Din position: Hem > Stockholms stad > Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd > Sammanträde 2007-06-14
Allmänhetens frågestund klockan 18.00-18.30Medborgarna är välkomna att ställa frågor och Läs mer... diskutera med politikerna i stadsdelsnämnden. Sammanträdet börjar efter kaffepausen klockan 18.45
Ledamöter
Ersättare
Annette Jansson (m)
Abebe Hailu (s)
Sofia Pepera (m)
Kyllikki Josefsson (m)
Bo Sundin (m)
Jihad Adlouni (m)
Burhan Yildiz (fp)
Carina Andersdotter Sommar (kd)
Kerstin Aggefors (s)
Gunilla Bhur (v)
Jakob Dencker (mp)
Kerstin Kalteneckar (m)
Aleksandar-Pal Sakala (m)
Ioannis Ganidis (m)
Basit Chaoudhury (m)
Martin Ängeby (fp)
Levent Özkan (mp)
Tjänstgörande ersättareRigmor Wallin (s) i stället för Leif Malmberg (s)Dahir Jeite (s) i stället för Mia Päärni (s)
Tjänstemän
Stadsdelsdirektör Olle Johnselius. Ulrika Axelsson, Rune Lagerqvist, Ulla Johansson, Susanne Tengberg, Birgitta Bengtsson, Sakir Demirel, Gunilla Davidsson, Verner Stadthagen, Håkan Serdén, Börje Erstrand, Björn Hjalmarsson, Thomas Norlander, JonasWiklund, Birgitta Bengtsson, Gunnar Hörnfeltd, Mårten Qvist och Aila Somero.
Personalföreträdare
Göran Toll, SACO, Annica Walther och Annelie Sjöberg, SKTF och Agneta Forselius, Lärarförbundet
Utses att justera
Annette Jansson (m) och Abebe Hailu (s)
Dag för justering
Den 19 juni 2007
Anmäldes att protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 21 maj 2007 justerades den 28 maj 2007.
Avdelningschef Rune Lagerqvist informerade om planerad nybyggnation inom Rinkeby-Kista stadsdelsnämnds område. I kvarteret Helga-
fjäll i Kista planeras ett nytt mässcentrum med tillhörande hotell och parkeringsplatser. Stadsbyggnadskontoret har inbjudit till samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Varmvattnet 3 m.m. i stadsdelen Akalla. Stadsdelsnämnden inbjuds att lämna synpunkter på planförslagen till Stockholms stadsbyggnadskontor.
Avdelningschef Susanne Tengberg informerade om Kista Kompetenscenters (KKC) framtid. KKC har funnits i 10 år som ett samarbetsprojekt med utbildningsförvaltningen för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte avslutat sina gymnasiestudier. Utbildningsförvaltningen har dragit sig ur samarbetet, vilket innebär att stadsdelsnämnden inte kan driva verksamheten längre.
Göran Toll, ordförande för SACO Rinkeby/Kista, ställde en fråga om behovet av förnyade förhandlingar om detaljorganisationen med anledning av informationen om att KKC skall läggas ner.
Vik. avdelningschef Thomas Norlander lämnade information som nämnden vid tidigare sammanträde efterfrågat angående nedlagda faderskapsutredningar.
I anslutning till allmänhetens frågestund delade nämndens ordförande och vice ordförande premier till de sex elever i årskurs 8 som erhållit bästa resultat i landet i nationellt matematikprov. Även Mandela Nelsonpristagaren Kwamena Turkson gratulerades av nämnden.
”Angående tomma lägenheter i servicehus”, inlämnat av Irene Westerberg den 10 maj 2007.
Beslut
Förslaget överlämnas till stadsdelsförvaltningen för beredning.
Stadsdelsnämnden godkänner uppföljningsrapporten för januari –maj 2007.
Ärende
För två av utförarenheterna inom avdelningen för Äldre och funktionshindrade prognostiseras ett sammanlagt underskott om 3,4 mnkr. Därtill prognostiseras ett mindre underskott på 0,4 miljoner för Individ och familj. Förvaltningen bedömer att de effektiviseringar som följer av bildandet av den nya förvaltningen innebär en budget i balans för anslag 1 vid årets slut. För ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder, anslag 2, beräknas budgeten vara i balans.
Ärendets beredning
Kista stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 4 juni 2007. Dnr 269-2007-103.
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Ärendet
Ett underskott om 15,1 miljoner kronor prognostiseras för anslag 1 före resultatöverföring och åtgärder. Förvaltningen bedömer att de effektiviseringar som följer av bildandet av den nya förvaltningen innebär att en del av underskottet för anslag 1 kan minskas men inte det prognostiserade underskottet för flyktingmottagningen om 6 miljoner kronor. För ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder (anslag 2) beräknas ett underskott om 7 miljoner kronor.
Rinkeby stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 juni 2007. Dnr 164-2007-103.
Svar på skrivelse från Gunilla Bhur (v)
Stadsdelsnämnden godkänner rapporten.
Stadsdelsnämnden begärde vid sammanträde den 26 april 2007 att förvaltningen skulle bereda ett ärende utifrån en skrivelse av Gunilla Bhur m.fl. (v) om nytt organisationsförslag avseende enheten för unga vuxna i Kista.
I Kista arbetar handläggarna i enheten för unga vuxna utifrån en helhetssyn med alla typer av ärenden i åldersgruppen 18-24 år, medan man i Rinkeby följer den funktionsindelade organisationen, där de specialiserade enheterna samarbetar kring målgruppen. Det finns för- och nackdelar med båda arbetssätten, men förvaltningen bedömer att fördelarna med en funktionsindelad organisation överväger nackdelarna.
I detta ärende analyseras målgruppen och arbetet med unga vuxna både i Kista och i Rinkeby stadsdelsförvaltningar. I den nya förvaltningen kommer arbetsledningen att ta vara på erfarenheterna från båda förvaltningarna genom att berörda chefer och medarbetare får möjlighet att delge varandra sina erfarenheter och planera för en vidareutveckling av arbetet.
Förvaltningen finner inte anledning att ompröva sitt tidigare beslut om att inordna arbetet med unga vuxna i den i övrigt funktionsindelade organisationen.
Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden godkänner denna rapport.
Rinkeby stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2007. Dnr 213-2007-012.
Förslag till beslut
Ordföranden Annette Jansson (m) föreslog att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag.
Ledamot Gunilla Bhur (v) föreslog att nämnden skulle i första hand återremittera ärendet, vilket även Jakob Dencker (mp) och Abebe Hailu m.fl.(s) anslöt sig till. Hon föreslog i andra hand att nämnden skulle ställa sig bakom förslaget från (v), (s) och (mp).
Ordföranden ställde först förslag om återremiss mot att ärendet behandlas vid dagens sammanträde. Hon fann att nämnden hade beslutat behandla ärendet vid dagens sammanträde.
Därefter ställde hon förvaltningens förslag mot förslaget från (v), (mp) och (s) och fann att nämnden hade ställt sig bakom förvaltningens förslag.
Reservation
Gunilla Bhur (v), Jakob Dencker (mp) och Abebe Hailu m.fl (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis godkänna rapporten
Att föreslå att arbetsgruppen Unga Vuxna i Kista ska bibehållas med oförändrat arbetssätt under ett halvår i den nya organisationen för att därefter utvärderas
I Kista arbetar handläggarna i enheten för unga vuxna utifrån en helhetssyn med alla typer av ärenden i åldersgruppen 18-24 år, medan man i Rinkeby följer den funktionsindelade organisationen, där de
specialiserade enheterna samarbetar kring målgruppen. Båda arbetssätten har för och nackdelar. När nu den av majoriteten beslutade sammanslagningen av två stadsdelar och två förvaltningar med olika arbetssätt sker måste särskild hänsyn tas till personalens och de fackliga organisationernas synpunkter. Detta utifrån deras specifika kompetens och kännedom om brukarna inom verksamheterna.
