Sammanträde 2008-10-23

Anmäldes att protokollet från stadsdelsnämndens sammanträde den 17 september 2008 justerades den 24 september 2008.

 < /P>

 < /P>

Ulla Johansson informerade om den verksamhetsförändring som kommer att ske gällande korttidsboende inom enheten barn och yngre/funktionshinder (åldern 0-24 år). Kymlinge korttidsboende har en inriktning mot autism och det finns en stor efterfrågan på plats från hela staden till detta kortidsboende. Järva korttidsboende har en mindre efterfrågan och därför kommer behovet av korttidsplatser att styras över till Kymlinge korttidsboende. En utökning av tiderna på boendet kommer att ske.

Annelie Sjöberg informerade om förvaltningens projekt Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd. Projektet startade i augusti 2008. Enheterna för ekonomiskt bistånd ska utveckla sitt gemensamma syn- och förhållningssätt för att bäst tillvarata barns intresse. Barn ska också bli mer synliga i utredningar som får ekonomiskt bistånd. Barnkonsevensanalyser ska även finnas i utredningar som rör långvarigt ekonomiskt bistånd. Hittills visar kartläggningen att 22 % av stadens barn som erhåller försörjningsstöd bor inom Rinkeby-Kista stadsdelsnämnds stadsdelsområde.

Beslut

Stadsdelsnämnden godkänner denna uppföljningsrapport.

Ärendet

Efter åtgärder beräknas ett överskott om 9,6 mnkr, vilket är en förbättring med 3,5 mnkr jämfört med föregående prognos (tertialrapport 2). Förbättringen avser främst ekonmiskt bistånd och flyktingmottagning.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 oktober 2008. Dnr 101-519-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd utfärdar rättegångsfullmakt för befattningshavare vid stadsledningskontorets juridiska avdelning.

Ärendet

Enligt reglementet med allmänna bestämmelser för stadens nämnder, fastställt av kommunfullmäktige den 29 september 2008, får nämnden själv eller genom ombud föra stadens talan i mål och ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde (4 §).

För att stadsledningskontorets juridiska avdelning som ombud ska kunna företräda Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd måste en rättegångsfullmakt utfärdas. Enligt rättegångsfullmakten kan ombudet dessutom på stadsdelsnämndens vägnar uppbära, mottaga och kvittera nämnden tillkommande medel och handlingar, förordna annan i sitt ställe samt bevaka stadens rätt inom stadsdelsnämndens förvaltningsområde.

Då personella förändringar skett inom stadsledningskontorets juridiska avdelning måste en ny rättegångsfullmakt utfärdas. Fullmakten avser såväl verksamhet som bedrivs av stadsledningskontorets juridiska avdelning, allmänjuridiska enheten som av social- och skoljuridiska enheten vid samma avdelning.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 8 oktober 2008. Dnr 099-502-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

1. Enhetschef Gun Rydgren samt gruppledare Marianne Mattsson och Anders Skogman vid Rinkeby-Kistamottagningen inom Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, ges fullmakt att själva eller genom av dem befullmäktigat ombud föra Rinkeby-Kista stadsdelsnämnds talan i förvaltningsdomstol i mål och ärenden enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Fullmakten gäller från och med beslutsdatum.

2. Tidigare beslut om befullmäktigande av tjänstemän att föra nämndens beslut upphävs.

Ärendet

Ärendet avser att förvaltningens ges fullmakt att föra Rinkeby-Kista stadsdelsnämnds talan i mål enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2008. Dnr 500-543-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag och ger därmed förvaltningen i uppdrag att genomföra arbetet med etablering av en flaggstång på Rinkeby Torg.

Ärendet

Vid sammanträde den 24 januari 2008 fick förvaltningen i uppdrag av nämnden att fortsätta att söka möjligheter för etablering av en flaggstång på Rinkeby Torg. I nya kontakter med trafikkontoret har förvaltningen fått besked om att det är möjligt att ”dra isär” värmeslangarna under Rinkeby Torg så att ett fundament för en flaggstång kan gjutas. Förslaget till placering av flaggstången på torget tar hänsyn till befintliga anläggningar och etableringar. På torget finns fyra stora träd, en fontän, fyra höga belysningsstolpar samt två stora torgstånd. För att inte hindra eller försvåra passage över torget för till exempel utryckningsfordon har förvaltningen, efter konsultationer med en arkitekt från exploateringskontoret, valt att föreslå placering av en flaggstång i linje med de fyra belysningsstolparna. Därefter har stadsdelsförvaltningen ansökt om tillstånd hos polismyndigheten. Polismyndigheten överlämnade frågan till trafikkontoret som beviljat schaktningstillstånd för en permanent flaggstång på Rinkeby torg enligt förvaltningens förslag. Markupplåtelsen gäller för 5 år.

Kostnaden för att inköp och etablering av en flaggstång på Rinkeby Torg är 8680 kronor. Priset avser gjutning av fundament, en 12 meter hög flaggstång samt flagga. Flaggstången har invändiga linor. Markupplåtelsen kostar 3250 kronor per år.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett

tjänsteutlåtande från den 12 augusti 2008. Dnr 000-172-2007

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Särskilt uttalande

Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) anmälde ett särskilt uttalande.

Rinkeby är ett internationellt centrum som bör kännetecknas av integration mellan olika kulturella uttryck. Det är osäkert om den svenska flaggan bidrar till en sådan integration. Sedan finns det ingen uppgift om huruvida Rinkebyborna själva vill ha en svensk flagga på Rinkeby torg.

Beslut

Tjänsteutlåtandet överlämnas till Järvalyftets styrgrupp.

Ärendet

Företrädare för den i Rinkeby lokala föreningen Al-Kowneyn Utbildnings Centrum har lämnat in ett medborgarförslag om bl.a. läxhjälp där finansiering av verksamheten söks från Järvalyftet. Förvaltningen är även i fortsättningen beredd att erbjuda utrymme för verksamheten med läxhjälp när annat än skollokaler anses bäst lämpade. Men förvaltningen anser att berörda skolenheter måste vara den kommunala instans som har en avgörande roll i organiseringen av läxhjälpen. I den mån som verksamheten bör bygga på frivillighet bör externa parter förmås att engagera sig. Med initiativ från Länsstyrelsen i Stockholms län är en stiftelse – Lycknis – under bildande. Stiftelsen är avsedd att engagera näringsliv och högre utbildning i stöd till skolungdomar med behov av läxhjälp. Företrädare för stiftelsen Lycknis under bildande har varit i kontakt med företrädare för Järvalyftets projektledare. Förvaltningen förutsätter att dessa kontakter fortsätter och kan ge resultat i en vidgad satsning på läxhjälp för de grupper medborgarförslaget omfattar. Den ideella föreningen Al-Kowneyn Utbildnings Centrums förslag skulle härvid kunna tillgodoses. Förvaltningen föreslår att nämnden överlämnar förslaget till Järvalyftets styrgrupp för vidare handläggning.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 oktober 2008. Dnr 002-279-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

1. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ansöker hos Europeiska Kommissionen om att förlänga sitt värdskap för Informationskontoret Europa Direkt Rinkeby-Kista för perioden 2009 – 2012.

2. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd ansöker hos Europeiska Kommissionen om 24000 euro för Europa Direkt för år 2009.

3. Omedelbar justering.

Ärendet

Informationskontoret Europa Direkt Rinkeby-Kista, med placering på Medborgarkontoret, har funnits i stadsdelsnämnden sedan år 2005. Perioden på fyra år går ut vid årsskiftet. Förvaltningen anser att det har varit värdefullt att ingå i nätverket Europa Direkt som en av två värdorganisationer i Stockholm; förutom Rinkeby-Kista har också Stadsbiblioteket ett informationskontor. Förvaltningen har varit i kontakt med Internationella avdelningen inom Stadsledningskontoret som är positivt till att Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, under förutsättning att ansökan mottages positivt, fortsätter sitt engagemang inom Europeiska Kommissionens Informationsnätverk. Till nästa verksamhetsperiod förslår Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning nämnden att ansöka om förnyat verksamhetsbidrag om 24000 euro. Ansökan bifogas tjänsteutlåtandet.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2008. Dnr 500-457-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

Nämnden beslutar att från och med den 1 januari 2009 samverka i ett gemensamt flyktingmottagande där berörda verksamheter inom Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och Spånga-Tensta stadsdelsnämnd organiseras och lokaliseras vid Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning

Ärendet

Flyktingmottagningarna inom både Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsnämnder behöver effektiviseras, bl.a. för att ha handlingsberedskap inför kommande förändringar. Flyktingmottagandet i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta (liksom i hela staden) förväntas minska under överskådlig framtid. Detta leder till ett minskat personalbehov inom de båda berörda flyktingmottagningarna, vilket i sin tur ökar sårbarheten i organisationerna. En större sammanslagen verksamhet är mer flexibel och därmed mindre sårbar än två mindre verksamheter.

Mot bl.a. denna bakgrund föreslås att stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista respektive Spånga-Tensta föreslås besluta att fr.o.m. den 1 januari 2009 samverka i en gemensam enhet för introduktion av nyanlända flyktingar och att denna enhet lokaliseras till Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2008. Dnr 500-427-2008

Förslag till beslut

Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.

Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) föreslog att nämnden skulle anta miljöpartiets förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden hade antagit förvaltningens förslag.

Reservation

Jakob Dencker m.fl. (mp) reserverade sig till förmån för eget förslag.

- Att avslå samorganisering av flyktingmottagandet hos Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

- att därutöver anföra följande:

Den föreslagna sammanslagningen av flyktingmottagandet i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är ren och skär nedskärning av fungerande verksamhet. Borgarna har redan skurit ner tillräckligt i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta.

I ärendet beskrivs att flyktingströmmen avtar. Det kan mycket väl vara så för tillfället. Men vem vet när nästa flyktingvåg kommer. Det vi vet med säkerhet är att det finns många oroshärdar i vår omvärld. Det är också känt att antalet nyanlända som söker sig till Järva är fler än de i andra stadsdelar i staden.

Om det nu är så att trenden pekar på nedgång av flyktingar betyder det inte att vi ska bli av med välbehövliga resurser. Vi har överbelastad personal i socialtjänsten.

De flyktinghandläggare som blir frigjorda på grund av färre flyktingar kan göra mycket nytta genom att de avlastar våra socialsekreterare. På det sättet kan man behålla en hög kapacitet för flyktingmottagande i stadsdelarna för framtida behov.

