Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2011-12-15
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2011-12-28.
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2011-11-24 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2011-12-06 och 2011-12-13 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Utgår
__________
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 24 november 2011.
Anmälan lades till handlingarna.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-02. Dnr 2011-422/7296.
Utbildningsnämnden har för besvarande fått en motion av Emilia Bjuggren (S) om avgiftsfri kollektivtrafik för Stockholms gymnasieelever på remiss från kommunstyrelsen. Motionären föreslår att alla gymnasieungdomar i Stockholm ska få terminskort som gäller även kvällar och helger. I motionen framhålls att ett sätt att motverka segregation är att se till att stadens unga kan röra sig fritt i staden. Motionären anför vidare att priset på SL-korten stigit betydligt mer än priset för bensin, vilket motverkar en utveckling av samhället i klimatsmart riktning.
Utbildningsförvaltningen tillämpar utifrån fattade beslut och riktlinjer de nationella regler som finns för elevers resor mellan hemmet och skolan.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut, vilket även Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) anslöt sig till och yrkade bifall till detta.
Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) och Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
Att tillstyrka motionen
Att därutöver anföra
Att tillhandahålla SL-kort åt alla gymnasieelever SL-kort oavsett var deras skola ligger skulle i första hand ge unga stockholmare större rörelsefrihet och en bättre vardag, men det skulle ha flera positiva effekter på skolutbud och kunskapsresultat. Genom att ta bort den negativa lägesfaktorn som det innebär att välja en skola som ligger allt för nära elevens hem för att få SL-kort ökar fokus i valsituationen på utbildningens kvalitet, inte var skolan ligger. Möjligheten till att resa kollektivt gör också att eleven kan söka information på bibliotek och genom studiebesök på helt andra sätt, liksom att samarbeta med andra elever vid projekt och i läxläsning.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
Att som svar på remissen till kommunstyrelsen yttra följande:
Utbildningsnämnden anser att kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Utöver den motivering som anges i motionen, och som till ringa del rör utbildningsnämndens ansvarsområden, finns även ur ett strikt skolperspektiv skäl att införa en mer generös princip än den nuvarande vad avser terminskort.
Det finns många skäl att rikta kritik mot det sätt det fria skolvalet införts i svensk skola. Systemet är bygger på tanken att elever och föräldrar har fullständig information om olika skolors kvalitet och genom sitt aktiva och informerade val på så sätt driver fram en ökad kvalitetsutveckling i skolan. Att verkligheten varit en annan är det många som vittnat om.
I själva verket är det trots informationssatsningar som t.ex. ”Jämför service” knappast så att alla elever och föräldrar har en klar bild av olika skolors kvalitet. När skolan betraktar elever som kunder blir risken att kvaliteten underordnas det som säljer. De senaste åren har det dykt upp skolor med de mest märkliga profiler. De verkar lanseras – inte i första hand i ett pedagogiskt syfte, utan för att locka elever. Stadens skolinspektionen konstaterar i år sin rapport att den konkurrensen ”… gör att energin ibland i stor utsträckning läggs på en typ av utvecklingsarbete som mer handlar om olika typer av marknadsföringsknep och mindre om att förbättra det vi menar med skolkvalitet…”.
Så länge detta fria skolval består bör utbildningsförvaltningen alltid söka uppmuntra och understödja så välinformerade skolval som möjligt, grundat på skolornas kvalitet. Detta i motsats till val fattade på grundval av förenklade reklambudskap om gratis datorer eller sociala faktorer och kompisval. På senare tid finns indikatorer på att 6-kilometersregeln avseende terminskort i kollektivtrafiken också spelar in när en del elever väljer skola. Att välja skola på grundval av ett förmånligt SL-kort är naturligtvis extremt kortsiktigt. Även om det viktigaste steget den borgerliga majoriteten borde ta vore att åtgärda de jippobetonade omständigheter som nu omger skolval, gymnasiemässor o.d. är det också viktigt att säkerställa att möjligheten till resor med kollektivtrafiken inte blir en faktor när elever väljer skola.
Den hänvisning till lagstiftningen som utbildningsförvaltningen gjort är samtidigt som den är helt korrekt också onödigt passiv. Lagstiftningen är inte utformad specifikt för de omständigheter som råder i Stockholm. Betydelsen av en fri skolbuss i de flesta kommuner i landet går inte att jämföra med den sociala betydelsen av ett SL-kort i en storstad som Stockholm.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remiss.
2. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-14. Dnr 2011-410/8184.
I förslaget till revidering av regler för intagning och plats i förskola och pedagogisk omsorg har ett fåtal ändringar föreslagits i förhållande till de nuvarande reglerna. Förvaltningen instämmer i de föreslagna förändringarna.
Förslag till beslut
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Regelverket för intagning i förskola och pedagogisk omsorg kan inte avsevärt förbättras med mindre än att man arbetar med frågan är ett helhetsperspektiv. Vi vill markera vikten av att alla utförare av barnomsorg ingår i samma gemensamma kösystem, oavsett huvudman.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Susanna Brolin (V) och Per Olsson (MP)
Utbildningsförvaltningen överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-16. Dnr 2008-455/2066.
Förvaltningen mottog 2008 en skrivelse från Rogert Mogert (S), Susanna Brolin (V) och Per Olsson (MP) för besvarande angående förstärkt inspektion på IT College i Stockholm. Motionärerna framför att utbildningsförvaltningen bör agera för att säkerställa att elevernas situation på skolan är under kontroll och att verksamheten sker under acceptabla förhållanden.
Statens skolinspektion har genomfört tillsynsåtgärder gentemot skolan med anledning av de förhållanden som föranledde skrivelsen. Utbildningsförvaltningen har genomfört inspektion av skolan under 2010.
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande, vilket även Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) anslöt sig till:
Skrivelsen som förvaltningen mottog i maj 2008 har sin grund i allvarliga kränkningar av elever på IT Stockholm College. Förvaltningen hänvisar till att man två och ett halvt år senare genomförde en inspektion, samt ger detta svar tre och ett halvt år senare. Vi vill uppmärksamma på att den tid det tagit att agera, i form av inspektion och i återrapportering till nämnden, inte är acceptabel.
1. Utbildningsnämnden undertecknar inte samverkansavtal för programinriktat individuellt val samt yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-27. Dnr 2011-003/7253.
