Din position: Hem > Ljungby kommun > Miljö- och byggnämnden > Sammanträde 2009-06-17
Beslut
Dagordningen godkänns med följande ändringar.
Nytillkomna ärenden:
· Yttrande till Vägverket Region Sydväst, samråd om arbetsplan för väg 25 Halmstad – Ljungby, delen Annerstad – Ljungby.
· Bolmstad 2:10, förändringar inom campingområdet som inte överensstämmer med detaljplanen.
Ärende som utgår:
· Flattinge 3:8, anmälan om miljöfarlig verksamhet för smådjurskrematorium.
· Sjöatorp 1:1, krav på komplettering med handlingar, för ändrad användning till flerbostadshus.
Dnr 75/08
Belsut om samråd.
Samråd får ske över detaljplan för Trotteslöv 1:40 och 1:42 (Västergatans förlängning) i Lagans samhälle.
Redogörelse för ärendet
Detaljplanen syftar till att möjliggöra att Västergatan i Lagan kan förlängas så att den ansluter till väg 568 (vägen mellan Lagan och Ljungby) söder om Lagans samhälle.
Planområdet ligger i södra delen av Lagans samhälle mellan industriområdet i väster och väg 568, vägen mellan Lagan och Ljungby
Området omfattar cirka två hektar och är cirka 700 meter långt. Västra delen av området består av skog och östra delen av åkermark.
Planområdet omfattas av natur- och kulturintressen. Fornminnen finns i områdets omedelbara närhet. Området ligger dessutom inom vattenskyddsområde.
Samråd över planprogrammet har pågått mellan den 12 maj till den 1 juni 2009. Inkomna yttrandena har sammanställts och kommenterats i en samrådsredogörelse. Synpunkterna kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet.
Upplysningar
Planen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kapitlet 20 § plan- och bygglagen (PBL). Det innebär att detaljplanen både samråds och ställs ut för granskning innan kommunfullmäktige kan anta planen.
Beslut om antagande.
Detaljplanen antas för Ryssby 9:1 med flera (Västanå) i Ryssby samhälle, upprättad den 4 maj 2009.
Planens genomförande bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning av planen behöver därför inte göras.
Plankontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för Ryssby 9:1 med flera (Västanå) vid Prästgårdsvägen/Storgatan i Ryssby samhälle.
Syftet med detaljplanen är att skapa en bredare användning än vad som medges i gällande planer. Gällande planer medger en användning för allmänt ändamål.
Med en ny detaljplan skapas möjligheter för en bredare användning med bland annat bostäder, centrum, vård och skola.
Kommunen bedömer att planens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan och att planen därför inte behöver bli föremål för miljöbedömning. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.
Planförslaget har skickats till samtliga berörda för samråd under tiden den 4 maj till den 1 juni 2009.
Inkomna yttranden har sammanställts i en samrådsredogörelse daterad den 2 juni 2009.
Planförslaget har från början hanterats med så kallat normalt planförfarande enligt 5 kapitlet 20 § plan- och bygglagen (PBL), men efter samrådet har planen övergått till enkelt planförfarande enligt 5 kapitlet 28 § PBL. Anledningen är att inga synpunkter har kommit in som gjort att detaljplanen förändrats väsentligt.
Detta innebär att planen kan antas av miljö- och byggnämnden efter det att den varit utställd på samråd.
Beslut om samråd.
Samråd får ske över förslaget till detaljplan för del av Berghem 2:9 med flera inom Sydvästra industriområdet söder om korsningen Långgatan/Kungsgatan.
Plankontoret har upprättat ett förslag till detaljplan för del av Berghem 9:2 med flera inom Sydvästra industriområdet i Ljungby.
Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt så att gatumarken kan ingå i kvartersmarken för industri. Planområdet ligger i Ljungby söder om korsningen Långgatan/Kungsgatan och är cirka sex hektar stort.
Planförslaget innebär att nuvarande detaljplaner från 1991 och 1977 för fastigheterna ändras så att gatumarken blir kvartersmark. Inom planområdet finns fem detaljplaner och ändringen kommer även att omfatta dessa för att reducera antalet detaljplaner.
Detaljplanen hanteras med normalt planförfarande enligt 5 kapitlet 20 § plan- och bygglagen.
Detta innebär att planförslaget efter samrådet åter kommer att ställas ut innan antagande kan ske.
Dnr 976/09
Beslut om planuppdrag.
Plankontoret får i uppdrag att upprätta en detaljplan för kvarteret Kometen i Ljungby stad.
Planavtal ska upprättas med sökande.
Kommunfullmäktige antog detaljplanen för kvarteret Kometen den 25 januari 2007, § 5.
Nya affärslokaler har iordningsställts i Kometen 7. Nivåskillnaden mellan gatan och butikslokalerna i Kometen 7 gör att en del av gaturummet måste användas för att skapa en god tillgänglighet med ramper och trappor. Samtidigt skapas en yta framför byggnaderna längs med Föreningsgatan som kan nyttjas för till exempel uteservering. Denna del av gatan avses att överföras från kommunens fastighet Ljungby 7:130 till Kometen7 som kvartersmark. I samband med ombyggnaden av gatan avses aktuell del av Föreningsgatan bli gårdsgata.
Projektgruppen är positiv till förslaget. Förslaget överensstämmer med ändamålen i utställningshandlingen av centrumplanen.
