Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-04-19
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-05-02.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden 2012-03-15 och 2012-03-30 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2012-04-10 och 2012-04-17 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 28 mars 2012.
Anmäldes ordförandebeslut från den 5 april 2012 angående inhyrningsmedgivande i kv. Solna Haga 4:28.
Utbildningsförvaltningen återkommer till nämnden om förslag till lösning angående skolsituationen på Norrmalm.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Sedan delegationsbeslutet fattades har ny information tillkommit rörande luft- och bullerkvalitet vid den tänkta skolbyggnaden.
Det finns idag en stor oro bland föräldrar gällande buller- och luftmiljö vid den föreslagna nya lokalen på Tomtebodavägen. Självklart måste skolmiljön, såväl inomhus som utomhus, uppfylla de normer och riktvärden som finns för buller, luftkvalitet och andra miljöfaktorer.
Utbildningsförvaltningen har beställt buller- och luftmätningar som pågår just nu. Mätningarna genomförs över en viss tidsperiod för att få tillförlitliga data och vi avvaktar de resultaten. Vi vill understryka vikten av att hänsyn tas till resultaten av mätningarna innan frågan om en omlokalisering slutligt avgörs. Visar det sig att bullernivåer och luftkvalitet inte klarar de gränsvärden som finns, och det inte går att åtgärda, ska skolan inte förläggas till platsen.
Jan Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Detta är ett ytterligare lokaliseringsärende som enligt vår uppfattning har hanterats på ett undermåligt sätt. Att bara med ett halvårs framförhållning innan höststarten "upptäcka" att det finns mer än 1,5 klass på Norrmalm som saknar placering och därefter utan förankrat beslut, snabbt initiera en flyttningscirkus bland eleverna på Norrmalm – dessutom utan att utbildningsnämnden fått någon information – är helt oacceptabelt. Elever, föräldrar och även media informerades återigen utan att utbildningsnämnden, som ska ta ansvaret, har fått motsvarande information.
Det hade varit mycket lämpligt att nämnden tidigt fått information om planerna och att nämnden dessutom hade sammankallats till ett extra sammanträde. Så sker i andra fall, till exempel i juridiska processfrågor, men inte när 100-tals barn och deras familjer blir föremål för omflyttningar som dramatiskt påverkar deras vardag.
Vi kan inte utan beklagan notera att en del skolfrågor blir mindre diskuterade och sämre förankrade när de nu hanteras i en stor centraliserad förvaltning. Detta gäller inte minst strategiska lokalfrågor, som var betydligt bättre lokalt förankrade hos familjer, lärare och annan personal när de hanterades och beslutades på stadsdelnämndsnivå. Det här utgör ett allvarligt demokratiskt problem.
I själva sakfrågan medger vi att själva skollokalerna som sådana säkert går att ordna på ett kvalitativt bra sätt i aktuell byggnad. Det stora problemet är att skolmiljön runt byggnaden är direkt undermålig och att skolvägen dit måste anses som mycket olämpligt för små barn att använda. Det här handlar om en byggarbetsmiljö med många tunga fordon som utgör en allvarlig riskfaktor. Skolvägen är under vinterhalvåret mörk och dåligt upplyst vilket ytterligare gör miljön olämplig för små barn. Risken är också att mängden arbetsmaskiner i området bidrar till sämre luftkvalitet, kanske mer än vad Essingeleden som sådan innebär. Även om mätningarna skulle visa att så inte är fallet utgör de trafiksäkerhetsmässiga och övriga miljöproblemen runt skolan tillräckliga skäl för att istället försökt hitta andra lösningar.
Om nämnden på detta sammanträde hade kunnat ta ställning till ärendet, vilket vore högst rimligt, hade vi röstat nej. Nu har redan beslutet tagits, avtalen skrivits under och vi ställs i princip för fullbordat faktum. Det här är åtminstone tredje gången något sådant sker och vi börjar bli djupt desillusionerade. Vi utgår från att majoriteten ånyo inte hanterar ett lokaliseringsärende på det här sättet!
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Miljöpartiet anser inte att kameraövervakning är en långsiktigt hållbar lösning på trivselfrågor eller säkerheten på Stockholms skolor. Därför välkomnar vi domen i högsta förvaltningsdomstolen som bekräftar den hållning som vi haft under hela processen. Elevers integritet ska värnas, och vuxennärvaro samt positiva insatser för ökad delaktighet och trivsel kan inte ersättas med övervakningskameror. Det kan likväl finnas skäl för att övervakningskameror behöver sättas upp, men ska då följas av en tydlig plan över vad som ska göras för att samma kamera ska kunna tas ned igen. Det är bra att uppföljningen av bristerna vid placering i särskolan kommer åter för anmälan till nämnden. Miljöpartiet vill påminna om att staden fortfarande har en överrepresentation av särskoleelever med utländsk bakgrund. Det kan indikera att barn med utländsk bakgrund bedöms på ett annat sätt än en elev med svensk bakgrund. Och därmed finns en risk att det dras för långt gående slutsatser av de här barnens behov, utan tillräckliga kunskaper om vilken bakgrund barnen har, vilket också kan leda till felaktiga placeringar. Överrepresentation av särskoleelever med utländsk bakgrund behöver skyndsamt utredas och förslag på förebyggande insatser presenteras. Ärendet gällande Inhyrningsmedgivandet i kv Solna Haga 4:28 och flytten av Karlbergsskolans verksamheter till ny adress på Tomtebodavägen 3a lämnar många frågor. Det finns en stor osäkerhet kring buller-, och trafiksituationen vid den nya adressen, och elevernas möjlighet att säkert röra sig till och från skolan också i framtiden berörs inte i ärendet. Miljöpartiet förväntar sig att trafik och arbetsmiljöfrågor utreds för de nya lokalerna. Samtidigt uppskattar och erkänner vi det arbete, med att finna ändamålsenliga lokaler till både förskola och skola, som utbildningsförvaltningen och berörda stadsdelsförvaltningar gör.
Måns Almqvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Ärendet om inhyrningsmedgivandet och flytten av Karlbergsskolans verksamhet till Tomtebodavägen har av den borgerliga majoriteten hanterats synnerligen illa. Även om själva lokalerna går att ordna på ett ändamålsenligt sätt finns många frågetecken kring både den yttre skolmiljön och skolvägen.
Utbildningsnämnden borde på ett tidigt stadium fått information om det som planerades. Nu kommer frågan upp som en informationspunkt och nämnden ställs inför fullbordat faktum. För de oroliga elever och föräldrar som berörs av flytten och nu vänder sig till nämndens ledamöter är det svårt att förstå att oppositionen inte informerats förrän nu. Därmed fråntas nämnden möjligheten att ta det ansvar som normalt kan förväntas. Det fulla ansvaret för denna undermåliga lösning åvilar därför den borgerliga nämndledningen.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Jan Valeskog (S)
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-06. Dnr 11-324/8674.
En motion av Jan Valeskog (S) angående omgående ombyggnation av Mälarhöjdens skola har remitterats till utbildningsnämnden. I remissen föreslås att en lokal rivs och på platsen uppförs en idrottshall för att bland annat undvika olycksrisk på väg till extern idrottslokal. Förvaltningen anser att en översyn av skolans idrottshall är motiverad men kan inte prioriteras för närvarande mot bakgrund av elevprognos och övriga mer angelägna behov av kapacitetsökningar på andra håll i området Hägersten/Liljeholmen.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen i samråd med grundskoleavdelningen. Administrativa avdelningen har även samrått med SISAB som är fastighetsägare till de två aktuella skolfastigheterna.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att avslå förvaltningens förslag
Att bifalla motionen om en omedelbar ombyggnad av Mälarhöjdens skola
Att därutöver anföra följande
Att det finns fler skolor och områden med behov av kapacitetsökning än Mälarhöjdens skola är inte skäl nog att som förvaltningen gör avstyrka en ombyggnad av denna skola. Kapacitetsbristen är växande även i detta område samtidigt som barnen i Mälarhöjdens skola idag med långa gångvägar utsetts för en trafikfarlig miljö för att komma till en gymnastikhall. Att föreslagen mark skulle vara för kuperad bygger uppenbarligen på uppfattningen att inga markarbeten kan göras, vilket självklart är möjligt.
