Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-11-29
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och ledamot Birgitta Lanér (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-12-13.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-10-25 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
__________
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 20 och 27 november 2012 som blivit vederbörligen justerade, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
___________
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 8 november 2012.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2012-10-05 - 2012-11-08 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes beslut av nämndens ordförande från 2012-11-05 om avstängning av elev och beslut från 2012-11-16 om tillfälligt verksamhetsförbud för enskild firma.
Anmäldes Protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor 2012-11-14.
Yttrande över rapport från Stadsrevisionen nr 3/2012
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till stadsrevisionen som yttrande över rapporten.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-02. Dnr 12-124/7485.
Revisionskontoret har granskat skolornas rutiner för arbetet med ogiltig frånvaro. Syftet med granskningen har varit att bedöma om det finns ändamålsenliga rutiner för registrering, uppföljning och analys av ogiltig frånvaro, hur vårdnadshavare meddelas samt om åtgärder vidtas i enlighet med skollagen och centrala riktlinjer. I granskningen har också ingått att bedöma om nämnden har en samlad bild av skolpliktiga elever med hög frånvaro oavsett hos vilken huvudman eleven går. Revisionskontorets samlade bedömning är att några av de granskade skolorna inte har helt tillfredställande rutiner för att registrera, följa upp och analysera och åtgärda frånvaron. Vidare har nämnden enligt revisionskontorets bedömning inte en samlad bild av elevers ogiltiga frånvaro oavsett om eleven går i nämndens egna skolor eller hos annan huvudman. Nämndens information begränsas till total ogiltig frånvaro för nämndens egna skolor.
Utbildningsförvaltningen har en framtagen plan för hantering av elevers frånvaro där en åtgärdstrappa ingår, denna ska inför varje läsår aktualiseras för elev och vårdnadshavare. Utvecklandet av det gemensamma digitala systemet för frånvaroregistrering pågår.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samråd med gymnasieavdelningen och tillhandahållaravdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Edith Ringmar (V) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
1. Nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
2. Därutöver vill vi framföra följande.
Stadsrevisionen har gjort ett bra och grundligt arbete med att granska stadens arbete med skolelevers ogiltiga frånvaro. Även förvaltningens svar är bra och lika så det redan pågående arbetet förvaltningen och stadens skolor gör i frågan.
Med bakgrund av detta skulle det vara intressant att tillföra mer analys om frånvaron i stadens skolor både på central- och skolnivå. Centralt borde nämnden genomföra en utredning på stadens skolor i syfte att undersöka skillnader mellan olika skolor med fokus på vad den ogiltiga frånvaron beror på och varför det förekommer variationer mellan skolorna. Denna typ av analys och jämförelser kan leda till en förbättring i arbete och metoder för att motverka frånvaro.
En del av skolorna har enligt Stadsrevisionens granskning ett bra arbete på lokal nivå med analys av frånvaro och systematisk uppföljning. Detta borde uppmuntras och stödjas på central nivå så att goda idéer och metoder sprids mellan skolorna så att de kan hjälpas åt, exempelvis genom kursdagar och stöd i hur frånvarostatistiken kan användas för analys. USK/SWECO kan exempelvis vara en god part i arbetet med att på bästa vis använda den statistik som samlas in samt ge förslag på framtida utveckling av sådan statistik. Ett spännande resultat är exempelvis statistiken från den Elevhälsorapport som även behandlas på dagens möte där betydligt färre elever har svarat att det händer att de skolkar från skolan/stannar hemma fast jag inte är sjuk. Om detta är ett trendbrott vore det intressant att ta reda på vad det beror på.
