Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2007-08-23
BESLUT
Jämte ordföranden Lotta Edholm (fp) utsågs vice ordföranden Roger Mogert (s) att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket skall ske senast 2007-09-06.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden 2007-05-30 och 2007-06-14 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
_________
Anmälan av protokoll från sammanträdet 2007-08-15 med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Dnr 07-010/53:6
Anmälan av protokoll från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen enligt förvaltningens tjänsteutlåtande 2007-08-13 godkänns och läggs till handlingarna.
Anmälningsärendena godkänns och läggs till handlingarna.
Ärendet
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med 2007-08-09.
Dnr 07-451/1304:1
Bordlagt i utbildningsnämnden 2007-06-14
Utbildningsnämnden bordlägger ärendet.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-05-11.
Utbildningsnämnden beslutade den 2004-03-18 om riktlinjer för tillståndsgivning och för barnomsorgspeng gällande enskilt driven verksamhet och för förskoleklass som inte är
knuten till fristående skola. Förvaltningen har reviderat dessa riktlinjer och sammanställt dessa riktlinjer i ett samlat dokument.
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar att
Utbildningsnämnden fastställer förvaltningens förslag på riktlinjer för tillståndsgivning och ersättning gällande enskilt driven förskola, familjedaghem, fritidshem samt förskoleklass som inte är knuten till fristående skola enligt bifogad bilaga. Riktlinjerna ska gälla från och med 2007-07-01.
Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att successivt införa förändringar i riktlinjerna utifrån förändringar i gällande lag och statliga eller kommunala bestämmelser.
Yrkanden
Ordföranden yrkade att ärendet skulle bordläggas och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Dnr 07-423/977:2
Svar på skrivelse från Inger Stark (v) och Susanna Brolin (v).
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Inger Stark och Susanna Brolin (v).
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-05-03.
Till utbildningsnämnden har inkommit en skrivelse undertecknad av Inger Stark och Susanna Brolin (v). Författarna framhåller att det finns för få sökbara IV-platser och de ifrågasätter varför så få fristående skolor erbjuder IV. Dessutom belyser de att det ökande antalet nyanlända 16-19-åringar kräver fokus på analfabeter och ungdomar med kort skolgång. Förvaltningen får uppdrag att via tre frågor redovisa vilka insatser som vidtas.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
________
Dnr 07-611/974:2 Svar på skrivelse från Helen Törnqvist (c).
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Helen Törnquist (c).
Tjänsteutlåtandet innehåller utbildningsförvaltningens syn på andraspråksperspektivet. I ärendet redovisas förvaltningens förslag inom området i VP 2, pågående arbetet samt de medel som sökts från Myndigheten för Skolutveckling inom Mångfaldssatsningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från Helen Törnqvist (c).
Dnr 07-427/1186:2
Anmälan läggs till handlingarna
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i en PM 2007-06-07.
I den kommunala gymnasieskolan finns det möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Till de åtgärder som skolan kan vidta hör avstängning och förvisning. Åtgärderna
ska bland annat syfta till att upprätthålla ordning på skolan och att bidra till att eleverna får en trygg skolmiljö.
Bestämmelser om disciplinära åtgärder finns i 6 kap. 21-25§§ gymnasieförordningen. Att fatta beslut om disciplinära åtgärder innebär myndighetsutövning. Ingreppen varierar i styrka och prövas i tur och ordning för den enskilda eleven.
______________
Dnr 07-103/10:1
Delårsbokslutet 2007 godkänns. Rapporten överlämnas till kommunstyrelsen.
Paragrafen förklarades omedelbart justerad.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-06-30.
I stadens dokument ”Anvisningar för uppföljning av nämndernas budget 2007” framgår det att samtliga stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden ska upprätta tekniskt bokslut per den sista juni 2007. Detta utifrån att grundskolor överförs till utbildningsnämnden per den 1 juli 2007. Samtliga stadsdelsnämnder behöver därför göra ett delårsbokslut för att kunna föra eventuella över- eller underskott för de resultatenheter inom de verksamheter som överförs till utbildningsnämnden.
I anvisningarna från stadsledningskontoret framgår att delårsbokslutet är främst av teknisk karaktär och tjänsteutlåtandet kan med fördel hållas kort. Nämnden ska fastställa balans- och resultaträkning. Kommentarer och analyser om avvikelser i budgetutfall kommenteras i samband med tertialrapport 2.
Förvaltningens förslag
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningen förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
____________
Dnr 07-400/764:3
1. Stadens samlade kvalitetsredovisning för de pedagogiska verksamheterna avseende år 2006 godkänns.
2. Utbildningsnämnden beslutar att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att samordna, leda och genomföra utvecklingsområden och insatser enligt förvaltningens förslag.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-06-26.
Sveriges kommuner ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning för de pedagogiska verksamheterna. I enlighet med den statliga förordningen om kvalitetsredovisning innehåller stadens kvalitetsredovisning en bedömning av i vilken mån de nationella målen för verksamheten har uppnåtts. Samtidigt sker en bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till målen i stadens skolplan (KF 2004-09-20) och förskoleplan (KF 2003-06-10), vilka utgår från de nationella målen.
Kommunfullmäktige har uppdragit åt utbildningsförvaltningen att upprätta stadens samlade kvalitetsredovisning.
