Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2011-06-16
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2011-06-29.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2011-05-23 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
__________
Anmälan av protokoll från sammanträden med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2011-05-30 och 2011-06-07 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 26 maj 2011.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på SOU 2011:30
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 3 maj 2011 . Dnr 2011-400/3975
Specialskolans målgrupp har förändrats genom att ny teknik tillkommit som möjliggör för barn och ungdomar med hörselnedsättning att integreras i hörande klasser. Som ett resultat av och parallellt med detta väljer föräldrar med barn som tillhör specialskolans målgrupp i allt högre utsträckning en skola nära hemmet. I realiteten blir valfriheten begränsad då det i grundskolan finns få särskilt anpassade skolmiljöer och få möjligheter för elever med hörselskada eller dövhet att läsa teckenspråk. Mot bakgrund av detta presenteras i utredningen, ”Med rätt att välja – flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp” (SOU 2011:30), förslag som syftar till att öka valfriheten, höja kvaliteten i undervisningen och öka måluppfyllelsen för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Utredarna vill även öppna för en ökad flexibilitet i dessa elevers skolgång genom att möjliggöra för dem som så önskar att genomföra delar av utbildningen integrerat i hörande klasser och delar i specialskolan. Förvaltningen ställer sig i huvudsak bakom utredningens förslag som syftar till likvärdighet och en ökad måluppfyllelse, men förvaltningen föreslår inrättande av en försöksverksamhet med flexibel skolgång innan en eventuell lagändring genomförs. Förvaltningen ställer sig dock inte bakom förslaget till ett förändrat ersättningssystem för specialskolan. För Stockholms kommun innebär förslaget avsevärt ökade kostnader för elever som är inskrivna i den statliga specialskolan. Förvaltningen efterfrågar även en ökad tydlighet i beskrivningen av hur resurserna ska fördelas mellan de föreslagna insatserna.
Ärendets beredning
Ärendet har handlagts av grundskoleavdelningen. Synpunkter har inhämtats från Alviksskolan som organiserar hörselklasser i Stockholms stad. Ärendet har behandlats vid utbildningsnämndens handikappråd den 31 maj.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Ledamoten Per Olsson m fl (MP) lämnade ett särskilt uttalande enligt nedan:
Barn och ungdomar med hörselnedsättning ska självklart ha samma rätt att välja skolgång som andra. Den rätten ska inte bara vara teoretisk. Det innebär i praktiken att den skola som väljs måste ha de tillgänglighetsanpassningar och de stödresurser som krävs. Vi ser att kommunen behöver göra omfattande tillgänglighetsanpassningar för elever med hörselnedsättningar. Det räcker inte med att installera hörselslingor i några lokaler. Kommunen ska även se till att eleverna kan röra sig fritt överallt i skolans lokaler, att dessa är utformade så att buller reduceras samt att eleverna och deras lärare garanteras tillgång till stöd av hörselpedagoger m.m.
Det är därför av stor vikt att ersättnings- och resursfördelningssystem utformas för att möta ett sådant behov.
Svar på remiss från Skolinspektionen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på Skolinspektionens beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 6 maj 2011. Dnr 2010-411/6515.
I den aktuella inspektionen har fyra av stadens 147 grundskolor granskats. Förvaltningen har ingen anledning att tro att dessa skolor skulle vara unika i sitt sätt att hantera skolpliktsbevakning utan kommer att arbeta för att förbättringsarbetet inte bara ska omfatta dessa fyra skolor utan för att alla stadens grundskolor ska utveckla tydliga processer och rutiner, med hjälp av och stöd från förvaltningen.
De skolor som fått kritik av Skolinspektionen har startat sitt förbättringsarbete. Utbildningsförvaltningen har, med omedelbar verkan, genomfört en personalförstärkning för att aktivt se över skolpliktsbevakningen. Ett omfattande arbete har också startats då det gäller framtagande av tydligare processer och rutiner, för såväl central förvaltning som för kommunala och fristående skolor.
Förvaltningen kommer att vidta ytterligare åtgärder, i och med den organisationsförändring som sker den 1 juli 2011 samt följa upp att såväl de kommunala som de fristående skolorna förbättrat sina rutiner.
