Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2011-02-17
Beslut
Ordföranden Lotta Edholm (FP) och vice ordföranden Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2011-03-02.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2011-01-20 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
___________
Anmälan av protokoll från sammanträdet med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2011-02-08 och 2011-02-15 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Inga beslut fanns att anmäla.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 24 januari 2011.
Anmälan lades till handlingarna.
1. Verksamhetsberättelse 2010 för utbildningsnämnden godkänns. Del 1 överlämnas till kommunstyrelsen för godkännande.
2. I bokslutet gjorda periodiseringar godkänns. Väsentligt belopp sätts till 50000 kronor.
3. Nämnden hemställer hos kommunstyrelsen om ombudgetering till 2011 av 1,2mnkr avseende implementering av ny läroplan i förskolan.
4. Nämnden hemställer om att kommunstyrelsen beslutar att resultatenheternas resultat för 2010, ett sammanlagt överskott om 253,6mnkr, överförs till utbildningsnämnden 2011.
5. Nämnden godkänner att de i avsnitt 3.1 Resultatenheter, angivna enheterna avdefinieras som resultatenheter.
6. Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2010 överlämnas med godkännande till nämndens revisorer.
7. Utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2010 överlämnas för anmälan i arbetsmarknadsnämnden.
8. Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-28. Dnr 11-123/320.
Utbildningsnämndens uppdrag är att tillhandahålla utbildning, oavsett huvudman, för barn, ungdomar och vuxna i staden. Visionen är att med utgångspunkt i ett Stockholm i världsklass erbjuda medborgarna En skola i världsklass.
Utbildningsnämnden bidrar till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppfylls och har i de flesta fall uppfyllt kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samarbete med de övriga avdelningarna.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag till beslut och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Johanna Sjö m fl (M), Helen Törnqvist m fl (C) och Erik Slottner (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Årsredovisningen för 2010 visar att Stockholms elever fortfarande når goda kunskapsresultat på många områden. Betygsresultaten i årskurs nio har, precis som i landet som helhet, försämrats något 2010. Samtidigt pekar utvecklingen i grundskolans tidigare år på förbättrade kunskapsresultat. Andelen elever som nått godkänt på de nationella proven i årskurs fem ökar från 75% år 2009 till 82% år 2010. Resultatet tyder på att ett starkt kunskapsfokus under grundskolans tidigare år nu börjar ge resultat.
I gymnasieskolan ökar den genomsnittliga betygspoängen, liksom andelen godkända elever i kärnämnena. Det är också fler elever som går vidare till högre studier inom tre år. Om vi ska lyckas med målet att skapa en skola i världsklass krävs emellertid ytterligare ansträngningar, inte minst inom matematik och naturvetenskap, men också genom en implementering av entreprenörskapsreformen inom Gy 2011.
Stockholms skolors har under 2010 fortsatt sitt kunskapscentrerade arbete. I jämförelse med 2009 har det genomsnittliga meritvärdet i Stockholms kommunala grundskolor minskat något, men i jämförelse med hela Sverige ligger vi fortfarande på en högre nivå. Samtidigt finns det indikationer på att betygssättningen blivit mer rättvisande i förhållande till elevernas kunskaper.
Lässatsningen och införandet av LUS (läsutvecklingsscheman) har varit mycket framgångsrik, vilket vi också ser i utvärderingarna. De skolor som har deltagit fullt ut i lässatsningen når högre resultat. Under de kommande åren blir LUS-resultaten över tid ett viktigt verktyg för att mäta elevernas kunskapsutveckling, tillsammans med betyg och nationella prov.
Årsredovisningen visar att elevernas kunskaper i matematik inte når de av fullmäktige och nämnden uppsatta målen. Utbildningsnämnden har ett uppdrag att under 2011 utveckla en satsning på matematik, naturvetenskap och teknik. Samverkan med externa aktörer inom högskola och näringsliv är avgörande för att lyfta intresset för dessa ämnen. Intresset för tekniska och naturvetenskapliga studier i gymnasiet ökade under 2010, något som självklart är ett positivt tecken. Flera klasser och lärare i stadens skolor har under det gångna året belönats med priser för sina färdigheter och sin nyskapande undervisning inom matematik, teknik, IT och naturvetenskap.
Skolket i stadens grundskolor minskar enligt årsredovisningen, vilket är glädjande. Samtidigt visar indikatorn för olovlig frånvaro i gymnasiet på bristande måluppfyllelse. Detta kan dock till viss del förklaras av att allt fler skolor rapporterar in korrekta underlag. Den ökning av skolk som noteras i gymnasiet sker i första hand i de skolor som tidigare brustit i inrapporteringen. Samtidigt är det oacceptabelt att måluppfyllelsen vad det gäller frånvaron är så låg på gymnasieskolan. Arbetet måste därför intensifieras för att på så sätt minska den ogiltiga frånvaron och komma närmare målet.
Vägen till en skola i världsklass går genom kunniga och engagerade lärare. Under det gångna året har satsningen fortsatt på kompetensutveckling, forskning och nya karriärvägar för lärare. Andelen behöriga lärare har ökat, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan. Att utveckla läraryrkets attraktionskraft och status är en av de viktigaste utmaningarna för de kommande åren.
Årsredovisningen visar också på ett positivt ekonomiskt resultat, för såväl utbildningsnämnden som helhet som för enskilda skolor. Flera skolor återfår sin status som resultatenheter vilket är positivt.
Jan Valeskog m fl (S) och Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
”Grundskolornas resultat försämrades på flera mätpunkter under 2010, jämfört med 2009.” Citatet kommer från den sammanfattande analysen till verksamhetsberättelsen. Nämndmålet ”Stockholms förskolor och skolor ska ge alla ökad kunskap och utveckling i en trygg miljö” uppfylls enligt verksamhetsplanen helt. Så låga ambitioner kan inte accepteras. En bra skola behövs för att ge alla en bra start i livet och är det kraftfullaste verktyg vi har för att överbrygga orättvisor baserade på klass, kön och utländsk bakgrund. Det finns brister i det resultat vi får presenterat för oss i verksamhetsplanen.