Dnr 100/09
Samråd får ske över detaljplan för Rosendal vid Ljungby södra infart i Ljungby stad.
Detaljplanen syftar till att planlägga för ett nytt område med en bred användning av verksamheter med handel (ingen storskalig livsmedelshandel), kontor, besöksnäring, bilservice, lager och industri. Området ligger strategiskt längs med E4:an och väg 25 vid Ljungby södra infart.
Planområdet ligger söder om väg 25 och öster om E4:an vid Ljungby södra infart. Trafiken kommer att ledas till cirkulationsplatsen längs med väg 25.
Området omfattar cirka 25 hektar och utgörs till största delen av skogsmark.
I södra delen av planområdet finns idag en befintlig verksamhet.
Mellan den 12 maj till den 1 juni 2009 var programmet ute på programsamråd. Yttrandena har sammanställts i en redogörelse. Planen handläggs med normalt planförfarande enligt 5 kapitlet 20 § plan- och bygglagen (PBL). Det innebär att detaljplanen både samråds och ställs ut för granskning innan kommunfullmäktige kan anta planen.
Dnr 2663/09, 635/09
Följande planuppdrag upphävs:
· 2008-12-17, § 260 Hölminge 4:3 (Hölminge Broddagård).
· 2009-04-22, § 92 Bolmstad 2:8 (mellan Tallbacken och Mjälen).
Redogörelse för ärend
Ny strandskyddslagstiftning träder ikraft den 1 juli 2009. Planärenden som har påbörjats före ikraftträdandet bör hanteras med de gällande (äldre) reglerna med hänsyn till förändringar som följer lagstiftningen. Före den 1 juli 2009 får länsstyrelsen besluta om att upphäva ett strandskydd enligt 7 kapitlet 15 § 2 st. miljöbalken. Med den nya strandskyddslagstiftningen får kommunen besluta att genom en planbestämmelse i detaljplanen upphäva strandskyddet enligt 5 kapitlet § 7 a plan- och bygglagen. En viktig del i den nya strandskyddslagstiftningen är att öka det lokala inflytandet över strandskyddet.
Nämnden kommer att ge nya planuppdrag efter att ikraftträdandet har skett. Syftet är att detaljplanerna ska hanteras med den nya strandskyddslagstiftningen och därigenom medverka till ett ökat lokalt inflytande över strandskyddet.
Arbetet med dessa planer har inte påbörjats i den utsträckningen att det skulle medföra någon nackdel för planarbetet att få ett nytt planuppdrag.
Upplysning
Detaljplanerna bör upphävas innan den 1 juli 2009 och nya planuppdrag för planerna ges av nämnden den 2 september 2009.
Fastighet: Bolmstad 2:10 Fastighets-
ägare: XXX
Fastighetsägare till Bolmstad 2:10, får möjlighet att till nämnden lämna in skriftliga synpunkter på nedanstående bedömning senast den 7 augusti 2009.
Nämnden har i en annons i lokaltidningen Smålänningen, den 10 juni 2009, blivit uppmärksammade på pågående förändringar inom på campingområdet på fastigheten Bolmstad 2:10.
Förändringen innebär att tio befintliga uthyrningsstugor samt tre andra byggnader ändras och är till salu som bostadsrätter. Bygglov har beviljats för ytterligare tjugo uthyrningsstugor som håller på att byggas. Även dessa planeras att säljas som bostadsrätter.
Enligt gällande detaljplan (P03/5) är området avsett för campingändamål. Strandskyddet är upphävt för användning camping inom planområdet.
Bedömning
En väsentlig ändrad användning kräver bygglov, enligt 8 kapitlet 1 § första stycket punkt 3 plan- och bygglagen (PBL). Nämnden bedömer att förändringen från camping till bostadsrätt innebär en väsentligt ändrad användning, varför bygglov krävs för nämnd förändring. För att bygglov ska kunna beviljas, ska åtgärden inte strida mot detaljplanen, enligt 8 kapitlet 11 punkt 1 PBL. Nämnden bedömer att den planerande användningen av området strider mot gällande detaljplan. Inte heller bedöms åtgärden vara en sådan mindre avvikelse som avses i 8 kapitlet 11 sista stycket PBL. För att åstadkomma rättelse kan nämnden ingripa enligt bestämmelserna i 10kapitlet PBL. Detta kommer att prövas efter genomförd kommunikation.
Dnr 2506/08
Yttrande till kommunstyrelsen på utställningsförslaget.
Nämnden lämnar följande yttrande:
På kartan som redovisar Prioriterade områden och Fredade områden för vindkraft bör texten ”Prioriterade områden” ändras till ”Möjligt utredningsområde för vindkraft”.
En ny riktlinje bör infogas i planen där exploatörerna uppmanas att presentera tidplaner för genomförandet av sina ärenden.
Vindkraftsplanen har under den 2 februari till den 27 mars 2009 varit utskickad på samråd till statliga och kommunala förvaltningar, länsstyrelser, kommuner, föreningar, politiska partier sockenråd med flera. Ett antal yttranden har inkommit under samrådstiden som sammanställts och kommenterats i en samrådsredogörelse daterad den 4 maj 2009.
Ett utställningsförslag till vindkraftsplanen har upprättats den 11 maj 2009.
Kommunstyrelsen lämnade utställningsbeslut den 26 maj 2009.