Huvudsyftet med förslaget är att frigöra skollokaler inne i skolan genom att de små och åldriga gymnastikhallar som finns där görs om till undervisningslokaler. Om staden bättre än idag prioriterade ombyggnader på de skolor detta förhållandevis enkelt kan göras bör detta också genomföras. Staden kan inte fortsätta med att skjuta nödvändiga ombyggnationer av skolor på framtiden.
Svar på remiss från kommunstyrelsen på motion av Jan Valeskog (S) och Kaj Nordquist (S)
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-02-08. Dnr 11-324/8662.
En motion av Jan Valeskog (S) och Kaj Nordquist (S) angående omgående renovering av Hässelbygårdsskolan har remitterats till utbildningsnämnden.
Hässelbygårdsskolan ingår i översynen av samtliga kommunala skolor i Hässelby-Vällingby. Förvaltningens bedömningar och prioriteringar redovisas i lokalförsörjningsplanen i bilaga till Underlag för budget 2013 med inriktning 2014 och 2015. Förvaltningen tittar på en mängd olika faktorer, som befolkningsprognos, elevantalsprognos, en enskild skolas geografiska läge, grupperingar av skolor och närhet till kommunikationer.
Det finns ett stort underhållsbehov i många skolor. Renoveringar avseende ventilation, vattenskador, allmän nerslitning är alla frågor som hanteras i stadens ramavtal mellan SISAB och Stockholms kommun genom kommunstyrelsen. SISAB har ett strikt underhållsansvar för sina fastigheter.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen i samråd med grundskoleavdelningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår följande:
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag
Att delvis tillstyrka förvaltningens förslag
Det är bra att arbetet med förslag till ombyggnad och upprustning av skolan äntligen har påbörjats. Det räcker dock inte med enbart en av byggnaderna. Det bör ske i samtliga byggnader där underhållet är kraftigt eftersatt. Att i ärendet indirekt påstå att SISAB har ett strikt underhållsansvar är väl en sanning med modifikation, SISAB genomför inga genomgripande underhålls- eller renoveringsarbeten med mindre än att utbildningsförvaltningen beställer detta.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsledningskontoret som svar på remiss om ”Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren”.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-27. Dnr 12-003/554.
Utbildningsnämnden har av kommunstyrelsen på remiss fått förslag om ”Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren”. Framtidsbilden betonar vikten av att en framgångsrik global konkurrens och företagandets tillväxt ställer stora krav på utbildning och kompetens och att en tidig interaktion med ungdomar för att uppmuntra naturvetenskapliga studier och att samarbetet mellan grundskola, gymnasium universitet och näringsliv bör främjas och ges hög prioritet. Förvaltningen delar denna uppfattning.
Perspektivet grund- och gymnasieskolors attraktivitet i Kistaområdet är inte framträdande i visionen/strategin. Antal skolungdomar som väljer att gå i skola i Kista ”backas inte upp” av en tydlig vision för en ökad attraktivitet avseende grund- och gymnasieskolor i området.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med grundskole- och gymnasieavdelningarna.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsledningskontoret som svar på remiss om ”Framtidsbild för Kista Science City. Uppdatering av visionen för de kommande tio åren”
2. Omedelbar justering
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-29. Dnr 12-333/670.
Utbildningsförvaltningen timförhyr idrottshallar av idrottsförvaltningen i den mån skolorna inte har tillgång till egna hallar. Ersättningen till idrottsförvaltningen regleras genom en särskild skoltaxa. Taxan tillämpas även vid uthyrning till fristående skolor.
I kommunfullmäktiges budget för 2012 har idrottsnämnden fått i uppdrag att till halvårsskiftet ta fram ett taxeförslag där timtaxan för upplåtelse av idrottshallar under skoltid justeras till att motsvara faktisk självkostnad. Intäkter för självkostnad skolidrottshallar har i kommunfullmäktiges budget ökat med 15 mnkr. Taxeförändringar föreslås även vad gäller fotbollsplaner och kompletterande avgifter för personalkostnader med mer. Taxan ska fastställas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har remitterat idrottsnämndens taxeförslag till utbildningsnämnden.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen. Kompletterande uppgifter har inhämtats från idrottsförvaltningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Yrkande
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) och ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag.
Att avstyrka förslaget om ändrade taxor för planhyror 2012
Att i samråd med idrottsförvaltningen göra en utförligare konsekvensanalys av vilka effekter olika nivåer på hyreshöjningar skulle få.
Att därutöver anföra
Förvaltningen anser att taxan för idrottshallar kan allt ifrån dubbleras till att närmare fyrdubblas beroende på hallens storlek. Förvaltningen medger att detta absolut kan innebära att skolor minskar använde av idrottshallar, men att detta inte är något problem eftersom efterfrågan på halltid ändå är så stor. Idrottsförvaltningen är osäker på vilka intäktsökningar detta verkligen eftersom en höjd taxa kan minska efterfrågan, men utbildningsförvaltningen avvisar detta resonemang. Förvaltningens sätt att resonera har mer med principskäl att göra – en subventionering av idrottshallar ”leder till för hög efterfrågan på halltider från såväl kommunala som fristående skolor” – än en faktisk analys av det förväntade utfallet.
Vi ansluter oss istället till den oro som idrottsförvaltningen ger uttryck för – vi kan inte ansluta oss till detta förslag utan vare sig en helhetsanalys av de ekonomiska konsekvenserna eller av hur det här kommer att påverka idrottsämnet i skolan och hur det påverkar elevernas idrott och kondition. Stadens målsättning bör vara att värna idrotten i skolan och se till elevernas hälsa i första hand. Den utredning kring hanteringen av skolors lokalhyror och hur de ekonomiska incitamenten kan stärkas för effektivt lokalutnyttjande som just nu pågår är inte heller klar, vilket också det talar starkt emot att tillstyrka förslaget. Låt oss först skaffa oss den kunskap vi redan beslutat om att inhämta, och analysera hur detta påverkar elevernas hälsa – sedan fattar vi beslut.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-02. Dnr 2012-200/698.
Jan Valeskog (S) har i en motion till kommunstyrelsen föreslagit att staden beslutar att hos regeringen kräva att all personal som har ett eget ansvar för barn på skolorna, även fritidspedagogerna, ges möjlighet att få en ändamålsenlig behörighet och legitimation.
Enligt skollagen (2010:800) med tillhörande förordning om behörighet för lärare (SFS 2011:326) är fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare undantagna från kravet på legitimation. Dock gäller behörighetskrav, enligt samma förordning, för såväl fritidspedagoger som modersmålslärare och yrkeslärare.
Utbildningsförvaltningen följer gällande lagstiftning.
Utbildningsförvaltningens ledningsstab har berett ärendet i samverkan med grundskoleavdelningen och personalavdelningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på motionen.
Ledamoten Måns Almqvist (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Att delvis tillstyrka förvaltningens förslag till beslut
Att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen
Fritidspedagogernas arbete är av utomordentligt stor vikt för såväl elevernas trygghet som deras kunskapsutveckling. Vi är övertygade om att det skulle stärka fritidspedagogernas status och arbetsvillkor om samtliga fritidspedagoger ges möjlighet att ansöka om legitimation. Frågan analyserades alltför översiktligt i den proposition som låg till grund för riksdagens senaste beslut och Stockholm bör gå före genom att verka för en förändring.
Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag
att därutöver anföra:
Vi stödjer den grundläggande idén om lärarlegitimationer. Dock finns skäl att rikta allvarlig kritik mot det sätt som regeringen och Skolverket hittills handlagt reformen. Efter drygt ett halvt års arbete har Skolverket bara hunnit utfärda ett par procent av alla legitimationer det var tänkt. Regeringens första reaktion på detta, att i praktiken föreslå att hela reformen skjuts upp på obestämd framtid, gjorde det ännu svårare att känna förtroende för handläggningen. En sådan inställning är inte minst olämplig eftersom så mycket annat är knutet till legitimationsreformen, som betygssättning och introduktionsår.