Ett annat bekymmer med sammanslagningen är att det tycks flyttas till Kista. Om nuvarande majoritet fortsätter i den inslagna vägen kommer kommunala verksamheter och samhällstjänster utarmas i t.ex. Husby, Rinkeby och Tensta.

Vi ska inte planera för en minskad flyktingmottagning. Sverige ska föra en generös flyktingpolitik. Det finns tyvärr alltför många krigs- och katastrofområden i världen där människor behöver söka skydd i Sverige.

Beslut

1. Nämnden godkänner att förvaltningen ingår partnerskap med Röda Korset, Region Stockholm gällande projektet Mötesplats i ny form med projekttid januari 2009 till och med december 2011.

2. Nämnden godkänner i övrigt vad som framgår av avsiktsförklaringen.

Ärendet

Förvaltningen har med Röda Korset som projektägare tillsammans med bl.a. Skärholmens stadsdelsförvaltning, Svenska Bostäder och Beckmans designhögskola deltagit i en förprojektering som nu resulterar i ansökan till Svenska Europeiska Socialfonden (EFS-rådet). Syftet är att mottagare som står långt från arbetsmarknaden och uppbär ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning genom Röda Korsets treåriga projekt, Mötesplats i ny form, ska öka sina möjligheter till arbete och egen försörjning. Deltagarna kommer att få tillgång till nätverk och mentorer som Röda Korset kan tillhandahålla. Kostnaden är ca 1,75 miljoner kronor per år och avser i huvudsak utbetalt försörjningsstöd eller introduktionsersättning. För genomförande är det nödvändigt att förvaltningen ingår partnerskap med Röda Korset, Region Stockholm.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2008. Dnr 500-503-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Särskilt uttalande

Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) anmälde ett särskilt uttalande.

Vi ser mycket positivt på att förvaltningen ingår ett partnerskap med Röda Korset, Region Stockholm gällande projektet Mötesplats i ny form. Detta ser vi som en kompletterande insats för de vanliga arbetsmarknadsåtgärderna som finns.

Det vi stödjer inom projektet Mötesplats i ny form är att den ska fungera som en arbetsträningsplats där deltagaren dessutom får en kontaktperson. Aktiviteterna som erbjuds bör rimligen förstärka deltagarens självkänsla, hälsa, kompetenser och kontakt med samhället och kontaktpersonerna bör rimligen fungera som kontakten mellan deltagaren och arbetslivet. Vi tror att mötesplatser av detta slag är den viktigaste åtgärden för integration eftersom kontaktpersonerna kan bidra mycket till samhällsinformation och samhällsvägledning, särskilt för personer med arbetshinder och flyktingar.

Projektet är viktigt för oss i Rinkeby-Kista. Det är positivt att Röda Korset startar ett projekt i Rinkeby-Kista eftersom Röda Korset är dåligt representerade i Stockholms mest utsatta områden. Vi tror att projektet kan förstärka deltagarnas kontakt med samhället genom samtalsövningar, samhällsinformation, läxhjälp, studier i svenska mm.

Projektets miljöprofil tilltalar oss också. Att redesigna kläder är ett framåtsyftande projekt, med ekologisk tanke och återvinning.

Beslut

1. Stadsdelsnämnden uppdrar åt stadsdelsförvaltningen att i samråd med Micasa Fastigheter i Stockholm AB genomföra planeing/projektering för en eventuell ombyggnad av fastigheten Kvarnberget 1 i Rinkeby till boende för äldre kvinnor och män.

2. Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om totalt 600 tkr för projektering (500 tkr) och beställarstöd ( 100 tkr) avseende ovan avsedda ombyggnation/omstrukturering.

3. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att tills vidare inte förmedla servicehuslägenheter i Rinkeby servicehus i avvaktan på resultat av genomförd planering/projektering av fastigheten Kvarnberget 1 till boende för äldre kvinnor och män.

Ärendet

Micasa Fastigheter i Stockholm AB har i samråd med stadslednings­kontoret och äldre­nämnden ge­nomfört en inventering av statusen inom stadens servicehus, varvid bl.a. har kun­nat konstateras att underhållsbe­hovet inom Rinkeby vård- och om­sorgsboende och servicehus, fastighe­ten Kvarnberget 2, är mycket stort och kommer att kräva omfattande och kost­samma reno­veringar. Då stads­dels­för­valt­ningens samlade verk­sam­het nu flyttar in i nya lokaler i Kista, tomställs fastighe­ten Kvarnber­get 1 i Rinkeby. I diskus­sio­ner mellan Micasa Fastigheter i Stockholm AB och stadsdels­förvaltningen har ett förslag uppkommit om att se över möjligheterna att efter ombyggnad kunna flytta verksamhe­terna inom fastig­heten Kvarnberget 2 till den tomställda fastigheten Kvarnber­­­get 1. Förvaltningen ser positivt på förslaget, som ligger i lin­je med vad som anförs i förslaget till Budget 2009, där Rinkeby servicehus före­slås prövas att om­struk­tureras till trygg­hets/senior­boen­de och heldygnsomsorgen föreslås flyttas till alternativa lokaler. Styrelsen för Micasa Fastighe­ter i Stockholm AB har också behandlat ärendet.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2008. Dnr 600-508-2008

Förslag till beslut

Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.

Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom vänsterpartiets förslag. Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s) anslöt sig till vänsterpartiets förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag.

Reservation

Gunilla Bhur m.fl. (v) och Abebe Hailu m.fl. (s) reserverade sig till förmån för eget förslag.

att avslå att planering/projektering av eventuell ombyggnad av Kvarnberget 1 påbörjas

att invänta den inventering som Micasa Fastigheter i Sthlm AB i samråd med stadsledningskontoret och Äldrenämnden genomför inom stadens servicehus.

att därutöver anföra

Staden har som anges i andra att-satsen genomfört en inventering av stadens servicehus och i anslutning till att denna slutförs har Vänsterpartiet begärt moratorium(uppskov)med stora förändringar i beståndet tills inventeringen är slutförd och behandlad i nämnderna.

Det finns flera frågetecken kring förslaget som säkert inte är helt fel i sig. Kvarnberget 1 är betydligt mindre i yta och man undrar hur den verksamhet som inte ryms inom Kvarnberget 1 skall behandlas. Det är ett antal servicehusplatser som måste placeras på annan lokal. Var?

Kan detta tillgodoses inom Rinkeby stadsdel? Man föreslår tillsvidare hänvisning till boende i Kista servicehus – hur blev det med valfriheten i boende då? Det finns säkert många äldre som av geografiska och anhörigrelaterade skäl vill bo kvar i Rinkeby?

Vi är alltså inte emot en upprustning och omflyttning i sig men önskar att man avvaktar med beslut om projektering tills inventeringen är slutförd och analyserad samt frågeställningarna ovan är tillfredställande besvarade.

Beslut

1. Stadsdelsnämnden utser chefen för verksamhetsområdet äldreomsorg, Ulla Johansson, till verksamhetschef för kommunens hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista från och med den 1 november 2008.

2. Stadsdelsnämnden utser chefen för vuxenenhet, socialpsykiatri och vuxna med sociala och psykiska svårigheter, Eva Pauli, till verksamhetschef för kommunens hälso- och sjukvård inom verksamhetsområdet social omsorg i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista från och med den 1 november 2008.

Ärendet

I enlighet med § 29 hälso- och sjukvårdslagen ( 1982:763) HSL, ska det inom hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten, en verksamhetschef. Verksamhetschefens ansvarsområden framgår av Socialstyrelsens föreskrifter

(SOSFS 2005:12). Med anledning av förestående organisationsförändringar inom verksamhetsområdet äldreomsorg i anslutning till att verksamheter ska upphandlas, föreslås ansvaret för kommunens hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen i stadsområdet Rinkeby-Kista övergå till chefen för verksamhetsområdet äldreomsorg Ulla Johansson, från och med den 1 november 2008. Vidare föreslås att ansvaret för kommunens hälso- och sjukvård inom verksamhetsområdet social omsorg övergår till chefen för vuxenenhet, socialpsykiatri och vuxna med sociala och psykiska svårigheter, Eva Pauli, från och med den 1 november 2008 med anledning av att tidigare utsedd verksamhetschef slutat.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2008. Dnr 600-513-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.

Ärendet

I en motion om skärpt verksamhetsuppföljning i äldreomsorgen pekar Margareta Johansson (v) på att all hemtjänst, ledsagning och avlösning samt alla vård- och omsorgsboenden oavsett kommunal eller privat regi sedan år 2006 har följts upp i staden enligt en särskild uppföljningsmall som utgår från förutsättningar i respektive verksamhet. Motionären föreslår att staden ser över mallen för verksamhetsuppföljning inom äldreomsorgen i syfte att komplettera med uppgifter om ekonomiska förhållanden.

Förvaltningen kan konstatera att äldrenämnden den 1 september behandlat ett ärende om utökning av den stadsgemensamma uppföljningsmallen avseende äldreomsorgsverksamheter. Med denna förändring anser förvaltningen att motionärens förslag om utökad uppföljning av verksamheter inom äldreomsorgen kommer att tillgodoses från och med år 2009.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 oktober 2008. Dnr 006-463-2008

Förslag till beslut

Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.

Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom vänsterpartiets förslag. Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s) och ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) anslöt sig till vänsterpartiets förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag till beslut.

Reservation

Gunilla Bhur m.fl. (v), Abebe Hailu m.fl. (s) och Jakob Dencker m.fl. (mp) reserverade sig till förmån för eget förslag.

* att stödja motionen

* att därutöver anföra

Förvaltningen hänvisar i sitt tjänsteutlåtande att Äldrenämnden den 1 september behandlat ett ärende om utökning av den stadsgemensamma uppföljningsmallen avseende äldreomsorgsverksamheter. Det framgår inte att det som motionären särskilt trycker på om – nämligen uppgifter om ekonomiska förhållanden ska ingå i den utökade mallen.

Om så är fallet är det bra. Den nya mallen skall löpa från och med år 2009.

Det är ytterst viktigt att när nästan all äldreomsorg konkurrensutsatts i alliansens Stockholm, att regelverket för granskning av att företagen löpande sköter inbetalning av skatter och socialförsäkringsavgifter, lämnar korrekta årsredovisningar m.m. ses över. Annars riskerar vi att det blir en frizon för oseriösa företagare som inkasserar trygga intäkter från kommunen.

