Din position: Hem > Stockholms stad > Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-01-29
Öppet möte med frågestund torsdag den 22 januari, klockan 18.30Enskede-Årsta-Vantörs s Läs mer...tadsdelsförvaltning Slakthusplan 4 Gotland Ingång från baksidan, adress Palmfeltsvägen 19 CNärpolisens arbete i Enskede-Årsta-Vantör Under frågestunden informerar närpolisen i Farsta och Globen om sitt arbete i området, med särskilt fokus på det brottsförebyggande arbete och insatser som vänder sig till ungdomar.
Den utsända dagordningen godkändes.
Ordföranden Andreas Sturesson och ledamoten Mervi Mäkinen Andersson utsågs att justera dagens protokoll. Ordföranden meddelade att justering äger rum onsdagen den 4 februari 2009.
Protokoll från nämndens sammanträden den 18 december 2008 och den 7 januari 2009 anmäldes justerade den 27 januari 2009.
Protokollen läggs till handlingarna.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnds beslut
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att undersöka behoven av ytterligare anslagstavlor utöver de som i tjänsteutlåtandet föreslås sättas upp.
Nämnden anför därutöver
”Anslagstavlor ger föreningslivet, stadsdelen, m.fl. möjlighet att enkelt nå medborgarna med information. God tillgång på anslagstavlor minskar också risken för olaga affischering, affischering som annars kan förfula och skräpa ner. Affischtavlorna måste givetvis vara placerade och spridda så att de når målgruppen. Mot bakgrund av detta vill vi ge förvaltningen i uppdrag att undersöka om det finns ett behov av ytterligare affischtavlor än de som man i dagsläget har planerat att sätta upp.”
Ärendet
Medborgarförslag har inkommit från Kerstin Andersson m.fl. om fler anslagstavlor i Dalen och Blåsut. Förvaltningen har möjlighet att sätta upp nya anslagstavlor på parkmark och föreslår att två nya anslagstavlor enligt önskemålet sätts upp antingen väster eller öster om tunnelbanespåren strax söder om Blåsuts tunnelbanestation.
Stadsdelsförvaltningens hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 december 2008.
Dnr 648-2008-002
Yrkande
Ordföranden Andreas Sturesson yrkade med biträde av en enig nämnd bifall till ett gemensamt förslag till beslut.
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar på skrivelse
Nämnden har efter skrivelse från Jonas Eklund (mp) uppdragit åt förvaltningen att bereda svar till nämnden på skrivelse om utebliven trädplantering i Vantörs parker. Förvaltningen har begärt en skriftlig redogörelse från Stockholm Entreprenad om hur många träd som planterats och var dessa är placerade.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett nytt tjänsteutlåtande daterat den 3 december.
Dnr 306-2008-000
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl. (s), ledamöterna Jonas Eklund (mp), Rosa Lundmark (v)
”Det är bekymmersamt att det inte går att få entydiga svar på frågan om hur Stockholm Entreprenad har uppfyllt sina förpliktelser under de senaste åren. Det är dock nu för sent för staden att kräva kompensation för tjänster som eventuellt inte har utförts. Ärendet visar tydligt hur viktigt det är att staden kontinuerligt följer upp sina avtal med privata entreprenörer så att de tjänster staden betalar för verkligen blir utförda. För övrigt framgår det av ett mejl från trafikkontoret till Patrik Slimane, vilket lämnats in till stadsdelsförvaltningen, att de sex fågelbärsträden på Bandängen betalades separat genom Gatu- och fastighetskontorets tillgänglighetsprojekt. Det är alltså tveksamt om uppgifterna i tjänsteutlåtandet är korrekta i detta avseende.”
Stadsdelsnämnden fastställer kvalitetsgarantier för enheter vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.
Nämnden anför följande
” Tanken med kvalitetsgarantier är att stimulera och utveckla stadens verksamheter genom ett strukturerat kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsgarantierna är att brukarna ska informeras om vilken verksamhet enheterna åtar sig att genomföra och vilken kvalitet brukarna ska få, hur rättelse/kompensation görs om verksamheten inte når upp till sina åtaganden, samt hur klagomål och synpunkter hanteras.
Kvalitetsgarantierna ska också ge nämnden och förvaltningsledningen värdefull information om den kvalitetsnivå som enheterna anser sig kunna erbjuda med givna resurser. Kvalitetsgarantierna är därför ett viktigt beslutsunderlag vid nämndens styrning och prioritering av resurser. Kvalitetsgarantierna ska också ligga som grund för dialog mellan enhet, förvaltningsledningen och nämnden om åtaganden och resursutnyttjande.
Förutsättningen för att en enhet ska kunna ta fram fungerande kvalitetsgarantier är en väl utvecklad dialog inom enheten, med brukarna och mellan enhetschef och förvaltningsledning.
Vi tror att det går att vidareutveckla kvalitetsgarantierna när den nya förvaltningen för Enskede-Årsta-Vantör utarbetar nya sådana.
Stadsdelsnämnden tror att några av garantierna går att utveckla så att de blir tydligare och mer direkta i sina åtaganden, vilket också möjliggör en utveckling av garantiernas kompensationsdel. Enheterna uppmanas fundera över vilka direkta och mätbara garantier som kan komplettera dagens mer generella, och på vilket sätt brukarna konkret kan kompenseras om vi inte kan leva upp till de fastställda garantierna. Det är också viktigt att klargöra nivån för den grundläggande kvaliteten som ska gälla för alla enheter och kvalitetsfaktorer som är att betrakta som mervärden.
Enheterna uppmanas också att titta närmare på garantiernas formuleringar om normer och värden. De enheter som i dag saknar en sådan rubrik bör arbeta in en sådan och värderingar bör inte förväxlas med exempelvis kunskaps- eller utvecklingsmål.
