Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2007-06-14
BESLUT
Jämte ordföranden Lotta Edholm (fp) utsågs vice ordföranden Roger Mogert (s) att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket skall ske senast 2007-06-27.
__________
Närvarorätt beviljades vid dagens sammanträde för Agnetha Styrwoldt-Alfheim, blivande chef för den administrativa avdelningen.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2007-05-30 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträdet 2007-06-07 med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG och sammanträdet med FVG-Ö 2007-05-28 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Dnr 07-010/53:5
Anmälan av protokoll från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen enligt förvaltningens tjänsteutlåtande 2007-05-31 godkänns och läggs till handlingarna.
_________________
Anmälningsärendena godkänns och läggs till handlingarna.
Ärendet
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med 2007-6-04.
Dnr 07-102/124:5
Bordlagt i utbildningsnämnden 2007-05-30.
Utbildningsnämnden beslutar följande
De kommunala skolornas frihet och ansvar ska stärkas. När grundskolan överförs från stadsdelsnämnderna kommer den byråkratiska överbyggnaden att minska och de enskilda skolornas självständighet att öka. Skolledning och lärare ska ges ett större ansvar för att avgöra hur resultat och mål ska nås. Vi är övertygade om att det kommer att leda till högre kvalitet och bättre resultat.
Den nya organisationen ger också lika villkor för stadens skolor. För att försäkra sig om detta är det viktigt med en välfungerande inspektionsverksamhet, där fristående och kommunala skolor granskas på lika villkor. Även ett ökat erfarenhetsutbyte mellan friskolor och verksamhet i egen regi kan bidra till detta.
Omorganisationen både skapar nya möjligheter och ställer krav på nya lösningar. Förskolan är ett sådant exempel. På några få ställen i staden gör stadsdelen och utbildningsförvaltningen bedömningen att det av både pedagogiska och resursmässiga skäl är eftersträvansvärt att en grundskola bedriver förskoleverksamhet. I de fall det kan anses vara en bra lösning bör sådana lösningar inte hindras.
Aktivitetsplan för konkurrensutsättning
Det är angeläget att arbetet med att ta fram en aktivitetsplan för konkurrensutsättning ges hög prioritet. Det är av yttersta vikt att detta dokument färdigställs och att dessa frågor utreds grundligt för att säkerställa ett juridiskt korrekt och praktiskt greppbart förfarande för kommande konkurrensutsättningsprocesser. I den kommande aktivitetsplanen är det också viktigt att tydligt slå fast att en förutsättning för avknoppning av kommunala skolor är att processen stöds av en majoritet av föräldrar och personal.
Lokalutnyttjande i grundskolan och gymnasiet
En av de kommande årens största utmaningar är att anpassa verksamheten efter elevantalets utveckling. Enligt USK:s elevantalsprognoser kommer det totala antalet elever ha ökat 2015, men variationerna är stora, både mellan olika åldersgrupper och mellan olika delar av staden. Samtidigt som antalet barn ökar kraftigt i vissa stadsdelar präglas andra områden av en åldrande befolkning och minskande elevkullar.
Det är mycket viktigt att stadens skollokaler utnyttjas effektivt. Skolans resurser ska gå till undervisning, inte bindas upp i halvtomma lokaler. Därför är det viktigt att ta ett helhetsgrepp om frågan och noggrant analysera och se över stadens bestånd av skollokaler – både för grundskolan och gymnasiet – i syfte att se över förändringar och möjligheter till samverkan. Med både grundskolan och gymnasiet under en och samma nämnd ökar möjligheten till ett effektivare lokalutnyttjande.
Översynen kan däremot inte begränsas till att enbart ta hänsyn till prognoser om elevantalsutveckling och renoveringsbehov. Ett effektivare utnyttjande av stadens skollokaler får inte reduceras till att enbart vara en fråga om matematik. Hänsyn måste tas till en rad faktorer som till exempel söktryck, konsekvensbeskrivningar, skolors resultat och fördjupade ekonomiska analyser. Möjligheten att använda gymnasieskolor med ledig kapacitet till grundskoleverksamhet måste också undersökas.
Paragrafen förklarades omedelbart justerad
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-05-15.
Verksamhetsplan 2 för 2007 berör hela utbildningsnämndens verksamhets- och ansvarsområde. För gymnasieskola och vuxenutbildning har endast marginella förändringar gjorts jämfört med texten i verksamhetsplan 1. Nya eller förändrade texter har markerats med streck i kanten.
Mål för nytillkomna ansvarsområden har lagts till och arbetet för att uppnå dem konkretiseras. Någon närmare beskrivning av grundskolans, skolbarnsomsorgens eller obligatoriska särskolans organisation och arbete för måluppfyllelse etc. lämnas dock inte i denna verksamhetsplan, på det sätt som nedan sker för gymnasie- och vuxenutbildning. Förvaltningen återkommer i verksamhetsplan för 2008.
