Din position: Hem > Stockholms stad > Älvsjö stadsdelsnämnd > Sammanträde 2006-04-27
Information om brukarundersökningar inom äldreomsorgenMedborgarna är välkomna att ställa Läs mer... frågor och diskutera med politikerna i stadsdelsnämnden
Ledamoten Torbjörn Erbe (m) utsågs att tillsammans med ordföranden Peter Modesta (mp) justera dagens protokoll vilket skall ske torsdagen den 4 maj.
Anmäldes att protokoll 2006-03-23 justerats den 29 mars.
Ledamöter för läsåren 2005/2006 och 2006/2007 utses enligt följande;
Karin Aase Förälder Ekängens skola
Åsa Nilsson Förälder Herrängens skola
Ulf Värmå Förälder Johan Skytteskolan
Peter Lofthag Förälder Johan Skytteskolan
Göran Haglund Förälder Kämpetorpsskolan
Per Olof Lidberg Förälder Långbrodalsskolan
Joakim Hellman Elevstyrelsen(vald för läsåret 2005/06)
Hannah Karlsson Elevstyrelsen(vald för läsåret 2005/06)
Ninnie Hellberg Elevstyrelsen(vald för läsåret 2005/06)
Sarah Öster Elevstyrelsen(vald för läsåret 2005/06)
Christer Oja Rektor
Karin Grape Personal
Agneta Palmér Personal
Ärendet
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 januari 2006. Dnr 153-2006-002.
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
1. Lokal styrelse inrättas i Solbergaskolan och Dalskolan enligt för-
ordning om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan med
föräldramajoritet (SFS 1996:605) med 10 ledamöter. Styrelsen or-
ganiseras utan ersättare för att säkerställa utvecklings- och kvalite-
tetsarbetet hos samtliga ledamöter samt få en stabil verksamhet
redan från starten.
2. Arbetsordning för styrelsen antas enligt bilaga till detta tänsteutlå-
tande.
3. Till ledamöter i den lokala styrelsen utses enligt nominering för
tiden t o m utgången av läsåret 2006/2007.
Susanne Karlsson Förälder i Solberga
Vanja Holmgren Förälder i Solberga
Anders Hedvalls Förälder i Solberga
Anette L Sandberg Förälder i Solberga
Yvania Medina Förälder i Dalskolan/Solberga
Marie Järvås Förälder i Solberga
Sara Delsol Elevrepresentant, 9B (läsåret 2005/06)
Nicol Dominiuk Elevrepresentant, 9C (läsåret 2005/06)
Lisbeth Agerskans Feil Personal i Dalskolan
Ann-Katrin Averstedt Rektor
4. Delegation överförs från rektor till den lokala styrelsen med
föräldramajoritet i enlighet med antagen arbetsordning.
5. Sammanträdesarvode får utgå till ledamöter enligt bestämmelser
för nämndens förtroendevalda.
6. En första utvärdering ska göras i samband med upphörande av
försöksverksamheten.
7. Detta beslut överlämnas till Myndigheten för skolutveckling.
I juni 2003 fick förvaltningen i uppdrag av stadsdelsnämnden att undersöka om intresse fanns att inrätta lokala styrelser med föräldramajoritet i övriga skolor. Elev- och föräldrainflytandefrågorna har beskrivits i verksamhetsplanen för Älvsjö förskolor och skolor. Skolan ska arbeta medvetet för att ge eleverna inflytande i och ansvar för såväl det egna lärandet som skolan som helhet. Föräldrar till elever i grundskolan ska ges möjlighet till olika former av reellt inflytande. Föräldrarnas inflytande såväl vad avser den enskilde elevens situation och utveckling som vad avser verksamheten i stort.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 mars 2006. Dnr 152-2006-000.
Stadsdelsnämnden godkänner föreslagna kompletteringar och ändringar i delegationsförteckningen.
Kompletteringen i delegationsförteckningen gäller systematiskt brandskyddsarbete. I januari 2004 trädde lag om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. Den nya lagen ersätter tidigare räddningstjänstlag. De ändringar som gjorts beror på felaktigheter i nuvarande delegationsförteckning.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2006. Dnr 153-2006-002.
1. Stadsdelsnämnden beslutar att de utredare som är anställda vid det
nyinrättade bedömningskansliet vid socialtjänstförvaltningen får
rätt att för stadsdelsnämndens räkning göra en bedömning av
ersättningsnivåer för LSS-beslut som beviljats för gruppboende,
korttidshem eller daglig verksamhet enligt LSS.
2. Denna delegering av bedömning ska gälla under tiden
2006-05-01 - 2008-12-31.
Kommunfullmäktige har fattat beslut om att inrätta ett centralt kansli vid socialtjänstförvaltningen för bedömning av ersättningsnivåer för LSS-beslut. Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden beslutar att de utredare som är anställda vid det nyinrättade bedömningskansliet får rätt att bedöma ersättningsnivåer för LSS-beslut som beviljats för gruppboende, korttidshem eller daglig verksamhet under perioden 2006-05-01 - 2008-12-31.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 april 2006. Dnr 163-2006-500.
Stadsdelsnämnden beslutar att ansöka om utvecklingsmedel hos länsstyrelsen.
Förvaltningen har behov av att utforma en lokal handlingsplan utifrån Stockholms stads STAN-program (Stockholms Tobaks- Alkohol- och Narkotikapolitiska program). Älvsjö stadsdelsförvaltning ansöker därför om utvecklingsmedel på totalt 90 000 kronor till tre projekt som ska permanentas inom ordinarie verksamhet efter projekttidens slut.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande. Dnr 162-2006-500.
