Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2005-02-15
Justerat den 21 februari 2005
Margareta Olofsson Sekreterare
Peter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
Plats: A-salen, Socialtjänstförvaltningen Tid: 15.00 – 16.00
Swedenborgsgatan 20, 3 tr.
Närvarande
OrdförandeMargareta Olofsson (v)
Vice ordförandePeter Lundén-Welden (m)
LedamöternaMonika Lindh (s)
Jari Visshed (s) fr.o.m. § 20
Lilian Falkbäck (s)
Ian Hamilton (s)
Karin Rågsjö (v)
Jamie Bolling (mp)
Anna Kinberg Batra (m)
Hanna Broberg (m)
Ann-Katrin Åslund (fp)
Abit Dundar (fp)
Désirée Pethrus Engström (kd)
Tjänstg. ersättareInga Näslund (s) t.o.m. § 19
ErsättareVictor Montero (s)
Björn Kron (s)
Jackie Nylander (v)
Marie-Helena Ohlsson (mp)
Kerstin Gustavsson (m)
Elias Wästberg (m)
Patrik Silverudd (fp)
Hardy Hedman (kd)
Förhinder hade anmälts av ersättarna Britta Andersson (s), Saied Tagavi (s), Anita Hillerström Vagli (m) och Malin Strid (fp).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Ann Hilmersson, Pia Hofmeijer, Vera Josefsson, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Anna Mattsson, Ulf Montenius, Eva Sandberg, Karin Wallander och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 21 februari 2005.
Protokoll från sammanträdet den 28 januari 2005 hade justerats den 7 januari 2005.
Protokoll från sammanträdet den 10 februari 2005 hade justerats den 11 februari 2005.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 25 januari 2005 hade justerats den 31 januari 2005.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 3 februari 2005 hade justerats den 14 februari 2005.
Protokoll från individutskottets sammanträden den 16 december 2004, den 20 januari och den 3 februari 2005 hade justerats den 4 januari samt den 3 och den 8 februari 2005.
Anmäldes.
Protokoll från sammanträdet den 4 februari 2005 hade justerats den 11 februari 2005.
Diskriminering på stadens krogar och översyn av stadens villkor för tillståndsgivning
Svar på skrivelse från Jackie Nylander (v), Lilian Falkbäck (s) och Christer Öhgren (mp)
Dnr 106-037/2004
Dnr 446-286/2004
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
Ärendet
Socialtjänstnämnden har givit förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av stadens villkor för tillståndsgivning avseende kameraövervakning, vaktvillkor, brandsäkerhet, metalldetektorer, servering av helflaskor med sprit, så kallade ”helrör”, och minibarer.
Förvaltningen har också fått i uppdrag att i samverkan med stadsledningskontoret utveckla former för tillämpning av ett antidiskrimineringsvillkor i samband med utgivande av serveringstillstånd, att utreda tillämpningen av ett villkor som innebär att tillståndshavaren förbinder sig att via information vid entrén tydligt upplysa om vilka insläppsregler som gäller samt andra åtgärder för att minska köbildning, att utreda hur inspektioner av krogar kan utvecklas så att även diskrimineringsaspekter omfattas vid inspektion och att revidera information om alkoholtillstånd så att nya villkor mot diskriminering klart framgår.
Förvaltningen föreslår i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 januari 2005.
ändringar i det alkoholpolitiska programmet.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Dnr 201-50/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner verksamhetsberättelsen och bokslutet med kommentarer.
2. Verksamhetsberättelsen samt bokslutet med kommentarer överlämnas till kommunfullmäktige och kommunens revisorer.
3. Socialtjänstnämnden hemställer om ombudgetering av under 2004 inte förbrukade projektmedel om totalt 0,5 mkr avseende FoU-enheten.
4. Paragrafen justeras omedelbart.
Socialtjänstnämndens resultat uppgick till +4,3 mkr efter täckning av underskott från föregående år samt efter återredovisning av inte utnyttjade medel om 2,6 mkr för projektet ”Arbete istället för bidrag” och överskjutande medel om 0,8 mkr avseende utomlänsplacerade funktionshindrade. Nämnden har under året prognostiserat ett nollresultatet. Resultatet blev bättre på grund av lägre vård- och boendekostnader vid Enheten för hemlösa. Förvaltningen bedömer att nämnden i allt väsentligt uppfyllt sina mål inom givna ramar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämndens skulle besluta enligt detta förslag
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden beslutar bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anförs följande
De övergripande målen för socialtjänstnämnden för 2004 till 2006 är att förebygga och motverka hemlöshet, att verka för minskat drogmissbruk samt att uppmärksamma kvinnornas och barnens situation. Efter 2004 års utgång står det klart att den politiska majoriteten är långt från måluppfyllelse.