Kommunförbundet i Stockholms läns styrelse har vid sitt sammanträde den 13 oktober rekommenderat länets kommuner att teckna samverkansavtal för två introduktionsprogram inom den nya gymnasieskolan (Gy11). Förvaltningen föreslår att nämnden för närvarande inte tecknar ett sådant avtal.
Ärendet har beretts av tillhandahållaravdelningen i samarbete med förvaltningens ledningsstab.
Lotta Edholm anmälde ett särskilt uttalande från (FP), (M), (C) och (KD), vilket även (MP) anslöt sig till.
Det är viktigt att elever i Stockholms län kan välja utbildning fritt. Idag är det för tidigt att sluta samverkansavtal avseende programinriktat individuellt val samt yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. I grunden är det positivt med ökad valfrihet, därför är det viktigt att bevaka utvecklingen på området.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-16. Dnr 2011-322/8619.
Utbildningsnämnden har i ärende 08-324/1921 medgett en etablering av Lugnets skola i Hammarby sjöstad. Skolan var planerad att stå färdig till höstterminen 2011, men till följd av en överklagad detaljplan har projektet bromsats upp. Som en akut lösning på tillströmningen av nya elever 2011 hyrde utbildningsförvaltningen in ett våningsplan (våningsplan 1) om ca 1300 kvm i fastigheten Torkhuset 4 på Hammarby Fabriksväg 61 – 65. Ett ytterligare våningsplan kommer att behöva hyras in i samma hus för att kunna möta tillströmningen av nya elever 2012 och framgent.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen.
Samråd har skett med stadsledningskontoret.
Handikapprådet har beretts möjlighet att lämna synpunkter på tillhandahållna ritningar den 17 oktober 2011. Ärendet kommer även att föredras för handikapprådet vid sammanträde den 30 november 2011.
Lärarförbundets huvudskyddsombud har meddelat att förbundet ej har något att erinra under förutsättning att den öppna flexibla planlösningen blir densamma som på nuvarande plan 1.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens genomförandeförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder i Solhemsängens skola samt uppdrar åt utbildningsförvaltningen att beställa byggnadsåtgärderna om kommunstyrelsens ekonomiutskott godkänner om- och tillbyggnaden och en 10-årig förhyrningsperiod.
2. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om godkännande av att om- och tillbyggnadsåtgärder vidtas vid Solhemsängens skola för en årlig hyreskostnad om 4,3 mnkr samt att avtal tecknas om förhyrning under en 10-års period fr.o.m. 2012-08-01.
3. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-15. Dnr 2011-324/8255.
För att kunna öka antalet klassrum redan till hösten 2012 har tagits fram ett om- och tillbyggnadsförslag för Solhemsängens skola som innebär att klassantalet ökar från dagens fem klasser till maximalt 10 nästa höst. Solhemsängens skola organiserar idag F-2 men kommer efter om- och tillbyggnaden att kunna organisera F-4 om totalt 10 klasser. Förslaget medför också en tidfrist för översynen av skolen-hetens hela lokalbestånd som idag består av 9 byggnader.
Ärendet har arbetats fram i samarbete mellan representanter för enheten Solhems-skolan, administrativa avdelningen, grundskoleavdelningen samt PCS Projektservice AB.
Samråd med SLK genomförs 2011-12-05.
Ärendet kommer att redovisas för handikapprådet 2011-11-30.
Utbyggnadsbehovet för skolenheten Solhemsskolan har beretts inom utredningen ”Skolplanering för ett växande Stockholm”.
Ändringar i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-16. Dnr 2011-013/8562.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen.
Förvaltningens tjänsteutlåtande innehåller förslag till ändringar och tillägg i delegationsordningen för utbildningsnämnden. Ändringarna gäller punkt 008 om yttrande över elevärenden, punkt 1013 om ändring av lön utöver löneöversyn samt punkt 1105 om utseende av attesträttsinnehavare. Tillägget innebär att det i punkt 1003 även regleras att rektor utser ställföreträdare för rektor.
Ett klargörande förs in angående att chefen för ledningsstaben i beslutshänseende ska motsvara avdelningschef.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
1. Utbildningsnämnden återkallar sitt medgivande av den 18 augusti 2011 att hyra in lokalen på fastigheten Resedan 3 i Stockholm.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-24. Dnr 2011-322/5542.
I tjänsteutlåtande av den 18 juni 2011 föreslog utbildningsförvaltningen att lokaler på fastigheten Resedan 3 skulle hyras in i syfte att förädla förvaltningens inhyrningsbestånd i stadsdelen Vasastan/Norrmalm. Av tjänsteutlåtandet framgick att det pågick en omförhandling mellan sittande hyresgäst och fastighetsägaren om mellan dem gällande hyresavtal varför det fanns en osäkerhet kring om lokalerna skulle bli tillgängliga för inhyrning av utbildningsförvaltningen eller ej. Utbildningsnämnden beslutade 2011-08-18 bifalla förvaltningens förslag.
Då sittande hyresgäst nu tecknat avtal om förlängning av hyresförhållandet med fastighetsägaren är det inom de närmaste två åren inte aktuellt att förhandla om lokalerna för utbildningsförvaltningens del.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen, lokalenheten.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-11. Dnr 2011-000/8183.
Regeringen beslutade i mars 2010 att tillkalla en särskild utredning med uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen om sekretess inom skolväsendet med anledning av den utökade dokumentationsskyldigheten för elevers och andra enskildas personliga förhållanden. Utredningen fick i uppdrag att särskilt se över behovet av skydd för uppgifter i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram.
Utbildningsförvaltningen ställer sig överlag positiv till det utredningen har kommit fram till i sin översyn av sekretesslagstiftningen när det gäller elevers personliga förhållanden. Ur ett elevperspektiv är det angeläget att känsliga uppgifter om elever skyddas och att värna om elevers personliga integritet.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen och ledningsstaben.
Ledamoten Ingegerd Axelsson Le Douaron (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, samt
Att därutöver anföra följande
Med anledning av den ökade dokumentationsskyldigheten i skolan välkomnas utredningens översyn av sekretesslagstiftningen. Rätt till integritet är någonting vi från Miljöpartiet värnar starkt om, och kanske särskilt ungas då de är i extra behov av den här typen av skydd.
