Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2012-01-31
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) och vice ordföranden Roger Mogert (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 2 februari 2012.
Dnr 1.4-0627/2011
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden godkänner anmälan till Socialstyrelsen enligt 14 kap. 7 § socialtjänstlagen om allvarliga missförhållanden.
2. Socialnämnden informerar Skarpnäck stadsdelsnämnd om den mottagna rapporten samt om anmälan till Socialstyrelsen.
Ärendet
En skriftlig rapport av Lex Sarah enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen angående ett missförhållande inkom till förvaltningen 6 oktober 2011. Rapporten upprättades 5 oktober 2011 av verksamhetsledare Soheila Heidari. En Lex Sarah-utredning har genomförts och förvaltningens bedömning är att missförhållandena varit så allvarliga att en anmälan till Socialstyrelsen enligt 14 kap 7 § socialtjänstlagen bör göras. En Lex-Sarah-anmälan skickades därför till Socialstyrelsen 8 december 2011.
Åtgärder har vidtagits för att missförhållandena inte ska upprepas. En handlingsplan med instruktioner om vilka åtgärder personalen ska vidta när barn/ungdom visar tecken på svår ångest, depression eller vid hot om självmord har utarbetats och presenterats för all personal. All personal inom förvaltningens boenden för ensamkommande flyktingbarn kommer under våren 2012 att erbjudas utbildning i suicidprevention. Personalen har också fått tydlig information om dokumentationsskyldigheten och återbesök för att följa upp detta kommer att göras senast i mars 2012.
Den nämnd som beslutat om insatsen för den enskilde bör informeras om rapporten om det är en annan nämnd som bedriver verksamheten.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 23 november 2011.
Förslag till beslut
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 1.4-0628/2011
1. Socialnämnden lägger rapporten enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen samt utredningen enligt 14 kap. 6 § socialtjänstlagen till handlingarna.
2. Socialnämnden informerar Skarpnäcks stadsdelsnämnd om den mottagna rapporten.
En ungdom på Giovannis akut- och korttidsboende har framfört klagomål på att det varit stökigt på verksamheten på grund av att en nattpersonal sovit under sina arbetspass. En Lex Sarah-utredning har gjorts. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden rapporteras till nämnd som bedriver verksamheten som i sin tur bör ge information om den mottagna rapporten till den nämnd som beslutat om insatsen för den enskilde.
Dnr 2.7.1-0448/2011
1. Socialnämnden beslutar att avbryta upphandlingen då inget av anbuden upp-fyller de ställda ska-kraven.
2. Socialnämnden beslutar att verksamheten fr.o.m. 1 juni 2012 ska drivas i egen regi.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Socialnämnden beslutade 30 augusti 2011 att godkänna förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag (anbudsinfordran) avseende upphandling av driften av Planeringshemmet Hammarbybacken fr.o.m. 1 juni 2012. Vid anbudstidens utgång hade fyra anbud inkommit. Samtliga anbud uppfyllde efter kompletteringar de formella leverantörskraven.
Anbuden från Attendo Individ och Familj AB, Carema Care AB, Ersta diakoni och Stockholms Stadsmission uppfyllde inte samtliga ska-krav på det verksamhetsmässiga innehållet. Förvaltningen föreslår därför att upphandlingen avbryts och att Planeringshemmet Hammarbybacken drivs i egen regi fr.o.m. 1 juni 2012.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 28 december 2011.
Översyn av mottagandet (SOU 2011:64)
Dnr 1.6-0746/2011
Översyn av den statliga ersättningen till kommuner (DS 2011:34)
Dnr 1.6-0747/2011
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remisserna.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
I betänkandet föreslås att Migrationsverket får utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun även i fall där överenskommelse med verket om mottagande saknas. I promemorian föreslås en ökad schablonisering vad gäller ersättningar från staten.
Förvaltningens bedömning är att tvång inte kommer att lösa problemet med att få alla kommuner att teckna överenskommelser med staten och därmed få fler platser till förfogande för mottagandet. Förvaltningen anser att kommunerna istället behöver få bättre förutsättningar för att kunna genomföra mottagandet på ett bra sätt. Förslaget om att i större omfattning införa ersättningar i form av schabloner är tänkvärt. Förslagen som läggs fram i betänkandet och i promemorian har framför allt statens intressen i fokus. Förvaltningen anser att flera frågor kvarstår att utredas och besvaras innan det kan fastställas att förslagen innebär förbättrade möjligheter för kommunerna att säkerställa ett kvalitativt bra mottagande av barnen – med barnens bästa i förgrunden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 13 januari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) förslag till beslut.
Reservation
Ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden instämmer delvis i förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anförs följande:
Vänsterpartiets principiella inställning är: ”Ensamkommande flyktingbarn behöver snabbt få ett säkert och tryggt boende i Sverige. Därför vill vi lagstifta om att alla kommuner ska vara skyldiga att ha beredskap för att ta emot ensamkommande barn. Barns egna asylskäl måste också generellt ges mycket större tyngd än vad som görs idag.”