Stadsdelsnämnden åberopar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Älvsjö stadsdelsnämnd har fått ett förslag till miljöprogram 2007-2010 på remiss. Förvaltningen ställer sig positiv till programförslaget men har en del synpunkter och förslag till ändringar. Exempelvis är en del av nyckeltalen svåra att följa upp. Integreringen av miljöprogrammet med ILS-arbetet och uppföljningen av delmål och nyckeltal är viktiga frågor som kvarstår och behöver ses över.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 februari 2006. Dnr 53-2006-310.
Förslag till beslut
Ordföranden Peter Modesta (mp), ledamoten Kåre Gustafsson m fl (s) och ledamoten Kenneth Persson (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
Ledamoten Torbjörn Erbe m fl (m) hade ett eget förslag.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden ställt sig bakom förvaltningens förslag.
Ledamoten Inger Swahn m fl (fp) och tjänstgörande ledamoten Cathrine Samuelsson (kd) lämnade förslaget utan eget ställningstagande.
Reservation
Vice ordföranden Olle Andretzky m fl (m) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag.
1. att som svar på remissen anföra
Ett miljöprograms främsta syfte är att styra och samordna stadens verksamheter i en miljövänligare riktning. Med ett fåtal tydliga och konkreta mål kan stadens samlade miljöpåverkan kontrolleras och mätas. Tyvärr är det förslag som majoriteten föreslår både för omfattande och vagt utformat för dessa ändamål. Oförmågan till prioriteringar är tydlig hos den nuvarande majoriteten. För att stadens miljöprogram ska bli ett användbart dokument i stadens utveckling måste staden visa förmåga att prioritera.
De mål som föreslås av borgarrådet är i alltför hög grad inriktade på att reglera privatpersoners och företags beteenden. Det är en olycklig fortsättning på den redan i gällande program inslagna, tillväxtfientliga vägen och ett avsteg från de bättre avvägda bedömningar som låg till grund för den förra majoritetens arbete. Därutöver är förslagen i majoritetens miljöprogram inte mätbara i den utsträckning som är önskvärt vilket gör förslaget till miljöprogram än svårare att använda sig av.
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att öka välståndet och för att målet om ett långsiktigt hållbart samhälle ska uppnås. Det finns inget motsatsförhållande mellan tillväxt och ett modernt miljötänkande. Tvärtom visar all erfarenhet att just tillväxt leder till en renare miljö. Utgångspunkten bör därför vara att miljöarbetet ska bedrivas i samklang med näringslivsperspektivet och i samarbete med det lokala näringslivet.
Stadens verksamheter bör därför gemensamt vara inriktade på att främja ekonomisk tillväxt. En av stadens viktiga uppgifter är att tillgodose de olika behov som föreligger i en dynamisk och växande storstad. Ska Stockholm fortsätta att växa, ställer det krav på nya bostäder, arbetsplatser, vägar, spår och flygplatser. Stockholmsregionen behöver satsningar inom alla dessa områden för att även i framtiden fungera som tillväxtmotor för Sverige.
Stadens olika program, däribland miljöprogrammet, syftar till att uppnå en hållbar tillväxtutveckling. Genom en hållbar utveckling blir Stockholm än mer attraktivt för både den enskilde, företag och organisationer. Vägen dit är en politik där sambanden mellan hälsa och miljö, ekonomisk utveckling och ekologiskt ansvar lyfts fram. På lång sikt kan effekterna av en offensiv och ambitiös miljöpolitik ge ett tydligt kvitto i form av minskade samhällskostnader. Det är därför viktigt att miljöprogrammet integreras i stadens arbete och blir en del i alla stadens bolagsstyrelser och nämnder. Ambitionen måste vara att vi ska ha uppnått en bättre miljö efter programperiodens slut.
Det bör åter påpekas att ett av stockholmarnas största miljöproblem är den lokala tryggheten. Varannan invånare känner obehag när de går ensamma genom sin stadsdel under dygnets mörka timmar. Var tredje upplever att det finns problem med skadegörelse, stölder och inbrott i området där de bor, och var femte upplever problem med misshandel och övrigt våld. Uppenbarligen är stockholmarna mer bekymrade över sin trygghet än något annat miljöproblem, och här bör staden vidta åtgärder för att möta medborgarnas oro. Staden måste prioritera att förbättra den miljö som invånarna lever i. Stadsmiljön måste bli bättre upplyst, bättre städad och tryggare.
Ett återkommande mål inom de olika målområdena är påverkan på medborgarnas beteende. Vi vill därför påpeka att opinionsbildning i livsstilar inte är en kommunal uppgift. Ofta är de val som förespråkas av miljöskäl dyrare än alternativen; många anger sig vilja handla ekologiskt eller kravmärkt, men många väljer ändå bort dessa varor och tjänster av ekonomiska skäl. En av de bästa åtgärderna för att påverka just hushållens val av miljövänliga produkter är därför att stärka medborgarnas köpkraft genom att sänka skatterna. Staden ska inte ägna sig åt opinionsbildning, däremot bör staden som aktör föregå med goda exempel. Stadens fordonspark bör vara miljövänlig och i stadsplaneringen bör åtgärder för såväl en tryggare stadsmiljö som ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter arbetas in.
