Din position: Hem > Tyresö kommun > Barn- och utbildningsnämnden > Sammanträde 2005-12-14
Dnr 2005/BUN 338 041
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen fattade den 24 maj 2005 beslut om "Förutsättningar för strategi- och budgetplan 2006 - 2008". Nämnden behandlade vid sitt sammanträde den 21 september förvaltningens förslag till "Verksamhets- och budgetplan för 2006 - 2008". Därefter har strategi- och verksamhetsplanen för kommunen antagits av kommunfullmäktige.
Verksamhets- och budgetplan beskriver de åtaganden förvaltningen gör för 2006 med utgångspunkt från de av kommunfullmäktige fastställda målen samt barn- och utbildningsnämndens egna mål. Samtliga åtaganden ryms inom de ekonomiska förutsättningar som förvaltningen fått att arbeta ifrån.
Ordförandeutlåtande
Höstens extrasatsning på ökad personaltäthet i förskolan fullföljs under år 2006. Det kräver en kommunal insats som kompletteras av nästa års statsbidrag. Denna satsning är mycket värdefull och innebär att majoriteten förverkligar ett mål som haft hög prioritet.
Arbetet med insatserna för barn med särskilda behov har organiserats om. En ny organisation för elevhälsa har skapats. Nämnden är mycket angelägen om att mer av dessa resurser successivt skall tillföras förskolan och de tidigaste skolåren – samtidigt som insatserna under grundskolans senare år minskar. Tidiga insatser visar sig nästan alltid ge bättre resultat. Utvecklingen inom detta område kommer att följas upp inför årsskiftet 2005/2006.
Majoriteten har beslutat att satsa en miljon kronor, utöver det för kommunfullmäktige redovisade budgetförslaget för nämnden, på att intensifiera arbetet med att höja kunskapsnivån i våra skolor. Pengarna skall dels användas för att fokusera på den ökade skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar, dels gå till utvecklingen av arbetet med de elever som behöver större utmaningar i skolan. I februari kommer nämnden att behandla en rapport om hur situationen för dessa elever kan förbättras. De har också ofta behov av annorlunda lösningar för att få sitt skolarbete att fungera på ett bra sätt. Vårt mål måste vara att skapa en skola där alla får samma chans att förverkliga sina möjligheter.
Vi behöver veta mer om hur vi tar emot barn som har behov av snabbare arbetstakt eller större utmaningar i både skolan och förskola. Ett utredningsuppdrag med denna inriktning kommer att redovisas för nämnden under vintern 2006.
Betygsgruppens arbete med att driva frågor kring elevernas kunskapsinhämtning fortsätter. Förvaltningen skall analysera hur det har gått för elever som inte haft behörighet till gymnasiet och elever som har åtgärdsprogram i skolår nio.
Lärartätheten är en av flera viktiga faktorer som påverkar elevernas resultat. Tyresö bör även i detta avseende ge elever och lärare ungefär samma förutsättningar som andra kommuner.
Likvärdiga bedömningar och samarbete över stadiegränser inom grund- och gymnasieskolan förblir prioriterade områden.
Samarbetet inom observatörsprojektet byggs ut och de gemensamma kvalitetsundersökningarna i skola och förskola fortsätter.
För att markera historieämnets betydelse kommer en regional konferens för i första hand lärare i detta ämne att arrangeras i samarbete mellan kommunen, gymnasiet och Södertörns Högskola i maj 2006.
Tyresö gymnasium får resultatenheter från och med januari 2006. Målet förblir att Tyresö gymnasium skall vara ett attraktivt gymnasium med hög kvalitet som även attraherar elever från andra delar av länet. Nämnden slår vakt om våra gymnasieelevers rätt att välja utbildning även utanför kommunen.
Det ambitiösa arbetet med att utveckla skolmåltidsverksamheten fortsätter. Både maten i sig och miljön i matsalarna är viktiga faktorer som påverkar matlusten. Tillsammans med insatserna för mer fysisk aktivitet i skolorna utgör det ett värdefullt stöd för kommunens strävan att genom bättre elevhälsa öka elevernas kunskaper och höja betygsnivån.
