Din position: Hem > Stockholms stad > Älvsjö stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-09-17
Information om inrättande av trygghetsboende
Vice ordföranden Majvi Andersson (S) utses att tillsammans med ordföranden Karl Bern (FP) justera dagens protokoll vilket ska ske tisdagen den 22 september.
Anmäldes att protokoll 2009-08-27 justerats den 1 september.
1. Stadsdelsnämnden godkänner och överlämnar tertialrapport 2 till
kommunstyrelsen inklusive omslutningsförändringar med 0,8 mnkr.
2. Stadsdelsnämnden godkänner att lokaler för förskoleverksamhet
inrättas i ”Rosa Huset”, Sulvägen 52, för att tillgodose behovet
av förskoleplatser.
3. Stadsdelsnämnden begär 2,4 mnkr i stimulansbidrag för utbyggnad
av förskolelokaler.
Ärendet
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 september 2009. Dnr 265-2009-100.
Förslag till beslut
Ordföranden Karl Bern (FP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Majvi Andersson m fl (S), ledamoten Maj-Len Eklund (V) och ledamoten Kenneth Rönnquist (MP) hade ett annat förslag till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Reservation
Vice ordföranden Majvi Andersson m fl (S), ledamoten Maj-Len Eklund (V) och ledamoten Kenneth Rönnquist (MP) reserverade sig mot nämndens beslut med hänvisning till eget förslag enligt följande.
Att lämna punkt 1 utan eget ställningstagande.
Att tillstyrka punkt 2 och 3 samt att därutöver anföra följande.
Vid en genomgång av tertialrapport 2 står det klart att det är stadsdelens äldre, de funktionsnedsatta samt barnen och ungdomarna som ska betala alliansens skattesänkningar. Detta betalar de genom att förvaltningen än en gång tvingas att ytterligare effektivisera och minska på insatserna för dessa grupper. De äldre som är i behov av vård och omsorg ska behandlas strikt, barn och unga som är i behov av samhällets hjälp och stöd ska synas under lupp. De funktionsnedsatta ska tvingas in i ett valfrihetssystem som kan upplevas som en extra börda för redan sköra människor i en socialt utsatt situation.
Medarbetarna i stadsdelen drabbas också hårt. För tredje gången på knappt ett år aviseras personalinskränkningar. För medarbetarna betyder det förnyad oro och bekymmer över arbetssituationen, kanske t o m arbetslöshet. De medarbetare som blir kvar får finna sig i ännu snävare scheman, ännu hårdare arbetsklimat, ännu högre krav på omställning till utökade arbetsuppgifter. T2 visar tydligt att Älvsjö stadsdel misslyckas med att komma tillrätta med de osedvanligt höga ohälsotalen. Vi säger: Inte undra på. Vi undrar om det inte finns någon politiker inom alliansen som har tagit till sig gjorda undersökningar om sambandet mellan en god arbetsmiljö och hälsa. För medborgarna som bor på våra äldreboenden, för barn och unga som är i behov av hjälpinsatser, för förskolebarnen och för de funktionsnedsatta betyder personalinskränkningar ytterligare färre personer som kan vara till deras hjälp.
Vi har fått muntliga rapporter att antalet avslag på sökta boenden och insatser har ökat. De äldre som behövt insatser har bedömts strikt och de ska fortsatt bedömas strikt. Enligt T2 har hemtjänstinsatserna för äldre minskat. Antalet beställda månadsinsatser avseende korttids- och växelvårdsplatser har minskat. Det totala genomsnittet för månadsinsatser i särskilda boenden är 156 och ligger under snittet för 2008 som var 162 insatser. En översyn ska göras av insatserna för barn och ungdom. Det är uppgifter som talar för sig själva, det pågår besparingar för de hjälpbehövande.
Det råder en fortsatt oro för vad som ska ske med äldreomsorgen framöver. I T2 2008 talades det om att en konkurrensutsättning av Solberga sjukhem och Älvsjö sjukhem skjutits upp till hösten 2009. I T1 2009 återkom ambitionen att både Solberga och Älvsjö sjukhem ska lämnas ut på anbudsupphandling. Alliansens tilltro till sig själva och sina möjligheter att leda och bedriva en kvalitativt god äldreomsorg är lika med noll. I den delen sviktar självförtroendet betänkligt.
