Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-03-15
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-03-28.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-02-09 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2012-03-06 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 22 februari 2012.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion från Per Olsson (MP)
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-02-01. Dnr11-516/8661.
Per Olsson (MP) har i en motion till kommunstyrelsen föreslagit att Stockholms stad gör en särskild satsning på särskilt stöd i grundskolans lägre årskurser.
Utbildningsnämnden arbetar för att alla elever utifrån sina förutsättningar ska utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande. Skolan har ett särskilt ansvar för att tillgodose de insatser som behövs för en elev i behov av särskilt stöd. I enlighet med den nya skollagen säkerställer rektor att det finns tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skolorna skapar själva en organisation med det antal speciallärare och specialpedagoger som behövs utifrån sina elevers behov.
Förvaltningen stödjer skolorna för att öka kompetensen inom det specialpedagogiska området. Stöd ges till rektorer/skolor genom kompetensutveckling inom området ”särskilt stöd”. Andra exempel är specialpedagogiskt nätverk, specialpedagogiskt forum samt riktlinjer och stödmaterial för arbetet med elever i behov av särskilt stöd.
Ärendets beredning
Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet i samverkan med tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut vilket även vice ordföranden Jan Valeskog (S) anslöt sig till och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Per Olsson m fl (MP) och Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att därutöver anföra följande
Det finns mycket positivt i det remissvar som förvaltningen lägger fram angående motionen om särskild satsning på särskilt stöd i skolan. Att det sedan tidigare finns kompetensutveckling för rektorer, specialpedagoger/ speciallärare gällande elevdokumentation, åtgärdsprogram och främjande av lärande är utmärkt. Att rektorer framöver kommer få tillgångar till konsultativt stöd för bedömningar om särskilt stöd är också bra, precis som det team om fem handläggare som inrättats på grundskoleavdelningen för att förstärka kompetensen i dessa frågor. Även det pågående samarbetet med Stockholms universitet låter bra, även om det likt motionens förslag borde kunna förstärkas.
Att stärka organisationen och ledningsarbetet i staden i frågor om särskilt stöd är viktigt. Men också ute i verksamheterna måste kompetensen integreras. För att varje elev ska få det stöd som krävs för att nå skolans kunskapsmål räcker det inte med att förvaltningen besitter kompetensen. Vi måste också ta initiativ för att det ute i verksamheterna finns beredskap och tillräckliga kunskaper, annars kommer det alltid att ta för lång tid innan rätt stöd sätts in. Rektors roll i den nya skollagen är unik i svensk författning, med det enorma ansvar som är delegerat dit. I stort är det positivt, men inte ämnat för att huvudmannen ska gömma sig bakom sin delegation. Ansvaret för att alla elever blir sedda, får tillräckligt stöd och utvecklas så långt det bara är möjligt kan vi inte frånsäga oss. Och självklart kan vi ta initiativ till att förstärka skolan på strategiskt viktiga områden.
Vid budgetdebatter i kommunfullmäktige har skolborgarrådet fått frågan vilken vision som finns för St Örjans skolor. Svaret har då varit att St Örjans finns kvar så länge andra skolor köper platser där. Det finns ingen politisk agenda har det sagts. I förvaltningens remissvar framkommer en annan bild, nämligen den att St Örjans skolor har minskat sin verksamhet för att staden eftersträvar en mer inkluderande verksamhet. Det är alltså ett resultat av en politisk agenda, som gjort att de avdelningar, som tidigare ansvarade för undervisningen av elever med allra störst behov av särskilt stöd, nu avvecklats.