För att nämnden inför nästa omgång ska få ett bättre beslutsunderlag om kvalitetsgarantierna vill vi att förvaltningsledningen kompletterar beslutsunderlaget så att det finnas redovisat hur kvalitetsgarantierna har tagits fram.
För att nämnden ska kunna göra en bedömning av kvalitetsnivån i relation till resurser och säkerställa kvaliteten över hela verksamheten (likvärdighet) måste beslutsunderlaget innehålla förvaltningens bedömning av verksamheternas kvalitetsnivå och kvalitetsgarantier i förhållande till nämndens verksamhetsplan och budget. Självfallet ska även lagstadgade krav uppfyllas.
En del i stadens integrerade ledningssystem är så kallade kvalitetsgarantier. Kvalitetsgarantierna ska, med utgångspunkt i tilldelade resurser, tydligt beskriva enheternas åtaganden. Förvaltningen har stämt av att garantierna överensstämmer med nämndens mål för år 2009.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 12 januari 2009.
Dnr 524-2008-100
Ordföranden Andreas Sturesson (kd) yrkade med biträde av en enig nämnd bifall till förvaltningens förslag och egen anförandetext.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ansöker hos kommunstyrelsen om 518000 kronor för projektet ”Sänkt sjukfrånvaro”.
Nämnder med hög sjukfrånvaro har möjlighet att söka medel ur centrala medelsreserven för att arbeta med att sänka sjukfrånvaron. Under år 2008 var sjukfrånvaron vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning i genomsnitt 9,3 procent. Projektets målgrupp är medarbetare som har varit heltidssjukskrivna i över ett år.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 13 januari 2009.
Dnr 018-2009-007
Nämnden godkänner i enlighet med tjänsteutlåtandet teman för nämndens öppna möten 2009.
I samband med nämndens beslut om sammanträdesplan för 2009 beslutade om ändrad ordning för nämndens sammanträden på så sätt att ett öppet möte hålls veckan före själva beslutssammanträdet med information om ett aktuellt tema och öppen frågestund för allmänheten. Förvaltningen hade föreslagit tema för de öppna mötena under året 2009.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 9 januari 2009.
Dnr 016-2009-000
Förvaltningen får i uppdrag att inrätta en ny förskoleavdelning på Svärdlångvägen 25 B.
”Vi ser positivt på förvaltningens ambitiösa programarbete med att inrätta nya förskolor i stadsdelen. Vi vill dock påpeka vikten av att förvaltningen i kommande ärenden har med en redogörelse och situationsplan dels för barnens möjlighet till utevistelse dels för trafiksituationen kring förskolan, särskilt trafiksäkerheten och möjligheten till och konsekvenser att hämta och lämna barn med bil”.
Ökningen av antalet barn i förskoleåldern i Årsta är enligt prognosen fram till år 2011 ca 180 barn. Under 2008 har 4 tillfälliga förskoleavdelningar i området öppnats med ca 60 barn. För att möta den ökande efterfrågan på platser i Årsta föreslår förvaltningen att en ny förskoleavdelning på Svärdlångsvägen 25 B med ”Ur och skur”- inriktning startas.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 23 december 2008.
Dnr 686-2008-400
Förvaltningen får i uppdrag att utreda inrättandet av en ny förskolepaviljong med tre avdelningar i Stureby/Enskedefältet
Det är många barn i kö för att få förskoleplats i Stureby/Enskedefältet. Få platser på de befintliga förskolorna frigörs, samtidigt som barnantalet ökar i området. I syfte att uppfylla barnomsorgsgarantin och tillgodose det ökande barnantalet och behovet av förskoleplatser i Stureby/Enskedefältet på sikt föreslår förvaltningen att utreda en ny förskolepaviljong om tre avdelningar inom Stureby/Enskedefältet på längre sikt.
Dnr 684-2008-400
Förvaltningen får i uppdrag att utreda inrättandet av en ny förskola med tre avdelningar på Bjulevägen 2 och 46
Det är många barn i kö för att få förskoleplats i Sturebyområdet. Få platser på de befintliga förskolorna frigörs, samtidigt som barnantalet ökar i området. I syfte att uppfylla barnomsorgsgarantin och tillgodose det ökande barnantalet och behovet av förskoleplatser i Stureby/Enskedefältet på sikt föreslår förvaltningen att utreda en ny förskola om tre avdelningar på Bjulevägen 2 och 46.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 22 januari 2009.
Dnr 061-2009-300
Förvaltningen får i uppdrag att inrätta en tillfällig förskola med två avdelningar på Bränningevägen 2
Ökningen av antalet barn i förskoleålder i Årsta är enligt prognosen fram till år 2011 ca 180 barn. I syfte att uppfylla barnomsorgsgarantin och tillgodose det ökande barnantalet i Årsta på längre sikt, föreslår förvaltningen att inrätta en ny förskola med två avdelningar på Bränningevägen 2.
Dnr 685-2008-400
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd delegerar enligt 6 kap 33 § kommunallagen till handläggarna som är anställda för att besvara barnomsorgsfrågor, inom servicenämnden vid kontaktcenter Stockholm, att i enskilda ärenden biträda med handläggningen avseende frågor och lämna upplysningar inom förskolans verksamhetsområde och därvid i erforderlig omfattning få tillgång till Boskosystemet, i den del som avser förskolan och Agresso webb samt i övrigt ge enskilda rådgivning och information.
Kommunfullmäktige har beslutat om inrättande av Kontaktcenter Stockholm inom servicenämnden från och med den 5 november 2008. Kontaktcenter kommer bl.a. att biträda respektive nämnd med information, registrering och rådgivning till enskilda inom förskolans verksamhetsområde samt administrera förskolans e-tjänst.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 15 december 2008.
