Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2007-12-10
Justerat den 17 december 2007
Ulf Kristersson Karin Rågsjö Lisbeth Westerlund, sekreterare
Närvarande
Ordföranden Ulf Kristersson (m)
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v)
Ledamöterna Peter Lundén-Welden (m)Kerstin Gustavsson (m)Jonas Nilsson (m)Petter Lindfors (m)Lena Kling (fp) Dikran Dison (kd)Elisabeth Brandt Ygeman (s) Tomas Rudin (s) Karin Gustafsson (s) Arhe Hamednaca (s)Gertrud Brorsson (mp) t.o.m. § 14
Tjänstg. ersättareStefan Nilsson (mp) fr.o.m. § 15
ErsättareUlf Segander (m)Christina Elffors-Sjödin (m)Bengt Carlsson (m) Tina Ghasemi (m). Cecilia Önfelt (c)Per-Olof Ångman (s)Mia Sundelin (s) Dimitrios Soulios (s)Jackie Nylander (v)
Personalföretr. Jösta Claeson, SKTF
Förhinder hade anmälts av ersättarna Patrik Silverudd (fp), Maryam Barkadehi (fp) och Malin Dahlberg Markstedt (s).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Stella Dellios, Fredrik Elgh, Eddie Friberg, Fredrik Jurdell, Rita Kahn, Katarina Munier, Eva Sandberg, Eva C Sandberg, Evin Sarac och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulf Kristersson (m) och vice ordföranden Karin Rågsjö (v) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras den 13 december 2007.
Svar på remiss
Dnr 106-0566/2007
Socialtjänstnämndens beslut
Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen
Ärendet
Stockholms stads IT-program anger stadens förhållningssätt till och inriktningen för användning och utveckling av informations- och kommunikationsteknik i staden. IT-programmet beskriver hur IT ska användas för att nå stadens mål.
Förvaltningen är i allt väsentligt positiv till förslaget till IT program för Stockholms stad och delar helt uppfattningen att invånarna ska stå i centrum för stadens verksamhet och IT ska stödja medborgarnas rätt till insyn i verksamheten och underlätta tillgången till stadens tjänster.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 16 november 2007.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulf Kristersson (m) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 106-0634/2007
Socialtjänstnämnden hänvisar till förvaltningens yttrande som svar på remissen.
Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Utredningen har haft i uppdrag att se över förutsättningarna för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden och att utreda vissa frågor om hyressättning och beskattning. Syftet är att förbättra utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet så att fler boendetillfällen kan skapas. Förvaltningen menar att de föreslagna ändringarna, som utökar och förtydligar möjligheterna för privatpersoner att hyra ut sina lägenheter i andra hand, kan leda till en sundare andrahandshyresmarknad med större kontroll och färre otillåtna uthyrningar. Det kan också innebära att fler får tillgång till det befintliga bostadsbeståndet. Andrahandshyresmarknaden kan dock aldrig ersätta det stora behov som finns att öka byggandet av nya bostäder till rimliga kostnader.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 november 2007.
Dnr 201-0603/2007
Socialtjänstnämnden fastställer budget med verksamhetsplan för 2008 i huvudsak enligt tjänsteutlåtandet.
Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen.
Tillståndsenheten definieras som resultatenhet verksamhetsåret 2008.
Socialtjänstnämnden redovisar omslutningsförändringar med 51,5mnkr till kommunstyrelsen.
Socialtjänstnämnden beslutar om prisjusteringar enligt bilaga 7.
Socialtjänstnämnden föreslår en budgetjustering på 14,1 mnkr enligt tjänsteutlåtandet.
Socialtjänstnämnden fastställer risk- och väsentlighetsanalys enligt bilaga 4.
Socialtjänstnämnden fastställer regler för resultatenheter enligt bilaga 6.
Socialtjänstnämnden återremitterar den del i ärendet som berör Maria Ungdom samt uppdrar åt förvaltningen att till nästa sammanträde återkomma med förslag om hur man ska säkerställa verksamheten vid Maria Ungdom utan att genomföra de i ärendet aviserade personalneddragningar.
Socialtjänstnämnden anför därutöver följande:
Den nya FoU-verksamheten ska etableras och byggas upp inom ramen för ”nya Precens/FoU” där olika kompetenser kring socialtjänstens utvecklingsområden samlas i en organisation så att allt forsknings- och utvecklingsarbete kan ske i ett sammanhang av långsiktig preventiv och utvärderande analys. Löpande synergier mellan preventiv analys från forskningsfronten och stadens övriga kunskapscentra ska uppmuntras. Samarbete med Ersta-Sköndal högskola och Socialhögskolan i Stockholm ska utvecklas.
Hemlöshetsfrågan är komplex och omfattar en mängd problemområden där bland annat staden, andra offentliga myndigheter och frivilligorganisationer måste samverka på ett effektivt sätt. Detta kräver god överblick och samordning. Därför bör arbetet mot hemlöshet organiseras så att det finns en ledning med ett samlat ansvar för all verksamhet och för samordningen mellan staden centralt och stadsdelarna, men också för samarbetet med övriga kommuner i länet och med frivilligorganisationerna.
Verksamheten vid Maria Ungdom utgör ett viktigt komplement till stadsdelarnas arbete med ungdomar upp till 20 år som har problem med missbruk eller befinner sig i riskzonen för att utveckla missbruk. Att arbeta med förebyggande insatser och tidigt identifiera och upptäcka dessa ungdomar är prioriterad verksamhet.
Kostnaderna för socialtjänstnämndens alla verksamheter budgeteras till 1 154,3mnkr verksamhetsåret 2008. Kostnaderna finansieras dels genom intäkter av försäljning av tjänster (institutionsvård m.m.) till i första hand stadsdelsförvaltningarna (512,6mnkr) och dels med anslag från kommunfullmäktige för drift av jourverksamheter, insatser för hemlösa, kvinnofrid, Maria ungdomsenhet, stöd, till utomstående organisationer m.m. (641,7mnkr). Vid årets början har således nämnden täckning för drygt hälften av sina kostnader. Resterande ska finansieras genom försäljning av tjänster i konkurrens med andra vårdgivare.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m) ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
Socialtjänstnämnden beslutar avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget med hänvisning till Vänsterpartiets budgetförslag i kommunfullmäktige.
Socialtjänstnämnden framför därutöver följande.
Social nedrustning
Den verksamhetsplan som nu presenteras är ett resultat av en högerpolitik där skattesänkningar och utförsäljningar står i fokus. Kvalité, utbildning och metodutveckling är en bristvara i den borgerliga alliansens socialpolitik. Samtidigt med stora nedskärningar som drabbar barn och unga ger socialborgarrådet utan nya resurser förvaltningen ett uppdrag som närmast är av forskningskaraktär om att utreda stadens samlade insatser för barn som far illa.
Socialtjänstförvaltningen står inför ett tufft ekonomiskt år, besparingarna i stadsdelarna kommer att innebära en mindre efterfrågan på HVB för barn och ungdom vilket i sin tur kan leda till ytterligare nedskärningar. Det är ett stort problem att budgethållningsåtgärder i allt högre utsträckning styr stadsdelarnas arbete med barn och ungdom. Det är helt uppenbart att den förda politiken går ut över socialpolitikens område. Det är högkonjunktur i Sverige - Stockholm går som tåget men i den verksamhetsplan som nu presenteras finns inga nya satsningar, inga reformer.
I planen saknas en riktning och resurser som innebär att politiken tar krafttag i socialpolitiken. Det har varit mycket retorik från den moderatledda roteln, bakom retoriken gömmer sig politiker som egentligen visar sig vara utan visioner och långsiktigt tänkande.
Ungdomar och missbruk
Maria Ungdom är Stockholms ”Guld” när det gäller ungdomar och missbruk. I en tid av god ekonomi borde det finnas stora förutsättningar att öka Maria Ungdoms arbetsuppgifter och verksamhet.
En undersökning gjord av Anders Tengström, verksam på Maria Ungdom/ Karolinska Institutet visar tydligt hur sambanden psykiska problem/ missbruk samt även sambandet föräldrars missbruk/ psykiska problem slår mot de ungdomar Maria Ungdom har kontakt med.
Vad som behövs är inte en minskning av personalen med tre personer. Istället behövs en upprustning av det arbete som idag görs för att hindra nyrekryteringen till missbruk av både alkohol och narkotika. Stockholm har råd med både effektiva urinprovtester och ett gediget behandlingsarbete, vi har råd med att hjälpa och stödja ungdomar i kris. Att dessutom dra in den årliga kampanjen riktad till föräldrar om alkohol och droger är förstås även det en märklig signal. En informationsinsats om alkohol och våld hade däremot gett signaler om att Stockholm är aktiv när de gäller aktuella frågor som rör ungdomars liv. Dessutom hade den insatsen kunnat vara kommunöverskridande och även haft stöd av andra organisationer. Föräldrar behöver information och kunskap.