Ärendet har beretts av grundskoleavdelningen i samarbete med avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet samt med kvalitets- och ekonomiavdelningen.
Ordförande Lotta Edholm m fl (FP), ledamöterna Johanna Sjö m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) lämnade ett särskilt uttalande enligt nedan:
Skolinspektionens granskning pekar på vikten av tydliga rutiner och regler för skolornas kontroll av elevernas närvaro. Att delta i skolundervisningen är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodogöra sig kunskap. Skolk leder inte bara till försämrade förutsättningar för att nå kunskapsmålen, det är också en stark riskfaktor för att utveckla annan social problematik.
För att hitta lösningar för elever som uteblir från skolan är det givetvis avgörande att skolan och kommunen har vetskap om vilka eleverna är. De senaste åren har en rad viktiga steg tagits i Stockholm för att skärpa rutinerna kring skolpliktsbevakning och frånvarorapportering. I dag har vi betydligt bättre kunskaper om elevernas närvaro i skolan.
Det är oerhört angeläget att förvaltningen fortsätter arbetet med tydliga rutiner och strukturer för att minska skolfrånvaron.
Den kritik som staden fått med anledning av den aktuella inspektionen är allvarlig. Därför är det bra att förvaltningen tar ett stort grepp om de här frågorna. Det är utmärkt att nyttja den kritik som kommit med anledning av de här fyra skolorna för förbättringar så att alla stadens grundskolor utvecklar tydliga processer och rutiner.
I riktlinjer för frånvarorapportering behöver det tydliggöras vad som är giltig respektive ogiltig frånvaro. Denna gräns är i dag inte tillräckligt tydlig, något som både Skolinspektionen och Skolverket framhållit. Skolinspektionen lyfter fram ett par situationer då det i formell mening skulle kunna bli fråga om olovlig frånvaro, men då det inte skulle framstå som rimligt att notera den som olovlig. Ett exempel är när en elev är sjuk men vårdnadshavaren har missat att anmäla frånvaron. Ett annat exempel är att skolan inte har lyckas förhindra att en elev utsätts för kränkande behandling och att eleven av den anledningen inte kommer till skolan. Ytterligare ett exempel lyfts fram av Diskrimineringsombudsmannen (DO) och gäller bristfälliga stöd- och anpassningsåtgärder för elever med funktionsnedsättning, något som kan ge upphov till omfattande frånvaroproblematik.
Elevens integritet och elevvårdsekretess måste också respekteras.
Skolplikten är framförallt en rättighet som varje barn har. Det är med utgångspunkt i barnets rättighet som rutiner för skolpliktbevakning och frånvarorapportering ska utarbetas. Kunskap om den totala frånvarosituationen är viktig för att staden ska kunna utarbeta det stöd som behövs.
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 18 maj 2011. Dnr 2011-400/3574.
I en skrivelse från Per Olsson (MP) ställs frågan om stadens grundskolerektorer har tillräcklig kompetens om barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF).
Utbildningsförvaltningen instämmer i att rektor är avgörande för att skolan utvecklas och är framgångsrik. För att detta ska möjliggöras måste rektor omge sig med personal som säkerställer kompetens för rektors hela ansvarsområde. Rektors ansvar är att leda genom andra. Inom ramen för tillgång till elevhälsa med dess specialistkompetenser säkerställs kompetensen gällande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Utbildningsförvaltningen bedriver ett aktivt arbete för att på olika sätt stödja skolorna i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd bland annat genom en generell kompetensutvecklingssatsning gällande åtgärdsprogram.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
___________
Svar på skrivelse från Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen ”Om romers rätt till utbildning”
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 maj 2011. Dnr 2011-611/3575.
I en skrivelse från Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) lyfts frågan om utbildningssituationen för romer i Stockholms stad. I skrivelsen hänvisas till betänkande av Delegationen för romska frågor samt kommittén för Europarådets ramkonvention. Där konstateras att romer är fortsatt marginaliserade i det svenska samhället och att många romska barn och ungdomar inte fullgör sin skolgång. Mot bakgrund av detta ställs i skrivelsen, till förvaltningen, en handfull frågor som rör romska barn och ungdomars skolresultat, avhopp, tillgång till modersmålslärare och annat som syftar till att belysa gruppens utbildningsvillkor.