Dnr 665-2008-399
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl. (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp)
”Våra tre partier välkomnar kontaktcenter, vars verksamhet startade på försök i två stadsdelsnämnder under vår tidigare mandatperiod. Vi anser däremot inte att det är tillräckligt med ett enda centraliserat kontaktcenter som förväntas ge information till invånarna i hela vår miljonstad i frågor som rör till exempel förskoleverksamhet och äldreomsorg.
Kontaktcenter ska enligt ärendet kommunicera med invånarna på deras villkor, vilket anges vara i huvudsak telefon men även e-tjänster, e-post, SMS m.m. Personliga besök finns inte med i uppräkningen, vilket talar för att sådan service inte kommer att kunna ges. Även om kontaktcenter skulle kunna ta emot personliga besök är det orimligt att människor ska åka tvärs över staden för information om till exempel förskolor eller äldreomsorg i sitt område. Närhetsprincipen och hög tillgänglighet i form av bland annat generösa öppettider måste gälla när det gäller grundläggande information om stadsdelens verksamheter.
Med tanke på att medborgarkontoren vid Gullmarsplan, Östberga och i Högdalen är nedlagda, är vi oroade för försämrad information till personer som behöver komma på personligt besök, bland annat de som inte talar så bra svenska, hemlösa samt personer som saknar telefon eller Internet. Vad som återstår i förvaltningen är i bästa fall en något utökad reception.”
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd delegerar enligt 6 kap 33 § kommunallagen till handläggarna, som är anställda för att besvara äldreomsorgsfrågor, inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm att i enskilda ärenden biträda med handläggningen avseende frågor och lämna upplysningar inom äldreomsorgens verksamhetsområde, och därvid i erforderlig omfattning få tillgång till paraplysystemet , i den del det avser äldreomsorgen och Agresso webb samt i övrigt ge enskilda rådgivning och information.
Kommunfullmäktige har beslutat om inrättande av Kontaktcenter Stockholm inom servicenämnden från och med den 5 november 2008. till servicenämnden överförs därmed också ansvaret för Äldre direkt från Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. För detta erfordras att samtliga stadsdelsnämnder enligt kommunallagens 6 kap 33 § till handläggarna som är anställda inom servicenämnden vid Kontaktcenter Stockholm ger handläggarna där befogenheter att biträda i enskilda ärenden.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 29 december 2008.
Dnr 690-2008-600
Nämnden godkänner redovisning av tillsynsrapporterna avseende Årsta Gård.
Kommunen har enligt 23 § LSS ansvar för den löpande tillsynen för verksamheter som av länsstyrelsen har beviljats tillstånd att bedriva sådan verksamhet som anges i LSS 9 § punkterna 6-10. Förvaltningen har gjort tillsyn av stiftelsen Årsta Gårds korttidsverksamhet, boende med stöd och service för barn och ungdomar samt korttidstillsyn.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 7 januari 2009.
Dnr 001-2009-602
Nämnden godkänner att stadsdelen deltar som pilotstadsdel i en samverkansgrupp i projektet Ferdinand, för vilket Arbetsförmedlingen ansöker om medel hos Europeiska socialfonden, europeiska Unionen.
Projektet Ferdinand har initierats och ägs av Arbetsförmedlingen och har som syfte att undersöka behovet av och möjligheter till aktivt stöd i arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med neuropsykiatriska funktionshinder, i första hand diagnoserna ADHD och Asperger. Projektet syftar även till att skapa samverkan mellan Psykiatrin, Handikapp och habilitering socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att kunna ge fungerande stöd till dessa personer som resulterar i arbete.
Dnr 004-2009-007
Stadsdelsnämnden godkänner föreslagen förhyrning av gruppbostad om sex lägenheter samt fyra servicelägenheter med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning inrättas i nybyggt hyreshus i kvarteret Kolonisten och Kolonistugan, Sofielundsvägen i Blåsut.
Stadsdelsnämnde hemställer hos kommunstyrelsen om stimulansmedel om 1,8 mnkr för sex nytillkomna lägenheter i gruppbostad och 0,5 mnkr i startbidrag, totalt 2,3 mnkr.
Byggnation av gruppbostad om totalt sex lägenheter och fyra servicelägenheter på Sofielundsvägen i Blåsut har påbörjats och beräknas vara inflyttningsklara under sensommaren 2009.
Enskede-Årsta stadsdelsnämnd beslutade 2005 att godkänna inriktningsärendet beträffande utredning och planering av en gruppbostad och servicelägenheter för personer med funktionsnedsättning.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 19 december 2009.
Dnr 682-2008-302
Socialinspektörer/socialsekreterare vid socialjouren: Maja-Stina Ahlsén, Ann Bergholz Flynn, Marianne Boltegård, Annette Borell, Roland Carlsén, Lars Cronstrand, Agneta Engström, Rolf Eriksson, Britt-Louise Gustavsson, Stefan Heinebäck, Anita Habel, Anna-Carin Jevrell Monié, Maria Larsson, Linda Lillieström, Britt-Marie Lind, Maria Mistander, Elikristin Norberg, Inga-Lill Renhorn Källgren, Maj-Stina Samuelsson, Ulla Schöldström, Lars Stenman,
Roland Stjärnfeldt, Monica Svederoth, Margareta Svensson, Charlotta Thorelius, Therese Travis, Anneli Wernstedt, Tuija Viljakka, Ulla-Maija Yrjänä och Inger Åsebo.
Från socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden har till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd genom protokollsutdrag inkommit begäran om förordnade av tjänstemän. Socialtjänst- och arbetsmarknads-nämnden svarar bl.a. för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorg.
Dnr 028-2009-000
1. Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar till stadsbyggnadskontoret.
2. Nämnden anför därutöver
”Stockholm växer på grund av att det många som vill bo och verka här. Detta ställer dock krav på planering. Vi ser därför positivt på att en ny översiktsplan har tagits fram.
