Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2008-09-18
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (fp) och vice ordföranden Roger Mogert (s) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2008-10-02.
Protokollsanmärkning
Ersättaren Helen Törnqvist (c) framförde att hon i föregående protokoll upptagits som tjänstgörande ersättare, hon var ersättare.
Ledamoten Per Olsson (mp) närvarade vid sammanträdet.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2008-08-21 som blivit vederbörligen justerat, godkänns med ändringar enligt ovan.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp FVG 2008-09-09 och 2008-09-15 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Utgår.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2008-09-04.
Anmälan läggs till handlingarna.
Stadens samlade kvalitetsredovisning för de pedagogiska verksamheterna avseende år 2007 godkänns.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande 2008-08-21.
Dnr 2008-400/2526.
Ärendet med detta diarienummer bordlades vid utbildningsnämndens sammanträde 2008-08-21. Förvaltningens förslag till beslut har ändrats i detta ärende då kvalitetsredovisningen behöver endast godkännas av nämnden. Inga andra ändringar har gjorts.
Sveriges kommuner ska årligen upprätta en kvalitetsredovisning för de pedagogiska verksamheterna. Utbildningsförvaltningen har kommunfullmäktiges uppdrag att upprätta stadens samlade kvalitetsredovisning.
Kvalitetsredovisningen bygger på utbildningsnämndens och samtliga stadsdelsnämnders kvalitetsredovisningar, inspektörsrapporter, Skolverkets inspektion, brukarundersökningar och genomförda dialoger med verksamheterna.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom kvalitetsavdelningen
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden Lotta Edholm (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Per Olsson (mp) framlade ett annat förslag till beslut, vilket även (s) och (v) anslöt sig till och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkanden mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Per Olsson (mp), Roger Mogert m.fl. (s) och Susanna Brolin (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut, och
därutöver tillägga:
Staden har en bra ambition med arbetet med kvalitetsredovisningen för de pedagogiska verksamheterna. Men så länge 30 procent av skolorna har kvalitetsredovisningen som bristområde, enligt skolverket, är något som staden måste fortsätta att utveckla.
Kvalitetsredovisningen saknar fokus på utvecklings- och fokusområdena. Vi saknar både analys av förslagen till fortsatta utvecklingsområden samt seriös uppföljning av de tidigare beslutade. När det gäller de kompetenser som inte är ämnesspecifika behöver staden arbeta fram en systematisk bild av resultat och måluppfyllelse, vilket idag. Resultatet av en sådan samt av annat utvärderings- och uppföljningsarbete måste sen få ett avtryck i verksamheten. Det är inte tillräckligt att bara samla in uppgifter om tillståndet i staden skolor, staden behöver inom de pedagogiska verksamheterna bli bättre på att omsätta erfarenheter i konkreta beslutsunderlag. I ett sådant arbete är det av stor vikt att både elever och lärare får spela en betydande roll och ha reellt inflytande.
Ett av grundskolans utvecklingsområden, att förbättra elevernas psykosociala arbetsmiljö, har under mandatperioden försämrats, med nedskärningar inom skolhälsovården och en budget som inte är förankrad i verklighetens pris- och lönehöjningar. Stockholm bör ta täten och erbjuda elever god tillgång till psykologer, kuratorer och studie- och yrkesvägledare förutom den lagstiftade skolhälsovården. Uppföljningen och utvärderingen av barns och ungdomars psykiska hälsa måste stärkas och staden måste utveckla en sammanhållen strategi och tydliga och uppföljningsbara mål för ungas välbefinnande. Psykisk ohälsa är ohållbart för skolans måluppfyllelse och elevers möjlighet att utvecklas omöjliggörs. Det handlar i grunden om möjligheter till reflektion, problemlösning och förmågan att lära.
Ett av de föreslagna utvecklingsområdena, som endast berörs med en mening, är riktade insatser för kompetenshöjning för personal inom förskola och skolbarnomsorg. Förslaget är välkommet men saknar specificering. Staden bör ta tillfället i akt och satsa på en omfattande kompetenshöjning inom områdena genus och heteronormativitet i förskola och skolbarnomsorg.