Till årets kvalitetsredovisning har samtliga stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden lämnat sina kvalitetsredovisningar. De är överlag av högre kvalitet och mer genomarbetade än tidigare år. Analyserna är mer omfattande men fortfarande överväger den beskrivande och berättande texten. Den av skolborgarrådet under 2006 genomförda resultatanalysdialogen med samtliga stadsdelar och utbildningsförvaltningen ger tydligt genomslag liksom effekterna av kompetensfondens utvecklingsprojekt.
Stadens samlade kvalitetsredovisning för de pedagogiska verksamheterna avseende år 2006 godkänns.
Utbildningsnämnden beslutar att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att samordna, leda och genomföra utvecklingsområden och insatser enligt förvaltningens förslag.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Anna Fredriksson (mp) framlade ett tilläggsförslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden upptog först sitt bifallsyrkande till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Därefter upptog ordföranden Anna Fredrikssons tilläggsyrkande och förklarade sig finna att nämnden beslutat avslå detta.
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ” Jag reserverar mig mot nämndens beslut då jag yrkade att nämnden skulle besluta att godkänna förvaltningens förslag med nedanstående tillägg
Därutöver vill vi säga följande:
Från och med detta läsår kommer oanmäld frånvaro att skrivas in i betyget. Det hade varit rimligt att innan detta beslut fattades redovisa resultaten av skolornas olika sätt att redovisa skolk och otillåten frånvaro. Förvaltningen noterar att en analys saknas och behöver få i uppdrag att ta fram denna.
Elever som mår bra och trivs i skolan såväl som med livet i övrigt kan på goda grunder antas skolka mindre än de elever som vantrivs och har problem såväl i som utanför skolan. Om ambitionen är att minska den ogiltiga frånvaron är ett bra sätt att satsa på elevhälsoarbetet. En tillgänglig skolsköterska torde vara ett av de bästa sätten att fånga upp elevernas olika problem. Vår mening är att ett samlat och systematiskt elevhälsoarbete är en bättre lösning än enbart registrering av frånvaro.
En fråga som vi ständigt saknar är den som handlar om elevernas inflytande. Här behövs en tydlig strategi.
I ärendet saknas också en redovisning av arbetet med individuella utvecklingsplaner. Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna behöver få mer resurser och kompetensen bland skolans personal om hur arbetet med dessa kan utvecklas ska öka. En individuell utvecklingsplan blickar framåt och hjälper eleven att utvecklas och stärka sina kompetenser. Att elever inte är medvetna om vad en utvecklingsplan är för något, är inte godtagbart och detta måste förvaltningen reagera på.”
Särskilt uttalande anmäldes av ordföranden Lotta Edholm m fl (fp), ledamoten Cecilia Brinck m fl (m), ledamoten Nina Ekelund (kd) och ersättaren Helen Törnqvist (c) enligt följande: ”Det självklara målet för en skolpolitik som sätter kunskapen främst är att ingen elev ska behöva lämna skolans portar utan grundläggande kunskaper. Därför krävs tydliga kunskapsmått och andra mål för verksamheten som regelbundet utvärderas och följs upp.
Kvalitetsredovisningen för de pedagogiska verksamheterna har en lika viktig som självklar roll att fylla i stadens utvärderingsarbete. Förutom att fungera som verktyg för resultatuppföljning har redovisningen också en viktig roll att förmedla information om stadens pedagogiska verksamheter till stadens invånare.
Inför nästa års kvalitetsredovisning måste de nya anvisningarna för granskningen ännu tydligare vara fokuserade på klart utvärderingsbara mål, för att i högre grad kunna bidra till bättre måluppfyllelse. Den kritik som Skolverket riktar mot stadens skolor i sin granskning, bland annat för de stora skillnaderna i resultat och kvalitet och att vissa skolor inte lever upp till läroplanens krav, måste också vara vägledande vid utformandet av de nya anvisningarna.
Slutligen bör, inte bara vad gäller kvalitetsredovisningen, rapporter och uppföljningar läggas fram tillsammans med förslag till beslut, tydligt kopplade till resultatanalys och slutsatser.”
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Roger Mogert m fl (s) och ledamoten Inger Stark (v) enligt följande: ” Det är positivt att se att resultaten inom de pedagogiska verksamheterna har förbättras de senaste åren. Genom en riktad satsning har även arbetet med att minska barngrupperna i förskolan gett tydliga resultat.
Trots de många positiva resultaten i kvalitetsredovisningen känner vi en rädsla inför framtiden för stadens utbildningsverksamhet. De besparingar den borgerliga majoriteten har lagt på såväl förskola, grundskola som gymnasium och vuxenutbildning, riskerar att i förlängningen leda till att eleverna drabbas och resultaten försämras. För att fortsätta den förbättring av resultaten inom utbildningsverksamheten i Stockholm och för att kunna garantera en högkvalitativ verksamhet krävs ökade resurser.”
_____
Dnr 07-003/1451:3
1. VFU-organisationen gäller över hela staden och i samverkan med stadsdelar/förskolan resp. fristående/enskilt driven verksamhet.
2. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att inrätta en stadsövergripande samordningsgrupp - central LUG – med uppgift att leda VFU-utvecklingsarbetet i staden.
3. En tillfällig organisation läggs under utbildningsförvaltningens kvalitetsavdelning att verka under hösten 2007 samt att slutlig organisation för den verksamhetsförlagda utbildningen fastställs i anslutning till utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2008.
4. Nämnden godkänner budgetförslaget för VFU-verksamheten hösten 2007.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-07-09.