Familjerådgivning
Vi kan notera att ambitionsnivån har sänkts i årets verksamhetsplan från 2000 ärenden till 1900 ärenden och att samtalstiden har minskat från 120 minuter till 90 minuter. Dessutom införs ett pengsystem i avsaknad av ytterligare resurser enbart handlar om en privatisering och ökad administration.
Prostitution
Under året har det kommit flera rapporter om ökad prostitution och ökad trafficking. Det är därför djupt olyckligt att dra in en tjänst från verksamheten. Här behövs istället nytänkande och utveckling.
Våld mot kvinnor
Att höja avgiften för skyddat boende ger helt fel signal. Våld mot kvinnor är en prioriterad fråga. Nu används frågan istället som en budgetjusteringsåtgärd, det är mycket olyckligt och visar att majoriteten på intet sätt tänker prioritera frågan.
Barncentrum
Verksamheten har utvecklats så positivt att vi självklart borde ha ytterligare två socialarbetare, men i den borgerliga budgeten saknas pengar för dessa anställningar.
Skuldsanering
Stockholm rustar ner sin verksamhet vad gäller skuldsanering. Stadsdelarna köper inte handledningstjänsterna längre utan ska ringa till Konsumentverket i Karlstad. En effektiv skuldsanering skyddar mot vräkningar och betalningsanmärkningar och kan ge en ny chans till alla dem som idag inte orkar med att få ihop sin dagliga ekonomi. Det är ett förebyggande arbete. Arbetet skulle istället behöva utvecklas.
Uppsökande verksamhet
Att den uppsökande verksamheten inte klarar sina budgetramar utan projektbidrag är anmärkningsvärt. Uppsökande verksamhet ska självklart ha en budget som inte är beroende av projektmedel för att överleva.
Hemlösheten
Enheten för hemlösa är en enhet som genom åren byggt upp en gedigen och bra verksamhet med en svår målgrupp inom ett område som inte enbart handlar om socialpolitik. Vi är oroliga för att enhetens mycket goda resultat kan försämras av en politik som inte förmår ta fram nya lägenheter samt inte inrättar en biståndsbedömning för dem som idag använder sig av härbärgen. Det är inhumant mot dem som inte får den hjälp de har rätt till och det är vettlöst att använda ekonomiska resurser till härbärgen istället för till aktivt socialt arbete.
Frivilligorganisationer
Vi kan konstatera att den borgerliga majoriteten som talade så mycket för frivillig-organisationerna under valrörelsen inte har satsat en enda ny krona på frivilligt arbete. Att dra bort en miljon från organisations- och föreningsstöd är förstås förödande.
Forskning och utveckling
Efter att den borgerliga majoriteten fullständigt har slagit sönder stadens Forsknings- och utvecklingsenhet har mycket värdefull kunskap och kompetens skingrats. Socialtjänsten tvingas nu reparera stadens förlorade anseende i forsknings- och utvecklingsfrågor genom att ta över FoU-arbetet inom socialtjänstområdet och knyta det till Preventionscentrum. Socialborgarrådet har i fullmäktige uttalat att det kommer att bli mer utveckling än forskning, vilket bryter det viktiga samspelet mellan praktiker, brukare, utveckling och forskning.
Vänsterpartiet tar avstånd från den moderata kunskapsförflackningen och har hela tiden arbetat för att bevara FoU-enheten som en stadsövergripande strategisk verksamhet. Forskning och utveckling måste bedrivas utifrån en helhetssyn på människan och det är därför en tillbakagång att lägga verksamheten inom en facknämnd. Vi vill tvärtom återupprätta Stockholm som en kunskapsstad och omedelbart återinrätta en forsknings- och utvecklingsenhet under kommunstyrelsen samt inrätta ett vetenskapligt råd i staden.
Vänsterpartiets förslag till budget för socialtjänstnämnden
Förslag till satsningar
Kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet 2008-2010
Demokratisk grundsyn
Socialtjänsten ska arbeta efter en demokratisk grundsyn. De som har kontakt med socialtjänsten ska ha inflytande över insatserna. Alla som behöver samhällets stöd ska alltid kunna känna att de får uppmuntran, hopp om förändring och ett bra bemötande. Man ska alltid kunna få en ny besökstid och ha möjlighet att byta handläggare. Brukarråd och brukarrevisioner ökar kvaliteten i socialtjänstens insatser och ska utvecklas i alla verksamheter.
Socialtjänsten ska baseras på kunskap, erfarenhet, utvärdering och forskning om vad som fungerar, vilket förutsätter att verksamheten får tillräckliga resurser. Staden ska ha en helhetssyn på FoU-verksamheten. Kunskapscentrum för hemlösa och ett nytt socialpsykiatriskt kunskapscentrum ska kunna länkas till den nya FOU-enheten.
Dags för barnen!
Se barn och ungdomar i riskzonen
Förebyggande och tidiga insatser prioriteras vilket är i linje med forskningen och vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. Vi vill använda en samhällsekonomisk modell för att kunna göra långsiktiga prioriteringar som gynnar barns psykiska hälsa. En bred satsning krävs på kompetensutveckling för att tidigt stödja och hjälpa barn som riskerar att fara illa.
Tillsammans med landstinget vill vi utbilda personal inom mödravårdscentralerna, barnavårdscentralerna, förskola, skola och fritid så att vuxna lär sig se barn och ungdomar som är i riskzonen eller far illa så tidigt som möjligt. Dessutom krävs en väl fungerande myndighetssamverkan och åtgärdsprogram som följs upp för alla barn som riskerar att fara illa. Checklistor ska tas fram för dem som möter barn och ungdomar så att tidiga signaler på ohälsa uppmärksammas. Skolket som riskfaktor ska uppmärksammas särskilt.
Ge barnen hjälp
Barn med föräldrar som missbrukar, har psykiska eller andra problem ska garanteras stöd och hjälp och erbjudas gruppverksamhet som uppmärksammar barnens egna behov. Barnstöd Stockholm samordnar, utbildar och stödjer uppbyggnaden av gruppverksamheten i samverkan med Ersta vändpunkt och Rädda Barnen. Vi vill också tillföra resurser till Stockholms Barncentrum där våldsutsatta barn får hjälp av berörda myndigheter och säkra införandet av utrednings- och uppföljningsmetoden BBIC (Barns behov i centrum).
Barn i familjehem
Rekrytering, utbildning, handledning och tillsyn av familjehemmen ska kvalitetssäkras så att alla barn och familjehem får ett likvärdigt stöd oavsett om stadsdelsnämnderna driver verksamheten eller köper av Familjehemskonsulterna. Det är även viktigt att säkra att barnen i familjehemmen får delta i brukarundersökningar om hur de själva ser på sin situation.
Barn i familjehem tillhör de mest utsatta barnen och har rätt till en planerad vård och skolgång som noga följs upp av socialtjänsten. När det inte går att bedriva vård på hemmaplan ska vården bedrivas i nära samverkan med barnet, familjen, fritiden och skolan. Alla familjehem ska ha en god grundutbildning och regelbunden handledning.
En åtgärdsplan måste tas fram för att förbättra tillsynen av familjehemmen och vi vill att kommunfullmäktige ska kunna följa utvecklingen genom en årlig sammanfattande redovisning av utvecklingen i varje stadsdelsnämnd. Dessutom vill vi att socialtjänstförvaltningen tar fram en tydlig bild av situationen för placerade barn i varje stadsdelsnämnd och arrangerar en hearing om familjehemsplacerade barn.
Barnens ombud
Insatser för barn ska utgå från barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Vi anser att en barnombudskvinna bör inrättas för att bevaka att barnperspektivet iakttas inom stadens socialtjänst och stöd och service för barn med funktionsnedsättningar. En årlig rapport ska lämnas till kommunfullmäktige med förslag till förbättringsåtgärder. En referensgrupp med barn och unga ska knytas till barnens ombud.
Unga och unga vuxna
Riktade åtgärdsprogram
I varje stadsdel finns ungdomar som är i riskzonen för missbruk och som begår brott. Oftast har de misslyckats i grundskolan och aldrig börjat eller hoppat av gymnasieskolan. Risken är stor att de helt förlorar kontrollen över sina liv.