Till nämnden hade inkommit 86 skrivelser med protester mot nedläggning av skolor enligt förslaget i lokalförsörjningsplanen.(Dnr 07-321/976:3-34, dnr 07-321/976;36-37, dnr 07-321/976:40-91)
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande
Förslaget till verksamhetsplan 2 och budget för 2007 godkänns. Verksamhetsplanen överlämnas till kommunstyrelsen.
Utbildningsnämndens mål för verksamhetsområdet fastställs enligt förvaltningens förslag i avsnitt 4.1.
Förslaget i avsnitt 4.4.6 till hantering av skolskjutsschablonen godkänns.
83,4mnkr respektive 8,0mnkr fördelas på utvecklingsinsatser m.m. i enlighet med förslagen i avsnitt 4.11.
Spånga gymnasium delas från och med den 1 januari 2008 upp i två skolenheter, en enhet för grundskola F-6 samt en enhet för grundskola 7-9 och gymnasieskola.
Dalskolan avvecklas från och med höstterminen 2007 då eleverna överförts till Solbergaskolan.
Förvaltningen ges i uppdrag att utifrån redovisad inriktning analysera och komplettera stadsledningskontorets utredning ”Lokaleffektivitet i grundskolan” och att föreslå lokalavveckling och utebliven nyproduktion m.m. som över tid motsvarar minskningar i driftskostnad om ca 100mnkr.
Inhyrningsmedgivande begärs av kommunstyrelsen för nya administrativa lokaler i kv Glasbruket, Hantverkargatan 3AB. Ytan uppgår till 1300 kvm och hyran till 2,6mnkr (2000 kr/kvm).
Nämnden begär av kommunfullmäktige att befrias från uppdrag med anledning av ärendet Lokalförsörjning för stadens skolor och SISAB:s framtida roll, Utl. 2001:157 och att referensgruppen för skollokaler därmed upphör.
Grundskolans nyrekryterade rektorer anställs med tidsbegränsade chefskontrakt i enlighet med avsnitt 6.4.
YrkandenOrdföranden framlade ett för (m), (fp) och (c) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s) och (v) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Anna Fredriksson (mp) framlade ett tredje förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden begärde att votering skulle ske beträffande förslag nummer åtta i det gemensamma förslaget från (s) och (v).
Ordföranden ställde först de tre förslagen i sin helhet mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med det gemensamma förslaget från (fp), (m) och (c).
Därefter genomfördes votering. Ordföranden föreslog följande propositionsordning: Den som vill avslå förslaget om att Västbodaskolans verksamhet ska fortsätta i väntan på att en ordentlig inventering av Stockholms skollokaler har genomförts röstar ja, den som vill bifalla förslaget röstar nej.
Voteringen utföll med 7 ja- röster (ordföranden Lotta Edholm (fp), ledamoten Ann-Katrin Åslund (fp), ledamöterna Johanna Sjö (m), Daniel Valiollahi (m),
tjänstgörande ersättarna Christoffer Järkeborn (m) och Sonny Österman (m)) mot
6 nej-röster (vice ordföranden Roger Mogert (s), ledamoten Maria Hassan (s), tjänstgörande ersättarna Jens Lundberg (s), Birgit Marklund Beijer (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Anna Fredriksson (mp)).
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Roger Mogert m fl (s) och ledamoten Inger Stark (v) enligt följande: ”Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi yrkade att nämnden skulle besluta:
att delvis godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan
att ge förvaltningen i uppdrag att ändra förslaget till verksamhetsplan utifrån vad som nedan anförs
att avslå förvaltningens förslag till besparingar på Vuxenutbildningen
att avslå förvaltningens förslag rörande betygsliknande omdömen
att avslå förvaltningens förslag om att lägga ett förslag för åtgärder för ökad konkurrens
att vid framtagande av förslag på upptagningsområden remittera ärendet till berörda stadsdelsnämnder för synpunkter
att avslå förvaltningens förslag rörande nedläggning av Dalskolan i väntan på att en ordentlig inventering av Stockholms skollokaler har genomförts. Möjligheterna att inrätta förskoleplatser i Dalskolan undersöks med Älvsjö stadsdelsnämnd.
att Västbodaskolans verksamhet ska fortsätta i väntan på att en ordentlig inventering av Stockholms skollokaler har genomförts
att utbildningsförvaltningen i sin översyn av skollokaler tar hänsyn till faktorer som den socioekonomiska situationen, pedagogiskt behov och resultat.
att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en konsekvensutredning, skola för skola inklusive skolbarnsomsorg, om effekterna av överföringen på grundskolans ekonomiska förutsättningar
samt
att därutöver anföra följande:
Att ge Stockholms barn, ungdomar och vuxna de kunskaper de behöver för att de ska klara sig i såväl i arbetslivet som i samhälls- och privatlivet ska vara fokus inom stadens utbildningsverksamhet. Andelen barn som lämnar grundskolan med uppnådda kunskapsmål måste öka, andelen som lämnar gymnasieskolan med högskolebehörighet måste bli fler och kvaliteten inom vuxenutbildning och SFI måste säkras och utvecklas.