Stadens egna skolor verkar ha en relativt god hantering av dessa frågor med goda utvecklingsmöjligheter. Däremot ser vi problemen med de fristående skolorna när det gäller både information om ogiltig frånvaro och det systematiska arbetet med att analysera och motverka detta. Det är oerhört viktigt att ogiltig frånvaro hanteras så att eleven får en bra skolgång med möjlighet att ta till sig de kunskaper som ges i skolan och då krävs det att eleven är närvarande. Detta är både ett ansvar för nämnden såväl som för den fristående skolan. Att fristående skolor kan ta ut vinst underlättar inte lösningen av problemet med detta, då skolorna i praktiken tjänar på att ha inskrivna elever i skolan men inte på att riskera att tappa eleven som inkomstkälla när eleven har för hög ogiltig frånvaro. Friskolornas möjlighet att ta ut vinst är ett systemfel som varken nämnden eller förvaltningen kan påverka. Däremot är det extra viktigt att ha en ordentlig tillsyn av de fristående skolorna med tydliga krav och möjlighet till granskning av systemet med inrapportering av ogiltig frånvaro. De riktlinjer som förvaltningen föreslår är ett gott steg i rätt riktning men det är också nödvändigt med en granskning av hur inrapporteringen efterföljs.
Särskilt uttalande
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M) och Helen Törnqvist (C) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Den ogiltiga frånvaron minskar både i grund- och gymnasieskolan i Stockholm. Närvaro på lektioner är grundläggande för att eleverna ska nå kunskapskraven. Det är mycket viktigt att Stockholms skolor följer de uppsatta reglerna och riktlinjerna för åtgärder vid ogiltig frånvaro och arbetar aktivt med denna fråga. Stockholms skolor ska snabbt informera vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro.
Birgitta Lanér m fl (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är en återkommande kritik från skolinspektionen, och nu också Stadsrevisionen, vad avser rutinerna i Stockholm gällande ogiltig frånvaro på skolorna. Tidigare har skolinspektionen även kritiserat hanteringen av skolpliktsbevakningen och ansåg då att dessa båda problem hanterades bättre när stadsdelsnämnderna i nära kontakt med socialtjänst, mm, motverkade ogiltig frånvaro och även frågor om skolpliktsbevakning. Vi delar denna bedömning.
Det är oacceptabelt att inte rutinerna fungerar i aktuella skolor och det är oroande att inte heller rutiner för fristående huvudnämn finns när det gäller att till hemkommunen anmäla omfattande frånvaro. Det får inte vara så att intresset av behålla skolpengen för frånvarande elever för en skola kan bli större än att till hemkommunen anmäla omfattande frånvaro.
Det är bra att förvaltningen avser skärpa upp rutinerna på de områden som Stadsrevisionen starkt kritiserar och återkommer till nämnden om detta.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är viktigt att ett aktivt arbete görs för att främja elevers närvaro i skolan. Undervisning ska upplevas meningsfull och det är skolans ansvar att knyta an till elevers erfarenheter och intressen. Allt arbete med att åtgärda frånvaro måste ta sin början i arbetet med att främja närvaro.
Det är bra att det utarbetas rutiner för att följa upp de elever som uteblir från undervisningen. Reglerna kring detta ska vara tydliga gentemot alla skolor. Miljöpartiet vill däremot poängtera att det alltid är fråga om individer och individuella bedömningar måste göras för de elever som av någon anledning uteblir.
Stadsrevisionen lyfter också fram flera olika orsaker till att en elev är frånvarande. Att eleven reser bort med sin familj trots att ledighetsansökan inte beviljats bör inte sammanblandas med den problematik som finns kring att elever är närvarande på skolan men frånvarande från undervisningen. Skolinspektionen har när det gäller införandet av olovlig frånvaro i terminsbetygen framhållit att det är viktigt att skolorna får tydliga anvisningar för när frånvaro ska betraktas som lovlig eller olovlig. Inspektionen lyfter fram ett par situationer då det i formell mening skulle kunna bli fråga om olovlig frånvaro, men då det inte skulle framstå som rimligt att notera den som olovlig. Det kan handla om att en elev är sjuk men vårdnadshavaren har missat att anmäla frånvaron. Ett annat exempel är att skolan inte har lyckas förhindra att en elev utsätts för kränkande behandling och att eleven av den anledningen inte kommer till skolan. Bristfälliga stöd- och anpassningsåtgärder för elever med funktionsnedsättning kan ge upphov till omfattande frånvaroproblematik, vilket kräver andra åtgärder för skolan än vad som ryms inom ett digitalt system för frånvaroregistrering eller åtgärdstrappa. När alla dessa olika orsaker redovisas samfällt riskerar det att ge en skev bild av verkligheten ute på skolorna gällande frånvaro och närvaro i undervisningen.