Vi har i färskt minne dråpslaget mot ungdomarna som skedde när de båda ungdomsgårdarna las ner och en viktig plats för ungdomarnas möjlighet till vettig fritidssysselsättning, med andra ord förebyggande arbete, rycktes undan från dem. Ändå kan vi i T2 läsa att det förebyggande arbetet och tidiga insatser prioriteras bland Älvsjös barn och unga och deras familjer. I Älvsjö har det uppstått stora problem kring Ungdomens hus. Problem som alliansen sopar under mattan och hoppas att det kommande närpoliskontoret ska lösa. Ungdomens hus syfte, att motverka segregation och verka för ökad integration och sammanhållning bland Älvsjös unga, tycks ha fallit i glömska.
Särskilt uttalande
Ersättaren Andreas Rosenblad (KD) anmälde ett yttrande som M och
FP anslöt sig till.
Alliansen ser positivt på den mångfald som de senaste åren har införts inom äldreomsorgen med utrymme också för privata utförare. Samtidigt får vi aldrig vara helt nöjda utan alltid sträva efter att förbättra verksamheterna för att uppnå bästa möjliga kvalitet för våra äldre vi vill påtala vikten av regelbundna inspektioner och att uppkomna brister åtgärdas omedelbart, oavsett om verksamheten sker i kommunal eller fristående regi. Enligt verksamhetsplane för 2009 ska äldreomsorgen präglas av trygghet, värdighet och inflytande. Arbetet med förbättrad dokumentation ska prioriteras liksom det sociala innehållet. Vi ser fram emot en utveckling där stadsdelens äldreomsorg är föregångare i att hantera eventuella brister som uppkommer för att våra äldre ska kunna lita på att vi tar äldreomsorgen på allvar.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag.
Det har under senare år varit svårt att hälla en jämn balans mellan antal boende och personalstyrka varför ekonomin har blivit mer ansträngd samtidigt som förvaltningen bedömer att det finns en efterfrågan på ytterligare sjukhemsplatser.
En översyn har därför gjort av möjligheterna att utöka antalet platser med tre sjukhemsplatser på Solberga sjukhem.
Bedömningen är att en omvandling av boendeutrymmen till ytterligare tre boenderum kan ske med mycket små medel.
Förvaltningen föreslår stadsdelsnämnden att utöka antalet boenderum vid Solberga sjukhem med ytterligare tre från hösten 2009, och att en utvärdering görs efter ett år.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 september 2009. Dnr 276-2009-600.
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Majvi Andersson m fl (S), ledamoten Maj-Len Eklund (V) och ledamoten Kenneth Rönnquist (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Under senare år har det varit svårt att hålla balans mellan antal boende och personalstyrkan varför ekonomin blivit mer ansträngd och förvaltningen bedömer att det finns efterfrågan på yttrligare sjukhemsplatser. Med den restriktivitet som alliansen har när det gäller biståndsbedömning till servicehusboende vore det intressant att få belys om det i sin tur medfört att trycket på sjukhemsplatser ökat.
1. Stadsdelsnämnden tar för närvarande inte ställning i frågan om
åldersgräns för att söka trygghetsboende.
2. I övrigt överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen samt därutöver anföra följande.
Stadsdelsnämnden vill understryka betydelsen av att kontinuerligt följa upp omvandlingen samt behovs- och efterfrågebilden hos stadens äldre som helhet samt på de enskilda boendena. Förutom trygghetsboenden är servicehusen även en resurs för tillskapande av nya seniorbostäder och vård- och omsorgsboenden. Servicehus har blivit en boendeform som färre efterfrågar, inte minst som ett resultat av att det ordinära bostadsbeståndet har blivit mer tillgänglighetsanpassat och genom fler seniorbostäder.
Stadsdelsnämnden delar förvaltningens och stadsledningskontorets bedömning att det är rimligt att ha olika åldersgränser för att kunna söka senior- respektive trygghetsboende. Stockholms stad har hittills valt 65 år som gräns för seniorboende. Med tanke på att många människor är friska högre upp i åldrarna än tidigare och den kraftiga ökningen av framför allt ”yngre äldre” under de kommande åren anser stadsdelsnämnden att det är klokt att behålla den nuvarande åldersgränsen.