Nämnden har tidigare yttrat sig till kommunstyrelsen den 25 mars 2009, § 58.
YrkandeJohanna Jormfeldt (MP) yrkar att på kartan som redovisar Prioriterade områden och Fredade områden för vindkraft bör texten ”Prioriterade områden” ändras till ”Prioriterade utredningsområde för vindkraft”.
Stefan Fredriksson (S) yrkar att arbetsutskottets förslag kvarstår, att på kartan som redovisar Prioriterade områden och Fredade områden för vindkraft bör texten ”Prioriterade områden” ändras till ”Möjligt utredningsområde för vindkraft”.
Beslutsordning
Ordföranden ställer förslagen mot varandra och resultatet blev att Johanna Jormfeldts (MP) yrkande ska gälla.
Omröstningsordning
Omröstning begärs och genomförs med följande omröstningsordning.
Ja för Stefan Fredrikssons (S) yrkande.
Nej för Johanna Jormfeldts (MP) yrkande.
Lars Nordqvist (M)
Ja
Gösta Carlsson (M)
Nej
Marianne Eckerbom (C)
Lars-Ove Johansson (C)
Stefan Fredriksson (S)
Kjell Bertilsson (S)
Marie Liljedahl (S)
Johanna Jormfeldt (MP)
Jimmy Persson (ALT)
Maarten Bömer (KB)
Karl-Erik Karlsson (S)
6 ja-röster
5 nej-röst
Resultatet blev att Stefan Fredrikssons (S) yrkande ska gälla.
Dnr 1536/08
Yttrande till kommunstyrelsen.
Miljökvalitetsnormer (MKN)
De normer som fastställts för vattendistriktets vattenförekomster ska uppfyllas vid ett bestämt datum. Genom planläggning och andra tillstånd ska kommunen agera så att MKN för vatten uppnås och inte överskrids. Detta innebär en begränsning av kommunens självstyre och vattenkvalitet ges företräde i planeringen. Det är väsentlig att utrymme ges till avvägning mellan samhälls- och miljöintressen. Detta måste tydligt framgå av lagrummet i 5 kapitlet i miljöbalken. Istället för MKN bör arbetet ske genom mål. Norm är juridiskt bindande och blir inte en del av det kommunala arbetet så som ett mål kan förankras i kommunpolitiken
Tidsaspekten
Yttrandetiden är förkort för den demokratiska processen i kommunen, då det infaller över sommaruppehåll.
Straff och juridiska konsekvenser
Mål leder till en tillräcklig kvalitetssäkring för vattendirektivet. Varför införa en tvingande norm när det inte finns någon straffsanktion?
Luft och nedfall
Många av de föroreningar som syns i våra svenska vatten kommer med vind och nederbörd. Vatten är ett system som är mycket mer trögt än luft. Det är svårt att säga vad som påverkas och på vilket sätt det påverkar.
Humus
I dag är brunifieringen av våra sjöar ett problem för många kommuner som har ytvatten som dricksvattentäkt. Kunskap om vad som orsakar ökningen av humus och partiklar är mycket liten, men är inget skäl till att lämna dessa utanför bedömningen av våra vattendrag.
Vattendomar
Våra vattendomar har stor betydelse för hur livet i vattnet fungerar. Många vattendomar är från 1800-talet och avsåg endast reglering av vattenstånd. Ingen hänsyn finns tagen till miljökonsekvenser i vattnet eller i intilliggande markområden som översvämmas och därmed påverkar vattnet negativt, bland annat genom övergödning.
Kalkning
Det är viktigt att kalkningen fortsätter och att staten tar hela ansvaret för kalkningsprogrammet. I Västerhavets åtgärdsprogram listar man effekten av kalkning som hög, både inom pågående program och för en komplettering av kalkningsprogrammet. Samma uttalat positiva bedömning ser vi inte i Södra Östersjöns åtgärdsprogram. Det behövs en översyn av hur pengarna i kalkningspotten delas ut, så att kalken hamnar där den behövs mest.
Samordning - lika bedömning – certifiering
Vattenmyndigheterna har tagit fram ett antal parametrar som används för att bedöma vattendragen. Tjänstemän på länsstyrelserna har sedan gjort bedömningarna. Det finns inget kvalitetssäkringssystem som gör att bedömningarna är de samma över hela landet och på många håll är mätvärdena gamla.
Kommunalt merarbete
Det kommer att krävas ett stort antal timmar för att införa kartor och arbetsmetoder, att ta hänsyn till vattenkvalitetsnormer i all vår nuvarande tillsyn och planering, att utöva tillsyn över vattenförekomster med mera. Det finns idag inget klart system för hur detta ska finansieras, mer än Polluters Pay, den som smutsar ner ska betala.
Bevisbördekravet
Kravet medför omfattande utredningsarbete för plan- och bygglovsärenden, även i de fall då det är uppenbart att åtgärden har en mycket ringa inverkan.
Vatten- och avloppsplaner
Att en vatten- och avloppsplan ska finnas i kommunen är inte bedömt som en grundläggande åtgärd utan som en kompletterande. Hur ska man veta att man gör rätt saker på rätt plats om man inte först ser över sin kommun och kartlägger var behovet finns.
Kommunens intressen
Ett uttag av vatten av annan än den egna kommunen har idag den effekten att kommunens fria utveckling hindras. Detta utan att pengar kommer den drabbade kommunen till nytta.