Personalen och de fackliga organisationerna SACO-Kista, SACO-Rinkeby samt SKTF har i förhandlingar yrkat att man under ett halvår in i den nya organisationen låter Unga Vuxna Kista bibehålla sitt arbetssätt och därefter gör en utvärdering.
Vi menar att besluten från cheferna inom förvaltningen har påskyndats utan beaktande av farhågor från personalen och i avsaknad av respekt för en väl fungerande verksamhet.
Yttrande från SACO
Ordförande för SACO Rinkeby/Kista, Göran Toll, meddelade att enig facklig styrelse för SACO ställer sig bakom uttalandet från medarbetare inom Unga Vuxna i Kista:
Vi tycker inte att det är en oberoende utredning utan i högsta grad partisk till förmån för Rinkeby. Språkbruket är stötande då vi upplever att man raljerat över Kista, unga vuxnas arbetssätt och förhållningssätt. I Rinkeby talar man om vad förvaltningsledningen tycker och i Kista relaterar man till vad handläggare tycker.
Vi ställer oss undrande till att samarbeten med externa aktörer värderas olika beroende på vart samarbeten utförts någonstans. När det gäller försörjningsstöd i Rinkeby och deras samarbeten med t ex psykiatrin är det bra men i Kista och unga vuxnas samarbete med psykiatrin är det beskrivet som splittrande på ett olyckligt sätt.
Det framgår av rapporten att beslutet om att lägga ned unga vuxna skulle ha föregåtts av ett noggrant övervägande dock upplever vi inte att man efterfrågat kunskaper eller synpunkter ifrån unga vuxnas medarbetare eller Kistas ledning.
Man presenterar procentsatser i rapporten utan att redovisa bakomliggande skäl till dessa eller någon analys över vad siffrorna står för och tyder på. En analys hade inte bara varit väldigt intressant läsning utan också gett beslutet att lägga ner unga vuxna i Kista en större legitimitet, om man fått fram resultat som gett stöd för ett nedläggande…
Rapporten framhåller funktionsindelat arbetssätt utan att kunna konkretisera vad som är bara med det arbetssättet.
Vi upplever en förändrad förvaltningskultur där vi inte känner oss delaktiga och när vi påtalat detta och kritiserat händelseförloppet med att lägga ned unga vuxna har vi inte bemöts på ett respektfullt sätt.
Tjänsteutlåtandet utgör svar på skrivelsen.
Gunilla Buhr m.fl. (v) har i skrivelse till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd begärt en redogörelse gällande handläggningen av ekonomiskt bistånd till SL-kort. Praxis gällande rätten till ekonomiskt bistånd till SL-kort har ändrats från att alla vuxna som ansökte om SL-kort skulle beviljas detta till en mer restriktiv hållning. Redogörelse från förvaltningarna begärs för att nämnden ska kunna följa effekterna av dessa ändringar.
Sammantaget visar svaret att beslut om avslag på ansökan om bistånd till SL-kort har ökat vilket har medfört en kostnadsminskning. I svaret framkommer också att viss hänsyn tas till barnperspektivet vid bedömning av rätten till bistånd till SL-kort.
Rinkeby och Kista stadsdelsförvaltningar hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 10 maj 2007. Dnr 157-2007-599.
Särskilt uttalande
Jakob Dencker (mp) anmälde ett särskilt uttalande från miljöpartiet:
Miljöpartiet anser att en förändring ska göras så att SL-kortet åter ingår i normen för ekonomiskt bistånd.
Enligt kommunallagen kan stadsdelsnämnden med vissa begränsningar uppdra till stadsdelsdirektören på stadsdelsnämndens vägnar besluta i ärenden/ärendegrupper inom stadsdelsnämndens verksamhetsområde. Stadsdelsdirektören i sin tur kan delegera beslutanderätten till en annan anställd inom kommunen. Nämnden ska i detta ärende fatta beslut om delegationsordningen för den nya Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltningen.
Rinkeby och Kista stadsdelsförvaltningar hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2007. Dnr 270-2007-002.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag med följande tillägg:
På sidan 25 i Förslaget till delegationsordning Ärendegrupp 6.7.3 Kommentar: Anmäls till stadsdelsnämnden.
På sidan 31 i Förslaget till delegationsordning Ärendegrupp 7.7.2 Kommentar: Anmäls till stadsdelsnämnden.
På sidan 46 Förslaget till delegationsordning Ärendegrupp 11.3.1
Kommentar: Rapport till sociala delegationen halvårsvis.
1. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd utser chefen för enheten Kista
Äldreboenden, hemsjukvårds- och rehabiliteringseam, Birgitta Ström, till verksamhetschef för hälso- och sjukvården inom kommunens äldreomsorg i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista från och med den 1 juli 2007.
2. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd utser chefen för Vuxenenhet, socialpsykiatri och vuxna med sociala och psykiska svårigheter, Arja Kallo, till verksamhetschef för kommunens hälso- och sjukvård inom verksamhetsområdet Social omsorg i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista från och med den 1 juli 2007.
Enligt 29 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL) skall det inom hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten, en verksamhetschef. Verksamhetschefens ansvarsområden framgår av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12). Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd föreslås utse Birgitta Ström och Arja Kallo till verksamhetschefer för kommunens hälso- och sjukvård från och med den 1 juli 2007.
Rinkeby och Kista stadsdelsförvaltningar hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2007. Dnr 265-2007-299.
Stadsdelsnämnden godkänner rapporten och överlämnar den för kännedom till sociala enheten vid Länsstyrelsen i Stockholms län.
Föreliggande rapport redogör för vad som framkommit vid tillsyn vid Ungdoms Stegen AB, stödboende, i samband med besök i februari månad 2007. Sammantaget anser förvaltningen att Ungdomsstegen AB, stödboende, har påbörjat ett förbättringsarbete för sin verksamhet enligt de lagar och föreskrifter som gäller för hem för vård eller boende, genom att ett ledningssystem för kvalitet har utarbetats.
Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2007. Dnr 096-2007-508.
Nämnden ställde sig bakom särskilda uttalandet från Abebe Hailu m. fl (s):
Beskrivningen av personalsituationen inger tveksamheter till möjligheten att genomföra verksamheterna på ett bra sätt. Föreståndaren (samma person) uppges arbeta 100 procent i såväl stödboendet som i dagverksamheten. Vi vill också understryka förvaltningens synpunkter om behovet av en jämnare könsfördelning i personalen samt behovet av fortlöpande kompetensutveckling för denna.
Föreliggande rapport redogör för vad som framkommit vid tillsyn vid Ungdoms Stegen AB, dagverksamheten, i samband med besök i februari månad 2007. Sammantaget anser förvaltningen att Ungdomsstegen AB, dagverksamheten, har påbörjat ett förbättringsarbete för sin verksamhet enligt de lagar och föreskrifter som gäller för hem för vård eller boende, genom att ett ledningssystem för kvalitet har utarbetats.
Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2007. Dnr 095-2007-508.
Ledamot Gunilla Bhur (v) anmälde ett särskilt uttalande, vilket även Jakob Dencker (mp) anslöt sig till:
Bra verksamhet för unga med psykosocial problematik är en tillgång i stadsdelen. Länsstyrelsen har givit stadsdelsförvaltningen att göra en tillsyn av verksamheten Ungdoms Stegen AB.
