Sammanträde 2005-12-15

Stadsdelsnämnden beslöt vidare att protokollet skulle justeras 2005-12-22.

Anmäldes, att stadsdelsnämndens protokoll 11/2005 från 2005-11-17 blivit justerat 2005-11-24.

Ordföranden hälsade Gabriella Mathur, ny ersättare för kd, välkommen till stadsdelsnämnden.

_______________________

Anmäldes inkomna medborgarförslag

a. Maskinell spårning av skidbanor.
(D nr 304 – 493/05)

b. Förslag att ändra stadsdelsnamn så att Hjulsta finns med i namnet.
(D nr 010 – 492 / 05)

BESLUT

1. Medborgarförslagen överlämnas till förvaltningen för beredning.

__________________________

Förelåg tjänsteutlåtanden 2005-12-08, del 1 och del 2.

(Dnr 102 – 500 / 05)

ÄRENDET

Till stadsdelsnämndernas ansvarsområde hör kommunal förskoleverksamhet, skol-barnsomsorg, grundskola och obligatorisk särskola. Vidare ingår äldreomsorg, omsorg

om personer med funktionshinder, individ- och familjeomsorg. socialpsykiatri, fritids- och kulturverksamhet, barn- och ungdomsverksamhet, Agenda 21, mottagning och introduktion av flyktingar, viss tillsynsverksamhet, enklare bygglov och markupplåtelser, konsument-vägledning, stadsmiljö t.ex. skötsel av gator och parker, ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknadsåtgärder.

I ärendet föreslog förvaltningen

att föreliggande förslag till verksamhetsplan och budget för 2006 godkänns och del 1 överlämnas till kommunstyrelsen,

att förslag till resultatenheter och fördelning av budget fastställs,

att omslutningsförändringar inom anslag 1 får göras med +86,6 Mkr och inom anslag 2 med –2,7Mkr,

att begära 0,8 Mkr för rörligt team,

att begära 0,6 Mkr för dagverksamhet för hemlösa inom socialpsykiatrin,

att begära 1,1 Mkr för utbyggnad av boende för hemlösa,

att förslaget till externpriser fastställs,

att hemställa om medel ur kommunstyrelsens medelsreserv för särskilda låglönesatsningar samt att godkänna omorganisationen av Integration och Utveckling samt stadsdelsdirektörens kansli.

YRKANDEN

Ledamoten Nils Thulén (s) yrkade gemensamt för s+v+mp bifall till förvaltningens förslag.

Ledamoten Ole-Jörgen Persson (m) yrkade avslag till förvaltningens förslag till VP för 2006 samt framlade eget förslag till beslut (se reservation från m) och yrkade bifall till detta.

Tjänstgörande ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade avslag till förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2006 samt framlade eget förslag till beslut (se reservation från fp) och yrkade bifall till detta.

Ledamoten Patrick Simonson (kd) yrkade avslag till förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2006 samt framlade eget förslag till beslut (se reservation från kd) och yrkade bifall till detta.

BESLUTSGÅNG

Ordföranden ställde yrkandena under proposition och fann att det fanns majoritet för förvaltningens förslag.

BESLUT

1. Föreliggande förslag till verksamhetsplan och budget för 2006 del 1 och 2 godkänns samt del 1 överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom.

2. Förslag till resultatenheter och fördelning av budget fastställs.

3. Omslutningsförändringar inom anslag 1 får göras med + 86,6 Mkr och inom anslag 2 med -2,7 Mkr.

4. För rörligt team begärs 0,8 Mkr.

5. För dagverksamhet för hemlösa inom socialpsykiatrin begärs 0,6 Mkr.

6. För utbyggnad av boende för hemlösa begärs 1,1 Mkr.

7. Externpriser fastställs enligt bilaga 7.

8. För särskilda låglönesatsningar under 2006 hemställes om medel ur kommunstyrelsens medelsreserv.

9. Omorganisationen av Integration och Utveckling samt stadsdelsdirektörens kansli godkänns.

Reservation anmäldes av ledamöterna Ole-Jörgen Persson, Christer Grunder och Markku Sirviö (alla m) enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat

Att avslå förvaltningens förslag till VP för 2006

Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till budget och verksamhetsplan som bygger på de ramar Moderata Samlingspartiet föreslagit i stadens budget

Att be förvaltningen ta initiativ till att varje skola i stadsdelen ska ha en kontaktpolis i syfte att minska klyftan mellan polis och skola. Genom att träffa ungdomar i vardagen i skolan får polisen en utmärkt möjlighet att arbeta brottsförebyggande

Att uppdra åt förvaltningen att införa ett system där föräldrarna omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande från skolan via telefon, SMS eller e-post

Att be förvaltningen återkomma med ett ärende till nämnden där det tas initiativ till en belysningsplan för stadsdelen. Målet är att lysa upp mörka gångvägar, skolgårdar, parker o.s.v. för att öka tryggheten och minska kriminaliteten

Att jobbgaranti införs som innebär att en person som blir arbetslös och söker försörjnings-stöd, i stället ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som ej tar erbjudet arbete skall inte erhålla försörjningsstöd

Att fler aktörer, företag och entreprenörskap prioriteras och stimuleras inom förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade

Att varje elev och dennes föräldrar ges valfrihet och verkligt inflytande

Att det görs en särskild satsning för att öka stödet till barn med särskilda behov

Att skolan görs säkrare genom exempelvis bemannade entréer och kodlås.

Att klotter saneras omedelbart och större möjligheter för skolan införs att videoövervaka byggnaderna.

Att kundvalssystem införs och makten flyttas från myndigheten till de äldre och deras anhöriga att välja var man vill bo

Att biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende och lämnas alltid skriftligt

Att kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela stadsdelen ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman

Att de möjligheter som informationsteknologin tillhandahåller utnyttjas och stadsdelens äldre erbjuds information om stadens äldreomsorg och äldreomsorgskatalog om olika vårdalternativ via länk från stadens hemsida

Att brotts- och drogförebyggande arbetet intensifieras genom samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst

Att skolornas Alkohol-Narkotika-Tobaksundervisning (ANT) moderniseras och prioriteras

Att be förvaltningen återkomma med ett ärende till nämnden där det tas initiativ till att alla som utnyttjar tunnelbanan eller andra offentliga miljöer får dagligen veta om stadsdelens rutiner hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp

Att en jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning

Att be förvaltningen ta initiativ till att genom relativt enkla medel såsom extra städning
och blomsterutsmyckning lyfta upp nedgångna och tråkiga miljöer i Tensta inför Bo-Mässan 2006

---------

Att därutöver anföra följande:

Vi lever i en fantastisk stad – en stad som har alla möjligheter att leda utvecklingen i Sverige och i vår del av Europa.

Spånga-Tensta är en stadsdel med speciella förutsättningar, speciella problem men även med unika möjligheter. Befolkningens kompetens, arbetsvilja och kulturella diversitet ger oss möjligheten att ha en stark framtidstro och optimism. Skall vi lyckas däremot krävs en ny politik som sätter individen i centrum och där stora – men misslyckade – integrationsprojekt ersätts av en tilltro till den enskilde individens förmåga att själv skapa sig ett gott och rikt liv.

Stockholm är Sveriges huvudstad och borde vara Sveriges ekonomiska motor. Det förpliktar att vara den enda riktigt stora staden i ett land. Kraven på politiken i Stockholm är höga. För att få förtroendet att styra Stockholm krävs det ledarskap och förmåga samt idéer om hur Stockholm ska utvecklas.

Vi moderater har idéer för Stockholm såväl som för Spånga-Tensta. Vi vill se ett Stockholm där fler än i dag bor, utbildar sig och arbetar. Vi vill att Stockholm ska vara inte bara landets huvudstad utan den mest drivande, mest kreativa staden i norra Europa. Vi vill att den kommunala servicen i Stockholm ska vara av hög kvalitet och att invånarna själva ska kunna välja mellan en rik flora av utförare. Vi vill också ha ett Stockholm där vi alla kan känna oss trygga och säkra.