Det råder redan idag stor brist på seniorbostäder med hyresrätt, något som staden målmedvetet arbetar för att åtgärda. Men att sänka åldersgränsen riskerar att skapa förväntningar och köer som blir svåra för
staden att hantera. Exakt var åldersgränsen för trygghetsboende ska dras får den fortsatta beredningen och politiska processen utvisa, 75 år är ett alternativ, men det kan också 70 eller 80 år vara.
För att inte skapa en orimlig kösituation, särskilt i uppstartsskedet när Stockholm kan komma att ligga lång före flera kranskommuner, vill stadsdelsnämnden särskilt understryka betydelsen av att trygghetsboendena ska vända sig till personer som är mantalsskrivna i Stockholm
Stadsledningskontoret föreslår som svar på uppdrag i budget 2009, att trygghetsboende ska införas i Stockholms stad och att det ska erbjudas personer boende i staden. Åldersgränsen för att kunna ansöka föreslås vara 65 år.
Trygghetsboende innebär att de boende i någon form har tillgång till trygghetslarm, personal som en gemensam resurs för att ordna social samvaro och gemensamma aktiviteter, gemensamhetslokal samt möjlighet till gemensamma måltider.
Stadsledningskontoret föreslår att omstrukturering till trygghetsboende påbörjas avseende Rinkeby äldreboende/servicehus, Kastanjen i Hägersten-Liljeholmen, Långbroberg i Älvsjö, Väduren på Norrmalm och Nälsta i Hässelby-Vällingby.
Förvaltningen ser positivt på förslaget och bedömer att Långbrobergs servicehus omvandling till trygghetsboende kan påbörjas så snart kommunfullmäktige fastställt införande av denna mellanboendeform.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti 2009. Dnr 223-2009-006.
Ordföranden Karl Bern m fl (FP) och ledamoten Olle Andretzky m fl (M) föreslog att nämnden för närvarande inte skulle ta ställning ifråga om åldersgräns för ansökan om trygghetsboende men i övrigt överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen med ett tillägg.
Vice ordföranden Majvi Andersson m fl (S), ledamoten Maj-Len Eklund (V) och ledamoten Kenneth Rönnquist (MP) föreslog att nämnden skulle avslå förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till beslut samt anför därutöver följande.
I valrörelsen 2006 drev folkpartiet mycket kraftfullt linjen att alla servicehus skulle vara kvar. Vi minns alla lokalt i Älvsjö vår stadsdelsnämnds nuvarande ordförande Karl Berns (FP) valplakat mitt i Älvsjörondellen med detta löfte lysande mot alla som åkte förbi. Detta löfte att behålla servicehusen bröts omedelbart efter valsegern i och med att Långbrobergs servicehus inte återupprättades utan nedläggningen fortsatte med den skillnaden att det får ske med naturlig avgång, d.v.s. att ingen nyinflyttning har fått ske i någon av de kvarvarande 27 lägenheterna. Nu går borgerligheten vidare med nedläggandet av servicehusen för att istället inrätta så kallade trygghetsboenden, till att börja med i 5 servicehus i staden varav Långbroberg i Älvsjö är ett.
Som vanligt rusar alliansen fram utan eftertanke. Remissen visar inte om och i så fall hur den tänkta omvandlingen av servicehusen kommer att bidra till att möta dagens och morgondagens behov av bostäder för äldre. Nedläggningen av servicehusen föreslås ske utan att det görs några konsekvensbeskrivningar. Möjligheten att överblicka konsekvenserna av att byta boendeform för dem som idag bor på de aktuella servicehusen är lika med noll. Detta är helt i strid med äldreborgarrådet Ewa Samuelssons uttalanden. Hon skriver i kommunstyrelsens remissvar på äldreboendedelegationens slutbetänkande (april 2009):
”…Innan servicehus kan omdefinieras och omvandlas krävs noggranna bedömningar av behov och efterfrågan i stadsdelsnämnden och äldreomsorgsregionen men framför allt i hela staden.
…Om Stockholms stad på sikt fullt ut omdefinierar servicehusen enligt äldreboendelegationens förslag och den väntade nya lagstiftningen, måste trygghetsboendena och de kvarvarande servicehusens uppgift och funktion, liksom efterfrågebilden och ekonomin i de olika boendeformerna, noga utvärderas och följas upp innan så sker. …”
Remissunderlaget bär inga som helst spår av äldreborgarrådet Ewa Samuelssons krav på noggranna bedömningar av behov och efterfrågan i stadsdelsnämnden och hela staden innan servicehus omdefinieras och omvandlas. Vi finner det obegripligt och märkligt att det plötsligt har uppstått en sådan oförklarlig brådska med ärendet.
