Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2013-04-18
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast den 3 maj 2013.
Anmälan av protokollet från utbildningsnämndens sammanträde den 14 mars 2013 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, den 27 mars 2013 och 9 april 2013 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmäldes beslut från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen inom nämndens verksamhetsområde enligt bilaga 1 till denna paragraf.
Anmälan läggs till handlingarna.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna handlingar till och med den 20 februari 2013.
Anmäldes delegationsbeslut för perioden 2013-02-20 – 2013-03-26 inom följande avdelningar:
Ledningsstaben
Administrativa avdelningen
Grundskoleavdelningen
Gymnasieavdelningen
Personalavdelningen
Tillhandahållaravdelningen
Avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa
Anmäldes protokoll från Rådet för funktionshinderfrågor från 2013-04-10.
Anmäldes månadsprognos för mars 2013.
Anmälan lades till handlingarna.
Utbildningsnämnden beslutar att ändring i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Ärendet
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 2 april 2013, dnr 13-013/1881.
Enligt 6 kap 33 § kommunallagen (SFS 1991:900) får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen. Detta tjänsteutlåtande innehåller förslag till ändring i den delegationsordning för utbildningsnämnden som gäller från och med juli 2011.
Ändringen gäller punkt 405, beslut om uppskjuten skolplikt enligt 7 kap 10 § skollagen. Handläggare på enheten för planering och resursfördelning föreslås som lägsta nivå för beslut för stockholmselev i annan huvudmans skola.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med tillhandahållaravdelningen och grundskoleavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Beslutsgång
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
1. Utbildningsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens förslag till Underlag för budget 2014 med inriktning 2015 och 2016 för Utbildningsnämnden.
2. Utbildningsnämnden beslutar att funktionsprogrammets förslag om hemvister utreds vidare innan man fastställer nya principer för hur skolor ska byggas.
3. Beslutet justeras omedelbart.
Nämnden anför därutöver följande:
Utbildningsnämndens underlag för budget 2014 är en budget med fortsatt starkt kunskapsfokus. Ett sådant fokus är en förutsättning för att möta skolans utmaningar och kunna höja elevernas måluppfyllelse i stadens alla skolor. Behöriga, kompetenta och skickliga lärare som ges tid att undervisa, samt rektorer som ges utrymme att leda den pedagogiska verksamheten är avgörande för att förbättra kunskapsresultaten. Fortsatta satsningar på läsning samt på matematik är högt prioriterat, särskilt i de tidiga åren. Inom gymnasieskolan är det glädjande att satsningen på förbättrad it-pedagogik genom konceptet 1:1 inleds under 2013.
Stockholm växer kraftigt och på flera platser är det nödvändigt att både bygga ut befintliga grundskolor samt att bygga nya. Det är stadens ansvar att klara av att ta emot stora årskullar och hitta bra lösningar i de områden där tillväxten är som störst. I detta omställningsarbete ska skolorganisationen över tid anpassas till grundskolans stadier; låg-, mellan- och högstadium. Med en tydligt stadieindelad skola får Stockholms lärare bättre möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling och genomföra en korrekt betygssättning. Lokalförsörjningsplanen beskriver behovet av tillkommande skollokaler på ett precist och sammanhållet sätt, vilket förbättrar möjligheterna att tidigt planera in nya skolor i stadens växande och nya bostadsområden samt säkra ett effektivt lokalutnyttjande i staden utifrån elevernas behov. Nämnden har dock inte tagit ställning till alla detaljer i lokalförsörjningsplanen.
Funktionsprogram för framtidens lärande
11 grundskolor planeras tillkomma fram till 2020. Funktionsprogrammet är en vägledning i arbetet med att tillskapa skolor som lätt kan anpassas till morgondagens behov av lärmiljöer. Funktionsprogrammet ger uttryck för ett större fokus på de olika funktioner och värden som skolbyggnaden ska kunna uppfylla och innehålla under skoldagen.
Elevens känsla av igenkänning och trygghet är, framförallt i de yngre åldrarna, en viktig förutsättning för att främja studiero och tillse att eleven kan tillgodogöra sig undervisningen. En utveckling från hemklassrum till hemvister får inte medföra att eleverna inte längre känner att de har sitt eget klassrum. Om klassrumsfunktionen försvinner riskerar det att medföra negativa konsekvenser för undervisningen.
I övrigt vill vi framföra att ansatsen att involvera elever, föräldrar och personal vid flertalet grundskolor i arbetet med att ta fram programmet varit berömvärd. Vi ser fram emot att denna ansats vidmakthålls i arbetet med att uppdatera och vidareutveckla programmet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 mars 2013, dnr 13-102/1557.
Stadens budget ska innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år, med budgetåret som första år. Planeringen ska utgå från stadens Vision 2030.
Av nämndens underlag till kommunstyrelsen ska framgå vilka frågor och faktorer som har störst påverkan på verksamhetens utveckling och ekonomi under perioden. Utgångspunkt ska vara analyser av förändringar i omvärlden samt av den egna verksamheten med utgångspunkt från bland annat nämndens verksamhetsberättelse.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben i samverkan med övriga avdelningar.
1. Utbildningsnämnden fastställer underlaget till budget för 2014 med inriktning 2015-2016. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen.
2. Utbildningsnämnden godkänner inriktningen i Funktionsprogram för framtidens lärande. Utbildningsförvaltningen får i uppdrag att vidareutveckla programmet och redovisa ändringar i samband med nämndens årliga behandling av lokalförsörjningsplan.
Yrkande
Ordföranden Lotta Edholm (FP), ledamoten Christoffer Järkeborn (M), tjänstgörande ersättaren Linnea Cedergren (C) och ersättaren Ella Bohlin (KD) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m.fl. (S) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Per Olsson m.fl. (MP) reserverad sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till beslut, samt
att därutöver anföra
Miljöpartiet menar att Stockholms stad ska ha Sveriges bäst utbildade och bäst betalda lärare. Det strategiska arbetet kring personalförsörjning och kompetenssatsningar som förvaltningen vill göra måste backas upp av resurser som möjliggör att det arbetet kan lyckas. Administrationen måste minska i lärarnas dagliga arbete och mer utrymme måste skapas för varje elev att bli sedd och bekräftad i skolan.
Fritidshemmen behöver ett lyft och framförallt behöver barngrupperna minska samt att fritidshemmens personal behöver omfattas av samma strategiska arbete för förstärkt behörighet, kompetensutveckling och möjlighet till karriär.
Miljöpartiet har tidigare motionerat om ett ökat antal specialpedagoger, framförallt i grundskolans lägre årskurser. Även kommunfullmäktige har beslutat om liknande insatser genom beslut om budget för år 2013. Insatser för att åstadkomma detta saknas i ärendet, vilket är beklagligt. Stockholms grundskolor behöver i högre utsträckning vara rustade att möta alla elever, oavsett behov, i den ordinarie undervisningsmiljön. Också stadens egna utvärdering av skolorna visar att det är tveksamt om lärare och övriga pedagoger får tillräckligt stöd, i form av personella och kompetensmässiga insatser, för att klara av detta i dag.
Det språkutvecklande arbetet är ett viktigt utvecklingsområde för Stockholms stad. Framförallt behöver inslagen av tvåspråkig undervisning öka och satsningar på modersmålsstudier måste göras för att fler elever ska få en ärlig chans att nå fastslagna kunskapsmål.
Särskilt uttalande
Jan Valeskog m.fl. (S) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Med Socialdemokraternas budgetalternativ skulle Stockholm haft en betydligt högre ambitionsnivå på skolans område.
Stockholm har en alldeles för hög andel anställda inom förskolan som saknar högskoleutbildning. För att nå målen med andelen utbildade förskolelärare behöver staden anställa cirka 1000 förskolelärare per år. Ska det vara möjligt måste det vara attraktivt att jobba inom förskolan, därför måste kvaliteten i förskolan förstärkas. Vi vill öka satsningen på utbildning av barnskötare och förskollärare. Det är ett tecken på stadens, och statens, oförmåga när andelen förskollärare sjunker så snabbt som under de senaste åren. Vi utökar därför ramen för fortbildning och riktade kvalitetssatsningar med drygt 60 miljoner kronor.
Det finns en rad olika utmaningar på grund- och gymnasieskolans område. En av de allra viktigaste är precis som på förskolesidan frågan om rekrytering. Totalt beräknas det behöva rekryteras 1300 lärare och skolledare de närmaste tre åren inom grund/gymnasiekola i Stockholm. Det finns en rad omvärldsfaktorer så som krav på lärarlegitimation och pensionsavgångar och som ligger bakom detta rekryteringsbehov. Två områden är särskilt viktiga att lyfta fram för att skapa en attraktiv skola som kan attrahera fler talanger: brist på resurser och lärarnas arbetssituation.
Resurserna är för små för att lösa skolans problem som det ser ut idag med allt färre som blir behöriga till gymnasiet. Därför har vi i vår budget ett program för ökade kunskaper som omfattar totalt 350 miljoner kronor under 2013. Det är en början på en långsiktig satsning på kunskap och utbildning. Fram till och med 2015 kommer en socialdemokratisk politik innebära beslut om ökade investeringar i utbildning (jämfört med de borgerliga partiernas förslag) på mer än en miljard kronor.
Men mer resurser kan inte lösa alla problem. Vi måste också underlätta för lärare att vara lärare och vi ör beredda att investera i detta. Vi har förslag på både nationell och lokal nivå för att nå längre i denna fråga.