Det är viktigt att i den nya planen motverka olika typer av hinder och segregering som finns idag. Att förtäta staden och att låta den växa utanför tullarna är ett viktigt led i detta. Det är även viktigt att variationen av bostäder blir så stor som möjligt, så att det i närområdet, finns boenden som passar alla skeden av livet. Det finns en stor trygghet, både för barn och äldre, att inte behöva flytta långt från sin invanda miljö.
Ur både ett ekonomisk- och ur ett miljöperspektiv är höga byggnader att föredra framför lägre och bredare byggnader. Det blir billigare att bygga om kostnaderna kan slås ut på fler lägenheter och uppvärmningskostnaderna är oftast lägre om man bygger på höjden. Höga smalare byggnader skulle även ge utrymme för grönområden mellan byggnaderna. Parker är en viktig del i en sådan struktur, det är den urbana naturen.
Fler människor i ett område ökar också efterfrågan, vilket ger möjligheten till större utbud av lokala tjänster av olika slag. Det är därför viktigt att när man bygger, planerar för lokaler till sådana verksamheter. Ett ökat utbud utanför tullarna minskar trycket på innerstaden och ger större vitalitet åt ytterstaden. Den offentliga servicen måste finnas väl spridd över hela staden.
Tätare bebyggelse minskar avstånden i staden. Men det är också viktigt med bra kommunikationer. Oavsett om en person väljer att åka bil, kommunalt, cykla eller gå måste det vara lika lätt att förflytta sig i staden.
Det är betydelsefullt att hänsyn tas till människors möjligheter till en aktiv fritid, idrott och rekreation. Grönområden är såväl som ytor för idrott, aktiviteter och evenemang viktiga beståndsdelar för att tillgodose de boendes skiftande behov.
Ny bebyggelse innebär även fler bilar, varför det redan på planeringsstadiet är nödvändigt att lösa parkerings frågan. För att undvika att bilägare åker runt och letar parkeringsplats eller att de parkerar på mindre lämpliga ställen.
Samrådsunderlaget pekar ut cykeln som ett viktigt transportmedel. Avståndet från vår stadsdel till innerstaden möjliggör arbetspendling med cykel. För att åstadkomma detta behöver fler och säkrare cykelvägar byggas. Dessutom behöver större hänsyn tas till cykelpendlarna vad gäller framkomlighet i samband med vägarbeten etc.”
3. Paragrafen justeras omedelbart
Översiktsplanen är, enligt plan- och bygglagen, kommunens instrument för långsiktig planering. Översiktsplaneringen inriktas på fokusområden som behandlar framtida behov av bland annat bostäder, parker och arbetsplatser. Underlaget presenterar även planeringsinriktningar som ska vara vägledande för den efterföljande planeringen och utgöra utgångspunkter för samarbetet med andra aktörer och i dialog med medborgare. Förvaltningen anser att underlaget överlag och på ett heltäckande sätt behandlar de aspekter som för en storstad som Stockholm behöver för att utvecklas i hållbar riktning.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 januari 2009.
Dnr 604-2008-006
Ordföranden ställde framställda förslag mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Yrkanden
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Gustav Bock m.fl. (m) och Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag och egen anförandetext.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl.(s) ledamöterna Rosa Lundmark (v) och Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert alla (s) ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
”Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens remissvar
Nämnden avstyrker förslaget om förändring av Årstafältet från park- och naturområde till ett strategiskt område för stadsutveckling
Nämnden uttalar att det strategiska utvecklingsområdet vid Gullmarsplan tydligt ska avgränsas mot Årstaskogen norr om nuvarande spårområde
Därutöver vill vi framföra följande
Vi vill inledningsvis framföra en allmän kritik av den betydligt försämrade ambitionen från staden att inhämta medborgarnas åsikter om hur staden skall utvecklas och hur den kommande översiktsplanen för staden därmed skall utformas. Inför besluten om den tidigare översiktsplanen gjordes en noggrann redovisning av planens påverkan på de olika stadsdelarna. Någon sådan kan vi inte finna i det tillgängliga materialet. Likaså var stadsdelsnämnder en naturlig remissinstans i att lämna synpunkter på planförslaget. Vi konstaterar att vi inte kan finna motsvarande ambition till medborgarinflytande i den hittillsvarande planprocessen. Försök med omvänt planförfarande har tidigare prövats i staden och visat sig framgångsrikt för att stärka medborgarnas inflytande och engagemang i stadsdelarnas utveckling och som ett sätt att stärka lokaldemokratin och skapa en stad för alla.
Förslagets allmänna inriktning och dess fokusområden
Vi kan i stort instämma i den redovisade inriktningen av arbetet med att ta fram en ny översiktsplan och finner även att de redovisade fokusområdena är relevanta. Samtidigt måste vi betona att dessa fokusområden beskrivs i så allmänna ordalag att det troligtvis går att använda beskrivningarna för radikalt olika tolkningar när det gäller kommande planförslag. Detta är en demokratisk brist i planen som öppnar för vida tolkningar av de kommande besluten.
Hållbar tillväxt
Vi anser att förslaget i alltför hög grad talar om traditionell tillväxt och försöker sammanblanda det begreppet med den viktiga framtidsfrågan om hur man skapar en ekologiskt långsiktigt hållbar stad. Vi är införstådda med behovet av att hela staden utvecklas så att den i alla delar blir en god levande bostads- och verksamhetsmiljö. Vi vill även betona inriktningen mot att staden i ännu högre grad blir en blandad miljö. Att förvalta stadens kvaliteter anser vi även är viktigt, om man med det avser dess bebyggelsestruktur, kulturmiljöer och naturmiljöer. Stockholm präglas idag av en internationellt sett hög kvalitet vad avser miljö och byggande. Staden saknar i huvudsak inslag av slumområden, ohälsosamma bostadsmiljöer, miljöfarliga och otrygga områden med industri- eller annan näringsverksamhet. Stockholms särart är dess överallt återkommande öppna vatten- och grönområden mitt emellan täta och högkvalitativa bostads- och verksamhetsområden. Denna särart förstärks därigenom att dessa vatten- och grönområden inte utgör isolerade biotoper utan sammanlänkas till de så kallade gröna kilarna varigenom den täta staden även härbärgerar en levande vild fauna och flora.