Särskilt har utredningen sett över behovet av skydd för uppgifter i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram och träffat företrädare för Skolverket, Skolinspektionen och haft samrådskontakter med Datainspektionen. I utredningen finns därför en utförlig diskussion och bakgrundsinformation till varför sekretessbestämmelserna bör skärpas kring individuella utvecklingsplaner. Exempelvis så råder det idag dels en osäkerhet kring vad man får skriva i utvecklingsplanerna på grund av integritetsskäl men det förekommer också att granskade planer innehåller känsliga uppgifter som idag saknar skydd enligt gällande rätt. Genom en starkare sekretess skyddas känsliga uppgifter i de fall de förekommer, och osäkerheten för den enskilde läraren kan därför antas bli mindre.
Vi håller inte med de invändningar förvaltningen har påpekat utan stödjer utredningens betänkande i sin helhet. Utredningen utgångspunkt har även varit att föreslå tystnadsplikt för fristående verksamheter som så långt som möjligt ska motsvara sekretessen för verksamheter med offentlig huvudman, och det är något vi ser positivt på. Vårt ansvar i utbildningsnämnden är att säkerhetsställa likvärdigheten för alla elever, oavsett skolform, och det inbegriper givetvis att alla elever ska ha rätt till samma skydd oberoende vilken skola de går i.
1. Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2012 godkänns.
2. Nämnden begär godkännande hos kommunstyrelsen av budgetjusteringar för omslutningsökningar motsvarande 1097,9mnkr, se bilaga 2.
3. Resultatenheter för 2012 godkänns enligt bilaga 2.
4. Förvaltningen får i uppdrag att under 2012 utreda hanteringen av skolpliktsbevakning samt att under 2012 utreda möjligheten att utöka antalet antagningsplatser vid kommunala gymnasieskolor med mycket högt söktryck. se avsnitt 2.1 och 2.2.
5. Skrivelse till utbildningsnämnden om rättning av nationella prov från Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anses besvarad, se avsnitt 2.2.2 samt bilaga 29 a.
6. Skrivelse till utbildningsnämnden om översyn av måluppfyllelse för funktionsnedsatta från Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö (M), Tobias Gillberg (C) och Erika Svanström (KD) anses besvarad, se avsnitt 2.2 samt bilaga 29 b.
7. Elevpeng till grundskola, elever i behov av särskilt stöd, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 6, 8, 9, 12a och 12b respektive 15.
8. Interkommunal ersättning till grundskola, grundsärskola, gymnasieskola respektive gymnasiesärskola godkänns, bilaga 7, 11, 14 c och d respektive 17.
9. Ersättning till fristående grundsärskola, fristående gymnasieskola respektive fristående gymnasiesärskola fastställs enligt bilaga 10, 13a och 13b respektive 16.
10. Ersättning för modersmål till grundskola och gymnasieskola fastställs enligt bilaga 18.
11. För år 2012 överförs 1,5mnkr för en vid stadsledningskontoret placerad skoljurist till kommunstyrelsen från utbildningsnämndens budget.
12. Bidrag beviljas till Europeiska ungdomsparlamentet med 70000 kronor för år 2012.
13. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnadsåtgärder vid byggnaden Fridhemsskolan tillhörande Kungsholmens grundskola, Hägerstenshamnens skola, Långbrodalsskolan samt Sköndalsskolan och uppdrar åt utbildningsförvaltningen att återkomma med förslag till genomförandebeslut. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
14. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsärende avseende skoletablering vid f.d. lärarhögskolan på Konradsberg och ger förvaltningen i uppdrag att uppta förhandlingar med Akademiska Hus. Förvaltningen får i uppdrag att pröva om kostnaden för skoletablering vid Sveaplans gymnasium kan komma ner till en rimlig nivå samt alternativt pröva om en markanvisning för en helt ny skola är ett bättre alternativ för staden. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
15. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att avveckla Bussenhusskolans lokaler och att överföra verksamheten till Gullingeskolan. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
16. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att upphöra med intag av förskoleklass till Bredbyskolan och att successivt avveckla lokalerna sommaren 2012 och 2013. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
17. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag med anledning av överkapacitet i Vantör. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
18. Utbildningsnämnden ställer sig bakom inriktningen för den fortsatta utredningen för att uppnå kapacitetshöjningar i området ”Midsommarkransen, Lövholmen och Årstadal” respektive ”Älvsjö”. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
19. Utbildningsnämnden anmäler till ekonomiutskottet att evakueringen av Engelbrektsskolan förlängs sex månader och att nämnden därför avser att förlänga hyresavtal för evakueringslokaler på Konradsberg och Gärdesskolan. Se avsnitt 3.2.1 och bilaga 28.
20. Föreslagna organisatoriska förändringar fastställs, avsnitt 3.2.1 avseende gymnasieskola.
21. Modell för prissättning vid försäljning av tjänster godkänns, se bilaga 20.
22. Aktivitetsplan för upphandling i konkurrens godkänns, bilaga 24.
23. Arbetsplan för internkontroll godkänns, se bilaga 26.
24. Beslutet justeras omedelbart.
Därutöver anför utbildningsnämnden följande
De lagändringar som nu sker på skolområdet är kanske de största reformerna i skolan på mer än hundra år. Det kommer att ta tid för skolan att anpassa sig och implementera de nya förändringarna. I ett så brett arbete som vi har framför oss är det viktigt att inte tappa fokus: alla elever ska nå kunskapsmålen. I verksamhetsplanen för 2012 finns en lång rad initiativ och satsningar för att lyfta kunskapsresultaten. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om den betygsinflation som existerar idag. En forskningsstudie har visat att andelen elever i hela Sverige som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen ökat med 28 gånger mellan 1997 och 2007.Samtidigt har inte resultatet på de nationella proven ökat proportionerligt. Det är ingen hemlighet att många lärare sätter glädjebetyg även i Stockholm. Därför föreslås en rad insatser för att komma till bukt med problemen.
Arbetet för att öka kunskapsresultaten behöver fokuseras dit behoven är som störst. Vissa skolor behöver extra stöd. En stor potential i måluppfyllelsen finns hos nyanlända och sent anlända elever och inte minst asylsökande ensamkommande barn. Självklart är det svårare att nå målen om man är nyanländ och lika självklart är att det dessa elever ska få extra stöd. Den absolut viktigaste integrationssatsningen vi kan göra är att ge dessa elever en bra skolgång.
Arbetet med att ge placerade barn en bra skolgång är prioriterat. Det är aldrig acceptabelt att barn placeras i hem utan avtal med skola. Barn ska inte bli placerade i HVB-hem som endast erbjuder så kallad särskild undervisning.