Antalet hemlösa i Stockholm har om något ökat och hoten mot tak-över-huvudet garantin, med en fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att utestänga hjälpbehövande med lågt förtroende för socialtjänsten från en organiserad stödverksamhet.
De aktiviteter som iakttagits avseende kvinnors situation är i huvudsak rent kosmetiska. Åtgärderna, exempelvis avseende samverkan mot brott riktade mot kvinnor och den ökade problematiken med trafficking, är otillräckliga. Majoriteten har även sagt nej till oppositionens förslag om att göra mer för våldtagna kvinnor, såsom projekt som syftar till ökat stöd för våldtagna kvinnor. Inte heller målet att minska drogmissbruket har närmat sig nämnvärt. Allt pekar på ökad förekomst av droger i samhället och siffror visar att allt fler ungdomar mellan 16 och 24 år testar narkotika.
Den ideologiskt färgade tillbakagången inom Stockholms socialtjänst som inleddes efter valet fortsatte under 2004. Vänstermajoritetens styre har inneburit minskad valfrihet för medborgarna, en hårdnande attityd mot frivilligorganisationer, och en oförmåga att hitta lösningar på problemen inom områden som hemlöshet, missbruk och prostitution.
Frivilligorganisationerna fyller en central roll i arbetet för Stockholms hemlösa. Vi ser därför med största oro på de besparingar som successivt skett i stödet till frivilligorganisationerna. Besparingar, som drabbar de mest utsatta stockholmarna och som knappast bidrar till att förbättra vardagen för stadens hemlösa.
Frivilligorganisationer och andra aktörer utanför den kommunala sfären har också fått känna av det hårdare ideologiska klimatet, genom att staden på område efter område börjat dra undan fötterna för enskilda verksamheter och ersätta dem med verksamheter i egen regi. I det perspektivet är det extra glädjande att det privata Planeringshemmet Hammarbybacken tilldelades Stockholms stads kvalitetsutmärkelse under 2004.
Den passivitet som präglat majoritetens politik på det sociala området under de senaste två åren har på punkt efter punkt lett till svikna vallöften. I det 99-punktsprogram som socialdemokraterna presenterade inför valet 2002 finns 13 vallöften som avser socialtjänsten. Inte ett enda har uppfyllts. Tvärtom ökar socialbidragstagandet, hemlösheten visar inga tecken på att minska, och fortfarande tvingas funktionshindrade vänta mycket lång tid på bostadsanpassning. Socialdemokraternas egen utvärdering av löften innehåller direkta lögner som att Farsor & Morsor på stan skulle ha fått kommunala bidrag. Slutligen måste majoritetens påstående, att man satsar på det sociala, ifrågasättas då man i budgeten för 2005 skar ner på anslagen.
Individutskottet
Även inom Individutskottets verksamhetsområde märks vänstermajoritetens nedskärningar. Statistiken visar att såväl placeringar på behandlingshem, stödboenden som familjehem har minskat sedan 2002. Detta trots att behovet av stöd för nämnda grupper inte minskat utan snarare ökat. Den politiska majoriteten säger sig vilja förbättra för de mest utsatta i samhället. Trots detta visar statistiken på ett motsatt utfall.
Tillståndsutskottet
Vi vill ha ett levande restaurang- och nöjesliv där stockholmarna ges möjlighet att umgås under ordnade former. I Stockholm intas drygt 40 % av alkoholen på platser som står under offentlig kontroll, till skillnad från under 20 % i hela landet. Ur alkoholpolitisk synpunkt är det bättre att alkohol intas under ordnade former på välskötta krogar med åldersgräns än att människor dricker hembränt och smugglat långt utanför myndigheternas kontroll.
Organisations och föreningsutskottet
Socialtjänstnämndens organisations- och föreningsutskott har under året antagit nya riktlinjer som starkare betonar vissa grupper som prioriteras samt tydliggör att majoriteten endast ser frivilligverksamheterna som ett komplement till den verksamhet som staden själv driver. I flera av de ärenden som utskottet tagit ställning till och även i den utredning om föreningar som bedriver verksamheter för missbrukare och hemlösa ser vi att majoriteten är tämligen skeptiska till frivilligorganisationerna och deras arbete och initiativ. Vi vill betona att flera av organisationerna sedan lång tid bedriver verksamheter som når de mest utsatta samt att de arbetar med stor kompetens och utifrån de värden och det engagemang som deras organisationer bygger på.
