Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2011-02-17
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) och vice ordföranden Roger Mogert (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 21 februari 2011.
Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till kvinnor och barn som bevittnat våld
Dnr 1.7-0213/2010
Socialnämndens beslut
Socialnämnden godkänner redovisningen och lägger ärendet till handlingarna.
Ärendet
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden beslöt 2010-10-28 att återremittera ärendet om ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län om ”utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld”. Ärendet återremitterades så att synpunkterna från länsstyrelsen skulle kunna inarbetas i ärendet.
Länsstyrelsen har i kontakter med socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen meddelat att en ansökan om ”utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld” inte skulle beviljas. Enligt länsstyrelsen är det dagliga stödet som kvinnor och barn får av Tensta kvinno- och tjejjour av god kvalitet men den ekonomiska redovisningen behöver förbättras. Med anledning av länsstyrelsens inställning har förvaltningen valt att återkalla ansökan. Förvaltningen har träffat och informerat Tensta kvinno- och tjejjour om återkallandet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 3 december 2010.
Förslag till beslut
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog med instämmande från övriga ledamöter att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Svar på remiss av SOU 2010:81
Dnr 1.6-0715/2010
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Utredningen lämnar i betänkandet ett förslag till en ny biobankslag. Förslaget innebär ingen förändring av lagens syfte. Lagen ska reglera hur vävnadsprover ska samlas in, bevaras och användas, med respekt för den personliga integriteten. Utredningen föreslår vissa förändringar av den nu gällande lagen från 2002 (2002:297).
Förvaltningens tjänsteutlåtande berör endast de delar av förslaget som påverkar stadens socialtjänstverksamhet. Utredningen föreslår vissa förändringar när det gäller utlämnandet av biologiskt material för fastställandet av faderskap eller föräldraskap. Utredningens förslag avser att underlätta användandet av vävnadsprover för att fastställa faderskap eller föräldraskap om personen är avliden eller varaktigt försvunnen. Gällande lagstiftning har inte varit tydlig avseende detta ändamål. Förvaltningen instämmer i utredningens förslag avseende utlämnande av vävnadsprover för utredning av faderskap.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 december 2010.
Svar på remiss av slutbetänkande från delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
Dnr 1.6-0693/2010
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige lämnar i slutbetänkandet förslag med avseende på rättsligt skydd för de mänskliga rättigheterna, inrättandet av en nationell institution för de mänskliga rättigheterna, styrning och tillsyn, utbildning och kompetensutveckling, forskning och kunskapsutveckling samt det civila samhällets och näringslivets roll. Syftet är att dessa förslag tillsammans ska bilda en ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, där varje del förutsätter och stärker utvecklingen inom de övriga delarna. Syftet är också att förslagen ska bidra till att tydliggöra de mänskliga rättigheternas roll som en gemensam internationell och nationell värdegrund för samhället.
Förvaltningen delar delegationens uppfattning om att människorättsperspektivet ska lyftas fram i den offentliga verksamheten, att medvetenheten om den offentliga sektorns skyldigheter ska stärkas och att det ansvar som förtroendevalda och tjänstemän har för att respektera de mänskliga rättigheterna ska förtydligas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 29 december 2010.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi vill på intet sätt förringa vikten av en bra struktur till skydd för de mänskliga rättigheterna. Dock känner vi oss tvingade att påpeka att ingen struktur, den må vara aldrig så väl uppbyggd, kan fylla sin funktion om inte den politiska ambitionen att arbeta för mänskliga rättigheter finns.
När en ansvarig minister avfärdar den mest initierade, återkommande rapporten om barnfattigdom och dess påpekande om brott mot barnkonventionen med att den ”är oseriös”. När ansvarigt borgarråd på fullt allvar vill ersätta välfärdsstaten med välgörenhet. Då är det mer än bara en ny struktur som behövs.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Miljöpartiet de gröna vill att frågor om mänskliga rättigheter ges särskild tyngd och prioritet i socialnämndens framtida arbete. Kommunens sociala uppdrag handlar inte om välgörenhet, utan om att ska respektera invånarnas rättigheter enligt de internationellt erkända mänskliga rättigheterna.
Vi välkomnar förvaltningens inställning till slutbetänkandet från delegationen för mänskliga rättigheter. Det behövs en samsyn över parti- och myndighetsgränser kring att människor ska bemötas med respekt och förtroende, t.ex. i kontakter med socialtjänst, sjukvård, skola, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Att respekten för mänskliga rättigheter särskilt poängteras i de lagar som styr myndigheternas verksamhet är därför mycket positivt.