Regeringen har tidigare aviserat en satsning på matematik – mattelyftet. Stockholm ska i så stor utsträckning som möjligt ta del av denna satsning. Det är av högsta vikt att vi har kompetenta och behöriga lärare i detta mycket viktiga ämne.
I den nya grundskolan finns fokus på entreprenöriellt lärande och i gymnasieskolan har entreprenörskap införts i alla program. Stockholm ska ligga i framkant när det gällande jobbskapande insatser och entreprenöriellt tänkande. I en ny kunskapsdriven ekonomi krävs det att våra elever lär sig brett om företagande.
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens lärande; därför har Stockholm infört lärarcoacher. Samtidigt är skolans ledning också en viktig faktor för skolans resultat. De skolledningar som behöver extra hjälp och stöd ska få det. Att bli utvecklingslärare eller coach ska även kunna vara en karriärväg; det är en viktig del i att öka läraryrkets attraktivitet.
Vi ser ett fortsatt underskott på manliga förebilder i skolan, vilket vi kommer att arbeta aktivt för att förändra. Men i grunden handlar det om att hitta tydliga karriärutvecklingsmöjligheter, höjd status och att den pedagogiska utbildningen lockar såväl kvinnor som män.
Skolan har ett fostrande ansvar men också föräldrarna måste ta sitt ansvar när det gäller barnens inställning till studier, skolan och ansvar för sin egen framtid. Här är det viktigt att föräldrarna känner sig delaktiga och ansvariga att stötta sina barn i samarbete med skolan, för att utveckla såväl studieresultat som personlig mognad och ansvarstagande.
Brukarundersökningen visar tydligt att det behövs ytterligare insatser för att öka tryggheten och studieron. Det är oacceptabelt att stökiga klassrum hindrar våra elever från att lära sig och nå sin fulla potential.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-12-06. Dnr 2011-102/8561.
Verksamhetsplanen avser att ge en samlad bild av utbildningsförvaltningens arbetsuppgifter och utvecklingsinsatser för 2012 och riktning för det fortsatta utvecklingsarbetet. Den beskriver nämndens målbilder och det förväntade resultatet i ett längre perspektiv än ett år. Till verksamhetsplanen bifogas en förteckning över de arbetsområden, insatser och projekt som fortsätter alternativt initieras under 2012, bilaga 25.
Verksamhetsplanen är utgångspunkt för avdelningars och enheters verksamhetsplaner och skolenheternas arbetsplaner för 2012.
All verksamhet som bedrivs inom förvaltningen har som huvudsyfte att bidra till optimala förutsättningar för lärande och utveckling som leder till en högre måluppfyllelse och där det dagliga mötet mellan barn och elever och verksamheternas personal utgör den viktigaste basen.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med de övriga avdelningarna inom förvaltningen.
Ordföranden framlade ett förslag till beslut från (FP), (M), (C) och (KD).
Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut.
Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) framlade ett eget förslag till beslut.
Måns Almqvist (V) framlade ett förslag om återremiss av punkt 16 Bredbyskolan, vilket även Jan Valeskog m fl (S) och Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) anslöt sig till.
Måns Almqvist (V) framlade dessutom ett eget förslag till beslut.
Ordföranden ställde bifall mot avslag i återremissyrkandet och förklarade sig finna att nämnden avslog återremissyrkandet och skulle behandla frågan vid dagens sammanträde.
Därefter ställde hon de övriga yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med (FP), (M) (C) och (KD):s förslag.
Jan Valeskog m fl (S), Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut att avslå återmissyrkandet av punkt 16 avveckling av Bredbyskolan.
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut
att avstyrka en nedläggning av Bredbyskolan
att därutöver anföra
Alla barn och ungdomar i Stockholm har rätt till en god utbildning, att upptäcka och förberedas för fler livsval än de trott var möjligt och att nå så långt som möjligt utifrån sin förmåga. Därför måste alla skolor i Stockholm vara bra skolor. Det viktigaste målet för Stockholms skolor är att fler elever ska uppnå och överträffa kunskapsmålen. Detta viktigaste mål har de borgerliga misslyckats med. De senaste åren har andelen elever som klarar grundskolan respektive gymnasiet sjunkit. Stadens resultat är lägre än när majoriteten tillträdde 2006. Det duger inte. Vi kan inte acceptera att någon enda elev inte når kunskapsmålen och vi kan inte nöja oss med att någon elev lärt sig tillräckligt om eleven har möjlighet att nå ännu längre. Varje enskilt barns framtid, såväl som hela Stockholms förutsättningar att bli en ännu bättre stad, beror på detta. Alla ska få största möjliga valmöjligheter under livets gång, kunna kräva sin rätt, ha goda chanser till att försörja sig själv och kunna känna hopp och framtidstro. En skola som lägger grund till allt detta lägger också grunden till ett jämlikt samhälle där människor med olika bakgrund möts, vilket i sig leder till ökad utveckling och till att fler känner förtroende och tillit till varandra.
Det socialdemokratiska budgetalternativet, med drygt en kvarts miljard kronor mer än det kommunfullmäktige senare beslutade om till förskola, grundskola och gymnasium hade givit betydligt bättre förutsättningar att nå de mål som föreslås i verksamhetsplanen. Det starkare fokus på goda möjligheter för alla skolor och förskolor att lyckas med sitt uppdrag, liksom på lärarnas förutsättningar, skulle ha kunnat ge den uppryckning som Stockholms skolor så väl behöver.
Även om vi instämmer i flertalet av de indikatorer och ambitioner för grad av måluppfyllelse som förvaltningen föreslår, är vi rädda att några av dem är för lågt satta. Vi riskerar att återigen se det upprepas, att kommunfullmäktige och utbildningsnämnden formulerar målen så att de kan uppnås utan någon verklig vändning för Stockholms skolor. Det i sig antyder att den styrande majoriteten inte inser den djupt bekymmersamma situation skolan är i.