Genomförandet av vattenförvaltingen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Vattenmyndigheterna ska fastställa miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan senast den 22 december 2009. Nämnden har möjlighet att yttra sig över handlingarna fram till den 1 september 2009.
Ramdirektivets regler lyfter tydligt fram behovet av att främja en hållbar vattenanvändning och god vattenkvalitet för att säkerställa dricksvattenförsörjningen.
I en tid av klimatförändringar med mer nederbörd och översvämningar är det helt nödvändigt att lägga betydligt större fokus på ett skydd av dricksvattentillgångar. Detta gäller både mindre och större vattentäkter.
Ljungby kommun tillhör två vattendistrikt: Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Båda vattendistrikten har nu fyra handlingar ute för yttrande: Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och Miljökonsekvensbeskrivning.
Basen i de fyra handlingarna skiljer sig inte mycket mellan vattendistrikten.
Vi lämnar därför ett yttrande som tar upp övergripande frågeställningar.
Ur Förslag till åtgärdsprogram, åtgärder som behöver vidtas av kommunerna:
Inom sin tillsyn av verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status, för att uppnå miljökvalitetsnormer.
Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som kan påverka vattenförekomst som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk eller kemisk status, för att uppnå miljökvalitetsnormerna.
Ha vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk och kvantitativ vattenstatus.
Ha vattenskyddsområden med föreskrifter för de vattenförekomster som behövs för den framtida vattenanvändningen.
Se till att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk och kvantitativ status samt ett långsiktigt skydd.
Genomföra sin planläggning och prövning enligt plan- och bygglagen samt i övrigt agera så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds.
I samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet som kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god ekologisk och kemisk status, för att uppnå miljökvalitetsnormer.
I samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk, kemisk och kvantitativ status, för att uppnå miljökvalitetsnormer.
Yttrande till Vägverket Region Sydväst, objektsnummmer 87733227.
Nämnden ger ordföranden och miljöchefen i uppdrag att lämna yttrande till Vägverket om arbetsplanen för väg 25, Annerstad – Ljungby.
Vägverket Region sydöst har genomfört en förstudie och arbetar med en arbetsplan för mittseparering av väg 25 med omväxlande 2+1 körfält. Arbetsplanen omfattar delen Annerstad – Ljungby.
Nämnden har fått möjlighet att yttra sig över planen till och med den 3 juli 2009.
Ärendet inkom till nämnden den 16 juni 2009 och har inte kunnat beredas till nämndes möte den 17 juni 2009.
Dnr 782/09
Ansökan om strandskyddsdispens.
Fastighet: Angelstad 7:6 Sökande: XXX
Yttrande: Länsekologen
Dispens meddelas från strandskyddsförordnandet för anläggande av båtramp i enlighet med länsekologens yttrande och med stöd av länsstyrelsens förordnande enligt 7 kapitlet16, 18 och 31 §§ miljöbalken.
Strandskyddet ska fortsätta att gälla efter det att åtgärderna har utförts.
Platsen ligger i den norra delen av sjön Kösen och i centrum av Angelstads samhälle.
Förslaget innebär anläggande av en båtramp. Enligt sökande finns det ingen fungerande och användbar ramp för sjön Kösen idag. Räddningstjänsten har också önskemål om att få tillgång till en båtramp i sjön.
Länsekologen har i yttrande den 16 juni 2009 tillstyrkt ansökan under förutsättning att grova ekar inte avverkas och naturmiljön i övrigt påverkas så lite som möjligt.
Motivering
Med hänsyn till att rampen är allmänt tillgänglig och att djur- och växtlivets livsvillkor är av begränsat värde bedöms åtgärden inte påverka strandskyddsbestämmelsens syfte.
Dispensen upphör att gälla om åtgärderna inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från beslutsdatum.
För arbeten i vatten, vattenverksamhet, krävs anmälan till Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen och Naturvårdsverket underrättas om beslutet.
Avgift: 2 100 kronor (faktura sänds separat).
Dnr 1449/08
Upphävande av vite.
Fastighet: Hovdinge 4:9Verksamhets-
utövare: XXX
Vitet från den 29 oktober 2008, § 220 upphävs.
Vid nämndens sammanträde den 29 oktober 2008, § 220 förelades verksamhetsutövaren med vite på 30000 kronor senast den 1 juni 2009 ha vidtagit följande åtgärder:
Läckage från gödselplatta vid stall 3 ska förhindras. Oanvänd cistern (1,5 m3) ska avinstalleras alternativt borttransporteras samt inkomma med dokumentation på att detta är genomfört. Lantbrukssprutan ska funktionstestas om den fortsättningsvis ska användas i verksamheten. En anmälan ska lämnas in till länsstyrelsen om transport av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten. Utrymme där bekämpningsmedel förvaras ska förses med lås.
Vid återbesök den 2 juni 2009 konstaterades att:
· cistern (1,5 m3) som stod oanvänd är skrotad och borttransporterad samt dokumentation på att detta är utfört har inkommit,
· anmälan om transport av farligt avfall som uppkommer i den egna verksamheten till länsstyrelsen är utfört,
· utrymme där bekämpningsmedel förvaras är försett med lås,
· enligt verksamhetsutövaren underhålls och kalibreras lantbrukssprutan enligt naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (1997:2), 7 §,
· gödselplattan vid stall 3 var tömd på gödsel.