Det är socialtjänsten och gymnasieskolan som har det direkta ansvaret att fånga upp dessa ungdomar och se till att de får verktygen att förändra sina liv, ett hopp om en framtid utan kriminalitet och chans att läsa upp sina betyg. Målet ska vara att de kommer ur missbruk och får motivation att skaffa sig en utbildning som leder till ett bra arbete.
Riktade åtgärdsprogram behöver tas fram i samverkan mellan stadsdelsnämnderna, socialtjänstnämnden och utbildningsnämnden för att kunna erbjuda attraktiva strukturerade heltidsprogram för dessa ungdomar. Programmen ska innefatta mentorsstöd från yrkesverksamma, fritidsaktiviteter samt utbildning och praktik inom yrkesområden som leder till anställning. Även föräldrastöd ska ingå i programmet.
Lightmottagningar
Det är oerhört viktigt att satsa på ungdomar och unga vuxna, här behövs ökade resurser, metodutveckling och en bättre screening för att tidigt upptäcka exempelvis deprimerade unga människor. Staden ska tillsammans med landstinget fortsätta att utveckla ”light-mottagningar” för unga vuxna över 20 år som snabbt kan erbjuda samtal och förebygga en mer allvarlig depression eller andra tillstånd som annars snabbt kan förvärras. Resultaten från pågående samverkansprojekt ska tas tillvara för att utveckla en permanent verksamhet.
Bygg ut informationen om HIV/Aids
Vi är mycket oroade över att statsmakterna skurit ner anslagen till information om Hiv/Aids och inte ser ungdomsmottagningarna som viktiga arenor i det förebyggande arbetet. Den allvarliga situationen kräver att 1,5 mnkr tillförs budgeten för att inte rådgivningen ska försämras i ungdoms-mottagningarna.
På lång sikt behöver kunskaperna om HIV/Aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar förbättras både bland ungdomar och vuxna. Det behövs årliga kampanjer i samverkan med andra myndigheter, skolor och organisationer för att de nya generationerna av unga ska få kunskap om hur de kan skydda sig mot de smittsamma sjukdomarna. En HBT-jour i samverkan med RFSL utreds.
Stöd till föräldrar
Permanenta föräldraprogrammet KOMET
Föräldrautbildning är en av de bästa och billigaste förebyggande insatserna för att ge barn och unga goda uppväxtvillkor. Vi vill permanenta det evidensbaserade föräldraprogrammet Komet i ordinarie verksamhet eftersom utvärderingar visat att problemen i hemmen minskade med 40 procent.
Bygg ut familjerådgivningen
För att mildra de värsta effekterna av de långa köerna krävs en budgetförstärkning om 2 mnkr. Ytterligare 5-7 mnkr behövs på sikt för att öka servicenivån. För att få en långsiktig lösning behöver antalet kommunala familjerådgivare utökas, gärna med breddad kompetens för att fånga upp behov i olika delar av staden.
Ökat stöd till ensamstående unga mammor med försörjningsstöd
Enligt en ny rapport från Centrum för folkhälsa har många av de ensamstående mammorna i länet mycket knappa ekonomiska resurser, i synnerhet de unga mammorna 18- 29 år. Stadsdelsnämnderna ska undersöka vilket socialt, praktiskt och ekonomiskt stöd som ges till ensamstående mammor med försörjningsstöd och öka stödet där så behövs. Socialtjänstnämnden ska stödja stadsdelsnämnderna i arbetet och redovisa resultatet till socialtjänstnämnden.
Mäns våld mot kvinnor och barn
Ett brott och en folkhälsokatastrof
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem, vars omfattning behöver synliggöras för att tillräckliga åtgärder ska sättas in. Vi vill därför göra en bred kartläggning över omfattningen av våldet. Stadens kvinnofridsprogram och brottsförebyggande program skapar förutsättningar för att minska antalet brott och minska skadorna. Ytterligare ett kommunalt kriscentrum för kvinnor ska införas i stadens norra delar för att stödja utsatta kvinnor och avlasta de ideella kvinnoorganisationerna från det tunga sociala arbetet. Insatser för att stödja och hjälpa barn, unga och brottsoffer kvinnor ska prioriteras.
Hedersrelaterat förtryck
Insatser mot hedersrelaterat våld kräver särskild uppmärksamhet och kompetens i samverkan med socialtjänsten, förskolor och skolor samt med organisationer som arbetar mot hedersrelaterat våld. Staden ska fortsätta den dialog som inletts med etniska och religiösa organisationer om att främja jämställdhet och motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Socialtjänsten ska utveckla sin utredarkompetens i att bedöma om psykisk misshandel och bristande omsorg i hemmet kan vara hedersrelaterat.
Kampanj om riskerna för sexuellt utnyttjande på Internet
Enligt stadens sociala program för att motverka prostitutionen ska socialtjänstnämnden bedriva uppsökande arbete, stimulera samverkan och stödja stadsdelsnämnderna i kompetensutvecklingen. Arbetet mot trafficking och Internetprostitutionen ska stärkas. En särskild kampanj riktas till ungdomar för att informera om riskerna för sexuellt utnyttjande via Internet.
Nollvision för hemlösheten
En 5-årsplan
En brukarundersökning bland hemlösa ska göras i samverkan med stadsdelsnämnderna för att de hemlösas röster ska höras i planeringen, genomförandet och uppföljningen av hur vi kan nå en nollvision för hemlösheten.
Med brukarundersökningen som grund vill vi bilda en referensgrupp med hemlösa och frivilligorganisationer som tillsammans med politiker tar fram en 5-årsplan för att få bort hemlösheten.
Stark vårdkedja
Staden måste själv bli mycket bättre på att samordna sina insatser för att hemlösa ska få bostäder. Socialtjänstnämnden och stadsdelsnämnderna ska söka upp och motivera hemlösa kvinnor och män till stöd och behandling. En stark vårdkedja ska byggas upp med boendestöd i tränings- och försökslägenheter och sysselsättning för härbärgesboende med gravt missbruk och psykiska problem. Stöd- och vårdboenden ska utvecklas för olika behov och önskemål.
Rätten till bostad
En tidsgräns ska gälla för hur länge unga vuxna ska få bo på härbärge, vilket ska kombineras med en obligatorisk handlingsplan för hur det fortsatta boendet enligt boendetrappan ska utformas för den enskilde. De kommunala bostadsbolagen måste bygga fler billiga hyresrätter så att hemlösa kan få tränings- och försökslägenheter och på sikt ett eget kontrakt. Bolagen ska inte diskriminera människor med ekonomiskt bistånd vid uthyrning av lägenheter. De privata hyresvärdarna måste lämna betydligt fler försökslägenheter till bostadsförmedlingen.
Likställighet mellan kommunal och enskild verksamhet
Det måste råda likställighet mellan kommunala och frivilligorganisationernas verksamheter, och vi vill därför utvärdera organisationernas arbete med daghärbärgen och boende och jämföra med de kommunala verksamheternas resultat.
Missbruk
STAN-programmet inom områdena tobak, alkohol och narkotika är ett ambitiöst drogförebyggande program där många delar återstår att genomföra. Alla nämnder och styrelser behöver därför se över lokala handlingsplaner i samverkan med brukarorganisationer. Den gemensamma strategin för missbrukarvårdens utveckling som togs fram i ett brett samråd av föregående majoritet ska genomföras.
Insatser riktade till ungdomar och föräldrar
Socialtjänstnämndens framgångsrika information till tonårsföräldrar om alkohol och andra droger ska fortsätta med årliga kampanjer liksom information och rådgivning till unga vuxna. Planering för en utredningsavdelning vid Maria ungdom med psykiatrisk kompetens tas fram i samverkan med stadsdelsnämnderna och landstinget.
Långsiktiga vårdkedjor
Vård och behandling för människor som missbrukar ska inriktas på långsiktiga sammanhållna vårdkedjor i samverkan med den enskilde samt andra vårdgivare och organisationer.
Lots för livet
Arbetet med att minska antalet öppna drogarenor tillsammans med polisen och landstinget ska fortsätta. Det uppsökande arbetet ska stärkas och finansieringen av det framgångsrika lotsprojektet ska säkras i den ordinarie verksamheten. Erfarenheterna från samverkan med brukarorganisationen Rainbow ska tas till vara i det fortsatta arbetet med att ge marginaliserade människor bostad, arbete och fritid.