Genom en extra satsning på 400 000 kronor under år 2006 kan fritidsgårdsverksamhetens insatser för att nå ungdomar som behöver särskild uppmärksamhet få en större omfattning. Ökat öppethållande under helger är positivt. Inte minst viktigt är detta i Strandområdet. Eventuellt blir det möjligt att starta verksamhet i ytterligare en kommundel.
Jämställdhetsarbetet fortsätter, både inom förskolan och skolan. I skolan är det viktigt att skapa en miljö som tar hänsyn till och stärker både flickor och pojkar, utan att den ena gruppen skall behöva stå tillbaka på den andras bekostnad.
Grundläggande för inte minst arbetet med trygghetsfrågorna måste alltid vara föräldrarnas ansvar för sina barn. Kommunen kan stödja och hjälpa men aldrig ta över detta ansvar.
Nämnden vill uppmuntra dialogen mellan föräldrar, elever och personal om trygghetsfrågor. Olika former av kontrakt kan vara ett sätt att gå vidare. Det används redan på ett antal skolor i kommunen.
Fritidsgårdsverksamheten har en viktig roll i trygghetsarbetet. Den representerar mycket värdefull kompetens som även är central för insatserna mot brottslighet, drogmissbruk och rasism och främlingsfientlighet.
Nämnden strävar efter att öka mångfalden i skola och förskola. Ett sätt att nå detta mål är att minska den kommunala sektorns dominans. Ett av förvaltningens uppdrag är att främja denna utveckling. Målsättningen skall vara att minst en enhet under året inleder en process inriktad på avknoppning. Alternativ skapar inte bara mångfald utan stimulerar även kvalitetsarbetet inom kommunens egna verksamheter.
Nämnden ser det som angeläget att fortsätta arbetet med att lägga makt och beslut på rätt nivå – att minska byråkratin inom verksamheten och ge ännu större eget ansvar till chefer och anställda. Kommunala friskolor skulle kunna vara ett alternativ till, eller steg på vägen till, helt fristående verksamhet. Förvaltningen bör under våren redovisa hur man ser på förutsättningarna för att tillämpa en liknande modell även i våra skolor.
Nämnden ser positivt på inrättandet av fler profilklasser. Målsättningen skall vara att det varje år tillkommer något nytt alternativ i kommunens skolor. Dessa initiativ måste bygga på ett lokalt intresse bland pedagoger och elever.
Tyresö kommun kommer under år 2006 att införa rätten för föräldrar att bli dagbarnvårdare för egna barn. Syftet med reformen är att öka valfriheten mellan familjer som vill ta hand om sina barn på olika sätt. Vi gör bedömningen att detta bör vara möjligt med nuvarande lagstiftning.
Nämnden vill betona vikten av att dagbarnvårdarna förblir ett verkligt alternativ inom barnomsorgen. Målet skall vara att rekrytera fler till verksamheten. Reglerna för de så kallade hallengrenpengarna innebär att denna verksamhet missgynnas på ett mycket tydligt sätt. Förvaltningen får i uppdrag att under våren analysera förutsättningarna för att redan under löpande budgetår höja ersättningen till kommunens dagbarnvårdare. Kommunens kostnad skulle fortfarande vara mindre för dessa barn om skillnaden jämfört med ersättningen till förskolan reduceras. Skillnaden motiveras av att det i princip inte utgår någon hyresersättning till dagbarnvårdare. En höjd ersättning för dagbarnvårdare skulle troligen också påverka intresset för att bli dagbarnvårdare för egna barn.
Det arbete som bedrivs mot rasism och främlingsfientlighet är angeläget och den speciella arbetsgrupp som finns inom skolan kommer att fortsätta sitt arbete. En konkret handlingsplan kommer att färdigställas under år 2006.
Totalt anslår vi drygt 35 miljoner kronor mer för nämndens totala verksamhet nästa år än år 2005.