Förvaltningen har i sitt arbete med att öka måluppfyllelsen i skolan identifierat den romska gruppen och kommer därför under 2011/12 att tillsätta en utredare med särskilt uppdrag att genomlysa den romska gruppens förutsättningar i skolan. I uppdraget ska ingå såväl kartläggning som förslag till åtgärder för hur förvaltningen och staden på ett fullgott sätt ska kunna tillgodose gruppens behov. Detta ska ske i nära samverkan med romska intresseorganisationer.
Ärendet har handlagts inom grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Yrkande
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
- Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt
- Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med svar på fråga nr fyra i skrivelsen - om hur många romska lärarassistenter och modersmålslärare det finns anställda i Stockholms grundskolor och gymnasier och vilken utbildningsnivå de har.
- Att därutöver anföra
Vi kan konstatera att vi inte fått svar på någon av våra frågor. Vi har förståelse för att det finns svårigheter att identifiera den romska gruppen, i synnerhet när det gäller de barn och ungdomar som väljer att inte utnyttja sin rätt till modersmålsundervisning. Dessa svårigheter borde dock inte vara oöverstigliga. Det är därför glädjande att utbildningsförvaltningen nu tillsätter en utredare med särskilt uppdrag att genomlysa de romska barnens och ungdomarnas förutsättningar i skolan. Det är dessutom bra att utredningen ska innehålla både kartläggning och förslag till åtgärder för hur staden på ett fullgott sätt ska kunna tillgodose deras behov samt att detta sker i samverkan med romska intresseorganisationer, vilket torde vara nödvändigt.
Utbildningsförvaltningen bör dock i nuläget kunna svara på hur många romska lärarassistenter och modersmålslärare det finns anställda för de runt 175 elever som idag får undervisning i romani samt vilken utbildning de har. Det bör gå att svara på åtminstone gällande kommunens skolor.
1. Inackorderingstillägg utbetalas i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Elever i pågående gymnasieutbildning som beviljats inackorderingstillägg erhåller efter ansökan fortsatt bidrag tills utbildningen är slutförd, enligt tidigare praxis.
3. Tilläggsbelopp lämnas med 500 kronor per månad då reseavståndet mellan hemmet och studieorten överstiger 500 km.
4. Nämnden anför därutöver:
Det nya regelverket kring inackorderingstillägg minskar de praktiska förutsättningarna för elever att söka sig till idrotts- och estetiska utbildningar på annan ort. Det är en direkt konsekvens av den förändrade lagstiftningen som träder i kraft 1 juli 2011. Vi vill understryka vikten av att de nya reglerna kommer elever, föräldrar och idrottsföreningar tillkänna så att de olika förutsättningarna är väl kända inför elevens gymnasieval. Utbildningsförvaltningen bör också nogsamt följa effekterna av det nya regelverket.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 31 maj 2011. Dnr 2011-422/4805.
Utbildningsförvaltningen har utifrån beslut i utbildningsnämnden 2004-11-25 beviljat inackorderingstillägg till elever som till följd av skolgången på kommunal eller landstingskommunal gymnasieskola i annan kommun behöver inackordering.
I och med förändringar i skollagen den 1 juli 2011 gäller nya regler för inackorderingstillägg (15 kap 32 § och 20 kap 19 § skollagen) för elever som börjar studera på annan ort från och med höstterminen 2011. Förvaltningen föreslår att elever folkbokförda i Stockholms kommun som är antagna till nedanstående gymnasieprogram på annan ort beviljas inackorderingstillägg:
· elever som tas emot i första hand till ett nationellt program enligt 16 kap 44 § (avser elever som med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den gymnasieskola dit de har sökt)
· elev som antagits till ett riksrekryterande program 16 kap 44 §
· elev som antagits till ett program med särskild variant med riksintag, som riksrekryterande idrottsutbildningar, spetsutbildningar i idrott och inom det estetiska området
Elever antagna till en av Skolverket beviljad nationell idrottsutbildning omfattas inte av möjligheten att få inackorderingstillägg om eleverna är mottagna i andrahand till det nationella programmet.
Elever i pågående studier som tidigare beviljats inackorderingstillägg föreslås efter ansökan erhålla fortsatt bidrag enligt nuvarande regler tills utbildningen är slutförd.