Vi saknar också en mer konkret redogörelse huruvida likabehandlingsplanerna nu uppfyller lagens krav och mer precist hur planerna kommer att förankras i nämnderna, samt en strategi för elevinflytande.
__________
Svar till kommunstyrelsen på remiss av motion från Ann-Margarethe Livh m.fl (v)
Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-07-02. Dnr 08-404/2769.
Ann-Margarethe Livh m.fl (v) har i en motion till kommunfullmäktige betonat vikten av ett barnperspektiv som incitament för bättre beslut i staden. Motionärerna menar att barnens ställning måste stärkas i stadens verksamheter och föreslår därför att en revidering av stadens handlingsprogram för barnkonventionen görs.
Enligt bilaga 11 i stadens budget för 2008 ska handlingsplanen revideras under 2008. Utbildningsförvaltningen anser att när revideringen genomförs får ansvarig förvaltning i uppdrag att beakta motionärernas förslag till hur framtagandeprocessen ska se ut samt bedöma behovet av förslagen om hur implementeringsprocessen ska gå till.
Ärendet har beretts på grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Tjänstgörande ersättaren Susanna Brolin (v) framlade ett förslag om återremittering, vilket även ledamoten Per Olsson (mp) anslöt sig till.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat enligt hennes yrkande.
Susanna Brolin (v) och Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
att återremittera förvaltningens svar på remissen
därutöver anföra:
Motionen tar upp ett antal mycket viktiga punkter för hur staden kan stärka barns ställning. Det är därför mycket beklagligt med det kortfattade svar som utbildningsförvaltningen lämnar som remissvar samtidigt som man konstaterar att det finns faktiska behov. Det är klart att förvaltningen inte kan gå in i alla detaljer men man bör åtminstone beröra de yrkande som motionen tar upp då utbildningen är en sådan central funktion för stadens barn och ungdomar. Exempel på ett mycket bra remissvar är det som presenterades av socialtjänstförvaltningen.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remiss om ”Legitimation och skärpta behörighetsregler” SOU 2008:52.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-09-04. Dnr 08-200/2779.
I sitt betänkande föreslår Lärarutredningen ett legitimationsförfarande för förskollärare och lärare. Utredningen föreslår vidare tydliga behörighetskrav för lärare vad som krävs för att undervisa i de olika skolformerna, olika skolår i grundskolan och i olika ämnen i gymnasieskolan. Utredningen föreslår även att det för lärare med väl vitsordad tjänstgöring ska ges möjlighet att genom ett praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete eller genom forskarexamen meritera sig till särskild kvalificerad lärare.
Utbildningsförvaltningen delar i allt väsentligt utredningens intentioner, men pekar på behov av förtydligande när det gäller hur behörigheten för lärare med lärarexamen som idag arbetar i skolan ska fastställas.
Ärendet har beretts inom förvaltningsstaben i samverkan med driftsavdelningarna.
Handikapprådets synpunkter om speciallärare och särskolan har beaktats.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Per Olsson (mp) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och fann att nämnden hade beslutat enligt hennes yrkande.
Ledamoten Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut, och
därutöver tillägga
Läraryrket är ett av samhällets viktigaste. Det behövs också reformer som gör att de allra bäst lämpade väljer att söka sig till lärarutbildningarna och arbeta i skolan. Men att skapa en lärarlegitimation är fel väg att gå.
Förskollärare och lärare ska vara professionella. Våra barn och unga ska möte proffs i skolan. Men med ett legitimationsförfarande blir läraryrket en profession i sådan grad som inte nödvändigtvis är bra.
Det finns redan en ram runt läraryrket som skulle kunna garantera tillräcklig proffessionalism. Det finns redan en lärarexamen och en rektorsutbildning, det finns en inspektion och en tillsyn som bevakar arbetet i skolan och lärarnas prestationer och det finns en pedagogisk forskning som är avsedd för att stödja yrkesutövningen ge möjligheter till kompetensutveckling. Om dessa används på rätt sätt, om utbildning och forskning tas på allvar och erfarenheter från utvärdering och uppföljning används för att utveckla verksamheten skapas ett professionellt arbetssätt.