År 2006 framkom en del kritik från Länsstyrelsen som nu stadsdelsförvaltningen delvis påtalar har rättats till. Det finns dock fortfarande punkter att understryka och som bör följas upp.
· Ungdomarnas sysselsättning är inte tillräckligt varierad och stimulerande
· Specialläraren bör fånga upp intresseinriktningar bland de unga och ta med dessa i den individuella behandlingsplanen och skolplanen.
· En mer strukturerad skolplan tillskapas och att man följer lagen om skolplikt
· Handledningen och utbildningen av personalen är för liten – bör utökas.
Nämnden ser fram emot att ta del av enkäter med ungdomarna/ brukarna som utförts av Länsstyrelsen. Det är viktigt att ungdomarnas synpunkter framkommer och tas på allvar.
Vice ordförande Abebe Hailu m. fl (s) anmälde ett särskilt uttalande, vilket även Annette Jansson m. fl. (m), Burhan Yildiz (fp) och Carina Andersdotter Sommar (kd) anslöt sig till:
Det presenterade schemat för dagverksamheten ser väldigt enkelt och inte särskilt utvecklande ut. Fler aktiviteter än de nu erbjudna i form av styrketräning, biljard- och bowlingspelande måste till för att ungdomarna ska ges en bredare fritidsverksamhet.
Remissvar till kommunstyrelsen
Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen
Beslutet justeras omedelbart
I delar av stockholmsregionen präglas många invånare av utanförskap och alienation. Den stora utmaningen är att bryta bidragsberoende genom att få fler människor i arbete genom bl.a. ökat samarbete mellan näringsliv, utbildningsväsende och boende samt riktade insatser av olika slag. Järvalyftet, som kommunfullmäktige i Budget 2007 aktualiserat och stadsledningskontoret nu lagt förslag till program för, syftar till att komma till rätta med dessa problem inom järvastadsdelarna i Stockholms stad.
Förvaltningen har i huvudsak inget att erinra mot det framlagda förslaget till program för Järvalyftet. Förvaltningen ser mycket positivt på den föreslagna och finansiellt omfattande satsningen på såväl fysisk planering och stadsutveckling som bostadssociala och integrationsfrämjande insatser. Förvaltningen delar också uppfattningen att programmet bör utformas så kraftfullt och uthålligt att det inte behöver avbrytas förrän betydande framsteg har gjorts för att bryta boendesegregeringen inom järvastadsdelarna.
Rinkeby och Kista stadsdelsförvaltningar hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 4 juni 2007. Dnr 224-2007-004.
Ordförande Annette Jansson (m) föreslog att nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordförande Abebe Hailu (s) föreslog att nämnden skulle anta socialdemokraternas förslag.
Ledamot Gunilla Bhur (v) föreslog att nämnden skulle anta vänsterpartiets förslag.
Ledamot Jakob Dencker (mp) föreslog att nämnden skulle anta miljöpartiets förslag.
Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit förvaltningens förslag.
Reservation 1
Abebe Hailu m fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis bifalla förvaltningens förslag
att politiker i de berörda stadsdelsnämnderna ingår i den politiska styrgruppen
att de boende på Järva deltar aktivt vid utformningen och prioriteringar av åtgärder inom Järvalyftet
att därutöver anföra
Spisbyte gör inte såsen godare
Det är positivt att åtgärder föreslås för att förbättra förhållandena på Järvafältet och att detta ska ges en långsiktighet, men vi håller inte med stadsledningskontorets beskrivning av alla satsningar som man har gjort runt stadsdelarna på Järvafältet mellan år 1995-2006. Stadsledningskontoret försöker beskriva Järvalyftet som den första och den enda positiv satsning på Järva för att bryta segregationen. Sanningen är att många av satsningarna har varit positiva och långsiktiga. Kontoret försöker beskriva också ” höger alliansen ” som uppfinner hjulet.
Alarmerande är dock att i inriktningsprogrammet så omnämns de boende i stadsdelarna på Järvafältet som objekt för lyftet. I programmet saknas totalt de boende som viktiga aktörer i sina egna bostadsområden. Utan ett engagemang och medverkan från de boende kommer även Järvalyftet att få karaktär av projekt hur mycket än staden avser att uppnå något annat!
Det ska tillsättas en politisk styrgrupp och en operativ tjänstemannagrupp, men var finns Järvaborna själva?
Delområden som Järvalyftet ska omfatta är
Boende
Trygghet
Arbetsmarknad/sysselsättning
Stadsplanering
Näringsliv
Utbildning
För att få långsiktiga effekter måste de boendes engagemang och erfarenheter tas till vara vid utformning och prioriteringar av åtgärder inom Järvalyftet. Det gäller särskilt inom delområdena boende, trygghet och stadsplanering.
Vid de behövliga renoveringarna som bostadsbolagen planerar måste de boende få ett stort inflytande över hur omfattande de ska vara. Effekterna på hyresnivåerna måste begränsas. De åtgärder som bostadsföretagen kommer att vidta måste ske i samråd med de boende. Det får inte främst handla om ombildning till bostadsrätter. Som vi hittills hört är intresset för ombildningar bland de boende på Järva mycket begränsat. Däremot kan det vara bra med nyproduktion av bostadsrätter i området.
Stadsledningskontoret anser också att man skall förtätningsbygga på Järvafältet. Det har gjorts en gluggutredning tidigare i samtliga stadsdelar kring Järvafältet och det har även byggts enligt de utredningarna.
Det främjar inte heller människorna i området att förnekas hyreskontrakt om man har försörjningsstöd. Vad kommer att vara majoritetens nästa steg, att förneka hyreskontrakt om man är sjuk eller arbetslös? Integration handlar inte om att bara några har rätt att bo, vi anser att alla har rätt till en bostad, om man har arbete eller inte.
Att man säljer ut hyresrätterna kommer inte att innebära att området blir mer attraktivt – de lägenheter som är på förslag att säljas ut är ”Svenska Bostäder” som är en av de aktörer som finns etablerade på Järva. Tyvärr är Svenska Bostäders hyreslägenheter i det sämsta skicket och är i behov av omfattande reparationer – är det inte att lura människor till att köpa lägenheter som i längden blir för dyra för de flesta av de boende på Järva Dessutom säljer man ut för många hyreslägenheter i allmännyttan var ska de ungdomar bo som ska etablera sig på bostadsmarknaden?
Trygghetsskapande handlar bl.a. om att förebygga skadegörelse, överfall och stölder. Det gäller också att den gemensamma utemiljön är välstädad både på kommun- och fastighetsmark. För detta krävs att det finns förutsättningar att enkelt bli av med avfall av alla de slag men också en attitydförändring hos boende och besökare i områdena. Att känna sig trygg är viktigt för alla, barn och unga såväl som gamla och både män och kvinnor.
Det är bra om en av åtgärden skulle vara att man ställer högre krav på de kommuner som inte tar emot flyktingar så att andra kommuner delar bördan speciellt borgerliga kommuner i länet. Vårdnadsbidraget som ska vara en ”valfrihet för föräldrarna” vilken valfrihet får de barn som exempelvis växer upp i invandrarfamiljer där föräldern väljer vårdnadsbidrag och stannar hemma år efter år med barnen, att lära sig svenska språket och komma in i samhället är viktigt både för föräldrarna och barnen.