För att enligt vår mening åstadkomma en långsiktigt ekologiskt hållbar stadsmiljö måste vi mycket hårt värna om de gröna kilarna. Vi anser det därför vara strukturell diskriminering att enligt förslaget slå sönder och utradera de centrala gröna kilarna i Söderorts närförorter Enskede, Årsta och Östberga. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att liknande ingrepp enligt planen är helt otänkbara i Stockholms norra och västra stadsdelar som redan förut anses ha betydligt bättre tillgång till grönområden och parker.
Vi är även ytterst tveksamma till förslagen om att utvidga den centrala stenstaden så att den även växer ut över centrala park- och grönområden. Att stenstaden utvidgas i områden som redan tidigare exploaterats kan vi tillstyrka om detta utgör ett bättre och mer rationellt markutnyttjande. Vi anser därför att förslagen om att bland annat utveckla Årstadal är acceptabla, men att exploateringen av natur- och parkområdena vid Gullmarsplan och Årstaskogen liksom på Årstafältet är helt förkastliga. Exploateringen vid Gullmarsplan anser vi bör inriktas på att sammanlänka Gullmarsplan med Globenområdet och Slakthusområdet. En viktig del av detta torde vara att ytterligare undersöka möjligheterna till att förlägga Nynäsvägen i en tunnel. Vi anser även att det bör utredas om inte det är möjligt att bättre utnyttja det centrala och kommunikationsmässigt bättre belägna industri- och terminalområdet invid Årstaberg för en tätare och rationellare stadsbebyggelse.
För framtiden torde det vara viktigt att bostadsområden planeras så att invånarna har god tillgång till närbelägna parker- och naturområden. Ett stort problem som bör lyftas in i en ny översiktsplan är problematiken med att våra äldre stadsdelscentrum utarmas bland annat genom en alltmer centraliserad förvaltning, en överetablering av inköpscentra för bilburna kunder samt en orimlig kostnadsutveckling för stadsdelarnas mindre näringsidkare bl a som en följd av stadens försäljning av centrumanläggningar. Staden har ett ansvar att bidra med mötesplatser, kultur, förvaltningskontor mm för att de lokala centrumen ska överleva. Erfarenheterna från kristider och från internationella jämförelser visar att många storstadsområden skulle kunna fungera bättre för sina befolkningar om städerna planerats med ordentliga reservat för park- och grönområden. Internationellt sett finns det starka tendenser i storstadsmiljöer för att de täta exploateringarna endera medför stora områden med osund bostadsmiljö med starkt segregerad befolkning där människor med god ekonomi söker sig till bostadsmiljöer långt utanför den täta staden eller till exklusiva innerstadsmiljöer med goda möjligheter att på sin fritid resa långa sträckor till kompenserande rekreationsområden. I en framtid där det kan bli mycket kostsamt och svårt att utan stor negativ miljöpåverkan resa långa sträckor utan kollektiva färdmedel kan en alltför tät bebyggd stad således medföra kraftigt ökad segregation och en förstärkt negativ miljöpåverkan. Nämnden anser också att man bör se över möjligheten till fler trafikseparerade cykel- och gångbanor på stråken genom vårt område in mot staden samt behovet av säkrare cykelparkeringar i bostadsområden och vid viktiga knutpunkter.
Vi vill hävda att det i uppräkningen av så kallade strategiskt viktiga områden i Stockholm även bör finnas tydligt markerade och lämpligt fördelade viktiga gröna bevarandemiljöer. Det torde för framtiden vara minst lika betydelsefullt att i en översiktsplan markera viktiga gröna naturområden, parker, trädgårds- och odlingsområden, och liknande rekreationsytor för stadsbefolkningen. En ansats till detta finns i planen. Denna visar emellertid i sin enkelhet tydligt vilka brister som finns avseende ordentliga gröna reservat i
Några specifika områden
Vi vill slutligen peka på tre för oss särskilt viktiga områden som vi anser bör behandlas annorlunda i förslaget till ny översiktsplan. Dessa områden är Årstaskogen, Årstafältet samt Rågsveds friområde. I den tidigare översiktsplanen samt i nu gällande detaljplaner är dessa områden markerade som park- och naturområden.
Söderort. En långsiktigt hållbar storstadsmiljö kräver även en planläggning av vilka kvarvarande grönområden som skall sparas till kommande generationer, kalla det gärna grönutvecklingsområden.
Vad gäller Årstaskogen fanns en långt gången planering för att avsätta området som naturreservat. Med tanke på områdets strandnära läge och dess för Stockholms förhållanden välbevarade ädellövskogskaraktär torde en reservatbildning vara fullt relevant och nödvändig. Det är emellertid nödvändigt att den bräckliga naturkontakten mot Hammarbybacken och Nackareservatet upprätthålls och helst förstärks. Av den anledningen måste en utveckling av Gullmarsplansområdet ske ytterst återhållsamt norr om Gullmarsplans spårområde och i och kring den så kallade fd Kolerakyrkogården öster om Nynäsvägen.