En lärarprofessionalisering likt den som beskrivs i utredningen upphöjer intressegemenskapen lärare emellan mer än kunskapens och samhällets intressen. Vi behöver inte att skolsystemet sluter sig utan tvärtom behöver vi ett öppet och lyhört skolsystem som tar in impulser och intryck från övriga samhället. Skolan har en plats i samhället och samhället i skolan.
Statusen på läraryrket upphöjs bland annat genom bättre arbetsförhållanden, högre lön och andra förmåner. Detta är dock inte nödvändigtvis en konsekvens av legitimationen utan av politisk vilja att faktiskt skapa bättre förutsättningar för våra lärare. Att skapa ett ett legitimationsförfarande är ännu en “icke-satsning”.
Svar till kommunstyrelsen på remiss av betänkandet
SOU 2008:58
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen och bostads- och integrationsnämnden som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande fån 2008-08-12. Dnr 08-611/2870.
Utbildningsförvaltningen har för yttrande från kommunstyrelsen fått betänkandet ”Egenansvar med professionellt stöd” från Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Betänkandet lämnar förslag om ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande i övrigt samt deras anhöriga och avser deras första tid i Sverige.
Utredaren föreslår att huvudmannaskapet flyttas från kommunernas ansvarsområde till en statlig myndighet, Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen. Förvaltningen föreslår att Arbetsförmedlingen blir huvudman om förändringen träder i kraft. Förvaltningen vill framhålla att de nyheter som föreslås i denna utredning gällande sfi även bör omfatta alla presumtiva sfi-studerande dvs både nyanlända enligt den föreslagna introduktionslagen samt övriga nyanlända invandrare.
Ärendet har beretts inom vuxenutbildningsavdelningen.
Omedelbar justering.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s) och (v) gemensamt förslag och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m.fl. (s) och Susanna Brolin (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att avslå förslaget om införande av en SFI-peng
samt att därutöver anföra
SFI-verksamheten behöver inte ett nytt system och en omorganisation. SFI behöver istället arbetsro för att ges möjlighet att utveckla verksamheten. Valfriheten inom Vuxenutbildning och SFI-verksamheten i Stockholm är redan idag stor. Det finns många flera externa samordnare i olika delar av staden att välja mellan så valmöjligheterna är många. Ett pengsystem skulle troligen varken öka valfriheten eller kvaliteten.
Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-08-12. Dnr 08-611/2867.
Huvudsakligt syfte med överenskommelsen är att skapa ökad samordning och utveckling av insatser riktade till nyanlända.
Samverkan ska kunna handla om samtliga introduktionsinsatser, med särskilt fokus på utbildnings- och arbetslivsinriktade insatser och syftar till att nyanlända skall få tillgång till ett bredare utbud över kommungränserna. Kommunerna ska bidra till att öka individens möjligheter till boende i hela länet. Att bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en annan ska underlättas. Överenskommelsen ska även underlätta samverkan med Landstinget och berörda statliga myndigheter och utgöra grund för avtal/överenskommelser med regionala och nationella aktörer.
Ärendet har beretts inom vuxenutbildningsavdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen och gymnasieavdelningen.
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen om samverkansöverenskommelse rörande introduktion av nyanlända.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s) och (v) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m. fl.(s) och Susanna Brolin (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Särskilt uttalande
Ledamoten Per Olsson (mp) anmälde ett särskilt uttalande:
Det är i grunden bra med ökad samverkan över kommungränserna om det är till gagn för de nyanlända. Aktörerna måste dock säkerställa att insatserna är långsiktiga, det vill säga att en nyanländ inte riskerar att falla mellan stolarna när introduktionsperioden på 18 månader är över. Det är heller inte specificerat vad “underlätta nyanländas möjligheter till val av boende i hela länet” innebär. Det är viktigt att rätten till eget boende inte inskränks. Ett av de största hindren för att underlätta val av boende är dessutom brist på billiga hyreslägenheter. Det måste till politiska beslut utöver denna överenskommelse för att åstadkomma detta.