Beträffande stadsplanering är det viktigt att vid kompletteringsbyggande inte fortsätta med den extrema trafiksepareringen som byggdes in i Järva-stadsdelarna från början. Det är problem att det inte finns trottoarer längs vägarna. Flera påkörningsolyckar har skett. Ofta krävs det att man kör bil på parkvägarna för att nå fram till portar, vilket är behövligt vid handikapptransporter, vid in- och utflyttning etc. Parkvägarna är avsedda för såväl gående som cyklister, men utan uppdelning i olika fält. Systemet med säckgator gör det ofta lockande att köra bil på parkvägarna för att slippa att köra ut på t ex E18 och sedan in i stadsdelen igen.
Järva-området karaktäriseras av täta stadsdelar där Järvafältet är våra gröna ytor. Att utveckla grönområdet till ett intressant fritids- och kulturområde som kan användas året runt är mycket efterfrågat hos de boende.
För att nå resultat vad gäller arbetsmarknad/sysselsättning och utbildning krävs resurser för vuxenutbildning och särskilda insatser för barn- och ungdomsutbildningen för att möjliggöra särskilda insatser för främst språkutvecklingen.
En förutsättning för att Järvalyftet ska lyckas är att Järvabornas känsla för området är hög och har höjts under genomförandet. Man måste trivas i området och med stolthet kunna säga ”Jag bor i en stadsdel på Järvafältet”. Då bryts utanförskapet och områdets karaktär av genomgångsområdet kan försvinna.
För att de boendes intresse ska vidmakthållas måste de engageras i arbetet, kunna se resultat relativt snabbt samt delta i ett utvecklingsarbete där beslutsgångarna är korta.
Skolornas arbete är viktigt när det gäller ungdomarnas situation. Det är viktigt att skolan står för kunskapen och att ungdomarna går ut från grundskolan med godkända betyg. Men nu kommer den borgerliga majoriteten att slå sönder en organisation som har lyckats att förbättra resultaten för eleverna. Eftersom ansvaret för grundskolan har legat på stadsdelsnämnderna har man kunnat arbeta med det svenska språket ända från den dagen barnen har börjat i förskolan. Förskolorna och grundskolorna har haft möjlighet till täta kontakter, konstruktivt samarbete och bra överlämningar till skolorna. Samtidigt har man aktivt arbetat med hemspråket vilket är avgörande för språkutvecklingen. Den nya organisationen för grundskolan kommer att försvåra detta arbete.
Skolresultaten för barn och ungdomar har ständigt förbättrats. Som lysande exempel kan nämnas Kista: Under 2006 förbättrades resultaten på de nationella proven med mer än 10 % i svenska, engelska och matematik. Andelen elever med gymnasiebehörighet ökade från 79 % till 85, 5 %! Rinkebyskolans elever är för tredje året bästa i landet i matematik. Men den nya skolpolitiken går ut på att lägga ner tre skolor i Järvaområdet, tre skolor bara i Rinkeby- Kista.
Reservation 2
Ledamot Gunilla Bhur (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att politiker från Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ska ingå i en planerad styrgrupp
Att därutöver anföra:
Majoritetens lösningar är varken nydanande eller effektiva och man tar inte heller hänsyn till arbetet som har gjorts tidigare i Järvaområdet av den förra majoriteten.
Vi anser inte att det behövs ytterligare en grupp för att leda det arbetet. Integrationsberedningen ligger direkt under kommunstyrelsen och är väl lämpad att leda arbetet framöver. Givetvis måste stadsdelsnämnderna vara med i det arbetet och ingå i en styrgrupp. Kunskapen om Järvafältet finns hos de lokala politikerna och vi tror inte att arbetet blir bättre gjort bara för att man som politiker innehar en högre position.
Boende:
Vi håller inte med stadsledsningskontoret när det gäller bostadspolitiken på Järvafältet. Bostadsbeståndet vittnar om eftersatt underhåll. Mycket kritik har riktats mot Svenska Bostäder på grund av uteblivet underhåll och dålig service mot hyresgästerna. Men vi anser inte att lösningen är att ombilda fastigheterna till bostadsrätter, snarare handlar det om att rusta upp fastigheterna så att bostadsstandarden är bara för alla.
Det finns redan många bostadsaktörer i stadsdelarna, till exempel har halva beståndet av allmännyttan i Husby sålts redan tidigare och ägs i dag av Wallenstam. Den återstående allmännyttan behövs då för att garantera att det finns hyresbostäder som alla har möjlighet att bo i.
Däremot är det viktigt att bygga radhus eller stadsvillor i området. Detta skulle kunna möta behovet av större bostäder i området eftersom det råder brist just på större lägenheter. Stadsledningskontoret anser också att man skall förtätningsbygga på Järvafältet. Det har gjorts en gluggutredning tidigare i samtliga stadsdelar kring Järvafältet och det hr även byggts enligt de utredningarna.
Det främjar inte heller människorna i området att förnekas hyreskontrakt om man hr försörjningsstöd. Vad kommer att vara majoritetens nästa steg, att förneka hyreskontrakt om man är sjuk eller arbetslös? Integration handlar inte om att bara några har rätt att bo, vi anser att alla har rätt till en bostads oaktat om man har arbete eller inte.
Trygghet:
Framförallt massmedia har spridit bilden av otrygghet i Järvaområdet. Det är självklart en viktig fråga att ständigt arbeta vidare med trygghetsskapande åtgärder. Men det verkar framgå av stadsledningskontorets förslag att ingenting görs eller har gjorts för att öka tryggheten i stadsdelarna kring Järvafältet. Den bilden är dock långt ifrån sanningen. Det finns ett etablerat arbete som har bedrivits i samarbete med Västerortspolisen med syfte att, i samverkan med socialtjänsten, skolorna och polisen, arbeta kring ungdomsbrottslighet. Det är viktigt att det arbetet får fortsätta och vidareutvecklas, eftersom ungdomsbrottslighet bäst bekämpas med långsiktiga förebyggande insatser, inte enbart genom ”synliga poliser, snabba, tydliga insatser” som nämns i dokumentet om Järvalyftet.
När det gäller den fysiska miljön så har arbetet bedrivits tillsammans med medborgarna, de som bor i området vet bäst vilka åtgärder som bör utföras för att öka tryggheten.
Arbetet med kvinnofrid måste fortsätta i stadsdelarna kring Järvafältet. Även inom detta område tog vi initiativ till olika metoder, som ett exempel kan nämnas Relationsvåldscentrum.
Arbetsmarknad/sysselsättning:
Arbetsmarkandsfrågorna är oerhört viktiga i området. Vid högkonjunktur är människorna vid Järvafältet de som får arbete sist och vid långkonjunktur förlorar de jobben först. Dock verkar det finnas ett behov hos varje ny majoritet att uppfinna hjulet igen, vilket är väldigt resurs- och tidskrävande. I Järvaområdet finns det redan ett etablerat sätt att arbeta med att få människor i arbete. Därför borde man fortsätta att arbeta med till exempel Stockholm matchning. Eftersom metoden är väl beprövad är det mer effektivt att vidareutveckla den i stället för att skapa nya metoder. Många gånger har man också haft en total politisk enighet över blocken i dessa frågor.
Stadsplanering/tekniska förvaltningarna:
När det gäller de allmänna kommunikationerna är inte svaret på integration att prioritera fler busslinjer utan att återinföra den enhetstaxa som majoriteten i landstinget tog bort. Då får fler människor råd att använda kollektivtrafiken. Dessutom bör SL-kort beviljas alla som uppfyller villkoren för ekonomiskt bistånd, så att de inte drabbas av stadsdelsarrest. Om man för politik som syftar till att människor kommer i arbete så bör man också ge förutsättningar till att aktivt kunna söka arbete i hela länet.