Arbete istället för bidrag

Allt färre ser kopplingen mellan egen insats och egen utkomst. Jobb är inte något man blir tilldelad utan något man skaffar sig. Flit och ansträngningar premieras inte tillräckligt. Att upprätta värdet av det entreprenörskap som en gång skapade landets välstånd är ett absolut krav. Ett mänskligt samhälle kan bara byggas när alla som kan arbeta har en meningsfull sysselsättning och försörjer sig själva.

De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många arbetsgivare och lediga jobb är unga och invandrare. Detta märks speciellt i vår stadsdel. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger.

I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år.

Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I social-demokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås att flyttas till utgången av 2007.

I Spånga-Tensta lyckas majoriteten innevarande år – på trots av ökade anslag till försörjningsstöd – inte att hålla den egna uppsatta budgeten.

För att lyckas med målet att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb.

Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, i stället ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte beviljas socialbidrag.

För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete.

Plusjobben snedvrider arbetsmarknaden då de bara gäller inom den offentligt verksamhet.

Det ekonomiska biståndet i vänstermajoritetens budget minskar i Spånga-Tensta år 2006 med 4, 7 miljoner. Redan i år beräknas kostnaderna överstiga budgeten med 6 miljoner.

Vänstermajoriteten har totalt lämnat åt sitt öde de 40 % av alla hushåll i stadsdelen som har någon form av arbetshinder, långtidsjuka, har missbrukarproblematik och annat.

----

Valfrihet för kvalité

Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter, ska öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola samt annan barnomsorgsverksamhet.

Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskola och annan barnomsorg, som inom skolan, äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen ska vara gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.

Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.

En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.

Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas.

Omsorg om funktionshindrade med individen i centrum

Stadens omsorg om funktionshindrade ska hålla hög kvalitet. Arbetet ska präg­las av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kom­petensutveckling och inflytande är ledord.

Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funk­tionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.

Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälp­medel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå för­ändring.

De funktionshindrade och deras anhöriga ska i mycket högre grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångspunkt är att stadens verksamheter är till för dem.

En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att genom valfrihetssystem öka deras makt över sitt eget liv. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta gäller oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.

Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att männi­skor är olika och har olika behov och mål.

Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och av­lösarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de särskilda boendeformerna.

Full etableringsfrihet och lika villkor ska råda mellan kommunala och enskilt drivna alternativ. Valfrihet och en mångfald av aktörer ger också fler arbetsgi­vare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medar­betare. Sammantaget höjer detta kvaliteten inom omsorgen.

Funktionshindrade ska garanteras ett gott boende utifrån den enskildes behov. Bristen på platser i gruppboenden leder bland annat till att unga vuxna tvingas bo kvar på elevhem, trots att de behöver och önskar bo med andra vuxna män­niskor i gruppboende. Andra bor kvar hemma hos sina föräldrar. Det finns även ett stort behov av gruppboende, service/stödboende för gruppen psykiskt funktionshindrade.

Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betyd­ligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när platsbristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en god utbygg­nad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder. I sammanhanget är det av stor vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen.

En väl fungerande vård bygger på samverkan. Det är numera möjligt för lands­ting och kommuner att bilda gemensamma nämnder för samverkan kring vissa verksamheter. Stockholms stad och Stockholms läns landsting bör snarast inleda arbetet med att skapa gemensamma nämnder för att hantera den psykiatriska vården. Gemensam planering, finansiering och personalteam inom exempelvis psykiatrin skulle skapa förutsättningar för en effektiv samordning av de olika aktörernas insatser.

Stadens IT-system behöver förbättras för att underlätta för medborgarnas val, inte minst är detta av central betydelse för funktionshindrade. Handikapp får aldrig vara ett hinder för att kunna ta del av vilka alternativ det finns att välja mellan. Det bör vara en självklarhet att alla stockholmare på ett enkelt sätt har möjlighet att ta del av stadens verksamhet och jämföra den med andra enheter, kommunala såväl som enskilt drivna.

Offentligt tillgängliga kvalitetsregister ska införas där brukare och anhöriga själva kan se nyckeltal och utvärderingar på samma sätt som hur verksamhe­terna fungerar.

Lagen om särskilt stöd (LSS) är en rättighetslag där statsmakten genom lag­stiftningen garanterar den enskildes rättigheter. Med en sådan lagstiftning är det naturliga att regeringen också övertar det fulla ekonomiska ansvaret för LSS-verksamheten. Så är inte fallet i dag.

Dagens system med en bristfällig statlig finansiering kombinerad med ett mel­lankommunalt utjämningssystem inom LSS leder till att kommuner, likt Stock­holm, som har haft en ambitiös målsättning avseende utbyggnad av bostäder för funktionshindrade och därmed blivit attraktiva som bostadsort påverkas negativt. Det bör införas ett nationellt, statligt finansierat pengsystem för LSS.

Vänstermajoriteten gör väldigt lite för de funktionshindrade. Socioekonomiska fördelnings-nycklarna för 2006 för omsorg om funktionshindrade medför mindre resurser tex. för personliga assistenter Det är också anmärkningsvärt att funktionshindrade får minskade anslag med 3,4 miljoner kronor 2006 på grund av socioekonomiska fördelningsnycklar. De får ingen höjning av schablonen. 2005.

Försämringen pågick redan 2005. Verksamheten går med förlust trots att i budget 2005 tillfördes verksamhetsområdet 2 miljoner kronor från bufferten. Underskott beräknas i år till ca 4 miljoner kronor.

En skola med kunskap i fokus

Vår utgångspunkt är att varje elev är unik. Alla har sina egna visioner, mål och talanger.

Kärnan i den moderata grundvärderingen är tron på att varje människa har förmågan och viljan att forma sitt eget liv utifrån sina egna önskemål.

Men det är inte bara den enskilde individen som har nytta av en väl fungerande skola. Välutbildade medborgare är viktigt för både den ekonomiska tillväxten och för att skapa det goda samhälle med engagerade och ansvarstagande samhällsmedborgare som vi vill ha. Det är därför vi moderater prioriterar skolan.

Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.

Vi moderater satsar 26 miljoner kronor mer än socialdemokraterna på skolan i vårt förslag till budget för 2006. Pengarna används till en satsning i grundskolans skolår 0-3. Målet är att alla 7-åringar i Stockholm ska kunna läsa.

Vi vill att dagens förskoleklass blir ett nytt obligatoriskt grundskoleår - ett ”år 0” som påbörjas året barnet fyller 6, men med rätt att börja från och med det år barnet fyller 5.

Vår utgångspunkt är att eleverna ska börja skolan när föräldrar och skolan bedömer att barnet är moget för det och lämna skolan först när de klarat kunskapsmålen. Det avgörande är inte att alla når målen på samma sätt, eller att det tar exakt lika lång tid för alla. Individuell skolstart kan bidra till bättre resultat för berörda elever.

Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Men i Stockholm tvingas nu flera skolor att avskaffa de sista speciallärarna och spara in på eleverna med störst behov av stöd. I vissa fall tvingas elever till särskilda studiegrupper i andra skolor istället för att få det stöd de har rätt till i den skola där de går. För att komma till rätta med problemen vill vi införa en likvärdighetsgaranti för att säkerställa att alla barn får en rättvis bedömning – oavsett var i staden deras föräldrar bor. Samtidigt gör vi moderater en särskild satsning i vår budget för 2006 på 10 miljoner kronor för att öka stödet till barn med särskilda behov.

Föräldrarna skall ha ökat inflytande över barnomsorgen. Deras val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av barnomsorg i Stockholm. För att möjliggöra detta införs under 2006 en barnpeng. Pengen kan användas till en plats i förskolan, men även till familjedaghem. Samtidigt får stockholmarna samma möjlighet som Nacka- och Sollentunaborna att bli dagbarnvårdare åt egna barn. Barnpengen ska gå direkt till förskolan eller familjedaghemmet för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående utförare.