Sprututbyte
Stockholms stad ska tillsammans med Stockholms läns landsting tillsätta en utredning för att förbereda en ansökan till Socialstyrelsen om att få starta sprututbytesverksamhet för injektionsmissbrukare. En väl fungerande sprututbytesverksamhet kommer inte stå i strid med det övergripande målet om ett narkotikafritt samhälle och inte med målen att förhindra nyrekrytering till missbruk och att flera missbrukare ska upphöra med sitt missbruk. Men det förutsätter naturligtvis att verksamheten håller en mycket god kvalité. Det sprututbytesprogram som planeras ska självklart vara en del av en kontaktskapande motiverande verksamhet med en ständigt öppen dörr mot vård och behandling.
Rättvisemärkta krogar
Krogar som diskriminerar eller serverar ungdomar eller berusade ska inte få behålla sina serveringstillstånd. En rättvisemärkning ska ta fram för de krogar som inte diskriminerar. Med ”rättvisemärkta” krogar får Stockholm ökat anseende nationellt och internationellt, vilket också kommer att bidra till målet om att bli världens mest tillgängliga huvudstad år 2010.
Möjligheten att införa socialläkare utreds
En stor andel personer i socialt och ekonomiskt utsatta grupper har dålig hälsa men avstår av ekonomiska skäl från att söka vård. Socialtjänstnämnden får i uppdrag att i samverkan med landstinget undersöka möjligheten att pröva en försöksverksamhet utifrån den tidigare modellen med socialläkare som en länk för att öka tillgängligheten till vård i staden.
Bygg bort bostadsbristen för personer med olika funktionsnedsättningar
Det finns stora behov av fortsatt och intensifierad utbyggnad av olika former av boenden för personer med funktionsnedsättningar. Förutsättningarna för gruppbostad eller annan bostad med särskild service ska prövas i alla nya bostadsprojekt både för personer med fysiska, neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Socialtjänstnämnden samordnar arbetet i genomförandegruppen och regionala planeringsgrupper prövas för att öka det stadsövergripande perspektivet.
Förslag bör tas fram som säkrar utbyggnaden av boenden för människor med psykiskt funktionshinder som också har andra funktionshinder. Det är också viktigt att bidra till att utveckla olika boenden för personer med funktionsnedsättningar i yngre åldrar.
Stadsdelsnämnderna ska alltid redovisa skäl till socialtjänstnämnden om de inte bygger gruppbostäder eller stödboenden i aktuella projekt. Om det finns behov i staden men inte i stadsdelsområdet gäller det inte som giltigt skäl att inte bygga. Handikapprådets yttrande ska alltid bifogas tjänsteutlåtanden som rör bostadsprojekt.
Om det finns behov i staden som inte är tillgodosedda får socialtjänstnämnden ett utökat mandat att besluta om planering för boenden för små funktionshindersgrupper, exempelvis unga hjärnskadade eller grupper med komplexa behov där samverkan krävs med landstinget.
Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar
Kommunstyrelsens handikappråd och Funktionshindersombudsmannen (FO) flyttas till stadsledningskontoret eftersom det är stadsövergripande funktioner.
Nya resursfördelningssystemet
Det centrala kansliet för nivåplaceringar inrättades som en projektorganisation som ett led i utvecklingen av resursfördelningssystemet. Kansliet motiverades med att likställigheten skulle öka men var ett avsteg från stadens organisation, eftersom stadsdelsnämnderna har det fulla ansvaret för handläggning av ärenden.
I samband med den stora utvärderingen av systemet och kansliet är det viktigt att belysa hur nivåbedömningen kan organiseras för att både tillgodose likställigheten ur brukarnas perspektiv och stadens grundläggande principer för styrning, det vill säga att stadsdelsnämnderna har kvar det fulla ansvaret för biståndsbedömningen.
Den enskilde omsorgstagaren och hennes eller hans företrädare ska informeras om funktionsbedömningarna och resultatet av dessa samt om hur det nya systemet är tänkt att fungera. En utvärdering av systemet måste göras i stadsdelsnämnderna för att se om minskade resurser drabbar brukarna. Vänsterpartiet anser att staden måste ha en beredskap för övergångsbestämmelser.
Riktlinjer
Socialtjänstnämnden har i uppdrag att i samverkan med berörda brukarorganisationer se över riktlinjer för ledsagarservice utifrån behoven hos gravt synskadade personer. Dessutom ska översyn göras av behovet av riktlinjer för hur kommunikationsbehov ska tillgodoses vid ansökan om bistånd eller inom insatsen råd och stöd enligt LSS.
Riktlinjer behöver tas fram för att tydliggöra ansvaret för insatser för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där det idag förekommer gränsdragningskonflikter mellan socialpsykiatri och handikappomsorg.
Utveckla insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar
Kartläggning
Den kartläggning om insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar som vår föregående majoritet tog initiativ till lägger en solid grund för fortsatt utveckling av våra sociala insatser och samverkan med landstinget om andra insatser som behövs för att människor med psykiskt funktionshinder ska kunna leva ett gott liv.
Resultatet av den nyligen beslutade brukarundersökningen kommer att fördjupa kunskapen om levnadsvillkoren för människor med psykiskt funktionshinder. Nu gäller också att förvalta arvet från det utvecklingsarbete inom socialpsykiatrin som enligt FO:s årsrapport varit så påtagligt under 2006.
Ta fram en tydlig plan med kartläggningen som grund
Tydliga förbättringsområden är ökad utbyggnad av boenden, boendestöd och sysselsättning men även motivationsarbete, uppsökande och förebyggande arbete, systematisk samverkan med landstinget samt att socialtjänsten ökar sin tillgänglighet.
Med kartläggningen och senare brukarundersökningen som grund ska socialtjänstförvaltningen i samverkan med stadsdelsförvaltningarna, stadsledningskontoret och brukarorganisationerna ta fram en tydlig plan med åtgärder, tidtabell som täcker behoven samt med uppföljning inom de förbättringsområden som framkommer i kartläggningen.
Socialtjänstnämnden har ett särskilt ansvar att uppmärksamma insatser för personer med psykiskt funktionshinder i kombination med andra funktionsnedsättningar.
Sociala kooperativ
Förslag bör även tas fram för utbyggnad av sysselsättning och sociala kooperativ i samverkan med stadsdelsnämnderna. Även träfflokaler för olika målgrupper ska ingå i planeringen, eftersom ensamhet och social isolering är en svår plåga för många psykiskt funktionshindrade.
Socialpsykiatriskt kunskapscenter
Vi vill också att det sedan länge planerade socialpsykiatriska kunskapscentret ska förverkligas för att samla och analysera kunskap om sociala insatser och bidra till ett bättre resursutnyttjande. Det finns viktiga erfarenheter i olika stadsdelar som bör tas tillvara för att förbättra livssituationen för människor med psykiskt funktionshinder.
Stöd till intressepolitiskt arbete återinförs
Stödet till intressepolitiskt arbete inom handikapp- och äldreorganisationerna som den borgerliga majoriteten tagit bort ska återinföras med 1 mnkr.
Rättvisemiljard
Utbyggnaden av bostäder åt hemlösa och människor med missbruk och psykiska funktionsnedsättningar finansieras bland annat genom Rättvisemiljarden liksom vår storsatsning på förebyggande arbete för barn och unga, där det ingår kompetensutveckling, myndighetssamverkan och åtgärdsprogram.
Äldreenhet och äldreutskott
Vänsterpartier säger nej till onödig byråkrati i form av en äldrenämnd. Äldreomsorg är en del av socialtjänsten och de övergripande äldrefrågorna förutom äldreombudsmannen förs därför från äldrenämnden till socialtjänstnämnden.
Trygghetsjouren återförs till socialtjänstnämnden liksom bidragsgivning till äldreorganisationer. Äldreomsorgsinspektörerna och nutritionsenheten bildar tillsammans med övrig äldreverksamhet en äldreenhet. Socialtjänstnämnden tillförs ett äldreutskott.
Äldreenheten har hand om stadsövergripande äldrefrågor, riktlinjer och policydokument samt har en samordnande roll när det gäller planering, uppföljning, kvalitetsarbete, kompetensutveckling och utvecklingsarbete för den samlade äldreomsorgen. Dessutom ansvarar socialtjänst nämnden för samverkan med landstinget i frågor som rör staden som helhet.
Socialtjänstnämnden ska i samverkan med stadsdelsnämnderna och Micasa samordna arbetet med att bygga ut olika former av äldreboenden, kollektivhus och seniorboenden med gemensamma utrymmen för samvaro. Ett viktigt utvecklingsarbete är att finna lösningar på att bevara restaurangerna i servicehusen, exempelvis genom sociala kooperativ.
Statistik och andra uppgifter från stadsdelsnämnderna ska samlas in och sammanställas som underlag för stadens övergripande planering.