Vi tycker förslaget om att fler personalgrupper skulle kunna legitimeras är intressant och något som i framtiden noga bör övervägas. Fritidspedagogerna och betydelsen av deras verksamhet är något Vänsterpartiet aktualiserat i 2011 års budgetförslag såväl i Stockholms stad som i riksdagen. Mot bakgrund av att legitimationsreformen hittills är ytterst illa skött av regeringen vill vi dock inte nu göra nya, komplicerande, tillägg. För att få till snabbast möjliga lösning bör vi istället behålla den ursprungliga reformen i fokus och utkräva ansvar av de två parter som är ansvariga för dess planering och genomförande, nämligen regeringen och Skolverket.
___________
Svar på skrivelse från Jan Valeskog (S)
Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-16 . Dnr 12-411/507.
Förvaltningen har genom en skrivelse från Jan Valeskog (S) till utbildningsnämnden 2012-02-09 ombetts att analysera Skolverkets statistik avseende barngruppernas storlek och då särskilt mellan åren 2008 och 2009. Förvaltningen bedömer att Skolverkets statistik är tillförlitlig och att minskningen av barngruppens storlek med största sannolikhet beror på en omstrukturering inom stadsdelsnämndernas förskoleverksamhet.
Ärendet är framtaget av tillhandahållaravdelningen.
Vi tackar förvaltningen för arbetet med att ta fram svar på våra frågor. Vi noterar särskilt förvaltningens bedömning att den förändring som Skolverkets statistik ger vid handen skett genom olika former av omorganisationer, inte genom kvalitetsförstärkningar i form av ökad personaltäthet eller någon tydlig ökning av nyetablerade förskolor.
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-07. Dnr 11-400/6763.
Utbildningsförvaltningen anser att det är omöjligt att fastslå att en inspektion i sig leder till att en skola utvecklas. De flesta skolor genomför kontinuerligt utvecklingsinsatser på eget initiativ; många av skolorna omfattas dessutom av externa insatser såsom inspektion. I de fall som det går att konstatera att skolorna verkligen har utvecklats positivt är det svårt att härleda vilka av de insatta insatserna som har bidragit till utvecklingen, och i vilken utsträckning.
Förvaltningens uppfattning är att inspektionen har varit en av de faktorer som bidragit till skolors utveckling. De utvärderingar som genomförts med skolornas rektorer tyder på att inspektionerna har varit värdefulla ut ett utvecklingsperspektiv. Men, bland annat beroende på att en majoritet av skolorna har inspekterats under de aktuella åren, är det dock mycket vanskligt att fastställa i vilken grad just inspektionerna har bidragit till en skolas utveckling.
Förvaltningen har genomfört en kartläggning av alla inspekterade skolor med årskurs 9 under den aktuella perioden. Det är svårt att ur resultatredovisningen utläsa effekter från inspektionen.
Detta ärende har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt betygsutvecklingen 2005- 2011 för Stockholms skolor. I sammanställningen redovisas resultat från årskurs 9 i form av meritvärde, godkänt i alla ämnen och behörighet till gymnasieskola. Detta har räknats ihop till ett kunskapsindex. Med bas i vårterminen 2005 har kunskapsindexet förbättrats från 100,0 till 103,4. Det är glädjande att resultaten för Stockholms skolor har förbättrats och går i rätt riktning.
Sedan skrivelsen lades har stadens inspektörer fått ett delvis annorlunda uppdrag där det formativa bidraget till den enskilda skolans utveckling är mer framstående. Detta är väldigt positivt. Det är också positivt att förvaltningen menar att den egna inspektionen har bidragit till en god utveckling på skolorna, även om det inte, i den jämförelse som gjorts, finns några tecken på att de skolor som haft besök av stadens inspektörer också har haft en bättre måluppfyllelse som en konsekvens av detta. Det visar sig att det är svårt att härleda inspektionens effekter. Det, menar vi, är ändå ett tecken på vilka typer av insatser som ger kvalitetsförbättringar.
I ärendet redovisas betygsutveckling som den enda indikatorn på måluppfyllelse, vilket är förståeligt i jämförelsesynpunkt. Men det är inte säkert att det är i betygsutvecklingen som den kvalitativa utvecklingen på skolors verksamhet och lärandeuppdraget bäst kan identifieras. Om detta avser Miljöpartiet återkomma framöver.
Även om den inspektion som avses i skrivelsen idag genomgått en rejäl förändring är frågan om effekter av inspektion och hur förvaltningen går till väga i sina analyser intressant.
Vi kan instämma i att med den metod som valts för analysen är det inte möjligt att påvisa några tydliga effekter av den kommunala skolinspektionen. Vi ställer oss dock frågande inför dels hur metoden valts och tillämpats, dels en del av resonemangen i svaret på skrivelsen.
Metoden innebär att gruppen inspekterade skolor, som är ca hälften av grundskolorna och en klar majoritet av gymnasieskolorna, jämförs med ett genomsnitt för samtliga skolor. De inspekterade skolorna finns därmed med i bägge grupperna. Att några tydliga skillnader inte går att utläsa med en sådan metod är knappast överraskande. Vi instämmer inte i att det analytiska problemet skulle vara att skolinspektionen omfattat så många skolor. I själva verket är det en fördel. Detta för att vara säker på att eventuella effekter inte i själva verket skulle bero på slumpen, eller högst lokala omständigheter. Problemet ligger snarare i valet av analytisk metod och frånvaron av en relevant kontrollgrupp att jämföra med.
Förvaltningen skriver även om Skolverkets parallella inspektion läsåret 06/07 och det faktum att den genomfördes på alla skolor - vilket skulle göra det svårt att särskilja effekterna av Skolverkets inspektion från effekterna av stadens inspektion. Vi menar att det faktum att den genomfördes på alla skolor och inte bara en viss andel tvärtom underlättar ett sådant särskiljande betydligt.
En del av de andra försvårande omständigheter som tas upp, exempelvis ”ändringar i förutsättningarna på olika sätt”, är knappast något extraordinärt. Snarare är det sådant man normalt kan förväntas hantera vid utvärdering av skolverksamhet i en föränderlig värld. Minst lika viktigt som att konstatera att försvårande omständigheter existerar är att diskutera hur de kan definieras lite mer precist, hur de bör hanteras och vilka utvärderingsmetoder de ger skäl att använda sig av. För den som har ambitionen att förbättra stadens utvärdering av skolverksamheten borde det vara intressanta frågor, alldeles oavsett om den idag aktuella skrivelsen tappat sin aktualitet.
Svar på remiss från Skolinspektionen
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-04-01. Dnr 12-454/2367.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat totalt 36 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och grundsärskolor från och med läsåret 2013/2014. Av dessa ansökningar avser 6 grundsärskola.
Förvaltningen bedömer att det inte går att påvisa att årets ansökningar medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning. Den prognostiserade befolkningsökningen under perioden fram till år 2020 innebär en kraftig elevökning och hög efterfrågan på grundskoleplatser i flera områden i staden. För att möta den kommande efterfrågan förutsätts en nyetablering av fristående grundskolor och fritidshem. I innerstadsområdena och vissa förortsområden är de kommunala skolornas kapacitetsutnyttjande nu och de närmsta åren högt.
Ärende har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med förvaltningens grundskoleavdelning och administrativa avdelning.
att i huvudsak tillstyrka förvaltningens förslag till yttrande
att avstyrka fortsatt etablering eller utökning av fristående skolor i områdena Akalla, Husby, Rinkeby, Tensta och Rågsved
att därutöver anföra följande
Som väl framgår av ärendet kommer det få mycket allvarliga konsekvenser om ytterligare fristående skolor etableras i ovanstående områden. Detta bör också tydligt framföras till Skolinspektionen. I flera av dessa områden planeras eller genomförs nedläggningar av kommunala skolor med hänvisning till sviktande elevunderlag i områdena. Att staden skulle tillstyrka etablering eller utökning av fristående skolor samtidigt som man avvecklar egen verksamhet – i vissa fall skolenheter som påkostats en omfattande upprustning under senare tid – skulle i klartext innebära att staden ser ett behov av fler/större skolor i området, men att staden föredrar att detta sker i fristående regi. En sådan hållning kan bara förstås av rent principiella ideologiska skäl, inte av hänsyn till elever eller skattebetalare.