1. Utbildningsnämnden fördelar extra resurser till fristående förskola och pedagogisk omsorg enligt förslag.
2. Utbildningsnämnden fördelar extra resurser till grund- och gymnasieskola i egen samt fristående regi enligt förslag.
3. Fördelning sker under förutsättning att fullmäktige fattar beslut om tertialrapport 2 enligt stadsledningskontorets förslag till kommunstyrelsen daterat 2012-10-16 (dnr 113-1325/2012).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-12. Dnr 12-112/9417.
Stadsledningskontoret har föreslagit att utbildningsnämnden ska få ta del av extra medel till pedagogiska verksamheter. De extra resurserna tilldelas utbildningsnämnden, arbetsmarknadsnämnden samt stadsdelsnämnderna. Av de sammanlagda 100 mnkr tilldelas utbildningsnämnden ca 70 mnkr. För att de extra medlen ska kunna tilldelas kommunala och fristående skolor, behöver utbildningsnämnden besluta om hur dessa extra medel ska fördelas. Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt förslaget kan sedan utbildningsnämndens beslut verkställas.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen i samarbete med grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen samt administrativa avdelningen, ekonomienheten.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Det är bra att nämnden har fått ny tillförsel av pengar från stadsledningskontoret för sin verksamhet. Däremot är det svårt att följa varför pengarna fördelas enligt förslaget och vilka satsningar som i praktiken görs. Det vi kan utläsa är dessvärre att den del som går till socioekonomiskt index i kommunala grundskolor är mycket liten.
Det vi kan konstatera är att det behövs extra pengar både för att klara löneökningarna i läraravtalet och för att återställa de minskningar som har gjort för barn med behov av stöd. Staden går med miljardöverskott i bokslutet vilket innebär att utbildningsnämnden utan problem borde få ytterligare kompensation för att tillse båda dessa behov. Barn med behov ska inte ställas mot lärarlöner.
Birgitta Lanér (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är bra att extra medel utbetalas för att täcka de extra kostnader som det relativt kostsamma läraravtalet på 4,2 procent innebär för innevarande år. Vi ser dock med oro på hur skolorna skall hantera kostnaderna för 2013 med även då relativt sett höga lönekostnader som inte täcks av budgeten. Det gäller inte minst för gymnasieskolorna där det också är viktigt att prislistan, som gäller i hela Stockholms län, justeras redan från hösten 2013 och inte från hösten 2014, som samverkansavtalet med övriga kommuner innebär.
Enligt tidigare besked från staden tillskjuts de extra medel till skolorna för att staden ska klara av golvet i det nya läraravtalet. Detta resonemang saknas i ärendet som presenterats för nämnden. Därför återstår en del frågetecken kring fördelningen av dessa medel som härrör till frågetecken kring lönerevisionen i övrigt. Likaså blir det svårt att ha åsikter om den presenterade fördelningen är den bästa möjliga.
1. Utbildningsnämnden godkänner förslaget till plan för utveckling av fritidshem.
2. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att vid behov revidera planen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-08. Dnr 12-411/7073.
Förvaltningen har tagit fram en plan för utveckling av fritidshem. I arbetet med att ta fram planen har en arbetsgrupp bestående av skolledare och fackliga representanter deltagit.
Planen utgår från skollagens skrivning om utbildningen på fritidshemmet, där uppdraget att komplettera utbildningen i skolan poängteras. Skollagen anger även att fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation.