Majoriteten har under förra mandatperioden dragit undan resurser på över 900 miljoner kronor från skolan. Det får förödande effekter för Stockholms elever med märkbara resultat. Närmare hälften av alla gymnasie- och grundskolor visar på underskott i sina verksamheter. Det är allvarligt.
Andelen nior som inte klarar gymnasiebehörigheten i Stockholm stad har enligt Skolverket ökat från 10,7 procent 2006 till 12,7 procent förra vårterminen, vilket är den sämsta siffran sedan 2002. 1 000 stockholmselever fick inte tillräckligt stöd för att klara godkända betyg i kärnämnena.
I verksamhetsberättelsen framgår att många resultat i grundskolan försämrades från 2009 till 2010. En huvudorsak till de låga resultaten är att alla elever i dag inte får det stöd de behöver. Särskilt oroande är resultatnedgången på nationella provet i matematik för årskurs 9. Stockholm behöver förbättra sitt arbete med att ge de elever som är i behov extra stöd i skolan det stöd de behöver. Det handlar både om att tillföra skolor mer resurser och öka lärartätheten men också genom att utveckla det pedagogiska arbetet.
Även gymnasieskolan visar en oroande utveckling med sämre eller oförändrade resultat 2010 jämfört med 2009 på samtliga betygsnivåer och kunskapstest som redovisas och särskilt oroande är utvecklingen på elever som uppnått kravnivån på nationella provet i matematik A.
Vi kan inte acceptera att olika grupper med särskilda behov ställs mot varandra. Att ett verksamhetsstöd för elever med särskilda behov konstrueras felaktigt och kostnadsdrivande får inte gå ut över de elever som det får del av det socioekonomiska stödet som skett under året.
Implementeringen av den nya lagregleringen av bidrag på lika villkor oberoende av huvudman får inte resultera i minskade anslag i miljonklassen för många skolor i utsatta delar av staden. För att ge våra skolor goda förutsättningar och möjlighet att fokusera på den pedagogiska verksamheten måste staden ge skolorna förutsägbara ekonomiska förutsättningar.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Budgethållningen är överordnat verksamhetens kvalitet i den moderatledda alliansens Stockholm. Kombinerat med nedskärningar är det en svår politik. Att stadens skolor har en budget i balans är viktigt och något eftersträvansvärt. Men på grund av neddragningar har många skolor svårt att hålla budget. Över 40 procent av grundskolorna och 48 procent av gymnasieskolorna redovisar underskott i årsredovisningen för 2010. Orsakerna till detta är i de flesta fall skenande kostnader för GS-IT och att insatser för elever i behov av särskilt stöd har kostat mer än vad ersättningen gett. I en del fall är sviktande elevunderlag en tydlig orsak.
De skolor som redovisar överskott, påvisar också att de låtit bli att anställa vikarier eller låtit bli att tillsätta vakanser, i några fall centrala ledningsfunktioner som biträdande rektor. Stor andel överskott beror också på att ersättning för elever i behov av särskilt stöd kommit så sent på året att dessa medel inte hunnit användas. Alltså har stödet inte kunnat ges. Tillsammans visar detta upp stora ekonomiska svårigheter i Stockholms skolor och låg förutsägbarhet i ersättningssystemen.
Att målet om att fler elever ska nå målen för utbildningen uppfylls helt är en sanning med modifikation då vi inte når uppsatta mål om hur stor andel elever som når målen i varken engelska A, matematik A, svenska B, eller svenska som andraspråk B, i gymnasieskolans slutbetyg. Inte heller når vi målet om andel elever som uppnår kravnivån i nationella provet i engelska A, matematik A och svenska B i gymnasieskolan. Särskilt illa är det i årskurs 9 och andel elever som inte uppnått kravnivån i nationella provet i matematik. Språkhinder är en anledning till att man halkar efter i matematik och det behövs nu en bredare satsning på undervisning i matematik på modersmålet. Meritvärdet i årskurs 9 varierar stort mellan skolorna i staden, något som måste hanteras.
Samtidigt noterar vi att det slängs mat för flera miljoner kronor på staden skolor. Det behövs en än mer kraftfull satsning på ett skolkökslyft. Tillagningskök på fler skolor skulle öka kvaliteten på maten samtidigt som svinnet skulle minska.
Stockholm är sämre än andra storstäder i Sverige vad gäller andel elever som fullföljer gymnasieutbildning. På tio av stadens gymnasieskolor ökar andelen som hoppar av i förtid 2010 jämfört med 2009. Det visar att gymnasiet i allt mindre utsträckning förmår möta en allt större grupps behov att kunna lära utifrån sina förutsättningar, trots att gymnasiet bör vara tillgängligt för alla unga. Att inte ha en gymnasieutbildning är det enskilt största hindret för att etablera sig på arbetsmarknaden. Här behövs en mer genomtänkt strategi från staden.
Det är oroväckande att variationen mellan skolor i staden är så stor gällande resultat och upplevelse av trygghet och studiero. Det är också märkligt att anse nämndens mål som helt uppfyllda i situationer där flertalet indikatorer inte är uppnådda. Över hälften av eleverna i årskurs åtta kan inte arbeta i skolan utan att bli störda. I årskurs fem är motsvarande siffra knappt hälften. Detta indikerar att majoritetens politik för studiero inte fungerar för alla skolor. Vi menar att en politik för större elevinflytande, fler vuxna i skolan och färre elever i klassrummen skulle leda till en lugnare och mer effektiv studiemiljö.
Förvaltningen har initierat en rad utvecklingsprojekt som delvis möter de utmaningarna skolorna står inför vilket vi ser mycket positivt på.
Återremitterat ärende från utbildningsnämnden 2011-01-20
1. Utbildningsnämnden godkänner för sin del förslaget till idrottsprofilering i Farsta stadsdelsområde enligt uppdrag från kommunfullmäktige inom ramen för visionen för Söderort 2030, och överlämnar det till kommunfullmäktige.
2. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med konkreta förslag till genomförande.
De berörda förvaltningarna hade redovisat ärendet i ett gemensamt tjänsteutlåtande från 2011-01-27. UTBF Dnr 10-400/7871.