Våra nationella förslag nedbrutna på Stockholm:
Avskaffa de betygsliknande omdömena
Mindre klasser i lågstadiet ger mer tid till varje elev – 200 miljoner
Stärkt pedagogiskt ledarskap ger bättre stöttning från rektorer – 5 miljoner
Stötta skolor med tuffa förutsättningar frigör mer tid för lärare att vara lärare än socialarbetare – 10 miljoner
Bättre karriärvägar för lärare – 5 miljoner
Sommarskola innebär att fler lär sig mer – 13 miljoner
Läxhjälp till alla elever gör att eleverna hänger med bättre och ökar kvaliteten – 11 miljoner
Kompetensutveckling ger skickligare lärare – 45 miljoner
Forskningsinstitut för lärande - 25 miljoner kostar detta totalt (nationellt institut vars resultat självklart kommer Stockholm till del)
Cirka 300 miljoner i vår nationella budget kommer Stockholm till del på området.
Lärare ska vara lärare/pedagogiskt ledarskap – 40 miljoner
Lön under utbildning – 20 miljoner
Inventering - utbildningsförvaltningen i nära samråd med lärare och rektorer gör en inventering av vilka personalförstärkningar som skulle behövas. En större del av Stockholms lärares arbetstid ska ägnas till undervisning, planering av undervisning och egen ämnesfördjupning.
Extra undervisning/sommarskola/läxläsning för att nå målen - 50 miljoner kronor
Mindre klasser i de tidigare årskurserna - 60 miljoner
155 personer i Jobb istället för bidrag, anställningskostnader – 35 miljoner
Dessa kan göra administrativa sysslor som lagts på lärare
Cirka 200 miljoner i vår kommunala budget läggs på att låta lärare vara lärare.
Totalt blir det en investering att lärare ska får vara lärare med kvalitet på ca 500 miljoner kronor i Stockholm.
Vi vill därutöver hänvisa till vad vi skriver om skolan i vår budget Jobb- och utbildning istället för bidrag – alla behövs.
1. Utbildningsnämnden godkänner de externa utvärderarnas rapport.
2. Utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att analysera styrkor och utvecklingsområden i rapporten i syfte att använda underlaget i förvaltningens utvecklingsarbete.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 februari 2013, dnr 13-411/643.
Extern utvärdering av grundskola, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb är en ny verksamhet som ersätter den tidigare kommunala inspektionen. Utvärderarna inledde sin verksamhet den 1 mars 2012. Årsrapporten för 2012 överlämnas till utbildningsnämnden. Årsrapporten ingår i stadens kvalitetssystem som ett av underlagen till stadens planerings-, uppföljnings- och kvalitetsarbete.
Ärendet har utarbetats vid uppföljningsenheten inom tillhandahållaravdelningen.
Utbildningsförvaltningen föreslår utbildningsnämnden besluta följande:
1. De externa utvärderarnas rapport godkänns.
2. Förvaltningen får i uppdrag att analysera styrkor och utvecklingsområden i rapporten i syfte att använda underlaget i förvaltningens utvecklingsarbete.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta
Rapporten från de externa utvärderarna är mycket intressant läsning. I rapporten radas upp områden där det finns stor förbättringspotential. Vi tänkte lyfta fram några av dessa potentialer särskilt.
Normer och värden
I arbetet med normer och värden är många skolors ambition hög men det saknas tydlighet och enkelhet i de skrivna planerna. Till det kommer problem med att inte alla verksamheter är med i dessa planer. Det är även sällan tydligt hur eller en om eleverna involverats i arbetet med att ta fram planerna. Att arbetet inte alltid är en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet är ett tecken på att det finns mycket att göra på området. Normer och värden är en viktig för att skapa en god skola.
Undervisning och lärande
De externa utvärderarna bedömer att det är vanligt att lärare och pedagoger på fritidshem/fritidsklubbar har för lågt ställda förväntningar på eleverna. Detta måste ses som mycket allvarligt. Lugn och ro under lektionerna är viktigt och får tyvärr dåliga poäng, detta är också fallet på fallet på fritidshemmen.
En bra förskola är viktig för lärande i skolan fler år efter barnet slutat på förskolan. Därför är det problematiskt att förskolan så ofta är isolerad från de andra verksamheterna.
Kunskaperna hos elever som är nyanlända kartläggs inte alltid på ett tillfredställande sätt. Stödet till elever med särskilda behov behöver ses över då det är oklart om det verkligen går till de som behöver mest. Dessutom saknas kunskap om vilka resultat stödet ges. Här saknas också uppföljning på central nivå.
Lärarnas administrativa arbete har ökat vilket innebär att undervisningen påverkats negativt. Tiden för planering och gemensamt kreativt arbete i lärargruppen ofta inte räcker till. Lägg till en IKT-standard som varierar kraftigt över skolorna och del välkända problemen med VOLVO-IT så ser vi tydliga problem i verksamheten.
Samverkan
Samverkan mellan förskola och förskoleklass har minskat vilket är problematiskt då överförande av information generellt har försämrats mellan dem. Att förskolan är en isolerad verksamhet vinner ingen på.
Bedömning och betygssättning
Det saknas en genomtänkt strategi för elevers självbedömning och kamratbedömning. De skriftliga omdömena inför utvecklingssamtalen skiftar i kvalitet och är inte alltid formativa. Kopplingen mellan den framåtsyftande UIP:erna och skriftliga omdömena är inte allrid tydlig. Vi vill inskärpa att en likformig och rättvis bedömning är mycket viktigt.
Resultat
Ett stort antal elever genomför inte proven i åk 9 och orsaken är sällan analyserad. Resultaten i de nationella försämras från åk 3 till åk 6. De genomsnittliga kunskapsresultaten avseende elevers slutbetyg har försämrats jämfört med föregående år och endast 85,9% var behöriga till gymnasiets yrkesprogram.
Det finns fler områden i Stockholms skolor med stor förbättringspotential än de som har nämnts ovan. Rapportens helhet visar därmed med all önskvärd tydlighet att det behövs mer resurser i skolan och till det ett mer systematiskt arbete för att förbättra skolorna i staden.
Per Olsson m.fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Rapporten ger ett gott underlag för hur kvalitetssatsningar inom stadens pedagogiska verksamheter bör prioriteras. Kopplingen till ett annat ärende till dagens nämnd är däremot något oklart. Analys och slutsatser från extern utvärdering dör synliggöras i underlaget för budget och inriktningen för de kommande åren.
Några slutsatser i rapporten är värda att lyftas fram då dessa överensstämmer med flera av de förslag som Miljöpartiet lyft på senare tid.
1. På fritidshemmen är elevgrupperna ofta stora vilket kan orsaka en hög ljudnivå och en orolig miljö. De krav som rapporten anser behöver ställas på fritidsklubbarna kommer bara vara möjlig om elevgrupperna där kan minska. Vi ser fram emot att förvaltningen återkommer med förslag på hur detta kan åstadkommas.
2. Vi ser också hur den externa utvärderingen lyfter fram vikten av ett språkutvecklande arbetssätt och satsningar på modersmålsstudier. Detta arbete måste uppvärderas av staden.
3. En särskilt viktig del av den externa undervisningen är den som fastställer att det ökade administrativa arbetet har inneburit att det finns mindre tid till pedagogiska diskussioner och planering inom arbetslaget och på skolan som helhet. Rapporten framhåller dessutom att det påverkat undervisningen negativt, då tiden ofta inte räcker till för att gemensamt planera och arbeta mer kreativt. Detta är väldigt allvarligt och ett arbete med att vända en sådan trend på ett fungerande och ändamålsenligt sätt bör ske brett med alla delar av nämnden involverade.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Vänsterpartiet instämmer i förvaltningens förslag till beslut, men vill dessutom särskilt uttala följande:
I FN:s konvention om barnets rättigheter, som gäller sedan 1989, stadgas bland annat att barn har rätt att känna till sina rättigheter. Av konventionen följer också att till exempel lärare har en skyldighet att känna till och att informera barnen om deras rättigheter. Mot den bakgrunden är det förvånande att barnens röster inte hörs i rapporten. Vi förutsätter att såväl kommande utvärderingsrapporter som förvaltningens fortsatta arbete med årsrapporten för år 2012 ska ha ett tydligare barnperspektiv där barnens delaktighet redovisas.
Vi utgår ifrån att förvaltningens förslag till beslut är underförstått att utbildningsnämnden underställs resultaten från förvaltningens analys av ”styrkor och utvecklingsområden i rapporten”.
Utbildningsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till Skolinspektionen som huvudmannens svar på föreläggandet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 mars 2013, dnr 11-421/6738.
I Skolinspektionens beslut efter tillsyn av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms kommun fick Stockholms kommun föreläggande att vidta åtgärder för att för ett antal påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 8 maj 2013 redovisas för Skolinspektionen.
De områden där brister påtalades är ”Undervisning och lärande”, ”Trygghet och studiero”,” Uppföljning och utveckling av utbildningen” och ”Erbjudande av utbildning”. I förvaltningens förslag redovisas de åtgärder som har genomförts samt de åtgärder avses att genomföras med anledning av föreläggandet från skolinspektionen.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen.
Ordförande yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Jan Valeskog framlade ett återremissyrkande.
Ordföranden upptog först yrkandet om återremiss, bifall mot avslag och förklarade sig finna att nämnden avslagit återremissyrkandet.