Avseende Bredbyskolan i Rinkeby avstyrker vi förvaltningens förslag till beslut. Beslutet är i praktiken redan fattat innan utbildningsnämnden sammanträder, elever och vårdnadshavare är informerade och personalen går nu in i en nedläggningsprocess. Det är anmärkningsvärt i sig. Allvarligast är dock att beslutet är illa underbyggt och saknar långsiktighet. De senaste åren har staden gjort stora investeringar i Bredbyskolan, upprustningar som fortfarande pågår. En avveckling av Bredbyskolan skulle också, enligt förvaltningens egna uppgifter i det utskickade underlaget, leda till en kapacitetsbrist i Rinkeby. Övriga skolor i Rinkeby har helt enkelt inte plats för Bredbyskolans elever. Framförallt riskerar nu klasserna att bli mycket stora i Rinkeby efter detta beklagliga beslut. Situationen bland barn och unga i Rinkeby är sådan att en trygg och effektiv undervisning i så små klasser som möjligt är av särskilt stor betydelse. Detta motverkas starkt av detta nedläggningsbeslut och inte minst det märkliga faktum att nedläggningen inte kommer att ske förrän hösten 2013. Hur man under sådana förutsättningar på ett bra sätt ska lyckas motivera lärare, elever och annan personal under en så lång avvecklingsperiod,går sannerligen att ifrågasätta.
Bredbyskolan är en bra skola med välutbildade och engagerade lärare, omtyckt av elever och deras föräldrar. Såväl Bredbyskolans som övriga Rinkebys elever och föräldrar kommer att få minskad valfrihet i och med detta beslut. Nyligen genomförda upprustningar och kommande bristsituation talar i och för sig för att någon enskild huvudman kommer att ansöka om att få driva skolan vidare. Utöver de sociala och kvalitetsmässiga aspekterna för eleverna, vilket måste vara det allt annat överordnade, riskerar detta även att bli ännu ett slag mot en stadsdel som de senaste åren drabbats av neddragningar av offentlig service.
Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag,
Att ta fram indikatorer för likvärdighet mellan skolor samt för reellt elevinflytande, i samband med en översyn av nämndens utvärderingsmetoder av den pedagogiska verksamheten
Att bordlägga besluten att lägga ned Bredbyskolan och Bussenhusskolan, i 6 mån, och inrätta ett samrådsprojekt med berörda stadsdelsnämnder,
Att samtliga inriktningsbeslut om skolbyggnationer kompletteras med en akustikplan
Det behövs bättre förutsättningar för stadens skolor och förskolor att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter. Vi vill se en skola som präglas av förtroendefulla relationer, som knyter an till elevernas verklighet, och som kontinuerligt ger återkoppling på de arbetsinsatser och den utveckling som sker. En skola som det är spännande att gå till varje dag, där det ofta händer något som är stimulerande och kul och där både personal och elever känner sig delaktiga. Tyvärr riskerar de resurser som tillförs skolan i majoritetens budget helt ätas upp av pris- och löneökningar och möjligheten till kvalitetssatsningar utebli.
Miljöpartiet föreslår initiativ som på ett tydligt sätt förbättrar lärandeförutsättningarna för fler elever. Vi vill se en särskild satsning på fler specialpedagoger i grundskolans lägre årskurser. Arbetet med särskilt stöd måste utvecklas. Vi vill att alla elever ska lyckas i klassrummet. Språket ska inte heller vara en anledning till att halka efter i skolan. Av den anledningen vill vi se bättre förutsättningar för modersmålsundervisningen och den tvåspråkiga undervisningen i stadens verksamheter. Alldeles för länge har utvärderingar visat att kön utgör en avgörande faktor till hur elever blir bemötta och därmed hur de lyckas i skolan. Det är positivt att staden sökt statliga medel för att jobba med det här på förvaltningen, men det måste också till en utveckling ute i verksamheterna. Fler genuspedagoger behövs i Stockholms skolor.
Skollokaler är en utmaning för Stockholm. Staden växer och det är något positivt. Flera nya skolor måste byggas, samtidigt som det ökade antalet fristående skolor försvårar för staden i planeringen. Hur vi nyttjar våra lokaler är därför viktigt. Nästan inga skollokaler används effektivt i dag. De står tomma den mesta av tiden. På kvällar och nätter när skoldagen är slut. De står oanvända på helgerna och på loven. Vill vi nyttja lokalerna bättre måste vi tänka helt nytt kring skolornas roll och funktion i närsamhället. Beslutsfattare behöver därför med försiktighet och ödmjukhet hantera skolor som hotas av nedläggning. I fallet för Bredbyskolan och Bussenhussskolan har majoriteten tyvärr inte lyckats med det. Stadsdelsnämnderna behöver bättre involveras i det övergripande planeringsarbetet för skolan.
Miljöpartiet delar inte heller majoritetens idé om att desto fler indikatorer desto bättre styr vi stadens pedagogiska verksamheter. Vi ifrågasätter värdet av den mängd nyckeltal som samlas in på nämndens uppdrag. De övergripande utmaningarna som staden har kring likvärdighet, reellt elevinflytande och lärarnas förutsättningar saknar helt indikatorer. Det senare bör tas fram gemensamt med lärarnas fackliga organisationer. Ett omtag kring stadens utvärdering av skolorna behövs.
De målbilder som presenteras i förslaget till verksamhetsplan ser Miljöpartiet positivt på. De kan utgöra en utmärkt grund för en mer gemensam förståelse av verksamheternas utmaningar, mellan central nämnd, stadsdelsnämnd och ansvariga rektorer. Det är också välkomnande att förvaltningen skriver om ett förebyggande arbete för att minska avhoppen i gymnasieskolan.
I Miljöpartiet är vi oroliga för att styrningen av resurser till gymnasieskolan har blivit mer trubbigt i och med avtalet om ersättning till gymnasieskolor i andra kommuner och till fristående gymnasieskolor för elever på de nationella programmen. Möjligheten att styra resurserna dit de behövs mest är viktigt, också i gymnasieskolan. Detta måste staden initiera en diskussion med övriga kommuner i avtalet om. Det nuvarande systemet är en motsats till det system som samtliga partier i staden varit överens om gällande grundskolan.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
att delvis bifalla förvaltningens förslag
att i första hand återremittera punkt 16 om Bredbyskolan och om det förslaget faller att avslå punkt 16 om Bredbyskolan samt
att därutöver anföra följande:
Som utgångspunkt för de förändringar vi vill se av verksamhetsplanen hänvisar vi i första hand till det som redan anförts i Vänsterpartiets budgetreservation 2012, avsnittet Kunskap för jämlikhet s 58-73. I detta förslag har vi valt att lyfta fram det som specifikt berör verksamhetsplanens målstruktur följt av en kort sammanfattning av centrala delar i Vänsterpartiets förslag till alternativ skolpolitik för Stockholm. Sist ett avsnitt som specifikt berör förslagna förändringar på Bredbyskolan.
