Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2009-12-10
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och ledamoten Maria Hassan (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2009-12-23.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-11-26 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2009-12-01 och 2009-12-08 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
____________
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 2009-11-27.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-20. Dnr 09-423/4001.
Utbildningsförvaltningen föreslår att en utredning genomförs och redovisas under 2010 med uppdrag att föreslå en förändrad organisation av gymnasial utbildning för hörselskadade/döva i Stockholms stad. Utredningen ska arbeta utifrån riktlinjen att en (alternativt två) huvudskola med hörselgrupper utses som tillförs hörselkompetent personal, teckenspråkskompetens, hörselanpassade lokaler och teknisk utrustning. Även samverkan mellan denna skola och övriga gymnasieskolor med hörselskadade/döva elever, och hörselutbildningen i grundskolan ska utredas. Det gäller även möjligheterna till samverkan med länet, Riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro, Stockholms Läns Landsting och specialpedagogiska skolmyndigheten. Möjligheten till statsbidrag för verksamheten ska undersökas. Utredningen ska höra berörda intresseorganisationer.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen. Samråd har skett med grundskoleavdelningen och intresseorganisationer.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Utbildningsnämnden godkänner kvalitetsredovisningen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-20. Dnr 09-431/3922.
I den skolformsvisa kvalitetsredovisningen återges en övergripande bild av den kommunala vuxenutbildningen inkl. särvux. Redovisningen utgår från läroplansmålen, stadens budget, skolplanen samt utbildningsnämndens mål.
Den skolformsvisa kvalitetsredovisningen bygger på enheternas kvalitetsredovisningar, de enskilda kvalitetsdialogerna med samtliga anordnare, resultat och övrig statistik, erfarenheter och kunskaper som förvaltningen tillägnat sig genom den regelbundna uppföljningen och den tillsyn som utövas vid avdelningen samt genomförda inspektörsrapporter och studerandeundersökningar.
Ärendet har beretts inom vuxenutbildningsavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen i Stockholms stad.
Särskilt uttalande
Ordföranden Lotta Edholm (FP) anmälde ett särskilt uttalande från (FP), (M) och (KD) enligt nedan:
Att nämndsindikatorn nås, om att 75 procent av dem som fullföljer en kurs eller flera ska uppnå godkänt resultat inom den gymnasiala vuxenutbildningen, är positivt. Resultaten har legat på samma nivå de senaste tre åren. Inom den grundläggande vuxenutbildningen fick 75 procent godkända betyg, vilket är en minskning med en procentenhet från förra året. Emellertid gjordes ett betydande lyft i resultatnivån från läsåret 2006/2007, då andelen godkända resultat låg på 63 procent, genom projektet läs- och skriv. Betygsresultaten måste emellertid börja öka från dagens nivå om 75 procent godkända betyg. Förvaltningen bör följa upp detta och föreslå insatser på området.
Andelen studieavbrott är för hög. Nämndsindikatorn är att högst 15 procent ska avbryta sin vuxenutbildning. Förra året var andelen avbrott 16 procent. Nu har den ökat till 19 procent. Det är viktigt att utbildningsförvaltningen analyserar denna utveckling noggrant.
Ledamoten Maria Hassan (S) anmälde ett särskilt uttalande från (S), (V) och (MP) enligt nedan:
Kvalitetsredovisningen illustrerar tydligt den borgerliga majoritetens kraftiga nedskärningar av den kommunala vuxenutbildningen. Det senaste läsåret har antalet helårsplatser minskat med 850 och jämfört med läsåret 2006/2007 handlar det om nästan en halvering – 4 000 färre helårsplatser. Konsekvensen av detta är att färre stockholmare får möjlighet att läsa in högskolebehörighet eller komplettera sin gymnasieutbildning för att komma in på utbildningar med särskilda behörighetskrav. Människors möjlighet att förverkliga sina drömmar och ambitioner hindras på så vis effektivt. Det är en dumsnål politik, i synnerhet i en lågkonjunktur.