Därefter upptog ordföranden yrkandet om bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Jan Valeskog m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att att återremittera tjänsteutlåtandet
att utbildningsnämnden ges en återrapportering och uppföljning av vidtagna åtgärder från förvaltningen
att därutöver anföra följande
Skolinspektionen för i sitt tillsynsbeslut fram allvarlig kritik inom en rad mycket centrala områden inom Stockholms stads gymnasieskolor och gymnasiesärskolor, bland annat anser myndigheten att utbildningen inte är likvärdig. I beslutet förelägger Skolinspektionen Stockholms stad att vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Vi anser att förvaltningens svar och åtgärdsprogram på flera punkter är otillräcklig och vi vill se tydligare och kraftfullare åtgärder för att komma tillrätta med de problem som Skolinspektionen påtalar.
Skolinspektionen visar att det finns omfattande skillnader mellan Stockholms skolor och mellan program vad gäller studieresultat, samt olikheter avseende elevers trivsel i skolan. Att skolan ska vara likvärdig är en av de mest fundamentala principerna i den svenska skolan och det är kommunens skyldighet enligt skollagen att se till att denna princip efterlevs. Vidare behöver vi som kommun fråga oss hur väl vi klarar av skolans kompensatoriska uppgift där vi ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla barn och unga ska ges samma förutsättningar till en bra utbildning oavsett bakgrund. Enligt vår uppfattning är förvaltningens vidtagna åtgärder otillräckliga för att komma tillrätta med den bristande likvärdighet som påtalas. Det kommer att krävas omfattande insatser för att vända den nuvarande utvecklingen, och det första steget är att ta till sig allvaret i Skolinspektionens kritik.
Vidare för Skolinspektionen fram kritik mot att introduktionsprogrammen har flera problem, bland annat att utbildningsförvaltningen har bristande system för uppföljning och att det finns bristande planer för hur elever ska ta sig igenom programmet och påbörja övriga gymnasiekurser. De elever som går introduktionsprogrammen är ofta de som behöver mest stöd och hjälp och det är viktigt att vi skapar förutsättningar för dem att klara av gymnasiestudierna.
Förvaltningen måste presentera ett mer genomarbetat och långtgående åtgärdsprogram i syfte att säkerställa likvärdigheten i Stockholms skolor.
Stockholm stad har fått kritik av Skolinspektionen. Skolinspektionen konstaterar bland annat att utbildningen inom kommunens gymnasieskolor inte är likvärdig. Det är ett allvarligt men komplext problem att kvalitén på utbildningen skiljer sig stort från skola till skola. Däremot är vi inte förvånade sett också till övrig samhällsutveckling. Sedan allianspartierna tog makten i stadshuset har Stockholm blivit allt mer segregerat, vilket syns på våra skolor.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Skolinspektionens föreläggande förutsätter att ”vidtagna åtgärder” ska redovisas före den 8 maj 2013, men det förslag till svar på föreläggandet som nu förutsätts bli utbildningsnämndens beslut innehåller i allt väsentligt planerade åtgärder. Av det skälet är det angeläget att en avrapportering sker till utbildningsnämnden då åtgärderna är vidtagna.
Mot bakgrund av att Skolinspektionens rapport visar på omfattande skillnader mellan Stockholms stads gymnasieskolor beträffande elevernas kunskapsresultat och att skillnaderna är stora när det gäller omfattningen och i vilken grad eleverna får behoven av särskilda stödinsatser tillgodosedda, så krävs det krafttag för att komma till rätta med problemen. Till detta kommer den stora skillnad som finns mellan skolorna i andelen elever som uppnår grundläggande högskolebehörighet. Den varierar enligt Skolinspektionens rapport mellan 57 och 99 %. Det är inte acceptabelt. Utvecklingen mot den nuvarande situationen har pågått under en längre tid och kommer också att ta tid att rätta till.
De förslag förvaltningen presenterar under punkten ”Undervisning och lärande” måste enligt vänsterpartiet följas av ytterligare åtgärder som gör att duktiga och engagerade lärare i än större omfattning söker arbete i de skolor som utpekas i Skolinspektionens rapport. Det kan handla om lönesättning, undervisningstimmar, undervisningsgruppernas storlek och andra åtgärder som utarbetas i samverkan med lärarnas företrädare.
1. Utbildningsnämnden godkänner att teckna ett hyresavtal avseende 25 764 kvm i fastigheten Ormbäraren 3 till en årlig hyreskostnad om 41841 000 kr/år. Samt ett administrativt påslag om 35 kr/kvm till fastighetskontoret, 901740 kr/år.
2. Utbildningsnämnden beslutar att andrahandsförhyrningen av O-huset i fastigheten Ormbäraren 3 konverteras till en förstahandsförhyrning för staden samt utökas med 1 189 kvm då källarvåningen nu inkluderas i kontraktet.
3. Utbildningsnämnden begär hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om medgivande att hyra in lokalerna i Ormbäraren 3.
4. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 mars 2013, dnr 13-322/2095.
Utbildningsförvaltningen har ett stort behov av utbildningslokaler på Kungsholmen. Elevprognosen för elever i åldern 6-15 år ökar med cirka 1 000 elever fram till 2021. Flera nybyggnadsprojekt har startat på Kungsholmen och det finns möjlighet att elevantalsökningen i slutet av prognosperioden är större än den beräknas idag.
Befintliga skolor är nästan helt fyllda. Kungsholmens grundskolor byggs ut för att klara en del av det ökade elevantalet. Gymnasieskolan har redan etablerat sig på området Konradsberg med Kungsholmens Västra gymnasium. De ytterligare tillkommande lokalerna på Konradsberg skulle ge förvaltningen möjlighet att tillgodose behovet av utbildningsplatser på Kungsholmen fram till 2021 enligt nuvarande prognos.
Då flera förvaltningar kommer att förhyra lokaler på Campus Konradsberg har Fastighetskontoret fått i uppdrag att genomföra förhandlingarna med Akademiska hus.
Ärendet har beretts inom administrativa avdelningen tillsammans med grundskole- och gymnasieavdelningarna.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till beslut att teckna ett hyresavtal avseende 25 764 kvm i fastigheten Ormbäraren 3 till en årlig hyreskostnad om 41841 000 kr/år. Samt ett administrativt påslag om 35 kr/kvm till fastighetskontoret, 901740 kr/år.
2. Andrahandsförhyrningen av O-huset i fastigheten Ormbäraren 3 konverteras till en förstahandsförhyrning för staden samt utökas med 1 189 kvm då källarvåningen nu inkluderas i kontraktet.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 18 april 2013, dnr 13-022/61.
Rektor vid Engelbrektsskolan har den 24 februari respektive den 17 april 2012 fattat beslut om särskild undervisning (hemundervisning) för en elev. Skolan har med beslutet lämnat en besvärshänvisning och angett att beslutet kan överklagas genom förvaltningsbesvär/lämplighetsprövning till Skolväsendets överklagandenämnd. Justitieombudsmannen har preciserat att utbildningsnämnden ska yttra sig avseende klagomålen rörande felaktig överklagandehänvisning i besluten i de delar som avser särskild undervisning. Utbildningsnämnden konstaterar efter utredning att skolan brustit i sina överklagandehänvisningar vad gäller särskild undervisning. Beslut om särskild undervisning kan endast prövas genom kommunalbesvär/laglighetsprövning. Utbildningsnämnden kommer med anledning av konstaterade brister att gå igenom rutiner för beslutsfattande och besvärshänvisning med berörd skola.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samråd med Juridiska avdelningen, stadsledningskontoret.
Rektor har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förvaltningens förslag till yttrande.
Förvaltningen föreslår utbildningsnämnden att besluta följande:
Yttrande över det som framförs i E.S anmälan till JO godkänns.
Beslutet justeras omedelbart.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltnings förslag till beslut.
En likvärdig bedömning som grundar sig på elevernas faktiska kunskaper och färdigheter är en förutsättning för en skola som uppfyller sitt kunskapsförmedlande uppdrag. En likvärdig betygssättning och likvärdig provrättning är processer som kräver att både lärare, rektorer och förvaltning deltar i ett kontinuerligt lärande om hur betygskriterierna ska tolkas i praktiken.
Staden ska tillse att alla skolor kontinuerligt arbetar för att bedömning och betygssättning ska vara likvärdig. Sambedömning av prov, något som i rapporten framkommer är efterfrågat bland stadens lärare, har visat sig leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning både inom och mellan skolor. För att öka samsynen om hur betygskriterierna vid de nationella proven ser ut bör därför sambedömningen inom skolor och även mellan skolor utökas betydligt.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 mars 2013, dnr 13-401/1606.
Utbildningsförvaltningen har på nämndens uppdrag under 2012 genomfört ett försök med ombedömning av nationella prov enligt en modell som innebär att skolor har bytt prov med varandra. Proven har varit avidentifierade. Försöket har omfattat delproven för skriftlig produktion i svenska i årskurs 9 i grundskolan och den första kursen i svenska i gymnasieskolan. I grundskolan har även svenska som andraspråk inkluderats.
De deltagande grundskolorna har haft olika karaktär avseende socioekonomisk sammansättning, medan de deltagande gymnasieskolorna har varit olika avseende programsammansättningen; vissa har högskoleförberedande program och vissa har yrkesprogram. Såväl kommunala som fristående skolor har deltagit. Resultaten från försöket, liksom analysen av resultaten, redovisas i den bilagda rapporten.