Grundskolan ska även fortsättningsvis vara stadsdelsnämndens ansvar. Beslut ska fattas på en nivå så nära eleven som möjligt och en stor utbildningsförvaltning gör det svårt att ta till vara lokala initiativ och att få överblick över samverkansmöjligheter inom skolan. En centralisering av grundskolan och särskolan kommer att innebära lägre effektivitet som i sin tur leder till såväl organisatoriska förändringar som ekonomiska kostnader. Det är anmärkningsvärt att göra en omorganisation som tar 25 miljoner kronor från den pedagogiska verksamheten samtidigt som man lägger ett besparingskrav på 110 miljoner kronor. Vi ser nu hur konsekvenserna av skattesänkningen drabbar skolan hårt. Det förefaller märkligt att en beskrivning av flera av utbildningsnämndens verksamheter saknar målbeskrivningar i verksamhetsplanen. Detta beror givetvis på den borgerliga majoritetens iver att beslutet om grundskolans överflyttning till utbildningsnämnden ska ske så snabbt som möjligt.
Målsättningarna för utbildningsverksamheten i Stockholm måste vara fler, och krav måste ställas på skolorna för att prestera en högkvalitativ verksamhet för alla. För att klara detta behövs ökade resurser. Med anledning av den stora omorganisationen i skolan är det viktigt att det genomförs en konsekvensutredning, där alla kommunala skolor deltar, om vilka effekterna blivit i grundskolans och skolbarnsomsorgens ekonomiska förutsättningar. En sådan utredning ska titta på bland annat medel, elevantal, neddragningar, nyanställningar, förändrat uppdrag samt vilka effekter det har för eleverna.
Staden ska alltid sträva efter att ha en effektiv lokalanvändning för skolan. Man ska ständigt utvärdera och hålla sig underrättad om hur situationen med elevantal och lokaler i skolan utvecklas. Vi motsätter oss dock starkt det tillvägagångssätt som använts vid nedläggningen av Västbodaskolan i Farsta. Lokalneddragningar ska göras på skälig grund och inte på grund av besparing i budgeten.
Vi anser också att förskoleplatser kan planeras och inrättas i Dalskolan i samverkan med stadsdelsnämnden i Älvsjö. Behovet av förskoleplatser är stort i Älvsjö och Dalskolan och dess omgivningar är i flera avseenden anpassad till förskoleverksamhet. I takt med att barnen växer upp kan skolan därefter fyllas på med skolbarn.
Innan beslut fattas om nedläggning måste man ta hänsyn till fler faktorer än elevunderlag och faktisk yta. En lokalundersökning ska även innehålla aspekterna med en pedagogisk värdering, socioekonomisk situation, lokalernas pedagogiska utformning och skolans resultat. Att fatta beslut om en skola kan aldrig enbart baseras på ekonomiska skäl.
Vi motsätter oss att staden skolor avknoppas och utmanas, eftersom detta ökar segregationen och minskar möjligheterna att upprätthålla närhetsprincipen.
På vägen genom det livslånga lärandet måste personer i behov av särskilt eller extra stöd få det, och genom att anställa fler vuxna i skolan, såväl lärare som fritidsledare och elevhälsopersonal, kan vi se till att skapa bättre möjligheter för många elever.
Att införa ordningsbetyg eller ordningsomdömen inte rätt väg att gå för att skapa lugn och ro i skolan. Istället ska det system med utvecklingsplaner och uppföljning för eleverna utvecklas och förbättras och fler vuxna anställas i skolan.
Utveckling av pedagogik inom områdena genus, svenska, tvåspråkighet och matematik måste fortsätta. För att förbättra elevernas förutsättningar ska dialogen mellan skolan, elever och föräldrar ska förbättras. Genom kompetensutveckling av lärarna ökar deras möjligheter att stödja eleverna under deras utbildning.
Segregationen mellan stadens skolor måste upphöra, alla elever måste ges samma möjligheter oavsett vilken bakgrund man kommer ifrån. Satsningen på ytterstadens gymnasieskolor måste fortsätta och attraktiva program och profiler ska därför placeras i ytterstadens för att minska klyftan mellan innerstad och ytterstad. Utvecklingen av gymnasier som t ex Tensta, Farsta och Brännkyrka ska fortsätta.
Syftet med det kommunala uppföljningsansvaret är att kommunerna ska erbjuda ungdomar som saknar sysselsättning lämpliga individuella åtgärder med syftet att öka andelen ungdomar som fullföljer sina gymnasiestudier och minska ungdomsarbetslösheten. De två Navigatorcenter som staden inrättade för att klara av uppföljningsansvaret läggs nu ner. Navigatorcentren har utgjort en bas för arbetet med ungdomar som befinner sig utanför både skola och arbetsmarknad.