Mån Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
I Sverige har ett av världens mest generösa friskolesystem byggts upp i kombination med ett minimum av utvärdering och kontroll. Med det regelverk för de fristående skolorna som gäller idag har kommunerna ytterst lite att säga till om. I stort sett är rollen begränsad till att betala för det hela, med skattemedel.
Vi har tidigare i utbildningsnämnden tagit upp vår kritik mot den ytterst knapphändiga pedagogiska utvärderingen av olika friskolekoncept. Dagens ärende gäller dock inte detta utan om det går att påvisa att årets ansökningar av fristående etableringar var för sig medför negativa konsekvenser för stadens skolväsende. Vi oroas av de många negativa effekter vi själva kan se, liksom de som förvaltningen noga redogör för i ärendet. Att dessa skäl i de flesta fall inte räcker för att uppnå det som i lagens mening krävs för att hindra en etablering är varken överraskande eller ett område där vi kan ifrågasätta förvaltningens bedömning.
Att kommuner med ansvar för det lokala skolväsendet i praktiken har större inflytande över etableringen av pressbyråkiosker och restauranger, än etableringen av skolor är tyvärr en kritik vi ständigt får återkomma till.
För oss gröna är fristående skolor ett välkommet inslag i Stockholm stads skolväsende. Både för att de levererar bra verksamhet men också för att de tillför värden som den kommunala skolan inte gör.
Samtidigt vill vi trycka på behovet av en stor och välfungerande kommunal skola. Det är i denna mångfald av alternativ som vi bäst kan utveckla Stockholms skolor, och därför måste staden tydligt visa att vi satsar på och utvecklar de skolor som drivs i egenregi. Om staden ska kunna leva upp till devisen “en skola i världsklass” finns det inga genvägar och vi måste våga lyfta på varje sten. När antalet elever i grundskoleålder ökar under de kommande åren vill vi säkerställa att varje elev får en fullgod utbildning där driftsformen bidrar till olikheter men där kvaliteten är god överallt. Därför är det viktigt att de aktörer som ansöker om att starta upp fristående skolor har förutsättningar att bedriva långsiktigt kvalitativ verksamhet. Kommunens yttrande i tillståndsgivningen är viktig och bra, men idag saknas information för att göra en tillräckligt tydlig bedömning från kommunens håll. Det är välkommet att lokalfrågan skärpts i ansökningsfasen för nya fristående skolor, men mer information om var i kommunen etableringen ska ske är nödvändigt för att kunna göra en rimlig bedömning. De utmaningar som stadens verksamheter i egenregi har med att hitta ändamålsenliga lokaler måste rimligtvis vara ännu större för nya fristående aktörer. Ansökningarna för att starta upp fler fristående skolor behöver bli mer heltäckande. Väldigt få som får tillstånd startar till slut verksamheten, vilket skapar onödiga hinder i kommunens planerande. Det spelar stor roll om en ny aktör startar, exempelvis i söderort eller västerort. En fungerande mångfald är bra på skolområdet, det gör också den kommunala skolan bättre. Skolinspektionen behöver däremot ta i beaktande att antalet elever i gymnasieskolan minskar. Samtidigt ökar antalet elever i de lägre årskurserna i grundskolan. Detta är viktigt att ta i beaktande vid tillståndsgivning.
Vi vill uttrycka vikten av att det finns bra gymnasieskolor i stadens alla delar. Etablering av fristående pedagogiska verksamheter får inte bli en ursäkt för staden att inte satsa på den kommunala gymnasiala verksamheten. Särskilt viktigt är det att beakta att flest ansökningar för nya gymnasieskolor gäller natur- och samhällsprogrammen där överetableringen redan är stor.
När allt fler aktörer kommer in är det också viktigt att staden gör en uppföljning av hur skolorna följer den gemensamma överenskommelsen mellan Friskolornas riksförbund och SKL om marknadsföring gentemot elever.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-04-01. Dnr 12-455/2368.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat totalt 41 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola, varav sex ansökningar avseende gymnasiesärskolan, från och med läsåret 2013/2014 i Stockholms stad och län. Av de 24 ansökningar i länet som gäller att starta en ny skola vill 14 sökanden etablera sig i Stockholms stad. I Stockholms stad har 9 skolor ansökt om att få utöka sin befintliga verksamhet och i länet 8 skolor.
Förvaltningens bedömning är att det utifrån föreliggande remissunderlag inte går att påvisa att årets ansökningar om etablering av fristående gymnasieskolor var för sig medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning.
Ärendet har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med ledningsstaben.
att avstyrka flertalet av ansökningarna om etablering av fristående gymnasiesärskolor och gymnasieskolor, i enlighet med utbildningsförvaltningens redovisning
Mot bakgrund av det kraftigt minskade elevantalet till länets gymnasieskolor åren framöver kommer en nyetablering enligt ansökningarna få mycket allvarliga konsekvenser. Det gäller framförallt flera kommuner i Stockholms län men även i Stockholms stad.
1. Utbildningsnämnden fastställer underlaget till budget för 2013 med inriktning 2014-2015. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Utbildningsnämnden godkänner inriktningsförslag avseende ny-, om- och tillbyggnadsåtgärder vid Rödabergsskolan och vid Herrängens skola. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag till genomförandebeslut.
3. Utbildningsnämnden godkänner redovisningen av uppdraget att pröva om kostnaden för grundskoletablering vid före detta Sveaplans gymnasium kan komma ner till en rimlig nivå samt alternativt pröva om en markanvisning för en helt ny skola är ett bättre alternativ för staden. Redovisningen översänds till kommunstyrelsens ekonomiutskott.
4. Utbildningsnämnden godkänner anmälan av förändrade förutsättningarna för Sandåkraskolans utbyggnad.
5. Nämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att utvärdera de pedagogiska effekterna av införandet av det gemensamma IT-systemet.
6. Beslutet justeras omedelbart.
Nämnden anför därutöver
Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat i skolan. Det är av hög vikt att Stockholm har tillräckligt med kompetenta och behöriga lärare de kommande åren, då en stor expansion av grundskolan är att vänta. Det finns även ett stort behov av ökad rekrytering av förskollärare.
Det är viktigt att premiera skickliga lärare och att koppla lön till måluppfyllelse. Läraryrket lider av en allt för sammanpressad lönestruktur idag.
I arbetet med att ta fram ett nytt barn- och elevregistreringssystem är det angeläget att säkerställa att detta inte försvårar eller fördyrar samverkan mellan staden och KSL.
Det är viktigt att alla elever lär sig läsa tidigt. Läsförståelse är av hög vikt för kunskapsinhämtning i alla ämnen i skolan. Att eleverna lär sig läsa tidigt gynnar deras fortsatta kunskapsutveckling. Därför uppdras utbildningsförvaltningen att analysera vilka insatser och åtgärder som krävs för att alla elever ska kunna läsa efter första klass. Samtidigt är det viktigt att nuvarande insatser utvärderas och analyseras.
Stockholms stad har sedan ett par år ett gemensamt IT-system som inbegriper hela staden. Det har framkommit kritik mot användarvänligheten för lärare och elever. Stadsledningskontoret kommer att genomföra en övergripande utvärdering men det är viktigt att utvärdering även sker på skolnivå. Därför uppdras utbildningsförvaltningen att genomföra en utvärdering som i huvudsak fokuserar på de pedagogiska effekterna som det gemensamma IT-systemet har fått för skolorna. Resultatet av denna utvärdering ska presenteras under 2012.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-23. Dnr 12-102/2120.