Ärendet har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen, gymnasieavdelningen och personalavdelningen.
1. Rapporten om ombedömning av nationella prov i svenska 2012 godkänns.
2. Förvaltningen får i uppdrag att analysera rapportens resultat, slutsatser och rekommendationer i syfte att använda underlaget i förvaltningens utvecklingsarbete.
Ordföranden Lotta Edholm (FP), ledamoten Christoffer Järkeborn (M), tjänstgörande ersättaren Linnea Cedergren (C), ersättaren Ella Bohlin (KD) framlade ett eget förslag, till vilket vice ordföranden Jan Valeskog (S), ledamöterna Per Olsson (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) anslöt sig till, och yrkade bifall till detta.
Ordföranden förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Svar på skrivelse från Jan Valeskog (S).
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 18 mars 2013, dnr 12-210/8513.
Till utbildningsförvaltningen har inkommit en skrivelse från Jan Valeskog (S) om stadens principer för lokal lönebildning för lärare i Stockholm.
Utbildningsförvaltningen arbetar med att utifrån de centrala avtalen samt stadens personalpolitik forma en lönepolitik med koppling mellan resultat och lön såväl på individnivå som på enhetsnivå. Samtidigt finns det stora skillnader i löneläge mellan grundskolorna vad avser lärarlönerna som inte är resultat av en medveten styrning. För att tydliggöra kopplingen mellan löneläge och måluppfyllelse på varje skola menar utbildningsförvaltningen att det krävs en styrning av löneutrymmet i löneöversynen.
Ärendet har beretts inom förvaltningens personalavdelning i samarbete med grundskoleavdelningen.
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens redovisning som svar på skrivelsen.
Per Olsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att avslå förvaltningens förslag till beslut
att i övrigt framföra följande
Vi tar avstånd från det sätt som staden valt att fördela lönespåslagen i löneöversynen 2012, där vissa skolor får ett högre lönepåslag än 4,2 % att fördela och andra får ett mindre. Att spela ut skolorna mot varandra är inte ändamålsenligt. Det är upp till parterna att avgöra om tillvägagångssättet är direkt avtalsstridigt eller inte, men man kan däremot konstatera att det strider emot själva grundtanken för den individuella lönesättningen, nämligen att de enskilda lärarna ska kunna se en koppling mellan sina arbetsinsatser och lönen. Det är bara kollegorna och rektorerna på varje skola som har möjlighet att se lärarnas arbetsinsatser. Dessa kan dessutom inte mätas och kvantifieras i alla delar. De finns flera faktorer på en skola som den enskilda läraren kan ha svårigheter att påverka, framförallt de som rör ledningsfunktionen, men även andra förutsättningar, som är viktiga för att läraren ska kunna göra ett bra jobb. En lönefördelning som utgår från hela skolans måluppfyllelse kan därför inte ses som annat än orättvis. Lönesättningen kan få direkt motsatta effekter, dvs. hämma arbetslust och engagemang, åtminstone för de lärare som arbetar på skolor som fått det lägre löneutrymmet. Det gynnar inte de elever som finns i just dessa skolor.
Vi vill dessutom påpeka att nivån på de lönehöjningar som man kommit överens om i det centrala avtalet enligt uttalande från SKL skulle betraktas som ett golv där enskilda kommuner förväntas kunna prestera mer, eftersom lärarna idag är underbetalda. Hela problematiken kring lönesättningen för lärare i Stockholms stad bottnar i att majoriteten budgeterat i flera år utan att kompensera för löneökningar samt att de utgått från att det centrala avtalets golv ska vara tak i stadens verksamheter.
Lotta Edholm m.fl. (FP), Christoffer Järkeborn m.fl. (M), Linnea Cedergren (C) och Ella Bohlin (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
I stadens personalpolitik uttrycks att det ska finnas en tydlig koppling mellan resultat och lön. Skickliga lärare som gör skillnad för elevernas kunskapsutveckling ska genom sina goda arbetsprestationer också kunna göra lönemässig karriär.
Erfarenheterna från den lönesättningsmodell som användes 2012 visar att arbetssättet inte föll väl ut utifrån målsättningen att låta bra arbetsprestationer lysa igenom också med avseende på lönesättningen. Vi är därför av uppfattningen att staden inte bör tillämpa denna modell vid kommande lönesättning.
Vi ser hanteringen av denna fråga som ett ”olycksfall i arbetet” och en hantering som dessvärre bestämdes innan HÖK 12 blev klart. I det centrala avtalet med lärarna finns flera formuleringar som stadens märkliga lönepolitik direkt strider mot. Mot bakgrund av att både finansborgarrådet och skolborgarrådet nu tydligt distanserat sig mot den godtyckliga lönepolitik som lärarna på 8 skolor utsattes för, ser vi nu frågan som utagerad. Det lär inte upprepas.
Det är dock trist att ansvariga politiker inte kunde ta större ansvar för frågans hantering, än vad man nu gjorde, mot bakgrund av att denna godtyckliga lönesättning trots allt i praktiken godkändes av den personalpolitiska enheten och därmed också kommunledningen i Stockholm.
Svar på skrivelse från Per Olsson (MP).
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 3 april 2013, dnr 13-103/181.
I sin skrivelse uttrycker Per Olsson (MP) oro för gymnasieskolornas ekonomi och efterlyser därför en redovisning till av gymnasieskolornas ekonomi, inklusive sparbeting för samtliga kommunala gymnasieskolor.
Gymnasieskolorna arbetar kontinuerligt med att anpassa kostnaderna till intäkterna. Redovisning till nämnden sker i samband med tertialrapporterna och årsredovisningen.
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen i samarbete med ledningsstaben och ekonomienheten.
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Svar på skrivelse från Lotta Edholm (FP), Christoffer Järkeborn (M), Helen Törnqvist (C) och Ella Bohlin (KD).
Utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att under en månad under höstterminen 2013 på skolnivå mäta antal schemalagda undervisningstimmar där läraren varit frånvarande utan att vikarie anskaffats, analysera resultatet av denna mätning och återkomma med en rapport till utbildningsnämnden.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 mars 2013, dnr 12-421/10041.
I en skrivelse till utbildningsnämnden ger Lotta Edholm (FP), Christoffer Järkeborn (M), Helen Törnqvist (C) och Ella Bohlin (KD) att utbildningsförvaltningen i uppdrag att kartlägga antalet inställda lektioner på skolnivå under vårterminen 2013, samt analysera huvudorsakerna till detta och återkomma med en rapport till utbildningsnämnden.
Eftersom lektionsbegreppet inte är entydigt föreslår förvaltningen i stället att utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att under en månad under höstterminen 2013 på skolnivå mäta antal schemalagda undervisningstimmar där läraren varit frånvarande utan att vikarie anskaffats, analysera resultatet av denna mätning och återkomma med en rapport till utbildningsnämnden.
Förvaltningen ges i uppdrag att under en månad under höstterminen 2013 på skolnivå mäta antal schemalagda undervisningstimmar där läraren varit frånvarande utan att vikarie anskaffats, analysera resultatet av denna mätning och återkomma med en rapport till utbildningsnämnden.
God schemaläggning, fungerande vikariesystem och kontroll av inställd undervisning är viktigt för elevers lärande. Idag ställs tydliga krav på elevers närvaro vid undervisningen. Eleverna ska kunna ha motsvarande tydliga förväntningar på sina lärare att få ta del av undervisningen. Inställd undervisning där man inte ordnat med vikarie innebär inlärningstillfällen som går till spillo.
Vi ser därför fram emot att få ta del av en rapport där förekomsten av schemalagda undervisningstimmar där läraren varit frånvarande utan att vikarie anskaffats beskrivs och analyseras.
Utbildningsnämnden beslutar om kompetenstrappa och karriärvägar för lärare enligt förvaltningens förslag.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 mars 2013, dnr 13-201/635.
Utbildningsförvaltningens fick i mars 2013 i uppdrag av utbildningsnämnden att ta fram en struktur för lärares karriärvägar (dnr 13-201/635). Strukturen ska tydliggöra definitioner och kvalifikationer för olika karriäruppdrag och utgå från tidigare beslut av Riksdagen och av utbildningsnämnden om förstelärare och lektorer. Den ska också synliggöra hur skickliga lärares kompetenser tillvaratas, visa på möjligheter till professionsutveckling och skapa förutsättningar för en pedagogisk/didaktisk karriär som alternativ till en chefskarriär. Förvaltningen föreslår en kompetenstrappa som beskriver kvalifikationskrav i fem steg (examinerad lärare, legitimerad lärare, erfaren lärare, dokumenterat yrkesskicklig lärare samt lektor) och ett pedagogiskt/didaktiskt karriärspår (legitimerad lärare, utvecklingslärare, förstelärare och lektorat). Arbetet med att förankra och genomföra strukturen kommer att ske i flera steg där förvaltningsgemensamma riktlinjer ska utarbetas. En partsgemensam grupp ska bildas med uppdrag att samla frågeställningar och följa processen med att utforma principer och riktlinjer.
Ärendet har beretts av personalavdelningen i samarbete med grundskole- och gymnasieavdelningarna.
att i huvudsak besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
att inkludera både fritidspedagoger och förskolelärare i stadens arbete med karriär och kompetensutveckling för en kvalitetssäkring av hela skolan.