Vi vill att staden ska välkomna och utveckla samarbetet med frivilligverksamheterna istället för att stoppa och hindra. Vi ser därför med bestörtning att man åter igen "räddar budgeten" genom att spara på frivilligverksamheterna. 2003 handlade det om ett överskott som drogs in i nämndens samlade resultat och för innevarande år handlar det om en betydande besparing till följd av utebliven pris- och lönekompensation.
2004 års bokslut och verksamhetsberättelse visar tydligt på behovet av en ny politisk ledning i staden.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) lämnade följande särskilda uttalande.
Statistiken visar att såväl placeringar på behandlingshem, stödboenden som familjehem har minskat sedan 2002. När det gäller placeringar på LVM-boenden har antalet mer än halverats under samma period. Behovet av stöd för nämnda grupper har emellertid inte minskat utan snarare ökat, vilket gör att majoritetens uttalanden om satsningar riktade mot utsatta grupper i samhället måste ifrågasättas.
Under 2004 ökade inspektionerna med mer än 50 procent, trots att antalet serveringsställen är i princip oförändrat. Antalet anmärkningar om alkoholpolitiska olägenheter har mer än halverats under samma tid, samtidigt som anmärkningarna av ekonomisk och administrativ natur nästan fördubblats.
Det är glädjande att inspektörerna hittar färre alkoholrelaterade problem, eftersom det tyder på bättre skötsamhet på krogarna. Men de ökade inspektionerna har till allt för stor del lett till anmärkningar på småsaker såsom fel märke på kassaapparaten eller papper som sänts in några dagar för sent. Ingripandena har till allt för stor del handlat om administrativa ärenden och till allt för liten om alkoholpolitiska eller andra stora problem. Detta förfarande minskar inga sociala problem i staden, möjligen tvärtom. Vi vill inom Tillståndsutskottets verksamhetsområde prioritera skattebetalarnas resurser för att bekämpa fylleri och brott, inte till att göra livet svårare för seriösa näringsidkare och deras gäster.
Dnr 105-51/2005
Förvaltningen har i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda möjligheten till införandet av en central vräkningsakut. Socialtjänstnämnden har därutöver givit förvaltningen i uppdrag att undersöka hur många hemlösa barnfamiljer som socialtjänsten har kontakt med samt att ge förslag på åtgärder för att förhindra vräkningar. I ärendet redovisas båda dessa uppdrag.
Utredningen visar att de flesta stadsdelsförvaltningar arbetar aktivt med att förebygga vräkningar. Ett fungerande samarbete har byggts upp med lokala hyresvärdar och kronofogdemyndigheten. Uppsökande arbete gentemot psykiskt funktionshindrade bedrivs vid 15 stadsdelsförvaltningar av s.k. rörliga team och boendestödsverksamhet för psykiskt funktionshindrade och vissa missbrukare har byggts ut.
I en stad av Stockholms storlek med en starkt decentraliserad organisation måste samverkan med hyresvärdar, kronofogdemyndigheten m.fl. utformas utifrån lokala förutsättningar och behov. Förvaltningen föreslår därför att en central vräkningsakut inte inrättas. Däremot föreslås att förvaltningen stödjer utvecklingen av det lokala arbetet genom att genomföra ett seminarium för personal vid stadsdelsförvaltningarna om bl.a. hyresfrågor och där goda exempel för uppsökande och förebyggande arbete för att motverka vräkningar presenteras. Vidare rekommenderar förvaltningen att lokala handlingsplaner utformas där rutiner för handläggning, kontaktpersoner och samordning av insatser slås fast.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 februari 2005.
Ansökan till länsstyrelsen i Stockholms län om fortsatta utvecklingsmedel
Dnr 448-46/2005
Socialtjänstnämnden beslutar att hos länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om 4 mkr inom ramen för Nationella handlingsplanens medel avseende drogförebyggande samordnare år 2005.
Det är viktigt att det finns förebyggande samordnare ute i stadsdelsområdena bl.a. för att kunna implementera STAN-programmet (STAN – Stockholms Tobaks-, Alkohol- och Narkotikapolitiska program). Alla stadsdelsförvaltningar har inte tillsvidareanställda samordnare utan systemet är fortfarande skört och under uppbyggnad. En avsikt i samband med arbetet med STAN-programmet är att samordnartjänsterna ska permanentas i alla stadsdelsområden. Några stadsdelsförvaltningar har hört av sig till Precens för inledande samtal om hur STAN-programmet kan utvecklas lokalt. I dessa samtal medverkar även samordnaren som här ges en nyckelroll i det fortsatta arbetet. Även om staden prioriterar barn och ungdomar, är det viktigt att notera att STAN-programmet omfattar alla ålders kategorier . Förutom de lönemedel som staden satsar behövs ca 4 miljoner kronor i utvecklingsmedel för detta ändamål.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 20 januari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 446-52/2005
Socialtjänstnämnden godkänner ansökan om utvecklingsbidrag från länsstyrelsen med 390 tkr för år 2005.