Den verksamhet som nu föreslås ersätta Navigatorcentren har alldeles för låg ambitionsnivå. Navigatorcentren har aktivt arbetat uppsökande och erbjudit individuellt utformade insatser som ger en god grund för fortsatta studier eller bidrar till en framtida etablering på arbetsmarknaden. Att ersätta en aktivt uppsökande verksamhet med brevutskick och telefonsamtal riskerar att leda till att färre ungdomar i Stockholm fullföljer sina gymnasiestudier och inte får tillgång till arbetsmarknaden. Vi anser dessutom att stadsdelsnämnderna bör ha ansvar för ungdomarna, även om Navigatorcenter ger det praktiska stödet.
Vuxenutbildningen och SFI:n måste vara flexibel för att passa människors olika behov av vidare studier. Vuxenutbildningen ska öka möjligheten att få ett arbete och göra människor mindre sårbara på arbetsmarknaden, ge möjligheten att läsa in behörighet till högskolan och komplettera betyg, men också om möjlighet till personlig utveckling. Att minska intagningen och genomföra en besparing på Vuxenutbildningen är inte rätt väg att gå. Det innebär att flera människor helt saknar en andra chans till studier efter att man har lämnat gymnasiet och det är inte acceptabelt. Svenska för invandrare ska utgå från individen och det ska vara lättare att kombinera flyktingintroduktion och SFI-studier. Samverkan mellan SFI och övrig vuxenutbildning måste utvecklas för ett snabbare inträde på arbetsmarknaden.
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ”Jag reserverar mig mot nämndens beslut då jag yrkade att nämnden skulle besluta:
Skolan är en plats för både kunskapsutveckling och personlig utveckling. I Stockholms stads skolor ska detta vara möjligt. I skolan ska individerna kunna växa, i gemenskap med andra, över gränserna, och bli bidragande medmänniskor i vårt samhälle. Det är oerhört viktigt att skolan utvecklas så att en högre andel elever lämnar skolan med uppnådda mål och god självkänsla. Valfriheten är därför viktig i skolan. Skolan ska vara anpassad till elevens behov och förutsättningar. Men valfrihet ska inte enbart likställas med ett ökat antal fristående skolor. I Stockholm finns det redan en mångfald av huvudmän. Det är bra, men det behövs också en utveckling inom den kommunala skolan. Friheten måste öka i kommunens egen verksamhet. Personalen i skolor i kommunal regi ska uppmuntras och ges möjlighet att komma med egna idéer och utveckla verksamheten. Flexibiliteten ska öka bl.a. genom arbetsformer och arbetssätt som möjliggör för elever att arbeta i egen takt enligt sin individuella utvecklingsplan.
Miljöpartiet har sedan tidigare velat att grundskolan även fortsättningsvis ska vara stadsdelsnämndens ansvar. Verksamheten ska vara så nära eleven som möjligt och en stor utbildningsförvaltning gör det svårt att ta till vara och uppmuntra lokala initiativ. Samverkan med verksamheter som även fortsättningsvis kommer att ligga i stadsdelarna blir drabbad. De eventuella vinster som kommer av en standardisering av administration och uppföljning av kvalitén i skolan hade kunnat uppnås även om ansvaret för skolan låg kvar i stadsdelarna.
Miljöpartiet anser att KomVux måste finnas som en del av ett livslångt lärande. Dagens unga erbjuds en uppsjö av valmöjligheter och alla måste ha lika rätt att välja om och vidareutbilda sig. Besparingen som förvaltningen föreslår för KomVux är omodern. Idag är det fullständigt orimligt att människor vid 15 års ålder ska bestämma inriktning för resten av sitt liv och sedan inte ha möjlighet att ändra sig. Livschanser innebär att det måste finnas både en andra och en tredje chans.
Betygssättning är en myndighetsutövning och i den mån det ska genomföras ska den ske utifrån hur väl eleven har nått de uppsatta målen, inte hur eleven är som person. Ordningsbetyg och skriftliga omdömen i tidig ålder är tecken på en omodern och felaktig utveckling i skolan. Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna ska istället få mer resurser och kompetensen bland skolans personal om hur arbetet med dessa kan utvecklas ska öka. En individuell utvecklingsplan blickar framåt och hjälper eleven att utvecklas och stärka sina kompetenser.
Samhället blir alltmer differentierat och individualiserat. Det ställer extra krav på skolan att utveckla kompetenser hos elever som möjliggör en hantering av detta. Den psykiska ohälsan bland barn och unga visar inte heller några tecken på att avta. Det gör att elevhälsopersonalens arbete tillsammans med skolans pedagoger för att erbjuda en bra miljö för lärande behöver fortsätta och utvecklas ytterligare. Den ökade psykiska ohälsan bland unga tyder på att förskolans och skolans insatser för att utveckla kompetenser inte fullt ut motsvarat de ökade krav som finns i dagens individualiserade och informationstäta samhälle.
Elevhälsan ska vara lättillgänglig för eleverna och finnas i skolmiljön. Elevhälsoarbetet ska vara förebyggande och integreras i skolans alla verksamheter. I elevhälsan bör ingå medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lärares fortbildning bör utvecklas så att de blir bättre rustade så att skolan bättre främjar elevernas psykiska hälsa. En strategi för det här arbetet måste sättas igång och riktlinjer för arbetet upprättas.