Det som behövs är en sammanhållen cykelbanenät. Vi ser dock att majoriteten sänker ambitionerna när det gäller investeringar i cykelbanor, eftersom majoriteten halverar investeringarna på det området.
Utbildning:
Skolresultaten för barn och ungdomar har ständigt förbättrats. Som lysande exempel kan nämnas Kista: Under 2006 förbättrades resultaten på de nationella proven med mer än 10 % i svenska, engelska och matematik. Andelen elever med gymnasiebehörighet ökade från 79 % till 85,5 %! Rinkebyskolans elever är för andra året bästa i landet i matematik. Men den nya skolpolitiken går ut på att lägga ner tre skolor i Järvaområdet, tre skolor bara i Rinkeby-Kista.
Vi håller inte med Stadsledningskontoret om deras problemformulering av insatser i skolan. Hälsorapporter från skolvärlden visar att det finns stressproblematik hos barn och ungdomar som grundar sig i att hela tiden bedömas för sina prestationer och en hög kravbild redan i tidig ålder. Problemet är inte otydliga måluppfyllelser som Stadsledningskontoret vill göra gällande utan avsaknad av tid eller resurser till att ge individuell stödundervisning till de barn och ungdomar som behöver det. Resultatet blir att majoriteten tydliggör kraven men skapar inte förutsättningarna för barnen och ungdomarna att kunna leva upp till förväntningarna. Det leder till tidig utslagning av dessa barn och ungdomar.
Övrigt:
Det är också av yttersta vikt att det finns samlingslokaler i stadsdelarna. Det är viktigt för ett levande föreningsliv och ett rikt kulturliv att det finns lokaler som föreningarna har råd att efterfråga, men majoriteten började mandatperioden med att höja hyrorna till samlingslokaler. Detta rimmar illa med integrationstanken. Även ungdomarna behöver samlingslokaler i stadsdelarna. De skall inte behöva samlas på torgen. Vi åtgärdade bristerna på detta område under förra mandatperioden, men majoriteten tycks anse att samlingslokaler inte är en viktig fråga.
Reservation 3
Ledamot Jakob Dencker (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i delvis godkänna tjänsteutlåtandet
att föreslå kommunstyrelsen att en plan ska göras för Järvabornas inflytande och beslutsmöjligheter i programmet
att man tar hänsyn till alla förslag som vaskats fram under åren i Ytterstadssatsningen, Storstadssatsningen samt Stadsdelsförnyelsen.
att därutöver anföra följande
Vi ser allvarligt på hur alliansen gång på gång hanterar viktiga beslut utan demokratiskt deltagande.
För att ett program för att stärka ett visst område i kommunen ska lyckas så är det en viktig förutsättning för att det ska lyckas att de som bor i området är med från början och utformar programmet. Tyvärr har vi också sett allt för många kortsiktiga projekt som utgår från att man lovar medborgarinflytande och upplyft av förorterna för att efter ett val totalt ändra riktning. En bred diskussion med såväl medborgarna men även med alla partier i staden måste nu börja bli verklighet om de som bor på Järvafältet ska ha en tilltro till politiska beslut.
Demokrati och deltagande
I stadsledningskontorets förslag saknas förslag för medborgarnas inflytande över projektet Järvalyftet. Detta riskerar att försvåra människors känsla av delaktighet, och kan därmed också äventyra projektets måluppfyllelse.
Det är inte obekant att tron på partierna sviktar i hela samhället – och i synnerhet i Järvastadsdelarna. En utveckling av demokrati och egenmakt i området måste finnas med om denna trend ska brytas.
Detta skulle kunna ske genom två grepp. Båda har hämtats bl a från idéarbetet som redovisades av SKL:s demokratiberedning 2003-2007 på demokratidagen i januari 2007.
Ett skulle vara utveckling av en reell konsultationsprocess med de boende. Förebilder finns att hämta i Kanada.
Ett annat grepp skulle vara utveckling av s k medborgarsstyrelser i kommunens bostadsbestånd i Järva. Dessa styrelser skulle kunna ha ett eget budget- och verksamhetsansvar. Dessutom borde valet till styrelser ske på basis av rena personval bland de boende.
Arbetstillfällen
Vad som mest behövs för de som bor runt Järvafältet är arbetstillfällen. Det gäller både det att folk behöver få möjlighet till egen försörjning genom arbete och att fler arbetsplatser kommer till i området, framförallt på södra sidan.
Det är viktigt att alla de goda krafter som finns där ska få stöd och möjlighet att leva vidare. Ett bra exempel är de krafter nedifrån som fanns på Lunda nova. Vi kan bara beklaga att den kompetensutveckling som fanns vid Lunda Nova där nu är nedlagt.
Förutom att förstärka de offentliga inrättningarna för att hjälpa folk till vidareutbildning och jobbmatchning, som Studiecentrum i Rinkeby eller Kista Arbets- och Studiecenter, bör man när man utformar Järvalyftet också vara öppen för att stödja den sociala ekonomin, t ex genom att stödja kooperativ och föreningsliv som ger människor en meningsfull aktivitet och tillvaro.
Med tanke på det sätt som vikten av arbete lyfts fram som viktigt, saknar texten tankar om att det är människor från området som i första hand bör anställas i satsningarna som anordnas. Det är de boende som borde ha viktiga och nödvändiga lokala kunskaper. Eller ska jobben och vinsterna gå till andra som kommer utifrån?
Miljö och rekreation
Det är positivt att stadsdelsförvaltningen skriver om att ett försvar av grönområdena på Järvafältet är viktigt. Samtidigt öppnar man för att bygga bostäder på gränsen till fältet, och att bygga sportfält. Hur stor plats ska ett sportfält ta? Stadsdelsnämnden anser att det är mycket farligt att börja nagga Järvafältet i kanten. De ekologiska värden och rekreationsvärdena bör bevaras. De gröna kilarna måste få finnas kvar för att säkerställa ett ovanligt privilegium som Stockholm har, att ha stora sammanhängande områden för djur- och växtliv och rekreation.
Byggande
Vi motsätter oss alltså den bebyggelse längre ned på Järvafältet och längs Kymlingelänken som ledande moderater har signalerat, trots att lokala moderatpolitiker sagt att sådana planer inte är aktuella.
Frågor om fysisk miljö och infrastruktur har alltid haft ett framträdande plats i satsningarna. I varje fall hade ytterstadssatsningen en rejäl övervikt på byggåtgärder. Mångdubbelt mer satsades på byggandet (ombyggnader mm) och kanske mindre än 50 miljoner på demokratiåtgärder mm. Byggande ska inte få ha en allt överskuggande roll i satsningen.
Ombildning till bostadsrätter
Det verkar som om den enda insats vad gäller boendeinflytande är iden om blandade upplåtelseformer. Det borde gå att utveckla inflytande även i beståndet som inte säljs ut. Se diskussionen ovan om medborgarsstyrelser.
Det kan påpekas att tanken om blandade upplåtelseformer som en förutsättning för minskad segregation är missvisande. Oavsett vad man tycker om utförsäljningen av bostäderna borde man förstå att det finns många segregerade områden i t ex USA och Storbritannien som består av blandade upplåtelseformer. I och för sig är det som uppstår med sådana förenklade tankar en ekonomisk segregation bland de etnisk segregerade.
Anti-diskriminering
Det krävs en insikt hos oss, både till vänster och till höger (och de gröna), att kommunikationskanalerna främst har varit ensidiga – från makthavare till de som finns i utanförskap. Det saknas också en insikt att de “må bra-åtgärder” som förslaget till Järvalyftet bygger på kommer att undermineras om inte Stockholms politiker vidtar krafttag mot diskriminering.