Beslut

1. Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen

2. Omedelbar justering

Ärendet

Förslaget till Vision Järva 2030 utgör en konkretisering av den politiska målbilden från 2007 och är ett lovvärt och nödvändigt initiativ för det fortsatta arbetet att utveckla stadsdelarna på Järvafältet.

Förvaltningen ställer sig mycket positiv till stora delar av förslaget och vill särskilt framhålla den samverkan mellan förvaltningar och bolag som redan givit goda resultat. Vision Järva 2030 har förutsättningar att ytterligare skapa ett utökat samarbete kring stadsdelarnas framtida utveckling.

I övrigt framför förvaltningen några synpunkter av mer övergripande karaktär samt ger kommentarer till de nio utvecklingsteman som anges i förslaget.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 oktober 2008. Dnr 006-468-2008

Förslag till beslut

Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) föreslog att nämnden antar förvaltningens förslag till beslut.

Vice ordförande Abebe Hailu m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom socialdemokraternas förslag. Ordförande Annette Jansson m.fl (m) anslöt sig till socialdemokraternas skrivning i första stycket under rubriken ”Rusta upp Eggeby Gård, Kista Gård, Husby Gård och Akalla Gård”, dock med ändringen att ordet ”socialdemokrater” tas bort i styckets första mening.

Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom miljöpartiets förslag.

Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom vänsterpartiets förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställde de olika förslagen mot varandra och fann att nämnden antagit förvaltningens förslag.

Reservation 1

Abebe Hailu m.fl. (s) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.

Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag

att därutöver anföra följande.

Vision Järva 2030 och morgondagens Stockholm

Vision Järva är mycket positivt och lovvärt projekt för att utveckla stadsdelarna på Järvafältet. Projektet omfattar såväl de hårda som de mjuka frågorna, upprustning, byggnation, infrastruktur, integration, arbete, utbildning m.m.

Det är bra att politiker uppmärksammar de problem som finns i de stadsdelar som ligger runt Järvafältet.

Vi socialdemokrater tycker att såväl bostadsbyggande som kommersiellt byggande på Järva fältet (reservatet) ska inte tillåtas. Vi som planerar och lever nu har ett ansvar att inte förstöra naturen då ansvaret för den sträcker sig längre än till år 2030. Kommande generationer kommer också att ha behov av ”gröna kilar” insprängda i den växande staden.

Rusta upp Eggeby Gård, Kista Gård, Husby Gård och Akalla Gård.

Vi socialdemokrater tycker att kommunen rustar upp dessa fyra gårdar varsamt för att öka möjligheterna för såväl musikevenemang som teater och annan kulturell verksamhet och kaffeserveringar. Dessutom behöver vi ett Utomhusbad på Järvafältet som är viktigt för de ca 80000 människor som bor kring Järva.

De redan planerade radhusen i Husby, längs ner mot Järvafältet där reservatet börjar, ska/bör byggas då området är i skriande behov av större lägenheter för familjer med många barn. Liksom förvaltningen delar även vi uppfattningen att förslagen till ny bebyggelse i strategiska lägen i Rinkeby-Kista området; i stadsdelarnas kanter mot omgivande stadsdelar, i stadsdelarnas entréer, på nuvarande parkeringsytor och parkeringsdäck samt i de centrala stråken.

När det gäller det befintliga beståndet av kommunala hyresrätter är behovet av upprustning och renovering stort. Därför tycker vi socialdemokrater att det måste ske i dialog med de boende och utan orimliga hyreshöjningar.

Att länka ihop stadsdelarna genom ett utbyggt gatunät och en utökad kollektivtrafik är bra.

Framemot år 2030 kan Ursvik, Sundbyberg, Rinkeby, Spånga, Järfälla. Barkarby, Akalla, Husby och Kista länkas samman med Kista som en stad i staden bli en verklighet. Däremot ska inte övriga stadsdelsområden utarmas på offentlig och kommersiell verksamhet. Som första åtgärd behöver tillgängligheten mellan Kista området och Rinkeby och Spånga åtgärdas.

Ekodukter skall upprättas

Under förutsättning att en bussväg eller Tvärbana över Järvafältet utrustas med ”ekodukter” ställer vi socialdemokrater positiva till en bussväg eller Tvärbana gren som går från Rissne genom Rinkeby och Tensta till Kista Centrum . En ekodukt är en bro med vegetation där djuren kan passera över vägen. Den används i ekologiskt viktiga områden som delats av en väg, eller där vägen korsar viktiga vandringsleder för djuren.

För att även våra funktionshindrade ska kunna använda Järvafältet som rekreationsområde krävs att gång- och cykelbanor asfalteras och utrustas med belysning.

Levande och attraktiva stadsdelar

För att vision Järva ska vara verklighet måste politiker satsa på dagens Järvabor. Vi socialdemokrater vill utveckla alla stadsdelar i Järvaområdet. Vi tycker att man måste satsa på både kommersiella service och offentliga (statliga, kommunala och lanstings ) verksamheter i Rinkeby, Husby och Akalla för att stadsdelarna ska vara levande och attraktiva. För att kunna utveckla Järva måste vi även vara verklighetsförankrade och belysa Järva ur ett demokratiskt perspektiv. Att till exempel skapa olika underlag där våra Järvabor får vara med och delta eller tycka till under processens gång. Dessa underlag kan skapas genom att införa Järva-visionen 2030 i våra skolor så att skolungdomar kan känna sig delaktiga i sitt bostadsområde. Eftersom Järva-visionen 2030 är en framtids projekt i ständig utveckling är det av stor vikt att Järvaborna får var med i processen eftersom det är vi som lever och arbetar i och med Järva.

Utbildning, Arbete och Näringsliv

Att ha arbete och kunna försörja sig själv och familjen är grundläggande för att kunna känna stolthet och ha framtidstro. Arbetet är den viktigaste faktorn för att komma in i samhället. Därför är det viktigt att satsa på Järvabor. Vi Socialdemokrater vill satsa på utbildningar som leder till arbete inom områden där det är brist yrke. Det kan vara inom vård, svetsning, bilverkstäder, byggande eller annat. Vi tycker att SFI-verksamhet ska ligga under utbildningsnämnden så att det finns en röd tråd mellan utbildning och arbete. Vi tycker också att grundskolor ska ligga under stadsdelsnämndens ansvarsområde. En annan själv klar målinriktning skall även vara att motivera våra Järvabor/ ungdomar att söka till högskoleutbildningar som leder till olika sociala och tekniska yrken som gynnar hela samhället. Socialdemokraterna tycker att det ska vara lättare för dem som vill starta företag på Järva-område. När kommunen överdäckar E18 vid Rinkeby och Tensta ska man också bygga lokaler för småföretag där.

Kultur och fritidsverksamhet

En stimulerande fritid är viktigt för barnen och ungdomarna. Därför är det viktigt att satsa på Fritidsgårdar, Reaktor och Ungdomens Hus. Kommunen måste satsa också på Rinkeby Folkets Hus, Husby Träff, Akalla Träff och Kista Träff. Föreningar som är Järvas ryggrad, ska ha tillgång till bra lokaler och kunna få hjälp i olika frågor. En annan viktigt och förebyggande åtgärd är att vi behöver utbildade fritidspedagoger som kan leda och motivera våra ungdomsgrupper i vardagen.

Trygghet

Trygghet skapas genom att vuxna finns ute också kvällstid. Vi vill ha aktiva fältar, medborgarvärdar och aktiva föräldrar. Poliser ska finnas och synas i alla stadsdelar på Järva och även ingå i vardagsbilden som till exempel ute på våra olika centrum och torg. Unga som kommit fel i tillvaron ska få professionell hjälp för att kunna komma tillbaka till utbildning och arbete. ”Morsor och farsor” på stan ska få resurser att uppmuntra föreningar att medverka vid nattvandringar. För att skapa en trygg Järva vision är det nödvändigt att skapa möjligheter till en öppen dialog så att många Järvabor får känna att de tillhör och är delaktiga i processen.

Reservation 2

Ledamot Jakob Dencker m.fl. (mp) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.

- Att delvis godkänna förvaltningens svar till remiss

- att kräva av kommunstyrelsen följande:

- att hyresnivåerna ska vara rimliga efter renoveringarna

- att husen ska energieffektiviseras utan att det leder till hyreshöjningar

- att hus inte ska rivas

- att remisstiden ska förlängas

- att kollektivtrafiken i området ska utvecklas

- att bevara grönområdena på Järvafältet

- att stödja småföretagarna i området

- att därutöver anföra

REMISSVAR FRÅN MILJÖPARTIET JÄRVA - VISION JÄRVA 2030

Miljöpartiet de Gröna i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista

Introduktion – satsa mer på de sociala frågorna!

Vision Järva 2030 är tänkt vara den samlade vision om hur man kan implementera Järvalyftet som ett långsiktigt utvecklingsarbete i Järvastadsdelarna. Begränsningsområdet för visionen är den politiskt satta målbilden, nämligen boendefrågor, stärkt utbildning, fler jobb och ökat företagande samt trygghet.

Vision Järva 2030 har presenterat konkreta och handfasta förslag på stads- och trafikplanering, även om prioriteringen och lämpligheten av dessa kan diskuteras. Vad gäller de resterande målbilderna: flera jobb, trygghet och stärkt utbildning har Vision Järva 2030 lagt fram vaga förslag eller inga alls.

Låt oss problematisera frågeställningen, är Vision Järva 2030 endast en fråga om stadsplaneringsfrågor eller också en helhetsfråga om lokal socioekonomisk utveckling? Att många Järvabor är ekonomiskt svaga är en sak, men kan demografisk förändring vara önskvärd till varje pris?

Det är en stor brist i Vision Järva 2030 att frågeställningen inte har problematiserats och att det saknas en konsekvensanalys av de lagda förslagen.

Om alla stadsplaneringsförslag genomförs kan man ändå ställa sig frågan: Är de sociala problemen nu lösta?

Häpnadsväckande är att Vision Järva 2030 säger sig utgå ifrån vad boende i stadsdelarna har för önskelista och prioriteringar, men samtidigt observerar vi i visionen en stor avsaknad av underifrånperspektiv och en ovilja att ge en ärlig chans till det som de boende i Järva vill.