Planfrågorna för Årstafältet har under en mycket lång följd av år varit otaliga. I början av 1990-talet påbörjades en omfattande utrednings- och planprocess med bred förankring bland befolkningen i kringliggande stadsdelar och med stor politisk enighet. Detta arbete resulterade slutligen i att Stockholms kommunfullmäktige fastställde en idag gällande detaljplan för området, vilken fastslår att Årstafältet skall omvandlas till en landskapspark för hela Söderort. Därigenom skulle staden kunna säkra tillgången till närbelägna rekreationsytor för en kraftigt ökande befolkning i Söderort och främst i stadsdelarna Årsta, Östberga, Stureby och Enskede. Såsom ett öppet fält utgör fältet även en ovanlig biologisk naturmiljö i södra Stockholm. Genom ett bibehållande av den gröna förbindelsen via Hemskogen och Skogskyrkogården mot Nackareservatet utgör fältet inte heller en isolerad naturmiljö. Vi anser att den nu gällande detaljplanen skall fullföljas så att Årstafältet kan bli den landskapspark som utlovats Söderorts invånare och som skulle utgöra den så viktiga gröna miljön i området. Samtidigt skulle invånarna i närliggande nya bostadsområden även få tillgång till ett behövligt grönområde på nära håll.
Enligt vårt tidigare resonemang är vi införstådda med att de centrala delarna av Högdalen bör utvecklas till ett levande centrumområde med olika verksamhetsinslag. Vi välkomnar även att Högdalstopparna utvecklas för rekreation och fritidsverksamhet. Det finns i dag en konflikt mellan industriområdet och naturområdet. Stadsdelsnämnden i Vantör har tidigare uttryckt att man exempelvis borde plantera träd för att skapa en grön barriär mellan dessa områden. Man har även pekat på att arbetsområdet skär som en kil in i naturområdet, vilket inte är bra. I anslutning till Högdalstopparna bör emellertid även Rågsveds friområde vidareutvecklas och förädlas så att den viktiga naturmiljön kan bevaras, exempelvis genom att förverkliga visionen om en Ekopark Syd. Därvid är det helt nödvändigt att avveckla den miljöförstörande verksamheten vid den sk Bråtegränd. Staden bör snarast se till så att denna verksamhet avvecklas och att marken saneras och används för rekreation och fritidsändamål. Området bör på sikt skyddas som naturreservat.”
Ledamöterna Jonas Eklund (mp), Rosa Lundmark (v)
”I förslaget till Översiktsplan 2010 nämns den så kallade Förbifart Stockholm som om den vore en självklarhet, trots att den ännu inte är beslutad av regeringen, trots att den medför en mycket stor ökning av Stockholmstrafikens klimatpåverkan och trots att tunga remissinstanser som Naturvårdsverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) har påpekat grundläggande brister i Vägverkets planeringsprocess och miljökonsekvensbeskrivning.
Att bygga eller inte bygga den så kallade förbifarten är en ödesfråga för hela Stockholmsregionen. Ska resurser satsas på ytterligare motorvägar och ökad bilism eller på snabba, effektiva transporter och tvärförbindelser med kollektivtrafik som är tillgänglig för alla som har SL-kort eller köper biljett?
Vi vill påpeka att namnet Förbifart Stockholm är grovt vilseledande, då endast några hundra fordon per dygn passerar Stockholms län som genomfartstrafik. All annan trafik startar och/eller har en målpunkt inom Stockholm. Den så kallade förbifarten kommer delvis att fungera som infartsled till staden. Någon förbättrad trafiksituation på Essingeleden eller i innerstadstrafiken kan inte heller förväntas, eftersom det begränsade antal fordon som tar en annan väg vägs upp av att den totala trafikmängden ökar. Den så kallade förbifarten kommer starkt att bidra till trafikökningen genom att gynna utspridd, bilberoende villabebyggelse och nya bilberoende handelsområden längs vägens sträckning och i hela regionen.
Gigantiska belopp ska plöjas ned i ett projekt som är föråldrat och otidsenligt redan på ritbordet, i stället för att gå till moderna, effektiva spårtrafiklösningar som befrämjar en tät och energieffektiv stad. Den prognostiserade kostnaden på 25 miljarder kronor får ses som en mycket optimistisk gissning.
Att bygga nya motorvägar för att minska trängseln är kontraproduktivt. Det skapar ny biltrafik och, gynnar miljöskadliga transportvanor på bekostnad av energisnål kollektivtrafik. Det skadar klimatet, motverkar FN:s, EU:s, Sveriges och Stockholms stads miljömål och dränerar ekonomin på investeringsresurser. Stockholm behöver en storsatsning på attraktiv kollektivtrafik, inte ett fossilt motorvägsprojekt.”
Tjänsteutlåtandet åberopas som svar till Länsstyrelsen i Stockholms län
Paragrafen justeras omedelbart
Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde den 29 oktober 2008 tillsyn på Årsta vård- och omsorgsboende, avdelning 4 och 5. Länsstyrelsen riktar bland annat kritik mot brister i den sociala dokumentationen. I tillsynsrapporten beskrivs några förbättringsområden. Förvaltningen har tagit fram en plan för att åtgärda de brister som länsstyrelsen framfört.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från den 18 december 2008.
Dnr 614-2008-006
Ordföranden Andreas Sturesson (kd), ledamöterna Magnus Bock m.fl. (m), Lena Kling (fp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl. (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v) och Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert alla (s) ledamöterna
Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget;
”1.Förvaltningens förslag till beslut godkännes.
2.En återrapportering önskas före sommaren.
3.Därutöver vill vi framföra följande.
Det är positivt att verksamheten är väl fungerande när det gäller hänsynstagande till äldres integritet och äldres möjligheter till en meningsfull tillvaro. När det gäller övriga brister har förvaltningen tagit fram en åtgärdsplan. Om bristerna ska kunna åtgärdas måste både chefer och medarbetare få utbildning om innehållet i social dokumentation samt om jämställdhetsintegrering. I likhet med pensionärsrådet vill vi även lyfta fram att måltiderna behöver förbättras och att de äldre får information om rätten att ansöka om vad de vill, till exempel att få duscha flera gånger i veckan. Brister i ledningssystemet har även uppmärksammats i en verksamhetsuppföljning i maj 2008. Eftersom det är nämndens ansvar att ytterst svara för verksamheten och att se till att ett ledningssystem upprättas är det önskvärt med en återrapportering före sommaren.”