I tjänsteutlåtandet definieras ett antal utgångspunkter inom områden för att stärka den verksamhetsförlagda utbildningen i Stockholms stad. Förutsättningarna för att och skapa en optimal organisation för VFU kräver ett antal stadsövergripande beslut inom områden som rör ansvarsfördelning, finansiering, samverkan och samordning.
4. Godkänner budgetförslaget för VFU-verksamheten hösten 2007.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s), (v) och (mp) gemensamt förslag till beslut och yrade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Roger Mogert m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ” Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi yrkade att nämnden skulle besluta
att godkänna förvaltningens förslag till beslut
att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med en rapport rörande hur samarbetet med stadsdelarnas VFU-arbete inom förskolan ska tas tillvara och fungera fortsättningsvis
samt att därutöver anföra:
Vi ser positivt på att staden väljer fortsätta satsningen på ett fungerande system för den verksamhetsförlagda utbildningen och att arbetet med att utveckla VFU:n fortsätter. Däremot anser vi att utbildningsförvaltningen måste ta i beaktande hur samarbetet med stadsdelsnämnderna kring VFU ska fortlöpa och hur de centrala och lokala verksamheterna kunna berika varandra istället för att löpa helt parallellt.”
______
Dnr 07-621/1355:2
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Inrättande av Jobbtorg i Stockholm”.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-08-03
Kommunstyrelsen har i budget för 2007 givits i uppdrag att genomföra ett särskilt projekt avseende att hjälpa stockholmare från bidrag till arbete. En viktig utgångspunkt är att samla arbetsmarknadens aktörer i ett gemensamt arbetssätt för att de arbetssökande ska komma i arbete. Statsledningskontoret föreslår att fem Jobbtorg inrättas från den 2008-01-01. Syftet med införandet av Jobbtorg är att förstärka stadens insatser för att fler arbetslösa ska komma ut i arbete och därmed minska stadens kostnader för försörjningsstöd.
Förvaltningen är generellt positiv till inrättandet av Jobbtorg, under förutsättning att erforderliga resurser avsätts, och kommenterar endast de delar som berör utbildningsnämndens verksamhetsområde. Förvaltningen anser att det är
angeläget med en samverkan mellan sfi-verksamheten och Jobbtorgens aktiviteter för de primära målgrupperna. Dock finns det begränsningar för vad som kan utvecklas under nuvarande avtalsperiod för sfi men där förvaltningen ser stora möjligheter till samordning vid en kommande upphandling. Det är angeläget att skapa finansiella förutsättningar för att staden ska fortsätta att kunna erbjuda validering och rekryteringsprogrammets utbildningar inom ramen för Jobbtorgens verksamhet.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s) och (v) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Anna Fredriksson (mp) framlade ett tredje förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av vice ordföranden Roger Mogert m fl (s) och ledamoten Inger Stark (v) enligt följande: ” Vi reserverar oss mot nämndens beslut då vi yrkade att nämnden skulle besluta
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till remissvar
Det är inte utan oro vi ser hur möjligheterna till vuxenutbildning urholkas i Stockholm. Kraftiga nedskärningar har skett såväl på KomVux som på de statliga arbetsmarknadsanslagen. Det gör att Jobbtorgen i realiteten riskerar att ha mycket lite att erbjuda dem som söker sig dit.
Den storstilade ”jobbgarantin” som innan valet innebar att alla arbetslösa mottagare av försörjningsstöd skulle erbjudas arbete till avtalsenlig lön inom fem dagar, avlövas därmed om möjligt ännu mer. Vi noterar också att den i detta dokument än en gång omformulerats och att den föga imponerande klapp-på-axeln-garantin nu krympts till att istället bli rätten att klappa sig själv på axeln.”
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ” Jag reserverar mig mot nämndens beslut då jag yrkade att nämnden skulle besluta
1. Förvaltningens förslag till remissvar godkänns med nedanstående tillägg:
Förslaget om att inrätta Jobbtorg i Stockholm är ett i grunden positivt förslag om att samordna stadens och statens arbete för att öka andelen självförsörjande medborgare. Förslaget bygger dock i allt för hög grad på ett antagande att det är den enskilda människans ”fel” att hon/han inte har ett arbete. Förslaget har allt för många piskor och för få morötter, till exempel när man beskriver de skyldigheter de jobbsökande har och vilka ”konsekvenser” det blir av att inte delta aktivt. Jobbtorget måste säkerställa att reglerna för de arbetssökandena är flexibla och går att anpassa efter individens behov.
Förslaget saknar framför allt ett diskrimineringsperspektiv, det vill säga perspektivet att det finns mekanismer grundade på fördomar på arbetsmarknaden som stänger vissa grupper ute. Diskriminering kan ske av personer med utländsk
bakgrund, personer med funktionshinder, äldre och ungdomar. Idag skyddas diskrimineringsgrunderna kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning av lagen. Dessutom är det väl känt att åldersdiskriminering ofta drabbar både ungdomar och äldre, men trots EU-direktiv finns inget förbud mot åldersdiskriminering i Sverige ännu. Jobbtorget ska också få i uppgift att hjälpa flyktingar att få sina kunskaper validerade, men förslaget innehåller inga lösningar på de svårigheter som finns kring en sådan process, till exempel att många flyktingar saknar papper på utbildning eller färdigheter när de kommer till Sverige.”