Planen inleds med en målbild av hur en väl fungerande fritidshemsverksamhet kan beskrivas. Därefter tar planen upp lärande på fritidshemmet, mål och uppföljning, planering och skolsamverkan samt kvalitetsutveckling.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
I framtagandet av förslaget till plan för utveckling av fritidshem har förvaltningen arbetat tillsammans med en arbetsgrupp bestående av skolledare och fackliga representanter.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m fl (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
Att delvis besluta enligt förvaltningens förslag
Att därutöver anföra
Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten innefattade inte en aktivitet om utvecklingsplan för fritidshemmen utan endast en utredning om central avgiftshantering samt en skrivning om mer läxhjälp på fritidshemmen. Men just därför är det positivt att förvaltningen ändå tagit fram en utvecklingsplan. Miljöpartiet delar den målbild av fritidshemmen som presenteras i utvecklingsplanen. Däremot saknas konkreta åtgärder i planen som möjliggör för fritidshemmen att bättre lyckas med sitt uppdrag.
Den genomlysning av fritidshemmen som förvaltningen gjorde 2008 påtalar att storleken på fritidshemmens barngrupper har fördubblats under de senaste 15 åren. Hösten 2007 var genomsnittet i Stockholm 35,7 barn/grupp (mellan 27 100 barn/grupp bland de besökta fritidshemmen). Vi vet att grupperna fortsatt öka sedan dess. Men detta nämns inte överhuvudtaget i den plan som nu presenteras. Det anser vi är anmärkningsvärt. Relationer mellan elev och pedagog på fritidshemmen riskerar att bli väldigt ytlig med alltför stora grupper. Elevgruppernas storlek är avgörande för en fungerande pedagogisk verksamhet och för att kunna garantera säkerheten och tryggheten på fritidshemmen. Vi vill se en strategi för minskade barngrupper.
2008 var det också förvaltningens mening att personalens många roller under förmiddagen bidrog till att inte alla orkar med fritidshemmets verksamhet och stora barngrupper under eftermiddagarna. En förändring av fritidshemsverksamheten från en pedagogisk verksamhet till mer av en omsorgsverksamhet verkar ha smugit sig på utan förändrade statliga styrdokument och politiska direktiv, skrev förvaltningen då. Det är därför positivt med en ambition att vilja synliggöra det lärande som sker på fritidshemmen. Men det handlar inte främst om rutiner för pedagogisk planering utan om möjligheter och förutsättningar att planera och utveckla verksamheten. Fritidshemmens personal ska självklart omfattas av de kompetensutvecklings- och karriärsatsningar som görs i staden för personalen i den obligatoriska skolan. Ambitionen i Stockholms stad bör vara att anställa Sveriges första förste fritidspedagog.
Ett lyft för Stockholms skolor måste innefatta ett lyft för fritidshemmen.
Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag:
Det är bra att förvaltningen nu tar fram en plan för utveckling av fritidshemmen, men vi saknar konkreta förslag som handlar om att minska barngruppernas storlek vilket givetvis är en resursfråga.
Vänsterpartiet vill genomföra en särskild satsning på fritidshem och fritidsklubbar (mellanstadieverksamhet). Dagens resurser räcker inte för att erbjuda en pedagogisk verksamhet med kvalitet. Det behövs både mer personal och bättre utbildad personal. Vi föreslår extra resurser genom en kombinerad statlig och kommunal satsning. Men det är viktigt att framhålla att det också måste ställas höjda kvalitetskrav.
Mellanstadieverksamheten för 10–12-åringar ska vara gratis och likvärdig, för en meningsfull fritid för alla barn. Idag går många barn inte på fritidsklubb, vilket främst drabbar de som har föräldrar med kort utbildning.
I nya skollagen betonas att fritidshemmen förutom att erbjuda meningsfull fritid också aktivt ska stimulera elevers lärande. På många fritidshem liksom i skolorna har ansvaret förskjutits från lärare och personal till barnen själva. Istället bör barnens intressen kompletteras med andra stimulerande och utmanande aktiviteter. Förutsättningarna att ta detta ansvar varierar stort eftersom det är stora skillnader vad gäller personaltäthet och utbildningsnivå. Det gäller även fritidsklubbarna. Med vår fritidssatsning ställer vi högre krav på kvaliteten samtidigt som vi tillför mer pengar.
