norrmalm inte förlorar resurser till grönområdesskötsel på grund av att den nya fördelningsnyckeln på ett felaktigt sätt uppskattar belastningen på innerstadens parker. Även om den föreslagna modellen i övrigt tycks väl utarbetad, är det en påtaglig miss att likställa den egentliga dagbefolkningen med antalet arbetsplatser i stadsdelen.
Vasastans parker attraherar mängder av människor; både Vasaparken och Observatorielunden lockar turister utifrån såväl som besökare från övriga Stockholmsregionen. Även Vanadislunden kommer sannolikt att bli ett populärt utflyktsmål när Vanadisbadet på nytt öppnar för allmänheten.
Att stadsdelen får tillräckligt med resurser för att kunna hålla dessa ytor i gott skick är viktigt av flera anledningar. Dels är det nödvändigt för att säkerställa en god levnadsmiljö för Norrmalms egna invånare. Dels ligger det i hela regionens intresse att innerstaden även i fortsättningen har attraktiva och välskötta parker att visa upp som en viktig del av vad Stockholm har att erbjuda. Miljöpartiet vill därför särskilt uttala sitt stöd till förvaltningens förslag att utreda en mer differentierad klassning utifrån den faktiska belastningen av ytorna, exempelvis genom att ta hänsyn till en innerstadsfaktor snarare än antal arbetsplatser.
Diarienummer1.5.1.-311/2012
Vice ordförande Anita Lindskog m.fl. (S) reserverade sig mot beslutet.
Idrottsförvaltningen har begärt yttrande från bl.a. Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad. Målet med programmet är att stimulera fler stockholmare att bli fysiskt aktiva.
Stadsdelsförvaltningen är positiv till det föreslagna programmet. Fokusområdena är relevanta och de föreslagna prioriterade grupperna är väl underbyggda genom aktuell forskning.
Vice ordförande Anita Lindskog (S) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Beslutsgång
Ordförande Hanna Broberg (M) ställde förslagen mot varandra och fann att stadsdelsnämnden hade beslutat i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag.
Reservation
Vice ordförande Anita Lindskog m.fl. (S) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
Vi välkomnar det nya idrottspolitiska programmet från stadshuset. Med ökade hälsoproblem för både unga och gamla i staden ser vi behovet av en kommunal strategi som både kan bidra till utvecklandet av folkhälsoarbetet, men även ge fler människor nöjet att uppleva och utöva sport och motion.
Socialdemokraterna ser med tillförsikt på vad denna plan kommer att innebära i praktiken. Förslaget pekar kraftigt på behovet att ge alla invånare, rik som fattig, möjligheten att motionera. Den borgerliga majoriteten bedriver dock en politik som ger precis motsatt effekt. Exempelvis kan vi i årets stadsbudget se hur M, FP, C och KD valde att höja skolornas hyrestaxor för utbildning i simskola, trotts att en betydande del av ungdomarna i både socioekonomiskt svaga och starka områden idag saknar simkunnighet.
Förslaget påpekar även vikten att skapa fler ytor för fritidsaktivitet i staden. Tyvärr kan vi även här se hur de styrande hela tiden tummar på målen, ett klart exempel är ju den nu ev. "krympningen" av de nya idrottshallarna på Kristinebergshöjden med upp till 60 % av den ursprungliga planen.
Socialdemokraterna i Stockholm vill ta krafttag för ökat idrottsutövande. S-Norrmalm gick till val på att verka för ett anlägga en sporthall i vår stadsdel, och har därtill varit drivande i att även de nya stadsplanerade områdena i stadsdelen innefattar utrymmen för motionsaktiviteter. Förutom våra vallöften kan man också se hur vi nu utvecklar våra mål från stadshuset.
Utöver detta vill vi även ifrågasätta förslagets utgångspunkt att endast stadens egna aktiviteter skall behöva ge subventionerade priser till målgrupperna. Om man verkligen menar allvar med målet om ett mer mångfasetterat idrottsutbud för stadens ungdomar, bör man även se till att barn och ungdomar inte skall vara förpassade till att endast pröva sig fram till sin favoritsport. Man bör även få möjlighet att därefter utöva den, oavsett ens ekonomiska medel. Vi föreslår därför att samtliga aktörer som tar emot bidrag från idrottsförvaltningen förbinds att subventionera priserna till de prioriterade grupperna.