Vidare framgår av redovisningen att det finns en rad kvalitetsbrister i vuxenutbildningen. Fem externa anordnare har mindre än hälften behöriga lärare. Var fjärde elev klarar inte godkända betyg vid studier på grundläggande nivå och resultaten i den gymnasiala vuxenutbildningens kärnämnen är ännu sämre. Antalet avbrott ökar, var femte studerande hoppar av utbildningen under kurstiden. Det finns brister i elevstödet och bara varannan elev har en studieplan – trots lagkrav. Vi vill i detta sammanhang uttrycka vår oro för ytterligare kvalitetsförsämringar utifrån den nedskärning på vuxenutbildningen som de borgerliga fattat beslut om.
Slutligen kan vi notera att det i detta års kvalitetsredovisning utelämnats uppgifter om antalet personer som sökt men inte beviljats plats. Detta är viktiga uppgifter om söktrycket som borde delges nämnden.
Stadens samlade kvalitetsredovisning för Stockholms stads grundskola avseende läsåret 2008/2009 godkänns.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-20. Dnr 09-411/4008.
Kvalitetsredovisningen för Stockholms stads grundskola läsåret 2008/2009 är utbildningsförvaltningens sammanställning och värdering av det arbete som gjorts under läsåret 2008/2009. Bedömning och analys av resultaten redovisas utifrån läroplansområdena normer och värde, kunskaper och lärande/betyg och bedömning, ansvar och inflytande samt samverkan. Reflektioner görs utifrån den samlade tillgängliga informationen om stadens kommunala grundskolor och insatser föreslås utifrån ambitionen att höja kvaliteten i Stockholms grundskolor.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Kvalitetsredovisningen för grundskolan visar på en god kunskapsutveckling vilket är mycket glädjande. Andelen grundskoleelever som nått målen i alla ämnen har ökat till 77,0 procent, vilket är en ökning med 2,6 procentenheter sedan 2006. Andelen behöriga till nationella program ligger i princip på samma nivå 2009 som den gjorde 2006 - 89,1 procent mot 89,3 procent. Det genomsnittliga meritvärdet har ökat från 218,8 år 2006 till 222,9 år 2009.
Särskilt glädjande är att resultaten för de skolor som ligger lägst i resultat har ökat tydligt. Andelen behöriga till nationella program har ökat från 47,7 procent 2007 till 55,2 procent 2009, för den skola som har lägst andel behöriga. Andelen som nått målen i samtliga ämnen har ökat från 25,0 procent 2007 till 30,0 procent 2009. Och för den skola som har det lägsta meritvärdet så har detta ökat från 144,8 år 2007 till 158,0 i år.
Denna utveckling måste fortsätta. Det är därför bra att förvaltningen vässar sina analysverktyg för att identifiera vilka specifika insatser som leder till ökade resultat, så att förvaltningen kan styra om från mer generella insatser till mer riktade.
Kvalitetsredovisningen pekar också på att andelen elever som ger ett lågt betyg på möjligheten att känna sig trygg i skolan inte är tillfredsställande. Rapporten refererar till Skolverkets Barn- och elevombuds konstaterande att de skolor som under flera år lyckats påvisa tydliga förbättringar i den psykosociala miljön har tydliga strukturer och planer för sitt arbete, som är väl förankrade i hela personalgruppen. Utbildningsförvaltningen har i stadsbudgeten fått i uppdrag att under 2010 utreda hur en central resurs kan inrättas för att sammanställa kunskaper om verksamma metoder för ökad trygghet och studiero. Vi vill understryka att detta är mycket viktigt.
Kvalitetsredovisningen visar att Stockholms stad i dag inte kan garantera kvaliteten i de kommunala grundskolorna. Omdömen och resultat varierar stort mellan olika skolor. Resursfördelningssystemet – som de borgerliga gradvis förändrat så att det blivit mindre fördelaktigt för skolor med stora utmaningar – klarar inte av att kompensera för skillnader i förutsättningar. Således kvarstår mycket av den kritik som Skolverket lämnade efter den stora granskningen 2007: alla elever i Stockholm får inte en likvärdig utbildning.
Vidare kan vi konstatera att resultatutvecklingen i medeltal också är svag i de kommunala skolorna. Antal elever som klarar gymnasiebehörigheten har bara ökat med 60 stycken jämfört med förra läsåret. Det är fortfarande en lägre andel som klarar gymnasiebehörigheten nu än 2006 i de kommunala skolorna. Detta måste ses med bakgrund av den allvarliga kritik som Stadsrevision lämnat om hur staden arbetar med skolstöd och åtgärdsprogram för elever med ofullständiga betyg.