I ärendet redovisas utbildningsnämndens underlag till budget 2013 med inriktning för 2014 och 2015. Under kommunfullmäktiges inriktningsmål redovisas strategiska områden under treårsperioden.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med ledningsstaben och övriga avdelningar.
5. Beslutet justeras omedelbart.
Ordföranden framlade ett för (FP), (M), (C) och (KD) gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) och ledamoten Måns Almqvist (V) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Per Olsson (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag och
Vi hänvisar till Miljöpartiets budget för Stockholm stad och utbildningsnämnden. Förvaltningens underlag innehåller många bra åtgärder och insatser. Vi anser dock att ökat fokus behöver ges enligt nedan.Alla barn har rätt att nå så långt de kan i sin utveckling i skolan. Att utmanas, uppmuntras och tänja sina gränser. Men barn är olika och elever har olika förutsättningar för lärande och studier. Stockholm behöver en trovärdig politik för ökad likvärdighet och barn i behov av särskilt stöd.Det är bra att förvaltningen lyfter den svåra situation vi står inför vad gäller rekrytering av förskolelärare och lärare, och många av de förslag som förs fram är bra. Vi finner det dock märkligt att löneläget för förskolelärare helt osynliggörs i de resonemang som förs. Självklart är även andra åtgärder viktiga, men om vi ska vara en fortsatt konkurrenskraftig arbetsgivare måste vi självklart ha ambitioner även vad gäller löneläget. Detta gäller förskollärare såväl som lärare. Det behövs en politik som vill omsätta de analyser och den kunskap vi har om elevers välbefinnande, särskilt i åk 7-9. Vidare ska Stockholms gymnasieskolor ha en strategi för att alla elever ska fullfölja utbildningen. Det ska finnas ett genomtänkt och dokumenterat arbetssätt för att minska avhoppen och göra det möjligt för alla elever att ta sig igenom gymnasiet. Skolorna ska inte bara kunna svara när enskilda problem uppstår, utan ha en generell, förebyggande och framåtsyftande beredskap.Det är bra att frågan om GS-IT behandlas. Där hade vi dock önskat en tydligare markering från förvaltningen vad gäller såväl vikten av att åtgärda det vi redan vet inte fungerar, men också att förbättra kommunikationen mellan staden och skolorna (och i förlängningen lärarna och andra brukare) vad gäller verksamheten då det uppenbart finns väldigt olika bilder av hur verksamheten fungerar. Det viktigaste är att vi har ett IT-system som fungerar i den pedagogiska verksamheten. En övergripande satsning behöver göras för att förbättra arbets- och lärandemiljön på stadens skolor. Stress, luftkvalitet och buller är fortfarande ett alltför stort problem.
Kärnämnen i skolan ska läras ut på fler språk. Undervisningen fungerar bara om den är begriplig för eleven. En elev som fortfarande håller på att lära sig vardagssvenska kan inte förväntas ta sig till matematik på högstadienivå på svenska. Med undervisning i exempelvis matematik på arabiska stärker vi elevers självkänsla, identitet och förmåga till inlärning. I andra ämnen, bör modersmålslärarnas roll integreras mer.Att tidigt arbeta normkritiskt är viktigt för alla barns lika förutsättningar till utveckling. Stockholm stads skolor ska, i undervisningen ifrågasätta föreställningar om normalitet och avvikelse. Skolan ska tydligare motverka förlegade föreställningar om kön och säkerställa att alla elever, oavsett kön får samma förutsättningar och möjligheter till utveckling.
Jan Valeskog m fl (S) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Jag Valeskog m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Förslaget till beslut ger ett gediget underlag i flera av de frågor som påverkar förutsättningarna för Stockholms skolor de kommande åren. Den mycket bekymmersamma situationen gällande rekrytering av personal i särskilt förskolor och grundskolor understryker behovet av ett offensivt agerande från stadens sida för att stärka personalens arbetsvillkor som ett led i att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Vi hade dock gärna sett mer analys av vilken budgetpåverkan olika välbehövliga insatser för att stärka elevernas kunskapsresultat skulle kunna komma att ha. Mätt i andelen elever som klarar grundskolan presterar skolväsendet i Stockholm allt sämre. Frågan om elevernas kunskapsresultat och utvecklingen av dessa berörs mycket litet i underlaget.
Måns Almvist (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är bra att förvaltningen lyfter den viktiga frågan om framtida rekrytering av lärare och förskollärare. Mycket av det som sägs stämmer väl med de förslag Vänsterpartiet tidigare presenterat. Vi tycker dock att frågan om lärarlönerna är alldeles för kortfattat behandlad. För att lyckas med rekryteringen krävs en mängd åtgärder, men ingen bedömer vi så central just nu som lönefrågan.
Trots mycket tal från den borgerliga majoritetens sida om vikten av att höja lärarlönerna ser resultatet nu ut att bli det motsatta. I Stockholm tenderar det redan låga läraravtalets lönegolv att istället bli ett lönetak. Förra årets lönepåslag på ca en och en halv procent när inflationen låg närmare tre procent innebar i praktiken en reallönesänkning för Stockholms lärare. Om man granskar de borgerligas lönepolitik blir det rimligt att tala om ”lärarsatsningen som försvann”. I Stockholms stad har Vänsterpartiet föreslagit en helt annan prioritering. Vi föreslog i budgeten att kommunalskatten återställs till samma nivå som 2006 och att hälften av de ökade skatteintäkterna, ca en halv miljard, ska användas för en skolsatsning. Tillsammans med de förslag vi lägger i Riksdagen skulle det ge ett lyft som märktes för alla Stockholms lärare. Det vore ett första steg i arbetet att återställa lärarlönernas värde.
Vi hänvisar till Vänsterpartiets förslag till budget för Stockholms stad och utbildningsnämnden samt bifogade sammanfattning av ett antal huvudpunkter.
Jämlika och höga kunskapsresultat är skolans huvuduppgift
Den allvarligaste bristen i skolan är att kunskapsresultaten är för låga och att skillnaderna mellan olika elever och skolor är för stora. Vi ser en pågående kunskapssegregering. Alla insatser i skolan måste syfta till att vända denna utveckling.
Störst betydelse för en förändring har lärarna och kvaliteten på deras undervisning. Skolans rektor är ytterst ansvarig för att alla elever på en skola får undervisning av hög och jämn kvalitet. Forskning har visat att sättet skolorna organiseras på har större betydelse än elevernas sociala bakgrund för skolresultaten och att framgångsrika skolor bygger på en kombination av kunskapsfokus och omsorg om eleverna. Vår utgångspunkt är därför att skolans resultat i första hand förklaras av hur skolan fungerar, inte av olika omgivande faktorer. Det ställer stora krav på skolan, men kräver också att den får verka under rimliga villkor. Det kräver respekt för skolan som institution.
Individualiserad undervisning
Så länge undervisningen ger bra resultat bör ingen ifrågasätta en lärares val av metoder eller undervisningsstil. Om resultaten uteblir krävs dock alltid en professionell dialog om val av metoder. Idag har en trend av individualisering fått stort genomslag i skolan. Den har inneburit en överföring av ansvar från skola och lärare till eleverna själva. Läraren använder mindre tid till gemensam undervisning och eleverna pratar allt mindre inför varandra. Inte minst är detta vanligt inom matematikämnet och i undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Det är också två områden där resultaten är särskilt nedslående. Detta måste förändras. Det krävs en diskussion om hur vi bättre kan tillvarata den resurs som lärarens gemensamma undervisning för hela klassen utgör.
Förskolan viktig för skolresultaten
De flesta av Stockholms förskolor erbjuder idag en trygg verksamhet och en bra omsorg som föräldrarna i stort är nöjda med. Mycket mer kan dock göras för att redan i förskolan stimulera barnens lärande och språkutveckling. Det skulle utjämna skillnader i barnens förutsättningar inför skolstarten och är därför strategiskt för att nå målen i resten av skolan. För att lyckas behövs fler utbildade förskollärare och en mer pedagogiskt inriktad verksamhet. Vi vill därför genomföra en resursförstärkning och prioritera höjd kvalitet i förskolan.