Innan gödselplattan tas i bruk, ska verksamhetsutövaren redogöra för nämnden vilka försiktighetsåtgärder som vidtagits så att avrinning och läckage inte sker från gödselplattan till omgivningen.
Antagande av policy.
Följande policy antas:
Hantering och spridning av gödsel kan få inverkan på miljön och därför ska bland annat miljöbalkens allmänna hänsynsregler följas. Enligt reglerna är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skyldig att vidta de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Kommunerna i Kronobergs län har, inom Miljösamverkan Kronoberg, arbetat fram en policy för lagring av gödsel på gårdar med högst tio djurenheter, utefter vad som bedöms vara möjligt och lämpligt enligt miljöbalkens hänsynsregler.
Följande krav bör ställas på gårdar med högst tio djurenheter:
· Gödselvårdsanläggning krävs för djurhållning från fem djurenheter* med hästar, får och getter. Gödselns torrsubstanshalt är då minst 25-30 %.
· Gödselvårdsanläggning krävs för djurhållning från tre djurenheter*[1] av övriga djurslag.
Gödselvårdsanläggningen ska vara utformad på sådant sätt att det inte sker något läckage från anläggningen. Anläggningen ska minst utgöras av en gödselplatta av betong och ska vara tät. Plattan bör till exempel vara försedd med stödmurar, lutning in mot mitt eller liknande. Alternativt kan behållare/container av plast, stål eller annat material som är tät anses tillfredsställande.
Gödselvårdsanläggningen ska ha kapacitet att klara minst sex månaders lagring. I de fall djurhållaren lämnar till annan gödselvårdsanläggning, såvida den mottagande gödselvårdsanläggningen är dimensionerad för den totala mängden gödsel, kan mindre lagringskapacitet godkännas.
Hårdare krav kan ställas på gödselanläggning om det är befogat, till exempel om anläggningen ligger nära ytvatten eller grundvatten.
Gödseln ska avlägsnas genom spridning på åkermark eller flyttas på annat miljöriktigt sätt. För anläggningar som undantas från krav på gödselvårdsanläggning ska gödseln ändå avlägsnas årligen.
Bakgrund
Förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, reglerar gödselhanteringen på alla anläggningar med mer än tio djurenheter. Enligt 6 § i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska alla anläggningar med mer än tio djurenheter ha minst sex månaders lagringskapacitet senast den 1 juli 2005. Policyn omfattar därför anläggningar med tio eller färre djurenheter.
För verksamheter som inte omfattas av 7 § förordning om miljöhänsyn i jordbruket bör lagringsutrymmena för stallgödsel vara utformade på ett godtagbart sätt med hänsyn till läckage och avrinning från lagringsplatsen. Finns det risk att lakvatten från lagrad gödsel medför olägenhet för människors hälsa eller miljö bör utrymmet vara utformat så ett läckage och avrinning till omgivningen inte sker. Risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön anses särskilt föreligga om ytvatten eller grundvatten förorenas genom avrinning eller läckage från lagringsplatsen. Enligt Statens jordbruksverk allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel med mera (allmänt råd till 2 kapitlet 3 § miljöbalken).
Enligt 4 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, undantas jordbruksföretag med högst två djurenheter (i genomsnitt på årsbasis) från kravet på lagringskapacitet i 6 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Krav på gödselvårdsanläggning bör därför ställas på anläggningar från tre djurenheter.
Gödseln från hästar, får och getter är ofta väldigt torr, torrsubstanshalt på minst 25-30 %. För dessa djurslag ställs krav på gödselvårdsanläggning från fem djurenheter, (jämför Naturvårdsverkets upphävda Allmänna Råd 89:6).
Statens jordbruksverks allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel med mera tar bland annat upp lagringskapacitet för stallgödsel. Lagringsutrymmet bör därför för stallgödsel i jordbruk eller andra verksamheter, åtminstone vara så stort att gödseln kan lagras under perioder och väderleksförhållanden då spridning är förbjuden eller olämplig eller till dess gödseln kan tas om hand på annat sätt.
Vid lagring av djupströbädd (torrsubstanshalt 25-30 %) förutsätts den nederbörd som inte avdunstar sugas upp av djupströbädden, enligt Jordbruksverkets rapport 1995:10, (sida 18). Vid lagring av gödsel från djupströbäddar i stallbyggnad till exempel ligghallar, får detta inräknas i utrymme för lagring av stallgödsel. Detta framgår av 6 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket (gäller från och med 1 januari 2006) vad avser växtnäring.
Policyn berör inte något om urinbrunn. Det centrala är att det inte får ske något läckage från gödselanläggningen. För att detta ska uppnås kan det krävas urinbrunn/flytgödselbehållare i vissa fall, vilket får bedömas från fall till fall.
Spridningskontrakt berörs inte i policyn. Policyn pekar på att gödseln ska avlägsnas genom spridning på åkermark eller flyttas på annat miljöriktigt sätt. För anläggningar som undantas från krav på gödselvårdsanläggning ska gödseln ändå bortskaffas årligen.
Ansökan om bygg- och rivningslov.
Fastighet: Näckrosen 1, Hångersvägen 38
Sökande: XXX
Yttrande: Tekniska kontoret
Bygglov beviljas för tillbyggnad av enbostadshus och uppförande av plank samt rivning av carport.