Vidare deltar få skolor i kompetensutveckling. Många elever är missnöjda med påverkansmöjligheterna och staden har fått kritik på hela 38 punkter av Barn och elevombudet.
Det är vidare oroande att skolinspektörerna riktat kritik mot att det genuspedagogiska arbetet har stannat av och att genuspedagogerna saknar tillräckligt utrymme att göra ett bra arbete. De borgerligas jämställdhetsarbete förefaller stanna vid ord, handlingen lyser med sin frånvaro.
Slutligen vill vi lyfta fram skolbarnomsorgen och betona vikten av att skolinspektörernas kritik mot de stora kvalitetsbristerna där tas på allvar. Det är beklagligt att den borgerliga majoriteten vägrar tillföra de resurser som krävs för att bedriva en verksamhet som är något annat än enbart förvaring.
Det står med denna bakgrund klart att Stockholm behöver en bättre och mer aktiv skolpolitik.
________
Kvalitetsredovisningen för Stockholms stads gymnasieskolor avseende läsåret 2008/09 godkänns.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-20. Dnr 09-421/4002.
Kvalitetsredovisningen för Stockholm stads gymnasieskola läsåret 2008/2009 är gymnasieavdelningens sammanställning/analys av det arbete som gjorts under detta läsår. Bedömning och analys av resultaten redovisas utifrån läroplansområdena kunskaper och lärande/betyg och bedömning, normer och värden, ansvar och inflytande samt samverkan. Reflexioner görs utifrån den tillgängliga informationen om stadens kommunala gymnasieskolor och insatser föreslås med syfte att höja kvaliteten i stadens gymnasieskolor. De åtgärder för utveckling som föreslås i kvalitetsredovisningen är inarbetade i verksamhetsplanen för 2010.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Det är positivt att betygsmedelvärdet för Stockholms gymnasieskolor ligger på en hög nivå, 15,07, och att man kan notera en liten ökning jämfört med förra årets siffra 15,02. Glädjande är också att avvikelsen från det generella sambandet mellan grundskole- och gymnasiebetyg minskar till 0,4 betygspoäng, vilket är den lägsta avvikelsen på sju år.
Vi vill understryka vikten av att gymnasieskolorna ingår samverkansöverenskommelser med socialtjänsten i respektive stadsdel, för att skolan ska kunna få sådan information att skolan på bästa sätt kan få skolkare att återgå till skolan. Andelen oanmäld frånvaro är fortfarande för hög. Skolk innebär en betydande risk att hamna i sociala problem.
Många gymnasieskolor har i dag en svårt pressad ekonomisk situation. Skolpengen för i synnerhet de studieförberedande programmen räcker med nöd och näppe till att bedriva en grundläggande undervisningsverksamhet; än mindre att utveckla kvalitet och effektivitet i verksamheten.
Konsekvensen av detta är de brister i undervisningskvaliteten liksom i det skolövergripande utvecklingsarbetet som uppdagas i kvalitetsredovisningen: Två tredjedelar av gymnasieskolorna har brister i sin kvalitetsredovisning. Bara 69 procent av inskrivna elever klarar högskolebehörighet efter tre år. Resultaten i Matematik A försämras. Det är stor spridning i resultat mellan skolor. Den ogiltiga frånvaron är hög.
En konsekvens av nedskärningarna är att allt mer av ansvaret för elevens lärare förskjuts från skolan till elev och föräldrar. Detta leder till större spridning i resultat mellan skolor utifrån socioekonomiska förutsättningar, något som skolinspektörerna också riktar kritik mot. Det är en dålig politik för Stockholm när klyftorna mellan elever som lyckas och elever som misslyckas växer, så som inspektörerna menar att den gör. Likaså är det allvarligt när elever som väljer att inte alls gå i gymnasieskolan lämnas vind för våg och faller mellan stolarna, enligt den kritik mot nämnden som Stadsrevisionen lämnat.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende ombyggnadsåtgärder i Bandhagens skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med ett förslag till genomförandebeslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-10-27. Dnr 08-324/1332.