Vi hade även önskat en större fokusering på de äldre, både i förvaltningens uttalande och i grundförslaget. Äldres behov och möjligheter till motion är på flera sätt kraftigt begränsade, och en fokusering och utvärdering kring de äldres behov och önskemål bör beaktas och utredas.
Det är utmärkt att programmet har en folkhälsoprägel och bygger på att idrott och motion handlar om hälsa och välmående för stadens invånare. Det är bra att ansvaret för helheten fastslås i programmet. Folkhälsa är ett ansvar för alla delarna av Stockholms stad och inte enbart för idrottsnämnden. Detta är en förutsättning för att nå bra resultat.
Nedan följer Miljöpartiets synpunkter på hur programförslaget kan utvecklas ytterligare.
1. Lyft in hbtq-perspektivet i programmet
Förslaget till idrottspolitiskt program definierar jämställdhet och mångfald som ett av sju fokusområden, vilket vi välkomnar. Tyvärr saknas hbtq-perspektivet i det liggande förslaget. Det är välkänt att hbtq-personer har en betydligt sämre hälsa i jämförelse med befolkningen som helhet. Gruppen idrottar också i föreningsform i mindre utsträckning. I Ungdomsstyrelsens enkät till unga (16-25 år) år 2009 svarar exempelvis 39 procent av de heterosexuella männen att de idrottar varje vecka i en förening. Motsvarande siffra bland homo- och bisexuella män är endast 22 procent. Det är mycket viktigt att hbtq-perspektivet inkluderas i programmet. Programmet bör särskilt beakta möjligheterna för transpersoner att idrotta, som är en ofta bortglömd grupp.
Vi rekommenderar att begreppen ”sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck” införlivas i visionen om att alla år 2030 ”oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk och socioekonomisk bakgrund utövar idrott och motion utifrån egna önskemål och förutsättningar”. (Se sida 1 och 5.)
Hbtq-perspektivet bör vidare stärkas i strategi- och ansvarsavsnitten samt i indikatorer för fokusområdet ”Jämställdhet och mångfald”. Här berörs i stort sett enbart jämställdhet, medan andra aspekter såsom hbtq men även sociala faktorer och etnicitet, inte uppmärksammas tillräckligt.
Det är mycket viktigt att ledare och aktiva inom föreningslivet är medvetna om vikten av att arbeta normkritiskt och skapa en inkluderande idrottsrörelse där ingen känner sig utestängd. Vi vet att idrotten kan vara en källa till gemenskap, ökat självförtroende och utveckling. Samtidigt vet vi att idrottslivet även kan vara en arena för diskriminering av de som avviker från normen. Än idag finns få kända idrottare som har kommit ut som homo- eller bisexuella eller som transpersoner, något som vi menar, är en indikation på bristen av öppenhet och respekt för hbtq-personer inom idrottsrörelsen. Homofobi, diskriminering och misshandelsfall hör inte hemma i demokratiska föreningar. Idrottsrörelsen ska vara inkluderande och här alla ska känna sig välkomna.
Staden ska både stödja och ställa krav på de bidragsmottagande föreningarna att de motverkar diskriminering. I strategin för fokusområdet ”Föreningsliv” bör ingå att idrottsföreningarna kan visa att de arbetar för att motverka alla former av diskriminering. Ett sådant arbete kan exempelvis bestå av att ledare och tränare utbildas i hbtq-kunskap och normkritik. Staden bör underlätta för föreningarna genom att i egen eller andras regi erbjuda utbildningsmöjligheter till föreningarna. Det är viktigt att staden skapar förutsättningar för att föreningar får tillfälle att utbyta erfarenheter om hur de arbetar med de här frågorna.