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen
Den 1 juli 2008 infördes valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende i Stockholms stad. I äldrenämndens förslag till planering av boenden för äldre i Stockholms stad förs bedömning att många äldre väljer en bostad i sitt närområde. Mot denna bakgrund ska staden verka för att det finns ett tillräckligt utbud av vård- och omsorgsboenden i varje region av den kvalitet som staden anser att boendena bör uppnå.
Stadsdelsförvaltningen hade tillsammans med förvaltningarna i Farsta och Skarpnäck utarbetat ett gemensamt förslag till tjänsteutlåtande daterat den 18 december 2008.
Dnr 541-2008-006.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist m.fl. (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) yrkade bifall till eget förslag till beslut.
Vice ordföranden Magnus Dannqvist, ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson, Lennart Pöppel, Sonja Mogert alla (s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp) reserverade sig mot beslutet tillförmån för det egna förslaget;
”1. Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak förvaltningens remissvar
2. Därutöver vill vi framföra följande
Utredningen är ambitiös och bör kunna vara ett bra underlag för planeringen. Samtidigt visar utredningen att det finns en rad osäkerhetsfaktorer som påverkar behovet av platser. Osäkerheten förstärks av att staden genomför mycket omfattande verksamhetsupphandlingar och därigenom lämnar ifrån sig möjligheten till ett samlat ansvar för verksamhetslokaler. Äldrenämnden bedömer att många äldre väljer en bostad i sitt närområde. Det är därför ett allvarligt ingrepp att möjligheten att välja kommunalt äldreboende i den egna stadsdelen gradvis minskar och helt saknas i vissa delar av staden.
En självklar del av stadens äldreboendeplanering bör vara att en avsevärd del av boendena ska drivas i kommunal regi och att kommunala äldreboenden ska finnas i alla stadsdelsområden.
Vi delar förvaltningens bedömning att ytterligare 90 platser inte behöver avvecklas. Det egentliga behovet ur brukarens perspektiv är förmodligen större, eftersom biståndsbedömningen har blivit striktare. Vi vet att äldre vill flytta till servicehus, men inte söker eftersom man räknar med avslag. Vi vet att en del äldre som vill till vård- och omsorgsboende hänvisas till servicehus och att en del som vill till servicehus hänvisas till utökad hemtjänst, dagverksamhet med mera. Behovet styrs med andra ord i hög grad av de ekonomiska resurserna och i mindre grad av de utökade riktlinjerna.
I ärendet framgår att MICASA planerar att hyra ut f.d. kommunala Åsens ålderdomshem till en privat vårdgivare. Med en sådan etablering kan ett överskott av platser ganska snart uppstå i området, vilket kan påverka beläggningen på närbelägna äldreboenden och medföra risk för nedläggningar.”
Nämnden uppdrar åt förvaltningen att bereda följande skrivelser och återkomma till nämnden
1. Konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning i kristider
Magnus Dannqvist m.fl.(s), ledamöterna Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp)
”Med den ekonomiska krisen förlorar allt fler stockholmare sina jobb. Samtidigt har bostadsmarknaden drabbats av en kraftig nedgång. En del klarar inte av amorteringarna på sina lån när de måste leva på a-kassa. Med sjunkande bostadspriser råkar andra ut för att den egna bostaden är värd mindre än bostadslånen, medan personer som tecknat sig för nya bostadsrätter ställs inför valet att antingen fullfölja köpet till ett överpris eller bryta avtalet och riskera skadestånd.
I denna situation är det viktigt att kunna få snabb hjälp från stadsdelens konsumentvägledning samt budget- och skuldrådgivning. Dessvärre var kötiden till budget- och skuldrådgivningen i Enskede-Årsta-Vantör redan under våren 2008 så lång som nio månader, vilket förstås kan leda till allvarliga konsekvenser för den som inte får hjälp i rimlig tid. Konsumentvägledningen har också skurits ner kraftigt under det borgerliga styret.
Mot bakgrund av detta önskar vi en redovisning av följande till nästa sammanträde:
Är det kö till stadsdelens konsumentvägledning? Hur lång är kötiden?
Är det kö till stadsdelens budget- och skuldrådgivare? Hur lång är kötiden?
Har belastningen och kösituationen förbättrats eller förvärrats det senaste halvåret?
Kan invånarna i stadsdelen för närvarande erbjudas konsumentvägledning respektive budget- och skuldrådgivning av god kvalitet inom rimlig tid?
Vilka åtgärder vidtar stadsdelsförvaltningen för att kunna erbjuda konsumentvägledning respektive budget- och skuldrådgivning av god kvalitet inom rimlig tid? Krävs det något beslut av nämnden för att kunna uppnå detta mål?”
2. Skrivelse om lokalsituationen för föreningslivet i Östberga
”Sedan november 2008 har det i Östberga uppkommit en akut brist på lokaler för föreningslivet att nyttja för att bedriva verksamhet. Hyresgästföreningens lokal på Älvsåkersgränd 55 har tidigare fungerat som en möjlighet för mindre föreningar att använda till regelbunden verksamhet som styrelsemöten och medlemsmöten, men även för utåtriktad verksamhet riktad till den lokala befolkningen.
Efter ombildningar har Hyresgästföreningen sagts upp från kontraktet på Älvsåkersgränd och väntar på en ny lokal. En ny lokal i Svenska Bostäders bestånd väntas först efter att den nedbrunna förskolan har byggts upp igen, vilket är planerat cirka ett år fram i tiden. Detta betyder även att alla de lokala föreningar som tidigare kunde använda hyresgästföreningens lokal står utan lokalmöjligheter, ett problem som kräver en lösning för att inte på relativt kort sikt urholka det lokala föreningslivet, och på lång sikt kraftigt minska demokratin i området.
