Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2011-06-21
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) och vice ordföranden Roger Mogert (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 27 juni 2011.
Dnr 2.7.1-0123/2011
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden godkänner förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av driften av asylboendena Mandelgården och Söderbo.
2. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet
Socialnämnden beslutade i aktivitetsplan 2011 för upphandling och konkurrensutsättning, att asylboendena för ensamkommande barn och ungdomar, Mandelgården och Söderbo ska omfattas av upphandling.
Mandelgården med 14 platser och Söderbo med 13 platser tar emot ungdomar 14 – 18 år som sökt asyl i Sverige och som väntar på besked, antingen om uppehållstillstånd eller om avvisning. Verksamheternas uppdrag är att organisera ungdomarnas vardag avseende boende, sjukvård, skola och fritid. Personalen samarbetar med Migrationsverket, stadsdelsförvaltningar och andra organisationer för att skapa förutsättningar för att vägleda ungdomarna i den nya miljön.
En förstudie av verksamheten vid de två boendena slutfördes under februari 2011 och ett förfrågningsunderlag har därefter utarbetats.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 1 juni 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD), föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden avslår förslaget att upphandla driften av asylboendena Mandelgården och Söderbo.
2. De två boendena fortsätter att drivas i kommunal regi.
3. Därutöver framförs följande.
Det saknas anledning att upphandla driften av stadens boenden för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Boendena är en viktig del av stadens omhändertagande, som kräver ett flexibelt samarbete mellan olika enheter inom socialtjänsten för att ge stöd och hjälp efter varje ungdoms specifika behov. Det samarbetet gynnas inte av att två av asylboendena läggs ut på privat drift.
Även om vi vill avslå förslaget till upphandling har vi vissa synpunkter på förfrågningsunderlaget.
Den föreslagna utvärderingsmodellen använder fast pris, vilket ställer stora krav på kvalitetsutvärderingen. Vi ifrågasätter varför det enda kvantitativt mätbara utvärderingskriteriet, personalbemanning, har endast 25 procents vikt. För övriga kriterier, med sammanlagt 75 procents vikt, ska anbudsgivarna endast ”redogöra för hur man kommer att arbeta” med respektive fråga. Vår erfarenhet är att vissa större vårdbolag lägger anbud där de utlovar endast en relativt låg bemanning, samtidigt som de i övrigt beskriver välformulerade och genomtänkta arbetsmetoder. Denna anbudsstrategi utnyttjar att utvärderingen av arbetsmetoderna sällan tar hänsyn till att det, även med de bästa arbetsmetoder, är svårare att uppnå god kvalitet i en omsorgsverksamhet när bemanningen är låg.
Vi kan konstatera att miljökravet under punkt 8.12 (att anbudsgivaren ska ”se till att verksamheten inte har en negativ påverkan på naturtillgångarna”) är oklart formulerat och i princip omöjligt att uppfylla. All mänsklig verksamhet har nämligen ”negativ påverkan på naturtillgångarna” genom användning av naturresurser (även ändliga sådana) och spridning av föroreningar i miljön. Att ställa miljökrav av nonsenskaraktär är inte värdigt en miljöhuvudstad. Som upphandlare kan staden inte kräva det omöjliga men bör däremot ställa konkreta, specificerade miljökrav, vilket dock kräver sådan miljökompetens inom förvaltningarna som den borgerliga majoriteten har gjort sig av med.
Dnr 3.5.1-0338/2011
1. Socialnämnden godkänner förfrågningsunderlaget till LOV-upphandlingen av bostad med särskild service, stödboende, boendestöd samt sysselsättning.
2. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att godkänna sökanden, teckna avtal, häva avtal, förlänga avtal, besluta om smärre justeringar avseende avtalsvillkor och kvalitetskrav.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Kommunfullmäktige har i budget för år 2011 gett socialnämnden i uppdrag att genomföra upphandlingar av enskilda alternativ inom socialpsykiatrin enligt LOV (lag om valfrihetsystem).
Upphandlingen omfattar fyra insatser: bostad med särskild service, stödboende, boendestöd och sysselsättning. Målgruppen är personer mellan 18 och 64 år som är aktuella för insatser inom Stockholm stads socialpsykiatri. En person har en psykisk funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Inom målgruppen ryms även äldre samt enskilda med samsjuklighet i form av exempelvis psykisk funktionsnedsättning och missbruk.
Upphandlingen består av ett förfrågningsunderlag med generella krav för alla insatser samt ett förfrågningsunderlag per insats med tillhörande ansökansformulär. Sökanden har möjlighet att lämna ansökan för en, flera eller alla insatser. Ansökningar om att få kontrakt prövas fyra tillfällen per år. Avtal tecknas för ett år i taget med möjlighet till förlängning 1 + 1 + 1 år.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Inger Stark (V) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag.
2. Därutöver anförs följande.
Det vore önskvärt att förvaltningen alltid lade egenregianbud vid denna typ av upphandlingar, inte minst för att ge ett ekonomiskt rättesnöre. Vidare ska alltid krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ställas vid upphandling.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden återremitterar ärendet.
Personer inom socialpsykiatrin utgör en utsatt målgrupp, som ofta saknar socialt nätverk och ofta har svårt att bevaka sina rättigheter. För att få en bättre bild av hur ett pengsystem inom ramarna för LOV slår just för denna målgrupp så bör en konsekvensanalys göras.
En del i förslaget som behöver belysas ytterligare i en sådan konsekvensanalys är också utformningen av ickevalsalternativet. Mycket talar för att ett kommunalt alternativ bör utgöra ickevalsalternativet, men så är det inte i förvaltningens förslag.
Vi kan konstatera att miljökravet (att anbudsgivaren ska ”se till att verksamheten inte har en negativ påverkan på naturtillgångarna”) är oklart formulerat. All mänsklig verksamhet har nämligen en sådan påverkan, genom användning av naturresurser och spridning av föroreningar i miljön. Att ställa miljökrav av nonsenskaraktär är inte värdigt en miljöhuvudstad. Som upphandlare kan staden inte kräva det omöjliga men bör däremot ställa konkreta, specificerade miljökrav, vilket dock kräver sådan miljökompetens inom förvaltningarna som den borgerliga majoriteten har gjort sig av med.
Ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden avslår förslaget att LOV-upphandla bostad med särskild service, stödboende, boendestöd samt sysselsättning.
2. Verksamheten fortsätter i kommunal regi.
Vänsterpartiets bestämda uppfattning är att det är direkt felaktigt att upphandla människors bostäder. Det handlar om psykiskt sköra människors hem. De är inte tillfrågade utan får finna sig i de beslut som fattas över huvudet på dem. Så kan man inte behandla människor och därför avslår vi förslaget att LOV-upphandla vissa insatser inom socialpsykiatrin.
Dnr 3.5.1-0006/2011
1. Socialnämnden beslutar att delta i den gemensamma upphandlingen av insatser för barn, ungdomar och familjer för Stockholms stad.
2. Socialnämnden godkänner förfrågningsunderlaget för upphandling av insatser för barn, ungdomar och familjer.
3. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal med valda utförare.
4. Socialnämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med redovisning efter genomförd upphandling.
5. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att å nämndens vägnar besluta om:
· partsbyte (parts rättigheter och skyldigheter får överlåtas på annan) samt underteckna avtal om partsbyte
· förlängning av avtal och uppsägning av avtal
6. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Staden har under senare år genomfört gemensamma upphandlingar av insatser för barn, ungdomar och familjer. Samtliga stadsdelsnämnder är tillsammans med socialnämnden intresserade av att genomföra en ny gemensam upphandling. I ärendet föreslås därför att stadsdelsnämnderna tillsammans med socialnämnden genomför en gemensam upphandling av insatser för barn, ungdomar och familjer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 7 juni 2011.
1. Socialnämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.
2. Socialnämnden ställer sociala och etiska krav i upphandlingen enligt vad som framgår nedan.
Det vore önskvärt att förvaltningen alltid lade egenregianbud vid denna typ av upphandlingar, inte minst för att ge ett ekonomiskt rättesnöre.
Det vore önskvärt ur demokratisk synvinkel med en skriftlig redovisning i tjänsteutlåtandet av alla stora skillnader i förfrågningsunderlaget jämfört med tidigare upphandling, eftersom det är svårt för beslutande politiker att annars överblicka beslutsunderlaget. Nu får politiken förlita sig till de yrkesmässigt kompetenta tjänstemannagrupper som har tagit fram förslaget.
På förfrågan till socialförvaltningen har vi fått veta att förfrågningsunderlaget utgår från en förstärkning av familjevården och stöd till placerade barn och ungdomar, vilket är positivt. Upphandlingen innebär att vårdformer som tidigare upphandlades var för sig nu upphandlas i en gemensam upphandling, vilket gör att underlaget blir omfattande och svårt att överblicka. Det kan givetvis finnas professionella fördelar med detta, vilka dock inte har redovisats.
Förfrågningsunderlaget ska kompletteras med sociala och etiska krav samt förbehåll om att ILO:s grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet ska följas. Staden ska i alla upphandlingar verka för en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor, exempelvis enligt den beprövade ”Vita jobb-modellen”. Avtalet ska säkra att personalen försäkras och att arbetsgivaren betalar in pensioner för de anställda. Kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor ska vara ett krav. Det räcker inte med att som i punkt 8.29 i förfrågningsunderlaget säga att kollektivavtal ska följas om det tecknas.
Samma yttrandefrihet eller meddelarfrihet i fråga om arbetet ska gälla för personalen i den upphandlade verksamheten som för offentliganställda. Stadens antidiskrimineringsklausul är otillräcklig eftersom den inte gäller för underleverantörer och inte anger vite som sanktionsmöjlighet. Dessutom kan den tillämpas först när det finns en lagakraftvunnen dom, vilket är sällsynt eftersom mål om diskriminering brukar leda till förlikning.
Dnr 3.5.1-0291/2011
1. Socialnämnden beslutar godkänna förslaget till förfrågningsunderlag för upphandling av uppdragsutbildning på högskolenivå.
Äldrenämnden och socialnämnden, genom sina respektive förvaltningar, bedriver kompetensutvecklingsprojekt, beslutade av kommunstyrelsen, riktade till anställda i staden inom äldreomsorgen och socialtjänsten. Förvaltningarna avser nu att gemensamt upphandla uppdragsutbildning på högskolenivå. Ett förslag till förfrågningsunderlag har utarbetats.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M), föreslog med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Remissvar på motion (2011:10) av Karin Rågsjö (V)
Dnr 1.6-0043/2011
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att ideella kvinnojourer som får ekonomiskt stöd från Stockholms stad även ska få ersättning för verksamhet riktad mot papperslösa kvinnor samt att stadens kriscentrum för kvinnor ska ges i uppdrag att även ta emot papperslösa kvinnor och ge dem stöd och skydd.
Förvaltningens bedömning är att lagstiftningen ger stöd för att ge enskilda papperslösa kvinnor stöd i den akuta situationen. De verksamheter inom förvaltningen som kommer i kontakt med gruppen papperslösa kvinnor medverkar till att ge stöd och skydd till flickor och kvinnor i akuta situationer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 april 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) förslag till beslut.
1. Socialnämnden beslutar att bifalla motionen.
2. Socialnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att ge riktade resurser till jourers arbete för papperslösa.
3. Utöver detta sägs följande:
De frivillig organisationer och jourer som tar emot papperslösa gör detta utan ekonomiskt stöd från kommunen. En av anledningarna är att Stockholms Stad inte ger dessa frivilligorganisationer och jourer någon ersättning för sitt humanitära arbete riktat till ”icke-medborgare”.
Papperslösa lever en oerhört utsatt tillvaro i Stockholm, med risk för att hamna i människohandel, prostitution samt utnyttjas av människor i social beroendeställning. Samtidigt står kommunen handfallen inför dessa människors grundläggande rättigheter i och med ett politiskt klimat som gör skillnad på människors lika värde utifrån nationell och etnisk tillhörighet.
Vi vill även se att organisationer som riktar sig till papperslösa ska få ersättning av Stockholms stad. Både papperslösa kvinnor, barn och män har rätt till grundläggande mänskliga rättigheter och bör få stöd i sin utsatta situation av staden.
