Sammanträde 2005-12-21

Ordföranden Magnus Dannqvist (s) utses att tillsammans med ledamoten Marie Ljungberg Schött (m) justera dagens protokoll.

Anmäles att stadsdelsnämndens protokoll fört vid sammanträde den 17 och 30 november 2005 justerats.

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd godkänner i bilaga 2 till verksamhetsplanen föreslagna resultatenheter inom barn och ungdom samt äldre- och handikappomsorgen. Vantörs stadsdelsnämnd föreslår följande nydefinierade resultatenheter: Mårtensgården, Vantörs måltidsservice, Bandhagens särskola, Bäckahagens särskola samt familjedaghem.

2. Vantörs stadsdelsnämnd godkänner i bilaga 3 till verksamhetsplanen föreslagna ersättningsnivåer inom nämndens verksamheter.

3. Vantörs stadsdelsnämnd redovisar hos kommunstyrelsen i ärendet föreslagna omslutningsökningar om 88,9 mnkr inom anslag 1 och 2,8 mnkr inom anslag 2.

4. Vantörs stadsdelsnämnd redovisar hos kommunstyrelsen i ärendet föreslagen omslutningsökning om 11,0 mnkr, vilken utgörs av planeringsutrymmet för Stadsdelsförnyelsen.

5. Vantörs stadsdelsnämnd begär att kommunstyrelsen godkänner en budgetjustering om 1,7 mnkr avseende kostnader för en dagverksamhet för hemlösa inom individ- och familjeomsorgen.

6. Vantörs stadsdelsnämnd begär att kommunstyrelsen godkänner en budgetjustering om 1,1 mnkr avseende kostnader för utveckling av alternativa boendeformer inom individ- och familjeomsorgen.

7. Vantörs stadsdelsnämnd begär att kommunstyrelsen godkänner en budgetjustering om 0,5 mnkr för kostnader för rörliga team inom individ- och familjeomsorgen.

8. Vantörs stadsdelsnämnd begär att kommunstyrelsen godkänner en budgetjustering om 0,5 mnkr för kostnader för intensifiering av arbetet med hemlösa inom individ- och familjeomsorgen.

9. Vantörs stadsdelsnämnd godkänner inriktningen för Agenda 21-arbetet 2006 som genomförande av uppdrag enligt nämndbeslut om verksamhetsplan 2005, §233/2004.

10. Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens redogörelse i bilaga 7 som beredning av skrivelse om ökad integration i Vantör bland barn och ungdomar, §43/2004.

11. Vantörs stadsdelsnämnd fastställer verksamhetsplan 2006 enligt förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 6 december 2005, varav del 1 överlämnas till kommunstyrelsen.

12. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att ersätta text i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, bilaga 4, lokalsammanställning i lokalförsörjningsplan, med motsvarande daterad den 13 december 2005.

13. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att ersätta text i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, bilaga 1, sidan 9, uppföljning av barnomsorgsgarantin, med motsvarande daterad den 9 december 2005.

14. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att komplettera texten i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, sidan 22, första punkten i textrutan, till följande lydelse: ”Stadsdelsnämnden mål är att vara en attraktiv arbetsplats med en god och hälsosam arbetsmiljö samt delaktighet på alla nivåer”.

15. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att stryka ordet ”arbetsmässig” i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, sidan 11, andra meningen under rubriken skolbarnomsorg.

16. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att ersätta texten i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, sidan 23, under rubriken löner till följande lydelse: ”En uppföljning av lönerevisionen 2005 och analys av löneläget i förvaltningen kommer att göras tillsammans med de fackliga organisationerna för hela förvaltningen. Om osakliga löneskillnader konstateras inom avdelningarna kommer åtgärdsplaner att göras”.

17. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att ersätta texten i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, bilaga 6, sidan 8, åtgärdsrutan till löneskillnader skall ha följande lydelse: ”Fastställs i handlingsplan”.

18. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att uppdra åt förvaltningen att öppna den planerade öppna förskolan i Högdalen/Bandhagen enligt tidigare beslut i nämnden.

19. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att uppdra åt förvaltningen att senast till tertialrapport 1 år 2006 återkomma till nämnden med en analys av elevströmmar och förslag på åtgärder för att behålla elever och attrahera nya elever till Vantörs skolor.

20. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att uppdra till förvaltningen att första kvartalet 2006 anordna ett seminarium för skolledningar och nämnd som syftar till att starta skolutvecklingsprojekt.

21. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att tre mål för skolan inarbetas i skolenheternas verksamhetsplan 2006 enligt följande: Skolan i Vantör har som mål att alla elever i Vantör skall bedömas och betygssättas på lika grunder. Skolan använder sig av demokratiska arbetsformer och stimulerar elevernas inflytande och samhällsengagemang. Vantörs skolor utmärks av en lugn och trygg miljö, där lärare och elever respekterar varandra.

22. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att ett mål inarbetas i verksamhets plan 2006 enligt följande: Andelen inköp av ekologiska livsmedel i de pedagogiska verksamheterna ökar.

23. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att uppdra till förvaltningen att efter fullmäktiges översyn miljö- och Agenda 21-program återkomma till nämnden med ett reviderat program.

24. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att återremittera ärendet om vasslåtter för att finna alternativa genomförande former.

25. Paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Allmänt: Nämnden ser med stor tillfredställelse på den av förvaltningen lagda verksamhetsplanen. Ambitionsnivån är hög och ett fantastiskt utvecklingsarbete pågår i stadsdelens alla verksamheter. Vi kan idag säga att vi med de förutsättningar som ges i budget ligger klart i framkant när det gäller utvecklingen och kvalitétssäkringen av de kommunala verksamheterna. Återkommande brukarundersökningar visar på ett gott till mycket gott betyg för våra verksamheter. Med öppnandet av den öppna förskolan i Högdalen kommer nämnden att ha genomfört nästan allt av det som satts upp i nämndens lokala 24-punktsprogram. På punkt efter punkt har nämnden levererat utveckling av de kommunala verksamheterna och en ständig förbättring av Vantör. Vi är stolta men ser fortfarande att det finns problem som den lokala nämnden behöver arbeta vidare med. Ungdomsarbetslösheten är ett sådant. Hur ser utvecklingen ut under de senaste åren. Minskar eller ökar arbetslösheten? Hur många är kort- och långtidsarbetslösa? Hur många lever på socialbidrag. En redogörelse för situationen bör lämnas under våren. Skolan: Stadsdelsnämnden är skolstyrelse för Vantörs skolor. Nämnden fattar beslut om skolans verksamhetsplaner och åtaganden samt dito berättelser. Nämnden följer kontinuerligt verksamheten genom bland annat träffar med rektorer, brukarundersökningar, skolinspektörsrapporter samt övriga dokument vilka kan ge en rättvisande bild av skolans arbete. Grunden för en god arbetsplats är ett gott ledarskap med stöd och demokratiskt förhållningssätt både till personal som till elever och föräldrar. Det goda ledarskapet innehåller allt från att vara en förebild och ”leva som man lär” till att ge handfast handledning och möjlighet till utveckling i sin yrkesroll och sin plats på skolan. Det goda ledarskapet ger mod till utveckling och stärker självförtroende och ger tillit till skolan. Trygg och säker ledning ger trygg och säker personal som kan kommunicera trygghet och lugn i skolan och skolarbetet. Det är även viktigt med återkommande utvecklingssamtal för personalen. Rågsvedsskolan har under hösten saknat rektor. En ny rektor måste nu skyndsamt tillsättas. En lugn och trygg skolmiljö är ett övergripande mål för Vantörs skolor. För att vi ska kunna leva upp till detta mål krävs att särskilda elevvårdande resurser kan sättas in vid behov så att inte några få elever tillåts att med sitt uppträdande skapa en oro och otrygghet som sprider sig till hela skolmiljön. Enligt den utredning och kartläggning som gjort av Vantörs skolor framgår att allt fler elever/föräldrar väljer andra skolor än de som finns i upptagningsområdet. På sikt kommer detta ha stora konsekvenser för Vantörs skolor om inte den trenden kan vändas. Att noggrant analysera elevströmmar är därför viktigt när åtgärder vidtas för att bryta en negativ utveckling. Ett led i arbetet med att göra stadsdelens skolor konkurrenskraftiga är att finna möjligheter till profilering och/eller andra utvecklingsprojekt vilka kan synas nödvändiga. Nämnden har tidigare pekat på det framgångsrika Tre-stadsprojektet som kan vara inspirationskälla i det fortsatta arbetet. En av många orsaker som nämnts till elevflykt är olika skolors möjligheter/rykten om att kunna ge bra betyg. Ett av målen under mandatperioden är att öka den lokala demokratin och finna former för ungdomsinflytande i stadsdelarna. I LUPP-enkäten som genomförts bland annat i Vantör kan vi i svaren från årskurs 8 notera en okunskap om det politiska systemet och möjligheten att påverka samhället. En uttryckt önskan finns även om större inflytande över den egna skolan. Skolan har sin del i uppgiften att skola och fostra barn & ungdomar, både rent kunskaps-mässigt avseende kärnämnen men även i fråga om att ge en demokratisk kunskap och fostran. Detta sker dagligdags ute på skolorna allt efter elevers mognad och möjlighet till eget inflytande. Det är även viktigt att skolan är öppen gentemot samhället runt omkring och tillvaratar de resurser och möjligheter som erbjuds från närsamhället. Vi ser det som självklart att skolan när det är val till kommun, landsting och riksdag tillvaratar möjligheten att arbeta med demokratifrågor utifrån ett samhällsperspektiv med inriktning på det politiska systemet, partierna och möjligheterna till politisk påverkan. Stadsmiljö och Agenda 21: Nämnden har tidigare beslutat att genomföra vasslåtter i Magelungssjön. Förvaltningen har i VP2006 funnit att kostnaden för detta skulle vara för hög varför man föreslår avslå projektet. Nämnden återremitterar därför frågan för ny handläggning med syfte att finna billigare genomförande. Från 2006 övertar nämnden ansvaret parker och grönområden, under början av 2006 beslutar nämnden om parkplan för Vantör vilken framarbetats tillsammans med invånarna i Vantör. I detta arbeta ska ingå att utarbeta mål för parker och grön-områden. Fullmäktige genomför en översyn av både stadens miljöprogram och Agenda 21 program, översyn och revidering av programmen kommer vara klar under första halvåret 2006. Detta arbete bör följas upp lokalt i Vantör. Nämnden har tidigare framhållit frågan om det lokala ansvaret för miljöarbetet. Det är därför viktigt att fastställa lokal mål. Ett lokalt mål för nämnden om inköp av ekologiska livsmedel i de pedagogiska verksamheterna fastställs därför i detta verksamhetsprogram.