Fritidshemmen med sin speciella pedagogik är viktiga för att ge de yngsta skolbarnen en helhet av lärandet under skoldagen. De ska vara ett stöd i skolarbetet och hjälpa eleverna med läxläsning och studiehjälp. Det är positivt att öka samverkan mellan skolan och fritidshemmen. Denna plan är ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att inte glömma bort de elever som går i kommunal skola men på fristående fritidshem. Det är angeläget att Stockholms skolor samverkar med alla fritids, oavsett huvudman.
Ärendet bordläggs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-05. Dnr 12-400/9157.
Enhetschef inom tillhandahållaravdelningens uppföljningsenhet Christer Blomkvist föredrog ärendet.
Elevhälsorapporten ingår i stadens kvalitetssystem som ett av underlagen till stadens planerings-, uppföljnings- och kvalitetsarbete.
Elevhälsorapporten 2011/2012 består av fyra delrapporter.
Delrapport 1 innehåller jämförande studier av elevers stöd i lärande, skoltrivsel och trivsel i livet/hälsa. Den visar på att de allra flesta elever trivs i skolan och känner sig trygga där.
Delrapport 2 behandlar hur några skolor bedriver sitt elevhälsoarbete.
Delrapport 3 belyser skolornas arbete med psykisk ohälsa. Frågor har besvarats av skolornas elevhälsoteam om hur skolorna arbetar, med utgångspunkt i elevhälsoteamets ansvar för att bidra till utformningen av skolan som hälsofrämjande miljö. Svaren visar på ett stort engagemang för att arbeta förebyggande med elevers psykiska ohälsa.
Delrapport 4 behandlar behovsbedömning av inkomna utredningar och åtgärdsprogram för verksamhetssstöd/tilläggsbelopp för grundskoleelever.
Elevhälsorapporten omfattar endast kommunala skolor.
Ärendet har utarbetats vid uppföljningsenheten inom tillhandahållar-avdelningen.
Förvaltningen föreslår att elevhälsorapporten godkänns.
Ordföranden yrkade bordläggning av ärendet och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens inriktningsförslag avseende om- och tillbyggnad på Kämpetorpsskolan, till en bedömd projektkostnad av 203mnkr och med en tillkommande hyra år ett om 18mnkr.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att ta fram underlag för genomförandebeslut.
3. Utbildningsnämnden återtar sitt tidigare inriktningsbeslut avseende ombyggnad av kök/matsal samt verksamhets- och tillgänglighetsanpassning (Dnr 09-324/3788).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-06. Dnr 12-324/7461.
Kämpetorpsskolan har i utredningen ”Skolplanering för ett växande Stockholm” föreslagits få en utökad kapacitet. I det nu aktuella ärendet föreslås en större utbyggnad för att även inrymma högstadium. Skolan planeras få en treparallellig F-6 och femparallellig 7-9-organisation med totalt 1020 elever.
Den nya utbyggnaden föreslås som en förlängning av hus A. I ärendet ingår också viss verksamhetsanpassning och tillgänglighetsanpassning i befintliga lokaler. Den befintliga idrottssalen övertas av idrottsnämnden i samband med att de bygger en ny större idrottshall.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen och grundskoleavdelningen. Under ärendets beredning har utbildningsförvaltningen haft underhandskontakt med idrottsförvaltningen, stadsdelsförvaltningen och SISAB.
Ärendet anmäldes i kommunstyrelsens ekonomiutskott den 28 oktober. Utbildningsnämnden uppmanades att i samarbete med SISAB försöka reducera kostnaderna i projektet som anses höga men inte orimliga. Utbildningsnämnden uppmanades även att tillsammans med Älvsjö stadsdelsnämnd planera Kämpetorpsskolan flexibelt så att den i de inledande åren även kan användas som förskola. Ekonomiutskottet förordar också att utbildningsnämnden och idrottsnämnden samordnar skol- och idrottshallsprojekten tids- och verksamhetsmässigt för att vinna fördelar när det gäller konkurrens, process och kostnad.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Svar på skrivelse från Lotta Edholm (FP), Christoffer Järkeborn (M), Erika Svanström (KD) och Helen Törnqvist (C)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-13. Dnr 12-400/6217.