Remissvar på motion (2009:47) av Malte Sigemalm (S)
Dnr 1.6-0574/2010
Motionsställaren yrkar att kommunfullmäktige får en redovisning av vilka företag/ organisationer som staden nyttjar för tillfälliga boendelösningar och hur stora summor som utbetalas till respektive, dvs. belastning på respektive stadsdelsförvaltning, att stadsledningskontoret tillsätter en utredning i frågan om ett maxtak i ersättning till privata lägenhetsföretag/organisationer samt att stadsledningskontoret utreder ett nytt system för att ta hand om människor som hamnar i situation som innebär vräkning etc.
I ärendet redovisas stadens kostnader 2010 för ekonomiskt bistånd till boende på hotell och vandrarhem för familjer med barn och ensamstående personer samt stadens kostnader för bidrag till Stiftelsen Hotellhem och organisationer som driver boenden för våldsutsatta. Frågor om vräkning och vräkningsförebyggande insatser har utretts flera gånger i staden, senast under 2010 och förvaltningen anser inte att en ny utredning behöver tillsättas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 10 januari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att överlämna men inte åberopa förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Socialnämnden hemställer att kommunfullmäktige bifaller motionen.
3. Därutöver anförs följande.
Motionären menar att staden betalar stora summor för hotellvistelser för såväl familjer som ensamstående i akut behov av bostad till privata aktörer som måste sägas utnyttja situationen på ett otillbörligt sätt. Detta faktum har vid ett flertal tillfällen belysts i media. Förvaltningen motsäger inte heller påpekandet, utan redovisar enbart stadens kostnader.
Vi konstaterar att ett ramavtal, i enlighet med såväl förvaltningens som motionärens resonemang, vore ett sätt att få en avsevärt ökad kostnadskontroll och minska möjligheterna att privata aktörer på ett osunt sätt profiterar på människors utsatthet och nöd.
Svar på remiss av förslag från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)
Dnr 1.6-0009/2011
Vid omsorgernas kommunalisering 1995 träffades en överenskommelse mellan länets kommuner och landstinget, den så kallade ”principöverenskommelsen” som behandlade en mängd olika frågor i samband med kommunernas övertagande av landstingets omsorgsverksamhet, bl.a. ekonomisk reglering, pensioner, etc. I principöverenskommelsens § 11 träffades överenskommelse när det gäller utförandet av hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i gruppbostäder och dagliga verksamheter.
KSL föreslår att principöverenskommelsens § 11 upphör att gälla. I avvaktan detta genomförande föreslås att samtliga kommuner, genom avtal med landstinget, tar ansvar för hälso- och sjukvård motsvarande patienter inskrivna i basal hemsjukvård och för de som har behov av tillfälliga, planerade och oplanerade hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service samt i daglig verksamhet enligt LSS. Ansvaret för rehabilitering och habilitering kvarstår i landstinget. Överenskommelsen avseende hjälpmedel från 1997 kvarstår men revideras. Slutligen kvarstår MAS-ansvaret hos kommunen.
Förvaltningen instämmer huvudsakligen i KSL:s förslag men vill framhålla vikten av att genomförandet i staden sker med stor hänsyn tagen till behovet av rätt kompetens i verksamheten, väl inarbetade former för läkarsamverkan samt ytterligare klargörande av gränsdragning mellan basal och avancerad hemsjukvård. Därtill kommer frågan om hälso- och sjukvårdens organisation, en fråga som bör ses i ett stadsövergripande perspektiv. Slutligen är nivån på ersättningen från landstinget avgörande för förslagets genomförande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 januari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 1.6-0680/2010
Erbjudande till Stockholms läns landsting att Stockholm ska vara försökskommun gällande sprututbyte.
Skrivelse från Lena Kling (FP) och Vladan Boscovic (FP)
Dnr 3.2-0392/2010
1. Socialnämnden godkänner i huvudsak tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden tillstyrker att Stockholms stad ska delta i försök med sprututbyte tillsammans med Stockholms läns landsting.
3. Skrivelsen från Lena Kling (FP) och Vladan Boscovic (FP) om ”Erbjudande till Stockholms läns landsting att Stockholm ska vara försökskommun gällande sprutbyte” anses härmed besvarad.
4. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
5. Socialnämnden anför i övrigt följande.
För att stödja de som fastnat i missbruk bör Stockholms stad tillsammans med Stockholms läns landsting införa försök med sprutbyten för injicerande narkomaner. Detta bör göras tillsammans med många andra åtgärder för att stödja personer att bryta sitt missbruk. Försöket ska ske under begränsad tid och göras på ett sätt som går att vetenskapligt utvärdera.