Miljöpartiet står bakom ambitionerna både från utbildningsdepartementet och från Stockholms stad att lärare ska ha möjlighet till professionsutveckling och karriär genom att på olika sätt fördjupa sina kompetenser och förmågor samt tillvarata dem i utveckling av undervisning och skolverksamhet.
Vi vill understryka vikten av att barn och elever möts av en pedagogisk verksamhet, från förskolans första år till gymnasieskolans sista, som präglas av utveckling och professionalitet. Därmed är det lika viktigt att det finns disputerade pedagoger i förskolan, fritidshemmet och grundskolans lägre år som i gymnasiet. Möjligheten att utvecklas enligt beskriven kompetenstrappa och göra karriär i enlighet med presenterat förslag måste därmed omfatta alla delar av skolväsendet, lärare och pedagoger i såväl förskola, grundskola och fritidshem gymnasieskola samt särskolans alla stadier.
Vi anser att det är utmärkt att mer pengar tillförs för att därigenom upprätta nya karriärtjänster med bättre betalt för lärarna. Anslagen är dock långtifrån tillräckliga för att möjliggöra en verklig löneökning för ett större antal lärare. Det kommer också att krävas särskilda anslag, lokal lönesatsning och en ökad lönespridning inom lärarkollektivet för att verkligen åstadkomma en omfattande möjlighet till karriär inom läraryrket med bättre löner.
Som tidigare anser vi, i likhet med övriga kommunledningar i landet, att titeln ”Förste lärare” är gammalmodigt och intetsägande lärartitel och borde ändras.
I år kommer lärarna få 2 procent enligt det avtalade märket men därutöver förväntas en särskild lokal satsning. Om det sägs inget politiskt från stadens sida. Nästa år, 2014, kommer inga centrala avtal bestämma lärarnas löner, då blir de lokala avtalen av än större betydelse, inte heller om en sådan inriktning har kommunledningen uttryckt någon uppfattning om.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 mars 2013, dnr 12-201/10068.
Jan Valeskog (S) föreslår i en motion (2012:74) till kommunstyrelsen att nu när regeringen har beslutat om nya karriärvägar för lärare (lektor och förstelärare) föreslås kommunfullmäktige besluta att till regeringen framföra att det ska vara möjligt att införa nya karriärtjänster även inom förskolan och vuxenutbildningen. Vidare föreslås att staden istället för förstelärare inför titeln utvecklingslärare eller motsvarande.
Förvaltningen förslår i ett särskilt tjänsteutlåtande till utbildningsnämnden (dnr 13-201/635) en enhetlig struktur för en kompetenstrappa och ett pedagogiskt/didaktiskt karriärspår för lärare där både utvecklingslärare och förstelärare används som benämningar.
Ärendet har beretts inom personalavdelningen.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till och yrkade bifall till detta.
att bifalla motionen.
Det borde vara en självklart att göra läraryrket mer attraktivt både på Komvux och på förskolorna. Det är märkligt att inte förvaltningen uttrycker en åsikt om detta konkreta förslag i sitt yttrande. Att få in synpunkter också från förvaltningarna är själva syftet med att lämna in motioner.
Mot bakgrund av att landets samtliga kommuner och däribland stadens Finansborgarråd tydligt markerat att man tycker den mycket oklara titeln ”Förstelärare” är både gammalmodig och intetsägande, borde ett sådant synsätt också vinna gehör, kan man tycka. Titlar kan kanske anses vara av marginell betydelse i sådan här reform men trots allt bör vi ha titlar som är begripliga och också något anger vad arbetsuppgifterna omfattar.
Svar på remiss från kommunstyrelsen av motion 2013:3, Åsa Jernberg (MP) och Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP).
2. Beslutet justeras omedelbart
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 mars 2013, dnr 13-201/450.
Till utbildningsnämnden har inkommit en remiss av en motion om åtgärdsplan för att stärka lärarnas arbetssituation i staden. Motionen är inlämnad av Åsa Jernberg (MP) och Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP).
Lärarnas arbetsbelastning är sedan en tid tillbaka föremål för diskussioner och utredningar inom utbildningsförvaltningen. Även på regeringsnivå har förslag lagts om åtgärder för att minska den administrativa belastningen på lärarna.
Utbildningsförvaltningen fortsätter och intensifierar nu arbetet med att kartlägga och förtydliga lärares uppdrag och att förbättra lärarnas arbetsmiljö.
Ärendet har handlagts inom personalavdelning i samverkan med verksamhetsavdelningarna.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade eget förslag, till vilket vice ordföranden Jan Valeskog (S) anslöt sig, och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m.fl. (S) och Per Olsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att föreslå ett bifall till motionen, samt
Stockholms lärare behöver bättre förutsättningar att klara sina viktiga uppdrag. Motionen har sitt ursprung i att allt fler lärare vittnar om en orimlig arbetsbelastning som ökat under senare år. Det är en utveckling som måste brytas och som kräver politisk handling. Därför är det utmärkt att staden nu intensifierar arbetet med att kartlägga och förtydliga lärares uppdrag och att förbättra lärarnas arbetsmiljö. Förvaltningen beskriver att en översyn av de sammantagna arbetsuppgifterna planeras i samarbete med skyddsombuden från lärarnas och skolledarnas fackliga organisationer. En handlingsplan ska tas fram. Detta sammanfaller väl med de krav som ställs i motionen.
Lärarförbundet Stockholm har i februari tagit fram ett förslag på handlingsplan till utbildningsförvaltningen. Vi utgår från att dessa förslag beaktas.
Däremot saknas det i förvaltningens svar en beskrivning på hur arbetet ska följas upp efter det att svaret till arbetsmiljöverket är färdigt i augusti detta år. Motionen pekar på vikten av att arbetet följs upp och revideras efter behov samt redovisas för kommunfullmäktige på regelbunden basis. Lärarnas arbetssituation i staden är en alldeles för viktig fråga för att inte följas upp också på politisk nivå. Därför kan inte motionen endast anses besvarad med hänvisning till de processer som startats. Motionen behöver bifallas.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 14 mars 2013, dnr 13-201/451.
Kommunstyrelsen har till utbildningsnämnden remitterat en motion om att bristen på förskollärare i Stockholm blir större för varje år. Skribenten föreslår att staden hos regeringen kräver förändrad högskolepolitik och betydligt fler platser i förskollärarutbildningen i Stockholm samt att dagens ersättning för studier på betald arbetstid utökas.
Förvaltningen kommer att se över ersättningsnivån och i det göra en avvägning mellan ersättningsnivå och antal studerande.
Platsantalet till den reguljära utbildningen har efter dialog med staden utökats.
Förvaltningen bedömer inte att det i nuläget föreligger behov av att framställa till regeringen om fler platser i förskollärarutbildningen.
Ärendet är framtaget av tillhandahållaravdelningen.
3. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag, till vilket ledamoten Per Olsson (MP) anslöt sig till, och yrkade bifall till detta.
Det är glädjande att förvaltningen avser se över ersättningsnivån så att fler kanske tar steget och vidareutbildar sig till förskollärare. Behovet är mycket stort och en mindre ökning av ersättningen kan mycket väl få en stor effekt på antal sökanden, precis som motionen beskriver.
Det är dock märkligt att förvaltningen är nöjd med det antal förskollärare som utbildas varje år i denna region. Tusentals nya förskollärare behövs varje år framöver och det är bara ett relativt fåtal som utbildas. Regeringen måste uppmärksammas på allvaret i situationen och här har Stockholms stad en särskilt viktig uppgift att slå på larmklockan.
Förskolläraryrket är idag ett bristyrke i Stockholm. Prognoser visar att bristen på förskollärare kommer att fortsätta att öka givet dagens examineringstakt i högskolan.
Staden har påpekat detta för lärosätena i regionen och antalet platser på universitetets ordinarie förskollärarutbildningar kommer nu att utökas.
Medel för kompetensinsatser i förskolan i Stockholm finns även avsatta för att öka antalet barnskötare som studerar till förskollärare från dagens 100 till 200 personer.
Svar på remiss från kommunstyrelsen gällande motion från Per Olsson (MP) och Åsa Jernberg (MP).
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 mars 2013, Dnr 12-411/9617.
Per Olsson (MP) och Åsa Jernberg (MP) föreslår i en motion ett fritidshemslyft i Stockholms stad. I motionen påpekas att fritidshemmet är en viktig del av skolan och att insatser för förstärkt fritidshemsverksamhet är en satsning på skolans breda kunskapsuppdrag. I motionen tas bland annat upp: elevgruppernas storlek, utbildade fritidspedagoger, kompetens och karriärutveckling, statistik och indikatorer för god kvalitet.
Utbildningsnämnden har den 29 november 2012 antagit ”Plan för utveckling av fritidshem”, som utifrån ett uppdrag från kommunfullmäktige tagits fram för att särskilt uppmärksamma fritidshemmets uppdrag som komplettering till grundskolan. Planen implementeras under våren 2013.
Ärendet har beretts inom förvaltningens grundskoleavdelning i samråd med ledningsstaben.
Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Stadens egen externa utvärdering fastslår att grupperna ofta är alltför stora på fritidshemmen samt att behörighetsnivån är för låg för att möjliggöra en fritidshemsverksamhet av högsta nivå. Den utvecklingsplan som staden fastställt för fritidshemmen berör inte dessa två aspekter vilket i praktiken innebär att en förändring inte är i sikte.
Miljöpartiet har i sitt budgetförslag föreslagit en höjning av fritidshemspengen för att möjliggöra mindre elevgrupper på fritidshemmen. Det är möjligt att driva utvecklingen åt det hållet utan att för den sakens skull fastslå en fast gruppstorlek, vilket förvaltningen varnar för i sitt utlåtande.