Inom ramen för kommunfullmäktiges vision för söderort 2030 har Farsta stadsdelsförvaltning, utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen gemensamt tagit fram ett underlag för idrottsprofilering inom stadsdelsnämndens och idrottsnämndens verksamheter och utbildningsförvaltningens skolor inom stadsdelsområdet. Syftet är att Farsta ska utgöra ett nav för idrott och hälsa i hela staden.
För ärendets beredning har Farsta stadsdelsförvaltning, idrottsförvaltningen och utbildningsförvaltningen inrättat en styrgrupp bestående av de ansvariga förvaltningscheferna. Ärendet har utarbetats av en projektgrupp med representanter för de tre förvaltningarna, i samråd med berörda skolor, föreningsliv och verksamheter inom staden. Organisationen bör finnas kvar för fortsatt samordning av idrottssatsningen i Farsta.
Ärendet bordlades i alla tre berörda nämnder i december 2010. Vid förnyad behandling januari 2011 återremitterades ärendet.
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut från miljöpartiet och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Per Olsson m fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
- Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
- Att idrottsprofileringens ansvariga har till uppgift att tillhandahålla en verksamhet och ett utbud som främjar jämställdhet och att detta årligen mäts och följs upp i berörda nämnder
- Att därutöver anföra
Svensk idrott är i många avseenden väldigt framgångsrik, men också väldigt ojämnställd. Pojkar och män får så gott som överallt bättre förutsättningar än flickor och kvinnor. Det handlar om resurser i form av pengar, tider för träningar med mera, men det handlar också om vilka idrotter som får företräde framför andra. När Stockholm stad nu gör en stor satsning på idrottsprofilering i en av sina stadsdelar borde det vara en självklarhet att använda den också till att aktivt
motverka sådana samhällsstrukturer. I förslaget till beslut uppmärksammas förvisso frågan, men en djupare analys saknas och det finns inte heller tydliga mål som går att följa upp och utvärdera.
Mats Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
1. Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
2. Att idrottsprofileringens ansvariga har till uppgiftatt tillhandahålla en verksamhet och ett utbud som främjar jämställdhet och att detta årligen mäts och följs upp i berörda nämnder
3. Att därutöver anföra
Utbildningsperspektivet
Ambitionen att via idrottsprofiler stärka de aktuella skolornas konkurrenskraft och förmåga att attrahera elever både från närområdet och andra delar av staden är mycket bra. I dagens system med mycket hård konkurrens mellan skolorna är det en nödvändighet såväl för att kunna erbjuda skolor som präglas av social och etnisk mångfald som för att uppnå kunskapsmål och övriga mål för skolan.
I ärendet sägs att en idrottsprofil kan locka elever från hela staden och att idrottssatsande elever enligt skolornas erfarenheter ofta har en hög ambitionsnivå. Konceptet med idrottsprofiler för att stärka varumärken och locka elever är ingenting nytt utan har genomförts vid många skolor med skiftande resultat. Resultaten har mycket berott på valet av idrottsinriktning men också hur långtgående och målinriktad satsningen varit. Väldigt många skolor har t.ex. försökt med fotbollsprofiler, men misslyckats med ambitionen att rekrytera från grupper med stark utbildningsbakgrund. Ibland har en komplicerande faktor varit att skolorna lanserat profilen i en situation när elevunderlaget redan är vikande. Att så inte är fallet här talar för detta försök.
En intressant kombination som delvis beskrivs i ärendet är att ha idrotts- och kulturprofiler vid samma skolor. Även om inte heller kulturprofiler är någon enkel väg för elevrekrytering har ambitiöst upplagda koncept med särskilda musikklasser såväl som kulturskolans visat sig vara något som förmår lockat elever med stark utbildningsbakgrund . I den mån olika profiler når olika grupper kan deras lokalisering på samma skola fylla ett viktig syfte att ge blandade integrerade klasser eftersom många ämnen trots allt läses gemensamt oavsett profil.
Några viktiga faktorer för att nå framgång med detta upplägg är dels att satsningarna verkligen läggs upp mycket seriöst med en analys av vilka målgrupper det är man särskilt vill rekrytera och hur mycket som krävs för att lyckas med det. Mer allmänna och generella hälsoprofiler för hela skolor kan man säga mycket positivt om, men det torde inte vara något som i sig skulle rekrytera elever från hela staden. Ej heller kan själva idrottsprofilen på hela stadsdelen vara en tillräcklig faktor. En nyckelfaktor är förstås ett fungerande samarbete med elitsatsande idrottsföreningar och att dessa både kan rekommendera skolornas profiler för sina ungdomar och dessutom delta aktivt i utformningen och bidra till att de bästa tränarna och lärarna kan rekryteras. Man kan också dra stor nytta av att ta del av den senaste forskningen om just elevers sökvanor kopplat till social bakgrund. En hel del av detta finns redan eller är på gång i de berörda skolorna. Redan existerande profiler och erfarenheter därav är naturligtvis på många sätt en styrka. När denna strategi väl beslutats är det viktigt att skolorna av de olika förvaltningarna verkligen får det stöd som behövs för att verkligen kunna genomföra en ambitiös satsning.
Idrottsperspektivet
Svensk idrott är i många avseenden väldigt framgångsrik, men ocksåväldigt ojämnställd. Pojkar och mänfår så gottsom överallt bättre förutsättningar än flickor och kvinnor. Det handlar om resurser i form av pengar, tider för träningar med mera, men det handlar ocksåom vilka idrotter som får företräde framför andra. När Stockholm stad nu gör en stor satsning på idrottsprofilering i en av sina stadsdelar borde det vara en självklarhet att använda den också till att aktivt motverka sådana samhällsstrukturer. I förslaget till beslut uppmärksammas förvisso frågan, men en djupare analys saknas och det finns inte heller tydliga mål som går att följa upp och utvärdera.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-17. Dnr 10-030/7731.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har i samverkan med stadens förvaltningar och bolag samt handikapporganisationer tagit fram ett nytt handikappolitiskt program, som nu föreslås byta namn till Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Programmet är ett av stadens styrdokument och ska ingå i det integrerade ledningssystemet, ILS.
Programmet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de lagar som är en förutsättning för att personer, som har en funktionsnedsättning, med insatsernas hjälp ska få möjlighet att leva som andra. Programmets övergripande mål är: ”I Stockholms stad ska alla ha tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap.”