Dnr 07-402/1418:1
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett gemensamt tjänsteutlåtande med Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd är huvudman för Språkforskningsinstitutet i Rinkeby. Språkforskningsinstitutet, som är en s.k. kommunövergripande verksamhet, bedriver praxisnära forskning/ utvecklingsarbete i samarbete med förskolor och skolor och sprider forskningsinformation kring tvåspråkighet.
Styrgruppen för Språkforskningsinstitutet föreslår att huvudmannaskapet för institutet överförs från Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd till utbildningsnämnden den 1 januari 2008. Styrgruppen anser att en gemensam huvudman för stadens skolor och Språkforskningsinstitutet skulle medverka till ett fördjupat utvecklingsarbete och underlätta institutets fortsatta utveckling inom området flerspråkiga barn och elever. Förvaltningarna delar Språkforskningsinstitutets uppfattning. En
geografiskt mer central lokalisering av Språkforskningsinstitutet skulle dessutom innebära en ökad tillgänglighet för stadens samlade skol- och förskoleverksamhet.
Särskilt uttalande anmäldes av vice ordföranden Roger Mogert m fl (s), ledamoten Inger Stark (v) och ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande:
”Beslut rörande grundskolan ska fattas på en nivå så nära eleven som möjligt och en stor utbildningsförvaltning gör det svårt att ta till vara lokala initiativ och att få överblick över samverkansmöjligheter inom skolan och i det arbetet är det stadsdelen som vara ansvarig för grundskolan och särskolans verksamhet. Uppföljning och utvärdering av språkforskningsverksamheten är även framtidsvis viktig. Utbildningsnämnden bör även få ta del av en rapport av hur verksamheten på språkforsningsområdet i Stockholm fortsätter och utvecklas.
Vid byte av huvudman för Språkforskningsinstitutet är det av yttersta vikt att kontakten och samarbetet mellan den centrala organisationen och det språkutvecklingsarbete som sker inom förskolan fortsätter och även utvecklas.”
Dnr 07-351/1224:2
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remiss ”Revidering av Stockholm stads miljöprogram 2007-2010.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-06-19.
Kommunstyrelsen har till utbildningsnämnden remitterat ”Revidering av Stockholms stads miljöprogram 2007-2010. Programmet gäller från och med 2007 och omfattar sex övergripande mål som sammanfattar stadens ambitioner inom miljöområdet. Miljöprogrammet är ett kommunövergripande styrdokument och utgår från stadens förra miljöprogram. Målen i programmet är styrande för staden och vägledande för enskilda nämnder och styrelser. I programmet redovisas de nämnder och styrelser som berörs av respektive mål.
Förvaltningen ställer sig bakom miljöprogrammet.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningen förslag.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s) och (v) gemensamt förslag att ärendet skulle överlämnas utan eget ställningstagande.
Ledamoten Anna Fredriksson framlade ett tredje förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
att överlämna ärendet utan eget ställningstagande.
Reservation mot utbildningsnämndens beslut anfördes av ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande: ” Jag reserverar mig mot nämndens beslut då jag yrkade att nämnden skulle besluta att
1. Som svar på remissen överlämna följande synpunkter:
Styrning och genomförande
Det är otydligt vilken status programmet har gentemot övriga program och planer. Det är också en brist att åtgärderna inte har kostnadsberäknats så att programmet kan följas av nödvändiga budgetmedel.
I förslaget saknas åtgärder för att kommunicera programmet utöver ILS (integrerat ledningssystem). Extern kommunikation är en viktig del för att motivera så väl interna som externa aktörer och den befintliga miljöbarometern som miljöförvaltningen sköter på webben har hittills används väl för detta ändamål. Eftersom konsumentförvaltningen lagts ner och neddragningar har skett av Agenda 21-verksamheten och på miljöförvaltningen försvåras möjligheterna för kommunen att jobba aktivt med målen som riktar sig till medborgare och andra externa aktörer.
Miljöeffektiva transporter:
Delmål 1.3 bör preciseras till att trafikens utsläpp minskar så att miljökvalitetsnormerna klaras. Den faktaruta om finns om miljökvalitetsnormerna är missvisade eftersom inte de viktiga dygnsmedelvärdena som idag överskrids redovisas.
Ett ytterligare mål bör införas om att vägtrafiksystemets ytanspråk inte ska öka per capita. Detta mål fanns i miljöprogrammet 2002-2006 och syftar till att Stockholm inte ska gå mot en markanvändning där allt större yta krävs för transporter och staden glesas ut.
Giftfria varor och byggnader:
Delmålet för offentlig upphandling av ekologiska livsmedel är för lågt. Det bör sättas till 40 %. Regeringen har fastslagit att offentlig upphandling av ekologiska livsmedel bör nå 25% redan 2010, i Stockholm kom flera stadsdelsnämnder upp
över 15% redan 2006. Att välja konventionellt producerade livsmedel istället för ekologiska bidrar till en mängd miljöproblem, bl a övergödningen av Östersjön.
Det behövs mål om att inköpen av miljöanpassade, inklusive klimatanpassade, i stadens ska öka.
Det behövs ett ytterligare mål om att verka för att andelen miljöanpassade varor och ekologiska livsmedel som säljs i Stockholm ökar. Staden kan göra mycket för att underlätta för miljöanpassad försäljning och på det viset även stärka miljöföretagen lokalt. I skolmåltiderna ska maten i så stor utsträckning som möjligt vara miljömärkt och ekologiskt producerad. Också energianvändningen vid produktion och transport bör räknas in.
