Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2012-09-25
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert (S) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert (S) och ledamoten Yvonne Fernell
Ingelström (M) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 27 september 2012.
Dnr 1.4-0163/2012
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på begäran om yttrande från Socialstyrelsen.
2. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Ärendet
Socialnämnden har tidigare lämnat yttrande till Socialstyrelsen med anledning av inkommet klagomål från en enskild person avseende handläggning och bemötande på Enheten för hemlösa. Socialnämnden har även lämnat yttrande till Riksdagens ombudsmän (JO) med anledning av klagomål från samma person avseende
· fördröjning av vidarebefordran av överklagan till förvaltningsrätten (FR)
· fördröjning och försvårande vid begäran om ekonomiskt bistånd till tandvårdskostnader samt
· spridning av sekretessbelagda uppgifter.
Socialstyrelsen har begärt yttrande från socialnämnden avseende ytterligare ett klagomål som också inkommit från samma person. Det senare klagomålet till Socialstyrelsen är identiskt med det klagomål som sökanden lämnat till JO, varför samma svar lämnas till Socialstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 30 augusti 2012.
Beslutsgång
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert (S) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Remissvar på motion (2012:33) av Roger Mogert (S)
Dnr 1.6-0368/2012
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Roger Mogert (S) yrkar i motionen ”Handlingsplan mot barnfattigdom” på att en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom ska tas fram. Motionären föreslår att arbetet för en handlingsplan ska utgå från tio punkter.
Förvaltningens svar begränsar sig till de områden i motionen som berör socialtjänsten. Förvaltningen instämmer med motionären om att det är väsentligt att alla barn och unga i staden erbjuds goda förutsättningar under uppväxten. Förvaltningen arbetar för en förbättrad lokal samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst med syfte att öka tidig upptäckt av barn i riskzonen och möjliggöra insatser riktade till barn i utsatta situationer i ett tidigt skede. Förvaltningen arbetar tillsammans med stadsdelsförvaltningarna med att utveckla evidensbaserade metoder för flera olika föräldrastödsprogram. Förvaltningen arbetar också med att förstärka barnperspektivet i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 24 augusti 2012.
Förslag till beslut
Ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Tjänstgörande ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) förslag till beslut.
Reservation
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden bifaller delvis förvaltningens utlåtande.
2. Socialnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att godkänna motionen.
3. Därutöver anför nämnden följande.
Det finns idag forskning som visar på väldokumenterade risker för barn som växer upp i fattigdom. Bland annat påverkas barnen i sin fysiska och psykiska hälsa. Fattigdom påverkar även barnens kognitiva utveckling och skolprestationer. Det är även dokumenterat att barnens självbild och självförtroende påverkas av ekonomisk ojämlikhet. Många barn som lever i fattigdom uppger att de hamnar i social exkludering som leder till ensamhet. Det är med andra ord akuta åtgärder som krävs för att se till att dessa barn får goda uppväxtvillkor.
Enligt en enkätundersökning som vi har gjort bland biståndsbedömare och socialsekreterare visar att endast 47 % anser att de har möjlighet att ta hänsyn till barnen vid bedömning. Eftersom budgethållning prioriteras högre uppstår det motsättningar mellan barnens behov och budgethållning. Detta måste givetvis ses över om barnens rätt ska kunna garanteras. Med anledning av detta vidhåller vi vikten av en handlingsplan mot barnfattigdom i Stockholm.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar att tillstyrka motionens att-sats om att utarbeta en handlingsplan mot barnfattigdom i Stockholm.
2. Socialnämnden uppmanar kommunfullmäktige att utse en blocköverskridande arbetsgrupp om får uppdraget att ta fram en handlingsplan
Miljöpartiet skulle gärna se att alla partier samarbetar för att ta fram en blocköverskridande åtgärdsplan för att minska barnfattigdomen i Stockholm.
De senaste åren har allt fler personer i redan utsatta områden hamnat i utanförskap och arbetslöshet. Rädda Barnens senaste årsrapport visar att barnfattigdomen ökat i hela 13 av 14 stadsdelsområden det senaste året. I exempelvis Rinkeby lever mer än vartannat barn i fattigdom (med socialbidrag eller låg ekonomisk inkomststandard).
Olikhet i levnadsvillkor har stor betydelse för den individuella hälsan och för folkhälsan. Att ha mycket små resurser stänger ett barn ute från många möjligheter som andra barn har, till exempel skolresor, biobesök eller att delta i fotbollsträning. Sambandet är tydligt mellan fattigdom och faktorer som utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden, hälsa, mobbning och trygghet i det egna bostadsområdet.