Vårt förslag är istället att de borgerliga partierna samfällt använder sin majoritetsställning till att infria sitt vallöfte, nämligen att behålla och utveckla servicehusen.
Servicehusen är en resurs för hela staden och även personer från andra delar av länet har möjlighet att genom avtal få komma ifråga för servicehusplats. Omstruktureringen kommer att få konsekvenser då trygghetsboende endast är en resurs för folkbokförda i Stockholms stad. Däremot kan ingen få förtur till ett trygghetsboende i den egna stadsdelen. Det innebär att den som är i behov av ett trygghetsboende kan tvingas välja mellan att få komma in på ett trygghetsboende som är beläget långt bort från det tidigare ordinarie boendet eller tvingas bo kvar i sitt otrygga ordinära boende men med närhet till sina goda grannar och med släktingar och vänner på bekvämt avstånd. Som vi ser det riskerar livskvaliteten försämras för många om de ställs inför sådana val. Och det förtjänar i sammanhanget att påpekas att den borgerliga valfriheten ånyo visar sig bestå i att välja vilken entreprenör som ska utföra de tjänster som efterfrågas. I detta fall, där det handlar om att få välja i vilken stadsdel man ska få bo på äldre dar, har valfriheten fått stryka på foten.
Om de borgerliga får behålla makten kommer väl för övrigt det framtida scenariot även för trygghetsboendena vara att de ska säljas ut till hugade spekulanter som vill tjäna en peng på människor i behov av vård och omsorg av något slag.
Trygghetsboende innebär enligt förslaget att de boende i någon form har tillgång till trygghetslarm, personal som en gemensam resurs för att ordna social samvaro och gemensamma aktiviteter, gemensamhetslokal samt möjlighet till gemensamma måltider. Det finns inget krav på att gemensamhetslokaler och gemensamma måltidsmöjligheter ska finnas under samma tak som själva boendet. Det finns heller inga krav på tillgång till sjuksköterska och läkare, eller att arbetsterapeuter och rehabiliteringsmöjligheter ska finnas. Här finns det öppningar för stora variationer för kvalitet i boendet och risk finns att brister i tryggheten kan uppstå. Det öppnar också upp för möjligheter att framtida entreprenörer kan minska ner den redan tänkta servicen till ett minimum i syfte att öka den egna vinsten.
I vår bild av ett trygghetsboende är gemenskapslokaler och personalresurser kommunalt finansierade. Detta för att dels begränsa kostnaden för den enskilde pensionären, men också för att lokal och personal ska kunna vara en resurs för äldre i närområdet. I remissen föreslås att dessa kostnader ska belasta den enskilde äldre, vilket vi tycker är helt fel.
Trots politiska utfästelser är det dominerande problemet idag den svårighet många äldre möter när de söker plats i ett tryggt äldreboende. Biståndsbedömningen är mycket restriktiv trots alliansens målformuleringar om att enbart oro och ängslan ska kunna ligga till grund för en plats på ett servicehus och på Älvsjö servicehus står flera lägenheter tomma.
Vi kan inte se annat än att alliansen genomför förändringen för att minska kostnaderna. De äldre som bor i dagens servicehus kostar för mycket, vilket begränsar borgarnas möjlighet till skattesänkningar. De äldre får betala med minskad service och beskurna möjligheter till fritt val när det gäller boendet.