Därför kan det behövas ökade resurser t ex till Byrån för Lika Rättigheter eller liknande anti-diskrimineringsbyråer. Anti-diskrimineringsklausuler i offentlig upphandling bör också vara effektiva.
Med tanke på samordning av ett effektivt arbete borde det också vara viktigt att personalen i socialtjänsten, polisen m fl bättre avspeglar stadens invånare, inkl Järva. Detta borde bidra till en bättre förståelse av boende i området, inkl brottsoffer, vittnen och förövarna. Med andra ord borde SLK ha en uppfattning angående huruvida stadens tjänstemän avspeglar bland annat Järva.
Dessutom borde ärendet ha innehållit en analys om de som har ett arbete, men långt under sin kvalifikationsnivå. Om ingenjörer tvingas köra taxi pga diskriminering, är utanförskapet lika stort. Jobbet i detta fall är en överlevnadsstrategi för individen, men är en negativ indikation på “integration”. Även om politiker väljer att undvika frågan. Människor som har arbete i Järva är nog förebilder för de som är utan. Och om Järvalyftet inte har en högre ambition än att människor ska få vilket arbete som helst, undermineras tex satsningarna på trygghet, på boende, på skolan mm.
Texten verkar sakna en insikt om att det viktiga för minskad segregation är något mer än ett trevligare segregerad arbete, boende eller skola – dvs att grundbulten är tron att lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnicitet gäller för Stockholms invånare.
Styrgrupp
Hur ska de boende ha inflytande över styrgruppen? Återigen, om det sker en utveckling av en konsultationsprocess eller medborgarsstyrelser, borde dessa avspeglas på något sätt i styrgruppen.
Ordförande Annette Jansson (m) anmälde ett särskilt uttalande från (m), (fp) och (kd):
Det är mycket viktigt att förvaltningen tar tillvara tidigare erfarenheter från ytterstadssatsning, storstadssatsning och stadsdelsförnyelse i sitt arbete med Järvalyftet.
Förvaltningen så långt det är möjligt vid upphandling tar hänsyn till lokala aktörer.
Vi anser att nämnden och förvaltningen fortsätter att arbeta med berörda myndigheter för att öka tillgängligheten mellan stadsdelarna för bättre kommunikationer och orienteringsbarhet.
Kultur i olika former är ett mycket viktigt redskap i integrationsarbetet.
Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.
Inför regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken har Vägverket översänt vägutredningen Effektivare Nord-Sydliga förbindelser i Stockholmsområdet samt Vägverkets Region Stockholm ställningstagande härtill för synpunkter till bl.a. Stockholms stad.
Förvaltningen anser att vägutredningen och vägverkets ställningstagande visar att Förbifart Stockholm är det alternativ av de tre som presenteras som bör väljas och också bäst tillgodoser miljöbalkens krav. Förvaltningen anser att vägalternativet Diagonal Ulvsunda medför oacceptabla trafik- och miljöeffekter för stadsdelsområdet Rinkeby-Kista samt närliggande områden. Kombinationsalternativet uppfyller inte de uppställda projektmålen.
Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 4 juni 2007. Dnr 172-2007-399.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden hade ställt sig bakom förvaltningens förslag.
Jakob Dencker (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att avslå förvaltningens förslag på remissvar
Att som svar på remissen till kommunstyrelsen överlämna följande skrivning:
Stadsdelsnämnden motsätter sig alla presenterade alternativ som innebär vägutbyggnad som lösning på Stockholms trafikproblem. Om beslut om utbyggnad ändå fattas, anser vi att det alternativ som Svenska Naturskyddsföreningen förespråkar ska väljas, det s k ”nollalternativet”. Stadsdelsnämnden anser i stället att en utbyggnad och utveckling av kollektivtrafiken i kombination med effektiva trängselavgifter ska användas. En vision för att skapa ett effektivare kollektivtrafiksystem kan vara utbyggnaden av spårtaxi. Den moderatledda regeringen kan tänka sig ungefär 30-procentiga minskningar av de svenska koldioxidutsläppen till 2020. Då måste bilismen minska.
Utöver denna skrivning hänvisar stadsdelsnämnden till den skrivelse och reservation som Miljöpartiet de Gröna lade i Rinkeby och Kista stadsdelsnämnder under den tidigare remissrundan 22 september 2005. I Kista SDN lades förslaget tillsammans med Vänsterpartiet.
Analysen som ligger till grund för att motivera Förbifart Stockholm tar inte tillräcklig hänsyn till de klimatpolitiska målen. Innan detta har gjorts bör ingen utbyggnad ske. Forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har gjort en granskning av de samhällsekonomiska kalkyler som gjorts för Förbifart Stockholm. De pekar på allvarliga brister. I analyserna tas inte hänsyn till de klimatpolitiska målen. Förbifart Stockholm beräknas innebära en ökning av trafiken med 4%. Trafikleden bygger bort trafikstockningar på vissa platser, med minskade koldioxidutsläpp som följd. Men det är stor risk att en ökning av trafiken leder till trafikstockningar på andra ställen och som då orsakar störrekoldioxidutsläpp.
Vägverket har i en s. k vägutredning presenterat ett förslag om att investera nära 20 miljarder kronor i en ny, sexfilig motorväg väster om Stockholm. Två möjliga lägen redovisas:
- Förbifart Stockholm, som går mellan Skärholmen och Häggvik via Lovön, Hjulsta och Akalla.
- Diagonal Ulvsunda, som går från Fruängen och Aspudden till Kista via Bromma, Ulvsunda och Ursvik.
Stadsdelsnämnden förordar inget av de presenterade vägplanerna utan kräver istället en ekonomiskt och miljömässigt ansvarsfull trafikpolitik som på allvar löser köproblemen och ser till att regionens kollektivtrafik fungerar bättre.
Det kan i sammanhanget vara på sin plats att lyfta fram följande citat från två regeringspropositioner:
”Det övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.”
Prop 2001/02:20
”I förstudieskedet skall den s.k. fyrstegsprincipen tillämpas, dvs. man bör i första hand överväga åtgärder som påverkar transportbehov och transportsätt. Om sådana åtgärder inte bedöms kunna lösa problemen på ett tillfredsställande sätt, övervägs i andra hand om det befintliga transportsystemet kan nyttjas effektivare. Först i nästa steg skall åtgärder i form av ny- eller ombyggnad övervägas.”
Prop 2003/04:95
Vägverkets förslag skulle innebära omfattande miljöproblem. Ett antal värdefulla natur-, kultur- och friluftsmiljöer skulle drabbas, t ex Grimstaskogen och Lovön. Intrången i bostadsområden skulle bli påtagliga. Projekten skulle driva upp trafikströmmen och därmed miljöbelastningen i hela regionen, vilket bl a skulle resultera i att vi får ännu svårare att nå de nationella och regionala klimatmålen.
Vi är väl medvetna om de stora problemen i Stockholms trafiksystem, problem som vi snabbt vill se lösta. Bilköerna skapar stress och försenar bussar, godstransporter och annan nyttotrafik till höga kostnader. Vägverkets föreslagna motorvägar löser inte dessa problem.
Trots miljardsatsningarna väntas bilköerna tvärtom bli ännu värre än idag – det visar verkets egna siffror.
Kostnadskalkylerna för vägarna är osäkra men landar för närvarande på nära 20 miljarder kronor. Om så mycket pengar investeras i vägbyggen, kommer självfallet kollektivtrafiken och andra samhällsintressen att få stå tillbaka.