Tjänsteutlåtandet har handlagts av grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen och synpunkter har inhämtats vid utbildningsförvaltningens handikappråd den 2 februari 2011.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett för (S) och (MP) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat enligt hennes yrkande.
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
Det har tagit alldeles för lång tid att få fart på tillgänglighetsarbetet i Stockholm Stad. Den moderatledda alliansen har varit påtagligt ointresserade av frågorna, vilket bevisas att nästan ingenting hände åren 2006-2010. Stockholm missade därmed sitt eget mål om att vara världens mest tillgängliga huvudstad 2010.
Tillgänglighet handlar inte bara om att ta sig in i lokaler utan att kunna ta till sig det som sägs i lokalerna. Särskilt viktigt blir det här i skolans värld. Därför måste också akustik vara en del tillgänglighetsanpassningen av lokaler och en del av stadens program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
Att det nya rogrammet görs till en del av stadens styrdokument och ska ingå i det integrerade ledningssystemet, ILS, är mycket bra. Det är bara med tydlig styrning och gemensamma insatser som Stockholm blir en verkligt tillgänglig stad.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
1. I huvudsak bifalla förvaltningens förslag till remissvar
2. Därutöver framföra följande
Vi delar uppfattningen att det är bra att programmet har tagits fram i bred samverkan med handikapporganisationerna. Inför den politiska remissomgången hade vi gärna också sett att staden utbildat de politiskt förtroendevalda om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, som har varit vägledande för hela programarbetet.
Vi vill ocksåframhålla jämställdhetsperspektivet som berörs för lite i programmet. För att lyfta fram kommunens skyldigheter i det avseendet bör FN:s konvention om kvinnors rättigheter tillföras som vägledande styrdokument. Indikatorerna bör också formuleras så att de speglar situationen för såväl flickor/kvinnor som pojkar/män. Hur indikatorer och uppföljningsmetoder utformas betyder mycket för tilltron till utvärderingen av programmet.
I likhet med Kommunstyrelsens handikappråd (KH) vill vi framhålla att begreppet tillgänglighet även ska innefatta delaktighet, vilket är särskilt viktigt för psykiskt funktionsnedsatta. Vi instämmer i KHR:s uppfattning att indikatorerna så långt det är möjligt både bör mäta om regelverket följs och målgruppens upplevelser. I likhet med rådet vill vi tillföra en mening och en ny indikator som visar på vikten av specialstöd till elever med funktionsnedsättning:
Ny mening
Flickor och pojkar med funktionsnedsättningar måste garanteras det stöd de har rätt till för att uppnåen likvärdig utbildning med andra elever”
Ny indikator
Alla skolor som uppger att de har en elev med en funktionsnedsättning för vilken utbildningsförvaltningen har specialpedagogisk resursperson ska senast 2013 ha fått besök av stödresursen avseende den enskilde elevens situation.
För att programmet ska kunna realiseras krävs också resurser för implementeringen. Det är bra att tillgänglighetsarbetet integreras i ordinarie verksamhet enligt beslut i kommunfullmäktige, men starkt oroande att de 100 mnkr årligen i tillgänglighetsmedel som har funnits i tio års tid har halverats i 2011 års budget.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen
2. Beslutet justeras omedelbart
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-17. Dnr 10-402/8286.
I budget 2011 fick kommunstyrelsen i uppdrag att fastställa en strategi för det fortsatta IT-arbetet i förskola och skola. Stadsledningskontorets förnyelseavdelning har utifrån det arbete som genomförts i den pedagogiska utvecklingsgruppen och i dialog med utbildningsförvaltningen tagit fram ett förslag till IT-strategi för såväl förskolor som skolor.
Utbildningsförvaltningen välkomnar stadsledningskontorets synpunkter och förslag till IT-strategi och instämmer i vikten av fortsatt utveckling av it inom såväl de pedagogiska som inom de administrativa verksamheterna.
Remissvaret har beretts av grundskoleavdelningen i samarbete med gymnasieavdelningen och kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag. Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut från vänsterpartiet och yrkade bifall till detta.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
att förvaltningen ges i uppdrag att föreslå förändringar och förtydliganden av ”It-strategi för ett bättre lärande” med utgångspunkt i det nedan anförda
Om förslaget
Mycket av innehållet i nuvarande förslag är väldigt allmänt hållet. Kortfattat sägs att all personal skall använda sig av It, ges tillgång till It och kompetensutvecklas inom It. Arbetet med strategin ska följas upp och vara i linje med alla andra av staden antagna strategier och program rörande It. Det är inget fel i något av detta, men mycket av det blir så allmängiltigt att det lika gärna kunde vara en generell It-strategi hela stadens verksamhet.
Det som egentligen sägs om It och dess påverkan på själva lärandet kan med fördel utvecklas och problematiseras. Som så ofta när It i skolan diskuteras är det lättare att beskriva dess följder och fördelar för de administrativa kringverksamheterna; sådant som inrapportering eller generell informationsspridning än att resonera om hur den kan komma till nytta i skolans undervisning. Detta trots att det troligen är i det senare snarare än det förra som informationsteknikens påverkanskraft är som störst. Perspektivet riskerar på så vis bli mer It-avdelningens än skolans: mer leverantörens än användarens. Särskilt problematiskt blir detta eftersom det också speglar en allmän utveckling inom sektorn med starka leverantörer och fokus på teknik och utbud snarare än användbarhet och konsekvenser.
Stockholms skolor behöver en It-policy som sätter lärandets och skolans mål i första rummet. I en tid när skolan utsätts för en aggressiv marknadsföring av olika nya lösningar är det viktigt att slå fast att skolan och dess organisation själv bör få avgöra hur den bäst utvecklar sin undervisning och sina elever. Beslut måste fattas mot bakgrund av skolans huvuduppdrag: att utveckla kunskaper och färdigheter hos sina elever. Olika sorters teknik kan här fungera som pedagogiska hjälpmedel men bör introduceras på skolans egna villkor.
En del av den konkretisering och problematisering vi efterlyser kanske bättre hör kanske hemma i de aviserade handlingsplanerna från nämnderna. Men i den utsträckning denna övergripande strategi ska yttra sig om elevers lärande över huvud är en konkretisering på sin plats.