Vi anser därför att följande ändringar av texter och mål behöver göras av miljöförvaltningens förslag:
1. Miljöeffektiva transporter:
Stadens fordonspark måste vara avpassad för att klara av att sköta de uppgifter och mål som hör till den kommunala kärnverksamheten. I den mån detta är förenligt med ambitionen att vara ”miljöfordon” skall hänsyn tas till mål 1.4. Vidare bör andra åtgärder för miljöförbättringar än minskning av dubbdäcksanvändningen prioriteras.
Utmaningen är att minska trafikens negativa miljöpåverkan utan att minska människors framkomlighet, bland annat genom ny teknik, bättre logistik, tätare bebyggelsestruktur samt ytterligare förbättringar av infrastrukturen inklusive kollektivtrafik, cykelvägnät och gångvägar. Det kanske största problemet avseende transporternas miljöpåverkan är att vi i Sverige har en relativt gammal fordonspark. Förändringar i skattereglerna kring bland annat tjänstebilar och bränsle skulle underlätta förnyelsen av fordonsparken och därmed förbättra transporternas miljöpåverkan.
Mål 1:1 ersätts med målet
”Andelen utsläpp från trafiken ska inte öka per invånare.”
Mål 1.3 och 1.5 utgår.
Delmål 1.6.2 utgår.
2. Giftfria varor och byggnader:
Staden ska arbeta för att amalgam tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Alternativ till koppar i tappvattensystem bör alltid prövas under förutsättning att alternativen inte är kostnadsdrivande och innebär risk för nya miljöproblem.
Mål 2.2 omformuleras till ”De varor och tjänster som stadens förvaltningar och bolag köper in ska, där detta inte står i konflikt med uppgiften att leverera god kvalitet till lågt pris, vara miljöanpassade samt uppfylla kraven för oberoende miljömärkning där sådan finns.”
Mål 2.4 omformuleras till ”Andelen ekologiska livsmedel som stadens förvaltningar och bolag köper in skall vara minst 20 procent, så länge detta inte kommer att stå i konflikt med uppgiften att leverera god kvalitet till lågt pris.”
Mål 2.3 och 2.5 utgår
3. Hållbar energianvändning
Målens konsekvenser för medborgare, företag och för stadens verksamheter är inte tillräckligt belysta. Procentsatserna behöver därför utredas vidare. Den miljömärkning av el som idag finns diskvalificerar ett av de absolut bästa tillgängliga energislagen, nämligen kärnkraften. Därför bör inte bruket av förment miljövänlig elproduktion premieras.
Mål 3:1 omformuleras till:
”Förbrukningen av fossila bränslen för enskild uppvärmning och närvärme ska minska genom anslutning till fjärrvärme och effektiviseringar.”
Mål 3:2 omformuleras till:
Energianvänding för värme i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska. Elanvändningen ska minska för stadens egna bolag och förvaltningar.
Mål 3:3 omformuleras till:
”Energianvändning för el och uppvärmning inom stadens egen verksamhet ska effektiviseras.”
Mål 3:4 omformuleras till:
”Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att el för produktion av fjärrvärme ska minska och att andelen ej förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen minskar.”
Mål 3.6 och 3.7 utgår.
4. Hållbar användning av mark och vatten
Stockholm kan och bör växa ytterligare. Utrymme för nya bostäder kan skapas både genom att bygga på höjden och genom förtätning. Det måste dock finnas möjligheter att bygga nya bostäder och ny infrastruktur även på områden som idag inte är bebyggda.
Målen 4:1 och 4:2 utgår och ersätts av ett mål:
”Byggande bör i första hand ske på redan exploaterad mark.”
5. Miljöeffektiv avfallshantering
Den miljöeffektiva avfallshanteringen får inte tillåtas leda till att oönskade sidoeffekter uppstår. Hushållens biologiska avfall kan med fördel energiåtervinnas genom förbränning. Den miljöeffektiva avfallshanteringen måste ha ett klart fokus: det farliga avfallet
Mål 5.2 omformuleras till:
”Stadens förvaltningar och bolag ska underlätta för såväl hushåll som företag att minska sina avfallsmängder.”
6. Sund inomhusmiljö
Målen för en sund inomhusmiljö får inte innebära att en ny hämsko läggs på möjligheterna att bygga bostäder i innerstaden.
Stadsdelsnämnden överlämnar och åberopar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Stadsdelsnämnden har anmodats yttra sig över en motion av Ewa Samuelsson (kd) ”Föräldraenkät om barnomsorg”. Motionens förslag är att kommunfullmäktige ger utrednings- och statistikkontoret (USK) i uppdrag att genomföra en enkätundersökning om vilken form av barnomsorg föräldrar till barn i förskoleåldern helst önskar.
Förvaltningen vill fästa uppmärksamhet på Nacka kommuns beslut om att införa en form av vårdnadsbidrag. Rättsläget är oklart, då ingen rättslig prövning ännu är gjord om beslutet är förenligt med gällande författning. Förvaltningen menar att rättsläget bör klargöras innan kommunfullmäktige ger USK i uppdrag att genomföra en enkätundersökning för att utröna om föräldrar vill ha kommunalt vårdnadsbidrag eller annat eget förslag för den period som följer efter föräldraförsäkringens slut.
Vad gäller önskemål om de alternativ som finns idag d v s förskola, familjedaghem och allmän förskola (3 timmar/dag) samt att föräldern kan lämna intresseanmälan för trefamiljssystem så anser förvaltningen att Stockholms stad redan har denna information.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2006. Dnr 29-2006-402.