Förvaltningen har i uppdrag att se över kommunens regelsystem för både förskolan och skolbarnsomsorgen. Resultatet av detta arbete kommer att redovisas för nämnden under vintern 2006. Då kommer nämnden bland annat att kunna ta ställning till möjliga justeringar av rätten till barnomsorg och organisationen av den nuvarande dispenshanteringen.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar
- att godkänna förslaget till verksamhetsplan, detaljbudget och ordförandeutlåtande för år 2006.
- att under våren redovisa förslag till modell för kommunala friskolor.
- att analysera förutsättningarna för att under löpande budgetår höja ersättningen till dagbarnvårdare.
- att under året prioritera arbetet med att höja kunskapsnivån, med fokus på skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat samt de elever som har behov av större utmaningar.
Yrkande
Marita Bertilsson (s) yrkar avslag till förslaget till förmån för socialdemokraternas eget budgetförslag.
Mikael Gustafsson (v) yrkar avslag till första attsatsen till förmån för vänsterpartiets eget budgetförslag. Yrkar även avslag till andra, tredje och fjärde attsatsen.
Ändringsyrkande
Marita Bertilsson (s) yrkar att tredje attsatsen ändras till att undersöka hur vi kan förbättra situationen för de kommunala dagbarnvårdarna.
Proposition och röstning
Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot (s):s och (v):s yrkanden förutom fjärde attsatsen, och finner att nämnden beslutat enligt ordförandeförslaget.
Därefter ställer ordföranden ordförandeförslagets fjärde attsats mot Marita Bertilssons (s) ändringsyrkande och Mikael Gustafssons (v) avslagsyrkande och finner att nämnden beslutat enligt ordförandeförslaget.
Reservation
Marita Bertilsson (s) och Mikael Gustafsson (v) inkommer med skriftliga reservationer.
---------------------
Dnr 2005/BUN 081 042
I bilaga 1 redovisas den ekonomiska uppföljningen för hela nämnden till och med november månad.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
- notera uppföljningen.
Barn- och utbildningsnämndens beslut
I enlighet med förslaget.
----------------------------
Dnr 2005/BUN 467 612
Barn- och utbildningsnämnden fattade under hösten 2002 beslut om att upphäva den dåvarande områdesorganisationen och fr o m 1 januari 2003 införa en ny organisation med verksamhetschefer för förskola, grundskola samt gymnasieskolan. Den förändrade organisationen skulle också innebära att rektor blir resultatansvarig för sin verksamhet. Nämnden fick också information om att för gymnasiets del skulle arbetet med att införa resultatenheter med rektor som resultatansvarig genomföras i två steg. År 2004 skulle den förändrade organisationen träda i kraft på gymnasiet. I december 2003 fick nämnden information om att det inte var möjligt att införa den nya organisationen på gymnasiet fr o m 2004. Av den informationen framgick att för att vara en resultatenhet krävs att man kan förfoga över och kan påverka både sina kostnader och intäkter. Det hade inte varit möjligt att ta fram en gymnasiepeng under 2003. Under 2004 utvecklade KSL (Kommunförbundet Stockholm län) en programpengsmodell i samarbete med länets kommuner. Vi har deltagit i det arbetet och anser att modellen är fr o m 2006 mer utvecklad och beprövad så att det är möjligt att tillämpa den i Tyresö kommun.
Modellen skall i princip bygga på den resursfördelningsmodell som vi har för förskolans och grundskolans verksamhet, d v s en gemensam anslagsdel, en skolpeng per elev/prestation samt ett lokalbidrag (full täckning av lokalkostnaden.)
Att vara rektor i Tyresö skall innebära att man har vissa befogenheter och visst ansvar, lika för alla, oavsett verksamhetsform. Så är det inte idag. Förskolans och grundskolans rektorer har resultatansvar, dvs ansvar för kostnader, intäkter och verksamhet/kvalitet, för var sitt avgränsat verksamhetsområde. Gymnasiets rektorer har inte detta i dag. Hela kostnaden för gymnasiet, såväl interna kostnader för egna gymnasieelever, som elever i andra kommuner/friskolor, finansieras via ett anslag. Ansvarig för anslaget är verksamhetschefen för gymnasiet.