I Stockholm ser vi flera oroande tendenser som kräver åtgärder.
Barnfattigdomen ökar över hela staden. Satsningar på att föräldrar ska komma i arbete är bra, men det räcker inte. Ett tydligt barnperspektiv behövs i alla stadens verksamheter, såsom skola, socialtjänst, idrott och kultur, för att varje barn ska få möjlighet att växa upp i trygghet och jämlikhet och med framtidstro.
Trots en nollvision så vräks allt fler barnfamiljer i Stockholm. Under första halvåret i år blev 24 barn vräkta från sina hem i Stockholm. Det kan jämföras med 21 barn samma period året innan och 9 året dessförinnan. En vräkning är ett särskilt trauma för barn, vars behov av trygghet och kontinuitet är ännu större än för vuxna. Nära 500 barn i Stockholm uppskattas bo i hushåll utan fast boende. Det är mycket oroande.
Allt fler barn i utsatta områden i staden lever med arbetslösa föräldrar. År 2006 levde vart femte barn i Rinkeby med arbetslösa föräldrar. Efter fyra år med moderatlett styre hade det ökat till nästan vart tredje barn.
Vi vet att skola och fritids har stor betydelse för barns möjligheter till utveckling. Men barngrupperna på fritidshemmen växer och barns uppväxtvillkor påverkar skolresultatet allt mer. Skolan och fritids måste få bättre möjligheter att låta barn växa, lära och utvecklas.
Alla barn, oavsett hushållsinkomst, ska ha goda möjligheter att delta i kultur- och idrottsaktiviteter. Men allt färre barn får ta del av och utöva kultur i kommunala Kulturskolan. Nära 40 procent av barnen i högstadiet och gymnasiet är fysiskt inaktiva.
Miljöpartiet har tidigare föreslagit att staden ska utse en kommission för ett socialt hållbart Stockholm. Kraftfulla insatser behövs från politiken för att garantera varje barns rätt till en god hälsa och en skälig levnadsstandard och för att se till att inget barn diskrimineras, vilket är rättigheter som fastslås i Barnkonventionen. Skolan ska vara helt avgiftsfri och att det ska finnas tillgång till kostnadsfria fritidsaktiviteter. Barnomsorg på obekväm arbetstid ska kunna erbjudas alla föräldrar för att underlätta för framför allt ensamstående att kunna ta ett arbete.
Det behövs också en blocköverskridande åtgärdsplan för att minska barnfattigdomen i Stockholm. Miljöpartiet uppmuntrar alla partier i staden att gå samman och ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom på kommunal nivå.
Särskilt uttalande
Ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Att verka för att minska barnfattigdomen är en av de viktigaste frågorna och det finns ingen genväg. Det krävs en långsiktig och målmedveten politik. Kortsiktigt handlar det om att stärka ekonomin för de mest utsatta. Långsiktigt är både utbildning och sysselsättning fundamentalt. Alliansregeringen har stärkt flerbarnstillägget i barnbidraget, höjt bostadsbidragen och riksnormen för försörjningsstöd. Alliansen har även riktat skattesänkningarna mot människor med lägre inkomst.
Stockholms stad arbetar idag brett för att minska barnfattigdomen och utanförskapet. År 2011 redovisades en minskning av antalet biståndshushåll med 1,9 procent. Stockholms stad har idag den lägsta nivån av biståndstagandet sedan 1982 då socialtjänstlagen infördes. Statistiken visar att andelen barn som lever i familjer beroende av ekonomiskt bistånd har halverats sedan 1990-talet. Antalet vräkningar där barn berördes var under 2011 rekordlågt. Alliansens arbete ger resultat.
Forskning visar att betygen i årskurs nio har större betydelse för ett barns framtida utveckling än socioekonomisk bakgrund. Därför har samverkan mellan skola, socialtjänst och andra instanser stärkt. Skolan ska enligt skollagen vara avgiftsfri. I en satsning för stärkt föräldraskap erbjuds alla föräldrar i Stockholms stad med barn i åldrarna 3-12 år under hösten 2012 en föräldrastödsutbildning. I Stockholms stad har vi även satsat på sommaröppna fritidsgårdar, kolloverksamhet och att på andra sätt aktivera barn vars föräldrar är ekonomiskt utsatta.