I slutändan handlar detta om politisk ambition och synen på lärande och barn och elevers utveckling. Fritidshemmet är en viktig del av skolan som skapar mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Vi kan inte bortse från fritidshemmen när vi utvecklas stadens skolor. Stockholm behöver ett fritidshemslyft.
Ärendet bordläggs.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 mars 2013, dnr 13-453/1793.
Den 1 juli 2011 började en ny skollag tillämpas. Nämnden beslutade därför den 16 juni 2011 om riktlinjer för fristående förskola, fristående friliggande fritidshem och enskild pedagogisk omsorg som var anpassade till den nya skollagen. Den 4 september 2012 fastställde Skolverket allmänna råd för pedagogisk omsorg. Förvaltningen har därför anpassat nämndens riktlinjer till dessa allmänna råd.
Förvaltningen förelår samtidigt att nämnden godkänner vissa modifieringar som gjorts i riktlinjerna. I riktlinjerna har vad som gäller för barngruppernas lämpliga sammansättning och storlek förtydligats. Förvaltningen föreslår vidare att antalet barn i det som benämns övrig pedagogisk omsorg begränsas.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
1. Utbildningsnämnden godkänner riktlinjer för rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att successivt uppdatera riktlinjerna på grund av förändringar i lag, författningar och statliga eller kommunala bestämmelser.
Ordföranden yrkade bordläggning av ärendet och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
1. Utbildningsnämnden godkänner frivillig återvandrings verksamhetsplanering för 2014 – 2017.
2. Utbildningsnämnden godkänner rapport om frivillig återvandrings verksamhet 2010-2012.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 mars 2013, dnr 13-613/1802.
Frivillig återvandring fortsätter med verksamheten 2014 – 2017 med fokus på arbetet med frivillig återvandring och återintegration som en del av ”cirkulär migration”. Det fortsatta arbetet omfattar handläggning av återvandringsärenden med individuellt stöd till enskilda och familjer som frivilligt önskar återvandra till sina hemländer samt i samarbetsprojekt med andra myndigheter, institutioner, EU-myndigheter, frivilliga organisationer och samfund fortsätta arbetet med att underlätta för Stockholms stads invånare som vill återvandra.
Ärendet har beretts inom avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa.
Svar på skrivelse från Roger Mogert (S), Inger Stark (V)och Per Olsson (MP).
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 februari 2013, dnr 08-454/4140.
Utbildningsnämnden har överlämnat en skrivelse från Roger Mogert (S), Inger Stark (V) och Per Olsson (MP) om redovisning av offentliga medel till Studemaskolan.
Skolpengen till fristående skolor beräknas efter samma grunder som skolpengen till de kommunala skolorna. Fristående huvudmän har rätt att göra aktieutdelning vid sitt årsbokslut eller att dela ut överskott till en annan verksamhet. Utbildningsförvaltningen gör regelbundet kreditprövningar på de fristående skolorna för att eventuellt kunna identifiera huvudmän som har ekonomiska bekymmer. Förvaltningen begär inte in de fristående skolornas bokföring. Därmed kan förvaltningen inte heller redogöra för om Studemaskolan ger några pengar till scientologikyrkan.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S), ledamöterna Per Olsson (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m.fl. (S), Per Olsson m.fl. (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att ge förvaltningen i uppdrag att se till att en granskning sker om huruvida Studema bryter mot stadens bestämmelser.
Vi vill inskärpa vikten av möjlighet till insyn i skattefinansierad verksamhet. Fler medier än utbildningsradion har rapporterat om Föreningen Aktiva Studiers koppling till scientologkyrkan och Applied Scholastics, den pedagogiska metod som är framtagen av Scientologins grundare Ron L Hubbard. Vi tycker inte det är förenligt med stadens ambitioner och bestämmelser. Att nyttja den insyn som staden har rätt till och efterfråga bokföring vore i detta fall angeläget. Om det dessutom är som så att skolan använder sig av Applied Scholastics om de hävdar motsatsen är detta dessutom en lämplig anledning till att be skolinspektionen göra en granskning av verksamheten.
Svar på skrivelse Jan Valeskog (S).
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 mars 2013, dnr 12-422/2206.
Jan Valeskog (S) har i en skrivelse begärt en redovisning av konsekvenserna av nämndens beslut om nytt förhållningssätt om ansökningar om inackorderingstillägg för elever vid olika typer av gymnasiala idrottsutbildningar. Beslutet gäller från och med höstterminen 2011, och nämnden önskar en specifik jämförelse av antal ansökningar om inackorderingstillägg som beviljades respektive avslogs höstterminen 2010 och höstterminen 2011.
Vice ordföranden Jan Valeskog (S) yrkade på borläggning av ärendet.
Ordföranden förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med yrkandet från Jan Valeskog (S).
Svar på remiss från kommunstyrelsen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 20 mars 2013, dnr 13-407/818.
Kulturförvaltningen har låtit utvärdera ”Kultur i ögonhöjd – för, med och av barn och unga, strategisk plan för barn och ungdomskultur i Stockholm 2009-2012”. Utifrån utvärderingens resultat och kulturförvaltningens bedömning har kulturförvaltningen tagit fram en reviderad plan som ska gälla för år 2014-2016 och som nu har skickats ut på remiss för behandling.
Utbildningsförvaltningen anser sammanfattningsvis att den reviderade versionen av ”Kultur i ögonhöjd – för, med och av barn och unga, program för barn- och ungdomskultur 2014-2016” är bra. Programmet är tydligare, något nerkortat, och mer överskådligt. Förvaltningen anser att kulturprogrammet omfattar de delar som är viktiga och att det är av godo att kopplingen till läroplanens mål har lyfts fram.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen och avdelningen för uppdrag kring lärande och elevhälsa.
Fo¨rvaltningens svar a¨r va¨lskrivet och lyfter ma°nga viktiga punkter. Det vi saknar i sa°va¨l ursprungsdokumentet som i fo¨rvaltningens text a¨r ett fokus pa° hur de olika fo¨rvaltningarna och bolagen ba¨ttre skulle kunna samverka fo¨r att na° ma°len. Fo¨r Utbildningsna¨mndens del skulle vi ga¨rna se betydligt mer samarbete och samverkan med sa° va¨l stadsdelsna¨mnderna som Stadsteatern i syfte att pa° ba¨sta sa¨tt anva¨nda och fo¨rsta¨rka de resurser vi har.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 mars 2013, dnr 13-425/1548.
Regeringen beslutade den 20 juni 2012 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå hur arbetet med unga 16-19 år som varken arbetar eller studerar kan utvecklas. Delbetänkandet avser att förtydliga kommunernas ansvar för att erbjuda dessa ungdomar åtgärder samt ge förslag till tydligare ansvarsfördelning mellan kommun och stat.
Sammanfattningsvis samtycker utbildningsförvaltningen till utredningens förslag. Förslaget förtydligar ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det gäller insatser för målgruppen. Förvaltningen instämmer också i att förutsättningarna för uppföljning och utvärdering behöver utvecklas för att ge kunskaper om effekter av riktade insatser. Förvaltningen ställer sig tveksam till effekten av utredningens krav på rapportering av frånvaro i betydande utsträckning till hemkommunen.
Utbildningsförvaltningens tillhandahållaravdelning har berett ärendet i samverkan med gymnasieavdelningen.
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen innehåller kloka synpunkter och vi instämmer i dessa. Vi vill ytterligare tillägga följande synpunkter:
Det är av stor betydelse för de ungas självbild att vi, samhället omkring de unga, inte utgår ifrån att de unga som inte fullföljer gymnasiet misslyckats. Gymnasiet som skolform är i Sverige inte obligatorisk och unga är i sin fulla rätt att välja att inte gå på gymnasiet. Däremot har de, i ett samhälle som blir allt mer komplicerat, och med en arbetsmarknad som kräver allt mer omfattande kvalifikationer, rätt att få hjälp och stöd att komma vidare med sina liv på andra sätt. Eftersom vi vet att unga som saknar gymnasieutbildning eller motsvarande, får stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, behöver uppfinningsrikedomen bli stor när det gäller att kunna erbjuda andra vägar. Vi ser att det behövs kvalificerad studie- och yrkesvägledning och flexibla erbjudanden, helst med en kombination av arbete/praktik och studier, så att inga vägar stängs. Insatserna måste ordnas utifrån individens ambitioner, behov och förutsättningar där stat och kommun hjälps åt, och inte, vilket alltför ofta sker idag, den unge skickas mellan olika instanser.
Unga som valt bort gymnasiet ska kunna välja andra sätt att komma vidare med sina studier. Folkhögskolan med sina möjligheter att erbjuda unga alternativa sätt att skaffa sig gymnasiebehörighet bör erkännas som en skolform jämte gymnasiet, där individen har rätt att välja allmän kurs på folkhögskola istället för gymnasium. Kommunen betalar platsen på samma villkor som man betalar för en gymnasieplats i en offentlig eller fristående skola.
Svar på remiss från kommunstyrelsen gällande motion från Åsa Jernberg (MP) och Stefan Nilsson (MP).
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 mars 2013, dnr 13-500/663.
Åsa Jernberg (MP) och Stefan Nilsson (MP) föreslår i en motion (2012:14) att Stockholms stad inrättar en lokal barnombudsman och skapar ett handlingsprogram för att stärka barnets rättigheter.