Förskolan bör få en mer pedagogisk inriktning och stimulera utveckling och lärande med ett lek- och lustfullt sätt. Bokstäver och siffror kan vara lika vanliga leksaker i förskolan som spadar och bollar. Förskolan behöver klara mål, både för verksamhetens och för barnens pedagogiska utveckling. Vi höjer därför i vårat förslag till budget för 2006 förskole-schablonen med 6,1 procent för att göra det möjligt att anställa fler förskollärare.

Genom nya nationella prov eller återinförda egna Stockholmsprov ska elevens kunskapsläge jämfört med målen göras tydliga. Proven i år 2 ska ha fokus på läsförståelse så att vi tidigt fångar upp de elever som inte når målen. I år 5 ska proven särskilt inriktas på räkning för att fånga upp de elever som har svårt med matematiken. I år 8 ska proven ske brett så att vi fångar upp de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet.

Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Stadens skolor ska vara skyldiga att för elever och föräldrar beskriva elevens utveckling och att specificera behov av extra tid eller stöd. Verktygen för detta är elevens individuella utvecklingsplan, men vi vill också ha obligatoriska skriftliga omdömen från det att eleverna börjar skolan. Staden ska samtidigt uppvakta regeringen om att bli försökskommun med betyg senast från år 5.

Skolan ska som alla andra arbetsplatser i Stockholm vara trygg och säker. Föräldrarna ska veta att deras barn är trygga i skolan. Det kan inte längre vara fritt fram för våldsverkare och vandaler i skolorna. Skolan ska göras säkrare genom bemannade entréer och kodlås. Vi vill också ta krafttag mot den omfattande skadegörelsen. Klotter ska omedelbar saneras och större möjligheter för skolan att videoövervaka byggnaderna ska införas.

Sedan socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk på gymnasiebetygen har skolket ökat kraftigt i gymnasieskolan. För att vända denna negativa utveckling vill vi åter införa redovisning av skolk i betygen – i både grund- och gymnasieskolans terminsbetyg. Föräldrarna ska också omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande via telefon, SMS eller e-post.

Vi vill göra en särskild satsning på att förenkla föräldrarnas vardag genom en gemensam webbportal där de kan ansöka om barnomsorg, söka information om och jämföra olika alternativ, anmäla sig till önskad skola/förskola/familjedaghem och följa platstillgång och antagning. För staden innebär det samtidigt mindre kostnader för administration, papper och porto, en bättre överblick över planering och prognoser samt enklare möjligheter till kommunikation med brukare (information, brukarundersökningar, utvärderingar m.m.).

Det finns stark strävan inom vänstermajoriteten att lägga ned särskola.

Särskoleverksamhet går med underskott i vänstermajoritetens budget för 2006.

Äldreomsorg – kvalitet genom valfrihet

En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum.

Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt, individualisering, trygghet och valfrihet. Alla äldre är individer och har olika behov och önskemål om boende på äldre dagar. Det är därför viktigt med ett brett spektrum av olika äldreomsorgsverksamheter som äldrepengen kan användas till men även att tilläggstjänster kan köpas utöver pengen. För många äldre kan ensamheten vara ett stort problem. Därför är det angeläget med boenden där äldre kan träffas och umgås, även om omsorgsbehoven inte är mycket tunga. Självfallet ska inte heller äkta makar säras åt på grund av att deras omsorgsbehov skiljer sig.

Genom införandet av kundvalssystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndig-heten till de äldre och deras anhöriga. Valfriheten ger också den äldre ett ökat inflytande.

Den äldres önskemål och synpunkter på tjänsten som utförs och hur den utförs blir högst väsentliga för utföraren, då den äldre om den inte är nöjd kan välja en annan utförare.

För många äldre är det viktigt att få bo kvar i sin vanliga bostad även när behoven av omsorg ökar. Staden ska erbjuda insatser från äldreomsorg och sjukvård i hemmet för att möjliggöra detta. Att få bo kvar i sitt hem ska vara en möjlighet och får inte förvandlas till tvång.

Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.

Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela staden ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman.

Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. Dessa insatser sparar också stora summor åt kommunen. Staden har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörigvårdare.

Det är angeläget att Stockholm utnyttjar de möjligheter som informationsteknologin tillhandahåller för att förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Staden bör även ta hjälp av teknologin för att erbjuda stadens äldre information om stadens äldreomsorg. En äldreomsorgskatalog skulle med stor fördel kunna finnas tillgänglig via länk från stadens hemsida. Den skulle ge de äldre, deras anhöriga och även stadens anställda en utförlig bild av det utbud som finns i äldreomsorgen avseende verksamheter och lediga platser.

Särskilda satsningar bör göras på användandet av informationsteknologin. En hög grad av användande av informationsteknologi är eftersträvandsvärd i hela staden. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälpmedel för personalen, men också vara till gagn för brukarna.

I möjligaste mån bör staden därför verka för att ett enhetligt system införs över staden. Som en stor upphandlare kan staden pressa priset för att skapa en sådan enhetlighet och tydlighet.

En trygg och säker stad

Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Stödet till brottsofferjourerna ska utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten.

Staden ska utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta med stora informationssatsningar. Vi vill modernisera skolornas Alkohol-Narkotika-Tobaksundervisning (ANT) och prioritera förebyggande arbete bland unga.

Stockholm ska vara en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad.

Tryggheten är mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många år av nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet.

För att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpande och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ”ganska” eller ”mycket” stort problem i stadsdelen.

Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel plats vid fel tidpunkt.

Det förebyggande arbetet mot brottslighet är en viktig kommunal uppgift, men bör så långt det går bygga på frivilliga initiativ. Brottsofferjourerna bedriver exempelvis ett mycket viktigt arbete som bör stödjas. Men staden kan även göra mer för att stödja insatser till våldtagna kvinnor eller offer för de många butiksrånen i Stockholm.

Stockholm är liksom andra huvudstäder särskilt utsatt för hot om större angrepp från terrorister. Vår tids hot kommer i nya skepnader och det är av stor betydelse för stockholmarnas övergripande trygghet att stadens ledning har en tydlig krisberedskap. I tunnelbanan eller andra offentliga miljöer som stadens invånare nyttjar dagligen bör alla veta att staden har väl genomtänkta och övade rutiner för hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp.

Dagens utveckling måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Stockholms polismyndighet måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Man kan förutse att Stockholm kommer på pappret att få något fler poliser under nästa år än vad som fanns under innevarande år.

Men ute på gator och torg är de alltjämt för få. Många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av andra orsaker som sjukskrivningar. Att öka antalet synliga poliser är den enskilt viktigaste trygghetsskapande åtgärden man kan vidta idag.

När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.

Belysningssatsningarna måste konkretiseras och genomföras. Det finns runt om i staden flera lämpliga områden där bättre belysning skulle göra stor skillnad för tryggheten. En internationell jämförelse ger snabbt vid handen att andra städer är betydligt bättre och mer kreativa när det gäller olika former av belysningar. Fasader, buskar och blomsterarrangemang är ofta upplysta i andra städer, men är lämnade i mörker i Stockholm.

Moderaterna vill alltså verka för ett mer upplyst Stockholm. Skadegörelse mot belysningsanläggningar bör bemötas på samma sätt som klotter och annan skadegörelse.

För att Stockholm till fullo ska kunna utnyttja sin potential som den vackra huvudstaden på vattnet krävs att vi tar krafttag mot de inslag som tyvärr förfular vår stad. Klottersanering och städning av de gemensamma utrymmena måste prioriteras mer än i dag. Skötseln av våra parker – en alldeles för dåligt utnyttjad resurs – måste bli bättre.

Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bland annat nedskräpning och förfulning av stadsbilden. De gröna soptunnorna ska tas bort från gator och torg för att istället grävas ner under marken. Under 2006 avsätts i den moderata budgeten för Stockholm 40 miljoner för att gräva ner 20 stationer.

Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas, en klotterkommission ska därför inrättas. Stadens klotterpolicy ska vara ett totalt avståndstagande från klotter och graffiti. En jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på stadens byggnader ska saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de privata fastighetsägarna på detta projekt.

Mörka passager och prång ska byggas bort. En satsning på att lysa upp Stockholm måste göras. Alla ska kunna känna sig trygga i Stockholm, även kvällstid. Dessutom leder en högre belysningsgrad till att Stockholm blir en ännu vackrare stad.

Ofta kan man med relativt enkla medel såsom städning och blomsterutsmyckning lyfta miljöer som idag är nedgångna och tråkiga. Vi moderater avsätter sammanlagt 27 miljoner extra i budgeten för 2006 jämfört med vänstermajoriteten i syfte att göra vår stad renare och vackrare.

Avskaffa stadsdelsnämnderna

Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.

När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE. I rapporten ”Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet” som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande.”

Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: ”var skall beslut fattas?” och ”vem skall kunna utkrävas på ansvar?” blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvar för den förda politiken på olika områden.

Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.

Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock tillstor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kommunfullmäktige när det gäller de kommunala kärnuppgifterna.

Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter ”Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna” används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetsplanerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.

Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2005. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.

Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.

Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.”

Reservation anmäldes även av tjänstgörande ordföranden Ann-Katrin Åslund och ledamoten Bengt Porseby (båda fp) enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkat

1. att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2006

2. att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för 2006 som bygger på de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget.

3. att verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

4. att verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker

5. att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ

6. att i budget för år 2006 ska hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen

7. att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur stadens nya resurstilldelningssystem påverkar särskolebarnens skolgång

8. att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en noggrann redovisning kring vad neddragningarna inom äldreomsorgen får för effekter

9. att förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur bristen på utbildad personal inom barnomsorgen och skolan ska tillgodoses på lång sikt

10. att förvaltningen får i uppdrag att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och ge förslag till hur problemen ska åtgärdas

11. att ungdomar som grips av polis kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom högst två dygn

12. att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar

13. att de resurser som budgeterats för Agenda 21 arbete skall användas till att förbättra närmiljön i stadsdelen genom att förbättra städningen

14. Att stadsdelen ska börja arbeta enligt Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag

Det är med oro vi ser vad som händer runt omkring oss här i Spånga-Tensta. Arbetslösheten är hög, socialbidragen rakar i höjden, alltför många elever lämnar skolan med otillfreds-ställande kunskaper. Den dåliga utvecklingen i Stockholm märks tydligt även här hos oss i Spånga-Tensta.

Trots att Stockholms tillväxt har förbättrats en aning har massarbetslösheten bitit sig fast. I vänstermajoritetens budget 2006 sker återigen en stor satsning på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.

Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Till detta hör naturligtvis att inte i onödan höja skatter och avgifter, men också att verka för en god offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv. Arbetstillfällen och inflyttning är en garant för ökad kommunal och privat service. Det är därför viktigt att ha en bra kontakt med näringslivet i Stockholm och upprätthålla en god servicenivå som gör att fler företag ser stadsdelen som en bra plats att etablera sig på.

Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten. Pengarna skall gå till bra skola och omsorg. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de resurser som skall gå till kärnverksamheter.

Ge makten åt medborgarna

Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldre-omsorg. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid. Valfrihetsreformerna är nu stoppade. Alternativ bedrivna av ny-tänkande entreprenörer motarbetas.

Vi vill flytta makt från stadsdelsnämnderna till individen genom olika former av pengsystem.

En politik för tillväxt

Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen.

Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. Alla stockholmare som kan arbeta, ska arbeta. En person som söker socialbidrag på grund av arbetslöshet ska börja arbeta igen inom fem dagar. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelas arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel.

Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entreprenader och systematisk ut-svältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp under den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att byta politik och istället uppmuntra entreprenader och privata alternativ.

Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.

Förskola

En betydande del av pengarna som anslås till förskolan används i dag till annan verksamhet i många stadsdelar. I genomsnitt försvann mer än fem procent av barnomsorgens resurser till byråkrati och administration under 2005. Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng öronmärks förskolans resurser till förskoleverk-samhet, och går direkt ut till förskolorna. Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning.

Ett hot mot förskoleverksamheten här i Spånga-Tensta är den stora bristen på utbildad personal. Insatser görs nu för att utbilda outbildad personal till barnskötare och barnskötare till förskollärare. Medel för detta finns ej inom den ordinarie verksamheten. Vi känner oro för att kompetenshöjningen dels inte når tillräckligt många dels är beroende av tillfälliga medel. Vi emotser en redogörelse för hur bristen på utbildad personal inom barnomsorgen ska tillgodoses på lång sikt.

Enligt lagstiftningen är kommunerna skyldiga att ge föräldrarna förskoleplats inom tre månader. Folkpartiet har vid upprepade tillfällen krävt att föräldrar som nekas förskoleplats inom utsatt tid ska ha rätt att erhålla ett skadestånd.

Grundskola

Svensk skolpolitik är i djup kris. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Kunskaperna i samhällskunskap uppvisar också stora brister.

Skolverket bekräftar vår bild att det har funnits ett fundamentalt feltänkande i svensk skolpolitik. Kunskapsmålen har nedprioriterats till förmån för synen att det viktigaste är att eleverna lär sig söka kunskap. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen. Fler vuxna i skolan har i praktiken inneburit mer personal utan pedagogisk utbildning.

För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än i dag. Betygen ger en tydlig signal om hur det går i skolan för en elev. Det krävs därför betyg redan från mellanstadiet. Tidigare nationella prov, i fler ämnen, visar också tydligt vilka elever som inte når målen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet.

Genom att redan i de första skolåren mäta elevernas kunskaper kan extra stöd och hjälp sättas in tidigt. Tyvärr har socialdemokraterna valt att avskaffa de verktyg som har visat sig fungera, t ex stockholmsproven i svenska. Grund- och förskolan bör lyftas ut ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde. När stadens skolverksamhet överförts från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden ska en större del av skolornas resurser fördelas genom pengsystem.

Särskolan

Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten i Stadshuset för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att det nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn.

Välfungerande särskolor slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola. Förvaltningen bör ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en noggrann redogörelse för hur särskolebarnens skolgång kommer att påverkas här i Spånga-Tensta samt hur valfriheten påverkas. Enligt tertialrapport 2 uppvisar särskolan underskott . Socialdemokraternas cyniska hantering av särskolebarnen måste stoppas. I folkpartiets budget har vi avsatt 15 miljoner mer än majoriteten på särskolan. Ansvaret för särskolan bör återgå till utbildningsnämnden.

Äldreomsorg

För tredje året i rad lägger majoriteten en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden är vänstermajoritetens svar på äldres behov av omsorg och trygghet på ålderns höst. Vi ser att utvecklingen blir ännu värre under 2006 då förvaltningen aviserar ”effektiviseringar” inom äldreomsorgen. Nämnden måste få en mera konkret redogörelse för vad dessa neddragningar faktiskt kommer att innebära i praktiken.

Folkpartiets budget 2006 innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget och en höjning av hemtjänstpengen med fem procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden.

Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun.

Vi anser det oacceptabelt att valfriheten när det gäller val av boende begränsas i vår stadsdel.

I verksamhetsplanen för Spånga-Tensta står tydligt att valfriheten för den enskilde begränsas i det fall stadsdelen har egna platser.

Äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Därför införde vi under förra mandatperioden hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser.

En undersökning, gjord av kommunens utredningstjänst, visar att äldre får olika hjälp med hemtjänsten beroende på vilken stadsdel de bor. Att gamlas bostadsadress avgör vilken omsorg de får är fullständigt oacceptabelt och det strider mot likställighetsprincipen i kommunallagen.

Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under tre år satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen. Vi vill bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.

På förslag av folkpartiet startade år 2005 uppsökande verksamhet för personer över 80 år i stadsdelen. Det är nu dags att nämnden får en redovisning av hur många som besökts, vilka frågor som kommit upp vid besöken.

Det är mycket otillfredsställande att det idag inte är möjligt att med befintliga resurser utöka möjligheterna till utevistelse för de äldre i vår stadsdel. Hoppet står tydligen till plusarbetare.

Vi emotser en redovisning av hur många i stadsdelen som har ett biståndsbeslut på utevistelse, hur ofta och hur länge.

Vi ser också allvarligt på att det inte finns resurser till att utöka med fler dagverksamheter i stadsdelen. Detta trots att behovet finnas och att det är en viktig del för att de som vill ska kunna bo kvar hemma längre och att anhöriga ska få avlastning.

Omsorg om funktionshindrade

Med stor oro noterar vi att förslaget till budget 2006 kräver en mycket stram budgethållning inom omsorgen om funktionshindrade med stora besparingar som följd. Valfriheten för människor med funktionshinder måste istället öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas.

För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet höjs betydligt. Vi vill att arbetet i stadsdelen ska fortsätta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.

Socialt ansvar

Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas.

Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finns fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs.

Det är bra att samarbetet mellan polis och socialtjänst idag är en prioriterad fråga både för stadsdelen och polismyndigheten. Samhället måste kunna agera snabbt gentemot unga lag-överträdare. Folkpartiet anser att socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar helst inom ett dygn och högst två. Efter en månad ska en uppföljning ske. Folkpartiet har också anslagit extra medel i budgetförslaget för att detta ska vara möjligt.

Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. Det intensiva arbete som sker kring dessa frågor här hos oss är bra. Ytterligare åtgärder måste vidtas med anledning av de senaste rapporterna om att allt fler ungdomar sniffar. Expertis utifrån måste sökas för att stävja problemen.

Klotter och utemiljö

Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Vänstermajoriteten avsätter alltför lite pengar till klottersanering. Det är en helt felaktig politik. Saneringen av klottret måste öka. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar.

Nedskräpningen av Stockholm måste upphöra. Folkpartiet anslår därför mer resurser till städning. De resurser som i dag går till agenda 21 skall användas till att förbättra städningen i stadsdelen. Det innebär att 30 miljoner satsas på att snygga upp staden.

Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, gångvägar, gångtunnlar, vid tunnelbane- och pendeltågs stationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt för att minska antalet rån och överfallsvåldtäkter. Vi kräver också att det uppdelade ansvaret för belysningen åtgärdas. Exempelvis har idrottsnämnden ansvar för belysningen i motionsspåren och trafiknämnden för lyktstolparna. Det är märkligt att majoriteten gjort så lite för att förbättra stadens belysning.

Ambitionen är att Stockholm skall vara en ren och vacker stad. Såväl Stockholmarna som besökande måste känna sig nöjda och trygga med det arbete som utförs inom snöröjning, halkbekämpning och städning. Det är klart otillfredsställande att stadsdelen inte har medel så att alla gång- och cykelbanor kan hållas snöfria vid en ”normal” vinter. Den begränsade framkomligheten och risken för halkolyckor slår allra hårdast mot äldre och funktions-hindrade i stadsdelen som vid en normalvinter kan riskera att inte kunna ta sig ut på flera veckor.”

Reservation anmäldes dessutom av ledamoten Patrick Simonson (kd) enligt följande:

”Jag reserverar mig mot beslutet då jag yrkat

1. Att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2006

2. Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för 2006 som bygger på de ramar som Kristdemokraterna föreslagit i stadens budget

3. Att stadsdelsnämnden slår fast att storleken på småbarnsgrupper i förskolan inte ska överstiga 13 barn och i syskongrupper inte överstiga 17 barn

4. Att antalet barn per årsarbetande i barngrupp exklusive insatser för barn i behov av särskilt stöd, skall ej vara fler än 4,5.

5. Att förvaltningen ges i uppdrag att även under 2006 kvartalsvis (samt vid behov) redovisa gruppstorlekarna i förskolan och skolbarnsomsorgen, såväl inom fritids- som inom mellanstadieverksamheten.

6. Att förvaltningen ges i uppdrag att rekrytera fler familjedaghem och öka informationen till föräldrar om valfriheten när det gäller barnomsorgsformer.

7. Att förvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag till nämnden på omsorgskontrakt som, bland annat, ger ovillkorlig rätt till daglig utevistelse för omsorgstagare inom stadsdelens äldre- och handikappomsorg.

8. Att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden och redogöra: 1. på vilket sätt förvaltningen samarbetar med frivilligorganisationer idag, för att möjliggöra en meningsfull tillvaro för våra äldre 2. förslag på åtgärder som kan öka engagemanget från frivilligorganisationer.

9. Att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta enligt Skärholms-modellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag

10. Att förvaltningen ges i uppdrag att under 2006 utveckla och utöka den lokala uppsökande verksamheten för äldre- och handikappomsorgen.

11. Att förvaltningen utser en anhörigkonsulent

12. Att uppdra åt förvaltningen att ta fram program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till ”kontrakt” mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.

13. Att förvaltningen tar fram ett förslag på en för stadsdelen särskild övergripande plan mot mobbning och kränkande behandling på stadsdelens alla skolor.

14. Att förvaltningen regelbundet redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning och föreslår ett program för ytterligare förbättringar.

15. Att förvaltningen ges i uppdrag att, tillsammans med stadsdelens brottsförebyggande råd och närpolisen, utveckla arbetet med en lokal brottsförebyggande volontärverksamhet.

16. Att förvaltningen ges i uppdrag att, tillsammans med stadsdelens brottsförebyggande råd och närpolisen, utarbeta en strategi för insatser mot våld och droger bland unga.

17. Att förvaltningen ges i uppdrag att, inom 24 timmar från upptäckt, ombesörja sanering av allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för.

18. Att därutöver anföra.

I Kristdemokraternas samhälle ges utrymme för människors kraft och vilja att påverka. I vårt samhälle hålls ingen tillbaka och ingen lämnas efter. Det är ett samhälle där alla räknas. Trygghet och frihet kombineras. Människor ges tillbaka den kraft, som under alltför långt socialdemokratiskt regeringsinnehav hållits tillbaka. Den socialistiska majoriteten saknar tilltro till enskilda människor. Den utgår från kollektivet och genom höga skatter och bidragspolitik fråntar den enskilda människor och familjer makten att styra över sina liv. Genom en medveten politik har socialdemokraterna tvingat människor att bli beroende av staten och kommunerna.

Kristdemokraternas viktigaste prioritering är att ge förbättrade livsvillkor för familj, barn och äldre. Stockholm skall bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barn, äldre och invandrare. Det goda samhället grundläggs genom att de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen, tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kombineras med friheten att göra egna val. Därigenom visas också respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet.

Mer tid för barnen

Att skapa mer tid för barnen är ett viktigt politiskt mål för Kristdemokraterna. Vi menar att det är föräldrarna som bäst vet hur barnomsorgen för deras barn bör ordnas. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnomsorgsformer, bl.a. tydligt påvisad av maxtaxan, hindrar familjerna att själva bestämma över sin barnomsorg. Vi vill att föräldrar med barn mellan i första hand 1 – 3 år skall kunna erbjudas någon form av vårdnadsbidrag som ett alternativ till förskola.