Den enskilt viktigaste faktorn för att minska barnfattigdomen är att föräldrarna har ett jobb. I staden har 17 000 personer gått vidare från Jobbtorg till egen försörjning och av dem som började läsa SFI 2008 hade åtta av tio fått ett jobb två år senare. Vi välkomnar även att regeringen nu möjliggör att få kombinera försörjningsstöd med arbetsinkomst upp till en viss nivå, vilket gör det mer lönsamt att arbeta och ta bort inlåsningseffekter i försörjningsstödet.
Svar på remiss av Psykiatrilagsutredningens betänkande SOU 2012:17
Dnr 1.6-0379/2012
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
En översyn av lagarna LPT (lag om psykiatrisk tvångsvård) och LRV (lag om rättspsykiatrisk vård) har gjorts av en särskild utredare på uppdrag av regeringen. Förvaltningen anser att det är bra att nuvarande två tvångsvårdslagar, LPT och LRV upphävs och att lagstiftningen för den psykiatriska tvångsvården samlas i en ny lag. Stockholm stad ställer sig positiva till delar av förslaget men anser inte att det kan antas i sitt nuvarande skick. Ytterligare utredning och analyser behöver göras för att säkerställa kostnader, gränsdragningsproblematik och bibehållen kvalitet i vården för målgrupperna som berörs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 11 juni 2012
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) anmälde att (MP) inte deltar i beslutet.
Ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Inger Stark (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Inger Stark (V) förslag till beslut.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Vi föreslår att den första beslutssatsen i förvaltningens tjänsteutlåtande stryks och istället ersätts med följande beslutssats.
Socialnämnden ställer sig positiva till delar av förslaget men anser inte att det kan antas i sitt nuvarande skick. Ytterligare utredning och analyser behöver göras för att säkerställa kostnader, gränsdragningsproblematik och bibehållen kvalitet i vården för målgrupperna som berörs.
Remissvar på motion (2012:22) av Tomas Rudin, Emilia Bjuggren och Kaj Nordquist (samtliga S)
Dnr 1.6-0205/2012
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
I motionen föreslås att samtliga stadsdelsnämnder ges i uppdrag att investera i utrustning såsom t.ex. el-hockeystolar och Showdown-bord för att öka möjligheterna för funktionsnedsatta att utöva idrott i hela staden.
Socialförvaltningen instämmer i motionärernas uppfattning att den växande handikappidrotten i staden bör mötas med ett större utbud av aktiviteter, utrustning och tillgängliga lokaler för att möjliggöra ett aktivt fritidsliv. Förvaltningen föreslår ett ökat samarbete mellan olika föreningar, klubbar och organisationer.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 22 maj 2012.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden bifaller förvaltningens utlåtande.
Det är positivt att Socialförvaltningen uttalar sitt tydliga stöd för vikten av stadens stöd till idrott och andra fritidsaktiviteter för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Precis som förvaltningen skriver i sitt utlåtande så åligger det staden enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, att verka för att det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Samt att ha en aktiv fritid främjar hälsan och ska därför eftersträvas.
I Stockholms stads vision år 2030 är målet att alla, oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning eller etnisk och socioekonomisk bakgrund, kan utöva idrott och motion utifrån egna önskemål och förutsättningar.
I stadens nya idrottspolitiska program är personer med funktionsnedsättningar en viktig och prioriterad grupp. Fritids- och idrottsaktiviteter ska vara lättåtkomliga för alla och stadens anlagda ytor för fysisk aktivitet ska vara tillgänglighetsanpassade för personer med funktionsnedsättning. I stadens program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011–2016 poängteras att alla människor ska få möjlighet till en bra fritid, att alla ska kunna välja bland olika verksamheter som till exempel kultur, idrott, rekreation samt att verksamheten ska vara tillgänglig.
Det är viktigt att även personer med funktionsnedsättning får möjlighet till ett aktivt liv. Stockholms stad fortsätter arbetet med att funktionshinderanpassa flera lekplatser och andra allmänna ytor i staden. Det är viktigt att alla människor själva får välja vilken form av idrott och sysselsättning de utför.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-0408/2012
Handlingsplanen avser perioden 2013-1018 och innehåller förslag till mål, former och finansiering. Framträdande frågor som lyfts i planen är individens möjlighet att delta i sin egen vård samt samordning och integrering av arbetet inom hela eHälsoområdet. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har rekommenderat samtliga landsting, regioner och kommuner att anta och finansiera handlingsplanen för perioden 2013-2018.
eHälsoarbetet är en viktig del av Stockholms stads arbete mot en socialtjänst i världsklass. I stadens e-strategi, beslutad av kommunfullmäktige 2009, framgår tydligt att staden ska samverka digitalt med landsting och andra aktörer, bland annat genom att utveckla gemensamma IT-stöd. För närvarande utvecklas tio stycken e-tjänstprojekt på socialtjänstområdet. För många av dessa projekt är samverkan med både interna och externa aktörer en viktig del av projekten, däribland landsting och andra kommuner.