Utbildningsförvaltningens ser inget ytterligare behov av ett handlingsprogram för staden, eftersom frågorna om barns rättigheter är väl tillgodosedda i de styrdokument som finns. För närvarande finns på nationell nivå både barnombudsman och skolinspektionens barn- och elevombudsman. Förvaltningen anser att det inte finns behov av en ytterligare barnombudsman.
Ärendet har beretts av ledningsstaben i samråd med grundskoleavdelningen.
Ledamöterna Per Olsson (MP) och Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Per Olsson m.fl. (MP) och Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till för mån för eget förslag:
FN:s konvention om barnets rättigheter är den av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter som högst antal länder har ratificerat. Det är förstås något väldigt bra att så många länder rent kvantitativt har ratificerat konventionen, men det är också ett faktum som kan ses i ljuset av att det är en konvention som är relativt ofarlig att bryta mot. Barn har i många av våra samhällen mycket små möjligheter att göra sina röster hörda då deras rättigheter kränks. Därför behövs det extra politiska incitament för att kunna garantera efterlevnaden av barnkonventionen.
Samma faktum gäller på internationell som på nationell och lokal nivå: höga krav i styrdokument är ingen garanti för efterlevnad. Därför behöver vi veta hur staden lever upp till barnkonventionen och det behövs, som motionärerna skriver, mål och systematisk uppföljning av detta. Det finns dessutom möjligheter att anpassa utbildningsnämndens mål och indikatorer utan att det för den delen behöver bli fler indikatorer.
Att barns rättigheter tillgodoses och att barns perspektiv tillvaratas i alla beslut som rör dem i enlighet med Barnkonventionen är ett ansvar som genomsyrar samtliga nämnders verksamhet. Enligt stadens budget 2013 ska kommunstyrelsen arbeta för en bättre kunskapsspridning om barnkonventionen med syfte att öka barnens kunskap om sina rättigheter i enlighet med konventionen.
För skolans del är kraven på barns delaktighet och inflytande mycket tydligt formulerade i de nationella styrdokumenten. Vi gör bedömningen att de granskningar och det utvecklingsarbete som idag pågår inom staden utgör bra verktyg för att värna barns rättigheter inom utbildningsnämndens verksamhetsområde.
1. Utbildningsnämnden beslutar att delvis godkänna förvaltningens förslag till remissvar.
En godkänd grundskoleutbildning är en förutsättning för att undvika framtida utanförskap. De nyanlända eleverna är idag äldre när de kommer till Sverige än tidigare. För en niondeklassare som bara varit några år i Sverige är det givetvis svårare att klara grundskolans mål. Ändå är en genomgången skolgång den viktigaste faktorn för att de nyanlända eleverna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället.
Utredningens förslag innebär att de nyanlända elevernas rätt till utbildning stärks. Rätten att fullfölja grundskolan gäller självklart även för elever som kommer till Sverige i äldre år men som ännu inte har tillgodogjort sig grundskolans undervisning. Vi tycker därför att utredningens förslag om förlängd skolplikt upp till 18 år, för de elever som har behov av det, är bra.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 25 mars 2013, dnr 13-610/852.
Regeringen beslutade i maj 2012 att uppdra åt en särskild utredare att utarbeta förslag för att förbättra mottagningen av nyanlända elever inom den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Sammanfattningsvis anser förvaltningen att utredningens förslag är bra men ställer sig tveksam till beräkningarna av kommunernas kostnad för bedömning och kartläggning. På 180 minuter går det att göra en ytterst ytlig kunskapsskanning i matte, engelska och modersmål. All forskning visar att en korrekt kartläggning och formativ bedömning av elevernas kunskaper endast kan göras över tid i ett socialt fungerande undervisningssammanhang.
Förvaltningen har också svårt att se att utökad skolplikt för nyanlända som anlänt före 16 års ålder skulle leda till ökad måluppfyllelse för nyanlända som deltar i gymnasieskolans introduktionsprogram.
Ärendet har beretts av gymnasieavdelningen i samarbete med grundskoleavdelningen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som remissvar.
Jan Valeskog (S) och Per Olsson (MP) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Marina Gunnmo Grönros (V) framlade ett eget förslag och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m.fl. (S) och Per Olsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Marina Gunnmo Grönros m.fl. (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att nämnden beslutar delvis enligt förvaltningens förslag.
att därutöver vill vi framföra följande
Eleven och samhället har allt att vinna på att nyanlända ges den utbildning och den kunskap de behöver för att kunna ta sig vidare i grundskolan samt i gymnasiet. Utbildning och kunskap ger förutsättningar till utbildning och arbete. Elever som kommer till Sverige före sju års ålder klarar sig nästan lika bra i skolan som de som fötts här, medan de som anländer senare generellt klarar sig mycket sämre i skolan. Standardiserade lösningar som bygger på låga förväntningar och ett synsätt som utgår från att nyanlända elever per definition är lågpresterande, är kontraproduktiva och bör så långt som det är möjligt motverkas. Skolorna tar idag inte reda på vilka förkunskaper som eleverna har.
Undervisningen organiseras oftast utifrån skolans behov, inte elevernas. I de förberedande klasserna blandas elever med helt olika behov. När nya elever tillkommer sänks nivån på undervisningen varvid de som varit i klassen ett tag tröttnar. Men det finns också positiva undantag. I tio kommuner som Sveriges Kommuner och Landsting identifierat som goda exempel undervisas nyanlända elever inledningsvis ofta i ordinarie undervisning i praktisk-estetiska ämnen. Allteftersom elevernas kunskaper i svenska språket fördjupas utökas undervisningen i övriga ämnen. Samtidigt skriver utredaren att ämnen såsom elevens val ska kunna tas bort om skolan anser att eleven hellre behöver lägga tiden på andra ämnen, vilket förvaltningen ser som positivt. Detta blir ju motsägelsefullt om elevens språkinlärning och socialisering kan gynnas av att exempelvis måla, spela teater eller på skoltid delta i andra stimulerande ämnen som erbjuds igenom elevens val.
Utredningen fokuserar mycket på svenska som skolämne och ger inga öppningar för möjlighet till inlärning av ämne genom vare sig andra former såsom estetiska som ovan nämndes eller inlärning genom hemspråket. Vi anser att utredningen bör ta i beaktande att hemspråkundervisningen kan integreras med ämneskunskap såsom matematik, SO och NO för att underlätta för eleven att lättare följa med i ämnet och förmodligen, genom att ha mer förståelse och vara mer aktiv på lektionstid, även lättare kunna ta till sig av svenska språket i ordinarie undervisning. De nyanlända eleverna behöver mer undervisningstid än andra elever för att kunna komma ikapp. Men i förberedelseklasserna riskerar de att få färre lektionstimmar än andra elever.
Det som inte nämns i utredningen är den roll segregation spelar för de nyanlända elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Samtidigt nämns vikten av det sociala utbytet med andra elever i ordinarie undervisning noga, vilket är både viktigt och bra. Bostadssegregationen inte är det problem som ska lösas här, men det är onekligen så att vissa kommuner har stor segregation gällande både boende och skola. Vare sig de går i förberedelseklass eller ordinarie undervisning kommer merparten av klasskamraterna i deras skolor ändå att vara relativt nyanlända. Även om många av förslagen i utredningen är bra och bidrar till en bättre skolgång för nyanlända så kommer problemet inte att lösas så länge som dessa grundläggande segregationsfrågor inte tas på större allvar.
Vi instämmer i förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Att förvaltningen avråder från att skapa särskilda skolpliktsregler för nyanlända elever är bra. Unga nyanlända har rätt att gå i skolan på samma villkor som sina skolkamrater.
Vi vill dock särskilt lyfta vikten av att de nyanlända eleverna får möjlighet att både behålla och utveckla sitt modersmål. Undervisningen i modersmålsämnet ska inte bara ses som ett stödämne till andra ämnen utan ses som en möjlighet för eleverna att utveckla en flerspråkig kompetens som eleverna och samhälle/arbetsliv kommer att ha stor nytta av både på hemmaplan och i internationella kontakter.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 27 mars 2013, dnr 13-410/1643.
Utbildningsförvaltningen har från kommunstyrelsen på remiss fått förslag på gemensamma riktlinjer för övergången mellan förskola och skola.
Enligt förvaltningens mening bör några delar i riktlinjerna förtydligas och några sakfel behöver rättas.
Ärendet har beretts inom grundskoleavdelningen.
I Årsrapport för 2012 från de externa utvärderarna av grundskolan, förskoleklass, fritidshem och fritidsklubb uppmärksammas en rad viktiga aspekter i förskolans arbete. En sådan aspekt är att samverkan mellan förskoleklass och skola har minskat vilket är problematiskt då överförande av information generellt har försämrats mellan dem. Att förskolan är en isolerad verksamhet vinner ingen på. Därför är det självklart bra att det finns uppdaterade och gemensamma riktlinjer då barn på samma förskola går vidare till olika skolor. Förskolan får inte vara en isolerad verksamhet utan måste ses som ett naturligt första steg i utbildningen för de allra flesta.
För att barnen ska gynnas av att gå i förskola krävs att förskolan är bra och att övergången till skolan sker på ett bra sätt vilket kräver investeringar i förskolans kvalitet. Viktigast för kvaliteten i förskolan är personalen. Det krävs därför mer investeringar i kompetensutveckling för förskolans personal - såväl förskollärare som barnskötare och förskolechefer.