Ett tilläggsbelopp kan beviljas med 500 kronor per månad då reseavståndet mellan hemmet och studieorten överstiger 500 km.
Ärendet har beretts inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet.
1. Inackorderingstillägg utbetalas i enlighet medförvaltningens tjänsteutlåtande.
Yrkanden
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (C) och (KD) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Jan Valeskog (S), Per Olsson (MP) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
_________
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 23 maj 2011. Dnr 2011-322/3873.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning inledde planering av paviljong under december 2010 för att bereda plats för förskoleverksamhet vid Sturebyskolan. I samband med stadsdelsnämndens etablering föreslås utbildningsnämnden beställa att paviljongen byggs i ytterligare ett våningsplan om drygt 400 kvm. Nybyggnation av ett flertal flerfamiljshus i området och föräldrarnas val av skola, varav flera med så kallad syskonförtur, har medfört ett ökat söktryck på Sturebyskolan. De två nämnderna delar på kostnaden om 1,4 mnkr för etableringen. Beslut om genomförande sker samtidigt i respektive nämnd den 16 juni 2011.
Ärendet har beretts av kvalitets- och ekonomiavdelningen, grundskoleavdelningen, SISAB och Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Samråd med stadsledningskontoret har genomförts.
Utbildningsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Ett branschråd för förskolan inrättas i enlighet med förslaget i tjänsteutlåtandet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 17 maj 2011. Dnr 2011-015/4528.
Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att inrätta ett branschråd för dialog och samverkan mellan kommunala och fristående förskoleaktörer. Utbildningsförvaltningen kommer från och med den 1 juli 2011 att inrätta en tillhandahållarfunktion för att tillvarata likvärdigheten mellan kommunala och fristående anordnare av förskola, där branschråd kommer att ingå.
Ärendet är berett inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samråd med avdelningen för enskilt driven/fristående verksamhet. Synpunkter har inhämtats från stadsdelsförvaltningarna.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett för (S) och (V) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog (S) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
- Att i huvudsak bifalla utbildningsförvaltningens förslag
- Att det utöver den föreslagna sammansättningen av branschrådet ska vikas en plats för en facklig representant.
- Att därutöver anföra följande:
Att bereda plats för facklig representant skulle ge en röst för de anställda i de viktiga diskussioner som branschrådet kommer att föra. Medarbetarperspektivet är viktigt i sig, men det är också viktigt att framhålla att de fackliga organisationerna representerar anställda i såväl de enskilt drivna förskolorna som de förskolor som drivs i egen regi. De har därmed en driftsformsöverskridande kompetens som skulle komma branschrådet väl till godo.
Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
- Att det föreslagna rådet får namnet ”Förskolerådet”,
- Att rådet utöver redan föreslagna ledamöter inkluderar två fackföreningsrepresentanter
- Att därutöver anföra:
Förslaget om ett råd som möjliggör utbyte av erfarenheter mellan fristående förskolor och kommunala förskolor är bra. Det föreslagna namnet på rådet tycker vi dock leder fel. Förskolan som helhet är inte att se som en bransch utan en skolform med olika utförare. Därför anser vi att namnet Förskolerådet bättre beskriver den verksamhet som rådet inbegriper.
Vidare ser vi det som en självklarhet att även arbetstagarrepresentanterna har rätt att utse representanter till råd av detta slaget (i det här fallet representanter från Lärarförbundet och Kommunal).
Ärendet bordlades vid nämndsammanträdet den 7 juni 2011.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till förändringar i resursfördelningssystemet inom grundskolan.
2. Utbildningsnämnden godkänner ett successivt införande av den nya modellen för resursfördelning under två år.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 30 maj 2011. Dnr 2011-400/4664.
I strävan att förbättra stadens resursfördelningssystem för grundskolor gav utbildningsförvaltningen 2008 stadens utrednings- och statistikkontor (USK) i uppdrag att utveckla en ny modell för tilldelning av socioekonomiskt tilläggsanslag. Den nya modellen skulle enligt uppdraget ge en större träffsäkerhet avseende målsättningen att fördela resurserna på lämpligaste sätt utifrån skolors olika socioekonomiska förutsättningar.