Rektorerna på gymnasiet har hittills varit verksamhetsansvariga för var sin sektor som i sin tur består av olika program. De har inte kunnat påverka sina intäkter och inte varit ekonomiskt ansvariga för sin verksamhet på det tydliga sätt som övriga rektorer är.
Att förändra gymnasiets organisation så att ett antal program ingår i samma enhet och utgör en resultatenhet samt att införa prestationsbaserad ersättning, Innebär att gymnasiets rektorer får samma befogenheter och ansvar som övriga rektorer inom förvaltningen.
Fr o m 1 januari 2006 indelas gymnasiet i tre resultatenheter. (Se bilaga.) Gymnasiesärskolan utgör en egen enhet som för närvarande är anslagsfinansierad. Programpeng i enlighet med KSL-modellen införs för de tre resultatenheterna. I programpengen ingår inte lokalkostnader, intagningskansli, kommunövergripande kostnader, lärlingsprojektet, interkommunala ersättningar, friskolor etc. I programkostnaden ingår kostnader som resultatenhetschefen har möjlighet att påverka.
Eftersom vi är mitt inne i verksamhetsåret 2005/2006 kommer vårterminen att fortsätta i samma verksamhetsorganisation som gällt under höstterminen 2005. Sektorsindelningen övergår i resultatenhetsindelning fr o m 2006. Prestationsersättningen gäller fr o m budgetåret 2006. Eftersom läsår och budgetår inte harmonierar är det viktigt att se år 2006 som ett prövoår och att noggrant följa resultatenheternas arbete.
- fastställa tre resultatenheter på gymnasiet, undantaget gymnasiesärskolan
- som ersättningsmodell tillämpa den av KSL framtagna programpengsmodellen.
- utvärdering av gymnasiets förändrade organisation bör ske under våren 2008.
Mikael Gustafsson (v) yrkar avslag till förslaget.
Marita Bertilsson (s) yrkar att ärendet återremitteras och att fler alternativ skall redovisas för nämnden. I andra hand yrkas avslag till förslaget.
Ordföranden ställer först proposition på återremiss och finner att nämnden beslutat avslå yrkandet. Därefter ställer ordföranden avslagsyrkandet mot bifall till ordförandeförslagets två första attsatser och finner att nämnden beslutat enligt ordförandeförslaget. Därefter ställer ordföranden proposition på tredje attsatsen och finner att nämnden beslutat enligt ordförandeförslaget
Marita Bertilsson (s) och Mikael Gustafsson (v) inkommer med skriftlig reservation.
--------------------------
Dnr 2005/BUN 061 007
Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Nämnden skall därför se till att den interna kontrollen upprätthålls samt att regler och anvisningar upprättas.
I november 1999 beslutade nämnden att fastställa reglementet för intern kontroll inom barn- och utbildningsförvaltningen. I enlighet med reglementet skall nämnden anta en särskild handlinsplan för innevarande års granskning. Handlingsplanen för år 2005 fastställdes av nämnden 2005-02-16. Förvaltningen har under hösten genomfört granskningen enligt fastställd plan.
I årets granskning har sex skolor och en fritidsgård granskats avseende hantering av kontanta medel samt frånvarorapportering. Rätten till plats i förskola/skolbarnsomsorg har kontrollerats, enligt regler för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2004-12-15 § 65, av placeringsassistenterna genom telefonkontakt med föräldrar. Ca 60 ärenden har granskats. Kontrollen har skett via ett slumpmässigt urval. I granskningsrapporten för år 2005 konstaterades att:
· Uppdaterade regler och policy för hantering av kontanta medel behöver tas fram av kommunens ekonomikontor.
· Utbildningsinsatser bör genomföras så att personalen känner sig trygg och säker i hanteringen av kontanta medel i verksamheten.
· Kontroll och rutiner för frånvarorapportering bör ses över av ansvarig rektor för att säkerställa att rapporteringen sker enligt regler. Personalen för uppmanas att börja använda datorstödet PS-självservice för att minska administrationen av blanketter.
· Kontrollen av underlag för placering av barn i förskola/skolbarnsomsorg bör utökas och stickprov bör göras mer kontinuerligt under året.