Det primära målet med sprututbytet är att förebygga spridning av hiv och andra blodburna infektioner bland personer med intravenöst missbruk. Verksamheten ska också arbeta med att motivera dem som deltar i sprututbytet att bryta sitt missbruk och ta emot vård och behandling. I enlighet med krav från Socialstyrelsen ska det därför finnas infektionsmedicinsk, beroendemedicinsk och psykosocial kompetens hos personalen. Vidare får sprututbyte endast bedrivas i samverkan med landstingets infektionsmedicinska eller beroendemedicinska verksamhet. Landstinget har ett sjukvårdsansvar för personer som missbrukar narkotika och detta kräver en helhetssyn genom ett nära samarbete med socialtjänsten för att kunna samordna insatser och erbjuda det stöd som behövs.
Det är viktigt att försöksverksamheten ska kunna utvärderas vetenskapligt. Försöket måste förläggas på lämplig plats som minimerar olägenheten för omgivningen. Det är angeläget att inte koncentrera verksamheten för missbrukare till bara en stadsdel utan se till helhetsbilden över var dessa verksamheter lämpligast placeras. Sprutbytesförsöket ska ses som en del av en helhetsstrategi med flera åtgärder mot narkotikamissbruk och smittspridning såsom beskrivs i Stockholms läns landstings narkotiskpolitiska utredning Åtgärder för att begränsa smittspridning.
Sedan 1 juli 2006 ger lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler alla landsting möjlighet att bedriva sprututbytesverksamhet om tillstånd beviljas av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har utfärdat kompletterande föreskrifter (SOSFS 2007:2) om utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika med anvisningar om ansökningsförfarande, krav på bemanning, kvalitet och rutiner, dokumentation och återrapportering.
I lagen fastslås att en spruta eller kanyl endast får lämnas ut om en begagnad spruta eller kanyl samtidigt lämnas in, såvida det inte finns särskilda skäl till varför motsvarande begagnade sprutor och kanyler inte kan lämnas in. Vidare får endast personer som fyllt 20 år och som kan anses vara bosatta i det aktuella landstinget delta i sprututbytet.
Det finns stark vetenskaplig evidens för att sprututbytesprogram är effektiva när det gäller att förebygga riskbeteende bland injektionsmissbrukare. I den svenska modellen för sprututbyte, som är fastslagen i lag och i Socialstyrelsens föreskrifter, är sprututbyte endast tillåtet som en integrerad del av en bredare vårdinsats.
Förebyggande arbete för att förhindra att människor missbrukar narkotika har alltid högsta prioritet. Beroende av droger beskär människans frihet och kan leda till mänskliga tragedier för missbrukaren själv och anhöriga. Socialstyrelsens uppfattning är att sprututbyte inte bara är en förebyggande insats för en grupp särskilt utsatta människor utan även innebär även en viktig hälsopolitisk insats för denna grupp.
Socialnämnden bör därför erbjuda samarbete och etablera Stockholm som försökskommun för sprututbyte.
Den 21 juni 2010 fattade landstingsfullmäktige beslut om att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att starta en försöksverksamhet med ett sprutbytesprogram och att ansöka hos Socialstyrelsen om tillstånd att inrätta en försöksverksamhet under fyra år. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning har därefter inbjudit Stockholms stad att delta i ett projekt för att starta en sådan försöksverksamhet och bereda en ansökan till Socialstyrelsen.
I tjänsteutlåtandet yttrar sig förvaltningen över kommunstyrelsens remiss med ett antal frågeställningar som önskas bli belysta innan Stockholms stad tar ställning till frågan om att delta i ett sprutbytesprojekt. Förvaltningen anser att många av dessa frågeställningar är belysta i den utredning som staden och kommunförbundet Stockholms län deltagit i och som föregått landstingets beslut. Tjänsteutlåtandet besvarar också skrivelsen från Lena Kling (FP) och Vladan Boscovic (FP) om att Stockholms stad ska erbjuda Stockholms läns landsting att Stockholm att vara försökskommun för sprutbytesverksamhet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 11 januari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten
Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) förslag till beslut.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Dnr 1.2-0840/2009
1. Socialnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2010.
2. Socialnämnden överlämnar verksamhetsberättelsen till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden återredovisar 0,8 mnkr i outnyttjade medel för utomlänsplacerade personer med funktionsnedsättning.
4. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Nämnden har i huvudsak uppfyllt kommunfullmäktiges mål, indikatorer och aktiviteter, bland annat vad gäller arbetsmarknadsinsatser, svenskundervisning för invandrare, individ- och familjeomsorg, skydd till våldsutsatta kvinnor, ekonomi och personalpolitik. Det finns dock några förbättringsområden där ambitionsnivån bör höjas. Detta gäller exempelvis miljöarbetet. Trots god måluppfyllelse har nämnden lyckats hålla en ekonomi i balans och nästan alla verksamhetsområden visar ett positivt resultat eller ett resultat nära noll.