2. Därutöver framförs följande.
Papperslösa kvinnor som är utsatta för våld från den man som de har en nära relation till har ett mycket stort behov av hjälp samtidigt som de flesta aldrig får någon hjälp på en kvinnojour. Alla papperslösa kvinnor känner inte till sina rättigheter och vet kanske inte heller att misshandel är ett brott. Många vågar inte heller anmäla våldet till polisen av rädsla för att bli utvisade. Vi anser att Stockholms stad ska göra mer än idag och allt som är möjligt för att hjälpa utsatta kvinnor. Enligt förvaltningen är det många av de kvinnojourer som får verksamhetsbidrag som tar emot papperslösa. Fokus för bidraget är dock inte papperslösa och ingen jour får riktad ersättning för papperslösa.
För att öka möjligheterna för papperslösa våldsutsatta kvinnor att våga söka och få stöd krävs olika åtgärder. Att bifalla motionen är en viktig politisk markering om samhällets ansvar att ge alla våldsutsatta kvinnor stöd och hjälp. Alla jourer ska därmed våga erbjuda hjälp i akuta situationer. Dessutom ska kvinnojourer med erfarenhet av papperslösas speciella svårigheter kunna få förstärkt verksamhetsbidrag. Redan idag har stadens Kriscentrum för kvinnor enligt förvaltningens svar på motionen tagit emot ett fåtal papperslösa som placerats via Socialjouren. Det är rätt att kommunens jour tar emot papperslösa, vilket bör bekräftas i uppdraget till enheten.
Stockholms stad hävdar att socialtjänsten måste tala om för polisen om bistånd ges till en papperslös och att det kan leda till att våldsutsatta kvinnor drar sig för att kontakta socialtjänsten. Sekretessen tolkas dock olika i olika kommuner. I Göteborg och Malmö anser man att papperslösa kan vända sig till socialtjänsten utan att riskera att bli avvisade från landet. Kravet på sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagens 26 kap 1 § innebär att socialtjänsten inte kan lämna ut uppgifter till exempelvis Migrationsverket om en hjälpsökande papperslös person. Vår uppfattning är att Stockholms stad bör ansluta sig till den tolkning som görs av Göteborg och Malmö.
På sikt räcker det dock inte med kommunala insatser för att papperslösa våldsutsatta kvinnor ska få sina mänskliga rättigheter respekterade, utan förmodligen måste en lagändring genomföras. Det är inte humant att papperslösa kvinnor känner sig tvingade att stanna i en våldsam relation för att de inte vågar anmäla till polisen av risk för att utvisas. Det är heller inte acceptabelt att våldsutövande män får fortsätta utan att ställas inför rätta.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Förvaltningens bedömning är att lagstiftningen redan ger stöd för att ge enskilda papperslösa kvinnor stöd i en akut utsatt situation. Däremot finns det idag inget stöd som särskilt riktas till gruppen papperslösa kvinnor. Vi tycker att staden ska höja ambitionsnivån och se över sitt stöd till kvinnojourer som arbetar med den gruppen. Vi vet att papperslösa kvinnor är den mest utsatta gruppen i samhället eftersom man helt befinner sig utanför samhällets skyddsnätverk. Vi menar att genom att rikta särskilt stöd till kvinnojourer så underlättar man och öppnar upp för ett utökat arbete med den utsatta gruppen.
Remissvar på motion (2011:22) av Rebecca Adami (MP)
Dnr 1.6-0155/2011
I en motion från Rebecca Adami (MP) tas ett flertal aspekter på asylsökandes behov upp som utgör skäl för att Stockholms stad bör ta, eller begära att, få ett utökat ansvar för de individer som valt eget boende i Stockholm i avvaktan svar på asylansökan. Förvaltningen ser ingen möjlighet utifrån kommunallagens bestämmelser eller andra skäl till att staden skulle överta ansvar eller ta fram riktlinjer för ansvar som åligger annan myndighet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 20 maj 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) förslag till beslut.
Socialnämnden beslutar att tillstyrka motionen med följande motivering:
Motionen om tidigare insatser vid flyktingmottagande i Stockholms stad uppmärksammar ett flertal brister i dagens flyktingmottagande med de ansvarsglapp som uppstår mellan Migrationsverket, staden och arbetsförmedlingen.
Den nya etableringslagen innebär att arbetsförmedlingen har det övergripande ansvaret för etableringsinsatser. I många fall har dock kommunen bättre förutsättningar än arbetsförmedlingen för att slussa in människor i arbetslivet. De sociala insatser, som kommunen tidigare haft ansvar för, är otillräckliga i det nya systemet. Migrationsverkets ansvar för det sociala arbetet fungerar inte tillfredsställande; bland annat har verket inte möjlighet att ge det stöd för kris- och traumahantering som människor som flytt från svåra livsförhållanden ofta behöver.
Många asylsökande som inledningsvis har fått avslag av Migrationsverket får så småningom uppehållstillstånd efter överklagande eller ny ansökan. Dagens etableringsinsatser påverkas i högsta grad av tiden mellan asylansökan och uppehållstillstånd, ofta en alltför lång tid som för individen präglas av passivitet och vanmakt. Att Stockholms stad inte tar ett helhetsansvar för mottagandet, inklusive den period då asylprocessen pågår, gör att de etableringsinsatser som görs kostar mer och ge mindre i utdelning. Det behövs tidigare, sammanhållna insatser för ett mänskligare och effektivare flyktingmottagande.
Som visats i utredningen SOU 2009:19 finns det behov av att ta tillvara de upparbetade erfarenheterna i kommunerna av sociala insatser i flyktingmottagandet. Genom en överenskommelse med staten skulle Stockholms stad ha möjlighet att få utökade resurser för att ta ett bredare ansvar för flyktingmottagande och etableringsinsatser. Med en helhetssyn på nyanlända flyktingars livssituation och etableringsmöjligheter kan staden erbjuda ett bättre mottagande än det som idag är splittrat på flera olika aktörer. Det är denna möjlighet som motionen tar upp och som vi anser bör tas tillvara.