Ärende

Samtliga nämnder i Stockholms stad ska upprätta en egen verksamhetsplan för det kommande året, med utgångspunkt från den budget kommunfullmäktige har fastställt. Budgeten som föreslås ska vara i balans och de av kommunfullmäktige gjorda prioriteringarna av hur resurserna ska användas ska gälla.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Monika Viklander, stadsdelsdirektör daterat den 6 december 2005 med diarienummer 102-453/2005.

Förslag till beslut

Monika Viklander, stadsdelsdirektör yrkar som tillägg till förvaltningens förslag följande:

Att ersätta text i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, bilaga 4, lokalsammanställning i lokalförsörjningsplan, med motsvarande daterad den 13 december 2005.

Att ersätta text i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, bilaga 1, sidan 9, uppföljning av barnomsorgsgarantin, med motsvarande daterad den 9 december 2005.

Att komplettera texten i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, sidan 22, första punkten i textrutan, till följande lydelse: ”Stadsdelsnämnden mål är att vara en attraktiv arbetsplats med en god och hälsosam arbetsmiljö samt delaktighet på alla nivåer”.

Att stryka ordet ”arbetsmässig” i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, sidan 11, andra meningen under rubriken skolbarnomsorg.

Att ersätta texten i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, sidan 23, under rubriken löner till följande lydelse: ”En uppföljning av lönerevisionen 2005 och analys av löneläget i förvaltningen kommer att göras tillsammans med de fackliga organisationerna för hela förvaltningen. Om osakliga löneskillnader konstateras inom avdelningarna kommer åtgärdsplaner att göras”.

Att ersätta texten i verksamhetsplan 2006 daterad den 6 december 2005 del 1, bilaga 6, sidan 8, åtgärdsrutan till löneskillnader skall ha följande lydelse: ”Fastställs i handlingsplan”.

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag och som tillägg en anförandetext samt 7 tilläggsyrkande enligt följande:

Att uppdra åt förvaltningen att öppna den planerade öppna förskolan i Högdalen/Bandhagen enligt tidigare beslut i nämnden.

Att uppdra åt förvaltningen att senast till tertialrapport 1 år 2006 återkomma till nämnden med en analys av elevströmmar och förslag på åtgärder för att behålla elever och attrahera nya elever till Vantörs skolor.

Att uppdra till förvaltningen att första kvartalet 2006 anordna ett seminarium för skolledningar och nämnd som syftar till att starta skolutvecklingsprojekt.

Att tre mål för skolan inarbetas i skolenheternas verksamhetsplan 2006 enligt följande: Skolan i Vantör har som mål att alla elever i Vantör skall bedömas och betygssättas på lika grunder. Skolan använder sig av demokratiska arbetsformer och stimulerar elevernas inflytande och samhällsengagemang. Vantörs skolor utmärks av en lugn och trygg miljö, där lärare och elever respekterar varandra.

Att ett mål inarbetas i verksamhetsplan 2006 enligt följande: Andelen inköp av ekologiska livsmedel i de pedagogiska verksamheterna ökar.

Att uppdra till förvaltningen att efter fullmäktiges översyn miljö- och Agenda 21-program återkomma till nämnden med ett reviderat program.

Att återremittera ärendet om vasslåtter för att finna alternativa genomförande former.

Ordföranden Magnus Dannqvist (s) yrkar omedelbar justering.

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) yrkar att nämnden i huvudsak instämmer i förvaltningens förslag och som tillägg en anförandetext.

Lena Kling m fl (fp) yrkar avslag till förvaltningens förslag och bifall till 11 egna förslag till beslut varav en anförandetext.

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar avslag till Lena Kling m fl (fp) 11 förslag till beslut.

David Lindberg, (kd) yrkar att nämnden i huvudsak godkänner förvaltningens förslag och bifall till 19 egna förslag samt som tillägg en anförandetext.

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar avslag till David Lindberg, (kd) 19 förslag till beslut.

Lena Kling m fl (fp) Marie Ljungberg Schött, m fl (m) och David Lindberg, (kd) yrkar att nämnden beslutar som tre tillägg till internkontrollplan att under 2006 också granska försörjningsstödet och återkomma med en tidplan och tidpunkter för när avrapportering ska ske till nämnden för respektive granskningsområde samt en anförandetext.

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar avslag till Lena Kling m fl (fp) Marie Ljungberg Schött, m fl (m) och David Lindberg, (kd) tre tilläggsyrkande till internkontrollplanen.

Beslutsgång

Ordföranden Magnus Dannqvist (s) ställer yrkandena mot varandra och finner bifall till förvaltningens förslag och egna tilläggsyrkande.

Reservation

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) Lena Kling m fl (fp) och David Lindberg, (kd) reserverar sig till förmån egna förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) anmäler särskilt uttalande likalydande med eget förslag till anförandetext enligt följande:

Vi lever i en fantastisk stad – en stad som har alla möjligheter att leda utvecklingen i Sverige och i vår del av Europa. Stockholm är Sveriges huvudstad och borde vara Sveriges ekonomiska motor. Det förpliktar att vara den enda riktigt stora staden i ett land. Kraven på politiken i Stockholm är höga. För att få förtroendet att styra Stockholm krävs det ledarskap och förmåga samt idéer om hur Stockholm ska utvecklas. Vi moderater har idéer för Stockholm. Vi vill se ett Stockholm där fler än i dag bor, utbildar sig och arbetar. Vi vill att Stockholm ska vara inte bara landets huvudstad utan den mest drivande, mest kreativa staden i norra Europa. Vi vill att den kommunala servicen i Stockholm ska vara av hög kvalitet och att invånarna själva ska kunna välja mellan en rik flora av utförare. Vi vill också ha ett Stockholm där vi alla kan känna oss trygga och säkra. När Stockholmsregionen de senaste åren har förlorat 25 000 jobb i privat sektor, krävs att fokus för politiken i Stockholm under de närmaste åren inriktas på att ta krafttag för att få fler i arbete. Att få fler att gå från bidrag till arbete är den absolut största frågan, för Stockholm såväl som för Sverige. Om Stockholm ska återta sin tätposition som svensk ekonomis tillväxtmotor måste staden prioritera en företagsvänlig, tillväxtorienterad politik. Bidragsberoende ska bytas mot arbete, uppgivenhet mot framtidstro. Ekonomi: Vi ser med stor oro på ekonomin för Vantörs stadsdelnämnd. Under de senaste åren har nämndens bokslut visat på stora underskott. Vi moderater anser att krafttag behöver vidtas för att komma till rätta med de ekonomiska problemen. Det kan inte nog påpekas vikten av att ha en ekonomi och en budget i balans. Vi ser med bestörtning att resurserna för 2006 inte verkar tillräckliga vare sig för anslag 1 eller anslag 2, om inget görs. Budgetproblemen för i första hand äldreomsorgen och bidragsberoendet måste lösas. Det mest effektiva sättet är förstås att hjälpa människorna i Vantör att komma ut i arbetslivet. Volontärer i äldreomsorgen, andra boendemöjligheter, olika driftsformer och andra kvalitetshöjande och utgiftsbesparande åtgärder måste vidtas. Vi är anser att arbetet i stadsdelen bör ske långsiktigt och ha en stabil finansiering och inte som nu i allt större omfattning bygga på kortsiktiga projekt som genererar finansiering ur olika tillfälliga satsningar. Arbete istället för bidrag: Den minskande andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår tids stora utmaningar. För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att fler människor arbetar och har en egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, fördelat på 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon människor arbete helt. Var fjärde av dem är under 40 år. Allt färre ser kopplingen mellan egen insats och egen utkomst. Jobb är inte något man blir tilldelad utan något man skaffar sig. Flit och ansträngningar premieras inte tillräckligt. Att upprätta värdet av det entreprenörskap som en gång skapade landets välstånd är ett oavvisligt krav. Ett mänskligt samhälle kan bara byggas när alla som kan arbeta har en meningsfull sysselsättning och försörjer sig själva. De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många arbetsgivare och lediga jobb är de unga och invandrare. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger. I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år. Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås att flyttas till utgången av 2007. För att lyckas med målet att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb. Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, i stället ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan komma ut i den befintliga arbetsmarknaden ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte beviljas socialbidrag. För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete. För Vantörs del är det angeläget att fortsätta påbörjade åtgärder men att också kontinuerligt pröva andra modeller. Skärholmsmodellen är exempelvis en angelägen modell att pröva eftersom den gett goda resultat på andra områden i staden. Valfrihet för kvalité: Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter, ska öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola samt annan barnomsorgsverksamhet. Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskola och annan barnomsorg, som inom skolan, äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen ska vara gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj. Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati. En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade. En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg. Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn. Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas. Dessa resurser kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas. En skola med kunskap i fokus: Vår utgångspunkt är att varje elev är unik. Alla har sina egna visioner, mål och talanger. Kärnan i den moderata grundvärderingen är tron på att varje människa har förmågan och viljan att forma sitt eget liv utifrån sina egna önskemål. Men det är inte bara den enskilde individen som har nytta av en väl fungerande skola. Välutbildade medborgare är viktigt för både den ekonomiska tillväxten och för att skapa det goda samhälle med engagerade och ansvarstagande samhällsmedborgare som vi vill ha. Det är därför vi moderater prioriterar skolan. Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta. Vi moderater satsar 26 miljoner kronor mer än socialdemokraterna på skolan i vårt förslag till budget för 2006. Pengarna används till en satsning i grundskolans skolår 0-3. Målet är att alla 7-åringar i Stockholm ska kunna läsa. Vi vill att dagens förskoleklass blir ett nytt obligatoriskt grundskoleår - ett ”år 0” som påbörjas året barnet fyller 6, men med rätt att börja från och med det år barnet fyller 5. Vår utgångspunkt är att eleverna ska börja skolan när föräldrar och skolan bedömer att barnet är moget för det och lämna skolan först när de klarat kunskapsmålen. Det avgörande är inte att alla når målen på samma sätt, eller att det tar exakt lika lång tid för alla. Individuell skolstart kan bidra till bättre resultat för berörda elever. Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Men i Stockholm tvingas nu flera skolor att avskaffa de sista speciallärarna och spara in på eleverna med störst behov av stöd. I vissa fall tvingas elever till särskilda studiegrupper i andra skolor istället för att få det stöd de har rätt till i den skola där de går. För att komma till rätta med problemen vill vi införa en likvärdighetsgaranti för att säkerställa att alla barn får en rättvis bedömning – oavsett var i staden deras föräldrar bor. Samtidigt gör vi moderater en särskild satsning i vår budget för 2006 på 10 miljoner kronor för att öka stödet till barn med särskilda behov. Föräldrarna skall ha ökat inflytande över barnomsorgen. I Vantör känner många föräldrar idag en stor oro för att överhuvudtaget få tillgång till fungerande barnomsorg. Det är angeläget att snabbt skapa olika former av barnomsorg, så att småbarnsföräldrar och blivande föräldrar kan känna en trygghet i både att det finns barnomsorg att få och att det finns olika typer av barnomsorg att välja mellan. Föräldrarnas val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av barnomsorg i Stockholm. För att möjliggöra detta införs under 2006 en barnpeng. Pengen kan användas till en plats i förskolan, men även till familjedaghem. Samtidigt får stockholmarna samma möjlighet som Nacka- och Sollentunaborna att bli dagbarnvårdare åt egna barn. Barnpengen ska gå direkt till förskolan eller familjedaghemmet för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående utförare. Förskolan bör få en mer pedagogisk inriktning och stimulera utveckling och lärande med ett lek- och lustfullt sätt. Bokstäver och siffror kan vara lika vanliga leksaker i förskolan som spadar och bollar. Förskolan behöver klara mål, både för verksamhetens och för barnens pedagogiska utveckling. Vi höjer därför i vårat förslag till budget för 2006 förskoleschablonen med 6,1 procent för att göra det möjligt att anställa fler förskollärare. Genom nya nationella prov eller återinförda egna Stockholmsprov ska elevens kunskapsläge jämfört med målen göras tydliga. Proven i år 2 ska ha fokus på läsförståelse så att vi tidigt fångar upp de elever som inte når målen. I år 5 ska proven särskilt inriktas på räkning för att fånga upp de elever som har svårt med matematiken. I år 8 ska proven ske brett så att vi fångar upp de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet. Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Stadens skolor ska vara skyldiga att för elever och föräldrar beskriva elevens utveckling och att specificera behov av extra tid eller stöd. Verktygen för detta är elevens individuella utvecklingsplan, men vi vill också ha obligatoriska skriftliga omdömen från det att eleverna börjar skolan. Staden ska samtidigt uppvakta regeringen om att bli försökskommun med betyg senast från år 5. Undersökningar visar att tusentals stockholmselever mobbar och trakasserar sina kamrater och lärare. Samtidigt vet vi att mobbning och annan kränkande behandling kan bekämpas. I Norge och Island införde borgerliga regeringar forskningsbaserade åtgärdsprogram som på kort tid minskat mobbningen med upp till 50 procent. Vi vill göra detsamma i Stockholm. Dessutom måste det drogförebyggande arbetet i skolorna förbättras samtidigt som alla brott som begås i skolan polisanmäls av skolan. Tidigare fanns det kvarterspoliser som hade ett särskilt ansvar för och god kontakt med närbelägna skolor. Vi vill tillföra polisen resurser och vill att varje skola ska ha en kontaktpolis i syfte att minska klyftan mellan polis och skola. Genom att träffa ungdomar i vardagen i skolan får polisen en utmärkt möjlighet att arbeta brottsförebyggande. Skolan ska som alla andra arbetsplatser i Stockholm vara trygg och säker. Föräldrarna ska veta att deras barn är trygga i skolan. Det kan inte längre vara fritt fram för våldsverkare och vandaler i skolorna. Skolan ska göras säkrare genom bemannade entréer och kodlås. Vi vill också ta krafttag mot den omfattande skadegörelsen. Klotter ska omedelbar saneras och större möjligheter för skolan att videoövervaka byggnaderna ska införas. Sedan socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk på gymnasiebetygen har skolket ökat kraftigt i gymnasieskolan. För att vända denna negativa utveckling vill vi åter införa redovisning av skolk i betygen – i både grund- och gymnasieskolans terminsbetyg. Föräldrarna ska också omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande via telefon, SMS eller e-post. Vi vill göra en särskild satsning på att förenkla föräldrarnas vardag genom en gemensam webbportal där de kan ansöka om barnomsorg, söka information om och jämföra olika alternativ, anmäla sig till önskad skola/förskola/familjedaghem och följa platstillgång och antagning. För staden innebär det samtidigt mindre kostnader för administration, papper och porto, en bättre överblick över planering och prognoser samt enklare möjligheter till kommunikation med brukare (information, brukarundersökningar, utvärderingar m.m.). Äldreomsorg- kvalitet genom valfrihet: En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en värdig omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum. Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt, individualisering, trygghet och valfrihet. Alla äldre är individer och har olika behov och önskemål om boende på äldre dagar. Det är därför viktigt med ett brett spektrum av olika äldreomsorgsverksamheter som äldrepengen kan användas till men även att tilläggstjänster kan köpas utöver pengen. För många äldre kan ensamheten vara ett stort problem. Därför är det angeläget med boenden där äldre kan träffas och umgås, även om omsorgsbehoven inte är mycket tunga. Självfallet ska inte heller äkta makar säras åt på grund av att deras omsorgsbehov skiljer sig. Genom införandet av kundvalssystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfriheten ger också den äldre ett ökat inflytande. Den äldres önskemål och synpunkter på tjänsten som utförs och hur den utförs blir högst väsentliga för utföraren, då den äldre om den inte är nöjd kan välja en annan utförare. För många äldre är det viktigt att få bo kvar i sin vanliga bostad även när behoven av omsorg ökar. Staden ska erbjuda insatser från äldreomsorg och sjukvård i hemmet för att möjliggöra detta. Att få bo kvar i sitt hem ska vara en möjlighet och får inte förvandlas till tvång. Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt. Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och för utsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Införandet av kvalitets-garantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela staden ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman. Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. Dessa insatser sparar också stora summor åt kommunen. Staden har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörig-vårdare. Det är angeläget att Stockholm utnyttjar de möjligheter som informationsteknologin tillhandahåller för att förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Staden bör även ta hjälp av teknologin för att erbjuda stadens äldre information om stadens äldreomsorg. En äldreomsorgskatalog skulle med stor fördel kunna finnas tillgänglig via länk från stadens hemsida. Den skulle ge de äldre, deras anhöriga och även stadens anställda en utförlig bild av det utbud som finns i äldreomsorgen avseende verksamheter och lediga platser. Särskilda satsningar bör göras på användandet av informationsteknologin. En hög grad av användande av informationsteknologi är eftersträvandsvärd i hela staden. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälpmedel för personalen, men också vara till gagn för brukarna. I möjligaste mån bör staden därför verka för att ett enhetligt system införs över staden. Som en stor upphandlare kan staden pressa priset för att skapa en sådan enhetlighet och tydlighet. Omsorg om funktionshindrade med individen i centrum: Stadens omsorg om funktionshindrade ska hålla hög kvalitet. Arbetet ska präglas av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kompetensutveckling och inflytande är ledord. Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering. Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring. De funktionshindrade och deras anhöriga ska i mycket högre grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångs-punkt är att stadens verksamheter är till för dem. En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att genom valfrihetssystem öka deras makt över sitt eget liv. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta gäller oavsett om man har ett funktionshinder eller inte. Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att människor är olika och har olika behov och mål. Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de särskilda boendeformerna. Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när platsbristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en god utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder. I sammanhanget är det av stor vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen. Varje hemlös har sin egen historia. Varje hemlös har därmed också sina egna förutsättningar att bryta sin hemlöshet. I arbetet med att hjälpa de hemlösa i Stockholm bort från sin hemlöshet måste den enskilde individens problem och möjligheter vara i fokus. Stadens arbete med hemlöshet är i stor utsträckning ett arbete med psykiskt funktionshindrade och eller missbrukare varför arbetet med att förbättra vården för de psykiskt funktionshindrade och för missbrukare är ett arbete för att hjälpa de hemlösa. Det räcker dock inte. De hemlösa har utöver eventuella missbruks- eller psykiska problem också ett socialt problem avseende boendet. Detta gör gruppen hemlösa till de allra mest utsatta medborgarna i vår stad. I arbetet med att hjälpa de hemlösa är det av stor vikt att så många krafter som möjligt engageras. Frivilligorganisationernas arbete är i sammanhanget ovärderligt. För att underlätta för frivilliga krafter att ta ett större utrymme i arbetet med att minska hemlösheten vill vi undersöka möjligheterna till att införa valfrihetssystem inom stödet. Det är eftersträvansvärt att ersättningen till såväl dagverksamhet som boenden kan ske utifrån de hemlösas egna val i en större utsträckning än i dag. Vi moderater satsar 5 miljoner mer i vår budget för 2006 på stödet till frivilligorganisationerna än vänstermajoriteten. Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återinförs och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. En urholkad Tak-över-huvudet-garantin, som i praktiken bara innebär ett försök med fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att förvärra situationen och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti. Samtidigt är det viktigt att se Tak-över-huvudet-garantin för vad det är, ett första steg mot målet om ett eget boende. En grundläggande förutsättning för att minska hemlösheten är att kontinuerligt arbeta för att skapa trygga boendeformer. Även om boendet inte är permanent kan det med stor sannolikhet hjälpa fler människor att nå närmare en stabil boendesituation. Inom missbruksvården måste metodfrågorna ses över. Slutenvård ska komp­lettera öppenvård och relationerna dem emellan utvecklas och förändras. Slutenvård ska användas när det är befogat. Vidare måste dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare professionaliseras, liksom uppföljning av framgångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar. Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde missbrukarens egna förutsättningar. Satsningar på familjerådslag och nyttjande av befintliga nätverk har i förekommande fall visat sig vara framgångsrika och bör alltid prövas. Vi avvisar bestämt förslaget om införande av sprutbytes-program. Sprutbytesprogram kommer att försvåra arbetet med att minska narkotikamissbruket i Stockholm och är därutöver en kapitulation inför missbruket som samhället aldrig kan acceptera. Det offentliga ska inte tillhandahålla verktygen för det olagliga missbruket. Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Stödet till brottsofferjourerna ska utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten. Staden ska utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta med stora informations-satsningar. Vi vill modernisera skolornas Alkohol-Narkotika-Tobaks- undervisning (ANT) och prioritera förebyggande arbete bland unga. En trygg och säker stad: Stockholm ska vara en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad. Tryggheten är mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många år av nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet. För att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpande och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ”ganska” eller ”mycket” stort problem i stadsdelen. Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel plats vid fel tidpunkt. Det förebyggande arbetet mot brottslighet är en viktig kommunal uppgift, men bör så långt det går bygga på frivilliga initiativ. Brottsofferjourerna bedriver exempelvis ett mycket viktigt arbete som bör stödjas. Men staden kan även göra mer för att stödja insatser till våldtagna kvinnor eller offer för de många butiksrånen i Stockholm. Stockholm är liksom andra huvudstäder särskilt utsatt för hot om större angrepp från terrorister. Vår tids hot kommer i nya skepnader och det är av stor betydelse för stockholmarnas övergripande trygghet att stadens ledning har en tydlig krisberedskap. I tunnelbanan eller andra offentliga miljöer som stadens invånare nyttjar dagligen bör alla veta att staden har väl genomtänkta och övade rutiner för hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp. Dagens utveckling måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Stockholms polismyndighet måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Man kan förutse att Stockholm kommer på pappret att få något fler poliser under nästa år än vad som fanns under innevarande år. Men ute på gator och torg är de alltjämt för få. Många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av andra orsaker som sjukskrivningar. Att öka antalet synliga poliser är den enskilt viktigaste trygghetsskapande åtgärden man kan vidta idag. När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden. Belysnings-satsningarna måste konkretiseras och genomföras. Det finns runt om i staden flera lämpliga områden där bättre belysning skulle göra stor skillnad för tryggheten. En internationell jämförelse ger snabbt vid handen att andra städer är betydligt bättre och mer kreativa när det gäller olika former av belysningar. Fasader, buskar och blomsterarrangemang är ofta upplysta i andra städer, men är lämnade i mörker i Stockholm. Moderaterna vill alltså verka för ett mer upplyst Stockholm. Skadegörelse mot belysningsanläggningar bör bemötas på samma sätt som klotter och annan skadegörelse. För att Stockholm till fullo ska kunna utnyttja sin potential som den vackra huvudstaden på vattnet krävs att vi tar krafttag mot de inslag som tyvärr förfular vår stad. Klottersanering och städning av de gemensamma utrymmena måste prioriteras mer än i dag. Skötseln av våra parker – en alldeles för dåligt utnyttjad resurs – måste bli bättre. Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bland annat nedskräpning och förfulning av stadsbilden. De gröna soptunnorna ska tas bort från gator och torg för att istället grävas ner under marken. Under 2006 avsätts i den moderata budgeten för Stockholm 40 miljoner för att gräva ner 20 stationer. Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas, en klotterkommission ska därför inrättas. Stadens klotterpolicy ska vara ett totalt avståndstagande från klotter och graffiti. En jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på stadens byggnader ska saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de privata fastighetsägarna på detta projekt. Mörka passager och prång ska byggas bort. En satsning på att lysa upp Stockholm måste göras. Alla ska kunna känna sig trygga i Stockholm, även kvällstid. Dessutom leder en högre belysningsgrad till att Stockholm blir en ännu vackrare stad. Ofta kan man med relativt enkla medel såsom städning och blomsterutsmyckning lyfta miljöer som idag är nedgångna och tråkiga. Vi moderater avsätter sammanlagt 27 miljoner extra i budgeten för 2006 jämfört med vänstermajoriteten i syfte att göra vår stad renare och vackrare. Avskaffa stadsdelsnämnderna: Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna. När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE. I rapporten ”Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet” som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande.” Liknande slutsatser drar Kommunaldemokrati-kommittén i ”Att vara med på riktigt” (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommundelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda däremot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda. Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: ”var skall beslut fattas?” och ”vem skall kunna utkrävas på ansvar?” blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvar för den förda politiken på olika områden. Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service. Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock tillstor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kommunfullmäktige när det gäller de kommunala kärnuppgifterna. Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter ”Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna” används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhets-planerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration. Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2005. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna. Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen. Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.