Resultatet för nämnden uppgår till ett överskott motsvarande 40,6 mnkr efter återredovisning av överskjutande medel för utomlänsplacerade funktionshindrade och avsättning till resultatfond. Jämfört med prognosen i tertialrapport 2 är det en resultatförbättring motsvarande 24,0 mnkr.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 24 januari 2011
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
Verksamhetsberättelsen för 2010 innehåller många positiva delar som har bidragit till en väl fungerande socialtjänst och en situation där fler lämnar bidragsberoende för ett arbete.
Vi vill lyfta fram ett antal verksamheter och projekt som varit särskilt värdefulla.
Det är viktigt att vi ständigt har ett barnperspektiv i nämndens arbete. Projekt familjevård startade i början av 2010 utifrån BUSS-utredningens förslag till utveckling och förbättring av familjehemsvården. En annan viktig del inom barn- och ungdomsområdet är föräldrastödsprogrammet Komet. Komets uppdrag är att under två år utveckla ett generellt föräldrastödsprogram, kallat ABC – Alla barn i centrum, som riktar sig till alla föräldrar kallat.
Vi vill även lyfta fram de goda resultat som jobbtorgen har presenterat. Genom jobbtorgen har många människor fått in en fot på arbetsmarknaden eller påbörjat någon utbildning som sedan resulterat i att de blivit självförsörjande.
Arbetet mot hemlöshet har varit viktigt under verksamhetsåret. Staden har lyckats att hålla tak över huvudet garantin. Under året startade också ett helt nytt projekt, Bostad Först.
Arbetet med en överenskommelse med den idéburna sektorn har också inletts. Det är angeläget att fortsätta denna dialog, för att utveckla samverkansformerna för framtiden.
Förvaltningen redovisar en budget i kraftig obalans. Socialnämnden redovisar ett överskott på 40,6 miljoner, något som i ärendet beskrivs som en resultförbättring motsvarande 24 miljoner kronor. Hur kan detta kallas för resultatförbättring? En kommunal förvaltning ska gå plus, minus noll, alltså varken överskott eller underskott. Skattepengarna ska användas effektivt till verksamhet. Inte generera överskott!
Socialförvaltningen har under tre års tid haft kraftiga besparingar i sina verksamheter. I 2010 års verksamhetsplan fanns ett sparbeting på cirka 60 miljoner kronor. Bland annat lades Jourhavande kurator ner och ledsagarservicen försämrades.
Samtidigt som enheterna alltså har fått spara i sina viktiga verksamheter visar bokslutet på ett överskott på 40,6 miljoner. En förklaring vore på sin plats. Detta är inte att använda skattepengarna effektivt.
Det är nästintill provocerande att nämnden gör ett överskott på drygt 40 miljoner kronor samtidigt som några av nämndens ansvarsområden skriker efter resurser. Nämnden ansvarar för verksamhet riktat till personer som på olika sätt har det tuffast i vårt samhälle och det finns många områden där de 40 miljonerna skulle kunna göra stor skillnad. Enligt den BUSS-rapport som gjordes under förra mandatperioden behövs ca 25 miljoner extra om året satsas på barn och unga, bara för att nämna ett av många viktiga områden där överskottet skulle göra mer nytta än som nu eka tomt i ett bokslut.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen gör ett förtjänstfullt arbete trots allt för knappa resurser. Men det finns flera saker i den moderatledda majoritetens styrning att ställa sig frågande till. Vid en första anblick ser det ut som att nästan alla mål för nämndens område är helt uppfyllda. Men att nå ett mål på att ”25 procent av all verksamhet ska vara upphandlad i konkurrens” - vad betyder det egentligen för kvaliteten på verksamheterna? Det får vi inget svar på. Vi är emot upphandling av enbart ideologiska skäl. Det viktiga är kvaliteten på verksamheten, inte vem som är utföraren. Det är viktigt att det finns möjlighet att välja kommunala utförare, om det ska kunna vara verklig valfrihet.
Även för områden som Jobbtorg och svenska för invandrare (sfi) uppfylls ”målen”. Detta samtidigt som vi vet att utanförskapet, särskilt bland unga i förorterna, är enormt och växande. Sfi-elever får inte läsa klart utan tvingas ut i första bästa arbete med stor risk för att fastna i låglönearbeten för all framtid därför att de inte fick lära sig svenska tillräckligt bra.