Med största sannolikhet kommer den oro som ligger bakom de opinionsyttringar som vi såg i Husby inte att lugna sig efter presentationen av Vision Järva 2030. Tyvärr finns fortfarande en stor misstro mellan företrädare för Järvalyftet och de boende i Järva.

Järvalyftet är viktigt!

Järvalyftet måste bli en mycket positiv förändring för de boende i Järvaområdet!
Upprustningen av Järva kan stå som modell för renoveringen av andra delar av miljonprogrammet. Också därför är det mycket viktigt att Järvalyftet blir ett exempel för hur man kan renovera med respekt för de boende i området och med respekt för miljön.
De renoveringar som görs nu ska kanske hålla i många decennier – det är viktigt att det blir bra från början.

Järvalyftet måste bli ett långsiktigt positivt lyft!

Inom Miljonprogrammet har flera olika projekt avlöst varandra under årtionden.

Mycket bra har hänt och även dessvärre avvecklats. Men trots detta finns det fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Vi som har levt med dessa satsningar har svårt att förstå vad det är som gör att Järvalyftet och vision Järva 2030 skulle lyckas bättre.

För att uppnå den kontinuitet i utvecklingsarbetet som omnämns i Vision Järva 2030 och få ett långsiktigt hållbart resultat så kan man inte arbeta i korta tillfälliga projektformer.

Den viktigaste utgångspunkten har dock varit Järvabornas egen syn på sina stadsdelar, säger man i Järvalyftet. Ändå har det redan beslutats en massa innan denna remissprocess kring Vision Järva 2030 kom. Järvalyftet har redan lyckats få en massa Järvabor att bli uppretade och att känna sig överkörda. Vi ska använda ”omvänd planprocess” i upprustningen av Järvaområdet! Börja med de boendes idéer, börja inte med byråkraters och arkitekters idéer. Omvänd planprocess har redan provats i Kärrtorp, med goda resultat.

Renoveringar och hyror

Hyrorna ska förbli rimliga även efter renoveringen, så att alla som bor i Järva ska ha råd att bo kvar. Renoveringarna måste alltså ske utan (större) hyreshöjning – hyresgästerna har redan betalt för renoveringen genom bristande underhåll under många år.

Hyresrätter ska fortsatt stå för en betydande del av bostadsbeståndet. Bra fastighetsskötsel borde vara en självklarhet, det ska inte behöva stå som en vision i Vision Järva 2030.

Renoveringar ska behovsstyras. Det kan vara olika nivåer på renoveringarna utifrån den enskilda hyresgästens behov och önskemål.

Vi vill inte att man ska riva hus i Järvaområdet.

Det är bra att renovera – men det ska inte kosta för hyresgästerna. En liten hyreshöjning kan vara acceptabel, men det ska vara en rimlig hyreshöjning. Först väntade bostadsbolagen med renoveringar – sedan hastar de fram det.

Det var dåligt underhåll av bostäderna även under vår majoritetsperiod. Folk har redan betalat för större delen av de framtida renoveringarna. Om man sänker avkastningskraven på bostadsbolagen, t ex Svenska Bostäder, kan man hålla nere hyrorna. Som det är nu har bolagen höga avkastningskrav.

Ett antal byggbolag tar över en del av planeringen och ansvaret för renovering och upprustning i Husby och Hjulsta. Vilka effekter får detta för medborgarnas möjlighet att ha inflytande över sitt boende? Risken är att dessa bolag går fram ännu hårdare än Svenska Bostäder i sina planer på dyra renoveringar och hyreshöjningar.

Bra boendemiljö och mer varierad stadsmiljö

Komplettera varsamt

Vi är positiva till en blandning av olika boendeformer. När det ska byggas vill vi utreda noggrannare var det är lämpligt att bygga. Byggande ska ske mycket varsamt. Vi är helt emot att man exploaterar Järvafältet. Vi är t ex mot en bussgata över Järvafältet. Vi ska inte bygga på grönområden och oexploaterad mark.

Järvaområdena hör redan till ytterstadens hårdast exploaterade konstaterar man i Vision Järva. Ändå föreslår man en kraftig förtätning i och runt stadsdelarna. Visst finns det fortfarande några tomma parkeringar och överbliven mark intill gator och vägar etc., som kan användas bättre. Men inte i den utsträckning som förslås i Vision Järva 2030. Det finns kvarter som skulle vinna på en förtätning typ punkthus och annan kompletterings-bebyggelse framförallt för att få en livligare och mer stadsmässig intressant arkitektur.

Fler hustyper, lägenhetstyper och upplåtelseformer

Boendemiljön måste i sin helhet ha kvaliteter som människor upplever som attraktiva, så som blandade boendeformer, både små och stora lägenheter. Värden som vackra hus och trivsamma gårdar, värdiga entréer, levande parker och affärskvarter, mångfald av språk och kulturer är berikande och positiva värden.

Stora bostäder för stora hushåll, smålägenheter för t ex ungdomar ska finnas. Som man säger i remissen ”Denna obalans går inte att rå på enbart med nybyggnation. Här visade bomässan Tensta Bo 06 att miljonprogrammets rationella byggteknik möjliggör nya planlösningar genom smart ombyggnad.” Där visades utmärkta förändringar av befintliga lägenheter, påbyggnad av husen vid Tensta Allé och varliga kompletteringsbebyggelse som ett framtida kollektivhus på Tisslingeplan.

En ökad variation av upplåtelseformerna kan fås vid nybyggnation. Att omvandla hyresrätter till bostadsrätt måste ske på hyresgästernas initiativ. Många lägenheter från miljonprogrammets dagar anses vara bra genom att de ofta är ljusa och funktionella. Detta kan tjäna som goda exempel i det fortsatta bebyggelsearbetet.

Betydande energieffektivisering utan hyreshöjning

Bättre energi- och värmelösningar i husen är viktigt för att spara miljön, spara pengar i uppvärmningskostnader för hyresvärd och hyresgäster och se till att de boende inte längre behöver frysa inomhus på vintrarna. Detta sker genom att man tätar husen mycket bättre samt ändrar t ex ventilationslösningar för värmeåtervinning. Energieffektivisering blir en besparing på sikt.

När husen renoveras ska därför genomgripande energibesparingsåtgärder genomföras – kanske kan man göra om husen till passivhus (som inte behöver ytterligare tillförd energi för uppvärmning utöver den värme som alstras av elektriska apparater och kroppsvärme från dem som bor där) eller åtminstone i vissa fall t o m plushus (som producerar mer energi än vad det konsumerar, genom solfångare och solceller).

Kvarboende och bostadskö

Alla som vill ska kunna bo kvar. Om man bor kvar känner man ansvar för området. Man ska få bukt med den olagliga andrahandsuthyrningen. Om inte lägenheter som egentligen är lediga anmäls till Bostadsförmedlingens kö blir det orättvist mot dem som köar.

Bevara hyresrätten!

Tanken att alla ska äga sin egen bostad är inte realistisk. Vi måste ha hyresrätten kvar! Varierande upplåtelseformer ska finnas – det ska finnas hyreslägenheter som folk har råd med. Den kooperativa hyresrätten ska utvecklas som ett alternativ till bostadsrätt.

”Järvasänket”?

Tyvärr har den borgerliga majoriteten – samtidigt som man sagt sig vilja satsa på stadsdelarna på Järvafältet – skurit ner på verksamheter i de berörda stadsdelarna. Detta har visat sig bl.a. i personalminskningar i stadsdelsförvaltningar, t ex i äldreomsorgen. Man har lagt ner Dalhagsskolan och ungdomsgården Gula Gården i Husby. Vårdcentralen i Akalla har fungerat dåligt. Vårdcentralen i Rinkeby har tvingats skära ner med hälften av sin personal, p.g.a. den borgerliga majoritetens nya ersättningssystem i landstinget, som inte ger samma ersättning till socioekonomiskt utsatta områden.

Med Miljöpartiets Järvalyft blir det ett lyft på alla nivåer.

Trygghet i vardagen

Det liggande förslaget för vision för Järva lägger för stor betoning på att bygga bort otrygghet.

Trygghet bygger på att man har en trygg försörjning, en bostad, utbildning och ett värdigt liv och kan bestämma över sig själv.

Trygghet bygger mycket på hemkänsla. Minskad omsättning på hyresgäster genom att erbjuda en bra boendemiljö med bra service, bra skolor, bra boendeformer och en god kontakt grannar emellan leder till trygghet och trivsel.

Portvaktens roll förr var att vara ständigt närvarande och en hjälpande hand för de boende i kvarteret och bidrog till en ökad trygghet. Det är en person som idag bör återinföras av bostadsföretagen. Egentligen är det farligare bo i centrala staden. Samverkan mellan många aktörer för trygghet – skola, polis, socialtjänst m.fl., är viktigt. Fritidsverksamhet för ungdomar måste utvecklas.

Barn/Ungdom/Fritid

Skolan bör samarbeta med fältassistenter, polisen med flera aktörer som kan bidra till att höja närvaron av vuxna ute i stadsdelen och därigenom öka tryggheten särskilt på kvällstid.

Vi måste ha en trygg skola för alla.

Nya svenskar kan inte tas med i statistiken för hur många barn som uppnår gymnasiebehörigheter. Det ger ingen rättvisa åt det arbete som skolbarnen och skolpersonalen gör. När får vi se jämförande statistik som visar hur det går för barn i olika stadsdelar som gått svensk grundskola i nio år?

Barnens och ungdomarnas behov måste genomsyra allt stadsförnyelsearbetet. Ett rikt urval av fritidsaktiviteter ska vara självklart.

Ungdomsmottagning, BUP, skolkuratorer m.m. ska finnas till hands för alla som behöver sådan service.

Det lokala föreningslivet ska ges bra möjligheter att verka i området. Blå huset i Tensta ska kunna erbjuda ett brett aktivitetsprogram för alla åldrar och även för vuxna och familjer. Ungdomsgårdarna och Reactor i Husby/Kista ska utvecklas.

Skolans och förskolelokalerna ska kunna samutnyttjas bättre på kvällstid för föreningslivet m.m.

Vuxna ska erbjudas möjlighet till gympa och motion inom gångavstånd från hemmet, t ex i skolans gympasal. Simhallen ska vara tillgänglig för alla genom låga taxor för bad, gym m.m. Låt byggherrarna bekosta Husbybadets renovering.