Lena Kling m fl (fp) anmäler särskilt uttalande likalydande med yrkande på 11 egna förslag varav en anförandetext enligt följande:

Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för 2006 som bygger på de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget.

Att verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade.

Att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ.

Att i budget för år 2006 ska hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen.

Att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur stadens nya resurstilldelningssystem påverkar särskolebarnens skolgång

att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med en detaljerad redovisning kring vad neddragningarna inom äldreomsorgen får för effekter.

Att förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur bristen på utbildad personal inom barnomsorgen och skolan ska tillgodoses på lång sikt.

Att förvaltningen får i uppdrag att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och ge förslag till hur problemen ska åtgärdas.

Att ungdomar som grips av polis kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom högst två dygn

Att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar.

Det är med oro vi ser vad som händer runt omkring oss här i Vantör. Arbets-lösheten är hög, socialbidragen rakar i höjden, alltför många elever lämnar skolan med otillfredsställande kunskaper. Trots att Stockholms tillväxt har förbättrats en aning har massarbetslösheten bitit sig fast. I vänstermajoritetens budget 2006 sker återigen en stor satsning på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar. Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten. Pengarna skall gå till en bra skola och omsorg. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de resurser som skall gå till kärnverksamheter. Ge makten åt medborgarna: Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Ett kraftigt minskat socialbidrags-beroende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid. Valfrihetsreformerna är nu stoppade. Alternativ bedrivna av nytänkande entreprenörer motarbetas. Vi vill flytta makt från stadsdelsnämnderna till individen genom olika former av pengsystem. En politik för tillväxt:

Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen. Vi måste därför skyndsamt införa Skärholms-modellen som leder till att människor går från bidragsförsörjning till jobb

Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entreprenader och systematisk utsvältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp under den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att byta politik och istället uppmuntra entreprenader och privata alternativ. Förskola: En betydande del av pengarna som anslås till förskolan används i dag till annan verksamhet. I genomsnitt försvann mer än fem procent av barnomsorgens resurser till byråkrati och administration under 2005. Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng öronmärks förskolans resurser till förskoleverksamhet, och går direkt till förskolorna. Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Ett hot mot förskoleverksamheten här i Vantör är den stora bristen på utbildad personal. Insatser görs nu för att utbilda outbildad personal till barnskötare och barnskötare till förskollärare. Medel för detta finns ej inom den ordinarie verksamheten. Vi känner oro för att kompetenshöjningen dels inte når tillräckligt många dels är beroende av tillfälliga medel. Vi emotser en redogörelse för hur bristen på utbildad personal inom barnomsorgen ska tillgodoses på lång sikt.

Grundskola: Svensk skolpolitik är i en djup kris. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Kunskaperna i samhällskunskap uppvisar också stora brister. Skolverket bekräftar vår bild att det har funnits ett fundamentalt feltänkande i svensk skolpolitik. Kunskapsmålen har nedprioriterats till förmån för synen att det viktigaste är att eleverna lär sig söka kunskap. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen. Vi ser detta bl a i Rågsvedsskolan. Fler vuxna i skolan har i praktiken inneburit mer personal utan pedagogisk utbildning. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet. För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än i dag. Betygen ger en tydlig signal om hur det går i skolan för en elev. Det krävs därför betyg redan från mellanstadiet. Tidigare nationella prov, i fler ämnen, visar också tydligt vilka elever som inte når målen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet. Genom att redan i de första skolåren mäta elevernas kunskaper kan extra stöd och hjälp sättas in tidigt. Tyvärr har socialdemokraterna valt att avskaffa de verktyg som har visat sig fungera, t ex stockholmsproven i svenska. Grund- och förskolan måste lyftas ut ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde. När stadens skolverksamhet överförts från stadsdelsnämnderna till utbildnings-nämnden ska en större del av skolornas resurser fördelas genom pengsystem. Särskolan: Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten i Stadshuset för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att det nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn. Helt i onödan ställs grupper mot grupper. Välfungerande särskolor slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola. Förvaltningen bör ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur särskolebarnens skolgång kommer att påverkas här i Vantör. Äldreomsorg: För tredje året i rad lägger majoriteten en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden är vänstermajoritetens svar på äldres behov av omsorg och trygghet på ålderns höst. Vi ser att utvecklingen blir ännu värre under 2006 då förvaltningen aviserar ”effektiviseringar” inom äldreomsorgen. Nämnden måste få en mera konkret redogörelse för vad dessa neddragningar faktiskt kommer att innebära i praktiken. Folkpartiets budget 2006 innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget och en höjning av hemtjänstpengen med fem procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden. Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun. Äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Därför införde vi under förra mandatperioden hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser. En undersökning, gjord av kommunens utredningstjänst, visar att äldre får olika hjälp med hemtjänsten beroende på vilken stadsdel de bor. Att gamlas bostadsadress avgör vilken omsorg de får är fullständigt oacceptabelt och det strider mot likställighetsprincipen i kommunal-lagen. Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under tre år satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen. Vi vill bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden. Omsorg om funktionshindrade: Med stor oro noterar vi att förslaget till budget 2006 kräver en mycket stram budget-hållning inom omsorgen om funktionshindrade med stora besparingar som följd. Valfriheten för människor med funktionshinder måste istället öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet höjs betydligt. Vi vill att Vantör ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området. Socialt ansvar: Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas. Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finns fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs. Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar helst inom ett dygn och högst två. Efter en månad ska en uppföljning ske. Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. Det intensiva arbete som sker kring dessa frågor här hos oss är bra. Ytterligare åtgärder måste vidtas med anledning av de senaste rapporterna om att allt fler ungdomar sniffar. Expertis utifrån måste sökas för att stävja problemen. Klotter och utemiljö: Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Klotterproblemen i vår stadsdel blir bara värre och värre. Vänstermajoriteten avsätter alltför lite pengar till klottersanering. Det är en helt felaktig politik. Saneringen av klottret måste öka. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. För att detta skall vara möjligt krävs att vi avsätter pengar speciellt för klottersanering. Nedskräpningen av Stockholm måste upphöra. Folkpartiet anslår därför mer resurser till städning. Stadsdelsnämnden bör även aktivt samverka med fastighetsägare och näringsliv för att få till stånd extern finansiering av parker och yttre miljöer. Belysningen måste bli bättre på flera ställen i Vantör. Det gäller framför allt i parker, motionsspår, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt för att minska antalet överfallsvåldtäkter. Vi kräver också att det uppdelade ansvaret för belysningen åtgärdas. Exempelvis har idrottsnämnden ansvar för belysningen i motionsspåren och trafiknämnden för lyktstolparna. Det är märkligt att majoriteten gjort så lite för att förbättra stadens belysning. Ambitionen är att Stockholm skall vara en ren och vacker stad. Såväl Stockholmarna som besökande måste känna sig nöjda och trygga med det arbete som utförs inom snöröjning, halkbekämpning och städning. Trygghetsvandringar: Antalet överfallsvåldtäkter har ökat i Stockholm. Känslan av otrygghet breder ut sig i samhället. Mot den här bakgrunden föreslår folkpartiet att det borde införas trygghetsvandringar. Konkret går trygghets-vandringar ut på att kartlägga skötsel och underhåll av sly, trasiga lampor, skrymmande buskage. Det finns även anledning att se över anläggningars utformning där belysningen kan vara dålig och parkeringshus mörka. Vandringarna genomförs av tjänstemän, politiker, lokalbefolkning, polis etcetera. Styrkan med trygghetsvandringar är att de synliggör vad som behöver göras och vem som har ansvar för att åtgärda problemen. Vandringen fungerar som en säkerhetsinventering inför brottsförebyggande insatser och skapar engagemang och delaktighet.