Förslaget innebär tillbyggnad av enbostadshuset, uppförande av plank samt rivning av carport. Tillbyggnaden är på cirka 21 m2 i ett plan med en balkong ovanpå.
Planket är redovisat med en höjd av 1,8 meter och en längd på cirka 18 meter. Planket är anslutet till bostadshuset och sträcker sig till tomtgränsen i norr.
Nämnden har antagit en policy för uppförande av plank och mur där det framgår att det bör finnas särskilda skäl som exempelvis starkt trafikerade genomfartsleder, mot större parkeringsplatser eller mot industriområde eller liknande för att få uppföra plank.
Tekniska kontoret har inget emot förslaget.
Bekräftelse bygganmälan
Till kvalitetsansvarig har XXX utsetts.
Kontrollplan ska upprättas och lämnas in till miljö- och byggnämnden för beslut innan arbetena påbörjas.
Förslaget innebär att en tillbyggnad i ett plan på cirka 21 m2 som innehåller vardagsrum.
Byggherren har redovisat en byggkostnad som understiger tio prisbasbelopp.
Nämnden har i beslut tagit riktlinjer för tillbyggnader av enbostadshus när byggkostnaderna understiger tio prisbasbelopp. Där behöver inte byggherren teckna några försäkringar. Försäkringar kan alltid tecknas frivilligt.
Förslaget stämmer med gällande detaljplan.
Bygglovet upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen från beslutet.
Rekommenderar att planket färgas i en färg som överensstämmer med den befintliga husmiljön.
Avgift: 3162 kronor (faktura sänds separat)
Dnr 820/09
Fastighet: Finnatorp 1:1 Sökande: XXX
Dispens från strandskyddsförordnandet meddelas för anordnande av en småbåtshamn och en gångstig samt uppläggningsplats för båtar, med stöd av länsstyrelsens förordnande enligt 7 kapitlet 16, 18 och 31 §§ miljöbalken.
Platsen ligger inom det detaljplanerade bostadsområdet Finnatorp (P06/15), cirka tre kilometer söder om Tannåker. Enligt detaljplanen är platsen avsedd för båtbryggor och uppläggningsplats för båtar. Marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik.
Strandskyddet för den aktuella platsen är inte upphävt.
Förslaget innebär att en småbåtshamn med plats för 24 båtar planeras att anläggas samt att ett angränsande markområde planeras att användas som uppläggningsplats för båtar. En mindre del av hamnen placeras utanför detaljplanens område. I samband med hamnanläggningen planeras en gångstig att anläggas i området som är avsett för uppläggning av båtar.
För platsen gäller strandskyddsförordnandet. För sjön Bolmen är strandskyddet 200 meter inåt land och 100 meter ut i vattnet.
Länsekologen har i yttrande daterat den 16 juni 2009 gjort följande bedömning.
Den lilla utökningen som hamnanläggningen utgör i förhållande till detaljplanen påverkar inte strandskyddets syften mer än planen i sig. Det är viktigt att den pir som planeras görs med naturmaterial med god anpassning till omgivningen. Betong och liknande material bör inte användas. Den upplagsplats för båtar som önskas på stranden i anslutning till hamnen, bör kunna ordnas på någon annan plats på fastigheten, så att naturmarken kan etablera en naturlig strandvegetation och vara tillgänglig för allmänheten. Den redan utförda vägen ned till stranden vid hamnen bör kunna godtas för att göra hamnen tillgänglig.
Särskilt skäl till dispensen är anläggningen är av sådan art att denna måste ligga vid vattnet och att den dessutom är i enlighet med detaljplanens syfte.
Ansökan om bygglov.
Bygglov beviljas för anläggande av småbåtshamn.
Platsen ligger inom det detaljplanerade bostadsområdet Finnatorp (P 06/15), cirka tre kilometer söder om Tannåker. Enligt detaljplanen är platsen avsedd för båtbryggor för intilliggande fastigheter.
Förslaget innebär att en småbåtshamn med plats för 24 båtar planeras att anläggas. En mindre del av hamnen placeras utanför detaljplanens område.
Nämnden kan medge mindre avvikelser från detaljplanen efter det att berörda sakägare har beretts tillfälle att yttra sig.
Strandskyddsdispens har meddelats den 17 juni 2009, § 147.
Några sakägare som kan vara berörda av åtgärden bedöms inte finnas.
Byggsamråd krävs inte, men om ni som byggherre önskar att byggsamråd ska hållas, kontakta miljö- och byggkontoret.
Sökande måste förvissa sig om att rådighet finns över vattnet. Den generella rådigheten tillkommer ägaren av den fastighet där vattnet finns. Rådighet kan även upplåtas genom servitut med mera.
Rådighet tillkommer även annan än fastighetsägaren för vissa speciella ändamål, till exempel vattenreglering, vattentäkt för allmän vattenförsörjning, anläggningar för allmän väg med mera.
För att få bedriva vattenverksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken 11 kapitlet. Den som vill bedriva vattenverksamhet har ett eget ansvar för att söka tillstånd och ska samråda med länsstyrelsen om tillstånd för vattenverksamheten behövs.
I 11 kapitlet miljöbalken framgår det även att tillstånd inte behövs om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kan skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.