Konstaterade brister i årets granskning skall åtgärdas.
- notera rapporten
- förvaltningen ges i uppdrag att vidta åtgärder enligt granskningsrapporten
Dnr 2005/BUN 452 623
Riktlinjer för skolskjuts fastställdes av barn- och utbildningsnämnden, 2003-12-10 § 95. Dessa regler kompletteras nu med punkt 15. Motiveringen till kompletteringen är en anpassning till en Kammarrättsdom samt vägrat prövningstillstånd i Regeringsrätten under 2005.
- fastställa riktlinjer för skolskjutsar enligt bilaga.
Marita Bertilsson (s) har följande ändringsyrkande
Punkt 2. Vid val av (annan) skola eller förskoleklass (än den närmast belägna) inom kommunen, med undantag för profilklasser med kommunintag, utgår ej kostnadsfri skolskjuts såvida barnet inte är berättigat till skolskjuts även till närmast belägna skola.
Punt 6 a) Kostnadsfri skolskjuts ges till och från modersmålsundervisning för barn i förskoleklass och årskurs 1.
Tilläggsyrkande: Förvaltningen bör undersöka om kostnadsfri skolskjuts kan anordnas även för resor till och från skolbarnsomsorg.
Ordföranden föreslår att nämnden nu beslutar om punkt 15 och att ärendet i övrigt återremitteras för en översyn av reglerna.
- fastställa riktlinjer för skolskjutsar enligt bilaga samt att i övrigt återremittera ärendet.
-------------------------
Dnr 2005/BUN 453 614
Fritidshemsverksamheten i Tyresö har inte specifikt följts upp enligt barn- och utbildningsförvaltningens kvalitetssystem under de senaste åren.
Syftet med rapporten var att
- få en nulägesbeskrivning av fritidshemmens verksamhet
- utvärdera kvaliteten utifrån Lpo 94 och skolverkets allmänna råd
- analysera eventuella förbättringsområden och föreslå åtgärder som bör vidtas
- sprida goda exempel och bidra till en diskussion om fritidshemmens förutsättningar
Undersökningen har genomförts via enkäter till personal, skolledare och föräldrar samt gruppintervjuer med barn.
Resultatet visar att det finns en hög ambition hos personalen på fritidshemmen. Det finns gemensamma riktlinjer för värdegrundsfrågor. Det är ett bra samarbete vad gäller skolarbetet. Barnen trivs och upplever sig delaktiga, föräldrar känner sig trygga när barnet är på fritidshemmet. När det gäller förbättringsområden framkommer att få utvärderar verksamheten tillsammans med barnen och jämställdhetsarbetet behöver utvecklas. Personalen beskriver att de stora barngrupperna påverkar arbetet negativt med stress, hög ljudnivå och otillräcklighetskänslor.
Tyresö grundskolors föräldraförening har fått möjlighet att gå igenom rapporten. Deras yttrande finns som bilaga till ärendet.
- Ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare utifrån nulägesbeskrivningens slutsatser
- Ge förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av pengsystemet för förskoleklass, fritidshem och grundskola
- bordlägga ärendet.
Dnr 2005/BUN 454 002
Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort en genomgång av delegationsordningen för att komplettera och aktualisera ett antal beslutspunkter.
Förslag till ny delegationsordning redovisas i bilaga 1.
Barn och utbildningsnämnden beslutar att
- fastställa delegationsordningen från 1 januari 2006, enligt bilaga 1.
- ge förvaltningen i uppdrag att följa upp delegationsbesluten om utökad tid i förskola och skolbarnsomsorg under 2007.
Yrkanden
Marita Bertilsson (s) yrkar avslag och har följande ändringsyrkande: Punkterna A5, A6, A7, B1.5, B1.8, B2.3 och B2.6 delegeras till utskottet.
Mikael Gustafsson (v) biträder förslaget från (s).
Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot ändringsyrkandet och finner att nämnden beslutat enligt ordförandeförslaget.
Marita Bertilsson (s) och Mikael Gustafsson (v) reserverar sig till förmån för ändringsyrkandet.