Ett rent och snyggt Järva kan genomföras med stöd av föreningslivet. Hemgårdar ska utvecklas – för gamla och unga tillsammans. Akalla By:s 4H och Spånga By:s 4H ska värnas och utvecklas. Fritidsverksamhet för ungdomar måste utvecklas. Utveckla hemgårdar med utbyte med skolorna. Hemgårdar kan spela en stor roll i att möjliggöra för en framtidstro och en meningsfull vardag. På hemgårdarna möts man även över generationsgränser vilket är av oerhörd vikt att vi återskapar dessa, inte bara på Järvafältet utan i hela staden.

Skola

Det är viktigt att skolan håller hög kvalitet. Humanistiska värden, social mognad, etik, moral, t ex genom Livskunskap, måste utvecklas i skolorna. Skolans lokaler och förskolelokalerna ska vara ändamålsenliga.

Vård

Akutvården ska finnas nära dem som bor i Järva. Bra mödravård och barnavårdscentral ska finnas i området.

Snyggt område

Människorna i Järva ska känna att man bryr sig om miljön så som man gör i innerstan, att det är städat och fint med blommor i våra centrum, torg och parker, och att bilvrak blir borttransporterade så fort som möjligt.

Fler jobb och ökat företagande

Den arbetsmarknadspolitik som tillämpats i Järvaområdet har inte fungerat. Något som dock varit bra är Kista Matchning, (senare Stockholm Matchning) som inneburit att man samlat många av arbetsmarknadens aktörer för att erbjuda jobb och praktikplatser till boende i Järva. Denna verksamhet har delvis splittrats när Arbetsförmedlingen dragit ned på sina lokalkontor och stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista slagits ihop. Det tar tid att bygga nya kontaktnät. Arbetsmarknadsprojekt, t ex Lunda Nova, ska utvecklas. Järva Karriärcenter skulle kunna bli en bra start för ungdomar med behov av vägledning.

De lokala företagarna skall ha en bra service som till exempel, säker dagskassahantering, ändamålsenliga och billiga lokaler att hyra, tillgång till närliggande post- och bankservice m.m.

Vi ser en trend att småföretagarna i t ex Rinkeby får det mycket svårt att överleva. Småföretagandet ska överleva och utvecklas. Det ska finnas bra företagsrådgivning för nya och gamla företag i Järva. Man ska bl a kunna få hjälp med riskanalys. Det finns en brist på kapital för utveckling av affärsidéer i Järva. Mikrolån kan vara ett sätt att råda bot på det. Man borde kunna inrätta en kommunal eller statlig fond för finansiering av affärsprojekt i områden som Järva. Om affärsidén är bra ska det vara lättare att finansiera projektet.

Centrumanläggningarna ska kunna erbjuda fler mindre lokaler för småföretagare så att de kan berika centrummiljön för människorna i området så som torghandel, gallerior, fler kaféer och restauranger. Förvaltningshuset på Rinkeby Allé i Rinkeby kan byggas om till studentbostäder med näringslivslokaler i bottenvåningen.

Många familjer som flyttar in i Järvaområdet är vana vid att själva bedriva verksamhet för sin egen försörjning. En av de absolut viktigaste åtgärderna för Järvas framtid är att möjliggöra att fler av stadsdelarnas innevånare kan ha en egen försörjning, antingen genom anställning eller eget företagande. På Järvafältet bor det många människor med en hög utbildning, lång arbets- och livserfarenhet från sina hemländer. Att inte ta tillvara all denna kompetens är ett resursslöseri och det måste ske krafttag på det området. Staden bör gå före och överbrygga de fördomar som ett namn kan ge genom att aktivt försöka öka graden av anställda med annan bakgrund än svensk.

I Sverige är det vanligast att ha en anställning i privat företag eller offentlig sektor.

Många av dem som nyligen kommit till Sverige finns en kunskap och tradition av eget företagande. Aktiva insatser måste göras för att öka möjligheten att starta eget. Vi har många regelverk som skulle kunna förenklas så att barriären till att starta eget kan minskas.

Det viktigaste måste vara att var och en vuxen individ kan försörja sig genom eget arbete och betala skatt för att bidra till samhällsbygget och vår gemensamma välfärd. Det finns ett stort behov av små och billiga lokaler för att kunna etablera eget småföretagande och verksamheter för sin försörjning. Detta ska ses som en positiv utveckling att göra stadsdelen intressantare, mer levande och tryggare.

Det är bra att kommunen vid projekt anlitar lokala företag och lokal arbetskraft. Arbetslösa i Järva ska få hjälp med kontakter och nätverk.

Att flytta stadsdelskontoren från Rinkeby respektive Husby till Borgarfjordsgatan i Kista och från Tensta till Lunda leder till minskat kundunderlag för butikerna och restaurangerna i dessa centrum. Många av dessa drivs av lokala företagare och personal. Denna flytt motverkar målen i Vision Järva 2030.

Social ekonomi

Den sociala ekonomin och civila samhället spelar en mycket stor roll på Järva och staden bör mer aktivt gå in och stödja dessa verksamheter som kan röra sig från allt från nattvandrande föräldrar till sociala företag.

Den sociala ekonomin eller demokratiskt och personalägda företag som inte har som primärt mål att vinstmaximera måste ges utrymme att utvecklas. Staden har behov, verksamheter och tjänster typ, servicehus, äldreomsorg, arbetsförmedling, utbildning, fritidsgårdar med mera där full insyn och demokrati är viktigt. Dessa kan också drivas i form av kooperativ eller ekonomiska föreningar. På detta område finns massor att lära från andra länder som Italien, Spanien, m fl. Denna modell är bättre för sådana tjänster än stiftelser och privata aktiebolag med begränsad insyn och aktieägare vars enda intresse är att göra maximal vinst. Det skapar också många lokala och värdefulla jobb.

Kooperativ och socialt företagande ska uppmuntras och stödjas av staden för att hjälpa t e x psykiskt funktionshindrade eller andra som står långt från arbetsmarknaden.

Lika rättigheter

Staden måste aktivt arbeta för att alla, oavsett etnisk bakgrund m.m., ska ha lika rättigheter och möjligheter. Det finns mycket kunskap, erfarenhet och glädje hos dem som bor i Järvaområdet. Dessa resurser måste tas till vara. Anti-diskrimineringsklausuler är ett redskap som vi ska fortsätta med i Stockholms kommun för att få bukt med diskrimineringen. De skarpa klausulerna ska användas, det ska inte vara borgarnas försvagade klausuler.

Språkutveckling och förstärkt svenska för invandrare (SFI) är mycket viktigt – men det räcker inte alltid för att få ett jobb. Mycket annat måste göras för att förbättra möjligheten för Järvaborna att hitta meningsfull sysselsättning. En sak är att man måste förbättra möjligheten att driva småföretag i Järva.

Vi vill ha en multikulturell begravningsplats i Järvaområdet. Att ha en sådan plats nära där de bor kan bli en trygghet för många äldre i Järvaområdet.

Alla samfund ska ha rimliga möjligheter att ha lokaler för religionsutövning – om ett samfund vill bygga en lokal eller en byggnad ska det ska tas i beaktande, och det ska underlättas för markanvisning.

Sociala frågor

Man måste arbeta målmedvetet förebyggande med ungdomar, med socialtjänst, fältassistenter och skola som samverkar. När närpolisen utreder brott bör de utredas där den unga bor – då kommer man närmare socialtjänst och skola. Samverkan mellan många aktörer för trygghet – skola, närpolis, socialtjänst m.fl., är viktigt, t ex genom ett ”Barnets Hus” i Järva.

Socialtjänstförvaltningen pekar i sina synpunkter på Järvalyftet på det viktiga med att olika myndigheter samverkar för medborgarens bästa. Det behöver inte bara handla om polis och socialtjänst utan alla verksamhetsområden bör ses över åt det håll förvaltningen föreslagit.

Järvas framtid är de unga och mer behöver göras för att de ska känna trygghet och tillförsikt inför framtiden. Idag är det tyvärr många som känner sig vilsna, inte bara i själen utan också i sin hemvist.

Bevara Järvafältet!

Samverka i regionen för att bevara grönområden. Stockholm behöver inte växa så mycket.

Vi ska bevara grönområdet på Järvafältet. Ingen exploatering av Igelbäckens kulturreservat! För att få snabbare kommunikationer mellan Rinkeby och Kista ska man lösa det genom att förstärka befintlig busstrafik, eller genom Tvärbanans Kistagren, eller möjligen genom en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet – inte genom en bussgata tvärs över Järvafältet, vilket finns med bland idéerna i remissunderlaget! I stället för evenemangspark kan man utveckla friluftslivet varsamt, t ex genom ett Naturum (naturutställning) på Järvafältet, eller genom att utveckla Fältskolan. Vi vill ha en multikulturell begravningsplats i Järvaområdet.

Satsa på Akalla By, Husby Gård, Eggeby Gård, Spånga By och Hästa Gård. Bygg inte på grönområden. Vi vill att det ekologiska friluftsbadet vid Eggeby Gård äntligen byggs.

Vi behöver inte fler ridanläggningar. Satsa på dem som finns, vid Eggeby Gård och i Hägerstalund. Satsa på de befintliga kolonilotterna – det ger rekreation och det är hälsobefrämjande. Utveckla de koloniområden som finns. Höj kvaliteten på dem.

Bad vid Säbysjön kan vara en möjlighet. Vi behöver inte fler konstgräsplaner, speciellt inte på Järvafältet. Inga asfalterade cykelbanor på Järvafältet – ta hand om grusvägarna.

Vi är kritiska till bebyggelse i Kymlingeområdet!

Visionen föreslår en kraftig expansion av bebyggelse runt Järvaområdet och mellan Spånga, Rinkeby och Tensta samt Förbifart Stockholm i öppet läge i avsnittet mellan Barkarby och Järvafältet. Detta är mycket negativt för området av följande skäl. Förbifart Stockholm leder till kraftigt ökat buller och ökade avgaser in över Järvafältet och i alla berörda stadsdelar. En mycket olycklig barriäreffekt skapas genom att spridningskorridorerna genom Järvafältet och i dalgången mellan Tensta och Hansta och skogarna norr om Barkarby till Järva och Ulriksdal och in mot nationalstadsparken klipps av. Även den föreslagna alltför kraftiga exploateringen av bebyggelse skapar samma negativa effekt. Vi har pekat på några områden som skulle kunna bebyggas utan att sådana effekter uppstår. Framför allt vore en förlängning av överdäckningarna över E18 bra ur många miljöaspekter och här skulle mer mark för bebyggelse kunna skapas. Här måste en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de negativa effekterna av detta förslag tas fram.