Vi motsätter oss det tillvägagångssätt som använts vid nedläggningen av Västbodaskolan i Farsta. Politiker kan inte köra över människor som är så starkt berörda av beslutets konsekvenser. Dessutom klarar skolan idag att utföra sin verksamhet inom budget med goda resultat och såväl nöjda elever som engagerade föräldrar. Beslutet i stadsdelsnämnden är fattat med alldeles för kort varsel och utbildningsnämnden ska se över Västbodaskolan under hösten när en total översyn av skollokalerna ska göras. Beslutet om nedläggning ska alltså återkallas av utbildningsnämnden.
Avveckling av lokaler ska göras på skälig grund och man måste ta hänsyn till fler faktorer än elevunderlag och faktisk yta. En lokalundersökning ska även innehålla aspekterna pedagogisk värdering, socioekonomisk situation, lokalernas pedagogiska utformning och skolans resultat. Beslut om en skolas fortsatta existens kan aldrig enbart baseras på ekonomiska skäl.
Det kommunala uppföljningsansvaret för 16-19-åringar är fortfarande otydligt. Det måste till klarare riktlinjer om var gränsen går mellan den centrala utbildningsförvaltningen och stadsdelarna. Det är oklart vilken del av staden som ska ta fram åtgärdsprogram. Som det ser ut nu riskerar unga människor att falla mellan stolarna i stadens byråkrati.
Det föreslagna lärarlyftet är en god idé och en nödvändig utveckling. Det är oerhört viktigt att möjligheterna att ta del av lyftet blir jämställt. Det finns fler kvinnliga lärare som är verksamma i den pedagogiska utvecklingen för de yngre barnen och deras kompetensutveckling är lika viktig som lärare verksamma med äldre barn.
Fritidshemmen har alltför länge varit utan resurstillskott. Om elevernas dag ska ses som en helhet där även fritidshemmen bidrar till det totala lärandet måste en kraftig uppvärdering och kvalitetshöjning göras.
Det är viktigt att stödja utvecklingen av metoder för elevinflytande, då en skola där eleverna känner delaktighet och har inflytande över sin undervisning och tillsammans med lärare och övrig skolledning tar ansvar för sin arbetsmiljö är nödvändigt för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. I skollagen anges som mål utveckling av kunskaper och färdigheter samt fostran till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Skolans huvuduppdrag, att främja ungdomars kompetenser, kan således bidra till att minska risken för psykisk ohälsa.
Dnr 07-421/1242:1
Bordlagt i utbildningsnämnden 207-05-30.
Utbildningsnämnden godkänner rapporten
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i en rapport maj 2007.
Gymnasieundersökningen 2006/2007 är den senaste av sex liknande undersökningar som USK genomfört under perioden 1999-2007. Eleverna i gymnasiets årskurs två har fåt bedöma hur nöjda de är med sin skola i olika avseenden. Fler fristående gymnasier deltar än vid något tidigare tillfälle. Totalt täcker undersökningen 91 % av alla gymnasieelever i åk 2 i Stockholms gymnasieskolor. Svarsfrekvensen bland eleverna är 84 %
______________
Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns och överlämnas till stadsrevisionen som yttrande över årsrapport 2006, utbildningsnämnden
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-05-22
Revisorerna har avslutat sitt arbete med revisionen av utbildningsnämndens verksamhet under 2006. Revisorerna emotser utbildningsnämndens yttrande senast 2007-06-29.
Revisorernas bedömning av utbildningsnämnden omfattar tre områden och är:
§ 8 (forts)
1 Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet är tillfredsställande. Dock har nämnden inte nått fullmäktiges nämndspecifika mål.
2 Styrning, uppföljning och kontroll är tillräcklig
3 Bokslut och räkenskaper är rättvisande
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet och stadens revisionsreglemente.
Revisorerna tillstyrker att utbildningsnämnden och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande.
1. Förvaltningens tjänsteutlåtande godkänns och överlämnas till stadsrevisionen som yttrande över årsrapport 2006, utbildningsnämnden.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande anmäldes av ordföranden Lotta Edholm m fl (fp), ledamoten Johanna Sjö m fl (m) och ersättaren Helen Törnqvist (c) enligt följande: ”Det är glädjande att stadsrevisionen på samtliga tre huvudpunkter ger utbildningsnämnden gott betyg. Den kritik som riktas mot nämnden måste dock tas på största allvar. Den nya utbildningsförvaltningen har ett stort ansvar att arbeta med måluppfyllelse. Arbetet med att uppnå nämndens mål måste regelbundet utvärderas och resultatet följas upp. ”
_______________
Dnr 07-451/1304:1
Utbildningsnämnden bordlägger ärendet
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-05-11
Utbildningsnämnden beslutade den 18 mars 2004 om riktlinjer för tillståndsgivning och för barnomsorgspeng gällande enskilt driven verksamhet och för förskoleklass som inte är knuten till fristående skola. Förvaltningen har reviderat dessa riktlinjer och sammanställt dessa riktlinjer i ett samlat dokument.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att successivt införa förändringar i riktlinjerna utifrån förändringar i gällande lag och statliga eller kommunala bestämmelser.