I vårt förslag till budget i Stockholms stads kommunfullmäktige för 2006 anslog vi därför 165 mnkr för att föräldrar skall kunna start familjedaghem för enbart sina egna barn, en ”mer tid för barnen reform”. Modellen innebär att föräldrarna startar en firma, ansöker om f-skatt-sedel och därefter kan få del av barnomsorgskostnaderna för det egna barnet. Förutom de positiva effekterna för familjernas valfrihet och flexibilitet kan förskolans småbarnsgrupper minska i storlek om ett antal föräldrar väljer denna form av vårdnadsbidrag. Vi är övertygade om att detta också skulle kunna minska stressen i den enskilda familjen.

Barngrupperna i förskolan minskar inte i någon nämnvärd utsträckning och alternativ som familjedaghem minskar. Även mötesplatser som Öppna förskolor har minskat i antal. Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Det skall vara möjligt att få familjdaghem i alla delar av staden. Därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare. Familjedaghem skall vara ett likvärdigt alternativ till förskola.

I vårt budgetförslag för hela Stockholm 2006 ville vi Kristdemokrater satsa 150 mnkr mer jämfört med stadens budget 2005 för att minska barngrupperna och för familjedaghem föreslog vi 5 mnkr mer. Öppna förskolan satsar kristdemokraterna 10 mnkr extra på, och till parklekarna föreslog vi 9 mnkr. Samtidigt föreslog vi även en förstärkning av skolbarnsomsorgen med 7,6 mnkr.

Mer resurser till grundskolan

Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Grundskolan har ansvar att se till att eleverna klarar godkända betyg och blir behöriga att söka till gymnasieskolan. Medel flyttas därför från gymnasieskolan till grundskolan.

I stockholmsbudgeten för 2006 föreslog därför vi Kristdemokrater 27 mnkr extra till grundskolorna för en särskild satsning på baskunskaper. För särskoleverksamheten föreslog vi 10 mnkr extra.

När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna ”skrivas in” för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett ”kontrakt” bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till ”kontrakt” bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.

Lugn och ro är en förutsättning för att elever skall kunna lära sig. Svaga elever drabbas mest av ostrukturerad undervisning. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd. Elever med speciell fallenhet för ett ämne måste också bli uppmärksammade och ges ytterligare stimulans för att utvecklas vidare.

Ingen elev skall behöva var rädd för att gå till skolan. Särskilda handlingsplaner mot mobbning skall finnas och tillämpas på alla skolor. För att skapa trygghet och trivsel i skolan måste verksamheten baseras på en god och väl förankrad värdegrund. Nolltolerans mot mobbning skall gälla.

Trygghet och valfrihet för de äldre

Äldre stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. Det finns dock ett stort behov av att förbättra stadens insatser för att ge de som behöver stöd en trygg vardag och hjälp att hantera sjukdomar. Aktiviteter som berikar livet och valfrihet i hur vården och omsorgen skall utformas är viktiga delar i äldres liv. De äldre som är i behov av vård måste garanteras en värdig vård. En bra vård där trygghet och omtanke medför att de om är i behov av vård kan åldras i vetskap om ett gott omhändertagande.

Alla som bor i ett äldreboende bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre. Vi Kristdemokrater vill dessutom inrätta ett telefonnummer som går direkt till äldreomsorgen, en slags ”heta linje”. Den som svarar i telefonen skall lotsa fram till rätt instans och handläggare. den enskilde skall inte behöva fundera över om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret för frågan.

Vi vill också införa en värdighetsgaranti som klart och tydligt innehåller besked om vad man kan förvänta sig kräva av äldreomsorgen i Stockholm. Kristdemokraternas värdighetsgaranti har betoning på bemötande och omvårdnad, trygghetsgarantin är en vårdgaranti med betoning på tillgänglighet, och en boende- och hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och service ingår. Äldreomsorgsinspektörerna pekar på vikten av att vardagsuppgifter finns med som ett naturligt arbetsområde inom äldreomsorgen. Dessa uppgifter borde enligt Kristdemokraterna vara självklara eftersom det handlar om utevistelse, kulturupplevelser, måltiden, tidningsläsning och möjlighet att odla personliga intressen.

Eget val bör också gälla boendet. Äldre över 85 år som ansöker om äldreboende skall garanteras detta. Dessa äldreboenden skall erbjuda kontakt och gemenskap i mer organiserad form. Ensamheten för många äldre kan leda till sämre livskvalitet men också till fysisk och psykisk sjukdom. Många äldre vill bo i servicehus. Samtidigt nekas 350 personer i Stockholm plats i servicehus förra året. Det är oacceptabelt. Kristdemokraterna vill att omvandlingen från servicehus till äldreboenden stoppas. Många lägenheter står tomma i servicehus och skapar underskott i stadsdelsnämnderna. Den stora utbyggnad av särskilda boenden som genomfördes under den föregående mandatperioden kommer nu inte de äldre tillgodo på grund av omvandlingen. Fler platser behövs också bland annat för korttidsboende.

Vi Kristdemokrater avsatte 110 mnkr mer än majoriteten till äldreomsorg i vårt förslag till budget för 2006.

Omsorg om funktionshindrade

Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare får det och också erbjudas välja utförare.

Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Därför kräver krist-demokraterna att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning samt föreslår ett program för ytterligare förbättringar.

Det är även angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.

Social trygghet

Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar.

Barn och ungdomsvärden ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.

Brotts- och skadeförebyggande arbete

Alla måste verka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom stadsdelsnämndens brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdelnämnden.

Vi Kristdemokrater vill dessutom se ett utökat generellt stadsdelsengagemang i säkerhets- och beredskapsfrågor.

Inför en jobbgaranti

Under den nuvarande rödgröna majoriteten har kostnaderna för socialbidrag skenat. Fler har blivit beroende av bidrag. Färre har ett arbete. Fler står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Vi Kristdemokrater vill motverka detta genom att införa en jobbgaranti som skulle införas över hela staden. Jobbgarantin skulle innebära att alla som är socialbidragsberoende ges en snabb och individuell bedömning. I de fall där det är arbetslöshet som är orsaken till bidragsberoende skall arbete garanteras inom fem dagar.

En sådan jobbgaranti bör ge minskade socialbidragskostnader med ca 100 mnkr. Att genomföra jobbgarantin kostar motsvarande 15 mnkr.”

_____________________

vissa delar av äldreboendena i Tensta

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-28.

(D nr 012 – 501 / 05)

ÄRENDET

Under ett antal år har det varit stora svårigheter att få en budget i balans i den öppna hemtjänsten i Spånga. Ett konsultföretag har därför gjort en genomlysning av verksamheten
under hösten.

Förvaltningen föreslog nu följande förändrad organisation:

- Spånga och Tensta/Hjulsta öppna hemtjänst bildar en enhet tillsammans med Hedvig dagverksamhet för dementa

- Korttidsboendet Lingonet, demensboendet Nyponet och verksamheten i Tensta servicehus bildar en enhet. Till denna enhet kommer eventuellt nytt boende i hus 7 att föras.

- Vård- och omsorgsboendena Elinsborgsbacken 9 bildar tillsammans med sjuksköterskor
och paramedicinare samt servicehusets lokaler en enhet.

Den nya organisationen föreslogs träda ikraft 1 februari 2006.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att genomföra omorganisationen enligt förslag.

____________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-21, protestlistor 2004-09-19 från kringboende, 2005-12-10 från Solhems Villaägarförening och 2005-12-15 från Svenska Interkulturella Skolan.

(D nr 302 – 502 / 05)

ÄRENDET

Marknämnden beslutade den 27oktober 2005 att remittera ett ärende gällande markanvisning för Mellangårdens bollplan till stadsdelsnämnden för yttrande.

Markkontoret föreslår att nämnden anvisar mark för bostadsbyggande på Mellangårdens bollplan i Solhem.

Behovet av bostäder är stort i staden och förvaltningen instämde därför med markkontoret

i att ett antal radhus i det aktuella området skulle vara ett attraktivt tillskott för många, främst barnfamiljer. I detta tidiga skede i planeringsprocessen finns det dock flera frågor. Förvaltningen utgick ifrån att dessa kommer att utredas och berörda beredas möjlighet att inkomma med synpunkter innan slutligt ställningstagande. En sådan fråga är trafik-försörjningen till det nya området. Flera tillfartsalternativ bör utredas. En utredning av markförhållandena behöver göras av såväl det tänkta nybyggnadsområdet som området omkring då flera boende påtalat att även husen i området har sättningsskador.