Syftet med det socioekonomiska tilldelningssystemet är att fördela de ekonomiska resurserna på ett sådant sätt att skolorna ges resurser i förhållande till de förutsättningar de har. Detta innebär i förlängningen att avsikten är att de ekonomiska resurserna ska utnyttjas så effektivt som möjligt Effektivitet betyder i detta sammanhang att det ekonomiska fördelningssystemet på bästa möjliga sätt ska underlätta en god måluppfyllelse i alla stadens skolor. Förvaltningen anser att den nya modellen är en betydligt bättre modell i detta perspektiv än den modell som används idag.
Ärendet har utarbetats inom kvalitets- och ekonomiavdelningen i samarbete med andra berörda avdelningar inom utbildningsförvaltningen och med USK.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
1. Att godkänna utbildningsförvaltningens förslag
2. Att nämnden anger som sin mening att den socioekonomiska tilldelningen behöver öka påtagligt för att förändringarna av kriterierna ska ge avsett resultat.
3. Att därutöver anföra följande:
Det socioekonomiska tillägget har inte räknats upp på flera år. Därmed har den del av resurserna staden avsätter för socioekonomiska faktorer minskat, både i absoluta tal och i relation till den övriga resurstilldelningen till skolorna. Att inte öka den socioekonomiska tilldelningen skulle endast innebära att en minskande kaka fördelas på ett något bättre sätt. Den senaste PISA-undersökningen visade hur det svenska skolsystemet blivit allt sämre på sin kompensatoriska uppgift – att stärka möjligheter för de elever som på grund av sin bakgrund har svårare att nå kunskapsmålen. Även i Stockholm kan vi konstatera hur elevernas sociala bakgrund kommit att spela allt större roll för kunskapsresultaten de senaste åren. Att endast antaga de nya kriterierna som förvaltningen föreslagit, men inte räkna upp det socioekonomiska tillägget, skulle därför inte ge den effekt som förändringen syftar till.
Ledamoten Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Den fördelningsnyckel som ska gälla för fördelningen av socioekonomiskt tillägg i staden behöver vara förutsägbart, träffsäkert och ha brett förtroende bland både politiker och huvudmän. Den utredning och beredning som ligger bakom den förändring som nu föreslås är i det här avseendet väl genomförd.
Det är angeläget att medel till skolan är riktade dit de behövs som mest. Likvärdigheten i utbildningen är den största utmaningen. I en stad där förutsättningarna skiftar och framtidsutsikterna ser olika ut beroende på vart du bor är det helt centralt att det system vi använder oss av träffar rätt i högre utsträckning. Miljöpartiet välkomnar förslaget. Stockholms stad måste ha som målsättning att tillhandahålla en likvärdig skola för alla elever, i alla delar av staden.
Det är utmärkt att förvaltningen har för avsikt att följa upp i vilken utsträckning önskade effekter uppstår med den förändrade föredelningsnyckeln. Särskilt på vilket sätt och med vilken effekt olika skolor använder sig av de tilldelade medlen. Det är viktig kunskap för att förbättra styrningen av skolan. Ett mer träffsäkert system möjliggör att en större andel av skolans budget kan tillåtas fördelas enligt den här modellen.
Resursfördelning och budget är en del av den politiska styrningen av skolan. Men även andra styrverktyg och insatser behövs för att garantera likvärdighet. Om det här avser vi återkomma i Miljöpartiets budget inför 2012.
Ledamoten Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
De föreslagna förändringarna för beräkning av den socioekonomiska tilldelningen innebär en klar förbättring av systemet. Förutom att kriterierna gjorts mer precisa har de utökats med kriterier som tar hänsyn till gruppeffekter ovanför individnivån inom områden som boende- och skolmiljön. Detta bidrar till att bättre fånga den socioekonomiska komplexiteten i Stockholms skolor, något som bekräftas av att modellen vid testkörningar gett ett statistiskt samband på 80 % mellan de ingående variablerna och stockholmselevernas verkliga resultat.