Förvaltningen ansöker om 390 tkr hos länsstyrelsen för år 2005 för att finansiera 50 % av kostnaderna för en samordnare av STAD-samarbetet. Detta är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Hotell- och Restaurangfacket, Polismyndigheten i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens folkhälsoinstitut samt Sveriges Hotell och Restaurangföretagare. Samarbetet syftar till att minska våld och skador relaterade till alkoholkonsumtion och droger på Stockholms restauranger, till att utveckla en restaurangkultur som motverkar servering till underåriga och överservering samt till att utbilda restaurangföretagare, restaurangpersonal och ordningsvakter i ansvarsfull alkoholservering. Det tidigare treåriga samarbetsavtalet har förnyats för ytterligare tre år.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 januari 2005.
Dnr 402-48/2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar att permanenta verksamheten vid stödboendet Basen.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att överta ansvaret för driften av Basen fr.o.m. den 1 april 2005 med den inriktning som anges i tjänsteutlåtandet.
3. Socialtjänstnämnden beslutar omdisponera medel inom budgeten från anslaget stöd till utomstående organisationer till verksamhet i egen regi för driften av Basen.
Basen, ett stödboende för hemlösa män, är ett samverkansprojekt mellan socialtjänstförvaltningen/Enheten för hemlösa (Efh) och Stadsmissionen. Länsstyrelsen har beviljat projektmedel med 1,5 mkr. En utvärdering av verksamheten har gjorts. Syftet med verksamheten har uppnåtts. Förvaltningen förslår att verksamheten permanentas fr.o.m. den 1 april 2005 och att huvudmannaskapet för verksamheten överförs till socialtjänstnämnden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 januari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) förslag till beslut.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag
2. Därutöver anförs följande.
Staden ska fortsätta mångfaldsarbetet inom socialtjänsten. Fler utövare av verksamhet leder till förnyelse och utveckling, vilket leder till högre kvalitet för den enskilde. Arbetet med att hjälpa människor ut hemlöshet och missbruk kan med fördel utföras av andra än staden.
Det långsiktiga målet avseende Basen och verksamheter motsvarande denna bör därmed inriktas mot en ökad förekomst av alternativa utförare.
Dnr 404-53/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar rapporten för kännedom till Maria- Gamla stans stadsdelsnämnd.
Uppsökarenheten för vuxna har skrivit en rapport om det uppsökande arbete som bedrivits vid Hornstull sedan 2001. En kartläggning över vilka personer som vistas i området har gjorts. Kartläggningen visar att det finns hög representation av personer med missbruksproblem i kombination med psykiska problem i området. En stor andel av klienterna tillhör inte Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning utan kommer från andra områden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 januari 2005.
Dnr 402-597/2003
1. Socialtjänstnämnden beslutar att ge förvaltningsledningen i uppdrag att teckna samverkansavtal med SLL enligt tjänsteutlåtandet.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Förvaltningen har genom nära samarbete med landstingets beställaravdelning utarbetat en form för samarbete mellan landstinget och staden för gemensamma platser för vård och boende för hemlösa med allvarliga fysiska sjukdomar. Samarbetet kommer att ge möjlighet att erbjuda en unikt sammansatt kompetens av somatisk-, psykiatrisk- och beroendevård samt den psykosociala hjälp och det stöd gruppen behöver. Platserna kommer att finnas på en avdelning inom Ersta diakonisällskap och regleras i nedan beskrivna avtal.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 januari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ansökan till kompetensfonden om projektmedel
Dnr 402-49/2005
Förvaltningen föreslår att ett projekt med flexibel fältförlagd biståndsbedömning för hemlösa som söker akut logi startar i enlighet med projektansökan. En ansökan om medel från kompetensfonden för att finansiera projektet har skickats in.
Ansökan om medel ur kompetensfonden
Dnr 443-62/2005
1. Socialtjänstnämnden godkänner förslag till projekt för kompetensinsatser i samband med införande av en processinriktad rehabiliteringskedja med avgränsade programdelar.
2. Socialtjänstnämnden hemställer om medel ur kompetensfonden för ovannämnda projekt med sammanlagt 826.250 kr.
För att kunna möta klienternas och kundernas förändrade behov och efterfrågan av arbetslivsinriktad rehabilitering måste START (Stockholms Arbetsmarknadstjänster) vidareutveckla och effektivisera arbetssättet. Denna anpassning innebär att kunna erbjuda effektiva tjänster inom det arbetslivsinriktade rehabiliteringsområdet med såväl bredd som specialistkompetens, för att uppnå bättre resultat för klient och kund. START har under de senaste två åren skissat på och diskuterat en möjlig framtidsmodell som innebär en processinriktad rehabiliteringskedja med avgränsade programdelar.