Dock är de frågeställningar som förvaltningen lyfter i ärendet ytterst viktiga att utreda. När en lagstiftning genomförs måste alla olösta frågor vara lösta. Kommunerna måste självfallet få ekonomiska förutsättningar att ta sitt ansvar. Kostnaderna ska inte övervältras på kommunerna. Då minskar viljan att ta emot.
Barnen ska få ett kvalitativt bra stöd. Förvaltningen föreslår i sitt remissvar att en regional lösning kan vara tänkbar, detta utifrån att barnen då kan tillförsäkras tillräckliga resurser. Vi instämmer i att det kan vara en lösning. Men det får inte innebära att kommunerna smiter ifrån sitt ansvar. Vad det gäller ersättningssystemet så får det förstås inte innebära att stordrift gynnas på bekostnad av kvaliteten. Vi instämmer helt i förvaltningens synpunkter om nivåerna.
Särskilt uttalande
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
De asylsökande ensamkommande barnen som anländer till Sverige och Stockholm ska mötas av ett gott omhändertagande för att få en så bra och trygg start som möjligt. Det är glädjande att se att Stockholms stads arbete lyfts fram som ett gott exempel. Ensamkommande barn tas tidigt emot och introduceras i samhället genom skola och sysselsättning. Vi ser goda resultat inom stadens arbete med målgruppen vilket resulterat i att många av de unga erbjuds praktik, sommarjobb, mentorer med mera.
Vi ser däremot en problematik med den ekonomiska ersättningen då förslaget inte tar hänsyn till olika boendescenarion samtidigt som ersättningen inte täcker alla omkostnader. Förslaget har inte heller tagit någon hänsyn till högre boende- och personalkostnad i större städer.
Med detta sagt vill vi poängtera att Stockholms stad ska fortsätta utveckla sitt arbete för asylsökande ensamkommande barn. Vi ser ett allt mer ökat behov och vår ambition är att utöka arbetet med samma goda resultat som tidigare.
Yttrande över revisionsrapport
Dnr 1.3-0709/2011
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som sitt yttrande.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till revisionskontoret.
Revisionskontoret har granskat om det finns en fungerande samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst inom fyra stadsdelsnämnder. Granskningen har utgått ifrån socialtjänstlagen, nationella riktlinjer för samverkan och stadens riktlinjer som antogs av fullmäktige i juni 2010.
Förvaltningen instämmer i stort med revisionskontorets synpunkter. Revisionskontoret anser att fullmäktiges riktlinjer och stödmaterial som arbetats fram av socialförvaltningen i samarbete med utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna utgör en positiv grundförutsättning för arbetet med samverkan. Det finns delar av samverkan som fungerar väl. Möjligheten att konsultera socialtjänsten inför en anmälan är något som skolor och förskolor generellt är nöjda med. Arbetet med implementeringen av fullmäktiges riktlinjer behöver intensifieras. Rutinerna för hur socialtjänsten bekräftar att en anmälan har tagits emot behöver förbättras. Det pågår ett utvecklingsarbete, både stadsövergripande och på lokal nivå. De förbättringsområden som revisionskontorets rapport uppmärksammar behandlas inom ramen för detta arbete.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 20 december 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M) ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.
2. Socialnämnden beslutar att utöka projektet SkolFam till att omfatta också barn som riskerar att fara illa men som inte är familjehemsplacerade.
3. Socialnämnden säger också följande.
För barn som lever i utsatta miljöer är det särskilt en faktor som ökar möjligheterna att det ska gå bra för barnet i framtiden, och det är om barnet lyckas i skolan. Bland annat kunskapen kring detta har lett fram till stadens satsningar på SkolFam, ett projekt för att ge familjehemsplacerade barn särskilda insatser för att de ska kunna klara skolan så bra som det är möjligt. Miljöpartiet skulle gärna se att SkolFam-projektet utvidgades till att omfatta fler barn i riskzonen än de som är familjehemsplacerade.
Det behövs en ordentlig upprustning av hela barn- och ungdomsvården i Stockholm, det kan bidra till att komma till rätta med bristerna som återges i revisionsrapporten. Miljöpartiet föreslog i sitt budgetförslag för 2012 förstärkningar av den sociala barn- och ungdomsvården med 60 miljoner kronor.
Samverkan mellan socialtjänsten och skolan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa är mycket viktigt och något som idag inte fungerar så väl som det borde. Skolan är den instans som dagligen möter våra barn, och som tidigt kan se de första tecknen på att något inte är som det ska. Genom en tydlig, öppen och rak dialog mellan socialtjänst och skola ökar vi möjligheterna att så tidigt som möjligt kunna hjälpa. Samverkan måste fungera med såväl kommunala som fristående skolor.
Rapporten visar på att det finns behov av stor förbättring när det rör samverkan. Vi är därför positiva till de förslag som socialförvaltningen lyfter för att förstärka samverkan med skolan. Ökad tydlighet, samverkan och kunskapshöjande arbete lägger grunden till att tidigare upptäcka och hjälpa de barn som far illa eller riskerar att fara illa. Därför är det också mycket viktigt att socialtjänst och skola fortsätter att utveckla dialog och samarbete för att nå barn och unga med behov så tidigt som möjligt.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är oroväckande resultat som revisionsrapporten för ”Samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa” visar.