Remissvar på motion (2011:17) av Carin Jämtin (S)
Dnr 1.6-0101/2011
I motionen från Carin Jämtin (S) beskrivs att inkomstskillnaderna i Stockholm växer och att staden segregeras och delas upp. Det föreslås därför att en återkommande levnadsnivåundersökning ska genomföras i Stockholm. Förvaltningen skriver i sitt utlåtande att kartläggningar av Stockholms stad och dess medborgare görs regelbundet och att dessa sammantaget ger en tämligen god bild av situationen i staden. För närvarande bedöms det därför inte finnas behov av ytterligare utredningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 31 maj 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden bifaller motionen
Stockholm är en av de mest segregerade städerna i Europa. Stockholm är en delad stad och i förorter som Tensta och Rinkeby står varannan invånare utanför arbetsmarknaden. Medelinkomsten är mindre än hälften så stor som i innerstaden och klyftorna fortsätter att öka. Barnen som växer upp i en ojämlik och segregerad stad kommer att påverkas i sin framtid. Flera undersökningar visar att ju mer jämlika människor är desto bättre och tryggare samhällen får vi. Stockholm går åt precis motsatt håll.
Segregationen går att motverka men det handlar om politisk vilja. Stockholm behöver göra en massiv satsning på att rusta upp dem slitna miljonprogramsområdena, bygga fler hyresrätter som folk har råd att bo i, satsa mer resurser till skolor i utsatta områden, bygga ihop stadsdelarna genom att satsa på kollektivtrafik som länkar ytterområdena med varandra. Detta är bara några exempel.
I motionssvaret står det att det redan finns bra statistik och siffror över läget i staden och det stämmer. Problemet kvarstår dock med att det idag inte finns en enhetlig och sammanhållen bild av läget, men vad som är ännu viktigare är att det helt saknas en enhetlig strategi för att komma åt segregationen i staden.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
Det finns fortfarande mycket att göra för att underlätta för människor att komma in på arbetsmarknaden i Stockholms stad. Alliansen har sedan 2008 framgångsrikt arbetat med Jobbtorg Stockholm som snart stöttat 15000 unika individer till egen försörjning. Men vi ser också att det behövs fler och nya vägar till arbete för människor som idag står långt ifrån arbetsmarknaden, ungdomar som inte lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och nyanlända invandrare. Tillkomsten av arbetsmarknadsnämnden understryker hur stor vikt Alliansen i Stockholms stad fäster vid det arbetet.
Däremot delar vi inte den bild av ökande klyftor som Socialdemokraterna envisas med att försöka pränta in i Stockholmarnas medvetande. Tvärtom så kan vi, genom de undersökningar och tidsserier som redan idag görs av bland andra USK, se att det går åt rätt håll i hela staden. Sedan april 2010 har arbetslösheten minskat, alternativt legat på samma nivå, i samtliga stadsdelar. Undantaget är Bromma och Hässelby-Vällingby där ungdomsarbetslösheten var 0,1 procentenhet högre i april 2011.
Ser vi i ett längre perspektiv har andelen med sjukersättning minskat i samtliga stadsdelar jämfört med den period då Socialdemokraterna senast hade makten i Stockholms stad. Andelen med ekonomiskt bistånd har minskat från 5,7 procent år 2005 till 3,9 procent år 2010. Och vid ett flertal tillfällen var skillnaderna i arbetslöshet mellan innerstad och ytterstad större under mandatperioden 2002-2006 än de är idag.
När det gäller den undersökning i Dagens Nyheter och som Carin Jämtin hänvisar till i sin motion så behöver vi ta hänsyn till fler parametrar och inte enbart stirra oss blinda på de siffror som beskriver medelinkomsten 1991 jämfört med 2008. Den största skillnaden är att det fanns många fler pensionärer i åldrarna 70 till 90 år i innerstaden 1991 än det fanns 2008. Och under 2008 fanns det i innerstaden fler i åldrarna 50-65 år, det vill säga personer i arbetsför ålder. Dessutom ser den som studerar dessa siffror närmare att skillnaderna i procentuell ökning av medelinkomsten var större mellan 1995 och 2000 än de var mellan 2000 och 2008. Den procentuella medelinkomstutvecklingen i ytterstaden var ungefär lika stor mellan 1995 och 2000 som mellan 2000 och 2008, medan ökningen av medelinkomsten i innerstaden var procentuellt lägre mellan 2000 och 2008. Det tyder snarare på att skillnaderna, baserat på siffror för medelinkomsten, minskar.
Remissvar på motion (2011:13) av Annika Ödebrink (S)
Dnr 1.6-0100/2011
I motionen från Annika Ödebrink (S) föreslås ett antal punkter för att förbättra situationen för hemlösa när det gäller praxis vad gäller vistelseort så att inte hemlösa hamnar i kläm mellan olika stadsdelsförvaltningar, förändringar som gör det lättare för hemlösa att få tillgång till bostäder, nolltolerans mot vräkning av barn och personliga ombud för människor i hemlöshet. Förvaltningen anser att motionen behandlar väsentliga frågor inom hemlöshetsområdet. Staden arbetar på olika sätt aktivt med att förbättra de hemlösas situation och på sikt minska antalet hemlösa. I tjänsteutlåtandet kommenterar förvaltningen motionärens förslag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 26 maj 2011.
Motionären tar upp ett antal intressanta aspekter på hemlösheten. Som förvaltningen konstaterar bedriver staden ett tämligen omfattande arbete med hemlöshetsproblematiken. Ett antal av motionärens punkter förtjänar dock att understrykas ytterligare.
Till att börja med brottas staden internt, precis som motionären påpekar, med betalningsanmärkningar. Den som en gång har fått en hyresskuld kan ha mycket svårt att komma in på bostadsmarknaden igen, även med stadens hjälp. Detta går rimligtvis att rå på om stadens egna fastighetsägare får tydliga instruktioner. Vidare kan det inte accepteras att kötiden för ekonomisk rådgivning och skuldsanering löper över 1 eller ibland 2 år.
Till sist måste det konstateras att tillgången till lägenheter är en springande punkt. Antalet lägenheter till hemlöshetsarbetet måste öka. Här behövs såväl allmännyttan som de privata hyresvärdarnas hjälp och engagemang.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag.