Trafiklösningar

Att åka kommunalt mellan stadsdelarna fungerar i stort sett redan bra. Förbättringar kan ske genom fler olika direktbussar som inte slingrar sig genom stadsdelarna. Den nya tvärbanan kommer att fylla en stor funktion och bör påskyndas. Tunnelbanan bör snarast förlängas från Hjulsta till Barkarby och från Akalla till Barkarby.

Precis som man säger i remissen: ”Dagens gröna stråk är en tillgång i de tätbebyggda stadsdelarna och ska utvecklas.” Detta gör man inte med ny förbindelse över fältet med ett nytt aktivitetsstråk i kulturreservatet. Övriga föreslagna nya attraktioner kan låta både lockande och avskräckande. Den stora attraktionen med Järvafältet är just dess orörda naturvärden. En massa konstruerade aktivitetsplatser hindrar den fria rörligheten bland människor och djur.

Att bryta trafiksepareringen på vissa platser bör utredas noga liksom att koppla ihop gatunätet genom att knyta ihop några säckgator. Några exempel: Glömmingegränd-Risingeplan (Tensta) skulle ge bättre tillgänglighet för de boende på Glömmingegränd och affärerna där skulle få fler kunder. Några alternativ i Rinkeby är Degerbygränd-Svennebygränd, Fornbyvägen-Hällbybacken, Ovanbygränd-Stavbygränd, Kuddbygränd-Lillbybacken vilket underlättar för dem som ska till Rinkeby Torg från dessa delen av Rinkeby. De nya vägsträckorna måste utformas som smala passager eftersom de kommer att korsa gångvägarna.

Det är inte något överskott på gångvägar i områdena. På flera platser kan trottoarer anläggas utan att man för det tar bort befintliga gångvägar och gångbroar. T ex utmed Rinkebysvängen mellan Fornbyvägen-Storbyplan, Rinkebystråket mellan Rinkebysvängen-Mjölbyplan, Hagstråket mellan Tenstavägen-Tenstaplan. Trottoarer längs Norgegatan i Husby kan vara positivt. Över Tenstavägen skulle det här behövas ett övergångsställe för dem som kommer från Solhöjden och ska till tunnelbanan som fortsätter i en gångväg över dalen till Solhöjden.

De förslagna nya bostäderna på överdäckning över nya E18 bör anpassas så mycket som möjligt till naturen.

Nya vägbarriärer genom parker och grönstråk får inte hindra människor och djur att kunna röra sig i området. Gångtunnlar måste ersättas där det går med viadukter som upplevs tryggare.

Belysningen utefter vissa av gångvägarna har förbättrats och det arbetet måste fortsätta.

Fälten nedanför Rinkebysvängen och Tenstavägen används flitigt på sommaren för grillning och familjeliv. Det är helt fel att smala av det området med regelrätta nya bostadskvarter som föreslås i Vision Järva ”för att på ett naturligt sätt koppla Rinkeby och Tensta med Bromsten respektive Lunda”. Rinkebysvängen och Tenstavägen föreslås också att delvis dras om för att bättre ansluta till den nya bebyggelsen. Ny bebyggelse får inte skära av dalen. Fler grillplatser behövs istället!

Området runt Hjulsta koloniområde har blivit ett fint när– och friluftsområde sedan dammarna anlades vid Spångaån, och måste bevaras. Även vintertid är det en populär plats då det inte ligger i skugga för skidåkning och promenader.

Utred eventuellt behov av parkeringsplatser vid Tensta Träff/Simhall och Spånga Kyrkväg vid daghemmen där kricketbanan finns och Spångadalen.

Nej till Förbifarten!

Förbifart Stockholm ska inte byggas, då den ökar biltrafiken, förstör klimatet och inte löser trafikproblemen. Förbifarten splittrar mer än den förbinder. E18 ska läggas i tunnel! Eller så ska man göra mer överdäckningar med bostäder och kontor på.

Vi kan tänka oss att man bygger en barriär i mitten av Norgegatan för att undvika farliga omkörningar. Det kan vara i form av en mittremsa med träd.

Kollektivtrafik

Möjligheten att använda kollektivtrafiken ska öka, och trivseln i kollektivtrafiken ska öka. Som ett exempel ska busstorgen i Akalla och Kista bli trevligare.

Vi accepterar inte busstopp när det sker stenkastning eller annat bråk i Järva. Rinkeby, t ex, ska inte diskrimineras genom att man stänger av bussar och tunnelbana när bråk eller stenkastning förekommer. Andra lösningar bör finnas.

I första hand vill vi inte ha någon ny trafikförbindelse över fältet. Stärk busstrafiken via Kymlingelänken i första hand istället för dragningar över Järvafältet. I andra hand vill vi se en förbindelse som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Detta måste utredas noga. Detta alternativ kan vara en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet.

Nej till bussgata över Järvafältet!

Nej till viadukt över Järvafältet!

Tvärbanan ska dras närmare Rinkeby!

Utveckla alla stadsdelar!

Satsa på alla service- och kommerscentra i Järvaområdet. Det riskerar att bli en ensidig satsning på Kista Centrum, och mindre lokala centra som Akalla, Husby, Rinkeby eller Tensta centrum riskerar att utarmas. Detta speciellt med tanke på att många arbetsplatser ska lämna Husby och Rinkeby i och med att stadsdelsförvaltningen koncentreras till Kista. I Rinkeby verkar butiker få problem med kundunderlaget. Flytta kommunala kontor till Rinkeby!

Utveckling av Järvafältets potential som besöksmål

Några synpunkter på icke önskvärd utveckling med alternativ förslag

o Bussgata över Järvafältet

o Förbifart Stockholm

o Idrotts- & aktivitetsstråk Rinkeby-Kista, med konstgräs mm Nej inte ute på fältet och i området har man redan tillräckligt med konstgräsbanor.

o Fler koloniträdgårdar på Järvafältet Att anlägga nya kolonilotter när fler ligger i träda är mycket tveksamt. Dock kan de områden som finns utvecklas med kolonistugor!

o Provisorisk förlängning av Hägerstalunds motocross. Motorcrossbanan måste avvecklas omgående och Hansta naturreservat återställas. Vid Hägerstalund skulle en begravningsplats istället anläggas eftersom det inom fem år kommer att bli ont om gravplatser i Stockholm. Speciellt närhet till gravplatser för kistor är viktigt i ett område med så många invånare som har andra begravningsritualer.

Remisstiden ska förlängas!

Remisstiden måste förlängas. Många som bor i Järvaområdet har inte hunnit sätta sig in i de delvis komplicerade frågor som Järvalyftet innebär. Remisstiden ska vara minst till 30 november, och helst hela året ut!

Den politiska styrningen och organisationen av Järvalyftet

De som bor i området och valda politiker ska ha stort inflytande över Järvalyftet. Tjänstemännen ska inte styra.

Det borde finnas tjänstemän från fler olika förvaltningar (t ex stadsdelsförvaltningar och ”mjuka” förvaltningar) i tjänstemannastyrgruppen. Som är det är nu är det bara tjänstemän från ”hårda” facknämnder, t ex Exploateringskontoret.

Bromsa inflyttningen till Stockholm?

Grunden till att man planerar för en stark exploatering av Järvafältet är att man i den styrande majoriteten har en helt okritisk inställning till Stockholms växande.

Nätverket Järvas Framtid och Järva Sociala Forum

Nätverket Järvas Framtid har skrivit ett mycket bra remissvar på Vision Järva 2030. Detta är ett viktigt dokument för att se vad en viktig del av de boende framförallt i Husby tycker om området. Man kan också se dokumentationen från Järva Sociala Forum som hölls i Husby i maj 2008. Nätverket Järvas Framtid bör försöka nå fler människor för att bli ett (än) mer representativt nätverk.

Slutord

Miljöpartiet i Järvastadsdelarna har här presenterat en mängd förslag för hur Järva ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar dem som bor här, och på ett sätt som respekterar de ekologiska villkoren.

På grund av den korta remisstiden så har detta svar inte kunnat bli så genomgripande som vi hade önskat. Tiden har inte funnits för ett ännu mer genomarbetat svar där allt har kunnat belysas.

Reservation 3

Ledamot Gunilla Bhur m.fl. (v) reserverade sig med hänvisning till eget förslag.

Att delvis bifalla förvaltningens till stora delar utmärkta svar på remissen

Att begära förlängd remisstid å befolkningens vägnar

Att även stödja Nätverket Järva Framtids remissyttrande om Visionen

Att därutöver anföra

”De flesta boende på Järva vill mötas över fältet - inte skiljas åt genom en barriär av en sexfilig motorväg”.

”Många vill behålla de gröna lungorna och att varje stadsdelsområde, Akalla, Husby, Kista, Rinkeby, Tensta och Hjulsta behåller sin egen särart”.

” De flesta invånarna på Järva vill ha trygga och säkra kommunala verksamheter i sin närhet. Vård, skola och omsorg – man ska kunna lita på att omsorgen finns, är tillgänglig för alla och inte drivs med vinstintresse.”

”Vi har ett blandat boende på Järva, faktiskt nästan fler bostadsrätter än hyresrätter - vi vill ha fler billiga, miljöanpassade hyresrätter och behålla de hyresrätter som finns idag”.

”De flesta husen i miljonprogrammets Järva har hög standard och är inte så slitna trots över 30 års ålder. De behöver upprustas p g a eftersatt underhåll bland annat i den yttre miljön, badrum och kök och man måste klimatanpassa uppvärmning och energiförbrukningen. För övrigt står de sig säkert ytterligare 30 år”.

”När man läser gamla artiklar om samhällsplanerarnas och arkitekternas visioner inför byggandet av Järva, slås man av den yrkesstolthet som avspeglas och den genomtänkta planeringen som gjordes inför projekteringen.”.

”Många människor valde att flytta till Järva på grundval av nära samhällsservice, goda kommunikationer, den trygga trafiksepareringen och inte minst de stora grönområdena för rekreation.”