Det saknas krav på lägsta nivå när det gäller energiutsläpp och miljöpåverkan vid allt byggande, som tidigare utgjordes av programmet för miljöanpassat byggande. Det är nu borttaget som styrdokument.
Hållbar energianvändning
Delmålet 3.3 bör skärpas till 20% minskning av klimatgasutsläpp per capita. Detta för att säkerställa att Stockholm når nollutsläpp senast 2030.
Delmål 3.2 bör skärpas till att all el som staden köper ska vara miljömärkt, att mjuka upp skrivningen till ’bör’ och tala om att ’om inte orimliga kostnader’ gör målet otydligt för nämnder och styrelser att följa.
Skollokaler bör kunna energideklareras och programmet saknar åtgärder för det här.
Miljöeffektiv avfallshantering
Det behövs ett nytt delmål om att staden ska verka för att 35% av matavfallet behandlas biologiskt (rötas, komposteras) vilket också är nationellt mål. Att radikalt öka insamlingen och rötningen av matavfall är både god kretsloppspolitik och ger välbehövligt tillskott till stadens biogasproduktion.
Delmål 5.1 bör precisera ett tydligt mål om minskat avfall från stadens verksamheter, 10% mindre per anställd är rimligt. Det fanns med i det tidigare förslaget.
Sund inomhusmiljö
Den inledande texten stämmer väldigt dåligt överens med målen. Flera viktiga delmål saknas.
Delmål 6.2 bör omformuleras att gälla att andelen fastighetsägare med fungerande egenkontroll ökar. Då tar det bättre fasta på fastighetsägarnas roll och ger effektivare arbete för miljöförvaltningen som tillsynsmyndighet.
Det behövs ett mål om ventilationsanläggningar, t ex målet från det tidigare förslag till Miljöprogram: Stadens egna byggnader har väl fungerande ventilationsanläggningar dimensionerade för verksamheten. Inomhusmiljöer i skolan är av extra betydelse då det är de rum som den unga generationen stockholmare befinner sig i mestadels av dagen.”
Dnr 07-034/1230:2
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till kommunstyrelsen.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-07-03.
Kommunstyrelsen har till utbildningsnämnden remitterat Betänkande Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31). Uppdraget var att pröva om relevanta delar av myndigheterna bör läggas samman till en myndighet för frågor om samhällets
beredskap och säkerhet samt pröva om övriga delar eventuellt bör föras över till andra befintliga myndigheter.
Förvaltningen bedömer att remissen i liten utsträckning berör nämndens uppdrag och verksamhetsområde. Förvaltningen föreslår därför att nämnden avstår från att lämna synpunkter på remissen Betänkande Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31).
Dnr 07-401/1562:2
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar till Skolverket.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-08-09.
För att garantera en rättssäker och likvärdig betygsättning för eleverna är det viktigt att skolorna för betygskatalogerna på ett korrekt sätt. Skolverket har vid sina inspektioner funnit att skolornas förande av betygskatalog har brister. Därför har Skolverket beslutat att utnyttja sin rätt att utfärda riktlinjer för hur en betygskatalog skall vara utformad.
Stockholms stad ser positivt på att Skolverket ger ut föreskrifter rörande förande av betygskatalog. Det är dock svårt att få en konkret bild av hur en betygskatalog i enlighet med dessa föreskrifter kommer att se ut.
___________
Dnr 07-050/1543:2
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remiss om ”Snabb och lättillgänglig service till Stockholmarna – förslag till organisation, modell för finansiering, utveckling och införande av nya e-tjänster”.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-08-10.
Stadsledningskontoret har remitterat ärende ”Snabb och lättillgänglig service till Stockholmarna – förslag till organisation, modell för finansiering, utveckling och införande av nya e-tjänster” för yttrande. Kommunfullmäktige har fattat beslut om ett antal inriktningsmål för stadens utveckling. Häri ingår bland annat att stockholmarna ska kunna komma i kontakt med staden via kontaktcenter, dels att stadens IT-system utvecklas, dels att ett antal nya e-tjänster införs. Det fastslås att förbättrad och utvecklad kommunikation och informationsteknik är prioriterade verktyg för att nå inriktningsmålen.
Stadsledningskontoret föreslår, i ärendet, tre förändringsprogram. Dels en funktion som samordnar genomförandet av en gemensam serviceförvaltning dels att stockholmarna ska kunna komma i kontakt med staden via kontaktcenter, dels, och slutligen, nya e-tjänster. I förslaget får Stadsledningskontoret det samordnade uppdraget. Utbildningsförvaltningen ställer sig i allt väsentligt bakom förslaget. Stor tyngdpunkt har lagts på medborgar- och nyttoperspektiv och hur de tjänster som tas fram är hållbara över tiden och samordnade med andra system.
Dnr 07-455/929:3
Svar på remisser från Skolverket
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolverket.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-08-06.
Utifrån nuvarande lagstiftning är det förvaltningens bedömning att ansökningarna var för sig inte leder till påtagliga och långsiktiga negativa effekter för stadens skolväsende.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande
att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag
att skriva till regeringen för att uppmärksamma behovet att skyndsamt ändra lagstiftningen så att kommunen kan säga nej till etablering av fristående gymnasieskolor.