Förvaltningen föreslår att nämnden hemställer hos kompetensfonden om medel till kompetensutveckling för detta projekt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 januari 2005.
1. Socialtjänstnämnden avslår förvaltningens förslag.
Staden ska givetvis ha höga ambitioner för fortbildning och vidareutveckling av sin personal, varför kompetensutveckling är mycket centralt för kvaliteten i verksamheten. Kompetensutveckling är något som ständigt måste pågå och som måste vara en självklar del av den ordinarie verksamheten och den ordinarie budgeten. Detta var också skälet till att de borgerliga partierna reserverade sig mot förslaget att avsätta medel för en speciell kompetensfond. Den uppenbara risken med att välja en extraordinär finansieringslösning är att personalutveckling friställs från den ordinarie verksamheten och riskerar att försvinna eller försämras när pengarna som finns avsatta i kompetensfonden tagit slut.
Den projektbeskrivning för START som anges i ansökan riskerar också att skapa konkurrens på olika villkor mot redan välfungerande verksamheter. I stället bör staden verka för en spridning av de goda exempel i arbetet med att rehabilitera och hjälpa människor ut på arbetsmarknaden som i dag sker i exempelvis Skärholmen och Vårbergs Jobbcentrum.
Redovisning av alkoholservering vid evenemanget Smaka på Stockholm (f.d. Restaurangernas Dag)
Dnr 446-54-2005
1. Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna redovisningen i tjänsteutlåtandet.
2. Socialtjänstnämnden avstyrker framlagda förslag till revidering av det alkoholpolitiska programmet – riktlinjerna för serveringstillstånd.
3. Förvaltningen får i uppdrag att i samråd med berörda branschföreträdare samt branschorganisationerna inom befintliga riktlinjer förbättra ordningssituationen vid Smaka på Stockholm.
4. Ansökningarna ska behandlas skyndsamt när de inkommer.
5. Paragrafen justeras omedelbart.
6. Därutöver anförs följande.
En rad olika festivaler äger varje år rum i Stockholm. Festivalerna utgör ett positivt och uppskattat inslag och Smaka på Stockholm utgör inget undantag. Den föreliggande rapporten om granskningen av Smaka på Stockholm visar dock på en rad allvarliga brister, med bristande avspärrningar, överserveringar och i något fall misstanke om servering till underåriga. Dessa brister måste åtgärdas. Det framlagda förslaget om att inte tillåta gemensam serveringsyta skulle dock medföra betydande svårigheter att genomföra festivaler i Stockholm.
Vår bedömning är att det är fullt möjligt att komma tillrätta med de påvisade bristerna utan att revidera gällande riktlinjer. Förvaltningen får därför i uppdrag att tillsammans med berörda branschföreträdare undersöka möjliga lösningar på i ärendet redovisade problem. I överläggningarna ska även branschorganisationerna bjudas in att deltaga.
Förvaltningen har till tillståndsutskottet lämnat en redovisning om förhållandena vid evenemanget Smaka på Stockholm (f.d. Restaurangernas Dag). Utifrån redovisningen har förvaltningen föreslagit utskottet att överlämna ärendet till socialtjänstnämnden med förslag om revidering av det alkoholpolitiska programmet – riktlinjerna för serveringstillstånd, i det avseende att gemensamma serveringsområden inte ska tillåtas vid tillfällig servering till allmänheten. Tillståndsutskottet beslutade den 25 januari 2005 att överlämna ärendet till socialtjänstnämnden för beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 januari 2005.
Ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamoten Jamie Bolling (mp) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag. Vice ordföranden
Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) anslöt sig till detta förslag.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m. fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), ledamoten Jamie Bolling (mp), vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) förslag till beslut.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. Förvaltningen får i uppdrag att i samråd med Restaurangernas Dag AB utreda frågan om att bolaget ska ha en ansvarig för ett gemensamt serveringstillstånd under evenemanget Smaka på Stockholm.
3. Därutöver anförs följande.
I tillsynen av evenemanget Smaka på Stockholm har flera kritiska rapporter om överservering och att evenemanget inte fullföljer alkohollagen framkommit. Ett problem är att servering sker inom ett område som är gemensamt för flera innehavare av serveringstillstånd och att den gemensamma kontrollen inte fungerar. Om bolaget Restaurangernas Dag AB har en person som ansvarig för ett serverigstillstånd son är gemensamt för de deltagande restaurangerna, utställt på det gemensamma bolaget, skulle ansvarsfrågan bli tydlig. Socialtjänstförvaltningen bör därför ges i uppdrag att i samråd med Restaurangernas Dag AB utreda fråga om att bolaget ska ha en ansvarig för ett gemensamt serveringstillstånd under evenemanget Smaka på Stockholm.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) lämnade följande särskilda uttalande.