”Barnen hade fem minuters väg till skolan, fritids låg i närheten, kompisarna på gården fanns alltid till hands. Mamma och pappa handlade på Ica där alla kände varandra, på helgen kunde man gå ut genom Akalla bys vackra hage vidare ut i skogen för att plocka svamp eller ta med släkt och vänner på en picknick på fältet.

”Vi vill att föreningslivet fortsatt ska blomstra med bra tillgång till föreningslokaler med låga hyror och samlingslokaler för barn och unga. Fritidsgårdar ska finnas i varje område.”

”Satsa på småföretagarna på Järva – de kan öka tillgången på arbetstillfällen tillsammans med en väl utbyggd offentlig sektor.”

Alla dessa uttalanden kommer från järvabor. Vi är stolta över vårt Järva. Men visioner över tiden är nödvändiga. Staden presenterar nu Vision Järva 2030 – en vision med alltför kort remisstid och få ansträngningar att få befolkningen delaktig.

Vi är många som vill vara med och påverka visionen om Järva 2030! Vänsterpartiet menar att det nu är stadens uppgift att samla invånarnas tankar om hur Järva ska utformas. Tillsammans med samhällsplanerare, byggbolag ,politiker och tjänstemän kan befolkningen demokratiskt få föra fram sina ideér. Vi ska behålla det som är bra, förändra det som är mindre bra och rätta till det som är dåligt. Bra är blandat boende, nära till samhällsservice och kultur, bevarade grönområden, goda kommunikationer genom tät kollektivtrafik, trygg trafikseparering och stabila kommunala verksamheter. Mindre bra är försämrad utemiljö, nedskräpning, otrygga områden, ökad biltrafik, segregering och isolering. Dåligt är arbetslöshet, ökad brottslighet, nedslitna skolor och ungdomsgårdar, förtryck av kvinnor och barn, minskad jämställdhet och barn och unga som saknar framtidstro.

I remissen nämns nio utvecklingsteman för Järva - här är våra kommentarer till dessa:

* Aktivera Järva friområde och stärk kopplingen till stadsdelarna – vi vill behålla friområdet orört som rekreationsområde så mycket som möjligt. Ett utomhusbad och några enstaka arenor kan vara berikande. Kopplingen förstärks genom att E18 leds i tunnel förbi bostadsområdena på södra Järva istället för att bilda en barriär med överdäckning. Samtidigt måste vi ifrågasätta om en så stor satsning på vägar för ökad bilism är rätt väg att gå när klimathoten kräver anpassning och ändrad livsstil.

* Bygg nytt i strategiska lägen – Järva är redan ganska tätbebyggt som förort räknat. Vi har nästan samma befolkningstäthet som innerstaden i några områden. Viss förtätning kan göras för att bostadsbehoven stadigt ökar, särskilt då för unga, samt att man spar på energi och resande genom en förtätad bebyggelse.

* Länka samman stadsdelar – ja till bättre tvärförbindelser för kollektivtrafiken men ingen bussgata över fältet. Vi vill se tvärbanans sträckning till Kista genomförd snarast. Järva skall fortsatt bestå av unika områden med egen profil – Akalla, Husby, Kista, Rinkeby, Tensta och Hjulsta.

* Koppla ihop gatunätet där det gör nytta – ingen stor fråga, det fungerar bra idag.

* Utveckla de centrala stråken – ett bra förslag. Satsa på bra föreningslokaler i nära anslutning till stråken och låt fler ickekommersiella verksamheter ta plats bland de kommersiella. Det är delvis genomfört i Rinkeby och Tensta idag.

* Respektera och utveckla befintlig bebyggelse – ja till upprustning utan chock-höjning av hyrorna i allmännyttan. Hyresgästerna har redan i åratal betalat för upprustning som inte utförts. Nej till rivningar av funktionsdugliga hus – det är samhällsekonomiskt slöseri. Merparten av bostadsbeståndet har hög kvalitet och bör bevaras och upprustas. Energi-effektivisering har länge stått på agendan hos de boende – där har de boende legat före stadens tjänstemän och politiker i sina analyser – följ dem!

* Bryt trafiksepareringen där det gör nytta – ”långt driven separation mellan gående och biltrafik” (utdrag ur text), är bara av godo enligt vårt sätt att se. Det är av omtanke om barn, unga och gamla som vi värnar om den fortsatta trafiksepareringen. Den är även ett bra varumärke för våra stadsdelar! Bryt inte trafiksepareringen!

Däremot är förslagen om att göra trottoar på Norgegatan bra eftersom det är en anpassning av fotgängarnas vanor och underlättar för dem.

Näringslivet i stadsdelarna har i åratal påtalat att gångbroarna hindrar varutransporter att komma fram p g a för låg höjd. Detta skulle kunna åtgärdas vid en omdaning av Norgegatan.

* Gör gångvägnätet tydligare – vi vill inte privatisera eller halvprivatisera gårdar och gångvägar! Det motsäger allt annat som handlar om att komma samman och umgås bland befolkningen. Tvärtom skall öppenhet och inbjudande ytor befrämjas. Vad menas med ”att lek och umgänge kan ske i en mer halvprivat sfär”? Är detta inkörsporten för att skapa ”gated communites” som i USA och delar av Europa?

* Använd ny bebyggelse för att stärka stadsdelarnas identitet – om förtätning genom ny bebyggelse ska ske är det viktigt att miljö och klimatanpassning samt ett barn-perspektiv genomsyrar produktionen. Fortsatt kvalitetstänkande och att man lägger ut arkitektförslagen på remiss till befolkningen på Järva är ett måste.

Alla dessa teman hör i hög grad ihop med de ”hårda frågorna”, men inte minst måste de ”mjuka frågorna” ta plats i visionen.

För oss i Vänsterpartiet innebär det att staden satsar ekonomiskt och strategiskt på förskolan, skolan och skolbarnomsorgen. Vi vill ha en öppen förskola för alla, att skolan är stadsdelarnas ansvar och att skolbarnomsorgen byggs ut och är avgiftsfri.

Varje område i stadsdelen ska ha en fungerande ungdomsverksamhet, antingen fritidsgård eller annan avgiftsfri verksamhet för unga. Om vi fick bestämma skulle man satsa ännu mer på de kommunala skolorna och mindre på de privata och religiösa. Vi har sammanställt 101 punkter för att satsa på stockholmsbarnen – 101 ledamöter finns i kommunfullmäktige, alltså en punkt som kan adopteras av varje ledamot! Järvafältets stadsdelar är rika på barn och unga!

Arbete åt alla – för oss har alltid arbetslinjen gällt. Det är viktigt att ha en egen lön; män och kvinnor måste bli självförsörjande i våra stadsdelar. Att förstå det svenska språket och kunna läsa av hur det svenska samhället fungerar är inkörsporten till jobb. Men också arbetsgivarna måste ta ett ansvar – att våga anställa människor med annan etnisk bakgrund än den svenska, att våga anställa människor med funktionshinder och avstå från åldersdiskriminering.

Satsning på språkundervisning och arbetsförmedling är alltså av stor vikt från stadens sida.

Jämställdhet och lika villkor. Mäns förtryck av kvinnor och barn är ett problem i hela samhället. Vi måste fortsatt se till att Kvinnojourer får samhällsstöd och synliggörs i våra stadsdelar. Hedersrelaterat våld och förtryck av människors livsvillkor måste motarbetas aktivt. Där har brottsförebyggande rådet, skolan och fritidsgårdarna tillsammans med socialtjänsten ett stort ansvar. Vårdnadsbidraget bidrar till isolering och ojämlikhet, hittills har det till 99% sökts av kvinnor. Detta är en kvinnofälla – inte en frigörelse!

De äldre i stadsdelarna – en separat ”Vision för äldreomsorgen” behövs framöver.

Hur kommer åldersfördelningen se ut i det framtida Järva? Skall vi behålla de storskaliga servicehusen eller ha mindre småskaliga boenden? Att vara gammal och kanske sjuk i våra stadsdelar ska inte innebära ensamhet och isolering utan möjlighet till samvaro om man så önskar, tillgång till dagverksamhet, trygg vård av utbildad personal och att dina privata önskemål tillgodoses i hög grad. Det kan innebära att komma ut i naturen på Järvafältet eller till shopping i Gallerian eller biblioteksbesök i Tensta. Den privatisering av vården och omsorgen som skett på Järva leder till att staden tappar kontrollen och insynen i verksamheten. Det blir på sikt dyrare för skattebetalarna med många olika entreprenörer som ska marknadsföras. Vem ska hjälpa dementa Elsa att välja utförare? För oss är det valfrihet var man vill bo och de egna önskemålen om tjänster som ska styra – inte en hård biståndsbedömning.

Klimat och kultur – nödvändigt för att vi ska överleva! Därför är det så viktigt att satsa på Järva och Stockholms kollektiva färdmedel och minska bilismen i regionen totalt!

Med satsningar på forskning och nya innovationer kan man minska bilåkandet till förmån för spårväg, tunnelbana, båtförbindelser och cykelbanor. Minskad energiförbrukning i bostäder och inom industri och arbetsplatser är en nödvändighet. Det finns redan många alternativ- passivhus, solcell eller vindenergi, energi utvunnen ur sopor och avfall m m. Där har vi experter som kan bistå vid nybyggande eller omdaning av bostads och företagsområden.

På Järva har vi en stor tillgång till kultur och mångfald genom dem som bor i området. Vi vill att den mångfalden ska explodera i ett rikt kulturutbud; musikevenemang, film och teaterskapande, konsthallar, idrott i alla former, möjlighet för enskilda att njuta av kulturen och inte minst satsning på barn och unga genom tex. Kulturskolan och Lava. I tider av lågkonjunktur är det extra viktigt att inte göra avkall på kulturutbudet i stadsdelarna. Använd all den kreativitet som finns i området – stöd föreningslivet och satsa bland annat på kultursekreterarna som kan binda ihop kultursatsningar för just barnen och de unga!

Särskilt uttalande

Ordförande Annette Jansson m.fl. (m) anmälde ett särskilt uttalande.

En viktig del i hela Järvavisionen är utvecklingen av både Norra och södra Järvafältet.

För ett levande friluftsliv och andra aktiviteter på Järvafältet behövs varutransporter till kiosker, caféer mm samt tillgång till kommunikationer dvs. det behövs alla olika sorters kommunikationer inte enbart kollektivtrafik.