2. Konkretisera strategin för ökad jämställdhet och mångfald
Vi välkomnar att jämställdhet och mångfald betonas i programmet. En indikator som rör anläggningar, såväl nya som befintliga, riktade till tjejer bör dock läggas till under fokusområdet ”Anläggningar och ytor för fysisk aktivitet”. Jämställdhetsaspekten är viktig även när det gäller spontant idrottande, vilket utövas av män i högre utsträckning än kvinnor. Fotbollsplaner fungerar oftare för killar som spontanidrottsplats, tjejer använder inte alls dessa i samma utsträckning. En genusanalys behöver göras för att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att uppmuntra även tjejer till spontanidrottande.
Det behövs en strategi för att alla ska erbjudas likvärdiga möjligheter för att vara fysiskt aktiva oavsett kön, etnisk bakgrund, socioekonomiska förhållanden eller funktionsnedsättning. Konkreta åtgärder för att motverka diskriminering på grund av etnisk bakgrund eller socioekonomiska förhållanden saknas helt i delmålen. Dessa grupper bör också synliggöras i avsnitten strategi, indikatorer samt ansvar.
Mångfaldsperspektivet måste stärkas i programmet.
Vi saknar diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning i visionen om att alla år 2030 ”oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, etnisk och socioekonomisk bakgrund utövar idrott och motion utifrån egna önskemål och förutsättningar”. (Se sida 1 och sida 5.)
3. Höj ambitionsnivån för fokusområdet tillgänglighet
Ett viktigt fokusområde som programmet tar upp är tillgänglighet. Vi anser dock att ambitionsnivån är för lågt ställd. Programmet beskriver nuläget i staden där funktionsnedsatta idrottar i mycket mindre utsträckning än övriga befolkningen. Det är alltså mycket viktigt att vi ställer höga krav på vad staden ska åstadkomma. Vi vill bland annat påpeka vikten av att satsa på spontanidrott för personer med funktionsnedsättning. Utegym anpassade för personer med funktionsnedsättning är ett steg i rätt riktning. Även andra former av spontanidrott bör kunna tillgänglighetsanpassas.
Exempel på hur ambitionsnivån i programmet kan höjas är följande skärpningar av skrivningarna. Meningen ”Stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden ska verka för att berika utbudet av aktiviteter för personer med funktionsnedsättning” (se sida 6) bör ändras till ”Stadsdelsnämnderna och idrottsnämnden ska berika utbudet av aktiviteter för personer med funktionsnedsättning”. Meningen ”Stadsdelsnämnderna ska verka för att personer boende på gruppbostad erbjuds möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet” (se sida 7) bör ändras”Stadsdelsnämnderna ska tillse att personer boende på gruppbostad erbjuds möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet”. Till sist bör meningen ”Idrottsnämnden ska arbeta för att utveckla utbudet för personer med funktionsnedsättning vid stadens sim- och idrottshallar” (se sida 7) ändras till ”Idrottsnämnden ska utveckla utbudet för personer med funktionsnedsättning vid stadens sim- och idrottshallar”.
De indikatorer som ingår i Programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättning är ”Andelen barn och ungdomar med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet” och ”Andelen vuxna med funktionsnedsättning som deltar i fritidsverksamhet”. Risken med alltför generella indikatorer är att vissa grupper glöms bort. För att kunna anpassa satsningarna på rätt områden bör uppdras åt förvaltningen att återkomma med förslag på indikatorer som ger en bild av hur situationen ser ut för olika typer av funktionsnedsättningar. Vi anser också att det är viktigt att ytterligare kvantifiera målsättningarna med en indikator som mäter utbudet av idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Detta för att se hur utbudet förändras över tid.
4. Skärp skrivningarna om tidiga elitsatsningar och ta upp mobbning
Vi anser att det idrottspolitiska programmet mer tydligt ska ta ställning mot elitsatsningar i tidiga åldrar. Det är också den signal som staden ska kommunicera till de idrottsföreningar som tar del av stadens föreningsbidrag. Under fokusområdet ”Föreningsliv” ska nämnas att alltför tidiga elitsatsningar ska motverkas. Idrott ska vara tillgängligt för alla och präglas av glädje och gemenskap. Det är viktigt att såväl barn som vuxna kan idrotta utan att det handlar om elitsatsningar.