Både stockholmare och besökare har sedan mer än tio år kunnat umgås utomhus under sommardagar och – kvällar på någon av stadens olika festivaler. Med ytterst få undantag utgör dessa trevliga och välskötta inslag i Sommar-Stockholm. Under Smaka på Stockholm (f d Restaurangernas dag) kan besökarna prova mat från olika kök och njuta av underhållning i form av bland annat musik, tävlingar och kändiskockar. Ett annat exempel är den årliga Pride-festivalen, som placerat Tantolunden och Stockholm på den homosexuella världskartan. Varken dessa eller någon av stadens musikfestivaler skulle kunna genomföras utan gemensamma serveringsytor, dvs. om förslaget till ändrade riktlinjer bifalls.
Majoriteten hade tillfälle att ge klartecken för denna sommars festivaler, först i form av Smaka på Stockholm, vid tillståndsutskottets sammanträden 20 december förra året och 25 januari i år. De chanserna tog de inte - tvärtom. Om ärendet dras ytterligare i långbänk, till exempel genom att överlämnas till kommunfullmäktige, innebär det i praktiken att denna sommar är förstörd för festivalernas vänner. Både arrangörer och gäster planerar för sommaren redan nu, och måste få veta senast i dag om politikerna vill ge klartecken för festivalerna eller förbjuda dem. Om vi hade haft majoritet hade festivalerna fått tydligt klartecken redan i höstas.
Dnr 440-61/2005
Socialtjänstnämnden beslutar bordlägga ärendet.
I kommunfullmäktiges budget för 2005 har socialtjänstnämnden fått i uppdrag att fortsätta att utveckla HVB barn och ungdom. För att verksamhetsutvecklingen ska kunna gå hand i hand med den utveckling som sker på stadsdelsförvaltningarna bör enhetens behandlingsarbete i högre utsträckning än hittills kopplas till stadsdelsförvaltningarnas sociala arbete lokalt. Detta förutsätter en omfattande anpassning av HVB barn och ungdoms utbud av både institutions- och öppenvård.
Anpassningen innebär att HVB barn och ungdoms verksamhet inom området barn och familj koncentreras till färre enheter lokalt belägna i staden. I tjänsteutlåtandet föreslås att behandlingshemmen Skå och Lida avvecklas.
Svar på remiss av slutrapport
Dnr 106-728/2004
I rapporten bedöms olika verksamheter inom socialtjänstnämndens ansvarsområde utifrån uppdrag, budget, reglemente, beläggning, efterfrågan, intern styrning och uppföljning. Utifrån detta konstateras att verksamheten är väl fungerande och efterfrågad. Den interna styrning och kontroll som finns av verksamheten har också bidragit till en fortlöpande effektivisering och bland personalen kompetenshöjande insats. Vidare konstaterar utredaren att socialtjänstnämnden arbetar enligt ett reglemente som i praktiken i allt väsentligt också efterföljs. Efterfrågad verksamhet enligt reglementet tillhandahålls.
Utredaren föreslår att två fördjupade utredningar ska genomföras under ledning av stadsledningskontoret. Dessa utredningar berör stödet till barn och ungdomar samt verksamheten för hemlösa som bor och uppehåller sig i staden. Förvaltningens uppfattning är att dessa utredningar bör gälla hela stadens insatser för målgrupperna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 februari 2005.
Svar på remiss av motion (2004:59) av Jan Björklund m.fl. (fp)
Dnr 106-598/2004
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Med utgångspunkt i bestämmelserna i kommunallagen och andra författningar har staden till uppgift att tillhandahålla service och olika tjänster till medborgarna. Det är medborgarnas väl som är det offentligas uppgift. Kommunallagen anger bland annat att medborgarna i en kommun ska behandlas lika. Service och tjänster ska ha samma kvalitet oberoende av var man bor i staden. Hur man organiserar den offentliga förvaltningen kan lösas på olika sätt och är i huvudsak en politisk fråga. Förvaltningens synpunkter på motionen blir därför begränsade.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 februari 2005.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ytterligare ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att motionen anses besvarad med följande:
Vi delar Jan Björklunds och folkpartiets syn på stadsdelsnämnderna i stort. Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär ger inte ökad demokrati eller ökat inflytande för medborgarna. Uppskattningsvis fyra procent eller cirka 700 miljoner kronor per år av stadsdelsnämndernas kostnader är i dag administration. Stadsdelsnämnderna utgör en onödig byråkratisk mellannivå och ska därför avskaffas.
Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas. Den ekonomiska ersättningen från staden ska därför gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.
Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas. Dessa kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Erfarenheterna från sammanslagningen av stadsdelnämnder som genomfördes när Stockholm gick från 24 till 18 stadsdelsnämnder visar på en stor besparingspotential.
Genom att administrationen av förskolan, skolan, äldreomsorgen samt omsorgen om de funktionshindrade lyfts från stadsdelsnämnderna tillses också att verksamheten ges lika villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor.
Ansvaret för hantering av individärenden kan i en stad av Stockholms storlek inte samlas centralt. Sociala distriktsnämnder ska därför ansvara för individ- och familjeomsorg samt försörjningsstöd.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Socialtjänstnämnden bifaller motionen.
En av politikens viktigaste uppgifter handlar om att ge varje enskild medborgare möjlighet att fatta avgörande beslut för sitt liv och sin framtid. En annan central uppgift handlar om att garantera alla medborgare samma grundläggande service, oavsett var i staden man råkar vara bosatt.
Stockholms stadsdelsnämnder utgör i dag på flera sätt ett hinder mot dessa grundläggande uppgifter. Inom äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade upplever många stockholmare en stadsdelsarrest, som begränsar valfriheten inom kommunala tjänster till den egna stadsdelen. Inom skola och förskola, liksom i andra omsorgsformer, finns stora olikheter mellan stadsdelarnas fördelning av resurser. Resultatet blir mycket stora olikheter över staden för exempelvis barngruppernas storlek i förskolan och biståndsbedömningen i hemtjänsten.
Motionens förslag om att flytta makten över utbildning och omsorg från stadsdelsnämnderna till varje enskild medborgare genom pengsystem, skulle innebära tydliga förbättringar av valfriheten och jämlikheten för stockholmarna.
De nya lokala nämnder som förespråkas i motionen skulle också motsvara allmänhetens förväntningar på ett bättre sätt än dagens stadsdelsnämnder. Den kartläggning som nyligen genomförts av Stockholms stad – Stadsdelsnämndernas verktyg för demokrati – visar tydligt att den huvudsakliga dialogen mellan medborgare och politiker handlar om fysisk verksamhet och lokala stadsmiljöfrågor. Snöröjning, sandning, parkskötsel och 30-zoner är vanliga frågor på öppna nämndmöten, enligt rapporten. Av de stadsdelsnämnder som har medborgarförslag, uppger de flesta att förslagens innehåll i huvudsak handlar om den yttre miljön.
Många av de krav som förs fram av medborgarna ägs med andra ord inte av stadsdelsnämnderna. Med de nya lokala nämnder som föreslås i motionen, skulle medborgarnas intresse för att diskutera fysisk verksamhet och miljöfrågor bättre kunna tillgodoses. Samtidigt bidrar förslaget till att öka valfriheten för den enskilde medborgaren.
1. Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag till beslut.
Det huvudsakliga motivet till stadsdelsnämndernas tillkomst är att få ett samlat tjänstemannaansvar för lokala frågor och lokala politiker som förmår lyssna till medborgarna. En sådan organisation kommer att vara både ekonomiskt effektiv och bidra till demokratisk förankring. De politiska besluten bör fattas så nära varje medborgare som möjligt. Beslut som kan fattas av enskilda, av familjer eller av andra små naturliga gemenskaper ska inte föras upp till någon politisk nivå.
Den politiska och administrativa organisationen bör uppmuntra medborgarna till delaktighet, vara enkel att förstå och vara transparent. Inriktningen att ge stadsdelsnämnderna ett så heltäckande ansvar som möjligt för all kommunal service som direkt berör medborgarna är därför riktig. Ett mer heltäckande ansvar gör det enklare för medborgarna att utkräva ansvar av sina politiker och att vända sig till rätt instans direkt. Att ge stadsdelsnämnderna ansvar för fler verksamhetsområden är troligen också kostnadseffektivt.
I Stockholms stad är stadsdelsnämnderna en lämplig nivå för många sådana beslut och de utgör en praktisk organisation för reellt medborgarinflytande. Den geografiska närheten till ett medborgarkontor och till dem som är ansvariga för verksamheten har stor betydelse. Att utveckla stadsdelsnämndernas ansvar med frågor som berör medborgarna och underlättar för dem att ta kontakt med tjänstemän och politiker är en riktig inriktning.