Den äldreplan som gällde 2006 ska gälla i avvaktan på en uppdatering som ska slutföras under året. Socialtjänstnämnden får i uppdrag att skyndsamt utreda ett ”golv” som inte får understigas för en grundbemanning för vård- och omsorgsboenden som ska gälla alla dagar året runt. I samband med ny upphandling av enstaka platser inom äldreomsorgen ska justeringar göras så att fristående aktörer inte behandlas bättre än kommunala, exempelvis när det gäller ersättningen för tomställda platser vid dödsfall.
Arbetsmarknad
Stadsdelsnämnderna ansvarar för de lokala arbetsmarknadsinsatserna. Ett arbetsmarknadsutskott för övergripande frågor inrättas under kommunstyrelsen och arbetsmarknadsfrågorna flyttas därför från socialtjänstförvaltningen till stadsledningskontoret.
Ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden godkänner delvis förvaltningens förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden avslår besparingarna på Maria Ungdom.
Socialtjänstnämnden anför i övrigt följande.
Vi socialdemokrater lade i vår budgetreservation för 2008 20 miljoner kronor mer på socialtjänstnämnden än vad den borgerliga majoriteten gjorde i sin budget Med vår budget hade verksamhetsplanen onekligen sett annorlunda ut och hade dessutom gett bättre förutsättningar för en mer offensiv verksamhetsplan där det skulle ha varit mer fokus på barn och unga.
Vi delar förvaltningens oro att försöks- och träningslägenheter inte finns tillgängliga i den utsträckning som behövs. Förvaltningen slår fast att ”om för få lägenheter av detta slag erbjuds blir den s.k. ’boendetrappan’ låst för individen och leder inte vidare till en egen lägenhet… personerna riskerar att bli kvar i olika boenden eller löper risk att falla tillbaks till härbärges- och uteliggarliv.” Den borgerliga politiken späder på denna låsningseffekt när man istället för att bygga nytt och använda sig av allmännyttan för att få fler försöks- och träningslägenheter, prioriterar massiva utförsäljningar.
Vi socialdemokrater är oroade över hanteringen av verksamheten på Maria Ungdom. Samtidigt som besöken på Maria Ungdoms akutmottagning har ökat med 20 procent, slår man i verksamhetsplanen fast att personalen på Maria Ungdom ska minskas med tre personer. Personalen har noterat att dagens tonåringar har allt tyngre missbruk, är våldsammare och mer psykiskt sjuka än tidigare. Dessutom är personalen oroliga för sin fortsatta verksamhet då de finansiella resurserna är oklara. Att i ljuset av detta dra ner personal är ett oacceptabelt beslut. Detta beslut går stick i stäv med den borgerliga politikens påstådda satsning på barn och unga i staden. Det är därför bra att den borgerliga majoriteten lovat att se över budgeten för att lösa denna allvarliga situation.
Borgarnas tal om besparingar på administration och lokaler, blir när det gäller socialtjänst en stor nerdragning på verksamhet för de människor som är i störst behov av resurser från samhällets sida. Neddragningarna i Socialtjänstens budget tillsammans med de nedskärningar som görs i stadsdelsnämnderna leder till ökad orättvisa. Att satsa på skattesänkningar i stället för på välfärd kostar, för den enskilde och för samhället.
I bilaga 2:1 framgår det att förvaltningen spår att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka. Det är oroande och går stick i stäv mot den ambition som den borgerliga majoriteten haft att fler ska bli självförsörjande. När fler personer är i behov av ekonomiskt bistånd visar det att den borgerliga majoriteten har misslyckats när det gäller en politik för arbete och för att bryta utanförskapet.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till budget.
Socialtjänstnämnden beslutar att till kommunstyrelsen hemställa om anslag i enlighet med Miljöpartiets förslag till budget med följande tillägg-akutboende för unga under 20 år-Maria ungdom, framförallt för att säkerställa det utåtriktade arbetet-uppsökande verksamhet dygnet runt-öka stödet till utomstående organisationer och föreningar-säkerställa familjerådgivningen så att köerna minskar-förstärkning av arbetet mot hemlösheten.
Miljöpartiet de Grönas budget för socialtjänstnämnden skulle innebära förstärkningar på flera viktiga områden.
Akutboende för unga under 20 år samt tak-över-huvud-garanti för dessa
Många barn och ungdomar lever i dag i en situations som kan betecknas som hemlöshet. Man bor hos kompisar så länge det går därefter på nattbussar eller annat liknande ställe. Denna trend måste brytas omgående. Olika metoder måste prövas. Att utöka antalet jourhem är mycket viktigt men det måste också finnas ett metodiskt arbete att nå de unga på dygnets alla timmar. Ett ställe dit man kan söka sig nattetid är värdefullt för att nå de som redan har gått för långt i sin hemlöshet och även antagligen tappat tilltron till befintliga system. Målet ska vara att denna verksamhet ska behövas endast temporärt till stabila system för att förhindra denna form av hemlöshet har utvecklats. Tak-över-huvudgarantin är viktig för att visa att vi tar detta på absolut största allvar.
Maria Ungdom
Det är av oerhörd vikt att Maria ungdom inte får en alltför snäv budget så att arbetet med ungdomarna och det utåtriktade arbetet med skolorna äventyras. Det är med oror vi ser rapporter om ökande tillströmningar till Maria ungdom. Om vi ska förhindra missbruk och till och med hemlöshet bland unga är samarbetet med skolorna av yttersta vikt. Det är skolorna som dagligen möter och/eller har någon översyn av de unga. Genom att stärka skolans personal med kunskaper är det en värdefull möjlighet att säkerställa att de unga går en positiv framtid tillmötes.
Uppsökande arbete
Det uppsökande arbetet mot målgruppen hemlösa., missbrukare och unga behövs på dygnets alla timmar. Problemen tar inte paus när andra snarare sover tvärtom. Staden akutboenden upplever också att arbetet skulle kvalitetsstärkas om stadens uppsökare fanns tillgängliga även efter kl. 24. Därutöver är det en fördel om Socialjouren får en förstärkning genom stöd av uppsökare under hela dygnet. Idag får de förlita sig på de uppsökare som finns på natten genom frivilligorganisationerna.
Organisations och föreningsstöd
De organisationer och föreningar som idag får bidrag genom socialtjänsten gör en fantastisk insats. Deras insats blir än mer värdefull då det offentliga drar ner sina verksamheter, idag på ett mycket oroande sätt. Vi vill att det ska finnas såväl möjlighet till att utöka de befintliga organisationernas anslag men även att nya föreningar ska få en möjlighet att etablera sig på stadens arena. Framförallt skulle vi vilja se att de vi-för-oss (brukar)organi-sationer som nu etableras får en chans.
Familjerådgivningen
Familjerådgivningen har mycket stor betydelse för att förebygga konflikter och vårdnadstvister. Inte minst för barnen fyller den en viktig funktion. Familjerådgivningen erbjuder även samtal till skilda föräldrapar för att de ska kunna samarbeta kring vårdnad, umgänge, boende m.m.
Bestämmelserna om familjerådgivning regleras i socialtjänstlagen 5 kap 3 §. Kommunen ska sörja för att ”familjerådgivning kan erbjudas dem som begär det”. Tillströmningen av ärenden har ökat kontinuerligt på senare tid. En familjerådgivningspeng är värd att försöka i syfte att minska kötiden. Det är dock viktigt att det inte får ses som en besparingsåtgärd utan som en möjlighet till en kvalitetsökning.
Aktiva insatser ska göras för att förhindra vräkningar. Än mer aktiva insatser måste göras från socialtjänsten för dem som riskerar vräkning om vi ska uppnå målet att vräkningar inte ska behöva förekomma. Ett samarbete mellan hyresvärdar å ena sidan och socialtjänsten och Stiftelsen Hotellhem å den andra bör upprättas så att det finns en möjlighet för en person eller familj som har problem runt bostaden att bo en period på Hotellhem under den tid som socialtjänst, andra myndigheter och det egna sociala nätverket ordnar upp de bekymmer som finns. Målet ska vara ett man kan återvända till bostaden. Om detta är svårt ska det finnas hjälp till att byta bostad.
I de fall som vräkning trots allt har varit nödvändigt är tak-över-huvudgarantin viktig som ett steg till eget boende. Det är bra att denna nu också kombineras med nödvändig biståndsbedömning på plats så att möjligheten att komma vidare från akutboende ökar och vägen-tillbaka-garanti kan realiseras.