Mål för verksamhetenI förslaget till VP återupprepas att det är förvaltningens huvudsyfte att uppnå högre måluppfyllelse. Detta bryts sedan ned i en mängd mål, delmål och indikatorer i enlighet med den styrmodell Stockholms stad använder sig av. Modellen medför dock problem, varför den borde ifrågasättas. Det formulerade huvudsyftet att öka måluppfyllelsen är svårt att invända emot. Det kunde även formuleras som att ”allt ska bli lite bättre”. Den rika floran av mål och indikatorer som följer på huvudsyftet riskerar dock att genom sin mängd motverka tydliga prioriteringar och effektiv styrning. Dels för att få av verksamhetens anställda kan förväntas hålla alla mål i huvudet. Dels för att de inte uppställts enligt någon tydlig hierarki, vilket öppnar för målkonflikter. Den digra listan med målsättningar riskerar därför att bli en chimär av effektiv styrning, samtidigt som det viktigaste i verkligheten är de mål som medarbetarna faktiskt uppfattar, förmår hålla isär och arbetar efter i den dagliga verksamheten.
En viss förbättring har skett i årets upplaga av verksamhetsplanen genom att förvaltningen i skrift lyfter fram vissa områden som särskilt viktiga. Att detta får göras i löpande text är också ett exempel på brister i stadens styrmodell.
De flesta målen i är sådana som också kan sägas vara varje enskild skolas mål, fast sammanlagda till genomsnitt för hela verksamheten. Vi efterlyser tydligare skrivningar om det som specifikt rör målen för utbildningsförvaltningens verksamhet. Likväl som en rektor måste följa utvecklingen av sina skolelevers betyg, behövs ett instrument för att utbildningsnämnden skall kunna följa förvaltningens ansvar för att skolsystemet uppnår likvärdighet och rättvisa i betygssättningen. Genomgående är det lättare att följa resultatmålen för enskilda skolor än för utbildningsförvaltningen själv.
Vi vill peka ut några problem som särskilt allvarliga och två mål som särskilt viktiga att prioritera: De allvarligaste bristerna är att kunskapsresultaten i skolan generellt är för låga samt att det är stora skillnader mellan skolor, klasser och elever. Kort sagt pågår en kunskapssegregering. Att höja kunskapsresultaten och minska gapet mellan skolors och elevers resultat måste därför vara huvudmålet för verksamhetsplanen.
Sammanfattade synpunkter:
1. Aktörer för förändringStörst betydelse för en förändring har lärarna och kvaliteten på deras undervisning. Skolans rektor är ytterst ansvarig för att alla elever på en skola får undervisning av hög och jämn kvalitet. Forskning har visat att sättet skolorna organiseras på har större betydelse än elevernas sociala bakgrund för skolresultaten och att framgångsrika skolor bygger på en kombination av kunskapsfokus och elevomsorg. Vår utgångspunkt är därför att skolans resultat i första hand förklaras av hur skolan fungerar, inte av olika omgivande faktorer. Det ställer stora krav på skolan, men kräver också att den får verka under rimliga villkor. Det kräver respekt för skolan som institution.
I vår budget genomför vi därför en skolsatsning som tillför områdena barn- och unga, förskolan och skolan ungefär en halv miljard extra. Det ger utrymme för en bättre löneutveckling för lärarna, som förra året fått se sänkta reallöner trots löften om absoluta motsatsen. Resurserna underlättar också för skolan att genomföra de förändringar som nu krävs. Men det viktigaste för skolan är inte denna extrasatsning, utan att de åtskilliga resurser som redan finns används på bästa sätt.
2. Individualiserad undervisning
Så länge undervisningen ger bra resultat bör ingen ifrågasätta en lärares val av metoder eller undervisningsstil. Om resultaten uteblir krävs dock alltid en professionell dialog om val av metoder. Idag har en trend av individualisering fått stort genomslag i skolan. Den har inneburit en överföring av ansvar från skola och lärare till eleverna själva. Läraren använder mindre tid till gemensam undervisning och eleverna pratar allt mindre inför varandra. Inte minst är detta vanligt inom matematikämnet och i undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Det är också två områden där resultaten är särskilt nedslående. Detta måste förändras. Det krävs en diskussion i skolan om hur vi bättre kan tillvarata den resurs som lärarens gemensamma undervisning för hela klassen utgör.
3. Förskolan viktig för skolresultaten
De flesta av Stockholms förskolor erbjuder idag en trygg verksamhet och en bra omsorg som föräldrarna i stort är nöjda med. Mycket mer kan dock göras för att redan i förskolan stimulera barnens lärande och språkutveckling. Det skulle utjämna skillnader i barnens förutsättningar inför skolstarten och är därför strategiskt för att nå målen i resten av skolan. För att lyckas behövs fler utbildade förskollärare och en mer pedagogiskt inriktad verksamhet. Vi genomför därför en resursförstärkning och vill prioritera höjd kvalitet i förskolan.
4. Valfrihet och marknadsanpassning måste ifrågasättasUnder lång tid har skolan marknadsanpassats enligt ett tankesätt som ser skolor som företag och elever och föräldrar som kunder. Vi vänder oss mot detta. Vi verkar för en förändring av kulturen i skolan i riktning mot mer öppenhet och samarbete om resultat och metoder. Skolans kultur behöver med andra ord bli mindre företagsekonomisk och mer akademisk. Vi vänder oss också mot en ensidig betoning av valfrihet i skolan. Tidiga val verkar segregerande. En risk är också att valfriheten blir en frihet att välja bort kurser som känns mödosamma och på därigenom välja bort nödvändiga kunskaper. På så vis kan valfrihet i skolan faktiskt innebära minskad valfrihet efter skolan. Vi bör därför omdefiniera valfrihetsmålet till att istället handla om att ge alla elever så stor valfrihet som möjligt efter genomgången skola. Den största inskränkningen av valfrihet är alla elever som nu lämnar skolan utan godkända betyg. Vi föreslår utredningar av hur skolvalet kan förändras och vill att Stockholm som en stor skolkommun ska höja rösten och protestera mot segregerande inslag i regeringens skolpolitik.
Bredbyskolan
När det gäller Bredbyskolan ser det nu ut som att Rinkeby ovanpå en mängd andra negativa beslut från den borgerliga alliansen, också får betala priset för en dåligt fungerande skolpolitik. Friskolorna, det fria skolvalet och skolpengssystemet är skolreformer som haft sina mest entusiastiska förespråkare bland de borgerliga. Sedan privatiseringarna och avregleringarna införts har skolans resultat sjunkit, kostnaderna ökat och skillnaderna mellan skolorna ökat. I Stockholm ser vi resultatet i form av ökad segregering med en uppdelning av elever mellan olika skolor på grundval av betyg, social och ekonomisk bakgrund.