Vidare måste programmet mer tydligt ta avstånd från mobbning. Mobbning är något som inte enbart sker i skolan utan på många olika arenor, exempelvis inom idrotten. Att bli utsatt för mobbning innebär ett stort lidande. Idrottspolitiska programmet ska tydligt fastslå att mobbning inom idrotten ska bekämpas. Varje barn har rätt att känna sig tryggt och säkert under sitt idrottsutövande. Föreningar som får bidrag från staden har ett särskilt ansvar för att bidra till arbetet mot mobbning.
5. Förtydliga stadsplaneringens betydelse för folkhälsoarbetet
Det är positivt att förslaget till program betonar att alla stadens nämnder och bolag har ett ansvar för folkhälsofrågan. Det är mycket viktigt med en ökad samverkan mellan idrottsnämnden och andra nämnder, inte minst utbildnings-, stadsbyggnads- och exploateringsnämnden.
Bostadsområden bör planeras med hänsyn till människors behov av att motionera och med god tillgång till både organiserad idrott och spontanidrott i närområdet. Idrottshallar ska planeras kollektivtrafiknära för att fler ska kunna välja ett hållbart och hälsofrämjande sätt att ta sig till träningen. Grönområden uppmuntrar till spontanidrott och till att cykla eller promenera. Skolan har också möjlighet att lägga grunden till en aktivare livsstil både genom skolidrotten och genom att uppmuntra cykling eller promenad till skolan. Många elever men även utomstående använder skolgården för fysisk aktivitet efter skoldagens slut. Att satsa på skolgårdar som ytor för spontanidrott är en smart satsning i en tätbebyggd stad. till I förslaget till idrottspolitiskt program saknas skrivningar om vikten av att staden planeras på ett sätt som främjar fysisk rörelse, exempelvis promenader framför stillasittande bilåkning. Genom att planera och bygga på smartare sätt kan staden stimulera och uppmuntra människor att röra sig mer och på så sätt främja folkhälsan. Inom fokusområdet ”Anläggningar och ytor” bör förtydligas att stadsbyggnads- och exploateringsnämnden ska verka för en planering som främjar fysisk rörelse. Detta bör även förtydligas för fokusområdet ”Samverkan” under underrubriken ”Ansvar”. (Se sida 11 och 12.)
6. Komplettera med barns och ungas möjligheter att påverka
Enligt Barnkonventionen har barn rätt till delaktighet och att göra sin röst hörd (artikel 12 i Barnkonventionen). I programmet bör fastslås att barn ska ges möjlighet att påverka idrottsmöjligheterna i Stockholms stad. På så sätt kan staden med större säkerhet förvissa sig om att idrottsverksamheten styrs av rätt prioriteringar och satsningar sett ur barnets perspektiv.
Att ta del av barns och ungas egna åsikter höjer kvaliteten i de beslut som fattas och är också ett ansvar som åläggs staden i och med Sveriges ratificering av Barnkonventionen.
7. Lyft in klimat och miljö i programmet
Vi saknar klimat och miljö i programförslaget, vilket är viktiga delar av ett modernt, framtidsinriktat idrottspolitiskt program. Idrottsanläggningar ska byggas av miljöanpassade material och med låg energiförbrukning. Exempelvis bör anläggningarnas lämplighet för solceller på taken undersökas. I samband med renoveringar av äldre idrottsanläggningar ska Idrottsnämnden verka för att miljöanpassning sker.
Stockholms luft är mycket dålig och stark kritik har riktats mot staden från EU. Satsningar på utomhusidrott i innerstaden bör gå hand i hand med en långsiktig plan för att förbättra luftkvaliteten. Det är en mycket viktig folkhälsofråga.
Idrottsmark bör endast i undantagsfall exploateras. Om ändå exploatering sker på idrottsmark ska den exploaterade idrottsmarken ersättas med likvärdig NY yta. I programmet benämns kompensation som ”likvärdig yta”. Det bör förtydligas att detta innebär att den exploaterade marken ersätts med annan mark. Det går alltså inte att betrakta exempelvis upprustningar av befintlig idrottsyta som kompensation för idrottsyta som exploateras.