Till exempel genom överdäckningen av E18 kommer det att byggs bostäder ovanpå E18 och det underlättar då även för förbättrade tvärförbindelser över fältet.

I förvaltningens text finns med all rätt en instämmande i förslagen om att bygga bort barriärer mellan olika områden. Vi menar att det finns motsvarande hinder inom både Husby och Rinkeby som påverkar dessa områdens utveckling negativt, t.ex. den nergrävda Norgegatan fungerar som vallgrav som delar Husby i två separata delar. Vi menar gatan måste få trottoarer och att sänka vägarna under gång- och cykelbroar för att underlätta för bland annat varutransporter. Norgegatan skall kunna bebyggas med t.ex. affärer och lokaler för småföretag. Motsvarade problem finns även i Rinkeby.

Vi bör ta lärdom av den nationella RESTATE undersökningen som genomfördes 2003 där utvecklingen av Järvafältet tas upp och kritiserar.

RESTATE

Det europeiska projektet, RESTATE, som studerar storskaliga bostadsområden i 10 länder har kom med den första rapporten som berör Sverige 2003. Man konstaterar där (beträffande de studerade miljonprogramsområdena Husby och Tensta) att de omfattande interventioner som gjorts i form av främst sociala satsningar inte lett till önskade resultat. Satsningar på fysisk upprustning och infrastruktur kan betraktas som försumbara. Beträffande Tensta skriver rapporten att stadsdelen är en av de fattigaste i Sverige och har förblivit så under hela sin 30-åriga existens.

RESTATE, tillika med den regionalplan som nu är ute på remiss, betonar att bostadsområden med stor variation av olika bostäder, former för upplåtelse och kostnader ger förutsättningar för en mer blandad befolkning. Att skapa bättre livsmiljöer i s.k. lågstatusområden och binda samman dessa med närliggande områden är av avgörande betydelse för att lyckas lyfta Järva bort från dagens situation med utanförskap och segregation.

Miljonprogrammets misslyckande

Den bostadspolitik som förts sedan 1970-talet är en av orsakerna till den allt större uppdelningen av boendet efter etniska och ekonomiska skiljelinjer som bostadsområdena runt Järvfältet är alltför tydliga exempel på. Till stor del är denna boendesegregation orsakad av miljonprogramsområdenas felaktiga planering, arkitektur och infrastruktur från 1970-talet..

Husby har en förvärvsfrekvens på 17 procent och en befolkning som till 81 procent består av personer i första eller andra generationen som är av utomnordisk härkomst. För Rinkeby är motsvarande siffra 89 procent. För hela Stockholm är motsvarade siffra 20 procent.

Lägenheterna runt Järva är ofta små med låg standard, (vilket försvårar för till exempel en ombildning till bostadsrätt och gör våra områden mindre attraktiva) som medför att många Järvabor lever på en för liten boendeyta. Flertal av lägenheterna har eftersatt underhåll och områdena fick byggas med en för låg kvalité, från början. Underhåll och upprustning med miljösatsning på energismarta hus bör prioriteras. Dessa strukturella problem måste vi nu rätta till

Satsa på utveckling av Akalla.

Starta upp ombyggnaden av Akallaskolan enligt de förslag, som tidigare har framtagits 2001-2002, som bland annat innebär:

- Biblioteket dominans i kvarteret begränsas.

- Yttre fasaden mot Lidl och fasaden där biblioteket nu är byggs om till mindre lokaler för småföretag och service.

- Låga byggnaden i Sibeliusgången (mellan torgen) delvis rivs och ersätts med radhus/små lägenheter.

- Skolans lokaler moderniseras och blir mindre och effektivare och miljöanpassat till nuvarande behov.

- Bibliotekets lokaler kommer att vara mer inne i fastigheten och en mindre fönsterförsedd display mot torget.

Utveckling av Akalla centrum.

Vi vill inrikta oss på att få möjlighet till lokaler som kan vara lämpliga för enskilt småföretagande, med ökat antal butiker och service för boende i bostadsområdet, kring Akalla centrum (ICA-torget). Vi betonat vikten av att Akallas centrums långsiktiga utveckling måste ske genom större strukturella förändringar med tillhörande investeringar

Konkreta förslag på bostadsbyggande i Akalla kan med fördel byggas ovanpå nuvarande tunnelbanenedgång. Vi förordar att det byggs flervåningshus med 1 och 2 rumslägenheter för till exempel ungdomar, där efterfrågan är mycket stort.

Idrottscentrum byggs i Akalla
Arbetsnamnet på projektet är "Akalla Future City". Det går ut på att bygga en framtidsby i Akalla som ska innehålla ett helt trådlöst idrottsgymnasium, studentbostäder, kontor och konferenslokaler samt flera idrottsanläggningar. Ett antal inomhushallar för basket, innebandy och en tennishall med centrecourt samt två utomhusplaner. En saluhall och kaféer.
Även en fullskalig fotbollsplan, Stenhaga IP utvecklas, och med konstgräs som är användbar som friidrottsarena finns med i planeringen.

Ombyggnad av Stenhaga IP måste ingå nu i Järvalyftet. Redan 2001 lovades att det skulle ske, med Stenhaga idrottsplats har alltid tagits bort, när andra idrottsplatser prioriterats i andra delar av staden.

”Akalla Future City" handlar inte bara om elitidrott, även om idrottsgymnasiet och arenorna kan ge det intrycket. Hela bygget är tänkt som en samlingspunkt för idrottande barn och ungdomar i Akalla, Husby, Kista, Tensta och Rinkeby. Det ska finnas olika slags aktiviteter nästan dygnet runt för dem som bor i närområdet.
Det skulle kunna vara en mycket viktig del i integrationsarbetet.

Särskilt uttalande

Ledamot Burhan Yildiz m.fl. (fp) anmälde ett särskilt uttalande.

Vi vill att man tydligare fokuserar på att binda ihop stadsdelarna i Järva med varandra och med omgivande områden (Sollentuna-Helenelund, Spånga, Sundbyberg). Stadsdelarna runt Järvafältet ska ses som en integrerad del av storstaden Stockholm och inte som ett eget universum.

Järva lider idag av fysisk isolering, förutom tunnelbanan och stora bilvägar finns det inga tydliga vägar till omvärlden, och inte heller mellan norra och södra Järva. Idag utgör Järva friområde en olycklig barriär mellan norra och södra Järva.

Värst är denna isolering i Rinkeby, och vi tror att de borgliknande fysiska förutsättningarna, med motorvägarna som vallgrav, förstärker känslan av utanförskap. Att Järvavisionen har få tankar på integration mellan Rinkeby och Bromsten ser vi som en betydande svaghet. Dessa två områden är socioekonomiskt mycket olika och det är ju just sådan integration som behöver komma till stånd i Stockholm.

Rinkeby och Kista är numera administrativt samma stadsdel och detta ställer krav på extra bra kommunikationer däremellan. Att bygga en rak asfalterad och upplyst bana för gående och cyklister mellan Rinkeby och Kista är den fysiska åtgärd som bör prioriteras först bland alla de satsningar som kommer i den fysiska miljön.

Vad gäller förslaget till att behålla friområdets östra del som ett ”orört naturområde” så bör det bara gälla fram till cirka 200 meter närmast Kymlingelänken, annars riskerar cementera barriäreffekten. Vi tycker att det är viktigt att utveckla denna del (200 meter från Kymlingelänken upp till Eggeby Gård) till något folk kan och vill besöka för att stärka kopplingen mellan Rinkeby och Kista.

En annan aspekt på isoleringen är att det idag är svårt att cykla från Kista in mot city. Man måste ta en rejäl omväg och cykla en bra bit på grusvägar. Det bör åtgärdas.

Beslut

Tjänsteutlåtandet utgör svar på remissen.

Ärendet

Remissen från kommunstyrelsen avser förslag till införande av en gemensam lösning för inloggning till stadens e-tjänster. Stockholms invånare och företagare använder stadens e-tjänster i allt högre grad för kontakter med staden och behovet av elektronisk identifikation ökar. En gemensam lösning för inloggning till stadens e-tjänster ökar bl.a. möjligheten att uppfylla högt ställda krav på säkerhet i kommunikationen. Staden har idag en etablerad lösning för inloggning genom staden ”idPortal” vilket föreslås göras obligatorisk för samtliga förvaltningar och bolag. Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning använder idag den föreslagna lösningen och delar stadsledningskontorets synpunkter och förslag om en gemensam lösning.

Ärendets beredning

Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 oktober 2008. Dnr 006-484-2008

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Beslut

Stadsdelsnämnden godkänner anmälan.

Ärendet

Förvaltningen har haft en bred sommarverksamhet för barn och ungdomar under sommaren 2008 med feriearbeten, dagkollo i stadsdelsområdet och på Kärsön samt kultur- och idrottsverksamheter. Vidare anställdes 23 ungdomsvärdar som skulle bidra till att skapa lugn och trivsel i området. I bifogade rapport redovisas resultat, erfarenheter och reflektioner inför kommande lov och sommaren 2009.

Dnr 500-456-2008

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna

Ärendet

Brottsförebyggande rådet i Kista, protokoll från den 2 september 2008.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Brottsförebyggande rådet i Rinkeby, protokoll från den 16 september 2008.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Lokala pensionärsrådets protokoll från den 29 september 2008.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Lokala handikapprådets protokoll från den 4 september 2008.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna. Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att kontakta Trafikkontoret avseende ärende som inkommit till förvaltningen den 25 september 2008 med dokid 2058.

Ärendet

Anmälan av postlista från den 18 september till och med 9 oktober 2008.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Inga skrivelser hade inkommit.

Ordförande Annette Jansson (m) informerade om inbjudan till heldagskonferensen med stadsdelsförvaltningen den 4 november 2008 samt om heldagskonferens Tillsyn som förebyggande insats, den 14 november 2008 anordnad av länsstyrelsen i Stockholms län.

Beslut

Nämnden godkände att ersättning för förlorad arbetsinkomst samt dagarvode utgår vid deltagande i konferensen den 4 november 2008.

Till konferensen den 14 november 2008 anmäls 2+2 deltagare och ersättning för förlorad arbetsinkomst samt dagarvode utgår vid deltagande.

Beslut

Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Anmälan av sociala delegationens protokoll från den 24 september och 8 oktober 2008.