Slutligen när det gäller enskilt Långbroberg servicehus finns det en del som talar för att det skulle vara lämpligt som trygghetsboende, dvs en boendeform utöver servicehusboende. Långbroberg har tidigare varit föremål för nedläggning och har alltsedan borgerligheten avbröt detta haft en svag ställning eftersom det varit alldeles för litet för att fungera som servicehus fullt ut. Före beslut om en sådan omvandling bör dock nämnden få tillgång till en analys av de konsekvenser en omvandling kan få på såväl kort som lång sikt.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Kommunstyrelsen har remitterat ett ärende angående läkarinsatser i särskilda boenden till tre stadsdelsnämnder, Rinkeby-Kista, Skärholmen och Älvsjö samt till äldrenämnden för yttrande. En arbetsgrupp på KSL (Kommunförbundet i Stockholms län) bestående av representanter från landstinget, Stockholms stad och kranskommunerna har arbetat fram ett förslag till avtalsmall för läkarsamverkan och KSLs styrelse har den 11 juni 2009 beslutat att rekommendera kommunerna att använda mallen för avtalstecknande med landstinget. Avtalsförslaget reglerar omfattning och former för kommunen att i vissa fall anlita läkare och få ersättning från landstinget för detta. Förslaget till avtalsmall bygger på landstingets ”Regelbok för läkarinsatser i särskilt boende”. Förvaltningen instämmer i att det behövs en gemensam avtalsmall som ska ligga till grund för lokala överenskommelser. Förvaltningen vill lyfta fram behovet av geriatrisk kompetens, behovet av tillgång till läkarjournaler för kommunala sjuksköterskor, behovet av tydligare definition av avskild arbetsplats, som kommunen ska erbjuda läkaren, och att tiden för handläggning av brister som kommunen påpekat ska vara samma under hela året och inte vara förlängd under sommarperioden.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 13 augusti 2009. Dnr 223-2009-000.
Förvaltningen har av kommunstyrelsen tillsänts en remiss med förslag till grön IT-strategi för Stockholms stad. Strategin har två huvudområden; att minska miljöpåverkan inom de verksamhetsområden som IT stödjer eller kan stödja genom ökad användning av informationsteknik, samt att minska energiförbrukning och miljöpåverkan för IT-sektorn i sig själv. IT har stora möjligheter att minska energianvändandet för exempelvis uppvärmning och transporter.
Förvaltningen ser positivt på den föreslagna gröna IT-strategin. Ett helhetsgrepp med samarbete och involvering av såväl anställda som invånare och näringsliv krävs för dess förverkligande. I strategin lyfts såväl större som mindre miljöbesparingar fram. Problematiken ligger i att förvaltningen inte råder över de områden där besparingsmöjligheterna är som störst, exempelvis för bolag och förvaltningar som äger fastigheter. Då strategin främst avser energieffektivisering och inte traditionell IT, bör strategin istället kunna inrymmas i något av stadens redan befintliga styrdokument, så som miljöprogrammet.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2009. Dnr 249-2009-006.
Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen och skickar tillsynsrapporten vidare till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Älvsjö stadsdelsnämnd ansvarar för årlig tillsyn av HVB-hemmet AB Hatten, adress Korngränd1-2 i Älvsjö. Tillsynen i enlighet med 7 kap 1 § SoL har genomförts i maj månad och har omfattat Hattens organisation, och arbete ställt i förhållande till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för verksamheten.
Hatten är ett behandlingshem för vuxna missbrukare som bedrivs enligt tolvstegsmodellen. Det omfattar 30 dygnetruntplatser och 8 öppenvårdsplatser.
Hatten uppfyller överlag de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för verksamheten vilka omfattar ledarskap, personalens utbildning och erfarenhet, personaltäthet och organisation, dokumentation och kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet för gästerna är inriktat mot individualisering, inflytande och trygghet.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 12 augusti 2009. Dnr 201-2009-500.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna skrivelserna och protokollsutdragen.
Anmäldes till stadsdelsnämnden inkomna och utgående skrivelser, klagomål och synpunkter.
Bilaga § 8.
Stadsdelsnämnden lägger förteckningen över beslut fattade av tjänsteman enligt delegation i augusti 2009 till handlingarna.
Förteckning över beslut fattade av tjänsteman enligt delegation i augusti anmäldes och lades till handlingarna.
Bilaga § 9.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokoll från pensionärsrådets sammanträde 2009-09-10 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 2009-09-10 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från förvaltningsgruppen 2009-09-14 anmäldes och lades till handlingarna.
Stadsdelsdirektören påminde om invigningen av poliskontoret den 1 oktober på medborgarkontoret.
Vice ordföranden Majvi Andersson m fl (S), ledamoten Maj-Len Eklund (V) och ledamoten Kenneth Rönnquist (MP) anmälde en skrivelse om ungdomsproblemen i Älvsjö som de förväntar sig svar på vid nästa nämndsammanträde.