Vice ordföranden Olle Andretzky m fl (m), ledamoten Inger Swahn
m fl (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) föreslog att nämnden skulle bifalla motionen.
m fl (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot beslutet.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som sitt svar på
remissen.
Revisionskontoret granskade år 2003 hur staden arbetade med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan. Revisionsrapport ”Elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan” nr 2003:5. En uppföljning av tidigare granskning har genomförts under år 2005.
Stadsdelsförvaltningen instämmer med revisorerna om att redovisningen av beslutade åtgärder av hur stödet till elever i behov av särskilt stöd används och vilka resultat som uppnåtts är av största betydelse. Förutom den pedagogiska och didaktiska åtgärden som planeras och genomförs kan den ekonomiska styrningen förstärka dessa insatser. Varje elev ska utifrån förutsättningar och behov ges möjligheter att nå uppställda mål. Skolpeng samt det socioekonomiska tilläggsbeloppet är ett betydelsefullt verktyg för skolorna att ge eleverna möjlighet att nå målen.
Inför verksamhetsåret 2006 prövar förvaltningen ett nytt fördelningssystem för det socioekonomiska anslaget inom de två barn- och ungdomsområdena. En genomlysning av alla barn/elevers behov av särskilt stöd i sociala eller kunskapsrelaterade situationer har skett hösten 2005. Därefter har rektorerna samt verksamhetsansvarig chef för förskola och skola tillsammans beslutat om tilldelning av resurs för varje enskilt barn/elev. Uppföljning och utvärdering kommer att ske vid terminsslut där möjligheter till att följa upp hur de ekonomiska resurserna använts stärks.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2006. Dnr 49-2006-405.
Ordförande Peter Modesta (mp), Kåre Gustafsson m fl (s) och ledamoten Kenneth Persson (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
m fl (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) hade ett eget förslag.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
m fl (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Förslag
Stadsdelsnämnden beslutar att som svar på remissen anföra följande:
Trots kraftiga protester från föräldrar, lärare och elever har socialdemokraterna infört ett nytt resursfördelningssystem i Stockholm. Förändringarna har slagit hårt mot många förskolor och skolor. Särskilt hårt har barn i behov av särskilt stöd drabbats, eftersom stödundervisningen har skurits ned i många stadsdelar.
Alla barn har olika förutsättningar, därför omfördelas sedan många år resurser till skolor i utsatta områden. Tyvärr når inte alla pengar som fullmäktige anslår för skolverksamhet ut till skolorna, utan används av stadsdelarna för annan verksamhet. Vi vill därför införa ett nytt resursfördelningssystem där skolans resurser fördelas direkt till skolorna, och därmed följer föräldrarnas och elevernas val.
Friheten att välja skola ska omfatta alla, även barn som är i behov av stora stödinsatser. Vi vill därför införa en likvärdighetsgaranti. Likvärdighetsgarantin innebär att alla elever i staden ges samma rätt till stöd, oavsett vilken stadsdel eleven kommer ifrån. Detta kommer både att öka valfriheten och minska byråkratin, samtidigt som likvärdiga och rättvisa villkor skapas mellan kommunala och fristående skolor.
Vi vill därför att kommunstyrelsen återkommer med ett förslag till likvärdighetsgaranti för eleverna i Stockholms skolor där medelstilldelningen sker utifrån samma kriterier i staden oavsett i vilken stadsdel barnet är bosatt i.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som sitt svar på remissen.
Lotta Edholm (fp) m fl föreslår i en motion införande av ett omdöme om elevernas ordning och uppförande i grundskolan i Stockholms stad. Omdömet ska dels ange samarbetsförmåga och social kompetens, dels ange om eleven kommer i tid, tar ansvar för sina studier och studiemiljön i skolan eller om eleven är stökig och använder svordomar.
I den nya lagen som beskrivs i propositionen Trygghet, respekt och ansvar och i förslaget till ny skollag förtydligas rektorernas och lärarnas befogenheter. Rektor och lärare ska kunna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skapa trygghet och studiero. Formerna för detta arbete måste varje skola utforma lokalt tillsammans med elever, föräldrar och personal.
Stadsdelsförvaltningen instämmer i att det behövs ett tydligare stöd och bättre förutsättningar för lärare och rektorer att utföra sitt uppdrag i skolan så att ett gott klimat alltid råder. Tydliga lärande mål som är kända av elever och föräldrar samt fler avläsningstillfällen i tidigare åldrar är några åtgärder som främjar trygghet och studiero i skolan.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 mars 2006. Dnr 105-2006-403.
Ordföranden Peter Modesta (mp), ledamoten Kåre Gustafsson m fl (s)
och ledamoten Kenneth Persson (v) föreslog att nämnden skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden
ställt sig bakom förvaltningens förslag.
m fl (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag.
Stadsdelsnämnden bifaller motionen från Lotta Edholm och Ann-Katrin Åslund och anför därutöver följande.
Ordningsproblemen är ett av de allvarligaste problemen i Stockholms skolor. Bara under de senaste veckorna har en rad missförhållanden avslöjats i media. Antalet anmälda kränkningar, både mot elever och lärare, har ökat dramatiskt de senaste åren. I Skärholmen finns planer på en särskild skolakut för att ge skolan en möjlighet att tillfälligt omplacera grovt kriminella elever.