Sammanfattningsvis var förvaltningen positiv till förslaget under förutsättning att det som anförts i tjänsteutlåtandet beaktas.

YRKANDEN

Ledamoten Nils Thulén (s) yrkade gemensamt för s+v+mp att bordlägga ärendet vilket övriga i nämnden anslöt sig till.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beslutar bordlägga ärendet.

_____________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-12-02 samt skrivelser från närboende 2005-12-13 och 2005-12-15.

(D nr 302 – 482 / 05)

ÄRENDET

Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär en basstation med tillhörande mast och teknikbyggnader för mobiltelefoni i södra delen av stadsdelen Solhem. Den aktuella platsen ligger inom Hässelby-Vällingby stadsdelsnämndsområde men gränsar till Spånga-Tensta. Masten med tillhörande teknikutrymmen föreslås placeras på en höjd i den norra delen av parkområdet. Masten blir ca 26 meter hög. Avståndet till närmaste bostadshus är ca 50 meter.

Förvaltningen gjorde ingen bedömning av en eventuell strålningsrisk eftersom detta ligger utanför stadsdelsförvaltningens kompetensområde.

Den höga masten kommer att bli mycket märkbar i området. Det är ofta svårt att finna lämpliga platser för mobilstationer med tillhörande master utan att de uppfattas som ett negativt inslag i miljön av de kringboende. Det ska vägas mot det nationella beslutet att bygga ut ett heltäckande nät för den nya 3G-tekniken.

Förvaltningen bedömde den nu föreslagna placeringen som acceptabel.

YRKANDEN

Ledamoten Nils Thulén (s) yrkade att ärendet skulle återremitteras för redovisning av förfarandet av information till sakägarna.

Övriga i nämnden anslöt sig till Nils Thuléns återremissyrkande.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beslutar att återremittera ärendet med uppdrag till förvaltningen att redovisa hur informationen till sakägarna gått till.

___________________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-22.

(D nr 310 – 441 / 05)

ÄRENDET

En medborgare klagar på Kuusakoskis återvinningsanläggning i Spånga och önskar att förvaltningen ålägger företaget att snygga upp anläggningen.

Förvaltningen delar dessa åsikter och har tagit kontakt med miljöförvaltningen som därefter gjort inspektion på plats. Av inspektionsmeddelandet framgår att företaget arbetar på en del förändringar och förbättringar, bl.a. bulleravskärmning mot bostäderna intill, samt uppsnyggning allmänt inom området.

Förvaltningen föreslog att frågan om annan förläggning av Kuusakoskis verksamhet förs vidare till markkontoret för utredning.

YRKANDEN

Tjänstgörande ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd bifall till förslag samt framlade tilläggsförslag att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka och tipsa om alternativa platser vilket övriga nämnden anslöt sig till.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar enligt detta tjänsteutlåtande.

2. Stadsdelsnämnden hemställer hos markkontoret om vidare utredning om förläggning av Kuusakoskis anläggning till annan lämpligare mark.

3. Förvaltningen får i uppdrag att undersöka och tipsa om alternativa platser.

_________________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-10-10.

(D nr 305 – 386 / 05)

ÄRENDET

En medborgare önskar att stadsdelsnämnden anlägger två boulebanor invid tennishallen.

Förvaltningen ställde sig positiv till förslaget. Marken vid tennishallen tillhör dock idrottsförvaltningen. Föreslogs att förslagsställaren själv tar kontakt med tennishallen för att höra om de är intresserade samt i så fall få hjälp av dem att kunna anlägga boulebanorna. Vad gäller kostnaden finns möjlighet att söka medel ur stadsdelsförnyelsen till finansiering.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar enligt detta tjänsteutlåtande.

_____________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-22.

(D nr 306 – 468 / 05)

ÄRENDET

En medborgare boende på Solhöjden föreslår en förbättring av den befintliga belysningen på Solhöjden och att en genomgång görs av den befintliga belysningen samt komplettering och att gammal armatur byts ut.

Förvaltningen ansvarar endast för skötseln av gator och gångvägar i stadsdelen medan trafikkontoret ansvarar för belysningen.

Förvaltningen föreslog att ärendet förs över till trafikkontoret för vidare utredning.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar enligt detta tjänsteutlåtande.

_________________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-24.

(D nr 504 – 362 / 04)

ÄRENDET

Under hösten 2004 fick förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheten att anlita en ”Martin Timell” inom äldreomsorgen.

Förvaltningen har diskuterat olika möjliga lösningar för att kunna tillgodose behovet av en hantverkare inom äldreomsorgen. Resultatet har blivit att All-teamets verksamhet Lyktan har startat en servicegrupp som åtar sig praktiska sysslor av allehanda slag; sådant hemtjänsten inte kan åta sig. Äldreomsorgen kommer att hänvisa till Lyktans servicegrupp för t.ex. tavelupphängning, hopmontering av möbler, gardinupphängning mm. Den enskilde betalar ingenting för tjänsten.

Allt-teamet debiterar äldreomsorgen kostnader för månadskort till hantverkarna samt lunch på Lyktan de dagar de utför arbete.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten.

_____________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-29.

(D nr 004 – 405 / 05)

ÄRENDET

HSB Stockholms Distriktsstyrelse i Spånga-Tensta har skrivit till nämnden med önskemål om tydligare information till invånarna angående intentioner med arbetet kring trygghet och säkerhet samt fler synliga förbättringar och att nämnden snarast informerar om sin handlingsplan för ökad säkerhet och trygghet vid ett kommande öppet möte.

I tjänsteutlåtandet informerade förvaltningen om den information och det arbete som görs gällande trygghet och säkerhet i stadsdelen.

På stadsdelens hemsida www.stockholm.se/spanga-tensta finns ständigt aktuell information. Där finns även handlingsplanen för det brottsförebyggande arbetet i stadsdelen. Den som inte har tillgång till internet kan få handlingsplanen på papper liksom protokoll från brottsförebyggande rådets sammanträden.

En arbetsgrupp för säkerhets- och trygghetsfrågor i flerfamiljshus håller även på att bildas tillsammans med Rinkeby stadsdelsförvaltning och närpolisen.

Trygghetsvandringar har genomförts, där boende och tjänstemän har gått runt och sökt efter otrygga utemiljöer i stadsdelen. Insatser har gjorts efter dessa vandringar.

Öppna möten, förutom nämndens öppna sammanträden, har genomförts sedan hösten 2004, ungefär var sjätte vecka, under rubriken ”Det krävs en hel by att fostra ett barn”.

Om någon ytterligare form av öppna möten angående trygghet och säkerhet i stadsdelen ska erbjudas kommer att diskuteras som en punkt på ett kommande möte med det lokala brotts- och drogförebyggande rådet.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar enligt tjänsteutlåtandet.

___________________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-08.

(D nr 403 – 396 / 05)

ÄRENDET

I skrivelsen föreslogs att förvaltningen skulle ordna möten mellan ungdomar och vuxna i skolor och på fritidshem eftersom skolorna i stadsdelen tycks ha blivit osäkrare för både elever och personal.

Förvaltningen redogjorde för arbetet med att skapa en tryggare miljö för barn och ungdomar i stadsdelen. Utöver det arbete som sker med att skapa och stödja nätverk mellan yrkes- och föreningsverksamma vuxna och föräldrar i området finns goda exempel på platser där ungdomar möter vuxna för diskussioner om hur barn- och ungdomsmiljön kan förbättras.

Förutom skolornas elevråd, och Ungdomsrådet finns Träffpunkt Hjulsta, Blå Huset, Bromstens fritidsgård, Folkan, Verdandi m.fl.