Allt tyder på en utveckling mot fler och fler privata skolor i Stockholm och som riskerar att skapa problem inom Stockholms skolvärld. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att värna det kommunala skolväsendet från påtagliga och negativa effekter. Varje enskild ansökan om nyetablering är i sig inte ett hot mot stadens skolor men den sammantagna bilden år efter år visar allt mer oroande effekter.
Det framgår tydligt av förvaltningens yttrande att de flesta av årets ansökningar gäller program där det råder en viss överetablering av gymnasieskolor. Eftersom eleverna i stor utsträckning söker sig till skolor i innerstaden är risken stor att ytterstadens skolor får minskat elevunderlag. Vi är oroliga för att den ökade etableringen tvingar våra kommunala gymnasieskolor in i en ond spiral av nedskärningar och allt sämre möjligheter att attrahera elever. Även väl fungerande friskolor står inför samma problem och risk för nedläggning. På sikt ökar elevernas resvägar och stora områden i ytterstaden kan komma att helt sakna gymnasieskolor, vilket bidrar till att förorterna blir sovstäder.
Tyvärr kan staden inte säga nej till nyetablering på grund av överetablering, trots att situationen kan leda till att kommunala skolor med kort varsel kan tvingas ta emot elever från fristående skolor som går omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor i staden.
Bara ett fåtal av ansökningarna gäller en etablering inom de tyngre yrkesförberedande programmen, trots fortsatt stort intresse för sådana utbildningar. Ett fåtal ansökningar gäller även det individuella programmet. Denna utveckling visar att fristående skolor inte heller bidrar till att utveckla valfriheten eller mångfalden.”
Särskilt uttalande anmäldes av ledamoten Anna Fredriksson (mp) enligt följande:
Debatten kring de nya fristående skolorna i Stockholm präglas mer av ideologi och skrämseltaktik än av uppriktighet och pragmatisk politik. Vanligtvis startar hälften av de skolor som blir godkända av Skolverket och det senaste året var det bara en fjärdedel av dem som ansökte om tillstånd för gymnasieskolor som idag bedriver utbildningsverksamhet. Vem som helst kan idag, utan kostnad, ansöka om att få starta en skola. Anledningarna till att man väljer att göra det kan vara flera, men det har visat sig att det inte nödvändigtvis är så att man egentligen vill starta och driva en skola.
Den kommunala skolan är viktig då den riktar sig till alla barn och har en skyldighet att ta emot alla barn i sitt upptagningsområde. Med rätt driven utbildningspolitik kommer också den kommunala skolan att vara attraktiv för alla elever.
En stark och attraktiv kommunal skola behöver inte vara hotad av nya fristående skolor. Vi tror att en mångfald av huvudmän inom utbildningsverksamheten i kommunen har potentialen att stärka och utveckla vår skola och barnens utveckling i skolan. Genom en mångfald av pedagogiska former kan fler barn nå sin fulla potential.
I en del fall kan principen om den kommunala skolan dock vara hotad av en stark uppmaning till avknoppning som den vi ser i Stockholm just nu. Vid varje avknoppningsärende är det viktigt att ha ett brukarperspektiv. Detta kommer vi att få anledning att återkomma till.
Enligt skollagen måste varje kommun i Sverige ha en kommunalt driven grundskola. I praktiken består Stockholm av ett antal stadsdelar med samma invånarantal som en medelsvensk kommun. För att möta de behov som finns i Stockholm med inflyttning, avstånd och växlande storlekar på barnkullar anser vi att behövs minst en kommunal grundskola i varje stadsdel, och i en del stadsdelar behövs det flera."
Dnr 07-454/888:2
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-07-02.
Skolverket har till staden remitterat 36 ansökningar om godkännande av och rätt till bidrag för fristående grundskolor, fristående särskolor samt fristående förskoleklasser i anslutning till fristående grundskolor. Ansökningarna avser start läsåret 2008/09 och ansökan om godkännande och rätt till bidrag prövas av Skolverket. Det är Skolverkets uppgift att bedöma om utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla och om den svarar mot förskoleklassens, grundskolans och särskolans värdegrund och allmänna mål.
Enligt förordningen ska lägeskommunen ges möjlighet att yttrar sig över ansökningarna. Utbildningsförvaltningens uppgift är att göra en bedömning för hela staden om etablering av fristående skolor leder till långtgående negativa konsekvenser för stadens skolväsende.
Inför 2008/2009 finns 31 ansökningar för fristående grundskola och fem ansökningar för fristående särskola.
Utbildningsförvaltningen bedömer att det inte går att påvisa att av årets ansökningar medför påtagligt negativa, ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende utifrån gällande lagstiftning.
att skriva till regeringen för att uppmärksamma behovet att skyndsamt ändra lagstiftningen så att kommunen kan säga nej till etablering av fristående grundskolor, särskolor samt fristående förskoleklasser.
Allt tyder på en utveckling mot fler och fler privata skolor i Stockholm och som riskerar att skapa problem inom Stockholms skolvärld. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att värna det kommunala skolväsendet från påtagliga och negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska effekter. Varje enskild ansökan om nyetablering är inte ett hot mot stadens skolor men kan enligt vår mening inte uteslutas. Tyvärr vet ingen i staden hur den sammantagna bilden ser ut eftersom konsekvenserna inte går att överblicka eller beskriva vare sig på lokal eller på kommunal nivå!