Mot bakgrund av detta är det mycket som talar för att Stockholms stad ska anta den aktuella handlingsplanen och förvaltningen är i grunden positiv till att utöka samverkan med landsting, regioner och andra kommuner på eHälsområdet. Handlingsplanen väcker dock ett antal frågor och påvisar ett antal oklarheter som bör förtydligas dessförinnan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 6 september 2012.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) lämnade följande särskilda uttalande.
Att it-tekniken, särskilt på hälsoområdet innebär helt nya möjligheter är uppenbart. Och det är angeläget att fundera vidare på vilket sätt it-tekniken kan vara ett stödjande verktyg i det sociala arbetet. Att enkelt kunna komma i kontakt med socialjouren via en app skulle t ex kunna underlätta för allmänheten att vid behov ta kontakt. Det är positivt om journaler görs tillgängliga för den enskilde, det ställer krav på sättet att formulera sig och en större tydlighet, något vi menar är bra i det sociala arbetet.
Ett utvecklingsområde med videodistansmöten är också utbildningssammanhang. Konferenser och utbildningar är ofta så dyra att det enbart är chefer som tar del av dessa. Videokonferensverktyget kan göra att fler på ett enkelt sätt, även över kommun, landstings och regiongränser kan ta del av viktiga utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser.
Det är dock viktigt att projektet inte sväller till att innehålla delar som lika bra kan göras på andra sätt, t ex när det gäller att bygga upp nya informationsstrukturer. Stora projekt riskerar också att bli sårbara och framför allt kostnadsdrivande, vilket man bör ha i åtanke under hela projektets gång.
Svar på remiss av SOU 2012:50
Dnr 1.6-0479/2012
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart
Utredningen ”Nystartszoner” föreslår att områden med brett utanförskap ska klassas som nystartszoner, enligt särskilt uppställda kriterier. Mindre företag med en adress i ett sådant område och med minst en fjärdedel av företagets arbetade timmar utförda av boende i zonen ska helt slippa betala sociala avgifter under fem års tid för att därefter enbart betala halv avgift i ytterligare två år. Förvaltningen ser att avsikterna i förslaget är goda.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 18 september 2012.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) föreslog att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP) och ledamoten Stina Bengtsson (C), förslag till beslut.
Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi föreslog att ärendet skulle överlämnas till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
1. Socialnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag till yttrande på remissen.
2. I övrigt anför nämnden följande.
Miljöpartiet ser och vill möta behovet av kloka idéer och aktiva åtgärder för att minska arbetslöshet och svartjobb samt med detta ofta följande utanförskap. Vi vill vara med och ta nya grepp för en arbetsmarknad som inkluderar fler. De åtgärder som genomförs måste dock vara väl avvägda och faktiskt leda till att fler får jobb och att dessa arbeten självklart har rimliga villkor. När det gäller förslaget om nystartzoner så finns det få belägg för att detta faktiskt ger den förväntade effekten, tvärtom finns det studier som visar att selektiva sänkningar av sociala avgifter inte ger effekter i form av minskad arbetslöshet. Därutöver är riskerna i form av snedvriden konkurrens, ”brevlådeföretag”, felaktig mantalsskrivning, stigmatisering av särskilda områden, gränsdragningsproblematik ochkonserverandet av låga löner inte av sådan karaktär att de kan förbises. Förslaget om ett maxtak för den individuella lönekostnaden bör till exempel tas bort och ersättas av andra begränsningar för företagen.
Därutöver så är det anmärkningsvärt att utredningen själv lyfter andra åtgärder som kraftfullare vägar för att komma till rätta med problemen. Därför bör man fundera på om kostnaderna för införandet av nystartzoner inte är mer välinvesterade i andra åtgärder som har en mer säkerställd effekt. Här lyfter vi, liksom utredningen själv, behovet av fler insatser för matchning på arbetsmarknaden. Det behövs satsningar på utbildning och säkerställande av att arbetslösa kan få den kompetens som faktiskt redan idag i hög grad efterfrågas av arbetsgivarna. Utbildningsinsatser, stärkt samarbete med näringslivet, bra studie- och yrkesvägledning, olika former av anställningsstöd och sociala krav i offentlig upphandling är åtgärder som vi vill se större satsningar på. Staden borde via sociala krav i upphandling och i stadens bolag i högre utsträckning främja att fler arbetslösa får jobb och att jobben styrs till de områden som är i behov av nya arbetstillfällen. Dessutom ska diskriminering motverkas och de aktuella områdena förstärkas med att man satsar på offentlig närvaro som till exempel rådgivning kring nyföretagande.