David Lindberg, (kd) anmäler särskilt uttalande likalydande med 19 egna förslag och som tillägg en anförandetext enligt följande:

Att minska barngruppernas storlek,

Att slå fast att storleken på småbarnsgrupper inte ska överstiga 13-14 barn och syskongrupper 17-18 barn.

Att ge förvaltningen i uppdrag att regelbundet redovisa kösituationen inom barnomsorgen.

Att uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjedaghem. Förvaltningen bör genomföra en informationssatsning i syfte att rekrytera fler familjedaghem.

Att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta enligt Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag.

Att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar. Att förvaltningen utarbetar en strategi för insatser mot våld och droger bland unga.

Att ett brottsförebyggande rådet kompletteras med en politisk representation.

Att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med förslag om på vilket sätt förvaltningen kan utveckla samarbetet med frivilligorganisationer för att möjliggöra en meningsfull tillvaro för våra äldre.

Att förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden och redovisa hur de äldres utevistelse kan tillgodoses samt hur förvaltningen avser att följa upp näringshalten i matlådorna.

Att återgå till den biståndsbedömning som rådde under förra mandatperioden inom hemtjänsten.

Att förvaltningen utser en anhörigkonsulent.

Att förvaltningen tar initiativ till en dialog med landstinget och omkringliggande stadsdelar om att inrätta en äldrevårdscentral i eller nära vår stadsdel.

Att alla som bor i ett äldreboende får ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.

Att förvaltningen ges i uppdrag att initiera en volontärverksamhet inom främst äldreomsorgen i stadsdelen.

Att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till ”kontrakt” mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.

Att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett program för hur stadsdelens skolor ska kunna utnyttjas bättre av föreningslivet under kvällar och helger.

Att stadsdelsnämnden ser till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner har möjlighet att välja utförare.

Att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning och föreslår ett program för ytterligare förbättringar.

I Kristdemokraternas samhälle ges utrymme för människors inneboende kraft och vilja att påverka. I vårt samhälle hålls ingen tillbaka och ingen lämnas efter. Det är ett samhälle där alla räknas. Trygghet och frihet kombineras. Människor ges tillbaka den kraft, som under alltför långt socialdemokratiskt regeringsinnehav hållits tillbaka. Den socialistiska majoriteten saknar tilltro till enskilda människor. Den utgår från kollektivet och genom höga skatter och bidragspolitik fråntar den människor makten att styra över sina liv. Genom en medveten politik har socialdemokraterna tvingat människor att bli beroende av samhället, staten och kommunerna. Kristdemokraternas viktigaste prioritering är att ge förbättrade livsvillkor för familj, barn och äldre. Stockholm skall bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barn, äldre och invandrare. Det goda samhället grundläggs genom att de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen, tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kombineras med friheten att göra egna val. Därigenom visas också respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet. Mer tid för barnen: Att skapa mer tid för barnen är ett viktigt politiskt mål för Kristdemokraterna. Vi menar att det är föräldrarna som bäst vet hur barnomsorgen för deras barn bör ordnas. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnomsorgsformer, och bristen på möjligheter att välja andra lösningar, har accentuerats ytterligare genom införandet av maxtaxan. Vi vill att föräldrar med barn mellan i första hand 1 – 3 år skall kunna erbjudas någon form av vårdnadsbidrag som ett alternativ till förskola. I årets budget anslår vi därför 165 mnkr för att föräldrar skall kunna starta familjedaghem för enbart sina egna barn, en ”mer tid för barnen”-reform. Modellen innebär att föräldrarna startar en firma, ansöker om f-skattsedel och därefter kan få del av barnomsorgskostnaderna för det egna barnet. Förutom de positiva effekterna för familjernas valfrihet och flexibilitet kan förskolans småbarnsgrupper minska i storlek om ett antal föräldrar väljer denna form av vårdnadsbidrag. Vi är övertygade om att detta också skulle kunna minska stressen i den enskilda familjen. Barngrupperna i förskolan minskar inte i någon nämnvärd utsträckning och medan alternativ som familjedaghem minskat. Även mötesplatser som Öppna förskolor har minskat i antal. Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Det skall vara möjligt att få familjedaghem i alla delar av staden. Därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare. Familjedaghem skall vara ett likvärdigt alternativ till förskola.

I årets budget satsar Kristdemokraterna 150 mnkr mer jämfört med stadens budget 2005 för att minska barngrupperna. För familjedaghem anslår vi 5 mnkr. Öppna förskolan satsar kristdemokraterna 10 mnkr extra på och till parklekarna anslår vi 9 mnkr. Samtidigt förstärker vi skolbarnomsorgen med 7,6 mnkr. Mer resurser till grundskolan: Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Grundskolan har ansvar att se till att eleverna klarar godkända betyg och blir behöriga att söka till gymnasie-skolan. Medel flyttas därför från gymnasieskolan till grundskolan. I årets budget anslår Kristdemokraterna 27 mnkr extra till grundskolorna för en särskild satsning på baskunskaper. För särskoleverksamheten anslår vi 10 mnkr extra. När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna ”skrivas in” för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett ”kontrakt” bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till ”kontrakt” bör presenteras av stadsdelsförvaltningen. Kristdemokraterna tror att det är möjligt att arbeta strategiskt för att göra skolorna mer till en samlingspunkt för föreningsliv samt enskilda elever som exempelvis behöver lokaler för att repetera musik eller teater. Att göra skolan till ett nav för elevernas fritidsaktiviteter och tillgängliga för föreningslivet skulle skapa en positiv känsla för skolan och stärka skolans position i samhället. Detta måste vi arbeta aktivt för att åstadkomma. Lugn och ro är en förutsättning för att elever skall kunna lära sig. Svaga elever drabbas mest av ostrukturerad undervisning. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd. Elever med speciell fallenhet för ett ämne måste också bli uppmärksammade och ges ytterligare stimulans för att utvecklas vidare. Ingen elev skall behöva vara rädd för att gå till skolan. Särskilda handlingsplaner mot mobbning skall finnas och tillämpas på alla skolor. För att skapa trygghet och trivsel i skolan måste verksamheten baseras på en god och väl förankrad värdegrund. Nolltolerans mot mobbning skall gälla. Trygghet och valfrihet för de äldre: Äldre stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. Det finns dock ett stort behov av att förbättra stadens insatser för att ge de som behöver stöd en trygg vardag och hjälp att hantera sjukdomar. Aktiviteter som berikar livet och valfrihet i hur vården och omsorgen skall utformas är viktiga delar i äldres liv. De äldre som är i behov av vård måste garanteras en värdig vård. En bra vård där trygghet och omtanke medför att de som är i behov av vård kan åldras i vetskap om ett gott omhändertagande. Alla som bor i ett äldreboende bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre. Kristdemokraterna vill inrätta ett telefonnummer som går direkt till äldreomsorgen, en slags ”heta linje”. Den som svarar i telefonen skall lotsa fram till rätt instans och hand- läggare. Den enskilde skall inte behöva fundera över om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret för frågan. Kristdemokraterna vill införa en värdighetsgaranti som klart och tydligt innehåller besked om vad man kan förvänta sig och kräva av äldreomsorgen i Stockholm. Kristdemokraternas värdighetsgaranti har betoning på bemötande och omvårdnad, trygghetsgarantin är en vårdgaranti med betoning på tillgänglighet, och en boende- och hjälp-medelsgaranti där rätten till stöd och service ingår. Äldreomsorgsinspektörerna pekar på vikten av att vardagslivsuppgifter finns med som ett naturligt arbetsområde inom äldreomsorgen. Dessa uppgifter borde enligt Kristdemokraterna vara självklara eftersom det handlar om utevistelse, kulturupplevelser, måltiden, tidningsläsning och möjlighet att odla personliga intressen. Eget val bör också gälla boendet. Äldre över 85 år som ansöker om äldreboende skall garanteras detta. Dessa äldreboenden skall erbjuda kontakt och gemenskap i mer organiserad form. Ensamheten för många äldre kan leda till sämre livskvalitet men också till fysisk och psykisk sjukdom. Många äldre vill bo i servicehus. Samtidigt nekades 350 personer plats i servicehus förra året. Det är oacceptabelt. Kristdemokraterna vill att omvandlingen från servicehus till äldreboenden stoppas. Många lägenheter står tomma i servicehus och skapar underskott i stadsdelsnämnderna. Den stora utbyggnad av särskilda boenden som genomfördes under den föregående mandatperioden kommer nu inte de äldre tillgodo på grund av omvandlingen. Fler platser behövs också bland annat för korttidsboende. Kristdemokraterna avsätter 110 mnkr mer än majoriteten till äldreomsorgen. Omsorg om funktionshindrade: Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare får det och också erbjuds välja utförare. Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Därför kräver kristdemokraterna att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning samt föreslår ett program för ytterligare förbättringar. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling. Social trygghet: Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar. Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt. Brottsförebyggande arbete: Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämnden startat ett brottsförebyggande råd har många goda krafter tas tillvara i stadsdelsnämnden till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida inte minst föräldravandrare och Farsor och Morsor på stan. Vi vill komplettera rådet med politisk representation. De försök som genomförts med centrum- och områdesvärdar i bland annat Kista och Rinkeby stadsdelsnämnder har varit mycket framgångsrika. Stadsvakter, som vi kristdemokrater gärna kallar dem, ska absolut inte ersätta polisen men har på de ställen där det prövats visat sig ha en enorm förebyggande inverkan. Inför en jobbgaranti: Under den nuvarande rödgröna majoriteten har kostnaderna för socialbidrag skenat. Fler har blivit beroende av bidrag. Färre har ett arbete. Fler står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. En av de viktigaste insatserna är en jobbgaranti som skall införas över hela staden där alla som är socialbidragsberoende ges en snabb och individuell bedömning. I de fall där det är arbetslöshet som är orsaken till bidragsberoende skall arbete garanteras inom fem dagar. En sådan jobbgaranti bör ge minskade socialbidragskostnader med ca 100 mnkr. Att genomföra jobbgarantin kostar motsvarande 15 mnkr.