Ett inkluderande förhållningssätt och färre särskilda undervisningsgrupper är en bra politisk ambition. Men det kräver radikala och omfattande arbetsmiljöåtgärder för att skapa skolmiljöer där fler elever kan känna sig inkluderade, accepterade och få sina behov tillgodosedda. Först när man kan garantera alla elever det stöd som krävs kan man avveckla verksamheter som inte längre behövs. Men att avveckla fungerande verksamheter för de elever i störst behov av stöd först, och sen börja arbetet med att stärka den ordinarie verksamheten blir tyvärr fel ordning och kan få allvarliga följder för enskilda elever. Ett inkluderande förhållningssätt till särskilt stöd i skolan kräver att skolorna har rätt kompetens, tillräckliga resurser och en stark forskningsanknytning. Även den fysiska miljön måste vara anpassad. Av den anledningen bör motionen bifallas.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
att därutöver anföra följande:
Förvaltningens förslag till remissvar innehåller en bra redovisning av det arbete som pågår och en argumentering för de prioriteringar som hittills gjorts. Med dagens styrmodell med ett mycket långtgående ansvar delegerat till rektorerna blir deras kompetens och prioriteringar helt avgörande för hur arbetet med särskilt stöd ser ut på respektive skolor. Denna delegation innebär inte att utbildningsnämnden och tjänstemannaförvaltningen kan släppa frågan, eller enbart koncentrera sig på generella åtgärder för ökad kunskap bland rektorerna som som etableringen av nätverk, fortbildningserbjudanden o.d. Det är också centralt vilket ideologiskt perspektiv som anläggs på frågan om särskilt stöd från centralt håll. Utbildningsförvaltningen bör därför ges i uppgift att återkomma med ett förslag till mer aktiva insatser för att garantera att alla elever som så behöver ges särskilt stöd. Några perspektiv är då särskilt viktiga att lyfta fram.
Inkluderande arbetssätt istället för nivågrupperingPå förvaltningens initiativ sker ett ambitiöst arbete för att etablera ett inkluderande arbetssätt. En viktig princip här är att särlösningar och särskilda undervisningsgrupper skall undvikas om det inte är absolut nödvändigt. I dessa undantagsfall bör lösningarna utvärderas kontinuerligt. Samtidigt har förvaltningen att arbeta efter politiska direktiv som lyfter fram s.k. spetsklasser och andra nivågrupperande lösningar. Detta innebär naturligtvis ett dilemma. Vi menar att den politiska majoritetens idé med spetsklasser och nivågruppering leder helt fel. I den uppfattningen har vi ett omfattande vetenskapligt stöd. Istället bör principen om inkludering utvecklas ytterligare. Vi bör ha i åtanke att särskilt stöd givet på ett inkluderande sätt även behövs för en del särskilt begåvade elever. Vi vill också poängtera att skolan måste ta vara på den resurs som lärarens gemensamma undervisning för hela klassen innebär. Att särskilt studiebegåvade elever och elever med svårigheter skulle vara två grupper som bäst arbetar på egen hand är en uppfattning vi vänder oss starkt emot. Tvärtom finns mycket stöd för att just dessa grupper behöver utmanas och få löpande återkoppling från duktiga lärare. I skolan har individualiserade arbetssätt fått ett stort genomslag, något som mycket väl kan vara en orsak till att antalet elever i behov av särskilt stöd ökat.
Särskilt stöd ska inriktas på elevernas kunskaper, inte bara sortera under ”elevhälsa”
I förvaltningens text omnämns det särskilda stödet främst som en aspekt av begreppet elevhälsa. Med det finns en risk att de rent pedagogiska och kunskapscentrerade aspekterna av elevers behov av stöd drunknar i en mängd andra perspektiv, som delvis pekar åt alla andra håll än just skolans verksamhet. I centrala skrivningar bör därför det särskilda stödet inte främst sorteras under elevhälsa utan istället behandlas gemensamt med det pedagogiska huvuduppdraget.
Från skolans värld finns historiska och avskräckande exempel där elever i behov av särskilt stöd avskilts från ordinarie undervisning och istället hamnat i undervisningsformer utan pedagogiskt utbildad personal som i sitt arbetssätt främst intresserat sig för och betonat andra problem och förklaringsmodeller än de relaterade till elevernas kunskaper och lärande.
_________
Yttrande över revisionsrapport 9/2011
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012 02-28. Dnr11-124/8735.