Bristerna i ordning och arbetsro upplevs också mycket starkt av eleverna själva. I stadens egen brukarundersökning från 2005 talar elevernas svar på frågan om det råder lugn och arbetsro i klassen sitt tydliga språk. Mindre än hälften av eleverna i år nio anser idag att det råder lugn och ro i skolan. Var fjärde upplever ordningen som ett ganska eller mycket stort problem.
Motionärernas förslag om ett ordnings- och uppförandeomdöme skulle bli ett viktigt stöd för alla de lärare för att upprätthålla trygghet och arbetsro i skolan.
Kommunstyrelsen har remitterat slutbetänkandet Utan timplan – För målinriktat lärande (SOU 2005:101) till stadsdelsnämnden för yttrande. Slutbetänkandet avser den av riksdagen utsedda Timplanedelegationens förslag om att avskaffa den i skollagen reglerade timplanen i grundskolan.
Förvaltningen instämmer i Utbildnings- och kulturdepartementets förslag att avveckla timplanen i den obligatoriska grundskolan. Det är förvaltningens uppfattning att skolorna är väl motiverade och förberedda för denna förändring av skolans verksamhet. Skolornas utvecklingsarbete har allt sedan genomförandet av 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) haft fokus på att formulera lärande mål. Förvaltningen vill dock understryka att en förutsättning för en väl genomförd reform är att ett fungerande utvärderings- och kvalitetssäkringssystem lyfts fram. Det är även viktigt att få en kvalificerad utvärdering av målen när timplanen avskaffas.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 mars 2006. Dnr 116-2006-403.
Ledamoten Inger Swahn m fl (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) hade ett eget förslag.
Vice ordföranden Olle Andretzky m fl (m) lämnade förslaget utan eget ställningstagande.
Ledamoten Inger Swahn m fl (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag.
Att som svar på remissen anföra följande.
En grundskoleelev är idag garanterad ett visst antal timmars undervisning i alla skolämnen. Regeringens timplanedelegation föreslår i sitt slutbetänkande att timplanen ska avskaffas. Argumentationen har varit att i en målstyrd skola behövs ingen timplan, utan flexibilitet, decentralisering och lokalt beslutsfattande.
En skola utan timplan är förenad med betydande risker. Framförallt riskerar de samhälls- och naturorienterade ämnena att försvinna från elevernas schema. Ämnen som historia, religionskunskap, geografi och biologi riskerar att utraderas.
Indelningen i ämnen är ett praktiskt sätt att strukturera den väldiga kunskapsmängd som barn och ungdomar ska lära sig under studietiden i skolväsendet. Om ämnesavgränsningar i grundskola och gymnasium i allt väsentligt är desamma över hela landet liksom i högre utbildning underlättar det att få lärare som behärskar de ämnen de ska undervisa i. Det är också en fördel att studenterna känner igen de olika ämnenas karaktär inför val till högre studier. Läromedel och läroböcker är uppbyggda kring samma ämnen. Det är också en stor fördel att ämnen som matematik, kemi, historia och geografi har ungefär samma struktur och avgränsningar i hela världen, vilket underlättar ett internationellt tankeutbyte.
Vi kräver att timplanen ska bevaras. Ämnen som historia och religionskunskap ska inte kunna avskaffas i smyg.
Timplanen bör däremot inte vara en exakt bestämning av hur många timmar varenda enskild elev ska ha i varje ämne. En del elever behöver mer tid än andra. Andra elever kan gå fortare fram. Det måste bli tydligt i skollagen att enskilda elever, efter beslut i skolan både kan få fler eller färre lektioner i vissa ämnen.
Timplanen är en rättighet för eleven att få en viss mängd undervisning i ett visst ämne. Timplanen styr naturligtvis inte kvaliteten på undervisningen, utan denna måste garanteras genom andra styrinstrument.
Älvsjö stadsdelsnämnd har fått ett förslag till Folkhälsoprogram 2007 – 2010 på remiss. Förvaltningen ställer sig positiv till att folkhälsoarbetet uppmärksammas och samordnas och att det skapas en helhetssyn på folkhälsofrågor. Förvaltningen vill dock betona att det är viktigt att folkhälsoprogrammet integreras i ILS-arbetet och att det i nuläget måste avsättas större resurser för att genomföra förslaget. Samordning av redan tillgänglig statistik bör ske för bestämning av indikatorer. Trafiknämnden bör också vara en av huvudaktörerna för målområdet 9. Ökad fysisk aktivitet.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 april 2006. Dnr 115-2006-506.
Ordföranden Peter Modesta (mp), ledamoten Kåre Gustafsson m fl (s) och ledamoten Kenneth Persson (v) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Olle Andretzky m fl (m) och ledamoten Inger Swahn m fl (fp) hade ett eget förslag till beslut.
Ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) lade fram ytterligare förslag
till beslut.
Vice ordföranden Olle Andretzky m fl (m) och ledamoten Inger Swahn m fl (fp) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag.
Stadsdelsnämnden beslutar att delvis bifalla förvaltningens förslag
samt att därutöver anföra följande.
Folkhälsan, och de allvarliga konsekvenser den ökande ohälsan leder till, bör tas på långt större allvar än vad vänstermajoriteten har gjort i detta fall. En produkt där politiska detaljbudskap pressats in utan hänsyn till helheten kan inte anses vara tillräckligt som folkhälsoprogram. Vi efterlyser därför ett helhetsgrepp kring folkhälsa för alla människor i Stockholm, med tydliga och mätbara mål för ökad hälsa och minskad ohälsa.