8. Utveckla och förtydliga strategiavsnitten
Det är oklart för oss vilket syfte avsnitten ”Strategi” har för de olika fokusområdena. Intrycket är att skrivningarna generellt sett är alltför allmänt hållna, exempelvis strategin för fokusområdet ”Föreningsliv” . Istället uppfattar vi att det ofta är under underrubriken ”Ansvar” som strategin återfinns. Här specificeras vad som ska göras för att verka i den riktning som pekas ut. De olika strategiavsnitten i programmet bör konkretiseras och eventuellt migreras med avsnitten ”Ansvar”.
Diarienummer 1.5.1.-361/2012
Ledamoten Hans Enroth (V) reserverade sig mot beslutet.
Vice ordförande Anita Lindskog (S) lämnade ett särskilt uttalande.
Kommunförbundet har begärt synpunkter från bland annat Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av att ett gemensamt projekt i Stockholms län inletts. Projektet görs på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och Sociala välfärdsberedningen och avser kommunalisering av hemsjukvård – ”hemsjukvård 2015”.Stadsdelsförvaltningen stödjer förslaget om Hemsjukvård 2015, men anser att flera frågeställningar behöver utredas och förtydligas så att ansvarsområden och kostnader är väl avgränsade innan Stockholm stad tar över verksamheter från Stockholms läns landsting.
Ledamoten Hans Enroth (V) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Ledamoten Hans Enroth (V) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att besvara remissen med följande synpunkter:
En flytt av gränssnitt löser inte alltid samverkansproblemen. Det finns risk för att samverkansproblemen bara flyttas. I Stockholms län i stort och i Stockholms stad finns dessutom stora samverkansproblem.
För att nämna ett exempel: på Kungsholmen finns över 30 anlitade hemtjänstföretag som ska samverka med sex olika företag (varav SLSO ett) som driver vårdcentral. Det är inte bara kommun och landsting som ska samarbeta, det är också en mängd olika företag. Därför kommer samverkan troligen fortsätta att vara ett utvecklingsområde även efter en kommunalisering av hemsjukvården. I detta avseende ligger Stockholm i framkant, men med LOV kommer andra delar av landet att beröras i allt högre utsträckning. Inte minst är tidigare mycket goda exempel med områdesbaserade team i andra kranskommuner svårare att få till ju fler aktörer som är inblandade, liksom väl fungerande vårdkedjor.
Vi ser därutöver två risker.
Att äldreomsorgen är fortsatt underfinansierad.
Äldreomsorgen inom staden anser vi vara underfinansierad i dagsläget. För att hemsjukvården ska vara patientsäker är det viktigt att se över finansiering och även prioriteringar inom staden.
Att det tubbas på kompetensen.
Inom omsorgen finns i dag i staden stora kompetensbrister. Dessa ställer ibland till med problem redan i dag för de sjuksköterskor som verkar inom äldreomsorgen och för de distriktssköterskor som verkar inom hemsjukvården, inte minst vad gäller delegeringar. Kompetensbristerna är en patientsäkerhetsrisk, och kommunerna kommer att behöva vässa sitt patientsäkerhetsarbete. Sammantaget kan det finnas anledning att skynda långsamt och kontinuerligt säkerställa att det finns tillräckliga resurser avsatta.
Vice ordförande Anita Lindskog (S) lämnade följande särskilda uttalande:
Vi ställer oss bakom tjänsteutlåtandet med följande tillägg;
Vårt fokus hamnar mer på frågan om hur denna växling ska gå till snarare än om. Av stor vikt är också hur det ska ske med bättre kvalitet för brukarna. I det sammanhanget är det värt att betona att systemet med väldigt många utförare kan försvåra samverkan och att det kräver ett genomtänkt arbetssätt för att uppnå fördelarna i ett samlat huvudmannaskap för hemsjukvård.