I nuläget ansåg förvaltningen befintliga mötesplatser tillräckliga. Om det kommer signaler om behov av ytterligare insatser kommer detta att beaktas.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden beslutar att som svar på skrivelse godkänna förvaltningens utlåtande.

__________________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-11-21

(D nr 012 – 181 / 05)

ÄRENDET

Stadsarkivet genomförde den 12 maj en granskning av hanteringen av allmänna handlingar vid Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. I inspektionsrapporten från granskningen konstaterades ett antal brister och förvaltningen uppmanades att senast 31 december 2005 inkomma med skriftlig redogörelse.

I ärendet redogjorde förvaltningen för de åtgärder som vidtagits och kommer att vidtas med anledning av rapporten.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner de åtgärder som stadsdelsförvaltningen föreslår med anledning av stadsarkivets yrkanden och rekommendationer.

2. Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande till Stadsarkivet som svar på 2005 års inspektionsrapport.

______________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-12-08 samt 2005-12-09.

(D nr 013 – 505 / 05)

Tjänstgörande ersättaren Erik Lindberg (s) och ersättaren Ziad Odesson (mp) anmälde jäv och deltog ej i handläggningen av ärendet.

ÄRENDET

För Spånga-Tenstas del har avsatts 10,1 mkr, 40,4 mkr för fyraårsperioden, att räknas till stadsdelsförnyelse och beslutas av stadsdelsnämnden. Fram till november 2005 har stadsdelsnämnden beslutat om projektförslag för 28,7 mkr.

Följande projekt togs upp för behandling vid dagens sammanträde:

- Spånga Blåband; Teater mot våld, rasism och droger, fortsättning 1 år
Förvaltningens förslag: 105 000 kr

- Bromstensskolan; Upprustning av parken Skansen och skolgården
Förvaltningens förslag: ingå i tidigare beviljad projektledares uppdrag att utreda.

- Spånga gymnasium och grundskola; skolgårdsprojekt
Förvaltningens förslag: ingå i tidigare beviljad projektledares uppdrag att utreda.

- Xpandia Vision; Unga utanför i Spånga-Tensta
Förvaltningens förslag: 135 000 kr för tre månader

BESLUT

Stadsdelsnämnden beslutar att godkänna följande förslag att räknas till stadsdelsförnyelse i Spånga-Tensta enligt följande:

1. Spånga Blåband;
Teater mor våld, rasism och droger, 105 000 kr, fortsättning 1 år.

2. Bromstensskolan;
Upprustning av parken Skansen och av skolgården vid Bromstensskolan.
Ingå i tidigare beslutad projektledares uppdrag att utreda.

3. Spånga gymnasium och grundskola;
Skolgårdsprojektet, ombyggnad av skolgården.
Ingå i tidigare beslutad projektledares uppdrag att utreda.

4. Xpandia Vision, Unga utanför i Spånga-Tensta, 135 000 kr.

Särskilt uttalande avgavs av tjänstgörande ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Ole-Jörgen Persson (m), Patrick Simonson (kd), Christer Grunder (m), Bengt Porseby (fp) och Markku Sirviö (m) enligt följande:

”Att godkänna stadsdelsförvaltningens förslag men utöver detta anföra följande:

Punkt 2. Bromstensskolan
Upprustning av parken Skansen och av skolgården är positiv och angelägen åtgärd som bör handläggas på skyndsammast möjligaste sätt. Att föreslå tillsättande av samma projektledare som tidigare angetts i redovisade ärenden om Spånga torg och Bromstens plan är bra då man kan uppnå samordningsvinster och förhoppningsvis lägre genomföringskostnader i de olika projekten.

Vi vill, utöver det mycket välmotiverade förslaget om förbättringar, sätta fokus på några ytterligare frågor som behöver aktualiseras i samband med projektutredningen av Skansen.

För att skapa bättre tillgänglighet till och trivsel i området behöver också gångvägen i sydöstra delen av parken kompletteras med bättre beläggning och belysning, vilket saknas i arbetsgruppens förslag.

Skansen har alltid varit parkområde och det vore djupt olyckligt om avverkning av befintliga uppväxta träd skulle genomföras och ersättas med ny grönska. Träden är och förblir en luftrenare i miljön och bidrar just till att området kan betraktas som park.

De många förslagen till lekredskap med kloka motiveringar om vad barn behöver känns bra, men man får inte bortse ifrån, att med en alltför stor mängd lekredskap så mister området just sin prägel som park och därmed faller delar av arbetsgruppens målsättning om ett park- och rekreationsområde på fritiden för boende i stadsdelen.

När det gäller beläggning med asfalt på en större del av parkytan av tillgänglighetsskäl så är det avgörande och i enlighet med stadens riktlinjer att rörelsehindrade och handikappade också får tillgång till området, men en avvägning behöver göras om vilka delar som måste asfaltbeläggas. Med utvidgad asfaltbeläggningen ökar riskerna för översvämningar, vid häftiga regn och kraftig snösmältning som kan uppstå, hos de fastighetsägare som gränsar till parkområdet.”

_____________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-12-08.

ÄRENDET

Varje månad redovisar förvaltningen budgetläget i form av en kortfattad rapport.

Detta är månadsrapporten för november som redovisar kostnader och intäkter tom november månad.

Det totala budgetläget för anslag 1, verksamhetsanslaget, bedöms i stort sett vara i balans. Prognostiserade underskott inom skola, äldreomsorg och omsorgen om funktionshindrade beräknas till största delen täckas upp av överskott inom andra verksamheter.

För anslag 2, försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder, beräknas ett underskott på totalt 6 Mkr. Det mesta beror på ökade kostnader för socialbidrag.

BESLUT

1. Föreliggande månadsrapport godkänns.

__________________________

Förelåg tjänsteutlåtande 2005-12-01.

(D nr 012 – 506 / 05)

ÄRENDET

Förvaltningen har utarbetat en policy för datoranvändning inkl Internet vilken ska delas ut och undertecknas av stadsdelens anställda.

Policyn anmäldes nu till stadsdelsnämnden.

Förvaltningen informerade att ett tillägg gjorts gällande förbud att ladda ner/streamafilm, musik eller annat som är skyddat enl. upphovsrättslagstiftning eller annan lagstiftning.

BESLUT

1. Stadsdelsnämnden godkänner anmälan.

2. Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att skriva in tillägget i policyn för datoranvändning.

________________________

Anmäldes protokoll från lokala handikapprådets sammanträde 2005-11-03.

BESLUT

1. Protokollet läggs till handlingarna.

__________________________

Anmäldes protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråd 2005-11-10.

BESLUT

1. Protokollet läggs till handlingarna.

________________________

Anmäldes protokoll från brottsförebyggande rådets möte 2005-11-23.

BESLUT

1. Protokollet läggs till handlingarna.

______________________

Anmäldes rubricerade förteckning 2005-12-02.

BESLUT

1. Förteckningen läggs till handlingarna.

____________________________

Anmäldes förteckning, 2005-12-07, över nämndledamöters deltagande i kurser/konferenser/seminarier för nämndens räkning.

(D nr 002 – 507 / 05)

BESLUT

1. Förteckningen läggs till handlingarna.

____________________________

Anmäldes följande skrivelser till stadsdelsnämnden

- från Ole-Jörgen Persson(m) Skrivelse 2005-12-07 angående bostadsstiftelsen och socialbidrag

- från Ann-Katrin Åslund (fp) 2005-12-15 Psykisk ohälsa hos äldre ett bortglömt kapitel?

- från Patrick Simonson (kd) 2005-12-15 Boulebana i Spånga Centrum

BESLUT

1. Skrivelserna överlämnas till förvaltningen för beredning.

________________________

I pärm på bordet anmäldes inkomna protokoll, skrivelser mm

(Bilaga § 382)