Med vattenverksamhet avses bland annat uppförande, ändring, lagning och utdrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge. Exempel på anläggningar är hamnar, broar och pirar. Med fyllning avses en åtgärd som syftar till att skapa någon form av vattenanläggning, till exempel en vägbank eller en pir.
Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av miljödomstolen. Innan ett tillstånd har meddelats får sökande inte påbörja arbeten i större omfattning i anslutning till verksamheten. Om vattenverksamhet bedrivits utan tillstånd är den sökande bevisskyldig i fråga om de förhållanden som rådde i vattnet innan vattenverksamheten påbörjades.
Den som vill bedriva vattenverksamhet får söka tillstånd, även om inte tillstånd krävs.
Bygglovet upphör att gälla om åtgärderna inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från beslutsdatum.
Dnr 821/09
Fastighet: Flattinge 3:8 Sökande: XXX
Yttrande: Fastighetsägarna till Dörarp 5:16, Flattinge 3:4, Vägverket och Flattinge vägsamfällighet.
Bygglov beviljas för nybyggnad av en byggnad avsedd för smådjurskremering.
Platsen ligger öster om E4:an och cirka en kilometer öster om Dörarps samhälle.
Förslaget innebär nybyggnad av en byggnad med en byggnadsarea på cirka 75 m2. Byggnaden är avsedd för smådjurskremering och kommer även att innehålla kontorsutrymme med mera. Byggnaden kommer att ligga i anslutning till de befintliga byggnaderna på fastigheten. Avståndet till den enskilda vägen planeras att bli fem meter.
Fastighetsägaren till Flattinge 3:4 anser att byggnadens avstånd till vägen bör ökas ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Vägverket, Flattinge vägsamfällighet och fastighetsägaren till Dörarp 5:16 har inget emot förslaget.
Fastighetsägarna till Skyttens 1:4 och Svenstorp 1:3 har beretts tillfälle att yttra sig men inte svarat.
Kvalitetsansvarig ska utses av byggherren och meddelas nämnden. Om den kvalitetsansvarige inte har riksbehörighet ska personen utses skriftligen av byggherren.
Ni kallas härmed till byggsamråd. Kontakta snarast Bertil Johannesson, telefon
0372-78 92 75, för överenskommelse om tid för samrådsmötet. Platsen för byggsamrådet sker normalt i miljö- och byggkontorets lokaler. Byggsamrådet ska ske innan byggnadsarbetena påbörjas. Vid byggsamrådet ska den som utsetts till kvalitetsansvarig närvara.
Kontrollplan ska upprättas och lämnas in till nämnden för beslut innan arbetena påbörjas.
Tillstånd för verksamheten ska sökas hos Jordbruksverket.
Avgift: 5 456 kronor (faktura sänds separat).
Fastighetsägarna till Skyttens 1:4 och Svenstorp 1:3 underrättas om beslutet.
Fastighetsägaren till Flattinge 3:4 underrättas om beslutet med mottagningsbevis.
Hur man överklagar detta beslut framgår av bifogade anvisningar.
Dnr 1364/08
Fastighet: Ingelstad 2:43
Fastighets-
XXX, uppmanas att senast två veckor efter mottagandet av detta beslut, att till nämnden lämna in en skriftlig förklaring över vilka åtgärder som planeras att vidtas med byggnaden.
Nämnden ger polismyndigheten i uppdrag att delge beslutet genom att handlingen i slutet kuvert lämnas i den söktes hemvist eller, om så inte kan ske, fästs på dörren till bostaden.
Till miljö- och byggnämnden har inkommit klagomål och anmälningar om att byggnaden på fastigheten är ovårdad.
Vid besök på platsen har konstaterats att byggnaden inte har underhållits och därmed har börjat förfalla kraftigt. Förfallet har gått så långt att taket delvis har rasat in. Det har också uppmärksammats att källaren är vattenfylld och att vattnet även tränger ut mot källarrampen vilket kan utgöra en olycksrisk.
Två brev har sänts till fastighetsägaren med mottagningsbevis, med uppmaning att inkomma med en skriftlig förklaring över vilka åtgärder som planeras att vidtas med byggnaden. Dessa brev har inte lösts ut och har därefter även skickats med delgivningsman. Delgivningsmannen har vid tio tillfällen försökt att överlämna breven, men fastighetsägaren undanhåller sig delgivningen.
Polismyndigheten har uppgivit att det finns anledning att anta att den sökte undanhåller sig delgivning.
I Delgivningslag (1970:428) § 15 står – ”Har den sökte känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 12 § och kan det inte klarläggas var han uppehåller sig, får kungörelsedelgivningen användas, om det finns anledning anta att den sökte avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Myndigheten kan i stället besluta, att handlingen ska i slutet kuvert lämnas i den söktes hemvist eller, om detta inte kan ske, fästs på dörren till hans bostad.”
Enligt plan- och bygglagens 3 kapitel 13 §, ska byggnaders yttre hållas i vårdat skick.
Nämnden kommer att fatta beslut om att byggnaden antingen ska rivas eller repareras. Beslutet kan komma att vara förenat med vite.
Ärendet kommer att behandlas vid nämndens sammanträde den 2 september 2009.
Dnr 1762/07
Ansökan om förhandsbesked.
Fastighet: Tofta 3:3
Yttrande: Fastighetsägaren till Tofta 3:11, tekniska kontoret och Vägverket.