Den skyldighet som alla som arbetar i skolan har att anmäla om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns behov av skydd omfattar även skydd som kan uppstå då eleven utsätts för hedersförtryck.
I de gemensamma riktlinjerna för samverkan mellan skola och socialtjänst finns förtydliganden om hur skolan ska agera när det gäller frågor om hedersförtryck. Under hösten 2012 har sju samverkanskonferenser genomförts, där grundskolerektorer i de kommunala skolorna och representanter för de kommunala gymnasieskolorna haft möten med representanter från stadsdelsnämndernas verksamheter för att fördjupa samarbetet.
Förvaltningen rekryterar för närvarande en lärare som ska undervisa elever som bor på ett av stadens skyddade boenden. Planeringen när det gäller elever som bor på övriga skyddade boenden fortsätter.
Ärendet är berett på grundskoleavdelningen i samråd med gymnasieavdelningen.
Ändring i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs, som avser beslut om avbetalningsplan och anstånd.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-12. Dnr 12-013/9335.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen. Detta tjänsteutlåtande innehåller förslag till ändring i den delegationsordning för utbildningsnämnden som gäller från och med juli 2011.
Delar av den löpande ekonomihanteringen för utbildningsförvaltningen utförs sedan 2009 av Serviceförvaltningen.
Punkt 1113 kompletteras så att handläggare på serviceförvaltningen får rätt att besluta på utbildningsnämndens vägnar om avbetalningsplan till och med tre månader eller anstånd för högst en månad avseende upp till 5000 kronor per motpart. Handläggare på utbildningsförvaltningens ekonomienhet behåller samma befogenhet.
Ärendet har beretts inom förvaltningens ledningsstab i samarbete med administrativa avdelningen, ekonomienheten.
En osäker fordran avseende extern räkning på 2343936 kronor nedskrives.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-10-27. Dnr 12-122/8888.
Enligt stadens ”Regler för ekonomisk förvaltning” 3 kap 2§ anses en fordran som osäker om kunden inte betalt den då betalningstiden enligt inkassokravet löpt ut. En osäker fordran ska bokföras som en befarad kundförlust. En osäker fordran ska skrivas ned i bokföringen då alla inkassoåtgärder vidtagits och senast efter ett år. Nämnd eller delegat beslutar om avskrivning av fordran. Avskrivning av fordran ska bokföras som en konstaterad kundförlust.
Nedskrivningen kommer inte att påverka nämndens balansräkning då intäkten kommer att nollställas.
Ärendet har beretts på administrativa avdelningen.
Nämnden utser Tommy von Hellens till ledamot i nämndens råd för funktionshinderfrågor enligt nomineringen från HSO Stockholms stad.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-11-13. Dnr 12-015/9380.
HSO Stockholms stad (Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 28 föreningar i samverkan) samordnar nomineringarna till stadsdelsnämndernas, facknämndernas och bolagens råd för funktionshinderfrågor i samverkan med handikappföreningar både inom och utanför HSO.
Nämnden utsåg 2011-01 27 sju ledamöter för perioden 2011-2014. En ledamot har avsagt sig uppdraget och vakansen måste nu fyllas.
HSO har nominerat Tommy von Hellens.
Ärendet har beretts inom personalavdelningen.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Maja Ahlstedt (MP) överlämnade en skrivelse om HBT-perspektiv i nämndens arbete.
Edith Ringmar (V) överlämnade en skrivelse rörande skillnader mellan kommunala och fristående förskolors pengar samt en skriftlig fråga rörande den ideella föreningen Drogfritt.
Skrivelserna överlämnas till förvaltningen för beredning.
Tobias Gillberg (C) ställde en fråga om användningen av övervakningskameror i skolorna. Förvaltningen återkommer.
Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP) ställde en fråga om romska barns skolgång. Förvaltningen har gjort en kartläggning och återkommer.
______