2. Utöver detta anförs följande:
Stockholms stad bedriver ett omfattande arbete med hemlöshetsproblematiken; i stadsdelsförvaltningarna, på enheten för hemlösa, inom Stiftelsen Hotellhem m.m. Men den viktigaste insats som saknas för att ett trendbrott med radikalt minskad hemlöshet ska åstadkommas är att principen ”en fast bostad först” införs i Stockholm.
Även de personer som någon gång har vräkts eller som har skulder eller betalningsanmärkningar måste ges möjlighet till den fasta punkt i tillvaron som en fast bostad innebär. Många av dessa människor skulle kunna få en bostad via Bostadsförmedlingen om inte hyresvärdarna sa nej p.g.a. någon av dessa grunder.
För att få fram lägenheter till dem som lever i hemlöshet p.g.a. att de är utestängda från bostadsmarknaden behöver kommunen, inom ramen för Stiftelsen Hotellhem, skapa en ny verksamhet med fasta kontrakt. De tre allmännyttiga bostadsbolagen får i uppgift att överföra ett fast antal lägenheter varje år att förvaltas i denna verksamhet och avtal bör även träffas med privata hyresvärdar att delta.
Det förebyggande arbetet för att minska vräkningar är ett viktigt utvecklingsområde för att minska hemlösheten. Det behövs också en kraftigt utökad satsning på ekonomisk rådgivning och skuldsanering.
Dnr 1.2-0613/2010
Socialnämnden godkänner månadsrapporten.
Förvaltningsledningen bedömer att socialnämndens samlade verksamhet för 2011 kommer att redovisa ett överskott på 4,5 mnkr.
Överskottet beror till stora delar på hög beläggning vid verksamheterna för asylsökande barn och ungdomar samt för dem med permanent uppehållstillstånd. Ett underskott prognostiseras inom nämnd och övergripande administration som kommer att uppstå på grund av att förvaltningen delas i två förvaltningar vilket innebär ökade lokalkostnader och viss övertalighet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 9 juni 2011.
1. Socialnämnden godkänner huvudsakligen rapporten.
Borgerligheten har under sin tid i majoritet prioriterat skattesänkningar som ett av sina främsta politiska mål. Återigen kan vi se ett prognostiserat överskott i socialnämnden vilket vi misstänker borgerligheten kommer att använda som argument för ytterligare skattesänkningar.
Detta sker samtidigt som staden brottas med problem som hemlöshet, missbruk, hedersvåld med mera. Vi vet att Stockholms ungdomar i högre grad än landet i övrigt prövar droger. Vi känner till svårigheterna att finna de barn som behöver stöd för att deras föräldrar/vårdnadshavare har en problematisk alkoholkonsumtion alternativt använder andra droger.
Vi vet även att flera av stadens verksamheter ropar efter hjälp och resurser med personal som går på knäna. Att med den vetskapen se ett överskott i socialnämnden är inte bara provocerande utan visar på de politiska felprioriteringarna som den borgerliga majoriteten gör.
Yttrande till revisionskontoret
Dnr 1.3-0203/2011
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som sitt yttrande över rapporten.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till revisionskontoret.
Revisionskontoret bedömer att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är tillfredsställande och att styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig. Revisionskontoret bedömer vidare att nämndens bokslut och räkenskaper är rättvisande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 30 maj 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är naturligtvis glädjande att revisorerna finner att förvaltningen har god ordning och fungerande budgetdisciplin. Samtidigt finns det ett perspektiv som vi saknar i revisorernas rapport och som vi, mot bakgrund av de signaler som kommit från personal och fackliga organisationer, möjligen tycker att det är lite uppseendeväckande att revisorerna inte valt att beröra.
Under ett antal år har förvaltningen nu dragits med successiva nedskärningar i budgeten. Det har ökat pressen på verksamheterna och de anställda och naturligtvis urholkat kvaliteten. Kraven på socialsekreterare och biståndshandläggare är så stora att de själva menar att de inte har förutsättningar att följa lagar och regelverk. Samtidigt drabbas personalen av reallönesänkning som ”tack” för ökat arbete på minskad personalstab.
Vi åser hur ett Fattigsverige och Fattigstockholm växer fram i en allt snabbare takt. Välfärdens kvalitet urholkas, steg för steg. Strukturella problem som utförsäkring och hög arbetslöshet ökar trycket på socialtjänsten – trots att det handlar om problem som den aldrig kommer att klara av eller borde arbeta med.
Ledamoten Inger Stark m.fl. (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Vänsterpartiet noterar förvånat att revisorerna inte anser att ett överskott på 40,6 miljoner kronor är anmärkningsvärt. En kommunal verksamhet ska gå plus minus noll, det är god budgethållning. Ett visst överskott är acceptabelt men drygt 40 miljoner är inte acceptabelt, samtidigt som viktiga verksamheter som enheten för hemlösa och Maria ungdom har fått sparbeting.
En god sak vore att återinföra det intressepolitiska anslaget för handikapporganisationer då staden också har ett nytt program för delaktighet. Organisationernas kunskap är ovärderlig i kampen för ett tillgängligt samhälle.
Vi vet också att personalen är hårt pressad och att förutsättningarna att hålla socialtjänstlagen blir allt sämre. De pengar som nämnden har i överskott gör bättre nytta i arbetande verksamhet istället för i passiva överskottskonton. En del av pengarna hade också kunnat användas för att säkra reallönerna.
Dnr 1.3-0202/2011
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 1 år 2011.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställda gynnande beslut till kommunfullmäktige.
I ärendet redovisas ej verkställda gynnande beslut enligt LSS och SoL för kvartal 1 år 2011. När det gäller insatser enligt LSS rapporterades 47 ej verkställda beslut. Kontaktperson samt bostad för vuxna var de vanligaste besluten som ej verkställts. Könsfördelningen visar en kraftig övervikt för pojkar/män.
Motsvarande siffror för insatser enligt SoL var 29 ej verkställda beslut. Det är en spridning mellan olika typer av insatser, men de vanligaste är kontaktfamilj och kontaktperson. Vid SoL-insatser är könsfördelningen jämn.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 maj 2011.