Vi vill även se att boende och företag som finns i de områden som skulle vara föremål för nystartszonerna i högre utsträckning involveras i utvecklandet av politiken. Det är sannolikt att det där finns många andra kloka idéer på vad som behövs.
Det behövs fler vägar till jobb för de personer som står allra längst från arbetsmarknaden. Nystartszoner är ett förslag som i kombination med reformer för ökade drivkrafter till eget arbete, ytterligare kan motverka utanförskapet i socialt utsatta områden. För att lyfta socialt utsatta områden som präglas av låg sysselsättningsgrad och långvarigt försörjningsstöd är det viktigt att fler företag etablerar sig i området. Företagen åtar sig att anställa människor som bor i nystartszonen, vilket bidrar till att fler människor kan gå från utanförskap till arbete.
Idag tenderar företag att flytta från socialt utsatta områden, vilket är olyckligt. Företagande och arbete är nyckel till en ökad integration och välfärd. För att ge den effekt som nystartszoner syftar till är det viktigt att samorda de insatser som sker för att förbättra situationen i socialt utsatta områden. Det är viktigt att förebygga eventuella inlåsningseffekter för boende som anställs samt att minimera risken för snedvriden konkurens mellan företag i och utanför nystartszonen. Nystartszoner kommer att ge positiva effekter för de företag som berörs samtidigt som det gynnar de arbetssökande som har allra svagast ställning på arbetsmarknaden. Nystartszoner kan vara en väg att gå för att lyfta socialt utsatta områden men det är viktigt att det kompletteras med andra insatser som till exempel utbildning.
Dnr 1.2-0662/2011
1. Socialnämnden godkänner tertialrapport 2 per den 31 augusti 2012 med helårsprognos och delårsbokslut.
2. Socialnämnden anmäler omslutningsökningar med 8,3 mnkr hos kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden ansöker hos kommunstyrelsen om budgetjustering med 4,7 mnkr för ökade kostnader för LSS-kollo.
4. Socialnämnden ansöker hos kommunstyrelsen om 3,0 mnkr för verksamheterna Bryggan Vantör och Bryggan Östermalm.
5. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
6. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Nämndens verksamheter har under tertialet arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Nämnden når i huvudsak upp till målen och indikatorerna. Det ekonomiska utfallet visar att nämnden har haft en budget i balans. Nämnden prognostiserar ett överskott om 8,0 mnkr. Överskottet beror i huvudsak på att reserverade medel för omstrukturering och reserver inte behöver utnyttjas fullt ut, försenad start av verksamheter och överskott vid verksamheter.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 12 september 2012.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S) ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.
2. Socialnämnden använder överskottet på 8 miljoner kronor till att förstärka verksamheten på Enheten för hemlösa, Socialjouren och Maria Ungdom.
3. Kostnaden för insatserna för de bulgariska bärplockarna söks hos kommunstyrelsen.
4. Därutöver framför nämnden följande.
Förvaltningen tecknar en alltför ljus bild av verkligheten. Budgeten hålls visserligen och ger ett överskott på 8 miljoner. Men alla verksamheter inom socialförvaltningen har utsatts för kraftiga besparingar under flera år. En minskande personalstyrka ställs inför allt högre krav och förväntas utföra samma och helst bättre arbete med samma arbetsmängd, men med färre medarbetare. Detta sätter sina spår.
Maria Ungdom, som utför ett mycket kvalificerat och viktigt arbete, har under de senaste 6 åren fått en minskad personalstyrka. Från 35 till 17 anställda, det är en mycket kraftig minskning. Vi föreslår att en del av överskottet överförs till Maria Ungdom. Vi har en allvarlig situation i Stockholm där andelen ungdomar som röker cannabis ökar. Då behövs det fler anställda.
Socialjouren har fått en kraftig ökning av antalet barnärenden och antalet ensamkommande barn. Denna ökning borde föranleda något mera än en analys av om stadsdelsnämnderna har samma ökning. Vi föreslår att en del av överskottet används för att förstärka verksamheten på socialjouren.
Enheten för hemlösa har under flera år tvingats till kraftiga besparingar. Enheten tilldelades 40 extra försökslägenheter under den här perioden. Efter ett skickligt och intensivt arbete var alla lägenheter fördelade i slutet av augusti. Trots att antalet boendestödjare är för få!