Kostnaderna för lokalt folkhälsoarbete, kompetensutveckling, folkhälsostrateg och kanslifunktioner uppskattas uppgå till nära 17 miljoner kronor under fyra år. Det är anmärkningsvärt att man avser att bygga upp ytterligare byråkratiska och administrativa funktioner i stället för att använda sig av, och eventuellt förstärka, redan befintliga verksamheter. Dessutom saknas uppföljningsbara och mätbara mål för vad man avser åstadkomma med satsningen. Administration och byråkrati utan mätbara mål riskerar att bli ett rent resursslöseri utan positiva resultat för folkhälsan.
Vi anser även att viktiga områden glömts bort i programmet. Som exempel kan nämnas att åtgärder för tandhälsa saknas. Detta trots att karies har blivit ett problem allt längre ner i åldrarna och riskerar bli ett allvarligt hot mot folkhälsan om åtgärder inte vidtas.
Det är också viktigt att fastslå att den enskilde har det huvudsakliga ansvaret för sin hälsa. Folkhälsoinstitutet, regeringen eller kommunerna kan aldrig ta över det ansvaret. Olika undersökningar bekräftar också att god hälsa och sammanhållning inom familjen är det som de allra flesta sätter allra högst som mål för sitt liv.
Det offentliga kan däremot skapa goda förutsättningar för människors möjlighet att sköta sin hälsa och leva ett hälsosamt liv. Sådana åtgärder innefattar bland annat god kost inom till exempel förskola, skola och äldreomsorg, rikligt med idrott och rörelse på schemat i skolan samt förebyggande information om rökning, alkohol och narkotika.
Det finns i Sverige och Stockholm en mängd organisationer som kan fungera som stöd och ge råd kring hur en sund kosthållning och fysisk aktivitet förbättrar hälsan. Idrottsrörelsernas arbete är i det sammanhanget givetvis mycket viktigt.
Ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag.
Att som svar på remissen anföra följande,
Folkhälsan, och de allvarliga konsekvenser som den ökande ohälsan leder till, bör tas på långt större allvar än vad vänstermajoriteten har gjort i detta fall. En produkt där politiska detaljbudskap pressats in utan hänsyn till helheten kan inte anses vara tillräckligt som folkhälsoprogram. Som exempel kan sägas att ordet ”tandhälsa” inte nämns i programmet. Detta trots att karies har blivit ett problem allt längre ner i åldrarna och riskerar bli ett allvarligt hot mot folkhälsan om åtgärder inte vidtas. Vi efterlyser därför ett helhetsgrepp kring folkhälsa för alla människor i Stockholm, med tydliga och mätbara mål för ökad hälsa och minskad ohälsa.
Ett av de målområden som anges i programmet är ”delaktighet och inflytande”. Trots detta har den styrgrupp som hänvisas till i ärendet enbart fått agera alibi för samsyn. En reell chans att påverka innehållet i programmet har saknats. Som exempel kan nämnas att slutprodukten, innehållande helt nya förslag, presenterades utan att deltagarna i styrgruppen fick någon möjlighet att påverka eller ha synpunkter på denna. I detta fall har bilden av inflytande och delaktighet enbart varit en chimär.
På det hela taget är folkhälsan en fråga som måste prioriteras högre och samarbete över partigränserna bör efterstävas genom bland annat gemensamt framtagna och mätbara mål.
Det är i detta arbete viktigt att fastslå att den enskilde har det huvudsakliga ansvaret för sin hälsa. Folkhälsoinstitutet, regeringen eller kommunerna kan aldrig ta över det ansvaret. Olika undersökningar bekräftar också att god hälsa och sammanhållning inom familjen är det som de allra flesta sätter allra högst som mål för sitt liv.
Det offentliga kan däremot skapa goda förutsättningar för människors möjlighet att sköta sin hälsa och leva ett hälsosamt liv. Sådana åtgärder innefattar god kost inom till exempel förskola, skola och äldreomsorg, rikligt med idrott och rörelse på schemat i skolan samt förebyggande information om rökning, alkohol och narkotika.
Stadsdelsnämnden åberopar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen med undantag för förvaltningens synpunkt att akutbesök på sjukhus borde föregås av kontakt med och remiss från äldrevårdscentral.
Revisionskontoren i Stockholms läns landsting och Stockholms stad, Norrtälje och Huddinge kommuner samt Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har granskat vården och omsorgen om multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet. Enligt granskningsrapporten fungerar vården och omsorgen i många avseenden dåligt och omsorgen om de multisjuka äldre måste förändras.
Förvaltningen stödjer till stora delar rapportens slutsatser och de förslag till förändringar som förs fram.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 april 2006. Dnr 60-2006-504.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag med undantag för förvaltningens synpunkt att akutbesök på sjukhus borde föregås av kontakt med och remiss från äldrevårdscentral.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Olle Andretzky m fl (m) och ledamoten Inger Swahn
m fl (fp) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Granskningen av de multisjuka som bor kvar i egna hemmet ger en mörk bild av vården och omsorgen för de multisjuka äldre. Denna rapport bekräftar dessutom tidigare granskningar som visar på betydande brister i vården och omsorgen, vilket även ger vid handen att generella slutsatser kan dras av resultaten. Kunskap och medvetenhet om problemen finns – trots det finns problemen kvar och har t o m förvärrats.