Introduktionen av It i svensk skolaIt-teknikens intåg i svensk skola har präglats av två parallella utvecklingsprocesser. Dels en ständigt pågående och långsam förändringsprocess och dels en mängd, utifrån initierade, satsningar. När statsmakterna önskat att skolan ska öka sin användning av It har program skapats med medel för diverse utvecklingsprojekt. I efterhand har det ofta visat sig vara mycket svårt att uppmäta några skillnader mellan de kommuner som fått stora bidrag till olika projekt och de som fått lite. Denna typ av satsningar har i bästa fall haft en marginell positiv effekt. I värsta fall har det ibland varit rena dikeskörningar. Många är de 70-talister som från sin skoltid minns den storstilade, kostsamma, och till slut fiaskobetonade satsningen på de s.k. Compisdatorerna.
Runt sekelskiftet rådde en allmän It-hausse där många riktade sig till skolan från såväl politiskt håll som från myndigheter och näringsliv. It-kommissionen lanserades och talade i lyriska ordalag om hur inlärningen skulle förbättras, pedagogiken utvecklas och kreativiteten frigöras i skolans värld. Vid kulmen av denna hype kom kritiska perspektiv att marginaliseras. Få frågor ställdes trots att det ofta visade sig att tekniken inte gick att använda till allt det som utlovats eftersom den inte var framtagen specifikt för skolan. Det fanns inte heller tid att fråga sig vad som förloras pedagogiskt och socialt när datorer och internet introduceras i skolmiljön.
Såhär i efterhand kan konstateras att informationsteknikens intåg i skolan inte innebar den explosion av teknikdriven nyfikenhet, kunskapshunger, kreativitet och lustfyllt lärande som de mest profetiska framtidsvisionerna förutspådde. Ändå har dess påverkan varit betydande och till stor del positiv. Trots den tveksamma effekten av enskilda satsningar och utvecklingsprojekt har informationsteknologin sakta tagit plats i skolan. Viktiga drivkrafter har varit en IT-marknad som naturligtvis vill sälja och en politisk och demokratisk strävan att den teknologi som alltmer genomsyrar det övriga samhället också skall vara en naturlig del av skolan.
I den relativa It-mognad som nu kan sägas råda finns möjlighet att kritiskt reflektera över hur en fortsatt integrering av It i skolan bör ske. En generell egenskap hos en mängd mindre lyckade It-projekt från 80-talets Compisdatorer, över 90-talets It-bubbla till en del av dagens satsningar är att de inte tillkommit på skolans initiativ och erbjudit lösningar som från början utvecklats för helt andra ändamål än lärande. En viktig uppgift för skolorna och utbildningsförvaltningen vid all introduktion av ny teknik måste därför vara att börja med en kartläggning och beskrivning av verksamheternas faktiska behov. Att involvera de faktiska användarna och ställa krav på leverantörer borde resultera i att breda, välbeprövade lösningar som också kan minska behovet av stora kompetensutvecklingsinsatser så fort nya tjänster lanseras.
Forskning som motbild till ensidig It-optimism
En annan fördel med vår relativa It-mognad är att det idag finns ett betydande forskningsmaterial att använda sig av. Såväl i en It-strategi som i informationskanaler av typen ”Pedagog Stockholm” kan med fördel hänvisning till aktuell forskning göras. I KK-stiftelsens skriftserien Lärande och It sammanfattas exempelvis drygt fyrtio olika forskningsprogram som studerat samspelet mellan lärande och informationsteknik. Med en sådan grund kan många av de mer eller mindre välgrundade förslag som cirkulerar om hur digital teknologi kan användas för att lösa klassiska pedagogiska problem lyftas upp och prövas. Sådana påståenden är exempelvis att lärandet blir bättre, mer självgående, mer flexibelt och individanpassat samt oberoende av tid och plats.
Att It möjliggör ett lärande mer oberoende av tid och plats torde vara svårt att motsäga. En viktig motfråga blir dock om lärandet verkligen blir bättre av att ske på denna tid och plats och om det påverkar elever med olika bakgrund på olika sätt. Skolforskning har pekat på hur den utveckling där en stor del av skoltiden används till s k eget arbete istället för gemensam undervisning kan innebära problem, med eller utan It, för många elever. En fråga att ställa sig i en it-strategi är om möjligheten till oberoendet av tid och plats verkligen skall lyftas fram som en stor fördel.
När det gäller påståenden om att digitala verktyg ger ett mer självgående arbetssätt visar ett flertal studier snarare att behovet av en stödjande person inte är mindre än i traditionella undervisningssituationer. Men ofta marknadsförs och sjösätts dessa läromedel dock med förespeglingen att de är självinstruerande. I en studie om digitala läromedel i matematik visas att av den tid läraren och eleverna interagerade gick en mycket stor del åt till hjälp med olika tekniska funktioner i programvaran, snarare än själva matematiken. En annan aspekt är att elektroniska läromedels respons till eleven är helt neutral. Detta i den meningen att den inte är anpassad till dennes individuella behov och förutsättningar på det sätt som är typiskt för responsen från en lärare. Den större vaghet som ligger i att interagera med ett elektroniskt läromedel istället för en lärare har också visat sig leda till att problem ibland skylls på läromedlets utformning och elever går vidare från en uppgift till nästa utan att ha löst problemet. Detta i en situation där en lärare hade ifrågasatt om eleven verkligen löst problemet och kunnat ge ett individanpassat stöd för att komma vidare. Fördelarna med ett elektroniskt läromedel kan på så vis sägas bero på vad det ställs emot: eget arbete utan It-läromedel – eller kvalificerad undervisning där läraren och klassen som grupp utnyttjas som resurser fullt ut?
Det är också intressant att föreställningen om ”förbättrat lärande” med It är så stark, trots att detta inte kunnat ledas i några bevis. I stället pekar mycket av forskningen mot att lärandet blir annorlunda och nya krav ställs på både lärare och elever.