Träffsäkerheten i systemet blir också en tillgång vid uppföljning och jämförelse mellan hur olika skolor presterar. Effekter av den bättre modellen kan dels vara att tydligare visa på fall där skolor presterar bra trots försvårande omständigheter och ge en mer riktig fördelning av resurser till dessa. Men minst lika viktigt gör en bättre modell att det nu blir svårare för skolor att skylla eventuella egna tillkortakommanden på elevunderlaget genom diffusa hänsyftningar till socioekonomiska faktorer.
Att det står friskolekoncerner fritt att omdisponera detta ekonomiska tillskott, såväl mellan olika skolor i strid med modellens intentioner – som bort från skolorna över huvud taget genom vinstuttag till ägare, är olyckligt men inget vi kan påverka inom ramen för detta beslut. Snarare är det en följd av den statliga friskolepolitiken och vår tydliga kritik av denna behöver inte upprepas här.
Vänsterpartiets förslag inför årets budget byggde på en återställning av den borgerliga skattesänkningen och att halva den summan användes till en extra satsning på skola och utbildning. Det hade inneburit ca en halv miljard mer till skolan jämfört med den borgerliga majoritetens budget. Ett sådant tillskott hade varit viktigt inför ett beslut som dagens, när vissa skolor som förlorar på modellen annars kommer att få se minskade anslag. Vi avser att i kommande budgetarbete fortsätta att driva vårt krav om dels en ekonomisk förstärkning till Stockholms skolor i allmänhet och dels en höjning av det socioekonomiska tillägget i synnerhet. Att vi nu får både en mer träffsäker fördelningsmekanism och bättre möjlighet till uppföljning stärker argumenten för detta ytterligare.
Detta förslag har tagits fram på ett genomarbetat och förtjänstfullt sätt av såväl förvaltning som politiskt ansvariga. Oavsett skillnaderna mellan majoritet och opposition när det gäller de generella tillskotten till skolan är det en viktig poäng att det råder bred enighet om förändringarna av själva fördelningssystemet. Detta ger omfördelningen legitimitet och förbättrar möjligheterna för Stockholms skolor att planera långsiktigt. För Vänsterpartiet har det varit överordnat eventuella kortsiktiga politiska poänger.
Utbildningsnämnden godkänner att följande enheter deltar som tävlande för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2011 i klassen skola:
1. Kommunala enheter: Bagarmossen/Brotorps skolor, Beckomberga skola, Enbacksskolan, Sjöstadsskolan, Skarpnäcks skola, Skolenheten Olovslund/Nockebyhov, Farsta gymnasium, Kista gymnasiesärskola, Lindeparkens gymnasiesärskola och SALUT.
Fristående enhet: Jorielskolan.
2. Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner att den fristående förskoleverksamheten Förskolan Krukmakaren/Zinken, Pysslingen AB, deltar som tävlande i klassen förskola.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 maj 2011. Dnr 2011-400/4295.
Kvalitetsstrategin med dess begreppsapparat anger byggstenarna i stadens kvalitetssystem. Strategins begrepp ligger till grund för enheternas planering och uppföljning och blir därför en viktig del av stadens integrerade ledningssystem – ILS. Kvalitetsutmärkelsen är en del av strategin och syftar till att lyfta fram goda exempel, belöna ett bra kvalitetsarbete och en god kvalitetsutveckling. Genom att delta i utmärkelsen ges verksamheterna möjlighet att få sitt kvalitetsarbete värderat och bedömt av externa examinatorer som ett led i fortsatt utveckling.
Deltagande enheter/avdelningar ska utifrån följande begrepp från stadens strategi för kvalitetsutveckling beskriva sin verksamhet och besvara ett antal frågeställningar relaterade till
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens kvalitets- och ekonomiavdelning.
1. Utbildningsnämnden godkänner att följande enheter deltar som tävlande för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2011 i klassen skola:
Kommunala enheter: Bagarmossen/Brotorps skolor, Beckomberga skola, Enbacksskolan, Sjöstadsskolan, Skarpnäcks skola, Skolenheten Olovslund/Nockebyhov, Farsta gymnasium, Kista gymnasiesärskola, Lindeparkens gymnasiesärskola och SALUT.
1. Utbildningsnämndens delegationsordning fastställs. Delegationsordningen ska gälla från och med den 1 juli 2011.
2. Förvaltningschefen får fatta beslut på nämndens vägnar i de ärenden och grupper av ärenden som anges i bilaga. Förvaltningschefen har rätt att vidaredelegera ärenden till lägst den nivå som finns angiven i bilagans kolumn ”Lägsta nivå”.