-----------------------
Det kommunala arkivreglementet är fastställt av kommunfullmäktige
1992-05-14 § 69 och reviderat 1996-02-15. Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter. Med myndigheter avses i reglementet kommunstyrelsen och övriga nämnden.
Varje myndighet ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som anges i reglementet.
Barn- och utbildningsnämnden skall enligt reglementet ha en antagen dokumentplan. Dokumentplanen beskriver handlingar och hur dessa skall arkivieras eller gallras. Nämndens arkiv bildas av de allmänna handlingar som inkommer till nämnden.
Dokument som förs över från en myndighet/nämnd till en annan blir allmän handling när den passerat myndighetsgränsen. Fax och e-post behandlas på samma sätt som brev, de är alltså allmänna handlingar och registreras som inkommna handlingar samt arkiveras i enlighet med den dokumentplan som nämnden antagit.
Barn- och utbildningsnämnden antog dokumentplanen 2002-12-18. Efter genomgång av planen föreslås en revidering, (se bilaga 1).
Kommunstyrelsen beslutade 2005-06-14 om regler för gallring av digitala handlingar. I beslutet rekommenderar kommunstyrelsen samtliga nämnder att anta reglerna för gallring av digitala handlingar, (se bilaga 2).
Barn- och utbildningsnämden beslutar att
- anta den reviderade dokumentplanen att gälla från 2006-01-01, samt
- anta regler för gallring av digitala handlingar enligt kommunstyrelsens förslag.
---------------------------
2005/BUN 458 077
Enligt den fastställda arbetsordningen för skolrådet vid Forellskolan skall ledamot av skolrådet utses av Barn- och utbildningsnämnden på förslag från de grupper som skall representeras. Förslag på ledamöter redovisas nedan.
Personalrepresentanter:Gunilla PaijkullSara TuressonErsättareAnneli ErikssonAnn-Marie RydbergMargaretha Bjärgård
Föräldrarepresentanter:Monica JohanssonAnn-Louise HansénSören AhlforsInga-Karin Mellberg
Elevrådsrepresentanter:Sandra BäckmanMathias Lantéli
- utse ledamöter i skolråd vid Forellskolan enligt ovan.
Dnr 2005/BUN 455 161
Kommunfullmäktige antog 2004-12-09 en Säkerhets- och beredskapsplan med Grundsyn.
I Grundsyn står bland annat att kommunens uppgifter i samhällets krishanteringssystem är bland annat att:
Barn- och utbildningsförvaltningen ska utifrån gjorda riskanalyser erbjuda en verksamhet som kan hantera extra ordinära händelser samt kriser som uppkommer inom egen verksamhet.
Exempel på extra ordinära händelser som kan påverka verksamheten är avbrott i vatten och elförsörjningen, smitta och brand. Barn- och utbildningsförvaltningen ska upprätta en Skolverksamhetsplan som beskriver hantering av extra ordinära händelser inom barn- och utbildnings verksamhetsområden.
2005-02-22 antog kommunfullmäktige även en Plan för kollektivt omhändertagande
Kommunfullmäktige har ålagt Barn- och utbildningsförvaltningen att upprätta en plan för kollektivt omhändertagande en omhändertagandeplan.
Barn- och utbildningsförvaltningen ska organisera, förbereda och upprätta värmestugor i fyra skolor tillsammans med Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.
Barn- och utbildningsförvaltningen har upprättat en Skolverksamhetsplan med Omhändertagandeplan, (se bilaga).
En detaljerad omhändertagandeplan skall upprättas av gymnasiet, Kumla skola, Tyresö skola samt Krusboda skola. Den ska vara klara till 2006-04-01 för att sedan ingå i Skolverksamhetsplanen.
- fastställa Skolverksamhetsplan för extra ordinära händelser inklusive omhändertagandeplan.
Dnr 2005/BUN 480 - 710
Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i Tyresö införa möjlighet för förälder att driva familjedaghem med enbart egna barn. Utredningen redovisas i bilaga.