Det har framhållits från en del håll att en yngre generationens erfarenheter av digital teknologi ofta vida överstiger lärarnas och att detta därmed skulle ställa hela skolans verksamhet på sin ända eftersom eleverna nu självständigt kan ”söka kunskap” med läraren i en roll som handledare eller varför inte ”coach”. Det är en argumentation som förutsätter att kunskap och information är ungefär samma sak. Då blir lärande mer att likna vid att mottagandet av en beställd leverans. Men att utveckla elevers förmåga att läsa, skriva och räkna består inte enbart i att presentera information för dem. Lösningen är då inte att förpacka kunskap i en ny mediaform. Detta har lyfts av forskare som menar att vad som krävs för att lära sig faktiskt inte förändras i så stor utsträckning, oavsett hur mycket hjälpmedlen och teknologin förändras.
Man kan konstatera att It-hjälpmedel har en viktig roll att fylla i skolan. Men det viktiga är naturligtvis inte tekniken i sig vare sig det är en dator, läsplatta eller en interaktiv white board utan hur tekniken integreras och används för att nå målen för lärandet. Vissa It-läromedel marknadsförs med en förenklad edutainment-retorik där kunskap betraktas som en vara som enkelt kan köpas eller säljas och huvudproblemet framställs som informationsöverföring när lärandet egentligen är en social process. Genom sitt upplägg och det sätt de implementeras på riskerar de att motverka det som så mycket forskning visat är helt avgörande i skolan, nämligen läraren och dennes interaktion med eleverna. Frågan som bör ställas i en It-policy är därför hur fördelarna med den digitala tekniken kan tillvaratas samtidigt som nackdelarna undviks och hur tekniken kan integreras på skolans egna villkor.
Yttrande över rapport från stadsrevisionen
Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till stadsrevisionen som yttrande över remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-18. Dnr 10-124/8319.
Stockholms stad införde från 2008 ett stadsgemensamt kösystem och en e-tjänst för att ansöka om förskoleplats. E-tjänsten innebär att vårdnadshavare kan ansöka om förskoleplats direkt på stadens webbplats och där även få information om kötider, tillgängliga platser m.m. Köreglerna för förskoleverksamheten gäller samtliga kommunala förskolor. De enskilt drivna förskolorna har möjlighet att ansluta sig till kommunens system för köhantering och omfattas då av samma regler som de kommunala förskolorna.
Revisionskontoret har med hjälp av konsult granskat stadens gemensamma kösystem för förskolan. Utbildningsnämnden och servicenämnden ingår också i granskningen utifrån sina roller i kösystemet.
Utbildningsförvaltningen har tagit del av revisionsrapporten och ser positivt på att revisionskontoret har granskat stadens kösystem inom förskolan. Förvaltningens yttrande omfattar främst de delar i revisionskontorets rapport som avser utbildningsförvaltningens roll i kösystemet.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samarbete med gymnasieavdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till stadsrevisionen som yttrande över remissen.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och
yrkade bifall till detta.
Jag Valeskog m fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att godkänna föreliggande tjänsteutlåtande
Att hos kommunstyrelsen begära att beslut snarast möjligt tas om att samtliga enskilt drivna förskolor ska ingå i stadens gemensamma kösystem
Att därutöver anföra följande
Det är allvarligt, som granskningen visar, att stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden inte systematiskt genomför kontroller av att kommunfullmäktiges regler för kö och tilldelning av platser inom förskolan följs.
Det är också oacceptabelt att inte enskilt drivan förskolor är anslutna till samma kösystem. Endast 13 % av de enskilt drivna förskolorna är anslutna. Skall detta system få en verklig funktion måste även samtliga av de enskilt drivan ingå i systemet liksom de faktiskt gör i flera andra kommuner i länet med liknande kösystem. Det måste vara av överordnad betydelse att vi har enkla, informativa och heltäckande kösystem i god funktion. Detta bör utbildningsnämnden omgående uppmärksamma kommunstyrelsen på.
Även det faktum att inte statistiken är fullkomlig och aktuell måste åtgärdas snarast. Skall relevanta utvärderingar kunna göras måste det statistiska underlaget vara både fullständigt och aktuellt.
att förvaltningen ges i uppdrag att snarast införa ett gemensamt
kösystem för förskola omfattande de kommunala skolorna
och samtliga enskilt drivna verksamheter
Stadens gemensamma kösystem för förskolan är knappast ett gemensamt system när endast 53 av totalt 400 enskilt drivna förskolor, dvs 13%, deltar i systemet. Att så många står utanför systemet skapar problem för föräldrarna vid val av förskola. Ett gemensamt system för staden med samtliga förskolor så väl kommunala som enskilt drivna skulle förenkla för föräldrarna vid förskoleval. Föräldrarna får en bra överblick över utbudet. Det förhindrar också att man ställer sig i fler köer med dubbelarbete som följd för förskolorna.
Kommunfullmäktige är positiv till att samtliga förskolor ansluts till den gemensamma kön. Vänsterpartiet uppfattar förvaltningens inställning som mer avvaktande. Man skriver ”Utvecklingsarbete pågår och förvaltningens bedömning är att fler enskilt drivna förskolor kommer att ansluta sig.” Vi vill se snabba åtgärder från förvaltningens sida såatt samtliga förskolor, kommunala som enskilda, ansluts till systemet. Påsåsätt får vi en effektiv och transparent organisation, inte minst till gagn för alla stressade småbarnsföräldrar i staden.
Ledamoten Per Olsson m fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det finns flera fördelar med att aktivt uppmuntra fler fristående förskolor att vara med i det gemensamma kösystemet. Att systemet utvecklas som en tjänst, främst för stadens invånare, men sekundärt för alla förskolor i staden, oavsett huvudman är viktigt. Det skulle underlätta planering både centralt och ute på de enskilda förskolorna.
Incitament för att ansluta sig till systemet finns redan och de förskolor som är med vittnar om fördelar. Viktigt att dessa erfarenheter sprids till fler enheter, inte minst för att ge bilden av att kösystemet är en tjänst och inte en kontrollinstans från stadens sida.
Vid stark önskan om att alla förskolor, oavsett huvudman, ingår i systemet, anser Miljöpartiet att det är värt att överväga huruvida en del av förskolepengen kan villkoras ett deltagande i det gemensamma kösystemet.