Hösten 2009 hade Enheten för hemlösa 79 anställda. Hösten 2012 fanns det 65. Under 2012 har en boendestödjare och en byråassistent dragits in. Det är, menar vi, ohållbart i längden.
Den nystartade sektionen för socialpsykiatri, äldre och funktionshindrade har haft ett stort inflöde av nya och nygamla klienter. Klienterna kan därför erbjudas relevant stöd. Jättebra! Men dessa placeringar är ofta långvariga och det har blivit en kraftig kostnadsökning. Åtgärder skall enligt tjänsteutlåtandet vidtas för att minska kostnadsökningarna. Logiken i detta är att klienterna inte längre skall erbjudas ”relevant stöd”. Dessa åtgärder måste bli ökade resurser. En del av överskottet ska tillföras Enheten för hemlösa.
EU-medborgare
Att bulgariska ambassaden skulle betala för hemtransport av bärplockarna är föga troligt. Strandsatta EU-medborgare ingår inte i socialnämndens normala ansvarsområde. Kostnaden för åtgärden att hjälpa bärplockarna hem borde åvila staden centralt och inte belasta socialnämndens budget. Detsamma gäller kostnaden för det övertidsarbete för socialtjänstens personal som situationen föranledde.
Alliansen i Stockholms stad har gjort flera satsningar inom många verksamheter såsom fältarbete i tunnelbanan, projektet unga vuxna i hemlöshet samt satsningar på föräldrastöd för alla med barn i åldrarna 3-12 år. Tio av stadens 14 stadsdelsnämnder har idag BBIC-licens (Barns behov i Centrum). Innan årets slut ska alla stadsdelsnämnder ha licensierats och implementerat BBIC. Staden har idag den lägsta nivån av biståndstagare sedan 1982 då socialtjänstlagen infördes och antalet barn som lever i familjer beroende av ekonomiskt bistånd har halverats sedan 1990-talet. Under tertial 2, 2012 tillfördes 40 extra träningslägenheter till enheten för hemlösa.
Den totala hemlösheten minskar i Stockholms stad. De senaste två åren har staden fokuserat extra på att minska hemlösheten hos unga vuxna, vilket har gett resultat. Antalet unga i hemlöshet har minskat i 2012 års mätning. Arbetet med omläggningen av stadens härbärgen till dygnet runt-öppna korttidsboenden har intensifierats. 2012 tillsattes en extern oberoende utredare som har i uppdrag att förutsättningslöst se över Stockholms stads arbete mot hemlöshet och komma med konkreta förslag på hur vi kan intensifiera stadens arbete samt hur den akuta hemlösheten kan minska. Att minska hemlösheten är en fortsatt prioriterad fråga för alliansen i Stockholms stad.
Alliansen i Stockholms stad vill uppmärksamma socialförvaltningens goda arbete. Tertialrapport 2, 2012 visar på ett positivt resultat och på att staden uppnår sina målsättningar. Vilket skapar goda förutsättningar att ytterligare stärka stadens arbete för en socialtjänst i världsklass samtidigt som staden får en ökad möjlighet att fokusera arbetet på områden där det behövs idag. Socialförvaltningen bör även fortsättningsvis följa den ekonomiska utvecklingen noga och eventuellt vidta kompletteringsåtgärder som ryms i innevarande budget.
Dnr 3.1-0465/2012
1. Socialnämnden godkänner stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § LSS samt 4 kap 1 § SoL, kvartal 2 år 2012.
2. Socialnämnden överlämnar stadsdelsnämndernas och socialnämndens (enheten för hemlösa) rapportering av ej verkställda gynnande beslut till kommunfullmäktige.
När det gäller insatser enligt LSS har antalet ej verkställda beslut ökat. Andra kvartalet var 66 beslut enligt LSS ej verkställda, varav 45 avser bostad för vuxna (68 procent). Könsfördelningen visar en kraftig övervikt för män med 73 procent.
Motsvarande siffror för insatser enligt SoL var 28 ej verkställda beslut, vilket är en minskning jämfört med kvartal 1. Vid SoL-insatser är könsfördelningen ganska jämn, 46 procent kvinnor och 54 procent män. Tidigare har kvinnorna varit överrepresenterade.
I flertalet fall har besluten inte kunnat verkställas på grund av att personen ifråga av olika orsaker tackat nej till erbjudande om insats alternativt att det finns andra skäl. Bristen på lämpliga bostäder utgör också en orsak till att beslut inte kan verkställas
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 29 augusti 2012.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
När det gäller insatser enligt LSS har antalet ej verkställda beslut ökat. Av de 66 ej verkställda besluten handlade 45 om bostad för vuxna, det är 68 %. Det har nu varit en följetong i flera år att det är brist på grupp- och stödboenden.