3. Ordföranden eller vid dennes frånvaro vice ordföranden får på nämndens vägnar besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.
4. Förutom förvaltningschefen ska biträdande förvaltningschefen och chefen för ekonomienheten kunna teckna utbildningsnämndens firma.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 juni 2011. Dnr 2011-013/4764.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får en nämnd delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden.
Den nya skollagstiftningen med skollag, skolförordning och gymnasieförordning ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Den nya lagstiftningen, i kombination med en ny organisation för utbildningsförvaltningen från den 1 juli, föranleder denna nya delegationsordning för utbildningsnämnden.
Ärendet har beretts inom förvaltningschefens stab.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande med underlag till nytt reglemente till kommunstyrelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 30 maj 2011. Dnr 2011-010/4765.
Den nya skollagen (2010:800) ska tillämpas på utbildning och annan verksamhet från och med den 1 juli 2011. Utbildningsförvaltningen lämnar i ärendet förslag till kommunstyrelsen på ändringar av reglementet för utbildningsnämnden, utifrån den nya skollagen.
Ärendet har beretts inom utbildningsdirektörens stab.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande med underlag till nytt reglemente till kommunstyrelsen.
1. Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att teckna avtal med Staten genom Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) om särskilda omvårdnadsinsatser för svårt rörelsehindrade elever som antagits till speciellt anpassad utbildning i gymnasieskolan i Stockholms stad.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att teckna avtal med Stockholms Läns Landsting avseende habiliteringsinsatser.
3. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 3 maj 2011. Dnr 2011-126/4090.
För eleverna på Riksgymnasiet i Skärholmen för svårt rörelsehindrade ungdomar har Staten genom Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) tidigare tecknat avtal med Stockholms läns landsting. Våren 2010 sade Landstinget upp avtalet. Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att uppdra åt förvaltningen att teckna avtal med SPSM om särskilda omvårdnadsinsatser för dessa elever, samt att vidare teckna avtal med Stockholms Läns Landsting om utförande av habiliterings- insatserna.
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen och förvaltningschefens stab. Samråd har skett med juridiska avdelningen på stadsledningskontoret.
1. Utbildningsnämnden godkänner riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola.
2. Utbildningsnämnden godkänner riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående fritidshem som inte bedrivs av huvudman med fristående skola.
3. Utbildningsnämnden godkänner riktlinjer för rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg.
4. Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att framgent uppdatera riktlinjerna på grund av förändringar i lag, författningar och statliga eller kommunala bestämmelser.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 6 juni 2011. Dnr 2011-453/4863.
Den 1 juli 2011 ska en ny skollag börja tillämpas. Förvaltningen har därför reviderat nämndens tidigare riktlinjer och anpassat dessa till den nya skollagen.
Den nya skollagen har en förändrad struktur i jämförelse med tidigare skollag. Förvaltningen har därför valt att i riktlinjerna utförligt redovisa de bestämmelser i den nya skollagen som är styrande för verksamheterna. Avsikten med riktlinjernas utformning är att de ska vara tydliga och att det ska vara enkelt att hitta vad som gäller i enskilda frågor.
Riktlinjerna har utarbetats inom avdelningen för enskilt driven och fristående verksamhet i samråd med Stockholms stads juridiska avdelning.
- Att förvaltningen får i uppgift att förtydliga vilka regler som gäller för förskolor med konfessionell inriktning i enlighet med 1 kap. 7 § skollagen,
- Att förvaltningen får i uppgift att förtydliga vilka regler som gäller för entreprenad i de tre dokumenten med riktlinjer,
Förslagen till riktlinjer för fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg är överlag genomarbetade och bra dokument som säkerligen kommer att ge god vägledning till berörda utförare. På två punkter anser vi dock att det finns brister som på sikt kan leda till problem vad gäller både tolkning och faktisk verksamhet.
Dels gäller det skrivningen i skollagen om fristående förskolor med konfessionell inriktning (1 kap. 7 § skollagen) som utan vidare vägledning riskerar bli onödigt otydlig. Vad avses med att undervisningen ska vara icke-konfessionell men att utbildningen får ha en konfessionell inriktning? Att tydligare beskriva vad som avses med orden utbildning och undervisning i detta sammanhang vore önskvärt.