Vi instämmer i förvaltningens påpekande att om förslagen i SOU:n “Egenansvar med professionellt stöd” blir verklighet kommer förutsättningarna för samverkansöverenskommelsen att radikalt förändras.
___________
Svar på remisser från Skolverket
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolverket.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-08-28. Dnr 08-455/3406.
Ansökan om godkännande och rätt till bidrag för fristående gymnasieskola prövas av Skolverket. Lägeskommunen ges möjlighet att yttra sig över ansökan. Skolverket har till Stockholms stad remitterat 70 ansökningar om etablering eller utökning av befintlig verksamhet inför läsåret 2009/10.
Det är Skolverkets uppgift att bedöma om utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla och om den svarar mot gymnasieskolans värdegrund och allmänna mål.
Utbildningsförvaltningen har inget att erinra mot de 42 ansökningar som avser lokalisering i Stockholms stad.
Utifrån nuvarande lagstiftning är det förvaltningens bedömning att ansökningarna var för sig inte leder till påtagliga och långsiktiga negativa effekter för stadens skolväsende.
Ärendet har beretts av avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samråd med gymnasieavdelningen och kvalitetsavdelningen. Underlag har inhämtats från utrednings- och statistikkontoret (USK) samt Regionplane- och trafikkontoret vid Landstinget.
Ordföranden Lotta Edholm (fp) yrkade bifall förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) yrkade bifall till ett för (s) och (v) gemensamt förslag till beslut.
att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag
att tillskriva regeringen för att uppmärksamma behovet att skyndsamt ändra lagstiftningen så att kommunen kan säga nej till etablering av fristående gymnasieskolor
att tillskriva regeringen och be om ett tillfälligt stopp för nyetableringar med hänvisning till den aktuella situationen.
samt att därutöver anföra:
Allt tyder på en utveckling mot fler och fler privata skolor i Stockholm som riskerar att skapa problem inom Stockholms skolvärld. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att värna det kommunala skolväsendet från påtagliga och negativa effekter. Varje enskild ansökan om nyetablering är i sig inte ett hot mot stadens skolor men den sammantagna bilden år efter år visar allt mer oroande effekter.
Vi är oroliga för att den ökade etableringen tvingar våra kommunala gymnasieskolor in i en ond spiral av nedskärningar och allt sämre möjligheter att attrahera elever. Även väl fungerande friskolor står inför samma problem och risk för nedläggning. På sikt ökar elevernas resvägar och stora områden i ytterstaden kan komma att helt sakna gymnasieskolor, vilket bidrar till att förorterna blir sovstäder.
Tyvärr kan staden inte säga nej till nyetablering på grund av överetablering, trots att situationen kan leda till att kommunala skolor med kort varsel kan tvingas ta emot elever från fristående skolor som går omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor i staden.
Antalet godkända ansökningar ökar. Men vanligtvis startar bara hälften av de skolor som blir godkända av Skolverket och det senaste året var det bara en fjärdedel av dem som ansökte om tillstånd för gymnasieskolor som idag bedriver utbildningsverksamhet. Vem som helst kan idag, utan kostnad, ansöka om att få starta en skola. Anledningarna till att man väljer att göra det kan vara flera, men det har visat sig att det inte nödvändigtvis är så att man egentligen vill starta och driva en skola.
Vi tror att en mångfald av huvudmän inom utbildningsverksamheten i kommunen har potentialen att stärka och utveckla vår skola och barnens utveckling i skolan. Den kommunala skolan är viktig då den riktar sig till alla barn och har en skyldighet att ta emot alla barn i sitt upptagningsområde. Med rätt driven utbildningspolitik kommer också den kommunala skolan att vara attraktiv för alla elever. Vi ser positivt på att den tidigare uppmaningen till avknoppning av verksamhet har stoppats.
På gymnasiesidan ser vi också att fler väljer ett kommunalt alternativt framför ett fristående jämfört med tidigare år. Därför vill vi uttrycka en försiktig skepsism mot förvaltningens uträkningar om kommande elevunderlag. Men en bra kommunal skola, där rätt satsningar görs och som kan visa på resultat, kommer elevunderlaget inte att sjunka så drastiskt.