Av de som tackar nej framgår inte alltid orsaken men i de fall som det framgår handlar det om att bostaden ligger olämpligt geografiskt, långt ifrån anhöriga.
Vi har påtalat det förut och upprepar att det måste planeras för och byggas grupp- och stödboenden. Behovet måste nu prövas i varje bostadsärende som tas upp i stadsdelsnämnderna. Situationen är prekär enligt Funktionshindersombudsmannen!
Dnr 2.7.1-0022/2011
1. Socialnämnden beslutar att förlänga entreprenadavtalet med Attendo Individ och Familj AB avseende driften av Gamlebo.
Entreprenadavtalet för äldreboendet Gamlebo löper till och med 30 april 2013 med möjlighet till förlängning 1+1 år under förutsättning att det inte sägs upp 6 månader före avtalstidens utgång. De uppföljningar som gjorts visar att verksamheten fungerar på ett bra sätt. Förvaltningen föreslår därför att avtalet med Attendo Individ och Familj AB förlängs.
Ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ledamoten Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) förslag till beslut.
1. Socialnämnden förlänger inte avtalet.
2. Socialnämnden återtar driften i egen regi.
Vi anser att det vore ansvarslöst att fatta beslut om att förlänga ett avtal med Attendo Individ och Familj AB innan vi har fått se revisionsrapporten. Med anledning av de missförhållanden som har uppdagats, de senaste åren i verksamheter som har bedrivits av Attendo och liknande bolag, vill vi vidta särskild aktsamhet.
Utvärderingen visar att verksamheten på Gamlebo på det hela taget fungerar bra. Det finns ett stort värde i kontinuitet i verksamheten. Därför har vi inget att invända mot att entreprenadavtalet förlängs.
Vi vill dock efterlysa en tydlig ekonomisk analys i samband med förlängning av driftentreprenader: Är ersättningen till utföraren rimlig? Skulle staden, i egen regi, kunna utföra verksamheten bättre till samma kostnad eller lika bra till lägre kostnad?
Dnr 3.2-0010/2012
1. Socialnämnden beslutar att fördela FoU-medel enligt förvaltningens förslag.
2. Socialnämnden beslutar att FoU-arbetet under 2013 prioriteras enligt huvuddragen i förvaltningens förslag.
3. Socialnämnden justerar omedelbart paragrafen.
Vid socialnämndens sammanträde 24 november 2011 antogs stadens FoU-plan (dnr. 3.2–0478/2011). I planen angavs att 3 mnkr skulle avsättas för lokalt utvecklingsarbete 2012. I detta ärende föreslås fördelning av medel i årets andra ansökningsomgång med 1117650 kr samt huvuddragen för prioriteringar av FoU-medel 2013.
Dnr 3.6-0461/2011
1. Socialnämnden godkänner funktionshinderinspektörernas rapport.
2. Socialnämnden skickar rapporten till Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Skarpnäck och Spånga-Tenstas stadsdelsnämnder.
Granskning av boendestöd, med avseende på socialpsykiatrins och neuropsykiatrins målgrupper, har genomförts i Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen, Skarpnäck och Spånga-Tensta stadsdelsnämnder. Resultaten bygger på granskning av dokumentation hos beställare och utförare, fokusgrupper och samtal med brukare, fokusgrupper med boendestödjare samt med representanter från intresseorganisationer. I stort sett råder en samstämmighet mellan hur brukare och boendestödjare ser på såväl boendestödsrollen som utformning av stödet. Olika former för brukarinflytande är generellt ett viktigt område som inspektörerna vill lyfta och ett gott exempel är Hägersten-Liljeholmen som håller ett brukarråd för hela socialpsykiatrins verksamhetsområde.
Enhetliga bedömningsmetoder som DUR samt systematiska uppföljningar bidrar till ökad kvalitet. Handläggning inom socialpsykiatrin har kommit längre än funktionshinderområdet som arbetar för att höja andelen DUR-utredningar. Barnperspektivet behöver lyftas, då det sällan tydligt framkommer av dokumentation om brukare har barn. Valfrihet råder för insatsen men inom funktionshinderområdet förekom det vissa oklarheter och brukarna ges inte alltid rätt information. Behov av hjälpmedel och vägar till dessa, särskilt för socialpsykiatrins målgrupp, framträder som ett utvecklingsområde, liksom strategier för att ge brukarna stöd i ekonomiska frågor.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 2 augusti 2012.