Också när det gäller hemlöshetsarbetet behövs en helt ny politik. Det är bra att satsningar görs på Bostad först, men de behöver breddas betydligt. En nollvision för hemlösheten bör införas.
Även inom barn- och ungdomsvården görs bra satsningar, t ex på familjehemsvården, men de ekonomiska resurserna är allt för små.
Det är allvarligt att ungefär häften av stadens socialsekreterare menar att de inte kan uppfylla lagens krav och intentioner, även det är i stort en fråga om resurser. I dag tvingas de till avbrutna behandlingar för missbrukare pga. sparbeting.
Att nämnden gör ett överskott på 40,6 miljoner kronor tyder på en bristande politisk styrning. De pengarna skulle verkligen ha behövts i verksamheterna under året.
Dnr 1.3-0003/2011
Socialnämnden godkänner rapporten.
Förvaltningen redovisar i ärendet resultatet av den verksamhetsrevision och internrevision som genomförts under 2010. Verksamhetsrevision genomfördes första gången 2006 efter ett beslut i socialtjänstnämnden om att verksamhetsrevision framöver ska ingå som en del i en utvecklad internrevision. Under 2010 har fyra enheter och tre organisationer granskats.
Resultatet från årets verksamhetsrevision visar att enheter i huvudsak är välorganiserade i sin planering och rapportering och att samarbetet mellan de olika nivåerna fungerar väl. Alla enheterna har under 2010 kommit igång med arbetet i ILS-webben men det behöver utvecklas. De tre organisationerna som granskats utför angeläget arbete för hemlösa och socialt utsatta personer. Organisationerna har generellt svårt att sätta realistiska mål delvis på grund av att tiden för ansökan är redan i maj året innan det år man beviljas bidrag och att målen sätts innan beslutet om bidrag har tagits.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 5 januari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
1. Socialnämnden beslutar att godkänna rapporten.
2. Socialnämnden beslutar att undersöka möjligheten att införa ett enkelt webbaserat system för enkäter.
3. Socialnämnden beslutar att se över systemet för ansökningar om verksamhetsbidrag i syfte att verksamheterna ska kunna göra mer realistiska planer
4. Socialnämnden framför följande.
Flera av de granskade enheterna har önskemål om ett enkelt webbaserat system för enkäter till uppdragsgivare eftersom det är ett omfattande arbete för socialsekreterare och biståndshandläggare att besvara enkäter. Om inte systemet är enkelt riskerar svarsfrekvensen att bli mycket låg. Möjligheten till ett webbaserat system bör därför undersökas.
Det är viktiga verksamheter som granskats, t.ex. Convictus, och det vore önskvärt att ansökningsförfarandet vad gäller verksamhetsbidrag ses över. Som påpekas i rapporten ska ansökan för förvaltningens verksamhetsbidrag vara inlämnad senast i maj för verksamhet året efter, men sedan dröjer det ändå till slutet av året innan besked ges. Detta försvårar att skriva realistiska verksamhetsplaner och ibland också att uppnå högt satta mål. Bättre långsiktighet, t.ex. genom treårsplaner, vore önskvärt.
Dnr 3.2-0602/2010
1. Socialnämnden godkänner rapporten.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen och samtliga stadsdelsnämnder för kännedom.
Förvaltningen har tillsammans med stadsdelsförvaltningar, de kommunala bostadsbolagen, äldreförvaltningen, Fastighetsägarna Stockholm och Kronofogden utarbetat föreliggande förslag till hur antalet vräkningar i staden kan minskas. Samtliga är överens om att det behövs en tydlig ingång till stadsdelsnämndernas socialtjänst, att socialtjänsten behöver komma in i ett betydligt tidigare skede i vräkningsprocessen än i dag och att det interna samarbetet inom stadsdelsnämnderna måste förbättras.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 12 december 2010.
Staden har arbetat fram en strategi för att minska vräkningar i Stockholm stad i syfte att förebygga hemlöshet. Detta är en väl genomarbetad strategi som bygger på samverkan. Det är viktigt att vi fortsätter att arbeta på den inslagna vägen och utvecklar det vräkningsförebyggande arbetet. Vi ser positivt på förvaltningens förslag att mål och indikatorer för det vräkningsförebyggande arbetet införs i ILS-webben.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är hög tid att det vräkningsförebyggande arbetet i Stockholm utvecklas. Till exempel bör de allmännyttiga bostadsbolagen skriva in i sina policies att barnfamiljer inte ska vräkas. För tyvärr är det så att trots allas goda vilja att barn inte ska vräkas från sina hem, så ökade antalet barn som utsattes för just detta från 28 till 37 barn mellan 2009 och 2010 i Stockholms stad. Det är dystra siffror.