Många förskolor behöver fokusera mer på lärande och fördjupa arbetet med läroplanen. Förskolans lärandeuppdrag behöver ges mer uppmärksamhet och det viktiga arbetet med barns språkutveckling behöver stärkas. Mindre barngrupper och investeringar i personalen är viktiga för att detta ska fungera. Forskningen visar att en bra förskola stärker barnen. Alla barn oavsett bakgrund ska därför ha rätt till en bra förskola.
Bra samverkan och kvalitet i övergången mellan förskola och skola är grundläggande för en bra skolstart för alla barn.
Svar på remiss från Skolinspektionen.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande till Skolinspektionen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 mars 2013, dnr 13-454/975.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat sammanlagt 31 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola från och med läsåret 2014/15.
Den prognostiserade befolkningsökningen under perioden fram till år 2021 innebär en kraftig elevökning och hög efterfrågan på grundskoleplatser i flera områden i staden. För att möta den kommande efterfrågan förutsätts en nyetablering av fristående grundskolor och fritidshem.
Förvaltningen bedömer att årets ansökningar inte medför långtgående negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning.
Förvaltningen vill vidare framhålla att en fortsatt etablering eller utökning av fristående skolor i ytterområden som Kista, Rinkeby och Tensta, vilka har jämförelsevis låg befolkningstillväxt av barn i aktuella åldrar, lågt kapacitetsutnyttjande och en relativt stor elevrörlighet, kan få negativa konsekvenser för de kommunala skolorna. Kommunen kommer under de närmsta åren att minska sin kapacitet i egenregi i Kista, Rinkeby och Tensta på grund av överkapacitet av lokaler.
Detta ärende har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med grundskoleavdelningen och lokalenheten vid administrativa avdelningen.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 mars 2013, dnr 13-455/976.
Skolinspektionen har till Stockholms stad remitterat totalt 36 ansökningar avseende godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola, varav tre ansökningar avser gymnasiesärskolan, från och med läsåret 2014/2015 i Stockholms stad och län. Förvaltningens bedömning är att det utifrån föreliggande remissunderlag inte går att påvisa att årets ansökningar om etablering av fristående gymnasieskolor var för sig medför negativa ekonomiska, organisatoriska eller pedagogiska konsekvenser för stadens skolväsende enligt gällande lagstiftning.
Dock vill förvaltningen framhålla att om en betydande del av de inkomna ansökningarna leder till etablering i den storleksordning som ansökningarna avser, så kan det få negativa konsekvenser för redan etablerade skolor, oavsett huvudman. Det ökande utbudet av platser i kombination med att elevunderlaget inte ökar kommer i första hand att påverka de skolor som redan nu har ett svagt söktryck i stadens och länets ytterområden. Detta gäller även i gymnasiesärskolan.
Detta ärende har utarbetats inom tillhandahållaravdelningen i samverkan med gymnasieavdelningen.
1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag att ett nytt system för tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av stöd i grundskolan införs från och med läsåret 2013/2014.
2. Utbildningsnämnden godkänner att det nuvarande systemet fasas ut under en period till och med juni 2016.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 28 mars 2013, dnr 13-516/1772.
Utbildningsförvaltningen föreslår ett nytt system för tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av stöd med tre väl definierade målgrupper. För elever i varje målgrupp görs en individuell prövning av omfattningen av behovet och sedan beviljas tilläggsbelopp utifrån de beskrivna insatserna som kommer att göras för att bemöta behovet. För stadens centrala grupper med särskild inriktning och fristående skolor med specialpedagogisk inriktning föreslås att ansökan görs i det nya systemet, där de beviljas tilläggsbelopp per elev anpassat för den specialpedagogiska undervisning de bedriver.
Genom att ändra systemet för tilläggsbeloppet menar förvaltningen att det blir tydligare för skolorna vilka behov de kan ansöka om. Därmed minskar administrationen för både skolorna och central förvaltning. Det är enbart elever med omfattande behov av särskilt stöd där skolan vidtar extraordinära stödåtgärder som ska omfattas av ansökningsförfarande. Det kommer att minska ansökningarna och besluten, vilket medför lägre kostnader för tilläggsbeloppet. Samtidigt ökar budgeten för den socioekonomiska ersättningen i motsvarande mån och därmed skolornas grundbelopp. Det generar stabilare budgetvillkor för skolorna och underlättar deras verksamhetsplanering.
Ansökan i det nya systemet ska göras årligen inför varje läsår och besluten fattas med en löptid om max 12 månader. Vid förnyad ansökan ska redovisning av hur tidigare tilläggsbelopp använts ske och vilka resultat som uppnåtts tack vare detta.
Ansvaret för hantering av systemet för tilläggsbelopp föreslås ligga kvar centralt inom utbildningsförvaltningen.
Det nu gällande systemet för tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av stöd i Stockholms stad har medfört att det är svårt att fastslå att stöd endast utgår till elever med omfattande behov. Underskott som uppstått under året har täckts upp med pengar från det socioekonomiska fördelningssystemet. Det har minskat grundbeloppet till skolorna och därmed främst tilldelningen till skolor med högt socioekonomiskt index. Avsikten är att det nya systemet för fördelning av resurser för elever i behov av extraordinära åtgärder ska vara mer stabilt än dagens system och att resurser för socioekonomisk tilldelning ska kunna läggas fast innan årets början och ligga fast under aktuellt år. Det innebär också att mer resurser än idag kommer att fördelas via socioekonomiska fördelningskriterier.
Under en övergångsperiod föreslås att det befintliga systemet får löpa tills nuvarande beslut löper ut, samtidigt som det nya systemet införs från och med juli 2013. Vid ingången till läsåret 2013/2014 finns ett kostnadsåtagande inom det befintliga systemet som uppgår till knappt 190 miljoner kronor årligen. Detta minskar sedan successivt till läsåret 2015/2016.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen i samarbete med grundskoleavdelningen, branschrådet och fristående huvudmän.
Jan Valeskog m.fl. anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det är bra att ett system för tilläggsbelopp nu kan införas där kriterierna blir tydliga så att barn med bäst behov får detta stöd. Dock vill vi samtidigt tydliggöra, på samma sätt som vi har gjort i vårt budgetalternativ, att anslaget för denna verksamhet, tillsammans med det socioekonomiska stödet, måste bli större. Behoven är omfattande och vi bedömer att en ökning av detta anslag är nödvändigt.
Alla elever har rätt att få det stöd som krävs för att kunna utvecklas så långt det är möjligt i skolan. Ambitionen måste vara att alla skolor är rustade att möta varje elev, oavsett vilket stöd de är i behov av, inom ramen av den ordinarie undervisningen.
Storleken på det sökbara verksamhetsstödet är inte en indikation på hur mycket staden satsar på de elever som är i behov av särskilt stöd. De kriterier som nu förändras möjliggör för nämnden att fördela ut mer resurser till skolorna att använda i den ordinarie undervisningsmiljön och där stärka arbetet med alla elevers utveckling mot målen.
Vi tror dock att det behövs en flexibilitet gällande tidsperioden för sökt verksamhetsstöd. Även om normen är 12 månader kan det finnas tillfällen då det hade underlättat för verksamheterna med en längre period.
Det nya systemet innebär att skolorna inte behöver ansöka om pengar hos förvaltningen utan istället får det utfördelat efter behov via särskilda fördelningsnycklar, om det inte handlar om elever med omfattande behov av särskilt stöd där skolan vidtar extraordinära stödåtgärder. Denna princip stödjer vi då det innebär en mer rättvis fördelning som är tydligt kopplad till behov och innebär att skolorna i ett tidigt stadium vet vilka resurser de har att använda sig av i sitt stöd till elever med särskilda behov, eftersom de då slipper ovissheten som uppstår vid ansökningar. Ansökningssystem tar dessutom upp mycket tid till administration som bättre kan användas till skolverksamheten.
Ett större problem som vi ser med tilläggsbeloppet är inte kopplat till det nya systemet utan till beloppets storlek som vi redan i höstas fick indikatorer om att det var för lågt. I vår alternativa budget föreslår vi att mer pengar ska gå till utbildning, däribland till barn i behov av särskilt stöd. Det nya systemet löser inte problemet med resursbrist utan detta kan enbart lösas av politiska satsningar och tillförsel av mer pengar till verksamheten.
Utbildningsnämnden beslutar att ändra datum för utbildningsnämndens sammanträde i maj 2013 till den 24 maj, kl. 09.00.
Förvaltningen redovisade ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 april 2013, dnr 13-014/2397
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Förvaltningen förelår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Per Olsson (MP) överlämnade en skrivelse till nämnden:
- Att rusta skolorna att kunna möta varje elev, oavsett behov.
Lotta Edholm (FP), Christoffer Järkeborn (M), Linnea Cedergren (C) och Ella Bohlin (KD) överlämnade en skrivelse till nämnden:
- Utse årets lärare i Stockholm.
Skrivelserna överlämnades till förvaltningen för beredning.
Utbildningsdirektören informerade om att fackförbundet Kommunal har varslat om stridsåtgärder från den 29 april 2013 och informerade om vad som förväntas av nämnden om varslet träder ikraft.
Tjänstgörande ersättaren Jimmy Mannung anförde att då utbildningsnämnden har blivit utrustade med läsplattor så önskar han se en ökning av användningen av digitala medel i utbildningsnämndens arbete för att minska pappersanvändningen.