Valfrihet och marknadsanpassning måste ifrågasättasUnder lång tid har skolan marknadsanpassats enligt ett tankesätt som ser skolor som företag och elever och föräldrar som kunder. Vi vänder oss mot detta. Vi verkar för en förändring av kulturen i skolan i riktning mot mer öppenhet och samarbete om resultat och metoder. Skolans kultur behöver med andra ord bli mindre företagsekonomisk och mer akademisk. Vi vänder oss också mot en ensidig betoning av valfrihet i skolan. Tidiga val verkar segregerande. En risk är också att valfriheten blir en frihet att välja bort kurser som känns mödosamma och på så sätt välja bort nödvändiga kunskaper. På så vis kan valfrihet i skolan faktiskt innebära minskad valfrihet efter skolan. Vi bör därför omdefiniera valfrihetsmålet till att istället handla om att ge alla elever så stor valfrihet som möjligt efter genomgången skola. Den största inskränkningen av valfrihet är alla elever som nu lämnar skolan utan godkända betyg. Vi föreslår utredningar av hur skolvalet kan förändras och vill att Stockholm som en stor skolkommun ska höja rösten och protestera mot segregerande inslag i regeringens skolpolitik.
1. Utbildningsnämnden beslutar att inrätta ett branschråd inom grundskolan i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande.
2. Utbildningsdirektören får i uppdrag att fatta nödvändiga beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-22. Dnr 12-015/2717.
Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att inrätta branschråd för dialog och samverkan mellan kommunala och fristående aktörer inom förskola och grundskola. Ett branschråd för grundskolan ska inrättas under våren 2012.
Ärendet har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag
Att även oppositionen genom nämndens vice ordförande också bör ingå i branschrådet
Det är enligt vår uppfattning självklart att även oppositionen skall få en insyn i ett sådant viktigt branschråd som nu föreslås inrättas. Allt annat skulle strida mot kommunallagens intentioner och regler. Men det handlar också på vilka grunder det demokratiska samtalet i Stockholms skolpolitik ska föras. Vår uppfattning är att diskussion och debatt ska kunna föras på så god faktamässig grund som möjligt, eftersom detta gör att besluten blir klokare, dialogen med medborgarna bättre, och att den skolpolitiska debatten i än högre utsträckning kan fokusera på de mest relevanta frågorna. Då är det en förutsättning att representanter för flera olika partier kan delta i den information som ges och de diskussioner som förs i dessa typer av organ.
Det finns flera fördelar med ett branschråd såsom föreslagits av förvaltningen. Själva begreppet ”branschråd” låter dock för oss som en näringslivsjargong som inte passar i skolsammanhang. Skolan är samhällets viktigaste kulturinstitution. Betydelsen av och meningen med den verksamhet som bedrivs där överstiger vida vad som fångas av begreppet bransch. Skolans kultur behöver utvecklas i en mer akademisk, snarare än företagsekonomisk riktning. Det ställer stora krav på skolan, men kräver också att vi visar respekt för skolan som institution. Vi motsätter oss att staden och dess skolborgarråd talar om skolan i termer av en bransch. Ett annat ord, t.ex. samverkansråd vore därför att föredra.
För den som absolut vill sitta i ett branschråd finns goda möjligheter till det inom andra samhällssektorer än forskning, utbildning och kommunal skolförvaltning.
1. Utbildningsnämnden fastställer riktlinjer för måltider inom stadens kommunala grundskolor enligt bilaga 1.
2. Förvaltningen får i uppdrag att ta fram stödmaterial utifrån riktlinjerna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-04-02. Dnr 11-304/9264.
Enligt skollagen ska eleverna erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
Utbildningsförvaltningen föreslår därför att gemensamma riktlinjer för måltidsverksamheten i den kommunala grundskolan fastställs. Riktlinjerna ska gälla både verksamhet i egen regi och upphandlad verksamhet och för samtliga måltider.
Utgångspunkter för riktlinjerna är att
• alla elever ska få en hög kvalitet på skolmåltiderna vad gäller näringsinnehåll, sammansättning, måltidsmiljö, variation och måltidsupplevelse.
• skolmåltiden ska vara en del av utbildningen och bidra till att uppnå målet att eleverna får kunskaper och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen och ledningsstaben.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag, och
Miljöpartiet de gröna tycker det är mycket positivt att förvaltningen nu föreslår gemensamma riktlinjer för skolmåltiderna i Stockholm. Det är mycket positivt att riktlinjerna strävar efter att eleverna ska få kunskaper och förståelse för livsstilens betydelse för den egna hälsan men även för jordens och vår gemensamma miljö. På många sätt påminner dessa riktlinjer om det skolkökslyft som Miljöpartiet länge föreslagit.
Idag vet vi att genom att välja närproducerade råvaror med effektiva transporter så blir utsläppen mindre, genom att äta mindre kött så räcker maten och jordens resurser till fler och genom att välja ekologiska produkter så blir näringsinnehållet högre. När det gäller mat så ger kunskap och medvetna val resultat.
I skolan är det också av stor vikt att se individerna i sammanhanget. Det handlar om skolelever som med god mat orkar prestera mer och mår bättre, men också om personalen i skolköken, som är viktiga både för matens kvalitet men också just för att de är vuxna, närvarande i våra skolelevers vardag. Anna- Stina i matbespisningen kan ha en minst lika viktig roll för våra skolelever som en skolkurator. Känner hon att hennes arbete är viktigt är det positivt för skol- och lärandemiljön.
Med utgångspunkt i detta vill vi från Miljöpartiet betona två konkreta förbättringsområden:
Av 143 kommunala grundskolekök bör fler än 81 stycken vara tillagningskök. (62 stycken är idag så kallade mottagningskök). I de nu utarbetade riktlinjerna betonas just att det ska vara så kort tid som möjligt mellan tillagning och servering för att bevara näringsinnehåll och god smak, och då borde det vara en naturlig slutledning att sträva efter att så många skolor som möjligt ska ha ett eget tillagningskök och alltså laga maten på plats. Är personalen i dessa kök dessutom anställda direkt av skolan är det vår uppfattning att det är lättare för den enskilda skolan att påverka maten som serveras, vilket är positivt ur en demokratisk synvinkel.
Stadens mål är att andelen ekologiska livsmedel staden köper in ska uppgå till minst 25 %. Detta ser vi dock i de årliga verksamhetsberättelserna att staden inte lyckas med. Här behöver staden vidta åtgärder och vara tydligare. Miljöpartiet har högre ambitioner än majoriteten på miljöområdet och vi vill att andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till 40 %.
I förslagen till riktlinjer omnämns även skolkafeteriorna, och det är positivt. En diskussion ska förstås finnas kring sortiment och kvalitet även där! Med utgångspunkt från presenterade riktlinjer och den fina ambitionshöjningen avseende skolmaten borde även en naturlig slutledning vara att ämna frångå den förlegade köttnormen i våra skolor. När riktlinjerna mycket riktigt påpekar att det alltid ska finnas ett vegetariskt alternativ vill vi ifrågasätta det självklara i att det alltid måste finnas ett köttalternativ.
Skolmaten är en viktig del av elevernas skoldag och ska vara näringsriktig och god. Att skolmaten håller hög kvalitet är en förutsättning för att eleverna ska orka lära sig under hela dagen. Vi välkomnar att riktlinjerna fastställer en kvalitet som är likvärdig över staden, samt gäller både kommunalt drivna kök och skolor som har externa måltidsentreprenörer. När maten är god och näringsriktig, samt väl serverad i en trevlig miljö, minskar risken för att rester slängs, vilket är bra för såväl ekonomi som miljö. Att skolan presenterar maten och insamling av matavfall till biogas finns det också en pedagogisk poäng med.
1. Det reviderade stödmaterialet för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsförvaltningarnas verksamheter och skolan godkänns.
2. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen ges tillsammans i uppdrag att kontinuerligt uppdatera stödmaterialet.