Olika former av pengsystem är ett sätt att öka valfriheten och ge människor makt över sin egen vardag. Staden bör införa en familjerådgivningspeng, ett system med flyktingpeng och SFI-peng, samt ett pengsystem som gör att äldre kan välja sitt eget boende. Sådana pengsystem skulle öka medborgarens möjlighet att själv välja utförare.
När barn i friskolor söker kontakt med socialtjänsten eller går till idrottsplatsen under skoltid berörs de av stadsdelsnämnders verksamhet. Den äldre som får hemtjänst av en privat utförare kanske deltar i dagverksamhet på servicehuset eller har en anhörig som får stöd av stadsdelsförvaltningen. Utvecklandet av eget val genom olika former av valfrihets-/pengsystem innebär inte att det inte finns behov av stadsdelsnämnder.
För de frågor som behöver avgöras på politisk väg bör det ske så nära medborgarna som möjligt. I Stockholms stad är stadsdelsnämnderna en lämplig nivå för många sådana beslut och de utgör en paktisk organisation för reellt medborgarinflytande. Den geografiska närheten till ett medborgarkontor och till de som är ansvariga för verksamheten har stor betydelse. Att utveckla stadsdelsnämndernas ansvar med frågor som berör medborgarna och underlättar för dem att ta kontakt med tjänstemän och politiker är en riktig inriktning.
Stadsdelsnämnderna bör ges större frihet att utforma verksamheten i sitt område. För detta behövs tydliga mål, uppsatta av kommunfullmäktige, men stor frihet att själva välja medel.
Stadsdelsnämnderna bör utvecklas så att de får ett allt mer heltäckande ansvar för både budget, planering och uppföljning inom sina verksamhetsområden. Det är otillfredsställande att centrala nämnder i så stor utsträckning förfogar över medel för verksamhetsutveckling, kompetensutveckling och andra åtgärder i verksamhet som drivs av stadsdelsnämnderna.
Betänkande av LSS- och hjälpmedelsutredningen
Dnr 106-708/2004
Utredningen lämnar förslag på förtydliganden av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) när det gäller regleringen av insatsen rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd), tillämpningsområdet för 23 § LSS samt kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar för personer som bor i bostad med särskild service för barn och ungdomar, bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna.
Förvaltningen förordar utredningens huvudförslag när det gäller regleringen av insatsen rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd) och instämmer i utredningens förslag vad gäller tillämpningsområdet för 23 § LSS och förtydligandet av ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 januari 2005.
1. Socialtjänstnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag.
LSS är en rättighetslag där det är staten som genom anvisningar och direktiv styr tillämpningen. Eftersom lagen omfattar preciserade rättigheter för den enskilde och samtidigt ger ett ytterst begränsat utrymme för kommunerna att agera bör också finansieringen vara statens ansvar.
Yttrande över utrikesdepartementets promemoria Ds 2004:54
Förvaltningen välkomnar förslagen i promemorian då bedömningen är att ett ökat kommunalt ansvar för mottagandet och ett klargörande av ansvarsfördelningen är ett fortsatt led i rätt riktning när det gäller att förbättra villkoren för barn som kommer ensamma till Sverige från ett annat land. Utgångspunkterna i förslaget överensstämmer väl med Stockholms stads hållning till de ensamkommande barnens behov av vård och omsorg. I stadens riktlinjer anges att alla ensamkommande barns alltid ska utredas av socialtjänsten och att handläggningen ska vara densamma och lika noggrann som när det gäller andra barn samt att de ska ha samma rätt till stöd och eventuellt skydd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 januari 2005.
1. Socialtjänstnämnden bifaller delvis förvaltningens förslag.
Vi vänder oss mot förvaltningens förslag om att huvudregeln ska vara att ensamkommande flyktingbarn ska placeras på en flyktingförläggning i väntan på utredning. Barnen bör även fortsättningsvis i första hand ges möjlighet att bo hos släktingar direkt efter ankomsten.
Även om placeringar hos släktingar kan komma att innebära olika former av problem, så har denna miljö som regel ett flertal fördelar jämfört med om ensamkommande barn placeras på förläggning. De eventuella problem i form av ytterligare en familjeseparation, som en familjeplacering kan innebära för barnet, måste kunna lösas på andra sätt. Tydligare signaler bör därför ges till barnet och den mottagande familjen om att det rör sig om en tillfällig placering, som kan komma att förändras. I fall då det är uppenbart olämpligt att placera barnet hos släktingar bör andra alternativa placeringar, exempelvis i familjehem, framför placering på flyktingförläggning.
Skrivelse från Ann-Katrin Åslund (fp) och Abit Dundar (fp), Utred socialtjänstens åtgärder för unga som begår brott, överlämnades till förvaltningen för beredning.
Boken ”Lissabon-strategin i halvtid” överlämnades till gruppledarna.