Enligt rapporten har arbetet med de lokala överenskommelserna inte kommit så långt. Detta har vi i oppositionen påtalat och varnat för i samband med att man 2007 flyttade ansvaret från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden. Med rapporten som bakgrund hoppas vi att man från majoritetens sida intensifierar arbetet i enlighet med rekommendationerna i rapporten.
Dnr 1.2-0613/2010
1. Socialnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för år 2011
2. Socialnämnden överlämnar verksamhetsberättelsen till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden begär att kommunstyrelsen ombudgeterar 0,5 mnkr avseende medel för samverkan kring hedersfrågor till år 2012.
Socialnämnden visar i bokslutet ett överskott på 3,2 mkr, efter överföring av resultatenheternas resultat är överskottet 3,9 mnkr. Överskottet finns både inom socialtjänstverksamheterna och inom de stadsövergripande frågorna. Ett överskridande finns inom stödet till utomstående organisationer och kostnader för utomlänsplaceringar. Socialnämnden har under året beslutat att göra två extra satsningar till utomstående organisationer. I Tertialrapport 1 beslutade man att tillföra organisations- och föreningsstöd 1,5 mnkr och i december beslutade man om ett extra bidrag med 1,0 mnkr till ideella organisationer som arbetar med hemlösa.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 19 januari 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anförs följande.
Den moderatledda majoriteten har sedan 2007 konsekvent underlåtit att kompensera socialtjänsten för löne- och prisökningar, vilket innebär ständiga nedskärningar av stadens sociala insatser. Socialtjänstförvaltningens medarbetare och deras kolleger i stadsdelsförvaltningarna gör ett förtjänstfullt arbete med alltför knappa resurser, men nedprioriteringen av socialtjänsten drabbar ändå de mest utsatta stockholmarna.
Inom Stockholms socialtjänst pågår många spännande projekt för verksamhetsutveckling, ofta finansierade med externa medel. Här kan nämnas öppning av Barnahus, utökat föräldrastöd, implementering av programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättning, satsning på att minska cannabisbruket och en ny ”garanti” för behandling mot missbruk. Problemet är att dessa löften och satsningar förr eller senare ska betalas ur befintlig budget genom ospecificerade ”effektiviseringar”. Nedskärningspolitiken är kortsiktig, oansvarig och ohållbar.
Verksamhetsberättelsens redovisning av måluppfyllelse är delvis vilseledande. Exempelvis kan läsaren få intrycket att invånarna i Stockholm blivit självförsörjande (trots att det långvariga beroendet av ekonomiskt bistånd i själva verket har ökat), att arbetsföra personer helt och hållet försörjer sig själva (trots att såväl utbetalt försörjningsstöd som antalet arbetslösa med försörjningsstöd har ökat), att stockholmarna upplever ”trygghet” (trots att det endast är icke-utsatthet för brott som mätts, inte social eller ekonomisk trygghet) och att barn som far illa får bättre levnadsvillkor (trots att socialtjänstens arbete för dessa barn, enligt bl.a. BUSS-utredningen, är kroniskt underfinansierat). Dessa vilseledande påståenden kommer dessvärre att föras vidare till stadens årsredovisning.
Moderaternas kampanj för att upphandla verksamheter till privat drift tas till intäkt för att ”stockholmare kan välja mellan verksamheter av god kvalitet”. Samtidigt saknas det empiriskt stöd för att upphandlingarna skulle ha medfört bättre kvalitet eller större valfrihet för individen. Vi efterlyser en professionell utvärdering av privatiseringarna med utgångspunkt i socialtjänstlagens portalparagraf och kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.
I november 2007 beslutade kommunfullmäktige att gemensamt med landstinget utreda ett sprututbytesprogram för injektionsmissbrukare i Stockholm. Trots att det finns en solid politisk majoritet för denna smittskyddsåtgärd har Moderaterna lyckats förhala programmet i hittills fyra år, numera genom att ställa orimliga krav på verksamhetens placering. Det är ett politiskt haveri i världsklass som hotar liv och hälsa för en utsatt grupp stockholmare.
Verksamhetsberättelsen för 2011 visar att Alliansens arbete med att stärka kvaliteten i verksamheterna bidrar till en fortsatt positiv utveckling. Det är mycket tillfredsställande att socialnämnden nu har en budget i balans och kan skapa förutsättningar för en fortsatt trygg och god omsorg.
Stadens trygghetsmätning visar glädjande att allt fler känner sig allt tryggare i Stockholm. För att denna utveckling ska fortsätta krävs fortsatt fokus på trygghetsfrågorna.
Under året har flera nya verksamheter startats. Genom att även lagen om valfrihetssystem (LOV) har införts inom socialpsykiatrin och sysselsättning växer stockholmarnas möjligheter till valfrihet. LOV:en skapar förutsättningar för den enskilda människan att själv göra egna val, samtidigt som den ger rätten att välja bort.