Det finns annars flera goda exempel att sprida och bygga vidare på. I Enskede-Årsta-Vantör har t.ex. en försöksverksamhet genomförts 2008–2010 inom projektet ”Ekonomi i fokus – en strukturerad metod för att förebygga hemlöshet”, där särskilda budget- och skuldrådgivare och uppsökare dels har stärkt samarbetet med hyresvärdarna, och dels aktivt sökt upp personer som inte har betalat hyran trots egna inkomster. Med denna tidiga och handfasta hjälp att skapa reda i privatekonomin – i allmänhet utan försörjningsstöd – minskade antalet vräkningar i Enskede-Årsta-Vantör med hälften under första projektåret, trots att antalet inkomna ärenden om hyresskulder ökade.
Ett lyckat arbete mot hemlöshet handlar alltså mycket om att sätta in tillräckliga resurser tidigt för att kunna förhindra att en vräkning verkställs. I avvägningen mellan dessa tidiga insatser och vad det kostar staden och samhället att hantera den hemlöshetsproblematik som en verkställd vräkning leder till, borde det vara självklart att styra över resurser till de tidiga insatserna.
Dnr 3.6-0703/2010
1. Socialnämnden godkänner för egen del årsrapporten.
2. Socialnämnden överlämnar rapporten till kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna.
Sedan år 2008 har hälften av stadsdelsnämnderna varit föremål för granskning avseende insatserna daglig verksamhet (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS) och sysselsättning (socialtjänstlagen, SoL), sammantaget 24 verksamheter, där helhetsintrycket är att brukarna får ett gott bemötande.
Under åren har inspektörerna bidragit till verksamheters kvalitetsutveckling på olika sätt t.ex. genom att uppmärksamma bristande rutiner för anmälningar enligt Lex Sara och att initiera framtagande av handlingsplaner och rutinpärmar. Bristande kvalitet i flera verksamheters dokumentation har påtalats som en angelägen ledningsfråga att åtgärda och bevaka, liksom behov av teckenspråkig verksamhetsinformation för berörda målgrupper. Två seminarier på teman anpassad information respektive barnperspektivet har genomförts under 2010.
Inspektörerna ser en tendens till ökat intresse för brukarmedverkan och följer utvecklingen på såväl nationell som på lokal nivå. Granskning av barn- och ungdomsboende enligt LSS 9 § 8, fortsätter och beräknas pågå till halvårsskiftet. Planeringen inför nästa granskningsomgång avser boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 26 januari 2011.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskida uttalande.
Det är tydligt att ett omfattande arbete pågår, men mycket är i projektform och inget riktigt kontinuerligt arbete som alla dessa grupper så väl behöver. Mycket är fokuserat på allmänna men individuella lösningar. Grupplösningar är ibland av godo, allt kan inte planeras utifrån varje individ. Det är också svårt att få relevanta svar för ett förbättringsarbete via brukarundersökningar.
Det skrivs mycket om barnens olika behov, men inget om föräldrar med funktionsnedsättningar och deras barn som har bitvis särskilda behov.
Vidare önskar vi invänta handikappsrådets synpunkter, men de har valt att i stället träffa funktionshinderinspektören själva istället. Vi hoppas att socialnämndens råd blir tydligare i sina skriftliga synpunkter.
Ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är glädjande att läsa att inspektörernas arbete har bidragit till kvalitetsutvecklingen, vilket också är syftet med inspektionsverksamheten. Att brukarna genomgående får ett gott bemötande är tryggt att få bekräftat.
Det är viktigt att de brister i tillgång till teckentolk för vardagstolkning som uppmärksammats snarast löses, eftersom det inte är acceptabelt att granskningsarbetet begränsas på grund av oklarheter i kostnadsansvaret.
Vi ser fram emot den utveckling av uppdraget som skissas i rapporten, med utökade kontakter med lokala brukarorganisationer och mer direkt kommunikation av granskningsresultat och rapporter till berörda målgrupper.
Även tankarna om att följa upp effekterna av tidigare granskningar och inspektörernas utvärderingsmetoder instämmer vi i. Det är viktigt att veta om resultaten i verksamheterna blir bestående och även att förfina metoderna.
Dnr 3.2-0810/2010
2. Socialnämnden godkänner fortsatt deltagande i NLAO under perioden 2011- 2013.
EUROCITIES-NLAO är ett nätverk av tio europeiska storstäder som genomför lokala studier som är relevanta för det övergripande temat: EU-strategin för Aktiv Inkludering. Nätverket är finansierat av EU-kommissionen, direktoratet för sysselsättning, social politik och lika rättigheter. Deltagare i projektet är tio städer: Stockholm, Bologna (Italien), Brno (Tjeckien), Rotterdam (Nederländerna), Birmingham (Storbritannien), Köpenhamn (Danmark), Barcelona (Spanien), Krakow (Polen), Lille-Roubaix (Frankrike) och Sofia (Bulgarien).