Vi vill också passa på att uttrycka vår uppfattning om att systemet med fristående och kommunala skolor dock har en del områden där förbättringar behöver göras.
1) Det måste bli lättare för elever att göra ett medvetet val.
2) Samma regelverk kring behöriga lärare ska gälla för både kommunala och fristående skolor.
3) Det måste gå snabbare att dra in tillstånd för de friskolor som inte sköter sig.
4) Möjligheter att ge böter som ett led i arbetet att få skolor att förbättra verksamheten.
Stockholms stad har möjlighet att ha kommunala skolor i världsklass, men möjligheter blir inte verklighet av sig självt. För det behövs också en väl genomförd och väl riktad utbildningspolitik. En stark och attraktiv kommunal skola behöver inte vara hotad av nya fristående skolor. Genom en mångfald av pedagogiska former kan fler barn nå sin fulla potential.
________
Fristående skolor fyller en mycket viktig roll i Stockholms skolväsende. Fristående alternativ ökar den pedagogiska mångfalden och föräldrars och elevers valfrihet. De bidrar också till att skapa fler arbetsgivare och nya karriärvägar för lärare och skolledare. Omkring var femte elev i grundskolan och var tredje gymnasieelev har valt att gå i en friskola. Valfriheten i grundskolan leder till stora elevrörelser mellan stadens skolor. Ungefär varannan grundskoleelev i Stockholm väljer i dag en annan skola – kommunal eller fristående – än den de bor närmast. Detta ställer höga krav på flexibilitet i skolorganisationen. Vi vill understryka vikten av en fortsatt hög ambitionsnivå i arbetet med att erbjuda alla elever i Stockholm en skola där ökad kunskap i en trygg studiemiljö står i centrum.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-08-28. Dnr 08-454/3405.
Skolverket har till Stockholms stad remitterat 41 ansökningar om godkännande av och rätt till bidrag för fristående grundskolor, fristående särskolor samt fristående förskoleklasser i anslutning till fristående grundskolor till Stockholms stad. Ansökningarna avser start läsåret 2009/10 och ansökan om godkännande och rätt till bidrag prövas av Skolverket. Det är Skolverkets uppgift att bedöma om utbildningen ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla och om den svarar mot förskoleklassens, grundskolans och särskolans värdegrund och allmänna mål.
Enligt förordningen är det lägeskommunen som yttrar sig över ansökningarna. Utbildningsförvaltningens uppgift är att göra en bedömning för hela staden om etablering av fristående skolor leder till långtgående negativa konsekvenser för stadens skolväsende.
Utbildningsförvaltningen bedömer att det inte går att påvisa att årets ansökningar medför påtagligt negativa, ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende enligt proposition 1995/96:200.
Ärendet har sammanställts på avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samråd med grundskoleavdelningen och kvalitetsavdelningen.
Ordföranden Lotta Edholm (fp) framlade ett för (fp), (m), (kd) och (c) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olssn (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Roger Mogert m.fl (s) och Susanna Brolin (v) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att tillskriva regeringen för att uppmärksamma behovet att skynd samt ändra lagstiftningen så att kommunen kan säga nej till etablering av fristående grundskolor, särskolor samt fristående förskoleklasser.
Allt tyder på en utveckling mot fler och fler privata skolor i Stockholm och som riskerar att skapa problem inom Stockholms skolvärld. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att värna det kommunala skolväsendet från påtagliga och negativa ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska effekter. Varje enskild ansökan om nyetablering är inte ett hot mot stadens skolor men kan enligt vår mening inte uteslutas.
Vi vet att när antalet fristående skolor ökar får de kommunala skolorna i högre utsträckning ekonomiska problem eller läggs ned. Flera skolor påverkas lokalt vid nyetablering av fristående skolor i ett område vilket framgår av förvaltningens analys. En mer övergripande påverkan på det kommunala skolväsendet finns också genom de elevrörelser som uppstår i staden. Det blir därmed en successiv utglesning med allt längre avstånd mellan de kommunala skolorna i dessa områden.