Stockholms stads arbete med ensamkommande flyktingbarn visar på goda resultat och ett framtidstänkande. Det är även glädjande att stadens arbete lyfts fram i översynen om ensamkommande flyktingbarn som regeringen låtit göra. Möjligheten till sommarjobb och mentorer ger barnen en god start och introduktion till det svenska samhället. Detta arbete värnar vi och kommer fortsätta att vidareutveckla.
Det vräkningsförebyggande arbetet är fortsatt prioriterat. Stadens arbete bygger på att agera i ett så tidigt skede som möjligt. 2011 visade på rekordlåga nivåer av vräkning där barn var berörda. Ytterligare exempel på kvalitetsutveckling är att socialnämnden under 2011 har reviderat riktlinjerna för familjehem och därmed ytterligare stärkt rätten till stöd för barn i behov av särskilt stöd.
Stockholms stad kommer att bli huvudman för det länsgemensamma resurscentrat för hedersrelaterad problematik. Vi tror att detta resurscentrum ska bidra till att fler ungdomar får hjälp samt till en positiv kunskapsspridning i hela länet. Vi ser också vikten av att samla kunskap på ett ställe, för att göra det enklare att hitta hjälp.
Stockholms stad uppvisar många goda framsteg och möjligheter, men vi ser även de utmaningar och de områden som kräver vidareutveckling och arbete. Vi ser en fortsatt utmaning i stadens arbete med särskilt boende. Det är viktigt att stadsdelsnämnderna fortsätter sitt arbete med att öka tillgången för särskilda boenden. Vi ser samtidigt ett behov av en översyn av behov och beläggning på skyddade boenden. Det är av stor vikt att Stockholms stad kan erbjuda det skydd som krävs i svåra situationer.
Staden har inom många områden satsat på kunskapshöjande kompetensutveckling hos personal. Till exempel avsattes elva miljoner kronor för en riktad utbildningssatsning inom funktionshindersområdet. Ytterligare utbildning av medarbetare och andra berörda har skett inom flera områden. Det är viktigt att Stockholms stad upprätthåller och vidareutvecklar en god kunskapsnivå och kvalitet inom all verksamhet.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Socialförvaltningen visar ett sammanlagt överskott på 3,9 mkr. Det hade varit ett positivt besked om det vore så att stadens alla verksamheter inte hade behövt genomgå besparingar. Budgeten har hållits på bekostnad av de mest behövande verksamheterna. Detta bygger på ett politiskt beslut där man har raknat allför snävt. När pris- och lönekompensation inte läggs in i budgetramarna blir resultatet besparingstvång. I en personalintensiv verksamhet finns det två stora utgiftsposter – löner och lokalkostnader. De sistnämnda går svårligen att påverka – återstår att spara på personal. Det framgår inte av verksamhetsberättelsen hur oerhört ansträngande det varit för både chefer och övriga medarbetare att ständigt tvingas se mera till budget än till behov, att ständigt pressa priserna, att ständigt trolla med knäna för att försöka följa lagstiftning och riktlinjer och ändå hålla budgeten. Samtidigt har socialnämnden och kommunfullmäktige under år 2011 antagit riktlinjer som kommer att vara mycket svåra att följa med de budgetramar som anvisats.
Enheten för Hemlösa tvingas inför år 2012 att dra in tre tjänster (verksamhetssekreteraren, en byråassistent och en boendestödjare) för att klara budgeten. Det tillskott om 5 mnkr som tilldelats kommer att behövas för att täcka aviserade prishöjningar inom vårdbudgeten. Inom Behandlings- och Boendeenheten är bemanningen redan så låg att något ”effektiviseringsutrymme” inte finns. Återstår att höja priserna. Vilket i sin tur drabbar beställarenheterna i form av högre kostnader, vilket i sin tur inte kompenseras i budget.
Verksamhetsberättelsen är till innehållet ojämn. När jämförbara verksamheter beskrivs bör samma uppgifter finnas med. Exempelvis torde det vara av intresse att medan Bostad Först omfattar 15 lägenheter för hela staden med 3 vägledare så omfattar verksamheten med boendestöd i försöks- och träningslägenheter enbart hos Enheten för Hemlösa 90 lägenheter med 6 boendestödjare. På samma sätt saknas uppgift om att i likhet med Socialjouren har Enheten för Hemlösa under år 2011 haft ett markant ökat antal omedelbara omhändertaganden jml 13§ LVM (4 st år 2009, 12 st år 2010, 20 st år 2011). Under nämndens verksamheter ”vård, behandling och boende med stödinsatser för vuxna missbrukare” nämns över huvud taget inte det arbete med vuxna missbrukare som utförs av Enheten för Hemlösa.
Vi är inte nöjda med preventionsarbetet mot narkotika, vi tycker att alldeles för lite har gjorts. I verksamhetsberättelsen kan vi läsa att skrifter och informationsmaterial har tagits fram. Det räcker inte. Samtidigt är vi oroade över vakanshållningen av tjänster på Maria Ungdomsenhet, tjänsterna bör tillsättas snarast.
Ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Förvaltningen redovisar en budget med ett litet överskott. Efter överföring av resultatenheternas resultat är överskottet 3,9 mnkr. Men trots att det är förhållandevis lite ser vi att de 3,9 miljonerna hade behövts i verksamheten.
Socialförvaltningen har under fyra års tid haft kraftiga besparingar i sina verksamheter. I 2011 års verksamhetsplan var inte sparbetinget så uppseendeväckande som det har varit under de fyra föregående åren men det har inte heller funnits några direkta satsningar. Vilket hade behövts, bland annat på Enheten för hemlösa, Maria Ungdomsenhet, bidrag till organisationerna och utsatta barn och ungdomar.
Bidraget till organisationerna bör öka, det visar överskridandet, med Vänsterpartiets budget hade det inte varit något problem.
Utbetalningen av ekonomiskt bistånd har ökat med två procent under 2011. Detta är inte förvånande eftersom arbetslösheten ökar, vad som dock är förvånande är att det ökar mest i Östermalms stadsdelsnämnd, 21 procent, följt av Norrmalm med 13 procent. En minskning har skett på Södermalm, i Enskede-Årsta-Vantör samt Skarpnäck med nära 5 procent. Vi efterlyser en analys när det gäller dessa siffror.
Socialjourens ärenden har ökat oroväckande. Vi anser att det är viktigt att utreda ökningen, beror den på bristande tillgänglighet i stadsdelsförvaltningarna eller finns det andra förklaringar?
Två kommentarer när det gäller droger. Planeringen när det gäller sprututbytet går alldeles för långsamt. Vi undrar varför? Så svårt kan det inte vara att hitta en lämplig lokal. Före sommaren måste allt vara klart och sprututbytet börja fungera. När det gäller den oroande ökningen av cannabisanvändandet bland ungdomar är arbetet inte speciellt kraftfullt. Vårt förslag är ökade resurser och en långsiktig informationskampanj.
Målet att halvera den akuta hemlösheten är inte nått. I verksamhetsberättelsen står att försöks- och träningslägenheterna har ökat rejält. Siffrorna från bostadsförmedlingens siffror bekräftar inte den bilden. Snarare tvärtom, 2002 var det 702 förmedlade lägenheter, 2010 639. Alltså en minskning, hur förklaras detta? Hur går det med utredningen om Enheten för hemlösa?
Det förvånar oss att förvaltningen anser att målet för funktionsnedsatta anses vara uppnått, 2011 tillkom bara 20 lägenheter, det är skandal. Vi skulle vilja ha en uppdaterad tabell, den vi fick inför budgeten visade på att behovet är mycket stort.
Vakanshållningen av tjänster på Maria Ungdomsenhet är förödande, tjänsterna behövs i arbetet med ungdomar. Tillsätt dessa tjänster istället för överskott i budgeten.
Vi är emot LOV och inte ens utförare av bostad med särskild service verkar så intresserade, ingen har ansökt för att bli godkänd. Det är bra tycker vi, detta ska bedrivas i kommunal regi. Att endast 19 av 300 avtal har följts upp är naturligtvis skandal. Hur kan det komma sig, saknas resurser för den viktiga uppföljningen? Hur ska bristerna kunna upptäckas i tid om verksamheten inte följs upp? Vi anser att oanmälda besök måste göras under året.
Till sist, vi har synpunkter på den familjerådgivningens avgifter, avgifterna är alldeles för höga. Hur ser förvaltningen på detta?
Dnr 3.2-0331/2010
1. Socialnämnden godkänner anmälan av rapporten.
2. Socialnämnden delger samtliga stadsdelsnämnder föreliggande rapport.
3. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utforska hur insatsen skulle kunna följas upp på ett systematiskt sätt för stadens samlade socialtjänst.
4. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att se över möjligheten till riktlinjer för insatsen kontaktperson/kontaktfamilj med tydligare koppling till att stärka barnens skolgång.
5. Socialnämnden anför därutöver följande.
Den genomförda utvärderingen av kontaktfamilj/kontaktperson visar på att den vanligaste formen av insatser inte ger önskad effekt. Slutsatsen är att insatsen inte minskar risken för framtida placering i dygnsvård eller risken för en dålig utveckling för barn och unga på sikt.
På grund av detta vill vi ge socialförvaltningen i uppdrag att se över kontaktfamiljers/kontaktpersoners insats i praktiken och förtydliga deras uppdrag samt att utforska hur insatsen skulle kunna följas upp på ett systematiskt sätt.
Att gå klart skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god framtid. Därför vill vi även ge förvaltningen i uppdrag att se över möjligheten till riktlinjer för kontaktperson/kontaktfamilj med tydligare koppling till att stärka barnens skolgång.