I Rinkeby leder politiken till att det nu finns ett stort överskott på skolplatser. Om politiken inte läggs om radikalt finns heller inga utsikter att antalet elever i området kommer att öka. För eleverna innebär det att de pengar som borde avsättas till undervisning istället i allt större utsträckning går åt till extra hyreskostnader, vilket riskerar att försämra kvaliteten. Det är raka motsatsen till den skolsatsning som Rinkebys elever egentligen är värda.
Detta är bara en av flera orsaker till att Vänsterpartiet vid beslutet om 2012 års budget för Stockholms stad föreslog att både antagningssystemet och skolpengssystemet måste göras om i grunden. Detta röstades ned av den borgerliga majoriteten. Det har inte fått oss att byta uppfattning, utan bara kämpa än hårdare för en förändring. Vi vidhåller därför att det är dags att tänka om när det gäller skolvalet. Vårt förslag är inte att lappa och laga utan att göra en grundlig omprövning av hela systemet. När antagningssystemet till Stockholms grundskolor behandlades i utbildningsnämnden den 24 november i år var Vänsterpartiet det enda parti som röstade för ett alternativt system.
Beslutet om nedläggning av Bredbyskolan har dock kommit mycket hastigt till utbildningsnämnden. Det har framkommit uppgifter som gör att det inte framstår som helt självklart hur det framtida elevunderlaget för just Bredbyskolan ser ut. Bredbyskolan är en skola med välutbildade och engagerade lärare som är mycket omtyckt av elever och föräldrar. Om det vittnar inte minst det stora engagemanget som visats sedan förslaget om nedläggning presenterades. Vi föreslår därför i första hand att ärendet återremitterats. Detta för att dels reda ut alla frågetecken, dels ge en chans att också involvera stadsdelsnämnden och lokala krafter i frågan. Om ett förslag om återremiss röstas ned föreslår vi utbildningsnämnden att i nuläget avslå förslaget.
Svar på skrivelse från Jan Valeskog (S) samt skrivelse från (FP), (M), (KD) och (C)
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelse från Jan Valeskog (S).
2. Förvaltningens tjänsteutlåtande svarar också på skrivelse från (FP), (M), (KD) och (C) ”Angående riktlinjer för användande av övervakningskameror”.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-21. Dnr 2011-401/6761.
Jan Valeskog har den 22 september 2011 ställt en skrivelse till utbildningsnämnden med två frågor om principer för kameraövervakning i stadens skolor.
(FP), (M), (KD) och (C) har i en skrivelse den 23 okt 2008 uppdragit till förvaltningen att återkomma med förslag på riktlinjer för skolorna.
Datainspektionen har efter inspektion provat lagligheten av kameraövervakning för två gymnasieskolor i Stockholm. Länsrätten fann att de aktuella kamerornas uppsättning strider mot personuppgiftslagen. Förvaltningen har överklagat och fått prövningstillstånd i Kammarrätten. Kammarrätten har tillstyrkt användandet av vissa kameror. Även denna dom har överklagats av förvaltningen och överklagande och ansökan om prövningstillstånd ligger sedan februari 2011 hos Högsta förvaltningsdomstolen.
Förvaltningen avvaktar domen från Högsta förvaltningsdomstolen och kommer med vägledning av denna att kunna stödja skolorna när det gäller användandet av övervakningskameror.
Lotta Edholm m fl (FP), Johanna Sjö m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Kameraövervakning i skolor är en viktig, men komplex fråga. Samtidigt som kameror kan stävja brott och misshandel måste den personliga integriteten respekteras, där rektor tar ställning till varje enskild kamera. Gällande Ross Tensta och Bromma gymnasium är det tydligt att både lärare och elever vill ha kameraövervakning. På Bromma gymnasium har dock rektor beslutat montera ned kamerorna då de efter medvetet trygghetsarbete har visat sig vara överflödiga. På samma sätt måste trygghetsarbete bedrivas kontinuerligt på andra skolor, där ömsesidig respekt och vuxennärvaro är grunden.
Viktigast av allt är att skolorna får tydliga riktlinjer att förhålla sig till. När rättväsendet slutligen har avkunnat dom i frågan är det viktigt att utbildningsförvaltningen skyndsamt tar fram riktlinjer till Stockholms skolor.
Ingegerd Akselsson Le Douaron m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är glädjande att förvaltningen är tydlig med att gällande regelverk på området ska följas. En politik som går ut på att övervakningen av eleverna på skolan ska öka är inte meningsfull. Trygga skolor skapas genom trygga elever, inte övervakning.
Miljöpartiet har i flera ärenden de senaste åren uttryckt tvivel mot en strategi som går ut på att öka antalet övervakningskameror på skolorna. Elevernas integritet ska värnas. Vi har också uttryckt att, i de fall det finns anledning till varför en kamera behöver sättas upp i skolmiljöer, ska det samtidigt finnas en strategi för när den kameran kan tas ned igen. Dessa strategier bör involvera nämnder med andra ansvarsområden än skola. Övervakningskameror i skolan är och kan inte vara en hållbar strategi för trygghet, studiero och trivsel.
1. En sammanhållen internationell utbildning enligt IB-konceptet startar till läsåret 2012/2013.
2. Skolan omfattar nuvarande ”IB School South” inom Diploma Programme samt ny utbildning inom Primary Years och Middle Years Programme.
3. Skolan benämns ”International School of the Stockholm Region”.
4. Skolan förläggs till byggnaden Skanstulls gymnasium .
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-10-24. Dnr 2011-403/8781.
I förvaltningens tjänsteutlåtande föreslås att en ny sammanhållen internationells skola benämnd ”International School of the Stockholm Region” startar höstterminen 2012. Skolan omfattar internationell utbildning på grund- och gymnasienivå enligt IB-konceptet dvs. Primary Years Programme (PYP), Middle Years Programme (MYP) och Diploma Programme (DP)). Stadens satsning på en internationell skola är ett steg på vägen mot visionen om ett Stockholm i världsklass där företag och deras anställda erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att etablera sig och växa. Skolan föreslås bli förlagd till Skanstulls gymnasium där IB School South nu är förlagt. Verksamheten motsvarande grundskolenivå föreslås bli finansierad genom en kombination av ordinarie skolpeng och ett anslag inom egenregin som motiveras av de särskilda kostnader en IB-utbildning medför. Till detta kommer vissa investeringskostnader för laborationssal och utrustning av skolgården för den fritidsverksamhet som kommer att vara förlagd till skolan. Dessa täcks inom nämndens investeringsram.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med grund- och gymnasieavdelningen samt avdelningarna för administrativt stöd och avdelningen för tillhandahållarfrågor .