Revisionskontoret har uppmärksammat brister i samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Revisionens främsta kritikpunkter gäller socialtjänstens återkopplingsrutiner, gymnasieskolans och fristående skolors frånvaro i samverkansöverenskommelserna, att samverkansöverenskommelsen inte undertecknas av rektorer, att gemensamma mål för samverkan inte finns framtagna av de samverkande parterna samt att samverkan i för liten utsträckning följs upp.
Revisionskontoret rekommenderar att arbetet med att implementera stadens riktlinjer intensifieras. En möjlig orsak till att samverkan inte fungerar önskvärt är att man inte har tillräcklig kunskap om varandras uppdrag. Det behöver därför finnas ändamålsenliga forum för dialog mellan samverkande parter.
Förvaltningen instämmer i stort i revisionskontorets synpunkter.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen, tillhandahållaravdelningen och ledningsstaben.
Förvaltningens föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen
2. Beslutet justeras omedelbart
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut vilket även ledamoten Måns Almqvist (V) anslöt sig till och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m fl (MP) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
Det är positivt att ett arbete nu pågår för att få samverkan att fungera mellan skolorna och stadsdelsnämndernas verksamheter. Detta borde dock ha skett för flera år sedan, i samband med att ansvaret för grundskolornas verksamhet flyttades från stadsdelsnämnderna till den centrala utbildningsnämnden. Oppositionen i stadsdelsnämnderna varnade redan då för att den på flera håll nära och fungerande samverkan mellan stadsdelens skolor och de andra verksamheterna i stadsdelsnämnderna skulle slås sönder, vilket alltså skedde.
Vi ser också positivt på att man vill inkludera de fristående skolorna. Det finns barn som riskerar att fara illa eller far illa även i de fristående skolorna.
En fungerande samverkan bör finnas mellan alla som finns runt våra barn och unga; hem, skola, individ- och familjeomsorgen, landstinget, frivilligorganisationer och närpolis.
Den förebyggande verksamheten för både små och större barn är den allra viktigaste. Tidiga signaler i förskola och grundskola att barn är på väg att fara illa måste kunna uppmärksammas direkt. Det behöver utvecklas nya system och tillföras medel som kan leda till att barn och ungdomar snabbt får den hjälp och det stöd som behövs. Och skolorna ska få återkoppling vad som händer med barn som anmäls till stadsdelsförvaltningen.
Självklart räcker det inte med några konferenser och möten för ansvariga politiker och tjänstemännen. Fungerande rutiner måste arbetas fram, praktiseras, utvärderas och följas upp på ett systematiskt sätt.
Och när vi bygger samverkan kring våra barn och unga måste vi alltid ha alla individers bästa för ögonen, istället för att förfalla till att skapa system där individerna ska passas in i systemet.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Johanna Sjö m fl (M) och Helen Törnqvist m fl (C) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Samverkan mellan socialtjänsten och skolan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa är mycket viktigt och något som idag inte fungerar så väl som det borde. Skolan är den instans som dagligen möter våra barn, och som tidigt kan se de första tecknen på att något inte är som det ska. Genom en tydlig, öppen och rak dialog mellan socialtjänst och skola ökar vi möjligheterna att så tidigt som möjligt kunna hjälpa.
Rapporten visar på att det finns behov av stor förbättring när det rör samverkan. Ökad tydlighet, samverkan och kunskapshöjande arbete lägger grunden till att tidigare upptäcka och hjälpa de barn som far illa eller riskerar att fara illa. Därför är det också mycket viktigt att socialtjänst och skola fortsätter att utveckla dialog och samarbete för att nå barn och unga med behov så tidigt som möjligt. Det är även viktigt att ha samverkan med familjen när så är möjligt.
Samverkan måste fungera med såväl kommunala som fristående skolor. Det inrättade branschrådet för förskolan samt det planerade branschrådet för grundskola har en viktig roll i det strukturella arbetet för att förbättra samverkan med de fristående verksamheterna.
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
___________
Svar på skrivelse från Jan Valeskog (S)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelse.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-02-14. Dnr 11-453/241.
Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Jan Valeskog (S) angående hantering av enskilda förskolor med kritiserad verksamhet.
I skrivelsen föreslås att kommunen skaffar sig bättre rutiner för att säkra kvaliteten i förskolan och att föräldrar får information, bland annat på Jämför service, när en förskola får kritik av kommunen.
Mot bakgrund av informationen på Jämför service ska vara aktuell och likvärdig för alla verksamheter, oavsett huvudman, och kunna jämföras, bedömer inte förvaltningen det lämpligt att där publicera rapporter från tillsynsinspektioner om de fristående förskolorna. Förvaltningen kommer däremot fortsättningsvis att på Jämför service publicera beslut om vitesföreläggning och om indragning av godkännande för fristående förskolor samt motsvarande beslut från Skolinspektionen om fristående skolor. Om och när berörda huvudmän har rättat till bristerna som föranledde vitet eller får tillbaka tillståndet tas informationen bort. Aktuella inspektionsrapporter kommer att publiceras på annan plats på stockholm.se.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Vi vill framhålla betydelsen av att Jämför Service utvecklas till att också omfatta tillsynsrapporter, frågor om elevhälsa, lokalfrågor och redovisning av ekonomiska resultat i samtliga skolor. Vi noterar att majoriteten inte delar denna uppfattning vilket vi starkt beklagar. Lojaliteten borde i första hand ligga hos föräldrar och elever och inte i främst hos utövare av enskilt drivna skolor.
Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Jämför Service bör även omfatta tillsynsrapporter, frågor om elevhälsa, lokaler och ekonomiskt resultat som föreslagits.
Dagens system för kvalitetskontroll i såväl förskola som skola lägger det tyngsta ansvaret på föräldrar och elever och deras egna val. Vi har sedan länge ställt oss kritiska till det. Men så länge systemet består måste en politisk princip vara att rätten till information för de som skall göra dessa val måste vara överordnad privata företags önskemål om hur informationen ställs upp.
När inspektioner görs på vissa förskolor men inte på andra under ett givet verksamhetsår leder det förstås till en situation där vi i ett givet ögonblick har bättre information om de inspekterade förskolorna än om de icke inspekterade förskolorna. Om större brister eller förtjänster uppdagas kan det vara mycket relevant information. Då finns två alternativ: Antingen försöker man aktivt förmedla informationen till föräldrarna, trots att vi inte har lika ingående information om alla enheter. Eller så gör man i rättvisans namn informationen från granskningarna mer svårtillgänglig för att inte gynna de icke granskade förskolorna på de granskades bekostnad. Förvaltningen har valt det senare alternativet. Vi menar att är fel. Föräldrarnas rätt till information är viktigare än förskolornas önskemål i detta fall. Så länge enheterna har rätten att utdela privat vinst från verksamheten måste det också vara rimligt med någon form av ekonomisk risk. Ett system som utformas främst för att minimera oförutsedda händelser och ekonomiska risker för de privata enheterna blir ett system där föräldrar och barn bär alla risker, såväl ekonomiska som pedagogiska. Perspektivet bör vara att förskolan är till för medborgarna snarare än det omvända.
IVIK-gymnasiet byter fr.o.m. 1 juli 2012 skolnamn till Sprintgymnasiet.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-02-27. Dnr 12-421/786.
IVIK-gymnasiet i Liljeholmen föreslås ändra skolnamn till Sprint-gymnasiet. Anledningen till detta är att Introduktionsutbildning för ungdomar med invandrarbakgrund (IVIK) inom ramen för individuellt program inte längre förekommer i den nya gymnasieskolan, GY 2011. I den reformerade gymnasieskolan benämns den utbildning skolan bedriver Språkintroduktion, vilket är ett av de fem nya introduktionsprogrammen avsedda för elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program. Benämningen Sprintgymnasiet syftar på den utbildning skolan bedriver; Språkintroduktion.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till revidering av riktlinjerna för trygghet och studiero.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att kontinuerligt uppdatera riktlinjerna i enlighet med aktuell lagstiftning.