För kösystemets utveckling är det också viktigt att brukarna, i det här fallet föräldrarna, också ges utrymme att komma till tals och ge återkoppling på hur systemet kan förbättras.
Svar på remiss från kommunstyrelsen angående Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige SOU 2010:70
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-21. Dnr 10-000/8165.
Regeringen önskar synpunkter på förslagen i betänkandet om ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. Delegationen lämnar förslag på inrättandet av en Kommission för de mänskliga rättigheterna samt förslag på utbildning, forskning och kunskapsutveckling. Delegationen föreslår att en utredning tillsätts för att se över hur internationella överenskommelser kan införas i svensk lagstiftning samt en översyn av befintliga bidragssystem.
Utbildningsförvaltningen instämmer i delegationens förslag.
Ärendet har handlagts inom grundskoleavdelningen i samarbete med gymnasieavdelningen.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut från vänsterpartiet och yrkade bifall till detta.
att förvaltningen i sitt svar på remissen ”Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter”lyfter fram FN:s barnkonvention som ett viktigt styrdokument för skolan
att förvaltningen ges i uppdrag att komma med förslag på hur
barnkonventionen skall implementeras i skolan
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige har kommit med sitt slutbetänkande. Det mesta är framsynt och bra men på en punkt anser Vänsterpartiet att delegationen har varit för vag. FN:s barnkonvention med sina 54 artiklar lyfts inte fram tillräckligt i betänkandet. För skolans del är barnkonventionen ett viktigt dokument som skall genomsyra skolans förhållningssätt till eleverna. Hittills har barnkonventionen endast varit rekommendationer. Delegationen föreslår att en utredning tillsätts för att se över hur internationella överenskommelser kan införas i svensk lagstiftning. Upphöjs barnkonventionen till lag, skulle skolorna tvingas att arbeta efter barnkonventionens intentioner och på så sätt skulle elevernas rättigheter och medinflytande stärkas.
Vänsterpartiet vill därför uppdra åt förvaltningen, i väntan påatt barnkonventionen blir upphöjd till lag, komma med förslag påfortbildning för skolans personal och samtidigt ge förslag påhur konventionens artiklar kan integreras med skolans etik- och moralundervisning.
Ledamoten Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Begreppet mänskliga rättigheter reglerar dels ett juridiskt förhållande mellan internationella överenskommelser, stat och individ men aktualiserar även politiska och etiska frågor. Som presenteras i föreliggande utredning behöver Sverige inrätta en ny nationell kommission under riksdagen av flera anledningar.
Det behövs en ny struktur för att säkerhetsställa att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden och för att garantera efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Den nya myndigheten under riksdagen skall ha i uppdrag att granska lagstiftning och författningsförslag på en övergripande nivå men inte pröva klagomål och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i enskilda fall.
På flera samhällsnivåer finns det ett behov av att aktivt och målmedvetet stärka och skydda de mänskliga rättigheterna. Kommissionen föreslås ha till uppgift att undersöka och rapportera om situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige samt lämna förslag på hur den kan förbättras. Vidare föreslås kommissionen ha till uppgift att främja utbildning, forskning och kompetensutveckling och bidra till en ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Utredningen konstaterar välmotiverat vikten av att Kommissionen för mänskliga rättigheter inrättas som en ny myndighet under riksdagen. Uppgiften att utgöra en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige kan inte läggas på redan existerande myndigheter och utredningen behandlar utförligt varför bland annat Diskrimineringsombudsmannen är olämplig för denna uppgift.
Uppdragsbeskrivningen för den nya kommissionen ryms inte i DO:s mandat som är begränsat till att verka mot diskriminering och vars verksamhet till stor del handlar om att hantera och pröva enskilda klagomål. I begreppet mänskliga rättigheter är diskriminering en stor och oerhört viktig del, men det är betydligt bredare än så. Frågor såsom rätten till privatliv, avvisningar i strid med förbudet mot tortyr, rätten till domstolsprövning är exempel på frågor som har diskuterats vad gäller svenska förhållanden gällande mänskliga rättigheter utan ett samband med diskriminering.
De mänskliga rättigheterna utgör en obeskrivligt viktig värdegrund för samhället i stort och vi välkomnar delegationens förslag och inrättandet av en Kommission för de mänskliga rättigheterna.
Svar till kommunstyrelsen på remiss av motion av Paul Lappalainen (MP)
Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-01-24. Dnr 10-400/7600.
Paul Lappalainen (MP) har lämnat in en motion till kommunstyrelsen där motionären yrkar att kommunstyrelsen ska sända en skrivelse till regeringen med krav på utredning om borttagandet av religion som skolämne samt att analysera behovet av att få in frågor om religion i andra ämnen. Förvaltningen anser att i en stad där eleverna har skilda kulturella bakgrund är religionsundervisningen en viktig del för barn och ungas förståelse av varandras kulturer. Även för arbete i en globaliserad värld behövs insikter och förståelse för människor med olika religioner och livsåskådningar. Förvaltningens synpunkter överensstämmer med kursplanerna för både grundskola och gymnasieskola.
Ärendet har handlagts av grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog m fl (S) och ledamoten Måns Almqvist anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vill delar uppfattningen att det är av mycket stor betydelse av att vi i en globaliserad värld, där politiska motsättningar ofta härrör från religiösa trosuppfattningar och traditioner, ökar betydelsen av att de unga utbildas i religionskunskap och om andra kulturer. Både religion och historia är ämnen som är mycket viktiga för att den unga generationen skall kunna förstå och förhålla sig till trosfrågor, moralfrågor liksom dramatiska, politiska händelser som dagligen behandlas och sker framför våra ögon i olika media.
Sämre förståelse för sambandet mellan samhälle och religion i olika tider ökar riskerna för fördomar, rasism och våld i framtiden.
Vi ska inte blunda för vilken betydelse kristendomen haft i Sverige. Men skolan ska inte heller lyfta fram den framför andra religioner. Den nya läroplanen har på det här området gått från att ge kristendomen en särställning vad gäller inflytandet på svensk historia och kulturarv, till att lyfta fram dess särart i förhållande till andra religioner. En sådan värdering bygger inte på vetenskap och beprövad erfarenhet utan är ett i grunden religiöst ställningstagande från regeringens håll, vilket är olyckligt. Undervisningen måste vara relevant för ett kosmopolitiskt Sverige.