Tjänstgörande ordföranden Roger Mogert m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och ledamoten Inger Stark (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Att utvärderingen i så hög grad gjorts i samarbete med brukare är glädjande. Nyanserade beskrivningar av verksamheten har kunna lyftas fram både från dem som ger och de som får stöd, vilket är värdefullt för alla parter. Rapporten visar vilken angelägen insats boendestödet är. Ett viktigt förebyggande stöd som möjliggör för människor att klara sitt boende och därmed även motverkar hemlöshet.
Bland beskrivningarna framgår att en stor del av boendestödet dock ägnas åt komplicerade ekonomiska frågor, ett stöd som bättre bör ges på annat sätt. Tydligt är att det är ojämt mellan stadsdelarna hur många boendestödjare man har. Vad beror det på? Det framgår också att inte alla stadsdelar har träfflokaler eller på andra sätt har tillgång till en verksamhet som brukare både kan bidra till och få hjälp av, något som enligt forskningen är uppenbart viktigt. Miljöpartiet ser sociala kooperativ som en särskilt viktig insats som bör kunna erbjudas dem som behöver den.
Dnr 1.1-0011/2012
1. Socialnämnden väljer ersättaren Ole-Jörgen Persson (M) till ledamot i tillståndsutskottet då ersättaren Arba Kokalari (M) har avsagt sig detta uppdrag.
2. Socialnämnden väljer ersättaren Johan Nilsson (M) till ersättare i tillståndsutskottet då ersättaren Ole-Jörgen Persson (M) avsagt sig detta uppdrag.
Slutbetänkande Gör det enklare! (SOU 2012:33)
Dnr 1.6-0405/2012
Socialnämnden lägger ärendet till handlingarna.
Socialförvaltningen i Stockholms stad har på kommunstyrelsens uppdrag besvarat Socialdepartementets remiss angående slutbetänkandet Gör det enklare! (SOU 2012:33). Då remisstiden är alltför kort för det vanliga remissförfarandet har socialförvaltningen ombetts att skriva ett kontorsyttrande.
Socialförvaltningen anser att det finns många positiva aspekter av den föreslagna sammanslagningen av ett flertal myndigheter till fyra. Om en sådan sammanslagning kan minska glappet mellan de statliga myndigheter som har en övergripande och styrande roll, och de operativa verksamheterna såsom socialtjänsten, är det välkommet. Viktigt är dock att beakta behovet av dialog och samarbete mellan de styrande myndigheterna och de huvudmän som berörs av styrningen.
Avseende tillsyn och reglering skulle en stor vinst med en mer renodlad tillsynsmyndighet kunna vara kortare handläggningstider och snabbare återkoppling av tillsynsärenden. En farhåga är dock att antalet områden som myndigheten ska kontrollera är för många och att detta ska leda till bristfällig kontroll.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 4 juli 2012.
Dnr 1.3-0362/2012, dnr 1.3-0238/2012 och dnr 1.3-0213/2012
Socialnämnden lägger ärendena till handlingarna.
Enligt 3 kap. 19 § socialtjänstförordningen (SoF) ska Socialstyrelsen inspektera hem för vård eller boenden (HVB) för barn och ungdom minst två gånger per år. Inspektionerna kan vara föranmälda eller oanmälda men minst en inspektion ska vara oanmäld. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det.
Tillsynen vid dessa tillfällen var huvudsakligen inriktad på hur verksamheterna tillser att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Socialstyrelsen har utgått från nationellt framtagna kriterier i sin bedömning.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 28 augusti 2012 justerat 3 september 2012.
Protokoll från rådets för funktionshinderfrågor sammanträde 20 september 2012 justerat 20 september 2012.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 13 september justerat 17 september 2012.
Protokoll från individutskottets sammanträden 24 augusti 2012 justerat 31 augusti 2012, 31 augusti 2012 justerat 19 september 2012 och 7 september 2012 justerat 21 september 2012.
Beslut fattat av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 2.5-0480/2012.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 21 september 2012 justerat 24 september 2012.
Socialnämnden överlämnade följande skrivelser till förvaltningen för beredning.
Se över samordningsfunktionen för personliga ombud av Anna-Klara Müntzing, Stefan Nilsson och Jonas Eklund (samtliga (MP).
Bryggan Östermalm måste tillförsäkras en lokal i innerstaden av Inger Stark och Jackie Nylander (båda V).
Om omedelbar utryckning när barn är i fara av Inger Stark och Jackie Nylander (båda V).
________________________