Rapporteringen av ej verkställda beslut är en viktig granskning av stadsdelarnas förmåga att tillhandahålla de beviljade biståndsbesluten. De allra flesta får sin biståndsbeviljade insats inom utsatt tid. Rapporteringen visar samtidigt på vikten av att fortsätta arbetet med rekrytering av kontaktpersoner och byggandet av gruppbostäder.
Förvaltningen har fått uppdraget att genomföra en rekryteringsinsats av kontaktpersoner. Vår förhoppning är att denna kommer generera ett antal nya kontaktpersoner. Det är då av stor vikt att de personer som hör av sig med viljan att göra en insats får en snabb och god respons från staden.
Det är viktigt att trappa upp arbetet med att få fler gruppbostäder. Den nytillsatta genomförandegruppen måste tillsammans med stadsdelsförvaltningarna intensifiera detta viktiga arbete.
Dnr 3.1-0220/2011
1. Socialnämnden godkänner förvaltningens rapport om socialtjänsten i Stockholms stad år 2010.
2. Rapporten överlämnas till stadsdelsnämnderna för kännedom.
En första socialtjänstrapport gjordes för år 2009 syfte att ge en samlad bild av läget inom socialtjänsten i Stockholms stad. Föreliggande rapport är en uppföljning av denna och tar upp i huvudsak samma variabler som föregående år, för att göra det möjligt att följa utvecklingen inom vissa områden över tid.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 24 maj 2011.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Ärendet ger en mycket intressant inblick i socialtjänsten i Stockholms stad. Även om det finns mycket att vara stolt över i stadens sociala arbete, så finns också en del som oroar. De systematiska ökningarna av avslag på ansökningar om ekonomiskt bistånd, den starka tendensen av minskande bifall till beviljande av kontaktperson och det kraftigt ökande användandet av narkotika är några av de faktorer som oroar.
Stadsdelsförvaltningarna har blivit striktare i sin bedömning vilket får till följd att människor som behöver bistånd inte alltid får den hjälp de behöver. Detsamma gäller arbetet mot felaktiga utbetalningar. Naturligtvis ska man inte få bistånd om man inte behöver det men det händer även det motsatta. Vi tar för givet att även de fallen rättas till.
Totalt inkom 12246 anmälningar angående barn och ungdomar som far illa. Endast 46 procent av dessa ledde till att en utredning inleddes. Av dessa anmälningar utgör de mindre barnen en mycket låg andel och de äldre tonåringarna en högre andel. Detta är ett problem som vi som sitter i socialdelegerade tydligt ser. När socialtjänsten väl griper in har det oftast gått för långt. Vi skulle önska att de tidiga ingripandena ökar så att det finns möjligheter att ge barnen ett bra liv.
När det gäller missbruk kan vi bara konstatera att Maria ungdoms resurser måste öka igen, eftersom verksamheten är viktig för arbetet mot missbruk. Överhuvudtaget är hela missbruksvården underfinansierad och ett område som borde lyftas fram mer politiskt. Här finns stora vinster att göra ur ett folkhälsoperspektiv.
Under ett antal år har socialförvaltningen nu dragits med successiva nedskärningar i budgeten. Det har ökat pressen på verksamheterna och de anställda och naturligtvis urholkat kvaliteten. I stadsdelsförvaltningarna vet vi att situationen är ungefär densamma, det skärs ned i de sociala verksamheterna och pressen på de anställda ökar.
Kraven på socialsekreterare och biståndshandläggare är så stora att de själva menar att de inte har förutsättningar att följa lagar och regelverk. Samtidigt drabbas personalen av reallönesänkning som ”tack” för ökat arbete på minskad personalstab.
Dnr 3.2-0315/2011
Socialnämnden godkänner anmälan av rapporten.
EUROCITIES-NLAO är ett nätverk av nio europeiska storstäder som genomför lokala studier som är relevanta för det övergripande temat: EU-strategin för Aktiv Inkludering. Nätverket är finansierat av EU-Kommissionen, Direktoratet för sysselsättning, social politik och lika rättigheter. Städerna i nätverket är Stockholm, Bologna (Italien), Brno (Tjeckien), Rotterdam (Nederländerna), Birmingham (Storbritannien), Köpenhamn (Danmark), Krakow (Polen), Lille-Roubaix (Frankrike) och Sofia (Bulgarien).
Under våren 2011 har alla städerna skrivit korta rapporter om strategier, åtgärder, projekt och verksamheter med syfte att inkludera unga. Fokus har varit åtgärder för att stödja unga att komma in på arbetsmarknaden och förhindra avhopp från skolan. NLAO har även gett ut ett nyhetsbrev under våren och arbetat vidare med hemsidan: http://www.eurocities.eu/Minisites/NLAO_subsites/Stockholm/.
Rapporten visar på flera viktiga faktorer för ett framgångsrikt arbete mot utanförskap och fattigdom. Vi vill lyfta fram utbildning som en särskilt viktig faktor. Med en väl fungerande skola skapas förutsättningar för nya jobb. Det finns många goda exempel i staden som är värda att lyfta.
Det är viktigt att vi har skyddsnät och svångrem för ungdomar. Rapporten pekar på att Gymnasieslussen fyller en viktig funktion genom att fånga upp ungdomar som av en eller annan orsak inte vistas i skolan.
Vi vill även lyfta fram Järvalärling som ett bra exempel på vad som sker i Stockholms stad i arbetet med att få ungdomar som kan vara på glid att faktiskt ta sig vidare.
Dnr 3.2-0088/2011
1. Socialnämnden godkänner delrapporten.
2. Socialnämnden överlämnar rapporten till stadsledningskontoret.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden ansökte i tertial 2 2009 om projektmedel till projektet ”Utvidgat MUMIN-samarbete för unga vuxna” (MUMIN - Maria Ungdom Motiverande Interventioner). Projektet har under perioden 3 maj 2010 till och med 2 maj 2011 arbetat med 110 klienter. En delrapport har utarbetats, som ska skickas till stadsledningskontoret som redovisning av projektet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 23 maj 2011.
MUMIN-projektet är ett bra bevis på ett lyckat samarbete mellan socialtjänsten, landstinget och polisen. Gruppen som det utvidgade MUMIN-samarbetet riktar sig till är om möjligt ännu mer utmanande att få kontakt med och påverka än det tidigare projektet.