Lena Kling m fl (fp) Marie Ljungberg Schött, m fl (m) och David Lindberg, (kd) anmäler särskilt uttalande likalydande med eget förslag till anförandetext enligt följande:

Nämnden ska ha löpande information om hur den interna kontrollen utvecklas. Det är viktigt att nämnden får ta del av rapporterna annars har nämnden ingen möjlighet att styra eller kontrollera verksamheten. Det är nämnden som är ansvarig för den interna kontrollen och det är nämndens uppgift att tillse att den interna kontrollen är tillräcklig. Därför vill vi att förvaltningen återkommer med en tidplan och tidpunkter för när avrapportering ska ske till nämnden för respektive granskningsområde. Med hänvisning till att antal personer med behov av ekonomiskt bistånd har ökat kraftigt under senaste åren i Vantör vill vi att försörjningsstödet granskas under 2006.

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att osäkra kundfordringar motsvarande 186 417 kr skrivs ned enligt bilaga till förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 november 2005.

Enligt stadens regler för ekonomisk förvaltning, 3 kap Penninghantering, § 2c gäller följande” En osäker fordran skall skrivas ned då alla inkassoåtgärder är vidtagna och senast efter ett år.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Ewa Wettermark, ekonomichef daterat den 24 november 2005 med diarienummer 103-447/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar godkänna redovisningen i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2005.

Ärende

Äldreomsorgen har genomfört fyra enkätundersökningar riktade till: pensionärer boende inom Rågsveds Äldrecentrum, pensionärer med hemsjukvårdsinsatser inom Rågsveds Äldrecentrum, pensionärer med hemtjänstinsatser och närstående till besökare vid Solgården. Resultatet av undersökningarna visar bland annat att cirka tre fjärdedelar av de svarande är nöjda med den sammantagna kvaliteten på vården, servicen och omsorgen. Resultatet pekar samtidigt på utvecklingsområdena: trygghet, delaktighet/inflytande och social stimulans/promenader. Berörda enheter ska beakta enkätresultatet i samband med att de tar fram sina verksamhetsplaner.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Margaretha Selin, avdelningschef daterat den 29 november 2005 med diarienummer 504-394/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar godkänna redovisningen i förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2005.

Ärende

Handikappomsorgen i Vantör har genomfört en brukarundersökning som bland annat visar att 51 av 83 personer är nöjda med den sammantagna kvaliteten på servicen och omsorgen. Endast två är missnöjda med den sammantagna kvaliteten. De två utvecklingsområden som enkäten pekar på är: information om handikappomsorgens utbud och att se över skälen till att ett fåtal personer som har ledsagarservice och hemhjälp förefaller vara missnöjda med vissa delar av omsorgen.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Margaretha Selin, avdelningschef daterat den 28 november 2005 med diarienummer 505-398/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Svar på remiss från stadsledningskontoret

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2005 som svar på remissen från Stadsledningskontoret.

Ärende

Stadsledningskontoret har remitterat Vantörs stadsdelsnämnd betänkandet Källan till en chans - Nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Betänkandet innehåller sammanlagt 33 förslag, varav flera påverkar förutsättningar för stadsdelsnämndernas insatser inom barn- och ungdomsvården. Förvaltningen är överlag positiv till att barn- och ungdomsvården har setts över. Samtidigt invänder förvaltningen mot den finansieringsmodell som förslaget utgår från och mot otydligheten som betänkandet lämnar kring tillsynsansvaret. Förvaltningen invänder även mot att utredningen föreslår att det regleras att samverkan ska ses över en gång per år och att Socialstyrelsen bemyndigas att meddela föreskrifter om vilken kompetens som personalen inom barn- och ungdomsvården ska ha.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Åsa Berntsson, avdelningschef daterat den 28 november 2005 med diarienummer 500-418/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Beslutsgång

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) lämnar beslutet utan eget ställningstagande.

Särskilt uttalande

Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) anmäler särskilt uttalande enligt följande:

Vi vill betona att samverkan är ett mycket viktigt arbete för att de barn och unga det gäller ska kunna få så bra förutsättningar som möjligt. Inom Vantör sker detta på ett naturligt sätt, men eftersom det inte alltid är så ställer vi oss positiva till att en uppfordran sker att se över samverkan årligen. Den föreslagna finansieringsmodellen måste gås igenom på nytt, då det inte är acceptabelt ifall den skulle innebära att en i dagsläget välfungerande samverkan skulle kunna försämras.

Yttrande över rapport från revisionskontoret

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2005 som sitt yttrande över rapporten från Revisionskontoret.

2. Vantörs stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att till tertialrapport 1 redovisa resultatet av arbetet med den interna samverkansöverenskommelsen samt av samverkan med beroendevården och psykiatrin.

Samt anför därutöver:

Det är glädjande att revisionsrapporten lyfter fram Vantörs missbruksvård som ett bra exempel på att vård av missbrukare kan integreras, utan att dela lokaler eller samla verksamhetsansvaret hos en vårdgivare. Detta goda omdöme är till stora delar missbrukssektionens förtjänst, som har en kontinuitet både i organisation, arbetsledning och bland medarbetarna. Enligt rapporten finns det risk för att den interna samverkan i förvaltningen om missbrukarnas rehabilitering kommer i skymundan för utvecklingen av samverkan mellan missbruksenheterna och beroendevården. Stadsdelsdirektören och chefen för individ- och familjeomsorgen bör därför enligt revisorerna bevaka att alla enheter bidrar till rehabiliteringen. Nämnden vill understryka hur viktigt det är för brukaren med sammanhållna vårdkedjor med insatser såväl från förvaltningens enheter för socialpsykiatri och ekonomiskt bistånd som från landstinget, frivården och andra aktörer. Det är därför mycket positivt att förvaltningen tar fram en intern samverkansöverenskommelse, bland annat för de personer som både har ett allvarligt missbruk och en psykisk sjukdom. Nämnden är angelägen om att den interna samverkan även omfattar möjligheten att planera för fler platser i gruppboende för personer med dubbeldiagnoser.

Trots en relativt bra samverkan enligt avtal mellan stadsdelsförvaltningen och beroendevården respektive psykiatrin, finns det oklarheter att reda ut. Det gäller exempelvis att missbrukssektionen och Jour- och öppenvårdsmottagningen inom Allmänpsykiatrin Årsta/Vantör kan enas om vilka som är gemensamma klienter. Det gäller också att personer som har ett allvarligt missbruk får möjlighet till en gemensam handlingsplan för insatser från både missbrukssektionen och landstinget, oavsett om dessa personer har psykiatrisk problematik eller inte.

Ärende

Revisionskontoret har granskat samverkan i vården av tyngre missbrukare. Stadsdelsförvaltningen instämmer i stort i de bedömningar som lämnas i Revisionskontorets rapport. Samverkan har blivit bättre, men det finns fortfarande anledning att utveckla både den och uppföljningen ytterligare. Förvaltningen strävar efter att, tillsammans med landstinget och kriminalvården, etablera en lokal mottagning i Vantör. Förvaltningen avser också att ta fram en intern överenskommelse som gäller samverkan inom förvaltningen. Vidare utvecklas utvärderingen av missbruksvården inom projektet Integrerad utvärdering.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Åsa Berntsson, avdelningschef daterat den 28 november 2005 med diarienummer 104-408/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag och som tillägg att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att till tertialrapport 1 redovisa resultatet av arbetet med den interna samverkansöverenskommelsen samt av samverkan med beroendevården och psykiatrin.

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar vidare som tillägg en anförandetext.

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) Lena Kling m fl (fp) och David Lindberg, (kd) yrkar bifall till förvaltningens förslag och Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) två tilläggsyrkanden.

Remissvar till kommunstyrelsen

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar överlämna Anders Lindströms tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2005 som remissvar till kommunstyrelsen.

2. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att ställa hos kommunfullmäktige att 40 miljoner kronor avsätts i budgeten 2007 som ett första steg i Högdalstopparnas fortsatta utveckling samt 1 miljon kronor för drift och underhåll årligen från 2007.

3. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att föreslå kommunstyrelsen att för fortsatt planerings och projekteringsarbete under 2006 anslå 1,5 miljoner kronor.

4. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att föreslå kommunstyrelsen att uppdra åt Vantörs stadsdelsnämnd att tillsammans med Farsta stadsdelsnämnd ansvara för drift och fortsatt utveckling Högdalstopparna.

5. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar att föreslå stadsbyggnads-nämnden att inte förlänga Sitas tillfälliga bygglov på Örby 4:1 för återvinningshus mm inom Högdalstopparnas område.

Samt därutöver anföra:

Nämnden ser både det förslag som tagits fram av förvaltningarna i Farsta och Vantör samt det förslag som tagits fram under ledning av Stadsledningskontoret (SLK) som viktiga underlag och visioner för den angelägna utvecklingen av Högdalstopparna. Nämnden tillstyrker SLK:s förslag om stadens vision för utvecklingsarbetet samt de fyra övergripande målsättningarna. Vi delar även SLK:s förslag till benämningar av de tre topparna. Staden har genom dessa förslag påbörjat arbetet med att ge Söderort ett centrum för rekreation. Rapporten 17 juni 2005 "Program för utveckling av Högdalstopparna” är ett viktigt steg i processen att utveckla Högdalstopparna till ett attraktivt och välbesökt rekreationsområde. I denna rapport konkretiserar man de önskemål några av stadens förvaltningar och lokala intressegrupper med invånare har haft. Det finns många engagerade och goda förslag i rapporten och det lokala inflytandet har varit framträdande i detta arbete.

För att arbetet med Högdalstopparna skall fortsätta med engagemang bland invånarna, förtroendevalda och tjänstemännen är nämnden angelägen om att fortsätta det öppna och processinriktade arbetssättet även i den mer konkreta planläggningen. Vi är inte nöjda med den etappindelning som SLK föreslagit. Vi anser att arbetena ska utföras mer sammanhållet under 2007 så att vi invånare snart kan njuta av ännu bättre och tillgängligare natur och park på Högdalstoppsområdet. Nämnden ser fram emot att 2007 starta arbeten i huvudsak enligt visionerna i program för utveckling av Högdalstopparna samt förslaget till fortsatt inriktning för Högdalstopparna. Söderortsvisionen och Översiktsplanen har sett på området på samma sätt. Det behövs gröna, skyddade områden för rekreation. Vantör är grönt och skönt, det blir ännu bättre när dessa förslag genomföres. Närmast bör en mer detaljerad planering och projektering ske under 2006. Detta arbete skall ske i en gemensam organisation mellan de lokala stadsdelsnämnderna Farsta & Vantör. Nämnden läggar till några principer som kommer göra området än mer attraktivt. Dessa principer bör följa med i det fortsatta arbetet med Högdalstopparna. De ekologiska värdena skall tillvaratas, men framförallt utvecklas. Området är idag stört av buller. Flera olika nödvändiga verksamheter bidrar med sin del: garaget för tunnelbanan, Vantörs Återvinningscentral (ÅVC Vantör), fjärrvärmeverket, pendeltåget och bilvägarna. Dessa verksamheter bör bli medvetna om sin del i den totala ljudmiljön. Området bör bullerskyddas med planteringar och bullerplank. Nya aktiviteter som tillkommer bör inte bidra eller endast marginellt bidra med nytt buller. Högdalstopparna bör vara ett område där aktiviteten och rekreationen endast tar hjälp av besökarens egna muskler. Det gör att området får en tydlig frisksportarkaraktär men också att ljud och buller hålls så lågt som möjligt. Hänsyn skall dock tas till tillgängligheten för funktionshindrade. Ett område får en ny karaktär när man anlägger en väg. Det är oundvikligt att promenadvägar anläggs på Högdalstopparna, de underlättar framkomligheten och orienterbarheten och viss idrottslig aktivitet. Grusade vägar eller vägar med flis ger ett vänligare, mjukare intryck och smälter bättre in i den naturlika terräng som finns idag. Dock bör områdets tillgänglighet prioriteras i planarbetet. Ljuskällor bör förekomma endast där det är nödvändigt. Besöker man topparna nattetid för att titta på utsikten så vill man betrakta ljuskällorna på avstånd. Nämnden har erfarit att Stadsmuseet har ett antal nedmonterade hus bl a från gamla Klara. Delar av Högdalstoppen består enligt uppgift av rivningsmaterial från Klara. I det fortsatta arbetet ska undersökas om det går att använda något av dessa hus som café. Nämnden ser gärna ett café enligt SLK:s förslag på Högdalstoppen samt ett på Hökarängstoppen för skidåkare och andra besökare. Nämnden anser att det bör anläggas ett hus vid Hökarängens bollplan för omklädning med dusch och bastumöjligheter. Detta hus kan även nyttjas av besökare till Hökarängstoppens skidbacke och Fagersjöskogens joggingbana. Nämnden är mycket angelägna om att inte Fortums fjärrvärmeanläggning vid Kvicksundsvägen tar mer av Högdalstopparnas område i anspråk. Någon kommande utbyggnad som tar mer mark i anspråk tillstyrks alltså inte av nämnden. Nämnden är vidare synnerligen angelägen om att det tillfälliga bygglovet för Sitas anläggning på fastigheten Örby 4:1, vid Kvicksundsgatan, inte förlängs. Anläggningen inkräktar menligt på Högdalstopparnas/Ekopark Syds gröna friområde. Det skräpar ner, ser fult ut, bullrar och är omgärdat av stängsel vilket många invånare som besöker området klagat över. Den lilla återvinningscentralen (ÅVC Vantör) kan vara kvar, alternativt flyttas under kraftledningen mer norrut på andra sidan Kvicksundsgatan. Det stora upplaget som Sita har kan rymmas där alternativt på annan plats. Det skämmer verkligen området för friluftsliv! Nämnden har även med oro sett planerna på att anlägga Södra Inre tvärleden under Högdalstopparna med en upp- och nerfart vid Trollesundsvägen - Magelungsvägen, vid den nuvarande ingången till området från Högdalensidan. 55 000 bilar bedöms passera per dygn. Bullret, avgaserna och trafiken kommer avsevärt att störa fritidsområdet. Dessutom är nämnden oroad av konsekvenserna för sjön Magelungen om gräv- och sprängningsarbeten sker under Högdalstopparna - ingen vet vad som då kan laka ut! De tre topparna vilar på berg i dagen, morän och lera. Nämnden föreslår att denna planering avbryts.

Ärende

Ett programförslag med genomförandeplan för Högdalstopparna har remitterats från stadsledningskontoret. Vantörs stadsdelsförvaltning instämmer i stort i det förslag till fortsatt utveckling av Högdalstopparna som projektgruppen tagit fram och föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslaget till inriktning och ger berörda nämnder i uppdrag att genomföra programmet. Vantörs stadsdels-förvaltning vill särskilt framhålla följande synpunkter. Förvaltningen ser positivt på att dela upp genomförandet i 3 etapper. Det är dock önskvärt att den i programförslaget inarbetade skateboardanläggningen etableras under Etapp 1. Skateboardanläggningen kan attrahera en stor grupp ungdomar och vuxna. Om tillgängligheten förbättras, genom förbättring av entréer, gångvägar och parkeringar, utan att det finns aktiviteter som kan öka besökstätheten finns det risk för ökning av sociala problem och otrygghet i området. I programmet finns ett förslag på en elbilbana som varken förankrats hos medborgargrupperna eller hos Vantörs stadsdelsförvaltning. Förvaltning anser inte att den passar i ett naturområde. Ljudet från banan kan vara störande för besökare i området och för boende i närheten.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Anders Lindström, avdelningschef daterat den 29 november 2005 med diarienummer 015-399/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag och som tillägg en anförandetext samt fem tilläggsyrkande enligt följande:

Att ställa hos kommunfullmäktige att 40 miljoner kronor avsätts i budgeten 2007 som ett första steg i Högdalstopparnas fortsatta utveckling samt 1 miljon kronor för drift och underhåll årligen från 2007.

Att stadsdelsnämnden föreslår kommunstyrelsen att för fortsatt planerings och projekteringsarbete under 2006 anslå 1,5 miljoner kronor

Att stadsdelsnämnden föreslår kommunstyrelsen att uppdra åt Vantörs stadsdelsnämnd att tillsammans med Farsta stadsdelsnämnd ansvara för drift och fortsatt utveckling Högdalstopparna.

Att stadsdelsnämnden föreslår stadsbyggnadsnämnden att inte förlänga Sitas tillfälliga bygglov på Örby 4:1 för återvinningshus mm inom

Högdalstopparnas område.

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) Lena Kling m fl (fp) och David Lindberg, (kd) yrkar i huvudsak bifall till förvaltningens förslag och som tillägg en anförandetext.

Lena Kling m fl (fp) och David Lindberg, (kd) yrkar bifall till ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) fyra tilläggsykande och anförandetext.

Beslutsgång

Ordföranden Magnus Dannqvist (s) ställer yrkandena mot varandra och finner bifall till egna förslag.

Reservation

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) reserverar sig till förmån för eget förslag till beslut.

Särskilt uttalande

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) Lena Kling m fl (fp) och David Lindberg, (kd) anmäler särskilt uttalande likalydande med eget förslag till anförandetext enligt följande:

Det är angeläget för både människorna i Vantör och i andra delar av Stockholm att ormådet på och runt Högdalstopparna iordningställs för rekreation och fritids aktiviteter. Detta arbete måste genomsyras av tanken att det ska vara en hållbar inriktning som kan fungera för människor under en lång tid. Finansieringen bör i första hand sökas från företag, klubbar och medborgare. Områdets miljö bör i största möjliga utsträckning bevaras och området måste blir attraktivt för många olika människor och många olika sporter. Det är viktigt att alla olika ålders-grupper kan känna sig välkomna i området, oavsett om man är en grupp äldre på promenad, barn som behöver utrymme att leka eller ungdomar som vill utöva tuffare sporter. Området måste vara levande och vända sig till alla. Det är därför angeläget att det finns goda parkeringsmöjligheter i anslutning till topparna och att det ges möjlighet till etablering av någon enklare restaurang, café eller liknande.