Genom att koppla barnens skola och skolgång till en kontaktfamilj/kontaktperson skulle det kunna ge extra stöd som hjälper barnen att klara skolgången. Kontaktfamiljen/kontaktpersonen skulle i så fall kunna hjälpa och stödja barnen till en högre närvaro i skolan och kunna stödja vid läxläsning och likande. Att som idag finnas som en kontakt och ett stöd är viktigt, men det är lika viktigt att vi använder alla möjligheter som finns med kontaktfamiljer/kontaktpersoner.
Socialförvaltningen utlyste 2009 forskningsmedel för att utvärdera insatsen kontaktfamilj/kontaktperson. Professor Bo Vinnerljung, vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, beviljades 1200000 kr för att genomföra en registerstudie. I ärendet redovisas utvärderingen och förslag på vidare arbete. Av resultatet av studien framgår tydligt att insatsen kontaktfamilj/kontaktperson inte minskar risken för framtida placering i dygnsvård och inte heller minskar risken för en ogynnsam utveckling för barn och unga på sikt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 januari 2012.
Ordföranden Anna König Jerlmyr (M) ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och ledamoten Inger Stark (V) förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
1. Socialnämnden beslutar att i huvudsak besluta enligt förvaltningens förslag.
2. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med stadsdelsförvaltningarna ta fram lokala planer för hur insatsen kontaktperson/ kontaktfamilj bör utvecklas.
3. Barnets rätt till delaktighet och att bli hörd ska noggrant beaktas i förvaltningens arbete med hur insatsen ska kunna följas upp.
4. Socialnämnden säger också följande.
Insatsen kontaktperson/kontaktfamilj (KP/KF) har de senaste 20 åren varit socialtjänstens mesta använda verktyg i arbetet med utsatta barn och familjer. Det är bra att en utvärdering kunnat göras, och det är viktigt att resultatet leder till en utveckling av insatsen KP/KF. Det är också mycket vikigt att resultatet – dvs. att insatsen inte visat sig ha den förebyggande effekt man trott – inte tas som intäkt för att minska på antalet beviljade insatser. Här finns starka skäl att känna oro, mot den bakgrund av nedskärningar i socialtjänsten som den moderatledda majoriteten stått för de senaste åren. Vi har också sett en oroande tendens att andelen beviljade insatser minskat från 51 till 29 procent mellan 2008 och 2010 när det gäller KP/KF.
Som professor Bo Vinnerljung konstaterar är KP/KF en populär insats, de flesta är mycket nöjda med insatsen och den kan t.ex. underlätta för ensamstående föräldrar genom avlastning på helgerna och erbjuda barn en kompletterande trygg miljö. Att insatsen gör livet lättare för familjer och minskar stressen är skäl i sig för att erbjuda insatsen.
I det sammanhanget är det allra viktigaste att lyssna till barnen som beviljats insatsen. Har man frågat barn och unga vad de tyckte om insatsen? Vad kände de? Har de idéer kring hur insatsen kan utvecklas? Om barnen anser att insatsen varit bra har detta ett värde i sig. Detta är frågor som behöver ställas och där svaren ska väga tungt i arbetet med att utveckla och följa upp insatsen.
För socialt utsatta barn är en stark riskfaktor om det går dåligt i skolan. Staden arbetar nu aktivt med SkolFam, att stötta familjehemsplacerade barn i deras skolgång. Miljöpartiet stöder detta och har även föreslagit att barn i riskzonen men som ännu inte placerats skulle kunna omfattas av liknande stöd. Här ser vi nu en möjlighet att utveckla insatsen KP/KF, som skulle kunna användas mer inriktat på att hjälpa barnen i sitt skolarbete. Som Vinnerljung påpekar kan kontaktpersonerna då också ges träning för sitt uppdrag, t.ex. lära sig olika tekniker för lästräning, och chanserna ser bättre ut att resultaten ska bli goda.
Ledamoten Inger Stark lämnade följande särskilda uttalande.
En mycket intressant rapport som verkligen visar hur viktigt det är att utvärdera metoder och insatser. Annars finns det en risk för att man kör på i gamla hjulspår utan att egentligen ha en aning om hur metoder och insatser verkligen slår.
Vi förutsätter att vi nu får en återrapportering när stadsdelsnämnderna har kommenterat rapporten och när förvaltningen har kommit fram till hur man ska arbeta vidare.
Dnr 3.2-0001/2012
1. Socialnämnden godkänner förslaget till avtal med Statens folkhälsoinstitut avseende nationell samordning och förvaltning av Familjeverkstan.
2. Socialnämnden godkänner förslaget till avtal med Statens folkhälsoinstitut avseende nationell samordning och förvaltning av Alla Barn i Centrum (ABC).
3. Paragrafen justeras omedelbart.
År 2006 fick Statens folkhälsoinstitut (FHI) regeringens uppdrag att ta fram ett lämpligt video/DVD- baserat material för föräldrastödsgrupper med lokal anknytning. Samma år inleddes ett samarbete mellan socialtjänstförvaltningen och FHI för att utarbeta detta material. Materialet är avsett att användas för föräldragrupper i studiecirkelform. Syftet med avtalet är att Familjeverkstan ska bedrivas med rätt kvalitet, dvs vara programtroget, spridas och vara tillgängligt för alla föräldrar avgiftsfritt eller till en ringa kostnad.