Delrapporten visar på vikten av att fortsätta på vår inslagna väg med tidiga insatser. Materialet visar att barn som växer upp och blir unga vuxna blir allt svårare att faktiskt få kontakt med för att bryta en negativ trend.
Detta får inte betyda att insatser för att nå den äldre gruppen är bortkastade. Vi måste fortsätta arbeta än mer intensivt. Vi ser därför fram emot slutresultatet av detta projekt.
Dnr 2.9-0206/2011
1. Socialnämnden godkänner att Tillståndsenheten deltar i kvalitetsutmärkelsen i tävlingsklassen andra verksamheter.
2. Socialnämnden godkänner att utrednings- och behandlingssektionen inom Maria Ungdomsenhet, Boenden för ensamkommande flyktingungdomar med uppehållstillstånd, Bromma Arbets- och studiecenter & Stockholms ungdomstjänst och Skarpnäck Care AB med enheterna Hus E och Hus G deltar i kvalitetsutmärkelsen inom tävlingsklassen annan vård och omsorg.
3. Ärendet överlämnas till stadsledningskontoret, Enheten för kvalitetsutveckling.
4. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Staden har sedan 1999 en kvalitetsstrategi vars syfte att är att leda till ständiga förbättringar av stadens verksamheter. Stadens kvalitetsutmärkelse ska lyfta fram goda exempel och skapa uppmärksamhet och diskussion kring kvalitetsutveckling inom alla delar av stadens verksamheter. Enligt anvisningarna för årets kvalitetsutmärkelse ska nämnderna godkänna att respektive enhet deltar.
Dnr 1.7-0201/2011
1. Socialnämnden godkänner som medsökande Spånga-Tensta stadsdelsnämnds ansökan om utvecklingsmedel hos Länsstyrelsen i Stockholms län med 1530 tkr för medverkan i utveckling av insatser för barn som utsätts för våld i sina familjer.
Barn i familjer där kvinnan utsätts för våld blir ofta själva utsatta för våld. Den hjälp barnen i huvudsak kan få idag är krisbearbetning efter det att våldet anses ha upphört. Många barn lever dock i familjer där det finns risk för fortsatt våld. Det behövs en sammanhållen insats för dessa familjer som syftar till att stoppa våld mot barn, stärka föräldrarnas omsorgsförmåga och hjälpa barnen att bearbeta sina upplevelser. Syftet med Spånga-Tensta stadsdelsnämnds ansökan är att i samarbete med Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd och socialnämnden utveckla ett sådant metodiskt arbetssätt med utgångspunkt i befintliga metoder, såsom föräldrastödsprogrammet förstärkt Komet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 13 maj 2011.
Dnr 2.2-0019/2011
1. Socialnämnden godkänner ombyggnad av kök och entré vid Hamnvikshemmet.
2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att beställa ombyggnadsarbetena från Micasa Fastigheter i Stockholm AB.
Eftersom behovet av platser är stort för denna kategori vårdtagare föreslår förvaltningen en investering i kök och entré i enlighet med Arbetsmiljöverkets krav trots oklarheter avseende framtida byggnadslov och marköverlåtelse. Arbetsmiljöverkets tidfrist medges till 2011-10-01 då åtgärderna ska vara genomförda.
Under ombyggnadstiden och fram till dess att köket är åtgärdat kan förvaltningen tillhandahålla lunch- och middagsmåltider i form av catering om ingen annan lösning kan erhållas och godkännas av Arbetsmiljöverket. Beställning av ombyggnadsarbetena bör göras omgående för att Micasa Fastigheter i Stockholm AB ska hinna slutföra arbetena till 2011-10-01.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 maj 2011.
Dnr 3.1-0199/2011
1. Socialnämnden godkänner det fortsatta arbetet i enlighet med ANDT- strategin och den länsgemensamma handlingsplanen.
2. Socialnämnden godkänner fortsatt trestadssamverkan med Göteborg och Malmö.
Den 30 mars 2011 antog riksdagen propositionen ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken” (prop. 2010/11:47). ANDT-strategin ersätter de tidigare nationella alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplanerna. Regeringen fattade den 28 april 2011 beslut om ett åtgärdsprogram under 2011 för ANDT-politiken. Åtgärdsprogrammet konkretiserar, förtydligar och prioriterar arbetet med strategin.
I den länsgemensamma handlingsplanen för ANDT i Stockholms län 2011 har de av regeringen formulerade målområdena uppdelats i tre kategorier: konkreta insatser som ryms inom respektive organisations uppdrag, insatser som inte är omsatta till konkreta åtgärder men ligger inom ramen för länssamarbetsgruppens uppdrag och mandat samt de insatser som bedöms ligga utanför länssamarbetsgruppens nuvarande uppdrag och mandat.
Förvaltningen har inlett en trestadssamverkan med Göteborg och Malmö för att finna gemensamma utvecklingsområden. Storstäderna har, i dialog med ANDT-sekretariatet, enats om att prioritera cannabisanvändning bland ungdomar upp till 25 år. Genom bl.a. fördjupade analyser av storstadsungdomars attityder till droger kommer kunskapsnivån för det förebyggande arbetet att öka. Spridning av nya kunskaper kommer att ske genom att utbildningsmaterial tas fram och genom utbildningsinsatser riktade till olika målgrupper.
Ledamoten Mia Sundelin deltog inte i beslutet på grund av jäv.
För att undvika framtida lidande och stora samhällskostnader är det viktigt att utveckla det drogförebyggande arbetet i staden. Vi ser en utveckling där cannabis blir en allt vanligare drog bland unga. Idag är den vanligaste orsaken till att unga människor söker sig till Maria ungdom cannabis-missbruk och inte alkoholintag. Detta är ett trendbrott som är en viktig varningssignal.
Vi ser mycket positivt på att regeringen nu tar ett samlat grepp kring missbruksfrågorna i denna strategi. För att detta arbete ska få verklig kraft kommer regeringen anslå 260 miljoner kronor årligen. Men för att stadsdelsförvaltningarna snabbt ska komma igång med detta viktiga arbete kommer kommunstyrelsen att anslå ytterligare två miljoner kronor före sommaren.