Vidare ser vi ett behov av att förtydliga reglerna för entreprenad i samtliga tre dokument med riktlinjer. Nuvarande riktlinjer säger enbart att inte hela utbildningen kan läggas på entreprenad, vilket får ses som en väldigt svag skrivning som dragen till sin spets skulle kunna betyda att all utbildning så när som en utbildningstimme i veckan skulle kunna läggas på Entreprenad. Likaså vore det önskvärt att veta om det finns gränser för vilka uppgifter som kan utföras på entreprenad. Kan exempelvis uppföljningssamtal med föräldrar ske av personal på entreprenadsavtal. Att information om entreprenad lämnas in först i efterhand när avtal redan är slutna är också ett viktigt skäl till varför riktlinjerna redan nu behöver vara tydliga.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som delsvar till Skolinspektionens med anledning av dess tillsynsbeslut 2010-12-15 efter tillsyn av mottagandet i den obligatoriska särskolan i Stockholm. Till svaret fogas även en redovisning av vidtagna åtgärder på individnivå.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 6 juni 2011. Dnr 2010-124/8319.
Skolinspektionen har i tillsynsbeslut 2010-12-15 begärt att Stockholms kommun ska lämna en redogörelse för vidtagna åtgärder med anledning av detta beslut. Utbildningsförvaltningen har inhämtat kompletterande utredningar och därigenom tagit fram ytterligare beslutsunderlag i samtliga kritiserade elevärenden. Förvaltningen har därutöver granskat beslut och beslutsunderlag för samtliga övriga elever i grundsärskolan läsåret 10/11 och kompletterat dessa då det efter granskningen visat sig påkallat. Vidare har förvaltningen genomfört en översyn och revidering av rutiner för handläggning och utredning, av information till vårdnadshavare samt av manualer och beslutsdokument. Detta för att säkerställa att mottagandet fortsättningsvis följer författningarnas krav.
För ärendets beredning har utbildningsförvaltningen inrättat en särskild projektgrupp med pedagogisk, psykologisk och medicinsk expertis. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av direktörens stab och avdelningschefen för EF-avdelningen. Samråd med Stadsledningskontorets juridiska avdelning har dessutom skett löpande.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna och nämnden beslutat i enlighet med detta.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 maj 2011. Dnr 2011-322/4189.
Med anledning av utbildningsförvaltningens omorganisation har en översyn av lokalutnyttjandet och behovet av arbetsplatser gjorts. Samverkan har skett via APT och SVG. Utbildningsförvaltningen föreslår att revisorskollegiets nuvarande lokaler hyrs för att lösa inplaceringen av de avdelningar som bildas i den nya organisationen.
Idag hyr revisorskollegiet en lokal om 825 kvm för ca 50 arbetsplatser på Hantverkargatan 3 A-B, plan 3. Revisorskollegiet hr för avsikt att lämna lokalerna vid månadsskiftet augusti/september 2011. Fastighetskontoret, som äger fastigheten Glasbruket 3,1 tr, är positiva till att teckna ett hyresavtal med utbildningsförvaltningen avseende lokalen som revisorskollegiet lämnar.
Ärendet har beretts inom kvalitets- och lokalavdelningen.
Övriga frågor
Per Olsson (MP) överlämnade en skrivelse om skolplacering av barn och ungdomar med funktionshinder. Dnr 119410/5351.
Skrivelser överlämnas till förvaltningen för beredning.
Jan Valeskog (S) ställde frågor om antagning till förskoleklass i Sjöstadsskolan och praktisk tillämpning av de kriterier som nämnden beslutat. Förvaltningschef Thomas Persson svarade på frågorna om bl a syskonförtur. Flera föräldrar har överklagat antagningsbeslutet och förvaltningen följer upp efter beslut i förvaltningsrätten.
Thomas Persson informerade om ärendet Inhyrningsmedgivande för paviljonger i Spånga gymnasiums skolgård. Parallellt arbete har pågått med permanent lösning vilket är bättre, billigare och mer långsiktig. Förvaltningen föredrar detta.