Ventilationen i hus B vid Bandhagens skola klarar inte den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) vilket medför att ventilationen måste byggas om. Skolans tillagningskök är mycket nedslitet och motsvarar inte dagens krav varför en upprustning av detta bör ske samtidigt som ventilationen byggs om. Även utrymningsåtgärder för matsalarna måste vidtagas.
Den hyreshöjande projektkostnaden beräknas till 15,5 mnkr och det årliga hyrestillägget till 4,5 mnkr. Det innebär en hyreskostnad första året efter färdigställandet om 6,8 mnkr. Ombyggnaden planeras januari 2011-xxx. Skolans befintliga paviljong planeras som evakueringslokal för kök och matsal för att därefter avvecklas.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samråd med grundskoleavdelningen. Stadsledningskontoret har informerats om ärendet.
Utbildningsnämnden delegerar till förvaltningschefen att genomföra ramavtalsupphandling av elevhälsa.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-0-12-01. Dnr 09-510/4059.
I aktivitetsplanen, i verksamhetsplan 2009 för utbildningsnämnden, redovisas bl.a. planerade ramavtalsupphandlingar för skolläkare, skolsköterskor och psykologer. Detta arbete har påbörjats.
Förslag till kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet i Stockholms skolor med ledningssystem för skolhälsovård och skolpsykologverksamhet och kvalitetssystem för kurators- och specialpedagogisk verksamhet kommer att presenteras nämnden i januari 2010. Detta kvalitetsprogram föreslås då också att utgöra utgångspunkt i förfrågningsunderlaget vid ramavtalsupphandling av verksamhet som utförs av professioner inom elevhälsan.
Ärendet har beretts inom utbildningsdirektörens stab.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden delegerar till förvaltningschefen att genomföra ramavtalsupphandling av elevhälsa.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Maria Hassan (S) framlade ett för (S), (V) och (MP) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Ledamoten Maria Hassan m fl (S) och ledamöterna Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag enligt nedan:
att avslå förvaltningens förslag till beslut
samt att därutöver anföra
Vi motsätter oss upphandling av elevhälsa. Det finns ingenting som tyder på att detta skulle leda till varken högre kvalitet eller lägre kostnader i verksamheten. Tvärtom har Stockholms stad i dag en mycket välfungerande elevhälsoorganisation som riskerar att slås sönder om denna upphandling genomförs. Ska upphandling ändå genomföras bör det ske på ett sätt som garanterar demokratisk insyn och demokratiskt inflytande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2009-11-25. Dnr 08-012/471.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har tillsammans utarbetat förslag till riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Riktlinjerna omfattar samverkansformer, samverkansområden med förslag till samverkansöverenskommelse mellan stadens skolor och stadsdelsnämndernas verksamheter samt stödmaterial.
Syftet är att samverkan ska ske på ett liknande sätt över hela staden så att alla involverade, från barn och föräldrar till enskilda socialsekreterare, biståndshandläggare och lärare ska känna igen sig och veta var man ska vända sig och få ett bemötande och resultat som är bra och likvärdigt överallt. Överenskommelsen är utformad som en struktur för vilka frågor som ska avhandlas, vilka möten som ska förekomma inom ramen för samverkan, hur ofta dessa ska förekomma, vilka funktioner som måste vara representerade och vilken uppföljning som ska ske. Den är tänkt som en miniminivå och ska lokalt kompletteras med hänsyn till behov och förutsättningar i respektive stadsdelsförvaltning och skolorna inom stadsdelen.
Enligt förvaltningarnas mening bör stadsdelsförvaltningarna teckna samverkansöverenskommelser med grund- och gymnasieskolor (inklusive särskola) i såväl kommunala som fristående skolor.
Ärendet har beretts inom staben vid socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen/utbildningsdirektörens stab. En arbetsgrupp med representanter från de bägge förvaltningarna har utarbetat förslagen. En referensgrupp har funnits till arbetsgruppens förfogande.
Det är av högsta vikt att det finns en strukturerad och välfungerad samverkan mellan stadsdelarna och stadens skolor – så väl de kommunala som de fristående.
Innan majoriteten valde att centralisera grundskolan fanns en välfungerande samverkan mellan skolorna och stadsdelarna. Det är under all kritik att majoriteten har låtit det gå tre år från omorganisationen av grundskolan till dess att detta ärende tagits fram.
Inga övriga frågor förelåg.