Vi ser fram emot att följa förslagets utveckling och vill poängtera att vi förutsätter att denna reform blir till det bättre för brukarna och inte tvärtom. En väsentlig del i det hela är att man lyckas med rekryteringen av sjuksköterskor som har adekvat utbildning för uppgiften samt att kommunen/staden framstår som en attraktiv arbetsgivare i konkurrensen om denna yrkesgrupp.
Diarienummer 1.5.1.-397/2012
Vice ordförande Anita Lindskog m.fl. (S), ledamöterna Shadi Larsson och Nicke Grundberg (MP) samt ledamoten Hans Enroth (V) reserverade sig mot beslutet.
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 augusti 2012.
Kommunstyrelsen har begärt yttrande från bl.a. Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av förslag till vissa ändringar i socialtjänstlagen. Bl.a. föreslås att den som innebär att den som beviljas ekonomiskt bistånd, under vissa förutsättningar, har rätt till bistånd beräknat med utgångspunkt från 75 procent av eventuell arbetsinkomst, s.k. jobbstimulans. Vidare föreslås att socialnämndens möjlighet att anvisa praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet utökas till att omfatta alla som uppbär ekonomiskt bistånd.
Förvaltningen är i allt väsentligt positiv till förslagen men anser att det behövs vissa klargöranden när det gäller frågan om jobbstimulans.
Ledamoten Shadi Larsson (MP) lade fram ett förslag till beslut och föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta i enlighet med detta.
Reservationer
Vi är i huvudsak positiva till förslagen i remissen gällande den del som behandlar frågan om att den som beviljas ekonomiskt bistånd, under vissa förutsättningar, har rätt till bistånd beräknat med utgångspunkt från 75 procent av eventuell arbetsinkomst, s.k. jobbstimulans. Även de klargöranden som Förvaltningen önskar i bifogat tjänsteutlåtande är relevanta och förtjänar att besvaras.
Däremot delar vi inte förslaget att socialnämndens möjlighet att anvisa praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet skall utökas till att omfatta alla som uppbär ekonomiskt bistånd. Vi menar tvärtom att det är helt fel väg att gå.
Det är naturligtvis rimligt att ställa motkrav på människor som uppbär ekonomiskt bistånd i lika hög grad för de som fyllt 25 år som för de under 25 men vi anser att det hanteras på ett godtagbart sätt redan idag.
Vi anser att förslaget innebär en förskjutning från att se individens hela situation till att alla med ekonomiskt bistånd dras över en och samma kam, vilket i sin tur kan leda till att tjänstemän pressas att finna praktik eller annan sysselsättning trots att de i sin ursprungliga bedömning är fullt medvetna om att individen inte har någon faktisk möjlighet att deltaga i sådan. Idag är det ju tyvärr inte ovanligt att försäkringskassan ser individer som friska men arbetsförmedlare eller potentiella arbetsgivare ser desamma som arbetsoförmögna pga. fysisk eller psykisk sjukdom.
Därmed är det också rimligt att tro att fler människor riskerar hamna helt och hållet utanför den gemensamma välfärden. Och utan försörjningsstöd eller arbete återstår inte många alternativ i dagens samhälle, kvar finns då endast välgörenhet eller eventuell möjlighet att bli försörjd av anhöriga och/eller vänner. Vi menar därför att det enda rimliga måste vara att erbjuda alla över 25 år rätt till praktik eller liknande istället för att kräva detsamma som förslaget är utformat. Samt att vi måste slå vakt om rätten att se till individens möjligheter och inte begränsa densamma.
Ledamöterna Shadi Larsson och Nicke Grundberg (MP) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
1. Delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
2. Därutöver anföra följande;
Vi tycker att förvaltningen svar är bra men vill gärna komplettera svaren med våra synpunkter:
Det är viktigt att veta vem och vilka som har ansvaret för att ordna praktikplatserna, hur det ska gå till i praktiken och vilka arbetsplatser som ska ta emot praktikanterna. Vi anser att i den mån det är möjligt, ska hänvisning till en praktikplats vara anpassad efter de arbetssökandenas utbildningsbakgrund och kompetens. Detta för att praktiken bättre ska bidra till de arbetssökandes kompetenshöjning och utveckling. Vid praktikplacering ska hållbarhet och långsiktighet beaktas. Även mer kvalificerade praktikplatser bör identifieras och erbjudas till personer med högskoleutbildningar.