Bygglov kan påräknas för nybyggnad av ett enbostadshus.
Platsen ligger i Tofta, cirka 2,5 kilometer nordväst om Ljungby centrum och 125 meter nordost om den allmänna vägen (555) mot Bolmstad.
Förslaget innebär nybyggnad av ett enbostadshus.
Enligt kommunens översiktsplan ligger platsen i direkt anslutning till ett utredningsområde för industri. I övrigt finns inga särskilda intressen för den aktuella platsen.
Fastighetsägaren till Tofta 3:11 har inget emot förslaget.
Fastighetsägaren till Tofta 3:15 har fått tillfälle att yttra sig men inte svarat.
Vägverket är emot förslaget och menar att antalet utfarter till den allmänna vägen nummer 555 bör begränsas på grund av vägens höga trafikintensitet.
Tekniska kontoret meddelar att de ställer sig tveksamma till lokaliseringen. Detta beroende på att platsen ligger i direkt anslutning till ett utredningsområde för industriändamål och den planerade ”europakorridoren” samt att en utfart kommer att få konsekvenser vid anslutning till cykelvägen och den allmänna vägen.
Nämnden avslog ansökan om förhandsbesked den 3 september 2008, § 172. Avslaget motiverades med att avloppsanläggningen inte bedömdes kunna lösas på ett naturligt sätt.
Sökanden överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen.
Sökanden har i brev daterat den 24 maj 2009 begärt att nämnden åter prövar ansökan, med anledning av att en ny provgrop har grävts med en annan placering.
Miljö- och byggkontoret har inspekterat den nya provgropen och bedömer att en infiltrationsanläggning på den nya platsen går att lösa på ett naturligt sätt.
Sökanden har i brev daterat den 2 juni 2009 återkallat överklagandet hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen har i beslut den 11 juni 2009 avskrivit ärendet.
MotiveringNämnden bedömer att platsen uppfyller kraven angående de allmänna intressen som ska beaktas vid lokalisering av bebyggelse, enligt plan- och bygglagens (PBL) 2 kapitel och miljöbalkens bestämmelser i 3 kapitlet.
Bygglov ska sökas inom två år från beslutsdatum annars upphör tillståndet att gälla.
Avgift: 2100 kronor (faktura sänds separat).
Fastighetsägaren till Tofta 3:15 och Tekniska kontoret underrättas om beslutet.
Dnr 1682/06
Fastighet: Torseryd 1:5 Sökande: XXX
Bygglov kan påräknas för nybyggnad av ett fritidshus.
Platsen ligger nordost om Torserydssjön, cirka fyra kilometer sydöst om Lidhults samhälle.
Nämnden meddelade i beslut den 20 september 2006, § 173, att bygglov kunde påräknas för nybyggnad av fritidshus på två tomter som låg intill varandra.
En av tomterna har därefter avstyckats (Torseryd 1:32) och är numera bebyggd med ett fritidshus.
Förhandsbeskedet för den andra tomten har upphört att gälla eftersom någon bygglovsansökan inte inkommit inom två år efter beslutsdatum.
Sökanden önskar nu att förhandsbeskedet för den obebyggda tomten förnyas.
Miljökontoret bedömer att avloppsfrågan går att lösa på ett naturligt sätt.
Fastighetsägaren till Torseryd 1:32 har fått tillfälle att yttra sig men inte svarat.
Nämnden bedömer att platsen uppfyller kraven angående de allmänna intressen som ska beaktas vid lokalisering av bebyggelse, enligt plan- och bygglagens (PBL) 2 kapitel och miljöbalkens bestämmelser i 3 kapitlet.
Avgift: 930 kronor (faktura sänds separat).
Fastighetsägaren till Torseryd 1:32 underrättas om beslutet.
Godkännande av redovisning.
Nämnden godkänner redovisningen av meddelanden mellan den 9 maj till den
8 juni 2009.
Redogörelse av meddelanden
Tillståndsbevis från polismyndigheten daterad den 12 maj 2009, midsommarfirande med servering på Lingvallen i södra Ljunga.
Tillståndsbevis från polismyndigheten daterad den 4 juni 2009, offentliga cirkusföreställningar vid Sunnerbohallen.
Beslut från länsstyrelsen daterad den 8 maj 2009, anmälan för samråd enligt miljöbalken om nedgrävning av kablar samt placering av transformatorstation vid Hjortseryd.
Beslut från länsstyrelsen daterad den 6 maj 2009, anmälan om samråd enligt miljöbalken om att anlägga två dammar på fastigheten Ivla 10:3.
Beslut från länsstyrelsen daterad den 15 maj 2009, omläggning av tegeltak på ladugården på fastigheten Angelstad 10:25.
Laga kraftbevis för detaljplanen för del av Odensjö-Ryd 1:14 med flera vid Byholma.
Lantmäterimyndigheten: Underrättelser om avslutande av förrättningar i Ljungby kommun.
Nämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut mellan den 9 maj till den 8 juni 2009.
Redogörelse av delegationsbeslut
· Miljö-, livsmedel- och hälsoskyddsärende
· Bygg- och rivningslov
· Rivningsplan
· Godkännande av kvalitetsansvariga
· Beslut om kontrollplan
· Byggsamråd
· Slutbevis
· Strandskyddsdispenser
[1] Djurenheter beräknas enligt miljöbalken.