3. Godkänna stödmaterialet som svar på skrivelse till utbildningsnämnden och socialnämnden ”Alla barn har rätt att gå i skolan” (dnr SoN 1.6-0197/2011, dnr UtbN 11-003/3576) från Anna König Jerlemyr (M), Patrik Silverudd (FP), Stina Bengtsson (C) och Ewa Samuelsson (KD) respektive Lotta Edholm (FP), Johanna Sjö (M), Tobias Gillberg (C) och Erika Svanström (MP).
4. Nämnden uppdrar åt utbildningsförvaltningen att tillse att samverkansöverkommelser upprättas senast vid årsskiftet 2012/2013 mellan Stockholm stads alla grund- och gymnasieskolor samt socialtjänsten i respektive stadsdel,
samt att i dialog med fristående skolor verka för att dessa ingår samverkansöverenskommelser med socialtjänsten i respektive stadsdel.
Skolan är i många fall den enda platsen där utsatta barn får hjälp och stöd. Att samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar är grundläggande för att alla barn ska få den hjälp och stöd de behöver.
Det reviderade stödmaterialet för samverkan och ansvarsfördelning är ett bra stöd till skola och socialtjänst för att se hur stadens riktlinjer ska implementeras i deras verksamhet. Stödmaterialet visar på de områden där barn behöver stöd och där en samverkan mellan skola och socialtjänst är av yttersta vikt. Särskild betydelse bör fästas vid rutiner för att fråga vårdnadshavare om sekretessen mot skolan kan lyftas för att möjliggöra ett öppnare samarbete.
Det är viktigt att de samverkansöverkommelser som kommunfullmäktige bestämt ska upprättas direkt mellan skolorna och socialtjänsten skapas. En direktkontakt och ett väl upparbetat samarbete mellan de individuella skolorna och socialtjänsten är viktigt för att barn som är utsatta eller på annat sätt far illa på bästa sätt ska få hjälp. Utbildningsförvaltningen uppdras därför att tillse att samverkansöverkommelser upprättas senast vid årsskiftet 2012/2013 mellan Stockholm stads alla grund- och gymnasieskolor samt socialtjänsten i respektive stadsdel, samt i dialog med fristående skolor verka för att dessa ingår samverkansöverkommelser med socialtjänsten i respektive stadsdel.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-26. Dnr 11-003/3576.
Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har tillsammans reviderat det stödmaterial för samverkan och ansvarsfördelning mellan stadsdelsnämndernas verksamheter och skolan som beslutades av utbildningsnämnden 2010-09-23 respektive socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden 2010-09-28. Stödmaterialet innehåller avsnitt som ingår i de samverkansområden som respektive stadsdels-förvaltning och skolor tecknar överenskommelser om enligt ”Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa” (kommunfullmäktige 2010-06-21).
Förvaltningarna har reviderat materialet utifrån den nya skollagen som infördes 1 juli 2011, nya kursplaner samt utifrån inkomna synpunkter med önskemål om förtydliganden. Stödmaterialet inleds med ett avsnitt om alla barns rätt att gå i skolan. De avsnitt som framför allt har kompletterats/förtydligats är avsnitten om när barn/ungdomar placeras eller får insatser utanför hemmet, om elevers frånvaro, om sekretess och samtycke. Stadsdelsförvaltningarnas respektive skolans uppdrag och ansvar har förtydligats liksom vissa avsnitt som gäller kostnads- och ansvarsfördelning.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningen, ledningsstaben, tillsammans med strategiska enheten vid avdelningen för stadsövergripande sociala frågor vid socialförvaltningen.
En arbetsgrupp med representanter från de bägge förvaltningarna samt två stadsdelsförvaltningar har arbetat med att revidera materialet. Referensgrupper med representanter för olika yrkesgrupper inom socialtjänst och skola har bistått arbetsgruppen.
Samtliga stadsdelsförvaltningar har genom en tjänstemannaremiss fått möjlighet att komma med ytterligare synpunkter. Förslaget har även varit på tjänstemannaremiss inom utbildningsförvaltningen.
Juridiska avdelningen har granskat förslaget till stödmaterial.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S), ledamoten Per Olsson (MP) och ledamoten Måns Almqvist (V) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Jan Valeskog m fl (S), Per Olsson m fl (MP) och Måns Almqvist (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Det är mycket positivt att ett sådant material äntligen tas fram mot bakgrund av den usla samverkan som finns mellan stadsdelsnämnderna och skolor i många stadsdelar. Det är helt nödvändigt att samverkan och samarbetet förbättras, inte minst för de tusentals barn med svåra hemförhållanden, hög frånvaro, mm.
På detta område har centraliseringen av skolverksamheten till en stor utbildningsförvaltning blivit mycket kostsam för Stockholms utsatta barn.
Behovet av en fungerande samverkan mellan stadsdelsnämnderna och skolan och en tydlig ansvarsfördelning har varit stort, alltför länge. Det är därför ett framsteg att det finns dokumenterat hur arbetet kring eleverna ska gå till. Materialet bör kunna användas för alla som ett stöd i att utveckla samarbetet. Men det allra viktigaste för alla inblandade är vad som faktiskt görs och hur det görs. Det räcker inte med ett väl genomtänkt dokument. Vi ser att det behövs fortbildningsinsatser för de som ska se till att samarbetet fungera, både i ledning och bland personal som arbetar i skolor och i stadsdelsnämnder.
Ett välkänt problem bland föräldrar som märker att deras barn får svårigheter i skolan är att de upplever att de inte blir lyssnade på. Rektor, som inte bara har ansvar för att eleverna får vad de behöver, utan också för att budgeten går ihop, kan av sparsamhetskäl vara ovillig att utreda elevens behov av särskilt stöd. Rektorns ansvar är tydligt i skollagen, men vad händer när rektorn inte tar sitt ansvar? Vart kan föräldrar som upplever att deras barns behov inte uppmärksammas i skolan vända sig? Vart kan elever som upplever att de inte får den hjälp och det stöd de behöver vända sig? I materialet kan man utläsa att förvaltningarna förutsätter att åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas. Det kan vara en fördel om det även finns uttryckt i texten.
Vi gläds åt att ett material vi länge efterfrågat nu tagits fram. En ändring som främst är av språklig karaktär behöver göras. I det som sägs angående ”åtgärdstrappa/process” (s.11) vid ogiltig frånvaro har skyldigheten att göra anmälningar till socialtjänsten lagts in i en kronologisk lista med successivt upptrappade insatser. Denna placering av en generell princip och skyldighet är mindre bra. En anmälan måste tvärtom göras omedelbart när kriterierna för den anses uppfyllda. Denna skyldighet bör inte sammanblandas med andra åtgärder eller sanktioner. Det finns heller ingenting i texten i övrigt som ger något stöd för dess placering, i relation till de övriga åtgärderna.
1. Stockholms skolors ungdomsmottagning har lördagsöppet som försöksverksamhet under 16 månader.
2. Tillkommande kostnader för kurator under försöksperioden finansieras inom utbildningsnämndens budget.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-28. Dnr 12-511/3845.
Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i sin budget för 2012 om en försöksverksamhet med lördagsöppen ungdomsmottagning för att ytterligare öka tillgängligheten till mottagningarna.
Stockholms läns landsting ersätter Stockholms stad för anställning av barnmorska i den lördagsöppna verksamheten med 500000 kronor per år.
En ungdomsmottagning förutsätter tillgång till kurator. För kurators insatser ansvarar kommunen. Kostnaderna för kurator under lördagsöppet uppskattas till 250000 kronor för hela försöksperioden (16 månader).
Ärendet har handlagts inom utbildningsförvaltningens ledningsstab i samverkan med Stockholms skolors ungdomsmottagning.
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden ger förvaltningen uppdrag att teckna avtal med serviceförvaltningen angående kontaktcentertjänster med innebörd att serviceförvaltningens kontaktcenter, KC, från den 1 oktober 2012 blir ”första instans” för alla medborgarfrågor till central förvaltning.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-27. Dnr 12-126/3227.