Vi tycker också att hänsyn ska tas till intresset hos arbetssökanden. Annars kan samarbetet mellan tjänstemän och arbetssökanden försvåras.
Barnperspektiv ska beaktas då en person som har barn tackar nej till en praktikplats.
Praktikplatserna ska väljas med omsorg och det bör finnas krav på arbetsgivarna som ska se till att praktikanten utvecklas under praktiktiden. Både arbetsgivaren och praktikanten ska följas upp och handledas under hela praktiktiden.
Vid jobbstimulans i ekonomiskt bistånd ska myndigheterna se till att reformen inte blir till nackdel för försörjningstagaren. Vi har förstått att olika rutiner finns i olika länder. I Birmingham, Storbritannien, får arbetssökande med behov av försörjningsstöd behålla hela sin lön under de första 6 månaderna.
Som förvaltningen påpekar kan det bli problem då jobbstimulans i ekonomiskt bistånd kan påverka bostadsbidraget och eventuellt andra bidrag.
Vi instämmer också i att det inför implementeringen av den s.k. jobbstimulansen är viktigt att tydligt klargöra vilka omständigheter som är att betrakta som särskilda skäl. Detta för att skapa ett förutsebart och rättssäkert system.
Ledamoten Hans Enroth (V) ansåg att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:
överlämna förvaltningens svar utan eget ställningstagande.
Diarienummer1.5.1.-328/2012
1. Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 juni 2012.
Förvaltningen är positiv till förslaget om nytt ramavtal med SISAB. Förslaget innebär bl.a. att SISAB tar ett ökat ansvar för periodiskt underhåll, en effektivare arbetsgång vid om-, ny- och tillbyggnad och en särskild tolkningsgrupp för ramavtalet inrättas vid stadsledningskontoret . SISAB föreslås också ta över alla el abonnemang för bättre kunna ta ett helhetsgrepp på energieffektivisering i lokalerna. Förvaltningen hyr två förskolelokaler av SISAB. Konsekvensen av förslaget är att hyran nästa år ökar med 214 tkr för dessa två förskolor.
Diarienummer 1.5.3.-350/2012
Stadsbyggnadskontoret har begärt yttrande från bl.a. Norrmalms stadsdelsnämnd med anledning av ett detaljplaneförslag för fastigheten Smeden 5, som ligger i korsningen Tulegatan/Rehnsgatan. Syftet med planförslaget är att möjliggöra en ny gårdsflygel med plats för bl.a. fem nya lägenheter.
Förvaltningen är positiv till den föreslagna planen då den bidrar till att uppfylla översiktsplanens mål om fler bostäder i centrala staden. Enligt förvaltningen är det viktigt att utformningen av det nya gårdshuset tar hänsyn till att planområdet ingår i riksintresset Stockholms innerstad samt är grönklassat enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Enligt förvaltningen bör planbeskrivningen tydligare redogöra för hur tillbyggnaden kommer att se ut. Med hänsyn till övriga boenden inom fastigheten och i närområdet är det viktigt att störningar under byggtiden minimeras.
Diarienummer 1.2.1.293/2012
Ärendet läggs till handlingarna.
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 juli 2012.
Det avtal som slutits mellan staden centralt och Stockholms äldreboende AB vad gäller driften av Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende förvaltas av Norrmalms stadsdelsnämnd. Detta betyder att stadsdelsnämnden ansvarar för uppföljning av avtalet.
Stadsdelsförvaltningen har genomfört den årliga verksamhetsuppföljningen av verksamheten vid Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende. Förvaltningens samlade bedömning är att de äldre erbjuds vård och omsorg av mycket god kvalitet.
Diarienummer 1.2.1.-133/2012
Stadsdelsförvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 augusti 2012.