I rapporten konstateras att gapet mellan de äldres vård- och omsorgsbehov och tillgängliga resurser har ökat, vilket leder till en bristande överensstämmelse mellan de politiskt formulerade målen och den verklighet som många äldre, anhöriga och personal befinner sig i. Man menar vidare att prioriteringar istället för att göras på ledningsnivå pressas långt ned i organisationen och bl a medför att biståndshandläggarna ställs inför ”omöjliga” avvägningar.
Uppföljning av beslutade hemtjänstinsatser verkställs inte på ett systematiskt sätt trots att detta är en viktig del av biståndsbedömarens arbete. Ansökningar om hemtjänst innehåller ofta standardformuleringar, vilket påverkar rättssäkerheten om formuleringarna inte motsvarar den äldres önskemål och behov. De beslutade insatserna från hemtjänsten stämmer långt ifrån alltid med de äldres behov och önskemål. Även kvalitén bedöms som bristfällig av många.
Samverkan fungerar dåligt – vård- och omsorgsinsatserna ”hänger inte ihop”. De olika yrkeskategorierna i landstinget och kommunerna arbetar för fullt i sina respektive ”stuprör”, men utan en fungerande samverkan. Problemen med två olika huvudmän är mycket tydlig. Landstingets vård gentemot de multisjuka äldre visar på stora brister, särskilt avseende läkemedelshantering och tillgänglighet till husläkare, vilket leder till fler besök på akuten.
Margaretha Åkerberg (kd) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Återigen kommer en revisionsrapport som visar på att äldre far illa. Multisjuka äldre som behöver både landstingets och kommunens vård och omsorg hamna mellan stolarna. Det handlar om alltifrån att biståndsbesluten sällan motsvarar de äldres behov till att de inte får kontakt med sin husläkare. Många av de äldre är inte ens medvetna om att de har varit med om en vårdplanering innan de skrivs ut från sjukhuset. Väl hemma möts de av nya ansikten från en vänlig men stressad hemtjänstpersonal. När äldre far illa visas hur kallt och omänskligt ett samhälle kan bli. Det är dags att ta dagens situation för många äldre på allvar och reagera.
Kristdemokraterna vill införa en kontaktgaranti vid utskrivning. Innan den sjuke äldre skrivs ut från sjukhuset ska mottagande vårdteam ha tagit direktkontakt med den sjuke eller dennes anhöriga. Alla äldre som så önskar och har behov av det ska kunna välja en primärvård som är anpassad för de äldre multisjukas komplicerade och sammansatta behov. För detta vill vi öppna äldrevårdcentraler och erbjuda särskilda äldrevårdsteam på vårdcentralerna. Geriatriker skall ingå i dessa team.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
En motion om införande av databas för klotter har remitterats till stadsdelsnämnden för yttrande. Förvaltningen har inget invända mot en gemensam databas för allt klotter i staden men anser att den informationsinsamling som redan finns bör användas samt att en eventuell databas bör administreras centralt i staden. Frågan bör dessutom diskuteras med polisen.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2006. Dnr 87-2006-300.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens yttrande avseende länsstyrelsens tillsyn vid Älvsjö sjukhem.
Länsstyrelsens har 2006-01-10 genomfört ett oanmält besök vid Älvsjö sjukhem, enhet 1, avdelningarna 16 B, 16 C och 14. I samband med besöket riktades kritik, i enlighet med socialtjänstlagen, mot vissa brister i de boendes trygghet och säkerhet och respekten för den enskildes integritet samt självbestämmande. Kritik riktades även mot bristen på individuella aktiviteter, den sociala dokumentationen och den låga bostadsstandarden som verksamheten erbjuder de boende.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 mars 2006. Dnr 47-2006-501.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som yttrande över Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande AIST/499040.
Arbetsmiljöinspektionen har efter besök 2005-11-25 uppmärksammat vissa brister i arbetsmiljön för personal inom personlig assistans och ställt krav på åtgärder. Anledningen till Arbetsmiljöverkets besök var att arbetsgivaren inkommit med en § 2-anmälan enligt arbetsmiljö-förordningen (AML) angående ett allvarligt hot mot en av medarbetarna.
Sammantaget kan konstateras att förvaltningen efter Arbetsmiljöinspektionens besök uppdaterat miljöarbetet inom enheten för omsorg om funktionshindrade.
Förvaltningen tillmötesgår även Arbetsmiljöinspektionens krav på ett utökat riskanalysarbete för personliga assistenter genom att under första halvåret 2006 uppdatera riskanalysen inom samtliga ärenden med personlig assistans. En återkoppling av detta arbete kommer att ske till
Arbetsmiljöinspektionens senast den 1 september 2006.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2006. Dnr 408-2005-505.
Stadsdelsnämnden tillstyrker ansökan om serveringstillstånd.
Socialtjänstförvaltningens tillståndsenhet har översänt en ansökan om tillstånd för alkoholservering till stadsdelsnämnden för yttrande. Ansökan avser nytt tillstånd för utskänkning av starköl, vin och spritdrycker till slutna sällskap.
Stadsdelsförvaltningen kan inte se något skäl till att den aktuella restaurangen inte ska få servera alkohol till slutna sällskap och föreslår att stadsdelsnämnden tillstyrker ansökan. Dnr 127-2006-309.