Under hösten 2010 har alla städer i nätverket skrivit korta rapporter om social ekonomi eller kvalitet av sociala tjänster (SSGI: social services of general interest), givit ut två nyhetsbrev och byggt upp en ny hemsida: I detta ärende presenteras en kort rapport om social ekonomi i Stockholm. Förvaltningen har erbjudits att fortsätta arbeta i nätverket 2011-2013.
Social ekonomi och sociala företag kan vara en mycket bra väg in på arbetsmarknaden för människor som annars har svårt att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. I andra delar av Sverige har arbetet med att fånga upp sociala entreprenörer kommit betydligt länge. Även om vi har mycket att lära i Stockholm när det gäller socialt entreprenörskap så finns det flera goda exempel.
Spånga Blå Band har en bra verksamhet med goda reslutat. Att 40 procent av deltagarna i rehabiliteringsverksamheten kommer in på den reguljära arbetsmarknaden är väldigt glädjande och ger hopp om att nya grupper kan få ett jobb. Vi tror på den sociala ekonomins roll för att minska utanförskapet i samhället.
Den sociala ekonomin spelar en mycket viktig roll när det gäller att inkludera alla människor, även personer som i dag står långt från arbetsmarknaden. En god idé (som Miljöpartiet tidigare föreslagit) vore att Stockholms stad tar fram en lokal policy för den sociala ekonomin. En sådan policy skulle ange kommunens förhållningssätt till den sociala ekonomin samt peka ut några områden där den sociala ekonomin bör spela en större roll i framtiden.
Dnr 2.6-0704/2010
1. Socialnämnden beslutar att anta utmaningen avseende konkurrensutsättning av verksamheten vid stödboende Lönnen.
2. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att i tertialrapport 1 justera socialnämndens aktivitetsplan samt i den föreslå när upphandlingen ska inledas.
Verksamhetsledare Lena Eriksson, verksamhetssekreterare Karl Wästgård och behandlingsassistent Silja Vasarainen Wallin har lämnat en utmaning till socialnämnden avseende verksamheten vid stödboende Lönnen. Enligt stadens policy är nämnderna skyldiga att seriöst pröva en utmaning. Utmanarna, som är tre personer som arbetar inom verksamhetsområdet, bedöms vara trovärdiga som potentiella anbudsgivare. Förvaltningen ser positivt på utmaningen och föreslår att nämnden antar utmaningen. Förvaltningen föreslår att man arbetar in utmaningen i aktivitetsplanen till tertialrapport 1 och att förvaltningen ser över när upphandlingen kan inledas. Preliminärt skulle detta kunna ske sent hösten 2011.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 19 januari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att avslå utmaningen avseende konkurrensutsättning av verksamheten vid stödboendet Lönnen.
2. Därutöver anförs följande.
Utmaning av verksamheter är en metod som i sig känns tämligen absurd. Vi avvisar detta helt och menar att det bästa är att verksamheterna drivs vidare i kommunal regi.
Vi noterar också att de utmanande inte anger några specifika skäl till sin utmaning. De har ingen vision för med vilken verksamheten skall drivas som kan motivera ett ägarbyte. Vi har därför svårt att se vad ett ägarbyte skulle kunna medföra, annat än att en smärre del av de pengar som nu går till verksamhet i ett framtida aktiebolag kommer att avsättas till vinst. Utöver aktieägarnas personliga fördelar av detta, har vi svårt att se någonting positivt med en sådan förändring.
Vi noterar slutligen att något bolag ännu inte är bildat och att någon utmanare i egentlig mening således inte finns. Vår känsla är att man bör vara en tämligen driven nyliberal för att se en orsak att bifalla detta ärende. Tidigare avknoppningar i stadens närtida historia, såsom exempelvis Vantörs Hemtjänst och Kulturkrabatens Förskolekoncern, har gett vid handen att det är en politik med bara en vinnare – den nyblivne entreprenören – och åtskilliga förlorare, i främsta rummet brukarna.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden vidtar ingen åtgärd med anledning av ”utmaningen”.
Det existerar ingen rätt för en näringsidkare att få till stånd upphandling av en viss kommunal verksamhet inom Stockholms stad. Den politiker som påstår något sådant bakbinder sig själv och sätter företagens intressen framför medborgarnas.