Yttrande till stadsbyggnadskontoret

Beslut

1. Stadsdelsnämnden överlämnar som yttrande Anders Lindströms tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2005 till stadsbyggnadskontoret.

Ärende

Stadsdelsnämnden har för yttrande tagit del av stadsbyggnadskontorets förslag till ny detaljplan för kvarteret Ramsökaren i Bandhagen. Planen innebär att Bandhagens gymnasium, som idag till största delen står tomt, kan omvandlas till bostäder. Stadsdelsförvaltningen har synpunkter beträffande byggnadens tillgänglighetsanpassning. Förvaltningen anser att planen bör tillstyrkas under förutsättning att möjligheten utreds dels att etablera 6-7 bostäder för utvecklingsstörda dels att bereda plats för den kommunala förskolans verksamhet.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Anders Lindström, avdelningschef daterat den 29 november 2005 med diarienummer 302-430/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Särskilt uttalande

Marie Ljungberg Schött, m fl (m) Lena Kling m fl (fp) och David Lindberg, (kd) anmäler särskilt uttalande enligt följande:

Nämnden ser mycket positivt på att det skapas nya bostäder i området. Det råder brist på bostadsrätter i området. Det är därför angeläget att upplåtelseformen för de nybyggda lägenheterna blir bostadsrätter. Det är också angeläget att det redan från början anläggs parkeringsplatser i erforderlig mängd. Fler och fler människor skaffar bil och det är viktigt att de ges en bra och säkra möjligheter att parkera bilen på rimligt avstånd från sitt boende. Det är inte rimligt att planera för ett område utanför staden, långt från arbetsplatser, lågprisbutiker etc och utgå ifrån att få hushåll har bil. Dessutom måste det finnas möjlighet att ta emot bilburna gäster. Det behövs möjlighet till minst 1 bil/hushåll, helst bör det finnas plats för 1,6 bilar/hushåll. Det råder brist på arbetsplatser i området. Vi ser gärna att det skapas utrymme för lokaler lämpliga för företagande i Vantör. I samband med planläggning och byggnation av Ramsökaren bör det därför undersökas om det går att tillskapa sådana lokaler. Gärna i form av kontor, affärer eller hantverkare men framförallt av sådan art att det inte nämnvärt stör de boende.

Yttrande till stadsbyggnadskontoret

Beslut

1. Stadsdelsnämnden överlämnar som yttrande Anders Lindströms tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2005 till stadsbyggnadskontoret.

2. Vantörs stadsdelsnämnd beslutar hemställa hos stadsbyggnads-nämnden att omarbeta detaljplanen beaktande följande: Att en förskola eller gruppboende läggs in redan i planeringsstadiet. Att de fristående radhusen vägs mot behovet av förskola eller gruppboende. Att man inventerar vilken grönyta som verkligen kommer att tas i anspråk och ge förslag till kompensationsåtgärder. Att utreda för hur den återstående delen av grusplanen bättre kan anpassas för idrottslig aktivitet.

Samt anför därutöver:

För att invånarna i Vantör skall kunna bo kvar i sitt närområde bör det finnas en blandning av små och stora bostäder ämnade för allt från de ensamstående till barnfamiljens behov. Att bygga radhus i Bandhagen/Högdalen som till största delen består av hyresrätter ser vi som en viktig åtgärd för att skapa denna blandade bebyggelse. Att bygga om befintliga byggnader, som i det här fallet med skolbyggnaden på Bandhagens skola, är både ekonomiskt och bidrar till att behålla områdets karaktär.

I och med att man vill bygga radhus kommer sannolikt barnfamiljer att flytta in i dessa och det leder till ett större behov av barnomsorgsplatser. Förskolan har redan idag en ansträngd situation och det är utmärkt att man i tjänsteutlåtandet påtalar behovet av att planera för flera barnomsorgsplatser. I planeringen bör även vägas in befintliga och kommande behov av både förskolor och olika former av gruppbostäder. Vantör uppskattas bland sina invånare för närheten till naturen och de fina, gröna parkvägarna som genomkorsar stadsdelen och det är viktigt att dessa värden tas i beaktande vid planering av nybyggnation. I det aktuella området finns det välfrekventerade parkvägar och grönytor med uppvuxna träd. Dessa kommer, tvärtemot vad som sägs i tjänsteutlåtandet påverkas och bebyggas vid en eventuell byggnation av de fristående radhusen. Bollplanen skall enligt planritningen flyttas, vilket även den kommer ta grönyta i anspråk. Stadsbyggnadsnämnden bör innan vidare planering inventerar vilken grönyta som verkligen kommer att tas i anspråk och ge förslag till kompensationsåtgärder. Den stora grusade bollplanen som nu ligger på platsen används sällan till det bollspel den är planerad för: fotboll mot stormål. Den används främst av skolelever från Bandhagens skola och till viss idrottsaktivitet utanför skoltid. Det torde inte påverka skolbarnen eller de kringboendes möjlighet till idrott om ytan minskas. Man bör i samband med byggnation utreda och väga in i planeringen ytans idrottsliga eller rekreativa kvaliteter,

Ärende

Stadsdelsnämnden har för yttrande tagit del av stadsbyggnadskontorets förslag till ny detaljplan för kvarteret Skioptikonbilden 2 m.m. i Bandhagen. Planens syfte är att möjliggöra en ombyggnad av före detta skollokaler till bostäder samt att uppföra bostäder på den fotbollsplan som ligger söder om skolan. Stadsdelsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget men vill framföra ett par synpunkter beträffande förutsättningarna för skolans verksamhet samt kring en trafikfråga. Förvaltningen önskar även att möjligheten att etablera en förskoleverksamhet inom ramen för byggprojektet utreds. Förvaltningen vill även erinra om handikapprådets begäran om att tvåvånings bostäder inte bör uppföras såvida dessa inte utrustas med hiss som gör det möjligt för personer med rörelsehinder att efterfråga bostäderna.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Anders Lindström, avdelningschef daterat den 28 november 2005 med diarienummer 302-416/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag och som tillägg att nämnden beslutar hemställa hos stadsbyggnadsnämnden att omarbeta detaljplanen beaktande följande: Att en förskola eller gruppboende läggs in redan i planeringsstadiet.

Att de fristående radhusen vägs mot behovet av förskola eller gruppboende.

Att man inventerar vilken grönyta som verkligen kommer att tas i anspråk och ge förslag till kompensationsåtgärder. Att utreda för hur den återstående delen av grusplanen bättre kan anpassas för idrottslig aktivitet.

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar vidare som tillägg en anförandetext.

Svar på remiss från kommunstyrelsen

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 5 december 2005 som svar på remissen Råd om bevarande och gallring av handlingar inom den kommunala socialtjänsten m.m.

Ärende

Stockholms stad har beretts tillfälle att yttra sig över ”Råd om bevarande och gallring av handlingar inom den kommunala socialtjänsten m.m.” Dispositionen i förslaget till en tredje upplaga är förändrat jämfört med tidigare upplagor. Handlingarna redovisas i möjligaste mån i de processer och sammanhang där de uppstår. Stockholms stadsarkiv yrkar som arkivmyndighet numera allt oftare att arkivbildning skall ske digitalt. Förvaltningen pekar på vikten av att utveckling av regler och rekommendationer om arkivbildning följer samma takt som utvecklingen av informationsteknologiska verktyg (IT-verktyg) för dokumentation av handläggning och reflekterar över frågan till vem författningar och allmänna råd kan riktas.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Anders Lindström, avdelningschef daterat den 5 december 2005 med diarienummer 012-433/2005.

Förslag till beslut

Ordföranden Magnus Dannqvist, m fl (s) Per Sundgren (v) och Åsa Öckerman (mp) yrkar bifall till förvaltningens förslag.

Följande skrivelser överlämnas till förvaltningen för beredning:

- Äldres möjlighet till utevistelse och vardagsaktiviteter, (kd), (fp) och (m). Diarienummer: 505-487/2005.

- Får barnen komma till tals i Stockholm, (kd), (fp) och (m). Diarienummer: 404-488/2005.

- Internkontroll och dess utveckling, (fp), (kd) och (m). Diarienummer: 102-489/2005.

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd anmäler deltagare till kurser och konferenser enligt förslag från presidiet daterat den 21 december 2005.

Ärendets beredning

Se förslag från presidiet daterat den 21 december 2005 med diarienummer 002-376/2005.

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd godkänner redovisning av månadsrapport för september enligt tjänsteutlåtande daterat den 15 december 2005.

Ärendets beredning

Se tjänsteutlåtande från Ewa Wettermark, avdelningschef daterat den 15 december 2005 med diarienummer 002-008/2005.

Förslag till beslut
Ordföranden Magnus Dannqvist (s) yrkar att nämnden godkänner redovisningen av månadsrapporten.

Beslut

1. Vantörs stadsdelsnämnd godkänner redovisningen av anmälningsärenden.

Ärendets beredning

Stadsdelsförvaltningen redovisar: in och utgående skrivelser, remisser, tjänstemannabeslut enligt delegationsbestämmelserna, protokoll och rapporter.
Dnr 002-008/05.

A. Skrivelser, remisser m m.
Förteckning över inkomna skrivelser, remisser, protokollsutdrag m m.

B. Delegationsbeslut

Tjänstemannabeslut enligt delegationsbestämmelser.

C. Protokoll, rapporter

Synpunkter från Vantörs handikappråd på verksamhetsplan 2006 daterat

den 19 december 2005.

Protokoll från förvaltningsgruppen och § 19 MBL den 8 december 2005.

Protokoll från förvaltningsgruppen och §§ 19 och 11 MBL den 8 december 2005.

Protokoll från skyddskommittén den 8 december 2005

Förslag till beslut
Ordföranden Magnus Dannqvist (s) yrkar att nämnden godkänner redovisningen av anmälningsärenden.

Beslut
Vantörs stadsdelsnämnd lägger anmälan till handlingarna.

Ärendet

Stadsdelsförvaltningen anmäler sociala delegationens protokoll från
den 24 november 2005 och den 15 december.

Förslag till beslut
Ordföranden Magnus Dannqvist (s) yrkar att nämnden lägger anmälan till handlingarna.