År 2009 fick FHI i uppdrag av regeringen att fördela 70 mnkr till ett urval av kommuner som, i samarbete med forskningssäten, skulle utveckla kommunala strategier för föräldrastöd. Tio kommuner tilldelades projektmedel varav Södertälje kommun och Stockholm genom Spånga- Tensta stadsdelsförvaltning tilldelades medel för ett gemensamt utvecklingsprojekt, Alla Barn i Centrum (ABC). ABC är gruppträffar som syftar till att främja barns utveckling genom att stärka relationen mellan föräldrar och barn 3-12 år.
För uppstart av samt ansvar för spridning och kvalitetssäkring av Familjeverkstan och ABC erhåller socialförvaltningen 180000 kr respektive 100000 kr i ekonomiskt stöd från Folkhälsoinstitutet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 15 december 2011.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
Genom tidiga insatser och tydligt stöd till familjer lägger Stockholms stad grunden för en trygg uppväxt för barnen. Under 2012 ska ett särskilt fokus läggas på arbetet med barn som far illa.
Arbetet med ABC-föräldragrupper och KOMET-föräldrautbildning hjälper till att stärka föräldrar i deras roll samtidigt som det hjälper att förebygga våld, konflikter och bristande omsorg. Vi välkomnar Statens Folkhälsoinstituts ekonomiska stöd, vilket säkerställer att Stockholms stad kan garantera kvalitet samtidigt som staden vidare kan utveckla och sprida arbetet med föräldrastödsprogrammet.
Vi vill poängtera att vi inte anser att Komet är en bra metod i några sammanhang och särskilt inte i familjer där barn far illa.
Dnr 1.2-0005/2012
Vårdavgiften vid Bandhagshemmet höjs till 898 kr per dygn.
Staden och Micasa ingick ett nytt ramavtal från 1 januari 2011 som beräknas vara genomfört under 2012. I detta avtal förändras hyressättningen mellan olika typer av lokalyta. För socialnämndens verksamheter visar preliminära beräkningar från stadsledningskontoret att hyresnivån kan komma att öka med uppåt 6 mnkr. De nya hyrorna införs under 2012 då Micasa och förvaltningen har mätt upp och klassificerat det befintliga hyresbeståndet. För nya objekt tillämpas ramavtalet direkt.
Bandhagshemmet har genomgått en genomgripande renovering som färdigställdes hösten 2011. I samband med detta har hyresnivån omförhandlats i enlighet med det nya ramavtalet. Den slutliga hyresnivån var inte känd då enheten upprättade budget för 2012 och har därför inte beaktats i nämndens beslut om priser för 2012. Effekten av det nya hyresavtalet innebär en ökad kostnad på drygt 1 mnkr. Den uppkomna kostnadsökningen är så pass stor att den inte kan hanteras inom enhetens budget. Förvaltningen föreslår därför att vårdpriset vid Bandhagshemmet höjs med 40 kronor till 898 kronor per dygn gällande från 1 februari 2012.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 januari 2012.
Dnr 3.1-0004/2012
1. Socialnämnden godkänner rapporten.
2. Rapporten överlämnas till stadsdelsnämnderna.
För att kunna leva upp till tak-över-huvudet-garantin har staden sex akutboenden och härbärgen till sitt förfogande. Grimman (män och par) och Hvilan (kvinnor) är stadens egna akutboenden. Boställets akutboenden (män och kvinnor separat) som drivs av Stadsmissionen och Frälsningsarméns härbärge (män) får båda visst ekonomiskt stöd från staden. H-huset på Skarpnäcksgården (män) och Planeringshemmet Hammarbybacken (män och kvinnor) drivs på entreprenad för stadens räkning.
Totalt fanns det vid årets slut 171 ordinarie platser, varav 129 var för män, 34 för kvinnor och 8 för par. När parplatserna på Grimman inte används av par kan de användas som extraplatser för män. Utöver ordinarie platser finns totalt 36 extraplatser, varav 33 var för män och 3 för kvinnor. Totalt fanns 207 platser. Under året har totalt 61 253 platser (räknat på ordinarie platser) funnits tillhanda. Av dessa har 56143 utnyttjats, vilket ger en beläggning på 92 procent. Andelen belagda platser har minskat rejält sedan 2010 då beläggningen var 101 procent.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 12 januari 2012.
Ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M) ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Anna König Jerlmyr m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att tillämpa tak-över-huvudet-garantin också för EU-medborgare, enligt holländsk modell.
Vi är oroade över att EU-medborgare fortfarande inte räknas in i statistiken över hemlösa. Det finns ingen officiell statistik, men Stadsmissionen har sett en dramatisk ökning av gruppen EU-medborgare som lever i hemlöshet. Man räknar att ca ett par hundra personer lever i en utsatt hemlöshetssituation. Eftersom de inte har rätt till att närvara på härbärgen så hamnar de i ingenmansland. Amsterdam har som regel att när det är minusgrader skall ingen behöva bo på gatan.