Stockholms bilköer beräknas kosta oss 3-8 miljarder kronor om året. Trafikplanerarna är ense om att trängselavgifter är vad som krävs för att bli av med köerna. Utan någon form av trängselavgifter är det helt enkelt inte möjligt att lösa köproblemen. All rationell trafikplanering i storstäderna måste därför baseras på smarta avgiftssystem som gör att trafiken flyter så att i första hand bussar, varutransporter och annan nyttotrafik kommer fram.[1]
Riksdagen har därtill ett antal gånger fastslagit att den statliga trafikplaneringen ska baseras på samhällsekonomiska kalkyler. Vägverket förklarar i vägutredningen att man inte vill redovisa de kalkyler man har för Förbifart Stockholm eller Diagonal Ulvsunda. Samtidigt menar man att bägge vägprojekten skulle vara samhällsekonomiskt lönsamma. Varför redovisar Vägverket inga samhällsekonomiska kalkyler? Hur kan man utan kalkyler hävda att projekten är lönsamma?
Efter krav från bl a länsstyrelsen har Vägverket utrett en alternativ lösning, utan något av de redovisade vägalternativen. I utredning kallas lösningen ”Kombinationsalternativet”. I detta alternativ ingår dels ett avgiftssystem, dels stora investeringar i nya spår och vägar, bl a en utbyggnad av Klarastrandsleden och en ny pendeltågstunnel mellan Älvsjö och Häggvik. Investeringskostnaden för detta alternativ är ännu högre än i något av vägalternativen - 22-32 miljarder kr. Det prövade avgiftssystemet är här konstruerat på ett sätt som ger dålig träffsäkerhet när det gäller att minska bilköerna samtidigt som det orsakar höga kostnader för bilisterna. Tanken att fram till 2015 utöver den ännu bara planerade nya pendeltågstunneln under Stockholm satsa ytterligare 14-17 miljarder på en pendeltågstunnel Älvsjö-Häggvik är märklig. Att nyttan med en sådan lösning är liten kunde Vägverket få bekräftat om man hade kontaktat Banverket. Plockar man bort de märkliga resonemangen om ovanstående pendeltågstunnel och dubbelräkningarna ur Kombinationsalternativet sjunker kostnaderna från 22-32 miljarder till 2-3 miljarder kr.
En utredning som konsultfirman Transek gjorde 2003 - ”Trafikmässigt optimerade vägavgifter i Stockholm - ett sätt att skapa effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholms-området?”[2] - visar att det är möjligt att snabbt och till låga kostnader bli av med bilköerna på ett mycket mer effektivt sätt än vad de nya mångmiljardprojekt Vägverket föreslår kan åstadkomma. Avgiftsförslaget bygger på att det tekniska system som är på väg att byggas upp i Stockholm utvidgas. Den totala investeringskostnaden för att avskaffa bilköerna och förbättra kollektivtrafiken skulle bli i storleksordningen 2-3 miljarder kronor. Det årliga överskottet från avgifterna skulle bli ca 1,2 miljarder kronor. Rapporten nämns inte överhuvudtaget i vägutredningen.
Detta remissvar innebär inte ett kategoriskt alla vägutbyggnader. Det krävs dock att trafikplaneringen sker på ett långsiktigt hållbart sätt, såväl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Med anledning av detta bör att följande åtgärder genomföras:
- Utveckla det avgiftssystem som är på väg att införas i Stockholm och begär ändrad lagstiftning hos regeringen så att kontrollen över systemets utformning och intäkter hamnar hos regionens politiker.
- Gör om utredningen om ”Effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet” och analysera behoven av satsningar på vägar och spårsystem med utgångspunkt från ett läge där trängselproblemen är lösta med hjälp av ett smart avgiftssystem. Utredningen bör ske i samverkan mellan i första hand Vägverket, Banverket och SL.
- Utveckla successivt kollektivtrafiken så att den på ett effektivt sätt kan ta hand om en ökande andel av persontransporterna. Stora förbättringar kan sannolikt uppnås redan på kort sikt utan att man t ex bygger några nya spår.
_____________________________
1 I det basdokument som den samordnade, statliga trafikplaneringen bygger på rekommenderas ”att man vid större vägprojekt i storstäder alltid bör beräkna lönsamheten med och utan marginalkostnadsbaserade avgifter”. SIKA Rapport 2002:4
2 www.stockholm.snf.se/bibliotek/Rapport/SNF_trafikopt_avg.pdf ”
Gunilla Bhur (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att avslå förslaget
Att överlämna följande som svar på remissen:
Att minska biltrafiken är den enskilt viktigaste åtgärden vi kan göra för att få ner utsläppen och minska klimatpåverkan. Storskaliga motorvägssatsningar leder till ökad vägtrafik, vilket ger ökade utsläpp. Framtidens trafiklösningar måste därför istället vara att bygga ut kollektivtrafiken. Genom att den så kallade Förbifart Stockholm byggs kommer bilåkandet att öka och därmed också utsläppen av koldioxid. Enligt Vägverkets första miljökonsekvensbeskrivning kommer koldioxidutsläppen att öka med femprocent i Stockholms län som resultat av detta. Som en jämförelse ledde försöket med trängselavgifter till en nedgång i länet med två procent. Effekterna från trängselavgifter kombinerade med ökad kollektivtrafik skulle alltså snabbt ätas upp. Detta samtidigt som Sverige genom EU har förpliktigat sig till att sänka sina utsläpp med 30 procent.
Att se Förbifart Stockholm som den enda möjligheten att utveckla tätorten Stockholm ter sig ganska absurt i skenet av den heta klimat- och miljödebatt som hållit i sig i mer än ett halvår. Det är uppenbart att Förbifarten innebär att vi ytterligare låser in oss i ett transportsystem som är långsiktigt ohållbart.
Länsstyrelsen har tidigare visat på att Förbifart Stockholm är oförenligt med riksintressen och bryter med miljöbalken (MB). Vägverkets miljökonsekvensbeskrivning visar att Förbifart Stockholm på vissa platser skulle medföra stora och bestående negativa förändringar av landskapet som påtagligt skadar riksintressen för natur- och kulturmiljö enligt 3 kap 6 § MB.
Enligt Gabriel Michanek, professor i miljö- och naturresursrätt, innebär Förbifart Stockholm med stor sannolikhet att områden av riksintresse enligt 4 kap 2 § MB (”Mälarens öar och stränder”) skadas påtagligt. I så fall hindras alternativet enligt huvudregeln. Möjligheten för undantag för ”utvecklingen av befintliga tätorter” innebär sannolikt inte att Förbifart Stockholm kan genomföras. Enligt Michanek hindras Förbifart Stockholm av lokaliseringskravet i 2 kap 6 § MB även om den mot förmodan skulle anses klara kraven enligt 3-4 kap MB. Allt tyder därför, enligt Michanek, på att alternativ Diagonal Ulvsunda medför mindre intrång och olägenheter från miljösynpunkt, samtidigt som Vägverket inte har visat att denna lokalisering skulle utgöra ett orimligt krav enligt 2 kap 7 § MB.
Den samhällsekonomiska analysen av Förbifarten har fått kritik från många håll. En rapport (Reflektioner på samhällsekonomiska analyser i allmänhet och på kalkylen för nord-sydliga förbindelser i Stockholm i synnerhet) från KTH våren 2007 tar upp en rad brister i den tidigare gjorda samhällsekonomiska analysen av en nord-sydlig förbindelse.