Vad vi däremot vet är att när antalet fristående skolor ökar får de kommunala skolorna ekonomiska problem eller läggs ned – exemplet Västbodaskolan förskräcker. Flera skolor påverkas lokalt vid nyetablering av fristående skolor i ett område vilket framgår av förvaltningens analys. En mer övergripande påverkan på det kommunala skolväsendet finns också genom de elevrörelser som uppstår i staden. Det blir därmed en successiv utglesning med allt längre avstånd mellan de kommunala skolorna i dessa områden.
Vem tar skolpliktsansvaret när det inte finns kvar kommunala skolor i alla stadsdelar? Tyvärr kan staden inte säga nej till nyetablering, trots att situationen kan leda till att kommunala skolor med kort varsel tvingas ta emot elever från fristående skolor som gått omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor.
Vi instämmer därför till fullo i förvaltningens förslag om att Skolverket bör pröva frågan om etablering av fristående skolor, genom avknoppning av alla kommunala skolor i södra Älvsjö, inskränker andra elevers frihet att gå i kommunal skola nära hemmet. Utslaget av en sådan prövning kommer förhoppningsvis att visa om nuvarande lagstiftning räcker till för att värna närhetsprincipen eller om lagen måste ändras.
Skolornas ökade konkurrens skapar oönskade effekter, bland annat den rädsla för att elever med svensk bakgrund söker sig bort om andelen invandrade elever blir för dominerande på skolan.
Debatten kring de nya fristående skolorna i Stockholm präglas mer av ideologi och skrämseltaktik än av uppriktighet och pragmatisk politik. Vanligtvis startar hälften av de skolor som blir godkända av Skolverket och det senaste året var det bara en fjärdedel av de som ansökte om tillstånd för gymnasieskolor som idag bedriver utbildningsverksamhet. Vem som helst kan idag, utan kostnad, ansöka om att få starta en skola. Anledningarna till att man väljer att göra det kan vara flera, men det har visat sig att det inte nödvändigtvis är så att man egentligen vill starta och driva en skola.
Enligt skollagen måste varje kommun i Sverige ha en kommunalt driven grundskola. I praktiken består Stockholm av ett antal stadsdelar med samma invånarantal som en medelsvensk kommun. För att möta de behov som finns i Stockholm med inflyttning, avstånd och växlande storlekar på barnkullar anser vi
att behövs minst en kommunal grundskola i varje stadsdel, och i en del stadsdelar behövs det flera."
Dnr 07-451-1207:1
Svar till kommunstyrelsen på remiss av skrivelse från Roger Mogert (s)
Paragrafen förklaras omedelbart justerad.
Roger Mogert (s) anför i sin skrivelse att kommunstyrelsen ska skriva regeringen angående en lagändring som innebär att det lokala inflytandet över friskoleetableringar ökar. Utbildningsförvaltningen och Kommunstyrelsen behandlade hösten 2006 ett yttrande avseende Skolverkets uppdrag att överväga och lämna förslag om prövning och bidrag för fristående skolor. Förvaltningen menade att verkets förslag som helhet bidrar till likartade förutsättningar mellan såväl huvudmän som skolformer. Regeringen tillsatte i mars 2007 en utredning med syfte att se över villkoren så att det blir likvärdiga villkor mellan skolor med olika huvudmän.
Mot denna bakgrund finner förvaltningen inte skäl att i nuläget tillskriva regeringen angående en lagändring som innebär att det lokala inflytandet över friskoleetableringar ökar.
att avslå förvaltningens förslag till beslut
att tillskriva regeringen angående en lagändring som innebär att det lokala inflytandet över friskoleetableringar ökar
I Stockholm pågår en utveckling mot fler och fler privata skolor och resultatet av den ökade friskoleetableringen riskerar att skapa stora problem inom Stockholms skolvärld.
Den fria etableringsrätten innebär i praktiken att vem som helst kan starta en friskola var som helst bara de uppfyller Skolverkets kriterier. De som har ansvar för utbildningsverksamheten och dess kvalitet har ingen möjlighet att påverka en överetablering av friskolor i en viss stadsdel eller i staden som helhet.
Högre krav måste kunna ställas för rätt ha rätt att etablera en friskola och kommunen måste ges ett inflytande också över friskolornas verksamhet. Kommunen måste kunna säga nej till etablering av en skola vars enda syfte är att välja ut elever och kurser för att tjäna pengar eller om det är helt uppenbart att en start av en friskola leder till överetablering av skolplatser.”
Dnr 07-454/904:2
Utbildningsnämnden avslår utmaningen från Alzahraá Idealiska Akademi att ta över driften av Solberga skola med hänvisning till vad som anförs i detta utlåtande.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-06-25.
Med hänvisning till den av staden beslutade sk utmaningsrätten har Alzahraá Idealiska Akademi (nedan kallad AIA) till utbildningsnämnden inkommit med en utmaning av driften vid Solberga skola i Älvsjö. Med hänvisning till att Solberga skola har vikande elevunderlag och att AIA:s hyreskontrakt löper ut den 2007-12-31 utmanar AIA staden och vill ta över driften av Solberga skola.
Enligt skollagen finns det en skyldighet för staden att erbjuda ett kommunalt alternativ för barn och ungdomars skolgång i sin närmiljö. I dagsläget bedömer förvaltningen att Solberga skola behövs som kommunalt alternativ i området.