Månadsprognosen bygger på periodiserat utfall t.o.m. juli 2012 samt en bedömning av kostnaderna och intäkterna för resten av året. Totalt beräknas ingen avvikelse mot budget efter resultatdispositioner. Marginalerna är mycket små och alla verksamheter uppmanas att minska sina kostnader för att säkra en budget i balans.
Protokoll fört vid sammanträde i Norrmalms pensionärsråd den 20 augusti 2012 anmäldes.
Ordföranden Hanna Broberg (M) föreslog att stadsdelsnämnden skulle besluta att lägga ärendet till handlingarna.
Protokoll fört vid sammanträde i Norrmalms råd för funktionshinderfrågor den 20 augusti 2012 anmäldes.
Följande handlingar anmäldes:
1. Svar på medborgarförslag om insamling av överbliven mat i Vasastans mataffärer.Diarienummer 1.2.4.-204/20122. Svar på medborgarförslag om utegym Vasastans parker.Diarienummer 1.2.4.-257/20123. Svar på medborgarförslag om städning av basketplanen bakom Matteusskolan.Diarienummer 1.2.4.-258/20124. Beslut från Socialstyrelsen om avslutat ärende gällande verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen och patientsäkerhetslagen.Diarienummer 1.2.1.-755/20115. Slutrapport 2012 för Tjejsam-projektet.Diarienummer 1.2.6.-425/20126. Förteckning över diarieförda handlingar under perioden 2 juni – 8 augusti 2012.
Följande beslut anmäldes:
Beslut
Beslutsfattare
Besluts-datum
Ev. diarie-nummer
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang Sahlen, Norrlandsgatan 18
Christina Rapp Lundahl
2 juli 2012
1.5.2-320/2012
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang Mejan, fredsgatan 12
1.5.2-336/2012
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang Fiskeläget, Hötorgshallen
1.5.2-335/2012
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang I´incont
1.5.2-346/2012
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang Café Egoiste
1.5.2-348/2012
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang Asashi Fondue
1.5.2-347/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om restaurangkasino på La Isla.
Maria Svedberg
1.4.-345/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om restaurangkasino på Obaren.
1.4.-343/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om restaurangkasino på Copperfields.
1.4.-344/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om restaurangkasino på O´learys.
1.4.-349/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om ny spelplats på Soft Bar & Kök.
3 juli 2012
1.4.-359/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om ny spelplats på Nype.
1.4.-358/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om ny spelplats på Blekholmen.
1.4.-357/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om ny spelplats på Victoria.
1.4.-356/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om ny spelplats på Vasakoppen Café.
1.4.-355/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om ny spelplats på Pan Sportsbar/H1.
1.4.-354/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen om ny spelplats på The Laughing Duck.
1.4.-353/2012
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang Waynes Coffe
Siw Lideståhl, tf förvaltningschef
31 juli 2012
1.5.2-413/2012
Tillstyrkt remiss avseende ansökan om alkoholserveringstillstånd på restaurang Hav fisk och catering.
1.5.2-389/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen över ansökan om restaurangkasinotillstånd i El Amir/Alis Bar på Gamla Brogatan 40
1.4.-369/2012
Yttrande till Lotteriinspektionen över ansökan om förändrad placering av värdeautomater i O´Learys Centralen.
1.4.-399/2012
1. Pia Walldén (M) entledigas från sitt uppdrag som ledamot i budgetberedningen.
2. Alexandra Svensson (M) utses till ledamot i budgetberedningen.
Ordföranden Hanna Broberg (M) föreslog att Pia Walldén (M) skulle entledigas från sitt uppdrag som ledamot i budgetberedningen och att Alexandra Svensson (M) skulle utses till ny ledamot i budgetberedningen.
Ordföranden Hanna Broberg (M) informerade om att webbsändningarna av sammanträdena kommer starta igen från och med 27 september 2012.
Sammanträdet den 27 september kommer inledas kl.17.00 med en introduktion av iPads och appen Insyn Stockholm för de ledamöter och ersättare som vill ha extra information och stöd inför övergången till endast digitala utskick av nämndhandlingar.