Rapporten pekar bland annat på att miljöaspekter ofta får ett begränsat genomslag i samhällsekonomiska analyser. Detta trots transportsektorns stora miljöpåverkan och trots de klimatpolitiska mål som riksdagen har beslutat om. En av orsakerna är att man prissätter miljöpåverkan mycket lågt och att man inte räknar med utsläpp från byggande av vägarna, drift och underhåll och byggande av nya bilar som trafikerar vägen och produktion av bränsle. En annan nyligen publicerad studie visar på att denna indirekta energi för Södra Länken är dubbelt så stor som energin för själva vägtransporten.
Rapporten pekar också på att den ursprungliga samhällsekonomiska analysen inte har räknat in trängselavgifter i Stockholm. Nu vet vi att trängselavgifterna ska återinföras och rapporten visar att med trängselavgifter så är varken alternativen Förbifart Stockholm eller Diagonal Ulvsunda längre samhällsekonomiskt lönsamma, även om man då inte räknar in de miljöaspekter som här nämnts.
I den samhällsekonomiska analysen har heller inte priset för de naturintrång byggena medför räknats in.
Varken kombinationsalternativet eller det så kallade Noll-alternativet har blivit utförligt behandlat. I Nollalternativet har viktiga omvärldsfaktorer negligerats. En av dem är just trängselavgifterna, som inte beaktas i detta alternativ trots att de alltså återinförs redan till sommaren. Kostnadsökningar för vägbyggen har inte uppdaterats. Det faktum att klimatpolitiken kräver högre bensinpriser och på längre sikt mindre transportbehov har inte beaktats. Sammantaget har detta lett till att den samhällsekonomiska lönsamheten för en ny väg har överskattats i kalkylen.
Förbifartens effekter på regionens struktur och totala transportbehov har heller inte beaktats ordentligt. Vägen skulle stimulera ett alltmer utglesat bebyggelsemönster med ökade transportbehov och försämrat underlag för kollektivtrafik.
Vägverkets egen fyrstegsprincip, som bygger på att utbyggnad av väg är det sista alternativet och att man i första hand bör titta på hur befintligt vägnät kan användas mer effektivt, är föredömligt. Det är därför underligt att kombinationsalternativet fått en så undanskymd plats. Att med hjälp av trängselavgifter och en rejäl kapacitetshöjning i kollektivtrafiken utnyttja befintliga vägar bättre och dessutom minska de totala transportbehoven vore både samhällsekonomiskt och miljömässigt mycket mer effektivt.
Att satsa på ökade vägutbyggnader är att backa in i framtiden. Stockholms län behöver mer och billigare kollektivtrafik så att det blir än lättare för de som idag åker bil att ställa bilen hemma.
Abebe Hailu (s) anmälde ett särskilt uttalande från (s):
Förbifart Stockholm är det alternativ som bäst uppfyller en rad viktiga målsättningar för regionens utveckling. Regionförstoringen understöds genom ökad kapacitet i nord-sydlig riktning utan att leda in trafik i regioncentrum. Samtidigt kan vi, tack vare kapacitetsförstärkningen i det halvcentrala bandet, uppnå en sådan regionförstoring utan att betala priset för en alltför utspridd bebyggelse med medföljande ökad total trafikmängd.
Vi anser dock att det vore positivt om en studie av möjligheten att tunnelförlägga delar av sträckningen inom Stockholms kommun gjordes. Exempelvis vid överfarten från Lovön till Grimsta, eller i mer befolkningstäta delar.
Revisorerna har avslutat granskningen av nämndens verksamhet för år 2006. I sin årsrapport pekar revisorerna på ett antal punkter som behöver förbättras.
De förbättringsområden som utpekas rör prognossäkerheten i tertialrapporterna, förvaltningens interna kontroll, utförardokumentation för personer med funktionsnedsättning, anlitande av oseriösa leverantörer, funktionalitet och säkerhet i Agresso samt avslut av barnärenden inom given tidsram. Förvaltningen avvisar delar av kritiken mot den bristande prognossäkerheten och beaktar i övrigt framförda synpunkter och rekommendationer.
Sammanfattningsvis bedömer revisorerna att nämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat är tillfredsställande samt att bokslut och räkenskaper är rättvisande.
Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2007. Dnr 228-2007-104.
Revisorerna har avslutat granskningen av nämndens verksamhet för år 2006. Sammanfattningsvis anför revisorerna att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet inte är helt tillfredställande, eftersom nämnden har överskridit anslag 2. Bokslut och räkenskaper är rättvisande. I sin årsrapport pekar även revisorerna på ett antal punkter som behöver förbättras.
Främst markerar revisorerna bristerna med budgethållningen. Stadsdelsförvaltningen bemöter dock denna kritik genom att påpeka att underskottet nästan enbart återfinns inom anslag 2 och att detta underskott uppkommit genom externa opåverkbara faktorer.
Revisorerna pekar också på brister i nämndens system för intern kontroll samt på ett antal brister som uppvisats vid särskilda kontrollbesök under året. Förvaltningen beaktar framförda synpunkter och rekommendationer.
Rinkeby stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2007. Dnr 145-2007-103.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Pensionärsrådets protokoll
Från den 14 maj 2007 och den 4 juni 2007
Lokala handikapprådets protokoll
Från den 10 maj 2007
Anmälan av delegationsbeslut
Bilaga 1
Postlista för Kista och Rinkeby stadsdelsförvaltningar
27 maj – 14 juni 2007
Inkomna skrivelser, rapporter med mera som kommit till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd eller upprättats inom förvaltningarna
Bilaga 2
Protokollsutdrag från kommunfullmäktige m.m. i urval
Anmälan av sociala delegationens protokoll
Från den 9 och 23 maj 2007 samt den 7 juni 2007
Inga skrivelser hade inkommit.
Inga inbjudningar till konferenser och utbildningar förelåg.
Kista stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande av 4 juni 2007. Sekretess enligt SekrL 7:4
Rinkeby stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, dnr 153-2007-503, av 29 maj 2007. Sekretess enligt SekrL 7:4.
Kista stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande från den 12 juni 2007, dnr 286-2007-502. Sekretess enligt SekrL 7:4.
Anmälan av tjänstemannabeslut
Stadsdelsnämndens sammanträde den 14 juni 2007
Datum
Delegat
2007-05-28
Kompetensutveckling, kurs på Kreta 15-20 juni 2007 ”Rena rama retoriken”.
Dnr 204-004-2007
Bevilja Solbritt Timosson, Akalla-skolan, deltagande i kursen.
Olle Johnselius, stadsdelsdirektör
2007-06-12
Upphandling av servrar, lagring och produktnära tjänster.
Dnr 105-282-2007
Vidaredelegation av beslutanderätt till stadsdirektören.
Sammanställning av skrivelser 2007-06-14
A
Inkomna skrivelser som kommit till stadsdelsnämnden eller upprättats inom förvaltningarna
· Minnesanteckningar från Brottsförebyggande rådet i Kista 2007-05-29
· Protokoll från Rinkeby lokala förskole- och skolråd 2007-05-08
· Uttalande om äldreomsorgen från Rinkeby-Kistas pensionärsråd
· Information från Arbetsmiljöverket om avslutat ärende
B
Protokollsutdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i urval
· Utdrag ur kommunfullmäktiges sammanträde 2007-05-28
§ 16 Avsägelser och fyllnadsval
§ 19 Från socialbidrag till arbete
§ 20 Reformering av rådande badförbud inom hamnområdet
§ 24 Aktionsplan för tillväxt och utveckling 2006-2017
§ 31 Motion om inrättande av självförvaltningsorgan för allmänna kommunala verksamheter inom staden