Att öka valfriheten för kommunens barnfamiljer är ett prioriterat politiskt mål. Det handlar både om att främja en större mångfald av alternativa förskolor och familjedaghem med olika inriktning och om att ge de som vill välja andra lösningar rimligare villkor.
Idag får de familjer som väljer att själva ta hand om sina barn inget stöd från kommunen. De som utnyttjar olika former av barnomsorg får betydande subventioner som betalas av alla skattebetalare i Tyresö. Politiska beslut styr familjernas val. Oavsett vilken inställning man har till förskolor, familjedaghem och andra omsorgsformer är det positivt om familjerna kan få ökade möjligheter att själva styra sina liv.
Genom att göra det möjligt att bli dagbarnvårdare även för enbart egna barn ökar vi dessa möjligheter. Samma regler som gäller för andra dagbarnvårdare kommer att gälla även för denna verksamhet. Bidraget blir detsamma som det som ges till andra dagbarnvårdares egna barn när de finns med i verksamheten.
Den föreslagna lösningen är inte enkel eller självklar. Samtliga berörda måste starta eget företag. Denna lösning är dock den enda som idag står till buds, om vi vill öka valfriheten även för de barnfamiljer som inte ser kollektiv barnomsorg som det enda alternativet. Vi gör bedömningen att detta system stämmer överens med gällande lagstiftning och inte bör hindras av olika regler och lagar.
- begära att kommunstyrelsen förordar att fullmäktige beslutar att ändra reglerna i enlighet med förslaget i utredningen, samt
- de nya reglerna föreslås gälla fr o m 1 mars 2006.
Marita Bertilsson (s) yrkar i första hand att ärendet tas tillbaka och i andra hand avslag till ärendet.
Mikael Gustafsson (v) yrkar avslag.
Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot avslagsyrkandet och finner att nämnden beslutat enligt ordförandeförslaget.Votering begärs.
Röstningsordning
Följande röstordning fastställs:
- den som bifaller ordförandeförslaget röstar ja
- den som avslår ordförandeförslaget röstar nej
Omröstningen utfaller med 6 ja-röster och 5 nej-röster, nämnden har därmed beslutat enligt ordförandeförslaget.
- begära att kommunstyrelsen förordar att fullmäktige beslutar att ändra reglerna i enlighet med förslaget i utredningen samt att
Reservationer
------------------------
Barn- och utbildningsförvaltningen anmäler beslut som är fattade med stöd av Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning. Rapporteringen avser delegationsbeslut fattade av ordförande, utskott och tjänstemän.
Beslut enligt delegation till utskottet:
Utskott B1.6b Protokoll från utskottets sammanträde
2005-11-08
Beslut enligt delegation till ordföranden:
Brådskande ärende: utökad tid i förskoleverksamhet
Beslut enligt delegation till tjänstemän:
Helene Bergström B3.12 Intagning vid senare tillfälle
B3.11 Byte av studieväg
Margreth Reiniusson B1.1 Rätt till plats i skolbarnsomsorg
B2.8 Anordnande av extra skolskjuts för enskild elev som ej är berättigad enligt gällande riktlinjer
B4.1 Mottagande i särskolan
Marianne Bergbom B2.6 Anpassad studiegång – utanför skolan
B2.7 Ledighet utöver vad rektor beslutar
B2.10 Beslut efter samråd med rektor att ta emot elev i grundskola och skolbarnsomsorg som är mantalssskriven i annan kommun än Tyresö
B2.11 Avge yttrande över ekonomiskt anspråk för elev i grundskola och skolbarnsomsorg som önskar skolgång i annan kommun än Tyresö
- notera besluten.
Handlingsplan för slöjdsäkerhet i Tyresö grundskolor och gymnasium, dnr /2005 BUN 456-611
Rapport om genomförda Allronder 2005, dnr 2005/BUN 457-026
Styrgrupp för samverkan med socialförvaltningen, ”Steget före”, dnr 2005/BUN 459-609
Muntlig information om rekrytering av verksamhetschef för gymnasiet.
Lämnas muntlig information om Arbetsmiljöverkets rapport gällande Nyboda skola.
- notera informationen.
I enlighet med förslag.