3. Nämnden anför därutöver följande:
Det är viktigt att Stockholms politiker tydligt ställer sig bakom de verktyg som den nya skollagen ger till skolledare och lärare för att hålla ordning och arbetsro i våra skolor. Dessvärre finns det elever som förstör både för sig själv och för sina skolkamrater. Det är självklart att läraren ska ha instrument för att på bäst sätt kunna ta tag i dessa problem och utöva sin profession.
Riktlinjerna för trygghet och studiero syftar till skapa kunskap om vilket regelverk som finns i dessa frågor samt att ge politiskt stöd för att använda de verktyg som lagen medger. Disciplinära åtgärder ska naturligtvis inte användas för att straffa elever utan tanken är att de ska leda till ett ändrat beteende så att arbetssituationen blir bättre för eleven och alla andra på skolan.
Det är även viktigt att understryka föräldrarnas ansvar och att samverkan ska ske i kontakt med familjen när så är möjligt.
Den komplexa och viktiga frågan om kameraövervakning i skolor tas upp i riktlinjerna för trygghet och studiero. Samtidigt som kameror kan stävja brott och misshandel måste den personliga integriteten respekteras, där rektor tar ställning till varje enskild kamera. Gällande Ross Tensta och Bromma gymnasium är det tydligt att både lärare och elever vill ha kameraövervakning. På Bromma gymnasium har dock rektor beslutat montera ned kamerorna då de efter medvetet trygghetsarbete har visat sig vara överflödiga. På samma sätt måste trygghetsarbete bedrivas kontinuerligt på andra skolor, där ömsesidig respekt och vuxennärvaro är grunden. Viktigast av allt är att skolorna får tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Vi vill återigen understryka vikten av att utbildningsförvaltningen skyndsamt tar fram riktlinjer till Stockholms skolor efter att rättväsendet slutligen har avkunnat dom i frågan.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-15. Dnr 12-401/905.
I syfte att få en helhet kring arbetet med trygghet och studiero tog utbildningsförvaltningen 2007, på uppdrag av utbildningsnämnden, fram Riktlinjer för arbetet med trygghet och studiero i Stockholms skolor.
Riktlinjerna för trygghet och studiero i Stockholms stads skolor har reviderats utifrån förändrad lagstiftning.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att godkänna förvaltningens förslag till revidering av riktlinjer för trygghet och studiero i Stockholms skolor.
Förvaltningen föreslår även att utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att kontinuerligt uppdatera riktlinjerna i enlighet med aktuell lagstiftning.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens ledningsstab i samverkan med stadens juridiska avdelning.
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (C) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
Bråk, dåligt uppförande och oacceptabelt beteende förekommer i skolan, precis som på andra platser i samhället. Kränkningar, trakasserier och diskriminering är tyvärr en del av alltför många elevers vardag. Att skolans ansvar för att skapa en lärandemiljö där detta tydligt inte accepteras förtydligas är bra. I skolan ska det istället arbetas, dagligen, med att befästa demokratiska värderingar, respekt och allas lika värde. Stadens riktlinjer för trygghet och studiero ger dock väldigt få verktyg för att skapa den sortens lärandemiljö.
Generella metoder för disciplinering av individer listas med hänvisning till skollagen. Ambitionen är inte att straffa, utan att främja ett förändrat beteende. Miljöpartiet efterlyser riktlinjer för vad skolan är skyldig att göra, innan disciplinära och auktoritära metoder krävs. Beteendeförändring är inte något som sker hos avgränsat hos en enskild individ, utan stöd i det sociala sammanhang som individen befinner sig. Störande beteende uppstår inte i ett vakuum. Skolan måste alltid försöka förstå varför det oönskade beteendet uppstår och ta på sig största möjliga ansvar för att försöka förändra det beteendet med positiva insatser. Denna skyldighet behöver i långt större utsträckning framkomma i stadens riktlinjer.