Ett led i arbetet med att förbättra utbildningens tillgänglighet och service för medborgarna är att i högre utsträckning använda serviceförvaltningens kontaktcentertjänster. Förvaltningen bör vidta åtgärder för att göra KC till ”första instans” för alla medborgarfrågor och ingå avtal med serviceförvaltningen med motsvarande innehåll.
Ärendet har beretts i ledningsstaben i samverkan med främst grundskole-, gymnasie- och tillhandahållaravdelningarna.
Ändringar i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-29. Dnr 12-013/876.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen.
Tjänsteutlåtandet innehåller förslag till ändring och tillägg i delegationsordningen för utbildningsnämnden. I punkt 1202 föreslås en ändring till rektor av ansvaret enligt livsmedelslagstiftningen när det gäller skolmåltidsverksamheten. I en ny punkt 621 föreslås att rektor ansvarar för att skolmåltiderna är näringsriktiga.
I en ny punkt 754 föreslås rektor ansvara för samråd med juridisk eller fysisk person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen, innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning placeras på arbetsplatsen. I punkt 755 föreslås rektor som delegat vid tecknande av utbildningskontrakt med företrädare för den eller de arbetsplatser där elev gör sin utbildning vid gymnasial lärlingsutbildning.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med administrativa avdelningen och stadsledningskontorets juridiska avdelning.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar att
ändringar i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Utbildningsnämnden godkänner förslaget till elektronisk distribution av handlingar till utbildningsnämnden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-02-13. Dnr 11-014/414.
Utbildningsnämndens ledamöter och ersättare har hittills fått nämndhandlingarna hemskickade i pappersformat. I avvaktan att staden upphandlat ett nytt digitalt ärende- och dokumenthanteringssystem, där även distribution av handlingar till nämnder och styrelser ingår, föreslår förvaltningen en tillfällig lösning som stadsledningskontoret tagit fram – tjänsten Insyn Stockholm för iPad. De ledamöter som önskar handlingarna elektroniskt erbjuds läsplattor med applikationen Insyn Stockholm för nedladdning av nämndhandlingar från Insyn.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med tillhandahållaravdelningen, IT-enhet.
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det finns stora vinster i att övergå till digital distribution av nämndens handlingar. Det är viktigt att utbildningsförvaltningen arbetar för att även omfattande handlingar och sekretessbelagda handlingar ska gå att distribuera digitalt på ett tillfredsställande och säkert sätt i framtiden.
Nämnden godkänner att gruppledarna utser högst sju ledamöter totalt från nämnden att delta i Stockholm Summit.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-22. Dnr 12-006/2718
Stockholm Summit anordnas för tredje och sista gången den 28-30 maj 2012. Summit samlar skolchefer, forskare och andra från hela världen att träffas i Stockholm och diskutera och lära av varandra. Summit erbjuder en unik möjlighet att reflektera över skolledarrollen mellan politiska beslut och pedagogiskt arbete.
Ledamöter från utbildningsnämnden erbjuds att delta i Stockholm Summit och gruppledarna utser högst sju deltagare totalt från nämnden.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-03-30. Dnr 10-214/1515.
Utbildningsnämnden har mottagit en skrivelse från Roger Mogert (S), Per Olsson (MP) och Inger Stark (V) angående personalneddragningar inom särskolan.
Sedan 2007 har grundskoleavdelningen arbetar för en effektivare organisation av grundsärskolan med till exempel färre externa lokaler för skolformen. Som ytterligare en effekt av detta, förutom den att särskolan och eleverna inkluderas i grundskolan, har behovet av personal i många fall minskat.
Utbildningsförvaltningen anser inte att minskningen av personal påverkat kvaliteten inom särskolan. Tvärtom konstaterar förvaltningen att personalanpassningar i vissa fall har inneburit en höjning av kvaliteten för elever mottagna i grundsärskolan. Fokus har riktats mot kunskapsuppdraget.
Utbildningsförvaltningen fortsätter i samverkan med skolorna att arbeta med att höja kvaliteten i särskolan genom att rikta fokus mot kunskapsuppdraget.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
Jan Valeskog m fl (S) och Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Förvaltningen anger att var tionde tjänst försvunnit inom särskolan de senaste åren. Enligt svar på en tidigare skrivelse har detta inneburit att personaltätheten minskat med drygt tio procent – det handlar alltså inte om att personalminskningen motsvarar en motsvarande minskning av antalet elever. Detta ska dock enligt förvaltningen inte ha ledat till några kvalitetssänkningar, utan att det ”i vissa fall har inneburit en höjning av kvaliteten för de elever som följer grundsärskolans kursplaner”. Hur man kommit till denna slutsats av hur kvaliteten utvecklats får vi dock inte veta svaret på, varför vi inte heller kan ta ställning till bedömningen.
Även om merparten av de anställda som inte längre arbetar i särskolan på grund av nedskärningarna inte varit lärare, påverkar det lärarnas arbetssituation och förutsättningar att ge de här eleverna stöd. Just den här gruppen av elever kan också ha ett större behov och stöd av närvarande vuxna i sin skolsituation även om dessa inte alltid är lärare. Frågan om vilket arbete som hade kunnat utföras och vilka mål som hade varit möjliga att uppnå för de här eleverna om den kraftiga personalneddragningen inte ägt rum hänger därför fortfarande i luften.
Lindeparkens gymnasiesärskola flyttas temporärt inför höstterminen 2012 till byggnaden Skärholmens gymnasium.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-04-03. Dnr 12-324/4101.
Dålig arbetsmiljö för elever och personal i skolhuset Lindeparken gör att en temporär flytt av verksamheten är nödvändig. Det finns sedan tidigare förelägganden från arbetsmiljöverket kring ventilationen.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samverkan med lokalenheten och ledningsstaben.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande:
Förslag till åtgärder utifrån utredningen
Nämnden godkänner för egen del utredningen och överlämnar den till kommunfullmäktige för beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från2012-03-21. Dnr 11-410/9234.
Barn med grav språkstörning är i behov av en förskola där möjlighet till språkträning och behandling är integrerad i den pedagogiska verksamheten. Det finns behov av fler platser i Stockholm Stad. En ny verksamhet föreslås förläggas i västra Stockholm eftersom befintliga platser finns på Södermalm i språkförskolan Bamse.
Språkförskolan föreslås få sin placering vid Brommaplan som en integrerad avdelning i förskolan Marklandsbacken. Språkförskolans verksamhet kommer att bedrivas i nära samverkan med landstinget. Gruppstorleken är initialt 8 barn med möjlighet att utöka om behovet inte täcks. Språkförskolans bemanning föreslås vara tre förskollärare på heltid, till verksamheten knyts logoped. Den pedagogiska verksamheten är kommunens ansvar och landstinget ansvarar för logopedinsatser. Kostnaderna för verksamheten beräknas till 2,8 mnkr årligen. Förutom den årliga kostnaden bör det till språkförskolan utgå motsvarande stimulansbidrag, 800 000 kr, som finns för nystart av förskoleavdelningar. Verksamheten beräknas starta höstterminen 2013.
Ärendet är berett inom tillhandahållaravdelningen. Bromma stadsdelsnämnd kommer på nämndmöte 2012-04-19 att behandla ett motsvarande ärende.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar för egen del godkänna utredningen och överlämna den till kommunfullmäktige för beslut.
Ordförande Lotta Edholm (FP) överlämnade en skrivelse till nämnden om inriktning för S:t Örjans skolor. Dnr 12-414/5152.
Skrivelser överlämnades till förvaltningen för beredning.
Ledamoten Linda Nordlund (FP) frågade när förvaltningen kommer med riktlinjer för kameraövervakning i skolor med tanke på Högsta domstolens beslut i frågan, Förvaltningens tjänsteutlåtande behandlas i nämndens juni sammanträde enligt förvaltningschefen.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) efterfrågade svar på sin skrivelse om skolornas IT-kostnader. Ärendet kommer före sommaren enligt förvaltningschefen.
_____