Enheten för hemlösa har ständigt ca 90 personer boende i försökslägenheter. Detta antal skulle kunna utökas högst väsentligt om fler lägenheter tilldelas och fler boendestödjare anställs. I stället tvingas nu Enheten för hemlösa att dra in en tjänst som boendestödjare av budgethållningsskäl, samtidigt som bostadsbristen gör att antalet tilldelade lägenheter minskar.
Det räcker inte heller med ökat bostadsbyggande. Hyresnivåerna i nyproduktionen är för höga för de flesta hemlösa. Det skulle vara en fördel om kraven för att bli godkänd som hyresgäst sänktes och gamla skulder slutade vara synder som aldrig blir förlåtna.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Rapporten visar att det har skett en viss, men inte dramatisk, minskning av beläggningen på akutboendena. Detta är positivt och detsamma gäller det faktum att direktintaget till akutboende minskar. Däremot är det oroande antalet långliggare på akutboendena har ökat.
Det är alarmerande att antalet personer på akutboende som inte har missbruk eller psykiska problem ökar. Det bekräftar bilden att det blir allt svårare att komma in på (eller tillbaka till) bostadsmarknaden. Alla personer som tvingas flytta runt i olika mycket tillfälliga boendelösningar är och ska naturligtvis betraktas som hemlösa, oavsett om man har sociala problem utöver själva hemlösheten eller inte.
Det är nu viktigt att Bostad Först införs på riktigt, så att rätten till fast bostad blir en verklig rättighet. Miljöpartiet har lagt ett konkret förslag på hur detta kan göras i Stockholm.
Att införa principen Bostad Först skulle leda till flera viktiga och stora positiva effekter. Allra viktigast är att naturligtvis att hemlösheten skulle minska radikalt, vilket även skulle visa sig i mycket litet behov av platser på akutboenden. Det skulle också minska den sociala utslagning som sker av personer som inte har andra sociala problem än hemlöshet, eftersom det är en mycket hög stressfaktor att leva utan fast bostad. Det skulle också göra att de som nu är hemlösa och har missbruk eller psykiska problem, med fast bostad som trygghet, mycket lättare skulle kunna få hjälp med dessa.
Det är naturligtvis mycket positivt om andelen akut hemlösa minskar. Dock menar vi att det är många tecken som tyder på att andelen snarare ökar, både unga hemlösa och personer över 65 år. Förvaltningen skriver i sin rapport att andelen personer med svår psykiatrisk problematik ökar. Både när det gäller de unga, de äldre och de med svår psykiatrisk problematik så är härbärgesboende klart olämpligt. Där måste staden erbjuda andra lösningar.
Härbärgena måste vara det absolut sista alternativet för hemlösa. Det är inte bra för någon. Förvaltningen hänvisar till nämndens kommande uppdrag att ta fram en strategi för att minska hemlösheten. Vänsterpartiet hänvisar till den strategi som vi har presenterat i två budgetar i rad, där vi menar att hemlösheten kan byggas bort på fem år. Det måste vara nolltolerans mot hemlösheten.
Dnr 1.1-0011/2012
1. Socialnämnden väljer ersättaren Johan Nilsson (M) till ersättare i organisations- och föreningsutskottet då ledamoten Marie Ljungberg Schött (M) avsagt sig detta uppdrag.
2. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
1. Socialnämnden väljer ledamoten Marie Ljungberg Schött (M) till ledamot i individutskottet då ledamoten Yvonne Fernell-Yngelström (M) avsagt sig detta uppdrag.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 15 december 2011 justerat 19 december 2011.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 26 januari 2012 justerat 27 januari 2012.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde 19 december 2011 justerat 30 december 2011.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 19 januari 2012 justerat 27 januari 2012.
Protokoll från individutskottets sammanträden 2 december 2011 justerat 7 januari 2012, 9 december 2011 justerat 13 januari 2012. 22 december 2011 justerat 27 december 2011 samt 20 januari 2012 justerat 27 januari 2012.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 2.5-0760/2011, dnr 2.5-0767/2011 och dnr 2.5-0768/2011.
Inkomna handlingar till socialnämnden från 24 november 2011 till och med 16 januari 2012.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 27 januari 2012 justerat 27 januari 2012.
Nämnden överlämnade följande skrivelser till förvaltningen för beredning:
Om nedläggningen av kvinnoteamet från Inger Stark (V), Jackie Nylander (V) och Roger Mogert (S).
Om Ny Gemenskap från Inger Stark (V) och Jackie Nylander (V).
Om ledsagarservice från Inger Stark (V), Jackie Nylander (V) och Roger Mogert (S).
Om nedläggningen av kvinnoteamet från Stefan Nilsson (MP), Jonas Eklund (MP) och Ylva Wahlström (MP).
Enhetschef Anna Mattsson informerade om att en informationsskrift om cannabis nu tryckts upp utifrån det informationsmaterial som under hösten 2011 presenterades för nämnden. Skriften ska spridas i staden till bland annat skola och socialtjänst. Informationsskriften delades även ut till nämnden.
____________________________