Dnr 3.0-0354/2011
1. Socialnämnden beslutar för sin del att godkänna förslaget till nya avgifter.
2. Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.
Förvaltningen föreslår att avgifterna för tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen höjs. De tre huvudsakliga skälen för detta är att alkohollagen ändrats, att arbetsmiljön på tillståndsenheten behöver förbättras genom att ytterligare personal anställs för att minska den höga arbetsbelastningen och att förvaltningen bättre vill kunna möta kundernas krav på service. Förändringen föreslås träda i kraft från och med 1 januari 2012.
Svar på skrivelse från Ann-Katrin Åslund m.fl. (FP), Stina Bengtsson (C) och Ewa Samuelsson (KD)
Dnr 2.6-0086/2011
Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
I skrivelsen föreslås att förvaltningen gör en översyn av att möjligheterna till stöd och skydd finns för alla papperslösa kvinnor utsatta för våld i staden. Förvaltningen bör också få i uppdrag att se över möjligheter till informationsinsatser och lämpliga vägar att nå berörda kvinnor.
Förvaltningen bedömer att staden utifrån de möjligheter lagstiftningen medger ger papperslösa kvinnor stöd och skydd i akuta situationer. De kvinnojourer som får bidrag från staden har goda kunskaper om rättsförhållanden som gäller kvinnor och kan ge dessa kvinnor tillfälligt stöd och skydd. Det är svårt att genomföra informationsinsatser om samhällets stöd riktade till målgruppen papperslösa kvinnor då det inte finns kunskap om var man kan nå dem. Information om det stöd samhället kan erbjuda sprids troligen informellt från kvinna till kvinna.
I svaret på skrivelsen görs bedömningen att de verksamheter i förvaltningen som kommer i kontakt med gruppen papperslösa kvinnor idag medverkar till att flickor och kvinnor i akuta situationer får stöd och hjälp. Det framgår också i svaret att alla de kvinnojourer som beviljats bidrag genom OFU ska vara öppna för papperslösa kvinnor i behov av hjälp och att bidraget från OFU utformats utifrån detta. Det är angeläget att säkerställa att alla som arbetar på kvinnojourerna, också de som arbetar ideellt, är väl informerade om att så är fallet.
Vad beträffar informationsinsatser till målgruppen papperslösa kvinnor så anser förvaltningen att informationen sprids från kvinna till kvinna. Det räcker inte, vi menar att det finns många fler kontaktvägar som är möjliga att använda. Socialnämnden, stadsdelsnämnderna och flertal andra instanser har ansvar för att detta verkligen sker. Exempel på lämpliga kontaktvägar kan vara etniska föreningar, de gömda sjukvårdsklinikerna och många andra mötesplatser.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi tycker att staden ska höja ambitionsnivån och se över sitt stöd till kvinnojourer som arbetar med papperslösa kvinnor. Vi vet att papperslösa kvinnor är den mest utsatta gruppen i samhället eftersom man helt befinner sig utanför samhällets skyddsnätverk. Vi menar att genom att rikta särskilt stöd till kvinnojourer så underlättar man och öppnar upp för ett utökat arbete med den utsatta gruppen.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Översynen av möjligheterna till stöd och skydd för våldsutsatta papperslösa kvinnor är ett steg i riktningen att säkerställa mänskliga rättigheter i Stockholms stad. Här kan staden få inspiration av kommunstyrelsen i Göteborg där beslut om stöd till våldsutsatta papperslösa kvinnor bifallits. Förvaltningen bör se över möjligheter för informationsinsatser och ta i beräkningen digitala kommunikationsmedel. Att hänvisa till informationsspridning ”från kvinna till kvinna” när vi bor i en digitaliserad stad med tillgång till internet låter bakåtsträvande. Även andra möjligheter till informationsspridning, så som utdelning av flygblad via humanitära organisationer borde övervägas.
Dnr 1.1-0711/2010
Socialnämnden väljer ledamoten Marie Ljungberg Schött (M) till ledamot i individutskottet.
Ersättaren Mats Engström (M) har avsagt sig uppdraget som ledamot i individutskottet och nämnden ska därför välja en ny ledamot från (M).
Handläggningen av begäran om utlämnande av lönelistor
Dnr 1.6-0028/2011
Socialnämnden lägger ärendet till handlingarna.
I en anmälan som kom in till Justitieombudsmannen (JO) i december 2010 framfördes klagomål av en av förvaltningens anställda mot en annan befattningshavare vid socialförvaltningen angående handläggningen av en begäran om utlämnande av handlingar. Socialnämnden har på JO:s begäran yttrat sig i ärendet vid sammanträdet 24 mars 2011 och tillbakavisar då uppfattningen att begäran om utlämnande av handling inte har hanterats korrekt. JO framför i sitt beslut viss kritik mot förvaltningens hantering av utlämnandebegäran.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 19 maj 2011 justerat 23 maj 2011.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 16 juni 2011 justerat 16 juni 2011.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 9 juni 2011 justerat 16 juni 2011.
Protokoll från individutskottets sammanträden 6 maj 2011 justerat 3 juni 2011, 19 maj 2011 justerat 20 maj 2011, 20 maj 2011 justerat 21 juni 2011 samt 1 juni 2011 justerat 3 juni 2011.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 3.2-0695/2010, dnr 3.2-0696/2010, dnr 2.5-0332/2011 och dnr 2.5-0339/2011.
Inkomna handlingar till socialnämnden från 6 maj 2011 till och med 30 maj 2011.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 17 juni 2011 justerat 20 juni 2011.
Socialnämnden överlämnade två skrivelser från Stefan Nilsson m.fl. (MP) för beredning:
”Angående Projektet SkolFam” och ”Langning av sprit och annan alkohol”.
Socialnämnden beslutade att 2 ledamöter/ersättare från majoriteten och 2 ledamöter/ersättare från oppositionen kan delta i organisationen Rainbows konferens 25-26 augusti 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) tackade nämnden och förvaltningen för vårens arbete och önskade alla en trevlig sommar.
Avdelningschef Fredrik Jurdell informerade om läget vad gäller organisationen för personliga ombud i staden.
_______________________