Att hålla uppsikt efter elever, innan skolstart eller efter skoldagens slut är fel använda resurser i skolan, framförallt i disciplinära syften. Dessutom är den typen av standardiserade disciplinära metoder som skollagen legitimerar och som staden här lyfter fram otidsenliga och omoderna. Plötsligt verkar skollagens andra delar om forskningsanknytning inte längre gälla. Metoderna går emot idén om en individanpassad skola. I en individualiserad skola accepterar och utgår vi från att eleverna är olika. Deras inlärning fungerar olika, de beter sig olika och reagerar olika på de insatser som skolan gör. Därför kan vi inte heller anta standardiserade, strömlinjeformade instruktioner och disciplinära regelverk som antas fungera bra för alla elever, eftersom vi inser att eleverna, även de med så kallat störande beteende, är individer. Här behöver skolorna mer stöd, men ett helt annat stöd än det som ges i dessa riktlinjer.
Majoriteten väljer medvetet vilka signaler de vill skicka ut till skolorna. Miljöpartiet tar avstånd från den kommunikation kring riktlinjerna som förekommit. Vi måste politiskt vara tydliga med att det är positiva insatser som ska främjas i skolan.
Att stadens riktlinjer uppdateras i enlighet med fattade riksdagsbeslut och nu gällande lagstiftning bör givetvis föreläggas utbildningsnämnden. Det är dock svårt att se något i förslaget som går längre eller som förtydligar stadens arbete mer än det vi är förpliktigade till i lag. Vi socialdemokrater efterlyser fortsatt diskussion och förslag på förebyggande åtgärder och arbete, så att enskilda elever och skolor undviker att hamna i de situationer som beskrivs. Resultaten i verksamhetsberättelsen för 2011 understryker angelägenheten i detta.
Den politiska majoriteten har medialt gjort ett stort nummer av detta ärende. I praktiken innebär det att stadens riktlinjer uppdateras i enlighet med nu gällande lagstiftning. Inga rekommendationer eller prioriteringar etableras, som särskilt gäller för Stockholms skolor eller särskilt gäller sedan detta beslut har fattats. Att löpande se över riktlinjer så att de överensstämmer med gällande lagstiftning är i linje med förvaltningens och nämndens ansvar i alla frågor.
Misstanken blir därför att majoriteten vill ge intryck av att något ska förändras, trots att man inte föreslår några förändringar. Om den politiska signal man vill sända ut är att det nu finns enkla diciplinära åtgärder att ta till som löser alla skolans problem är det förstås varken överensstämmande med verkligheten eller med förslaget.
Vi vill betona att första prioritet i skolan måste vara att problem löses genom att elever skall vara närvarande, inte frånvarande. Särlösningar där elever under längre tid avskilts från ordinarie undervisning har i de flesta fall lett till katastrofalt dåliga kunskapsresultat. De tillhör därför de åtgärder som måste övervägas mycket noga och är inget som passar sig särskilt väl för den enklare typen av politiska utspel. För åstadkomma förbättringar i skolan krävs att alla aktörer i samhället visar respekt för skolan som institution. Vi vill medverka till det genom att inte göra en fråga som denna till ett slagträ i en oseriös skoldebatt.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) överlämnade en skrivelse om inackorderingstillägg för elever vid olika typer av gymnasiala idrottsutbildningar.
Skrivelsen överlämnades till förvaltningen för beredning.
Ledamoten Per Olsson (MP) ställde en fråga om skolsituationen i Enskede och Stureby skolor. Grundskoledirektören Håkan Edman svarade att alla elever får plats men kanske inte i den skola de ansökt i första hand.
Per Olsson (MP) föreslog att nämnden får en föredragning om fritidshemmen i Stockholm med tanke på att Kommunal och Lärarförbundet hade överlämnat en namninsamling till nämnden för ökade resurser till fritidshemmen.
Förvaltningen återkommer.
Förvaltningschefen svarade på Jan Valeskogs (S) tidigare fråga om varför IB-skolorna får högre skolpeng. Detta motiveras av att skolorna arbetar med både svensk och internationell läroplan och lärarutbildning på internationell plan medför högre kostnader.