1. Utbildningsförvaltningen ska från 2011-07-01 bestå av sex avdelningar i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Förvaltningschefen ges i uppdrag att fatta beslut om detaljorganisation och bemanning av alla befattningar.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-02-09. Dnr 10-041/7802.
Utbildningsnämndens primära uppdrag är att erbjuda utbildning av god kvalitet till medborgarna oavsett anordnare (tillhandahållaruppdraget) och att driva kommunala skolor med goda läranderesultat (egenregiuppdraget). Utifrån gjorda utvärderingar och erfarenheter de senaste åren när det gäller funktion, resultat och kostnadseffektivitet samt utifrån organisatoriska förändringar i budget för staden 2011 föreslås förändringar i avdelningsorganisation med mera som syftar till att nämndens uppdrag ska kunna genomföras ännu bättre än idag.
Nämndens tre kärnverksamheter - erbjuda utbildning oavsett anordnare och att driva grundskola respektive gymnasieskola i egenregi - föreslås organiseras i varsin avdelning. Stödverksamheten föreslås samlas i tre avdelningar. Förvaltningsledningen förstärks samtidigt som ledningsorganisationen inom grund- och gymnasieskola i egenregi förändras för att säkerställa en god operativ ledning. Vuxenutbildningen kvarstår i en egen avdelning innan den förs över till den nyinrättade arbetsmarknadsnämnden, senast vid halvårsskiftet 2011
Ärendet har beretts i förvaltningschefens stab efter diskussioner inom förvaltningens ledningsgrupp och förvaltningsgruppen. Information om förändringarna har givits vid olika möten med medarbetare inom central förvaltning och med skolledare samt genom intranätet.
1. Utbildningsnämnden återremitterar ärendet.
2. Utbildningsnämnden anför därutöver följande:
Förslaget att distribuera handlingar via en elektronisk yta har flera fördelar, inte minst miljömässiga. Det förslag som föreligger verkar emellertid kostsamt inte minst mot bakgrund av att besparingen mot dagens pappersdistribution endast uppgår till 15000 kronor per år. Dessutom ska de begränsningar som det innebär att läsa handlingar digitalt jämföras med den marginella besparing detta innebär. Förvaltningen bör därför återkomma med fler alternativ för distributionen, t.ex. användandet av elektroniska verktyget Insyn som distributionsplattform.
Vidare är det viktigt att insamla kunskap om hur nämndens ledarmöter önskar få sina handlingar tillsända. Vissa ser enbart fördelar med digitalt distribuerade handlingar medan andra endast till fullo tillgodogöra sig text i fysisk form. Förvaltningen bör därför, innan ärendet tas upp på nytt, inhämta ledamöternas önskemål.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-02-02. Dnr 11-014/414.
Utbildningsnämndens ledamöter och ersättare har hittills fått nämndshandlingarna hemskickade i pappersformat. I avvaktan att staden upphandlat ett nytt digitalt ärende- och dokumenthanteringssystem, där även distribution av handlingar till nämnder och styrelser ingår, föreslår förvaltningen en tillfällig lösning för elektronisk distribution av handlingar till utbildningsnämnden. Nämndledamöter och ersättare förses med ett externt användarkonto som ger tillgång till stadens nätverk och en ”fjärrarbetsplats”. En gruppdisk för nämndhantering kommer att skapas där nämndledamöter och ersättare kan ta del av handlingarna.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förslaget till elektronisk distribution av handlingar till utbildningsnämnden.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen i samverkan med kvalitets- och ekonomiavdelningens IT-funktion.
Ordföranden Lotta Edholm (FP) yrkade återremittering av ärendet enligt (FP), (M), (C) och (KD):s förslag, vilket även (S), (MP) och (V) anslöt sig till.
Ordföranden förklarade sig finna att nämnden enhälligt beslutat återremittera ärendet.
Det är orimligt att kräva att handlingar enbart skall kunna läsas via dator och utan möjlighet att på ett enkelt sätt komma åt texter samt göra noteringar etc. Detta kan möjligen ske när det finns tillgång till läsplattor. Innan dess måste handlingarna skickas ut i pappersformat. Det är än så länge en förutsättning för att ett uppdrag som politiskt förtroendevald i en politiskt nämnd skall kunna fungera.
Utbildningsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att teckna avtal med staten om att Stockholms stad ska anordna förberedande dansarutbildning i grundskolans åk 4-9 och yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-02-11. Dnr 11-126/580.
Hösten 2010 tog riksdagen beslut om att inrätta en ny dansarutbildning i Sverige. Den 13 januari 2011 utfärdade regeringen en ny förordning om dansarutbildningen. Förordningen anger också att regeringen beslutar om vilka enskilda och offentliga huvudmän som får anordna särskild utbildning i form av förberedande dansarutbildning i sin grundskola och yrkesdansarutbildning i sin gymnasieskola. Staten ska träffa avtal med huvudmännen om anordnandet av dansarutbildningen.
Stockholms stad har erbjudits att skriva avtal med staten avseende förberedande dansarutbildning med högst 115 utbildningsplatser och yrkesdansarutbildning med högst 66 utbildningsplatser.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att teckna avtal med staten om att Stockholms stad ska anordna förberedande dansarutbildning i grundskolans åk 4-9 och yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Lotta Edholm (FP) överlämnade 2 skrivelser från (FP), (M), (C) och (KD): ”Översyn av skolornas arbete mot mobbning”, dnr 11-401/692 och ”Översyn av det socioekonomiska stödet”, dnr 11-400/691.
Per Olsson (MP) överlämnade 3 skrivelser till nämnden:
”Anmälningar till Skolinspektionen”, dnr 11-400/689, ”Uppföljning av Kulturkrabatens förskolor”, dnr 11-453/688 och ”Kompetensutveckling kring akustik i skolan”, dnr 11-241/690.
Måns Almqvist (V) överlämnade en skrivelse om Skol-webben till nämnden, dnr 11-050/693.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Ersättaren Lennart Sandborg (V) efterfrågade information om Stockholmselevers frånvaro i skolan. Förvaltningen återkommer med redovisning vid nästa nämndsammanträde.