Ordföranden yrkade att ärendet skulle bordläggas och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
_________
Svar på skrivelse från Inger Stark (v) och Susanna Brolin (v).
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-05-03
Till utbildningsnämnden har inkommit en skrivelse undertecknad av Inger Stark och Susanna Brolin (v). Författarna framhåller att det finns för få sökbara IV-platser och de ifrågasätter varför så få fristående skolor erbjuder IV. Dessutom belyser de att det ökande antalet nyanlända 16-19-åringar kräver fokus på analfabeter och ungdomar med kort skolgång. Förvaltningen får uppdrag att via tre frågor redovisa vilka insatser som vidtas.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Utbildningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Inger Stark och Susanna Brolin (v).
Dnr 07-611/974:2
Tjänsteutlåtandet innehåller utbildningsförvaltningens syn på andraspråksperspektivet. I ärendet redovisas förvaltningens förslag inom området i VP 2, pågående arbetet samt de medel som sökts från Myndigheten för Skolutveckling inom Mångfaldssatsningen.
Dnr 07-033/1079:2
Svar på remiss från kommunstyrelsen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till
kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Inriktning av Järvalyftet”.
Kommunfullmäktige har i budgeten för 2007 givit kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra ett särskilt program avseende Järvafältet, det s.k. Järvalyftet.
Järvalyftet innehåller flera olika delområden som spänner över många olika ansvarsområden, förvaltningar och bolag inom staden. De olika delområdena är boende, trygghet, arbetsmarknad/sysselsättning, stadsplanering, näringsliv samt utbildning.
Förvaltningen är generellt positiv till inriktningen för programmet Järvalyftet, som
syftar till att skapa en bestående positiv social och ekonomisk utveckling för de boende i Järvaområdet men kommenterar endast de delar som berör utbildnings-
förvaltningens verksamhetsområde. Förvaltningen ser positivt på utvecklingsmöjligheterna och medverkar med stort intresse i programmet, inom de ekonomiska ramar som fastställs för förvaltningen och enheten.
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Roger Mogert m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ”En storsatsning på trygghetsskapande åtgärder på Järvafältet drogs igång redan under vår förra mandatperiod genom det uppdrag som bostadsbolagen fick i syfte att ta ett ökat ansvar för den sociala och ekonomiska utveckling i vissa stadsdelar. Svenska Bostäder presenterade då Järvasatsningen och erforderliga resurser avsattes i Svenska Bostäders styrelse redan före valet. Vi kan alltså konstatera att
majoritetens lösningar inte särskilt nydanande. I utvecklandet av Järvalyftet tar man heller inte hänsyn till det arbete som tidigare gjorts på området.
En synnerligt viktig poäng som den borgliga majoriteten missar är att detta är ytterligare ett projekt. Det har gjorts många satsningar för att minska klyftorna i den här staden . Alla har de haft den gemensamma nämnaren att vara projektinriktade, med tillfälliga pengar och tillfälliga lösningar. Det är mycket önskvärt att man med satsningen på Järva för det första undviker projektterminologin och för det andra har en mer långsiktig plan på att verkligen förändra.
Lösningen på de problem som finns ligger inte endast i vilken bostadsförvaltning vi väljer eller olika upplåtelseformer för bostäderna. Vi måste lyfta blicken, ta ett samlat grepp på frågor som dels rör bostadsbolagen men också hur samarbete
mellan kommunala bolag, föreningar, skolor, näringslivet, religiösa församlingar och samfund, polisen, brottsförebyggande rådet etc ska kunna utformas.
En annan viktig aspekt som förbises är att det inte bara är på Järva det finns stora skillnader i befolkningssammansättningen jämfört med övriga staden. Man kan hitta likvärdiga problem i andra delar av Stockholm. Vi anser dock att det är väldigt värdefullt med en stor satsning på Järvafältet och att det satsas pengar för att förbättra för de boende i området.
I en satsning på Järvaområdet är skolan en viktig del. Skolan ska kunna garantera en hög kvalitet på utbildningen och fler elever ska lämna grundskolan med godkända betyg. Skolan behöver ökade resurser för att kunna genomföra bra satsningar. Skolresultaten för barn och ungdomar kring Järva förbättras. Som lysande exempel kan nämnas Kista där resultaten på de nationella proven med mer än 10 % i svenska, engelska och matematik år 2006. Andelen elever med gymnasiebehörighet ökade från 79 % till 85, 5 %. Rinkebyskolans elever är för andra året bäst i landet i matematik.
Vi vill framhålla hur viktigt det är att ett språkutvecklande perspektiv genomsyrar hela undervisningen samt att modersmålets status måste höjas för att ge eleverna de bästa möjligheterna till lärande. Exempelvis måste bedömning enligt (LUS) läsutvecklingsschema kunna göras på modersmålet för alla elever. Möjligheterna till ett livslångt lärande måste finnas kvar och utvecklas och det gäller inte bara SFI och yrkessvenska utan även andra kompetenshöjande kurser inom den kommunala vuxenutbildningen.