Vi ställer rätt stora krav på den enskilde individen att samverka men vi bör kanske även reflektera mer på hur samverkan stadens olika förvaltningar och bolag samt mellan olika myndigheter fungerar. Samarbetet med landstinget kan och ska utvecklas. Antalet tvångsomhändertagningar bland hemlösa har ökat. En trend som måste brytas. Ett led i förbättrad samverkan kan vara att kommunen får möjlighet att återinrätta socialläkartjänster.
I samarbetet måste det också finnas nätverk som kan finnas med långsiktigt. En innehållsrik vardag med en värdig sysselsättning är av stor vikt. Vi vill därför se att antalet sociala företag kan öka i staden för att kunna tillgodose fler utifrån dessa behov.
Sist men inte minst är behovet av ökat brukarinflytande. Brukarna bör vara en del av besluten som tas inte bara genom brukarråd utan även i de faktiska besluten.
HVB
Den totala budgeten i Stockholms stad innebär åtstramningar även för stadsdelarna där det inte finns någon garanti att de som mest behöver kommunens tjänster genom socialtjänsten kommer att få det. Vi är mycket oroade över den eventuella utvecklingen av HVB- verksamheterna. Risken är stor att stadsdelar prioriterar andra billigare lösningar trots att detta inte alltid är det bästa för klienten. Det är viktigt att kvalitén är hög i HVB-verksamheterna som inte får tummas på enbart på grund av bristande resurser.
Ersättaryttrande
Ersättaren Cecilia Önfelt (c) lämnade följande ersättaryttrande.
Om jag hade deltagit i beslutet skulle jag ha anslutit mig till det förslag som lämnades av ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m) ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd).
Dnr 201-0002/2007
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 30 november 2007
Förvaltningsledningen bedömer att socialtjänstnämnden kommer att redovisa en ekonomi i balans verksamhetsåret 2007. Bedömningen grundas på beslut om nämndens budget till och med tertialrapport 2 2007. Sammantaget bedöms att den egna driftverksamheten kommer att redovisa ett mindre underskott om 0,8mnkr före resultatöverföring. Resultatöverföringen till 2008 uppskattas till 0,8 mnkr beroende på att Tillståndsenheten beräknas ge ett underskott som ska finansieras kommande år. Därutöver prognostiseras 15,0mnkr i outnyttjat anslag för utomlänsplacerade funktionshindrade. Dessa medel återredovisas till kommunstyrelsen i samband med bokslutet 2007.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 december 2007.
Dnr 105-0626/2007
Socialtjänstnämnden godkänner förvaltningens yttrande som svar på remissen.
Paragrafen justeras omedelbart.
Sedan 1998 finns en gemensam missbrukspolicy för länets kommuners och landstings missbrukarvård. Denna policy har haft stor betydelse för utvecklingen av missbruks-/ beroendevården i länet. I augusti 2005 beslutade Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) omsorgsberedning och landstingets hälso- och sjukvårdsutskott att ge respektive kansli och förvaltning i uppdrag att ta fram en ny policy för länets missbruks- och beroendevård.
Syftet med den nya policyn är att förtydliga och beskriva hur kommunerna och landstinget i Stockholms län ska samverka för att förebygga skador av alkohol och narkotika och för att kunna ge kvalitativt bra stöd, vård och behandling till personer med missbruk och beroende. Stadens förvaltningar anser att förslaget till gemensam policy är väl underbyggt och att det täcker in viktiga målgrupper. Det är positivt att såväl förebyggande arbete som tidiga insatser och vård- och behandlingsinsatser ingår. Dokumentet är dock framförallt en vård- och behandlingspolicy och avsnitten som behandlar förebyggande arbete och tidiga insatser kan tydliggöras ytterligare. Det är positivt att policyn tar upp att samverkan ska ske med kriminalvården.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
En revidering av policyn för att förebygga, tidigt upptäcka och behandla missbruk och beroende välkomnas då den nuvarande policyn för länets missbruks- och beroendevård är drygt tio år gammal och då mycket har hänt i staden sedan dess. De förslag på åtgärder som socialtjänstförvaltningen lyfter fram är viktiga och konkreta. Till exempel är det en nödvändighet att barnperspektivet betonas och att vårdinsatser erbjuds på olika språk.
I socialdemokraternas och vänsterpartiets budgetreservationer för 2008 finns konkreta förslag på åtgärder inom missbrukarvården både i stadsdelsnämnderna och i socialtjänstnämnden, bland annat satsningar för att förebygga drogmissbruk bland ungdomar och unga vuxna samt att prioritera vård- och behandlingsinsatser bland hemlösa personer.
I den borgerliga majoritetens budget gör man det omvända inom missbrukarvården. Där noteras istället en besparing; satsningen på vuxna missbrukare minskar. Totalt sparar majoriteten fem miljoner kronor, samtidigt som de säger sig göra en storsatsning på de hemlösa. Att majoriteten av de hemlösa är vuxna missbrukare är ett faktum, vilket gör ett sparande på fem miljoner kronor oroväckande och inte minst motsägelsefullt.
Slutligen, att policyn saknar en koppling till resurser är ett stort problem.
Ledamoten Gertrud Brorsson (mp) lämnade följande särskilda uttalande.
Samhällets insatser behöver stärkas och samordnas för att så långt som möjligt förhindra missbruk redan i tidiga åldrar.
Vi är mycket oroade över Maria ungdoms ökade tillströmning. Resurser behövs för att klara att ta emot alla som kommer dit och även för att hjälpa till att den negativa trenden bryts. Resurser behövs såväl inom verksamheten men även för att kunna arbeta med utåtriktad verksamhet tillsammans med skolorna. Att nu dra ner på resurserna så att all denna verksamhet lever på nåder är oerhört olycklig. Såsom det ser ut i dag kommer i stort alla stadsdelar och skolor att ha stora behov av stödet från Maria ungdom. Stadsdelarna har en viktig uppgift att se till att barn och unga får bli sedda och att man tidigt kan bryta det jobbiga liv många upplever att de har. Här är Maria ungdom med sin stora kompetens av stor vikt och denna får inte raseras.
Vi vill, även om det inte är vårt ansvar, passa på att trycka på behovet av att landstinget kommer tillrätta med sina kötider till BUP. Behovet av neuropsykiatriska diagnoser måste också tillgodoses innan barnen blir alltför stora. Hade detta problem inte funnits kanske inte heller Maria Ungdom idag haft så stort tryck. Det är även viktigt att se behovet av ökade resurser till skolorna såsom fritidsledare, kuratorer och psykologer. Dessa måste finnas tillgängliga för ungdomarna på deras villkor och inte begränsas till någon enstaka telefontid.
Det är mycket bra att förvaltningen trycker extra på bemötandefrågor och speciellt de kvinnor som har eget missbruk och blivit utsatta för misshandel. Här behövs kontinuerlig utbildning till all personal, inte bara de som arbetar direkt med målgruppen. Om personen utöver missbruket och misshandeln har en komplicerad social bakgrund så måste man också ta hänsyn till detta på ett ödmjukt sätt.
Dnr 105-0066/2007
Socialtjänstnämnden godkänner för sin del reviderade riktlinjer för kontaktverksamhet enligt SoL, LSS och LVU
Socialtjänstnämnden föreslår att kommunstyrelsen antar riktlinjerna att gälla omgående vid stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden.
Stadens nu gällande riktlinjer för kontaktverksamhet tillkom 1999 och antogs av kommunstyrelsen att gälla i staden fr.o.m. 2000-03-08. De nuvarande riktlinjerna brister vad gäller anvisningar för handläggning av ärenden som fordrar särskilt kvalificerade kontaktpersoner för barn och ungdomar och kontaktperson i umgängesärenden. Kontaktperson/ -familj utgör en av de mest efterfrågade stödinsatserna inom socialtjänsten, och är samtidigt en av de insatser som är svårast för kommunen att verkställa, vilket bl.a. framgår av länsstyrelsens uppföljningar av icke verkställda beslut enligt SoL. Ambitionen är att de reviderade riktlinjerna ska synliggöra, strukturera och effektivisera stadsdelsförvaltningarnas arbete med kontaktverksamheten.
Dnr 105-0622/2007
Socialtjänstnämnden godkänner för egen del stadsdelsnämndernas rapportering av ej verkställda beslut, kvartal 3 2007.
Socialtjänstnämnden överlämnar stadsdelsnämnderas rapportering av ej verkställda beslut till kommunfullmäktige.
Enligt socialtjänstlagen (SoL) är kommunerna skyldiga att till länsstyrelserna anmäla alla gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte verkställs inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringsskyldigheten gäller även beslut som inte verkställts på nytt efter det att verkställigheten avbrutits.