Stadsdelsnämnden lägger inspektörsrapporten till handlingarna samt godkänner redovisningen av de åtgärder som vidtagits och planeras med anledning av inspektörernas förslag till ”områden att utveckla”.
Inspektörernas sammanfattande bedömning av förskolan Fantasia är att det inom förskolan finns ett gott arbetsklimat med engagerad och utvecklingsinriktad personal. I förskolan finns goda exempel på ett fint förhållningssätt till barnen och en strävan att ge barnen inflytande. För att förskolan ska nå en bättre måluppfyllelse utpekade inspektörerna några utvecklingsområden som bör prioriteras.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2006. Dnr 133-2006-402.
Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna.
På initiativ av socialtjänstnämnden i Stockholms stad och Familjevåldsprojektet i Stockholms innerstad har Barncentrum bildats. Barn som misstänks ha varit utsatta för allvarliga brott i nära relationer ska här erbjudas bästa möjliga omhändertagande av de myndigheter som ska utföra sina utredningar med olika syften och med olika metoder. Aktörerna har var och en sitt åtagande i nära samverkan och i en gemensam lokal. Aktörerna är socialtjänsten, polismyndigheten, rättsmedicinska avdelningen i Stockholm, barn- och ungdomspsykiatrin sam barnmedicin. Verksamheten ska ha barnets behov och rättigheter i centrum.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 april 2006. Dnr 164-2006-503.
Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen och lägger ärendet till handlingarna.
Stadsdelsnämnden är ansvarig för tillsynen av folkölsförsäljning och försäljning av tobaksvaror. I detta ärende redovisas resultatet av den tillsyn som stadsdelsförvaltningen utförde under 2005.
Inom området finns åtta försäljningsställen där folköl (klass II) säljs samt femton försäljningsställen där tobaksvaror kans köpas. Samtliga butiker där folköl säljs har godkända lokaler enligt livsmedelslagens bestämmelser samt ett tillräckligt brett matvarusortiment enligt stadens norm. Alla butiker uppfyller kravet på s.k. egentillsynsprogram.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2006. Dnr 180-2006-309.
Stadsdelsdirektören redovisade muntligt det ekonomiska utfallet för mars månad.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna skrivelserna och protokollsutdragen.
Anmäldes till stadsdelsnämnden inkomna skrivelser och protokollsutdrag.
Bilaga § 23
Stadsdelsnämnden lägger förteckning över beslut fattade av tjänsteman enligt delegation i mars 2006 till handlingarna.
Förteckning över beslut fattade av tjänsteman enligt delegation i mars 2006.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokoll från pensionärsrådets sammanträde 2006-04-20 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 2006-04-20 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från förvaltningsgruppens möte 2006-04-20 anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsnämnden lägger minnesanteckningarna till handlingarna.
Minnesanteckningar från möte 2006-02-01 och 2006-03-29 med tvärpolitiska arbetsgruppen för trafik-, miljö- och planfrågor anmäldes och lades till handlingarna.
Minnesanteckningar från möte 2006-03-08 med tvärpolitiska gruppen för inflytandefrågor anmäldes och lades tillhandlingarna
Minnesanteckningar från möte 2006-03-22 med Älvsjö förskoleråd anmäldes och lades till handlingarna.
Förvaltningen informerade om följande.
Valborgsmässoafton
Nätverk Söderort som består av fältarbetare i stadsdelsförvaltningarna i söderort, polisen, Lugna gatan och föräldravandrare kommer att vara ute på platser där ungdomar befinner sig under Valborgsmässoafton.
Familjedaghem
Efterfrågan på familjedaghem är liten och vid annonsering tidigare har det visat sig att det är få svar och de som visat intresse har inte haft
tillräcklig kompetens. F n står 190 barn i kö det södra barn- och ungdomsområdet och i det norra 40 – 50 barn. Av dessa är det endast tre familjer som efterfrågar familjedaghem.
e-skrivbord och groupwise
Förvaltningen kommer att bjuda in till ett informationsmöte om e-skrivbord och groupwise.
Sjukvårdsberedningen söderort
Sjukvårdsberedningen söderort har bjudit in till ett möte den 3 maj kl 17.30 – 19.30 för diskussion om samverkan och framtida behov.
Peter Modesta, Margaretha Åkerberg, Majvi Andersson och Maj-Len Eklund deltar.
Träffpunkt för unga
Stadsdelsnämnderna i Skärholmen, Hägersten, Liljeholmen och Älvsjö anordnar den 16 maj ett seminarium på Nätverkshuset tillsammans med kulturnämnden om träffpunkter för unga. Peter Modesta och Kåre Gustafsson har anmält sig.
Margaretha Åkerberg (kd) tog upp att det finns många duktiga elever i kulturskolan som borde få möjlighet att framträda med sin musik i olika sammanhang.
Mona Bergström (s) undrade med anledning av ny lagstiftning mot mobbning och kränkande behandling hur förvaltningen arbetar med dessa frågor. Enligt förvaltningen är arbetet i full gång och kommer att
redovisas i tertialrapport 2.
Olle Andretzky (m) framförde att, det med anledning av att Micasa tagit över servicehusen och de boende därmed blir andrahandshyresgäster, är angeläget att informera de boende om att de behåller besittningsskyddet. Enligt förvaltningen är det inte klart hur det blir ännu. Förvaltningen återkommer.
Stadsdelsnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Protokoll från sociala delegationens sammanträden 2006-03-13 och 2006-03-16 anmäldes och lades till handlingarna.