Den politik som den borgerliga majoriteten nu för i Stockholm riskerar att ändra på den positiva trenden i en negativ riktning. De besparingar som den borgliga majoriteten lagt på utbildningsförvaltningens verksamheter, i samspel med en förändrad organisation, riskerar att ändra på den positiva trenden i negativ riktning. När grundskolan var stadsdelsnämndens ansvar det funnits bra förutsättningar att arbeta med svenska språket och språkutveckling från det att barnen börjat i förskolan. Förskolorna och grundskolorna har haft möjlighet till täta kontakter, konstruktivt samarbete och bra överlämningar till skolorna. Man har aktivt arbetat med hemspråket vilket är avgörande för språkutvecklingen. Detta arbete kommer att försvåras i och med den nya organisationen.
Måluppfyllelse, utvärdering och uppföljning är viktiga delar för en bra skola. Men det är också viktigt att det finns tid och resurser till de elever som behöver stöd i undervisningen. Den borgliga majoriteten väljer att bara tydliggöra kraven utan att skapa förutsättningar för barn och ungdomar att kunna leva upp till förväntningarna. Det leder i slutändan till att ojämlikheten i skolan ökar.
Vi anser inte att det behövs ytterligare en grupp för att leda arbetet med Järvalyftet. Integrationsberedningen ligger direkt under kommunstyrelsen och är väl lämpad att leda arbetet framöver. Givetvis måste stadsdelsnämnderna vara med i det arbetet och ingå i en styrgrupp. Kunskapen om Järvafältet finns framförallt hos de lokala politikerna.
För att stärka ett visst område i staden så är det en viktig förutsättning för framgång att de som bor i området är med från början och ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Därför anser vi att en bred diskussion med medborgarna måste till.
Särskilt uttalande anmäldes av ordföranden Lotta Edholm m fl (fp) ledamoten Johanna Sjö m fl (m) och ersättaren Helen Törnqvist (c)enligt följande: ”SFI-undervisningen utgör en väsentlig del i stadens politik för minskat utanförskap. Det arbete som redan i dag görs för att bidra till ett snabbt inträde i arbetslivet ska fortsätta och förstärkas. Tillsammans med bland annat jobbtorgen är SFI en del av ett helhetsgrepp för att öka förutsättningarna för egenförsörjning och oberoende. Undervisningens innehåll måste därför alltid vara sådant att den utifrån varje individs förutsättningar ger språk- och samhällskunskaper som möjliggör inträde på arbetsmarknaden.
Utbildningsförvaltningen måste därför genom kontinuerlig tillsyn och uppföljning säkerställa att de krav som ställs i kursplaner och förfrågningsunderlag vid upphandling av SFI också uppfylls av utförarna i praktiken.”
___________
Nämnden delegerar till direktören att underteckna avtal enligt redovisning i tjänsteutlåtandet.
Samtliga grundskolor och fritidshem i västerort exkl. grundskolor och fritidshem i Rinkeby omfattas av och avropar tjänster från ramavtal för lokalvård. Stadsdels-nämnderna i Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Bromma ansvarar för och vårdar dessa ramavtal. Avtalstiden går ut i december och stadsdelsnämnderna har påbörjat en ny upphandling av ramavtal för dessa tjänster. Upphandlingen avslutas efter det att ansvaret för grundskolorna överförts till utbildningsnämnden vilket innebär att ramavtalen måste undertecknas av utbildningsnämnden. Det finns ännu ingen fastställd delegation för grundskoleverksamheten och förvaltningen föreslår därför att utbildningsnämnden delegerar till direktören att underteckna ovan redovisade ramavtal.
Nämnden delegerar till direktören att underteckna avtal enligt redovisning i detta utlåtande.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s), (v) och (mp) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Roger Mogert m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ” Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi yrkade att nämnden skulle besluta
att förvaltningens förslag delvis godkänns
att förvaltningen utformar upphandlingskriterierna rörande lokalvårdstjänster för grundskolor i västerort utifrån vad som anförs nedan
att ge förvaltningen i uppdrag att i enlighet med nedanstående ta fram riktlinjer för utbildningsnämndens upphandlingar så att sociala krav och miljökrav säkerställs
samt att därutöver anföra följande:
Den nya upphandlingspolicyn innehåller, milt uttryck, få sociala krav eller miljökrav. Dock tolkar vi tjänsteutlåtandet som att de upphandlade enheterna kan bestämma sig för att ställa krav om de är proportionella, affärsmässiga samt uppföljningsbara.
Stockholms stad är en stor upphandlare och därmed en viktig aktör på marknaden. Det offentliga ska handla vitt. Att därför i uppdragsavtal skriva in villkor som ger rätt att kontrollera de sociala villkoren och förbjuda svartarbete enligt upphandlingsavtalet för stadens räkning är en bra väg att gå för att använda stadens makt som upphandlare. Ser man bara till det lägsta priset i upphandlingar så inser nog alla det finns en stor risk för social dumpning, det vill säga att anbudspriserna pressas genom att lönekostnaderna sänks. Det borde vara en självklarhet att staden i upphandlad verksamhet verkar för att säkerställa en god arbetsmiljö och rimliga anställningsvillkor för personalen. Vi anser att detta bör ske enligt den, under förra mandatperioden, testade ”Vita jobb- modellen”.