1. En sammanhållen internationell utbildning enligt IB-konceptet startar till läsåret 2012/2013
2. Skolan omfattar nuvarande ”IB School South” inom Diploma Programme samt ny utbildning inom Primary Years och Middle Years Programme
3. Skolan benämns ”International School of the Stockholm Region”
4. Skolan förläggs till byggnaden Skanstulls gymnasium
1. Frans Schartaus klasser på Hotell- och turismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet inriktning turism och resor flyttas inför höstterminen 2012 över till Stockholms hotell- och restaurangskola och fullföljer sin påbörjade utbildning där.
2. Språkintroduktionseleverna på Frans Schartaus gymnasium flyttar till Globala gymnasiet och antagningen till språkintroduktion på Frans Schartaus gymnasium stoppas.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 1011-12-01. Dnr 2011-423/8869.
Antalet ungdomar i gymnasieåldern i Stockholm har minskat och kommer att minska ytterligare de närmaste åren. Dessutom sjunker andelen elever som väljer yrkesprogram. Detta ställer krav på ett effektivt lokalutnyttjande och att yrkesprogrammen koncentreras till ekonomiskt bärkraftiga enheter där elevunderlaget är tillräckligt stort för att man ska kunna organisera praktik på ett effektivt sätt. Tillräckligt stora enheter kan också bära heltidstjänster för lärare i yrkesämnena.
På Stockholms hotell- och restaurangskola finns utmärkta lokaler och en tradition som gör den lämplig att vara stadens skola för de nya programmen Hotell- och turistprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. För att stärka utbildningarnas kvalitet bör nämnda program koncentreras till skolan i fråga.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med och gymnasieavdelningen.
Frans Schartaus klasser på Hotell- och turismprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet inriktning turism och resor flyttas inför höstterminen 2012 över till Stockholms hotell- och restaurangskola och fullföljer sin påbörjade utbildning där.
Hur staden bäst stärker utbud, valfrihet och kvalitet i gymnasieskolan kan ibland innebära svåra avvägningar, inte minst när det påtagligt påverkar enskilda elevers skolgång och när det finns geografiska/integrationsmässiga argument för var olika utbildningar bör placeras. Vi anser att hanteringen av detta ärende inte är acceptabelt ur ett formellt beslutshänseende. Att nämnden via media, eller blir uppringd av berörda lärare eller elever, är inte ett sätt som nämnden skall bli informerad på. Nämnden måste på ett mycket tidigt stadium få information om större organisatoriska förändringar inom skolan. Annarsställs nämnden, som i detta fall, för ett fullbordat faktum, där konsekvenserna av ett korrigerat beslut på sent stadium ofta skulle få än allvarligare effekter. Vi utgår från att förvaltningen nu ser över sina rutiner kring större organisatoriska förändringar.
Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Förvaltningen har för utbildningsnämnden presenterat ett förslag som innebär att klasser flyttas till Stockholms hotell- och restaurangskola bl.a. med motiveringen att det ger bättre förutsättningar att ge en bra kvalitet på utbildningen på lång sikt. Denna typ av avvägningar är svåra och vi har inte något självklart underlag för att ifrågasätta förvaltningens bedömning. Vi hade dock önskat tidigare information om förändringen för att på ett seriöst sätt ta ställning till en förändring.
Vi kan förstå att många elever är besvikna på det sätt de hanteras av den politiska majoriteten. Från Vänsterpartiets sida har vi kritiserat ett utbildningssystem där idén om valfrihet överordnas allting annat, även frågan om utbildningskvalitet. Den borgerliga alliansen har däremot gjort ett stort nummer av att det är elevens egna val som skall vara allenarådande. Att då, efter det att alternativen presenterats och eleverna gjort sina val, sedan helt sonika flytta elever mellan kommunens olika skolor framstår som cyniskt. Att förfarandet ger allt prat om valfrihet ett skimmer av hyckleri är något den borgerliga alliansen bör ges det fulla ansvaret för.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-12-06. Dnr 2011-407/6912.
Kulturförvaltningen har föreslagit att en strategisk plan för kulturen i Stockholm växer fram i dialog inom staden. Stadens förvaltningar och bolag ska i remissförfarande komma med förslag till och synpunkter på hur de kan medverka till att kulturen kan få den position som krävs för att stadens övergripande vision – Ett Stockholm i världsklass – ska uppnås. Förvaltningen ser gärna att de goda exempel på samarbeten som redan finns i staden utvecklas vidare och breddas. Som goda exempel kan nämnas Kulan, Stockholmskällan och Skapande skola samt den samverkan som finns kring biblioteksplanerna. Förvaltningen anser att samverkan måste ta sin utgångspunkt i de estetiska lärprocesserna och skolans kunskapsuppdrag. Kultur skapas inte enbart utanför skolan, skolan ingår som en viktig och aktiv komponent i kulturskapandet. Kultur och estetik ska vara en integrerad del i lärandet.
Ärendet har beretts i ledningsstaben.
___________
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta om förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantörer enligt redovisning i förvaltningens utlåtande.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2011-11-10. Dnr 2011-013/8433.
Utbildningsförvaltningen genomför tillsammans med samtliga stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad upphandling av bemanningstjänster vid kortare vakanser för kommunalt driven för- och grundskola inkl särskola, fritidshem och gymnasieskola inklusive särskola. Ramavtal planeras att tecknas för två år fr.o.m. 1 augusti 2012 med möjlighet till förlängning i två år. Upphandlingen ingår i utbildningsnämndens beslutade aktivitetsplan.
Stadsdelsnämnderna har delegerat till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt att anta och teckna ramavtal med leverantörer.
I ärendet redovisas samverkande förvaltningars resultat och slutsatser i genomförda uppföljningar av ramavtalen för dessa tjänster under nuvarande avtalsperiod.
Ärendet har beretts av förvaltningens upphandlingssamordnare.
Tjänstgörande ersättaren Maja Ahlstedt (MP) önskade information om krishantering.
Förvaltningen återkommer vid nästa sammanträde med föredragning i ämnet.