Vem tar skolpliktsansvaret när det inte finns kvar kommunala skolor i alla stadsdelar? Tyvärr kan staden inte säga nej till nyetablering, trots att situationen kan leda till att kommunala skolor med kort varsel tvingas ta emot elever från fristående skolor som gått omkull. Det råder allt annat än likställighet mellan kommunala och fristående skolor.
Skolornas ökade konkurrens skapar oönskade effekter, bland annat den rädsla för att elever med svensk bakgrund söker sig bort om andelen invandrade elever blir för dominerande på skolan.
Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Per Olsson (mp) anmälde ett särskilt uttalande:
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-09-12. Dnr 08-103/ 3393.
Verksamheten under 2008 hänförs i huvudsak till kommunfullmäktiges inriktningsmål Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras samt Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva. Redogörelsen i tertialrapporten fokuserar på avvikelserapportering. Så här långt kan inga större verksamhetsmässiga avvikelser konstateras utan prognoserna pekar i huvudsak på uppfyllelse av målen. En samlad uppföljning och analys av resultat avseende målen och indikatorer kring kunskaper, betyg etc. sker i samband med årsredovisningen.
Utbildningsnämnden redovisar ett prognostiserat nettounderskott om 198,3mnkr före och ett nettoöverskott om 33,2mnkr efter prestationsförändringar och budgetjusteringar. Fler inskrivna barn, elever och studerande i verksamheterna innebär beräknade prestationsförändringar om sammanlagt 217,1mnkr. Budgetjustering om totalt 14,4mnkr begärs. Efter resultatdispositioner redovisas ett nettoöverskott om 39,5mnkr. För investeringsverksamheten redovisas ingen budgetavvikelse.
Ett stort antal enheter prognostiserar ett underskott. Åtgärder för att få en budget i balans genomförs och måste fortsatt prioriteras.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) framlade ett för (s), (v) och (mp) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Roger Mogert m.fl. (s), Susanna Brolin (v) och Per Olsson (mp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Tertialrapport 2 visar på resultaten av den borgerliga majoritetens besparingsiver på utbildningsområdet. Framförallt är det stadens gymnasieskolor som fortsatt dras med underskott. Detta trots att de har arbetat med att minska underskotten och nå en budget i balans genom att genomföra nedskärningar i skolorna.
Även inom de övriga utbildningsområdena är ekonomin knapp och många verksamheter får lägga sitt fokus på att genomföra besparingsåtgärder för att få ekonomin att gå ihop.
Flera av stadens grundskolor har under året vittnat om hur besparingarna leder till att lärare och resurspersonal sägs upp, och främst är det barn i behov av särskilt stöd som riskerar att drabbas. De pengar som tilldelats både grund- och gymnasieskolorna räcker alltså inte ens till att få den ordinarie verksamheten att gå runt, utan att göra besparingar.
Även vuxenutbildningen har drabbats av den borgerliga besparingsivern. I samband med de besparingskrav som finns på komvux har intagningsreglerna förändrats så att färre ges möjlighet att studera vidare. Trots att söktrycket till fortsatta studier via komvux är högt, tvingas man neka elever plats på grund av de inte längre är berättigade till studier.
Grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen måste tillföras resurser för att ha en reell möjlighet att arbeta mot de mål som kommunfullmäktige beslutat om.
Ordföranden Lotta Edholm m.fl. (fp), ledamoten Johanna Sjö m.fl. (m), ledamoten Erik Slottner (kd) och ersättaren Helen Törnqvist (c) anmälde ett särskilt uttalande:
De årsmål som fastställts av kommunfullmäktige och utbildningsnämnden fyller en viktig roll för styrningen av skolan. Arbetet med att nå målen är av stor betydelse för utvecklingen mot en kunskapsskola präglad av trygghet och studiero. Tertialrapporten pekar mot att en överväldigande majoritet av de uppställda målen kommer att nås 2008, vilket är mycket positivt.
Vi vill särskilt understryka vikten av ett intensifierat arbete med att nå de mål där tertialrapporten i dag pekar på att de inte kommer uppfyllas under 2008.