Vi har naturligtvis ett ansvar för att se till att skattepengar används effektivt, men också för att se till att fattiga människor i andra länder inte exploateras och utnyttjas i vårt namn. Rättvisemärkt/Fairtrade är en etisk märkning som garanterar konsumenten att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus under varans framtagning. Rättvisemärkt bidrar till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför, att barnarbete motverkas, att organisationsrätten främjas, att diskriminering på grund av kön, tro eller hudfärg motverkas samt att ekologiskt odlande uppmuntras. Vi anser att krav på rättvisemärkning ska ställas.
Som ett led i stadens anti- diskrimineringsarbete är det också väldigt viktigt att tillämpa anti- diskrimineringsklausuler. Avsikten är att förmå leverantörer att vidta åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. Ett grundläggande krav ska vara att följa gällande diskrimineringslagstiftning. Vi anser att en anti- diskrimineringsklausul alltid ska finnas med när staden upphandlar.
Utöver detta bör staden fortsätta det viktiga arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar. Miljökraven som ställs ska syfta till att uppnå kraven i stadens nuvarande miljöprogram.
Genom att ställa sociala krav och miljökrav vid stadens upphandlingar kan stadens upphandlingar bli ett kraftfullt redskap för att driva på mot ekologisk hållbarhet och en socialt rättvis utveckling.”
Dnr 07-413/825:3
Utbildningsnämnden återtar hemställan och överlåter åt stadsdelsnämnderna att själva besluta i frågan innevarande år.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-05-25
I samband med att ansvaret för grundskolan överförs från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden aktualiserades en gränsdragningsproblematik som funnits mellan förskola och förskoleklass.
Vid vilket datum skall överförandet av barn som går över till förskoleklass och skolbarnsomsorg från förskolan ske? Det finns inget optimalt datum. Stadsdelarna har haft olika principer för när detta datum skall infalla. För förskolor kan ett sent datum innebära organisatoriska problem med inskolning och mottagande av höstens kullar. Ett tidigt datum kan på samma sätt bli problematiskt för skolorna med sommarlov, semester och stängda skolor. Mot denna bakgrund beslutade utbildningsnämnden 2007-04-19 att hemställa att kommunstyrelsen skulle fastställa ett gemensamt datum för överföring av barn från förskola till förskoleklass och skolbarnomsorg.
En diskussion har visat att det för läsåret 2007/2008 inte är nödvändigt att fastställa ett gemensamt stadsövergripande datum för överföring. Förvaltningen föreslår därför att hemställan återtas och att stadsdelsnämnderna själva får besluta i frågan innevarande år.
Förvaltningen föreslår att hemställan återtas och att stadsdelsnämnderna själva får besluta i frågan innevarande år.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i en PM 2007-06-07
I den kommunala gymnasieskolan finns det möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Till de åtgärder som skolan kan vidta hör avstängning och förvisning. Åtgärderna ska bland annat syfta till att upprätthålla ordning på skolan och att bidra till att eleverna får en trygg skolmiljö.
Bestämmelser om disciplinära åtgärder finns i 6 kap. 21-25§§ gymnasieförordningen. Att fatta beslut om disciplinära åtgärder innebär myndighetsutövning. Ingreppen varierar i styrka och prövas i tur och ordning för den enskilda eleven.
_______
Dnr 07-013/33:18
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-06-13
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Detta tjänsteutlåtande innehåller förslag till ändringar i den delegationsordning för utbildningsnämnden som ska gälla från och med den 1 juli 2007. Ändringarna är föranledda av behovet att förtydliga ansvaret för beslut om mottagande av elever från andra kommuner i S:t Örjans skolor, i FH-klasser och i obligatoriska särskolan
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s) och (v) gemensamt yrkande att ärendet skulle lämnas utan eget ställningstagande.
Ersättaren Susanna Brolin (v) väckte en övrig fråga om hur förvaltningen hanterar de protestskrivelser mot nedläggningar av skolor som kommit in till nämnden.
Direktör Thomas Persson meddelade att förvaltningen kommer att besvara skrivelserna och under hösten informera nämnden
Vice ordföranden Roger Mogert (s), ledamoten Inger Stark (v), ersättaren Susanna Brolin (v), ledamoten Anna Fredriksson (mp) och ersättaren Per Olsson (mp) överlämnade en skrivelse angående PM om avstängning och förvisning av elever i gymnasieskolan. (Dnr 07-427/1186:3.)
Skrivelsen överlämnades till förvaltningen för beredning
Ordföranden tillönskade nämnden en skön sommar.
Vice ordföranden tillönskade, å nämndens vägnar, ordföranden detsamma.