Kvartal 3 2007 rapporterade stadsdelsnämnderna och enheten för hemlösa totalt 21 beslut som inte verkställts inom tre månader. Inom stadens omsorg om personer med funktionsnedsättning redovisades 6 inte verkställda beslut och 0 avbrott i verkställigheten, inom stadens individ- och familjeomsorg 12 inte verkställda beslut och 3 avbrott. Av de totalt 21 beslut som rapporterades avsåg 19 beslut kontaktperson och kontaktfamilj. Det är därför angeläget att stadsdelsnämnderna följer upp de egna arbetssätten kring beslut och verkställighet vad gäller kontaktperson/ -familj. Jämfört med närmast föregående kvartal är antalet beslut som inte verkställts inom tidsgränsen tre månader oförändrat. Inom omsorg om personer med funktionsnedsättning har antalet inte verkställda beslut minskat, samtidigt som det ökat inom individ- och familjeomsorg.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 november 2007.
Det är glädjande att förvaltningen på olika sätt nu tar krafttag för att höja kvalitén i arbetet med kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Vi kan även konstatera att det skäl som stadsdelsnämnderna åberopar i rapporten är resursbrist. Detta är en självklar följd av nedskärningar i stadsdelsnämnderna på grund av den borgerliga majoritetens satsning på skattesänkning i stället för satsningar på utsatta barn, ungdomar och vuxna.
Dnr 442-0579/2007
Socialtjänstnämnden beslutar att enheten Skuldrådgivningskonsulterna avvecklas från 2008-01-01.
Sedan 1995 har staden haft en verksamhet som riktar sig till stadsdelsförvaltningarnas budget- och skuldrådgivare. Under år 2000 skedde en övergång till hel intäktsfinansiering. Enheten benämns idag Skuldrådgivningskonsulterna. Stadsdelsförvaltningarna och Enheten för hemlösa har abonnerat på Skuldrådgivningskonsulternas tjänster. Ett flertal stadsdelsförvaltningar har aviserat att man fortsättningsvis inte kommer att kunna prioritera de insatser som kommit dem till del via Skuldrådgivningskonsulterna. I och med att en ny skuldsaneringslag trätt i kraft i januari 2007, har Konsumentverkets servicefunktion i förhållande till kommunernas budget- och skuldrådgivning förtydligats och utökats. Stadsdelsförvaltningarna har både rätt och möjlighet till ett utökat stöd från Konsumentverket liknande det man fått via Skuldrådgivningskonsulterna. Förvaltningen föreslår att enheten avvecklas från 2008-01-01.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 november 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) förslag till beslut.
Socialtjänstnämnden begär en budgetjustering för att täcka kostnaden för två tjänster.
En effektiv budgetrådgivning och skuldsanering är en viktig förebyggande insats som skyddar mot vräkningar och betalningsanmärkningar och kan ge en ny chans till alla dem som idag inte orkar med att få ihop sin dagliga ekonomi.
Mot den bakgrunden är det beklagligt att ett flertal av stadsdelsnämnderna aviserar att de inte längre har kommer att kunna prioritera att köpa insatser från skuldrådgivningskonsulterna, trots att man varit mycket nöjd med det stöd som enheten gett. Ytterst är detta ett resultat av den skattesänkning som de borgerliga partierna har genomfört i Stockholms stad.
Om majoriteten inte hade fört över 91 miljoner kronor till Jobbtorgen från anslaget för ekonomiskt bistånd hade situationen naturligtvis varit en annan. Då hade stadsdelsnämnderna både haft råd att värna en skälig levnadsnivå för de som tvingas leva på ekonomiskt bistånd och kunnat fortsätta att anlita den uppskattade konsultrådgivningen.
Budgetrådgivarna saknar oftast kollegor med samma yrke i stadsdelsnämnderna och har därför behov av en snabb och lättillgänglig rådgivning och utbildning. Ingen tror väl att Konsumentverkets stöd och utbildning kan vara lika tillgänglig som socialtjänstförvaltningens egen enhet, som dessutom känner till de lokala förhållandena.
Ledamoten Lena Kling (fp) lämnade följande särskilda uttalande. Vice ordföranden Karin Rågsjö (v), ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) och ledamoten Gertrud Brorsson(mp) anslöt sig till uttalandet.
En fungerande skuldrådgivning är viktig för våra invånare, inte minst för de personer som är mest utsatta. Därför är det viktigt att ständigt följa utvecklingen av skuldrådgivningen i hela staden så att dessa personer får det stöd de behöver.
Dnr 405-0608/2007
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Uppsökarenheten för vuxna genomförde 2007-10-18 uppsökande arbete under en hel natt i samarbete med inbjudna uppsökare från stadsdelsförvaltningar/Enheten för hemlösa i syfte att kartlägga behovet av uppsökande arbete vid olika tider på dygnet. Det totala deltagarantalet uppgick till 67 personer. En rapport från det uppsökande arbete som genomfördes 2007-10-18 har utarbetats och biläggs tjänsteutlåtandet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 november 2007.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) lämnade följande särskilda uttalande.
Stockholmsnatten var ett lyckat initiativ av Uppsökarenheten som på detta sätt även manifesterade vikten av ett strukturerat uppsökande arbete i Stockholm. Det är därför en uppenbar brist att den uppsökande verksamheten inte klarar sina budgetramar utan projektbidrag. Uppsökande verksamhet ska självklart ha en budget som inte är beroende av projektmedel för att överleva.
Dnr 113-0580/2007
Socialtjänstnämnden godkänner kvalitetsgarantierna.
Verksamheter inom förvaltningen som vänder sig direkt till brukarna/medborgarna har formulerat kvalitetsgarantier utifrån stadens kvalitetsstrategi. Socialtjänstnämnden ska årligen godkänna aktuella kvalitetsgarantier. Uppföljning av kvalitetsgarantierna harhög prioritet i verksamheterna. Verksamheterna har olika sätt och metoder för denna uppföljning.
Dnr 119-0578/2007
Socialtjänstnämnden beslutar för egen del att en arbetsgrupp sätts samman med kompetens att organisera och driva ett samordningsprojekt avseende kameraövervakning av brottsbelastade platser.
Socialtjänstnämnden beslutar för egen del att behålla nuvarande policy och att en ny policy tas fram i samband med samordningsprojektet.
Socialtjänstnämnden och trafik- och renhållningsnämnden har i 2007 års budget fått i uppdrag att utreda frågan om samordning när det gäller kameraövervakning på brottsbelastade platser. Trafik- och renhållningsnämnden har i samband med detta fått i uppdrag att ta fram en ny policy för denna kategori av frågor.
Kameraövervakning på allmän plats i brottsförebyggande syfte är ett komplext fenomen. En satsning på samordning när det gäller kameraövervakning i Stockholms stad i brottsförebyggande syfte bör därför föregås av en mer grundlig genomlysning av frågan. Detta bör göras tillsammans med de olika aktörer som har relevant kompetens när det gäller förutsättningarna och som ska medverka i den framtida samordningen. Denna kunskapsgenomgång bör sedan ligga till grund för en policy. Fram till dess bör den nuvarande gälla som är väl avvägd och fungerar bra. Nästa steg bör vara att under strukturerade former undersöka och vetenskapligt utvärdera ett litet antal begränsade försöksprojekt utifrån en variation i syften, miljöer, brottslighetens struktur, teknik och organisation.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 september 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp), ledamoten Dikran Dison (kd) lämnade följande särskilda uttalande. Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) och ledamöterna Elisabeth Brandt Ygeman m.fl. (s) anslöt sig till uttalandet.
Det är positivt att en grupp tillsätts för att arbeta med frågan om kameraövervakning, så att nämnden har ett bra underlag, när den framöver ska ta ställning till olika frågor rörande kameraövervakning. Gruppen bör i sitt förslag till policy särskilt beakta integritetsfrågorna.
Vi vill betona vikten av att tillstånd för kameraövervakning görs från fall till fall så att hänsyn till nytta kontra integriteten kan noga avvägas samt att man överväger var och hur kameraövervakningen görs.
Alla former av generella tillstånd är vi starkt kritiska till
Dnr 105-0330/2007
Socialtjänstnämnden godkänner för egen del i huvudsak föreslagna ändringar av riktlinjerna för handläggning av adoptionsärenden.
Socialtjänstnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar anta förslaget att gälla för socialtjänsten i Stockholms stad.