Staden har däremot möjlighet att upphandla driften av kommunala verksamheter. Vi måste alltså ställa oss frågan om medborgarna eller staden har något att vinna på en upphandling. Eventuella möjligheter till högre kvalitet eller lägre kostnader måste vägas mot riskerna, bl.a. för försämrad kvalitet, fragmentisering av verksamheterna, bruten kontinuitet bland personalen och högre kostnader för bl.a. övertalighet.
Miljöpartiet de gröna anser att upphandling är aktuellt om det kan antas leda till kvalitetsvinster eller lägre kostnader med bibehållen god kvalitet. Dessutom bör det finnas stöd för upphandlingen hos brukare och personal, vilket saknas i detta fall enligt våra kontakter med personal på Lönnen. En påstötning från en potentiell anbudsgivare är i sig inget relevant skäl för att upphandla en verksamhet, särskilt då det är osäkert om just den intressenten kommer att vinna upphandlingen. Vi ser ingen anledning i nuläget att upphandla driften av Lönnen.
Dnr 3.1-0010/2011
2. Socialnämnden beslutar att överlämna rapporten till stadsdelsnämnderna.
Staden har under årets alla nätter levt upp till tak-över-huvudet-garantin, dvs. alla hemlösa stockholmare som själva inte har kunnat ordna nattlogi har erbjudits det. Antalet akut hemlösa har minskat något, men förvaltningen anser att fler åtgärder måste till för att uppnå målet om en halverad hemlöshet t.o.m. 2013. Hemlöshetsjouren, som nu övergår i reguljär drift, är ett exempel på arbete som förvaltningen bedömer har stor betydelse för att kunna minska hemlösheten ytterligare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 20 januari 2010.
Staden har även 2010 lyckats att hålla tak över huvudet garantin. Även om härbergen inte är en långsiktig lösning är det är naturligtvis oerhört glädjande att ingen har stått utan tak över huvudet 2010 i Stockholm stad. Det är nu viktigt att vi går vidare med att utveckla arbetet med att motverka hemlöshet, både när det gäller det förebyggande arbetet med allt från skuldrådgivning till strategier mot vräkning.
Det är angeläget att satsningen på Bostad först fortsätter och utökas. Ambitionen ska vara en nollvision för hemlösheten. Som forskningen visat leder metoder med boendetrappor och försökslägenheter inte till minskad hemlöshet, därför är det dags att införa modellen Bostad först i större skala.
Som förvaltningen påpekar behöver mer göras om det uppsatta målet att halvera den akuta hemlösheten till 2013 ska kunna nås. De nya grupper utan missbruk eller större psykiatriska problem som akutboendena rapporterar har tillkommit borde egentligen inte alls bo på akutboende, utan skulle i de flesta fall klara ett eget självständigt boende. Självklart är det viktigt med individuellt utformat stöd för dem som är i behov av det.
Socialnämnden väljer Mads Lundgaard (M) och Jackie Nylander till ledamöter i bostadsförmedlingens förtursutskott.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 20 januari 2011 justerat 24 januari 2011.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 14 februari 2011 justerat 15 februari 2011.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträden 13 januari och 3 februari 2011 justerade 19 januari och 7 februari 2011.
Protokoll från individutskottets sammanträden 17 och 29 december 2010, 4 och 21 januari 2011 justerade 20 och 29 december 2010, 10 januari och 4 februari 2011.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 2.5-0005/2011.
Inkomna handlingar till socialnämnden från 30 december 2010 till och med 2 februari 2011.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 11 februari 2011 justerat den 17 februari 2011.
Nämnden beslutade att tidigarelägga några sammanträdestider under året för att underlätta för de ledamöter/ersättare som har sammanträde i stadsdelsnämnd senare samma dag.
Sammanträdestiderna under 2011 är följande:
24 mars 16.00 ingen ändring.
19 april 16.00 ingen ändring.
19 maj 16.00 ändrad tid till 15.30
21 juni 16.00 ingen ändring
30 augusti 16.00 ingen ändring.
29 september 16.00 ändrad tid till 15.30.
27 oktober 16.00 ändrad tid till 15.30.
24 november 16.00 ändrad tid till 15.30.
15 december 16.00 ändrad tid till 15.30.
Nämnden överlämnade en skrivelse till förvaltningen för beredning om att skydda papperslösa kvinnor utsatta för våld från Ann-Katrin Åslund (FP), Isabel
Smedberg Palmqvist (FP), Patrik Silverudd (FP), Stina Bengtsson (C) och Ewa Samuelsson (KD).
Förvaltningschefen önskade nämnden välkommen till utbildningsdagen 7 mars 2011 och påminde de ledamöter/ersättare som inte anmält sig eller meddelat förhinder att göra detta till sekreteraren för förvaltningens planering.
_______________________