Ogiltig frånvaro i grundskolan är en mycket allvarlig larmsignal om att eleven kommer få svårt att nå kunskapsmålen och bli behörig till fortsatta studier. Arbetet mot olovlig frånvaro i grundskolan måste intensifieras, och en grundläggande förutsättning för detta är en god uppföljning av frånvaron i varje skola. Det är därför positivt att frånvaroregistrering i Stockholms Skolwebb kommer att göras obligatoriskt från 2009.
En annan indikator där skolorna inte ser ut att nå målet för 2008 avser andelen inköpta ekologiska livsmedel, som ska uppgå till 15%. Även i denna fråga vill vi understryka vikten av ett ökat arbete med att nå kommunfullmäktiges fastslagna mål.
På två punkter pekar tertialrapporten på att målen uppfylls delvis, nämligen avseende andel elever i gymnasieskolan med godkänt slutbetyg i matematik A, respektive engelska A. Vi välkomnar förvaltningens förslag om en satsning på kompetensutveckling av lärare för att ytterligare förbättra resultaten i dessa ämnen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende ombyggnad av kök och matsal i Farsta gymnasium och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-07-14. Dnr 08-324/2644.
Farsta gymnasium har problem i köket och delvis också i matsalen med bl.a. åldrad storköksutrustning, dålig ventilation, dålig logistik och slitna serveringsdiskar. För att åtgärda detta föreslås bl.a. en ny grovdiskmaskin i eget utrymme, flyttning av utrustning så att bättre gångbredder skapas, anpassning av ventilationen, förbättring av logistik i kök och matsal samt nya kokgrytor och serveringsdiskar.
Kostnaderna för verksamhetsanpassningarna bedöms till 7 mnkr. Den hyreshöjning detta medför beräknas till 0,8 mnkr. Den totala hyreskostnaden första året efter färdigställande beräknas till 10,6 mnkr. Ombyggnaden planeras så att man kan ta sommaren 2010 i anspråk och att den är klar till höstterminens start 2010.
Ärendet har beretts inom ekonomi- och lokalavdelningen gemensamt med gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Inhyrningsmedgivande
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-08-07. Dnr 08-322/3473.
Den föreslagna lokaliseringen på Högbergsgatan 48, 1tr innebär att ESS utökar lokalen på en befintlig adress och två befintliga verksamheter (Media samt Bild och Form) och en nystartad verksamhet (café/kök) samlokaliseras. Sammanlagt utökas antalet elever med ca 55st på adressen. Tillsammans med den befintliga verksamheten (Media) som finns på adressen idag kommer de tre verksamheterna omfatta ca 76 elever.
Årshyran för de utökade 734 kvm är 1334704 kr.
Lokaliseringen löser en ur brandsäkerhetssynpunkt svår lokalproblematik för Bild och Form på annan befintlig adress som kan avvecklas per 2008-10-01.
Hyreskostnaden totalt sett ökar med 601 tkr per år.
ESS kan utöka organisationen och inrymma ytterligare ca 35 elever jämfört med nuvarande lokallösningar.
Ärendet har initierats av ESS-gymnasiet och därefter beretts av ekonomi- och lokalavdelningen i samarbete med gymnasieavdelningen.
Utbildningsnämnden fastställer tillägg i delegationsordningen avseende undantag från öppenhetskravet i enskilt driven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2008-08-19. Dnr 08-013/3325.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får en nämnd delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Detta tjänsteutlåtande innehåller tillägg till utbildningsnämndens delegationsordning. Tillägget avser rätten att medge undantag från skollagens krav på att enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg ska vara öppen för alla barn. Skollagen, SFS 1985:1100, 2a kap 17 §. I delegationsordningen införs en ny punkt som har innebörden att chefen för avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet får rätt att medge sådant undantag.
Ärendet har beretts inom förvaltningschefens stab.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) anmälde ett särskilt uttalande från (s), (v) och (mp):
Vid frågor som är av politiskt eller organisatoriskt intresse bör förvaltningen lyfta dessa frågor till nämnden, trots delegeringsbeslut.
Vice ordföranden Roger Mogert (s) överlämnade en skrivelse från (s) och (v) om Prognos för gymnasieskolan 2016. Dnr 08-421/3716.
Skrivelsen överlämnades till förvaltningen för beredning.