Med hänvisning i vad som anförs i utlåtandet föreslår förvaltningen att utbildningsnämnden avslår AIA:s utmaning att ta över driften av Solberga skola.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) yrkade bifall till förvaltningens förslag och framlade ett för (s) och (v) gemensamt tilläggsförslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande och avslagit tillförslaget.
att bifalla förvaltningens förslag till beslut
samt att därutöver anföra
Det torde vara uppenbart att pengsystem kombinerat med fri etableringsrätt och utmaningsrätt är två principer som står i motsatsställning till varandra. Det är rimligen ointressant att tillämpa utmaningsrätten i ett pengsystem. Detta oavsett vad man tycker om utmaningsrätten i sig.
Vi kommer därför att avslå alla utmaningar mot kommunal verksamhet i pengsystem.”
Särskilt uttalande anmäldes av ledamot Cecilia Brinck m.fl. (m) enligt följande:
Alzahraá Idealiska Akademi (AIA) har utnyttjat möjligheten att utmana Solberga skola och denna utmaning har i vederbörlig ordning bedömts av utbildningsförvaltningen. Vi gör inte någon annan bedömning än förvaltningen i själva sakfrågan men finner det påkallat att göra ett förtydligande.
För vårt vidkommande grundar sig avslagsbeslutet på att ansökan inte på ett tillfredställande vis uppfyller formella kriterier. Vi värdesätter emellertid AIA:s intresse för skolväsendet i Stockholm och ser positivt på att externa utförare utmanar stadens verksamheter.”
Dnr 07-454/314:7
Utbildningsnämnden återremitterar ärendet till förvaltningen för fortsatt utredning.
Ärende
Föreliggande utredning visar att Interkulturell Utbildning Ghazal AB inte bedriver sina förskolor och fritidshemmet med den kvalitet och säkerhet som anges i 2 a kapitel 14 § Skollagen. Anordnaren har, trots beslut om föreläggande den 3 februari 2006, inte undanröjt missförhållandena. Ärendet består av en utredning med fem bilagor.
Till nämnden hade inkommit en skrivelse med kompletterande uppgifter och årsredovisning 2005-2006 från anordnaren. (Dnr 07-454/314:8)
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden följande
Utbildningsnämnden beslutar att återkalla Interkulturell Utbildning Ghazal AB´s tillstånd att bedriva förskolorna på Kronofogdevägen 60, på Tenstavägen 103 och fritidshemmet på Kronofogdevägen 60. Beslutet gäller omedelbart (2 a kap. 16 och 19 §§ Skollagen).
Ärendet, med nämndens beslut, överlämnas till Skolverket.
Företräde
Naziha Ghazal tillsammans med ombudet advokat Wodek Kleinwichs beviljades företräde inför nämnden enligt 14 § förvaltningslagen.
Vad som därvid framfördes antecknades i särskild bilaga. (Handling § 23 A)
Efter ajournering yrkade ordföranden att ärendet skulle återremitteras för fortsatt utredning och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Nämnden ansöker hos kommunstyrelsen om en utökning av förskottskassan med 1500000 kronor. Därmed uppgår utbildningsnämndens förskottskassa till 2500000 kronor.
Utbildningsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2007-04-19.
Samtliga nämnder ansöker om förskottskassa hos kommunstyrelsen. Nämndens möjligheter till innehav av förskottskassa regleras i stadens ”Regler för ekonomisk förvaltning”. Förskottskassan används för att säkerställa förvaltningens förmåga att göra kontanta utbetalningar främst avseende handkassor.
Utbildningsnämnden har för närvarande en förskottskassa på 1000 000 kronor. Den beviljade förskottskassan används uteslutande inom nämndens verksamhetsområde och räntebeläggs med en räntesats som kommunstyrelsen fastställer.
Utbildningsnämndens förskottskassa behöver utökas i samband med att stadens grundskolor, särskolor och fritidshem överförs till nämnden den 1 juli 2007.
Nämnden ansöker hos kommunstyrelsen om en utökning av förskottskassan med 1 500 000 kronor. Därmed uppgår utbildningsnämndens förskottskassa till 2500000 kronor.
___________
Ledamoten Anna Fredriksson (mp) överlämnade två skrivelser till nämnden:
”Hur många kameror har vi?” Dnr 07-401/1731:1 och
”Vilka skolor vill elever och föräldrar ha?” Dnr 07-401/1734:1
Ersättaren Helen Törnqvist (c) överlämnade en skrivelse om klimatgymnasium, Dnr 07-421/1720:1.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Ordföranden avtackade Nina Ekelund (kd) som har avsagt sig uppdraget som ledamot i utbildningsnämnden.
Biträdande avdelningschefen vid grundskoleavdelningen, Bengt Nilsson redogjorde för nedläggningen av Västbodaskolan som i princip är avslutad. Personalen har erbjudits medflyttning till Hästhagsskolan. En del har valt andra skolor.
Av barnen har 60 färre än förväntat kommit till Hästhagsskolan och 50 färre har valt Kvickenstorpskolan. Siffrorna är preliminära och innefattar också ett normalt ”tapp”.
40 barn har valt Fagersjöskolan och 10 Hökarängsskolan.
Det har funnits oro för att gångvägen till skolan inte är säker, där finns många övergångar och tunnlar. Föräldrarna har löst det genom att turas om att promenera med barnen till skolan.
När det gäller skolans ekonomi och övertalighetskostnader återkommer förvaltningen o helårsrapporten.
Ordföranden tackade Nina Ekelund som avslutar sitt uppdrag i utbildningsnämnden