Formuleringen ”givarland” byts i förekommande fall ut till ”ursprungsland”
Redan innan den första personliga kontakten handläggaren har med den/de adoptionssökande, bör staden ha skickat ut MIA:s oberoende skrift "Så går det till att adoptera" samt deras information om de olika svenska auktoriserade adoptionsorganisationerna. På så sätt erhåller alla blivande adoptanter likvärdig och opartisk information från ansvarig myndighet.
Stadsdelsförvaltningen ska informera om ”adoptionsorganisationernas väntetider och krav”. Här finns exempel från verkligheten där handläggarna på familjerätten har dålig och ofta felaktig information om de olika organisationerna. Ett tydligare samarbete med dessa behöver säkerställas så att relevant information förmedlas till de sökande.
För att i så stor omfattning som möjligt förhindra att adoptioner genomförs på felaktiga grunder är det viktigt att staden har väl fungerande rutiner för att följa upp, utreda och dra lärdomar av adoptioner där det i efterhand visat att det funnits brister i utredningsarbetet.
Stadens riktlinjer är anpassade efter Regeringsrättens domar per den 2007-11-12 (mål nr 570-07 och 828-07) som slår fast vilken bedömning av de sökandes ålder som ska gälla. Domarna innebär att medgivanden inte bör ges till personer som vid ansökningstillfället är äldre än 42 år, men att undantag kan göras. Vi anser att det vore olyckligt om konsekvenserna av dessa domar innebär minskade möjligheter för äldre barn att bli adopterade av svenska föräldrar. Socialtjänstförvaltningen bör därför noga följa utvecklingen för adoptioner av just äldre barn.
Socialtjänstförvaltningen har haft social- och arbetsmarknadsrotelns uppdrag att revidera stadens riktlinjer för handläggning av adoptionsärenden. Dessutom har lagen om obligatorisk föräldrautbildning inför internationell adoption gett anledning till en revidering. Ändringarna handlar i huvudsak om skyldigheten att anordna ett personligt informationssamtal i början av alla ärenden, om tydliga rutiner för adoptivföräldrautbildningen, om när en utredning bör inledas, om personlig lämplighet, om ålderns och nätverkets betydelse vid beslut om medgivande samt om uppföljning och erbjudan om fortsatt stöd under uppväxten. Ändringarna syftar till att förstärka barnperspektivet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 november 2007.
Ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) framlade ett förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag till beslut.
Vice ordförande Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd) förslag till beslut.
Vice ordförande Karin Rågsjö (v) och ledamoten Gertrud Brorsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden bifaller i huvudsak förvaltningens förslag till revidering.
Ett tillägg görs i riktlinjerna om att medgivande till adoption kan ges till sökande som är högst 50 år om barnet är äldre än 5 år.
Socialtjänstnämnden anför därutöver följande.
Inledningsvis vill vi uttrycka förvåning över att kommunstyrelsen ännu inte har fattat beslut om det förslag till förändrade riktlinjer som socialtjänstnämnden beslutade om redan den 26 april 2006. Förvaltningen skriver att orsaken kan vara att det aldrig kom till stånd ett förslag från socialtjänstnämnden till kommunstyrelsen att anta förslaget till nya riktlinjer. Det är en förklaring som är svår att förstå eftersom nämndens förslag enligt protokoll i Insyn innehöll just en beslutsats om att föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget.
När det gäller det nya förslaget anser vi att det är bra att riktlinjerna sätter barnen i fokus. Det är det adopterade barnets behov som ska styra möjligheterna att adoptera. Barn som adopteras är mer sköra genom att de under den första tiden i sina liv har varit utsatta för separationer från sin ursprungsfamilj. Alla forskare är idag ense om anknytningens betydelse för barns utveckling, just därför måste de adopterade barnens behov av stabila, kärleksfulla och flexibla föräldrar garanteras.
De som ska prövas som möjliga adoptivföräldrar ska självklart bemötas på samma sätt i alla stadsdelsnämnder. Utredningarna ska vara uppbyggda efter samma principer och ingen stadsdelsnämnd ska kunna skaffa sig ett eget förhållningssätt eller egen kultur utifrån handläggarnas egna synpunkter. Kunskap om barns behov och utveckling ska vara basen i de utredningar som görs.
Dessutom fordras det en stor respekt inför de sökande som också befinner sig i en situation som är ytterligt känslig. Att bli bedömd om man ska godtas som blivande föräldrar eller inte är väldigt känsligt. Det är alltid individer som ska bedömas. Ekonomi, ålder, arbete, erfarenhet av barn, nätverk och kön ska vägas in men även kvinnors och mäns förmåga till empati, kärlek till ett barn och förmåga att sätta det blivande barnet i fokus.
Ålder är en flera parametrar som ska vägas in. Men ålder borde inte vara viktigare än exempelvis erfarenhet av barn eller socialt nätverk. Självklart ska inga personer som är äldre än 50 år få adoptera små barn, däremot kan pigga 50-åringar bli mycket bra adoptivföräldrar till något äldre barn. Den individuella bedömningen måste vila på ett bredare underlag och inte fokusera på ålder. Kanske en personlighetstest skulle vara bättre
Om jag hade deltagit i beslutet skulle jag ha anslutit mig till det förslag som lämnades av ordföranden Ulf Kristersson m.fl. (m), ledamoten Lena Kling (fp) och ledamoten Dikran Dison (kd).
Dnr 101-0658/2007
Socialtjänstnämnden väljer följande ledamöter och ersättare till individutskottet under 2008.
Ledamöter
Kerstin Gustavsson (m), ordförande
Gertrud Brorsson (mp), vice ordförande
Bengt Carlsson (m)
Petter Lindfors (m)
Malin Dahlberg Markstedt (s)
Ersättare
Tina Gashemi (m)
Maryam Barkadehi (fp)
Jackie Nylander (v)
Dnr 101-0659/2007
Socialtjänstnämnden väljer följande ledamöter och ersättare till tillståndsutskottet under 2008.
Peter Lundén-Welden (m), ordförande
Elisabeth Brandt Ygeman (s), vice ordförande
Christina Elffors-Sjödin (m)
Patrik Silverudd (fp)
Ulf Segander (m)
Stefan Nilsson (mp)
Dnr 101-0660/2007
Socialtjänstnämnden väljer följande ledamöter och ersättare till organisations- och föreningsutskottet under 2008.
Jonas Nilsson (m), ordförande
Karin Rågsjö (v), vice ordförande
Lena Kling (fp)
Dikran Dison (kd)
Adbo Goriya (s)
Jonas Naddebo (c)
Gertrud Brorsson (mp)
Socialtjänstnämnden beslutar lägga följande ärenden till handlingarna.
Protokoll från socialtjänstnämndens sammanträde den 22 november 2007 justerat den 26 november 2007.
Protokoll från handikapprådets sammanträde den 6 december 2007 justerat den 7 december 2007.
Protokoll från individutskottets sammanträde den 15 november 2007 justerat den 19 november 2007.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 15 november 2007 justerat den 20 november 2007.
Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation med dnr 307-0034/2007 och dnr 307-0624/2007.
Inkomna handlingar till socialtjänstnämnden perioden den 7 november 2007 till den 21 november 2007.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 23 november 2007 justerat den 29 november 2007.
Socialtjänstnämnden överlämnade förvaltningsuppdraget ”Genomför en genomlysning av Stockholms samlade insatser för barn som far illa” till förvaltningen för beredning.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (v) lämnade i anslutning till detta följande protokollsanteckning.
Utredningen om barn som far illa är en mycket viktig utredning. Det är därför jag reagerar starkt över att uppdraget inte är tydligt finansierat. Ska uppdraget genomföras under 2008 fordras en budget för 3 anställningar, köp av flertalet utvärderingar, köp av flertalet kartläggningar, köp av forskning samt köp av övrig kompetens.
Detta ska dessutom ses i sitt sammanhang där socialtjänstförvaltningen har ett sparbeting på drygt 30 mnkr och stadens arbete med individ- och familjefrågor kommer att få stora sparbeting under 2008. Kvalitén på Stockholms sociala arbete är i hög utsträckning en resursfråga, detta kommer förmodligen att synas i utredningen.
Förvaltningschef Dag Helin informerade om följande.
Det har framställts ett flertal olika cd som ger handläggarstöd inom områdena funktionshinder och socialpsykiatri.
Socialtjänstnämnden har fått en utmaning från Skarpnäcks Care AB som vill överta driften av Bandhagshemmet och Linden. Förvaltningen återkommer till nämnden i januari med ett tjänsteutlåtande där nämnden får ta ställning om verksamheterna ska upphandlas i konkurrens.
Ersättaren Cecilia Önfelt (c) avslutar sitt uppdrag i socialtjänstnämnden och tackade för tiden i nämnden.