Den lokal som för närvarande är möjlig att hyra är Östbergaskolan. Detta kostar 500 kronor per tillfälle och kan förvisso vara en bra lösning för större möten men för de flesta föreningars ekonomi är det en omöjlig kostnad för verksamhet på regelbunden basis. Utöver detta är fritidsgården tillgänglig, men enbart på söndagseftermiddagar och hur det kommer att se ut med en ny utförare är osäkert.
De förändringar som skett i Östberga genom stora ombildningar samt upphandling av offentlig verksamhet har lett till att det har skapats avgörande begränsningar för Östbergas föreningsliv. Vi menar att dessa förändringar föranleder att det är dags att se över situationen för det lokala föreningslivet i Östberga. Med anledning av ovanstående vill vi ge förvaltningen i uppdrag att se över det lokala föreningslivets möjligheter till mötesverksamhet i Östberga.”
3. Skrivelse – vad händer med kvinnoverksamheten?
Magnus Dannqvist m.fl.(s), ledamöterna Rosa Lundmark (v),
Jonas Eklund (mp)
”Som en av många budgethållningsåtgärder inom individ- och familjeomsorgen inför år 2009 har förvaltningen föreslagit att Kvinnoverksamheten ska läggas ned. Förslaget har lett till starka protester från många kvinnor som fått hjälp till rehabilitering och drogfritt liv genom Kvinnoverksamheten samt även från kvinnor som har haft en pågående behandling.
I samband med behandlingen av verksamhetsplanen för år 2009 beslutade majoriteten att ge förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna att låta Kvinnoverksamheten drivas vidare av en extern huvudman. Under nämndmötet ställdes frågor om det finns pengar för eventuell drift av extern aktör samt vad som händer om ingen extern vill ta över. Nämndens ordförande hänvisade till senare ställningstagande när förvaltningen redovisat resultatet av sitt uppdrag. Vår uppfattning vid nämndmötet var därför att beslutet om verksamhetsplanen innebar att Kvinnoverksamheten skulle drivas vidare i avvaktan denna redovisning.
Strax före julhelgen fick vi uppgifter om att flera av de kvinnor som hade kontakt med Kvinnoverksamheten var mycket oroliga, eftersom de via personalen fått uppfattningen att det redan var beslutat att verksamheten skulle läggas ned. Flera kvinnor var inte färdiga med sin behandling eller hade inte haft sina eftersamtal, vilket skapade ångest. En kvinna hade till exempel fått veta att hon inte skulle få börja igen i januari. Dessa uppgifter stämde inte med hur vi hade uppfattat nämndbeslutet, varför kontakt togs med avdelningschefen och nämndordföranden.
Avdelningschefen hade hört liknande uppgifter och var förvånad att det gått så fort. Hon uppgav att verksamheten visst fanns kvar efter årsskiftet, eftersom den var budgeterad i tre månader till. Personalen skulle ha kvar uppföljning av de fem kvinnor som var kvar i verksamheten och även arbeta med att hitta alternativ till Kvinnoverksamheten för de som var i behov av fortsatt bistånd.
Nämndordföranden kände inte till uppgifterna, varför han skulle kontakta förvaltningschefen.
Mot bakgrund av detta önskar vi få ett skriftligt svar på nämndens sammanträde den 7 januari 2008 om hur Kvinnoverksamheten ska bedrivas (omfattning, inriktning) i avvaktan på förvaltningens redovisning av uppdraget att söka efter en extern aktör.”
ÄNDRAT SAMMANTRÄDESDATUM Maj
Nämnden beslutar att ändra sammanträdesdatum i maj till
onsdagen den 13 maj .
A. Inkomna skrivelser, protokollsutdrag m.m.
B. Revisionsrapport – Hantering av övertalig personal inom Stockholms stad
C. Balanslista över inkomna medborgarförslag
D. Protokoll från Handikapprådets sammanträde den 19 januari
E. Protokoll från Pensionärsrådets sammanträde 12 december 2009
F. Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 20 januari 2009
G. Anmälan av enheternas verksamhetsplaner för 2009 (redovisas i pärm vid sammanträdet)
1. Äldreomsorg
2. Förskola
3. Individ- och familj
4. omsorg om funktionsnedsatta
Anmälningsärendena läggs till handlingarna.
Stockholms Youth District AB, org 556768-5838, antas som entreprenör för driften av fritidsområde 1.
Stadsdelsdirektören får i uppdrag att efter att tidsfristen för överprövning gått ut teckna avtal med Stockholms Youth District AB till och med 2012-06-01 med möjlighet att begära förlängning till och med 2014-06-01.
Paragrafen justeras omedelbart.
Stadsdelsnämnden har tidigare beslutat om aktivitetsplan för upphandling och konkurrens för år 2008. Av planen framgår det att Dalens kvartersgård samt Årsta fritidsgård (fritidsområde 1) är verksamheter som nämnden har beslutat att upphandla. Förvaltningen föreslår att avtal tecknas med Youth District AB som uppfyller alla i förfrågningsunderlaget ställda krav och har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga priset. Uppdraget skall påbörjas 2009-06-01.
Dnr 449-2008-103
Ledamöterna Mervi Mäkinen Andersson m.fl.(s), Rosa Lundmark (v), Jonas Eklund (mp)
”Vi anser att Stockholms fritidsgårdar ska bedrivas i kommunal regi, gärna i samverkan med barn- och ungdomsföreningar i området. Kommunal drift av den grundläggande verksamheten är tryggast för brukarna när det gäller personalens kontinuitet, vilket är en av de viktigaste kvalitetsfaktorerna i s.k. mjuka verksamheter. Upphandling av entreprenader innebär att driftsansvaret omprövas återkommande, vilket skapar oro hos brukare och hos personal.
Efter genomförd upphandling kan vi konstatera att endast två anbud lämnats, vilket visar att konkurrensen varit mycket liten. Istället för en sammanhållen väl fungerande kommunal fritidsverksamhet blir områdets fritidsverksamhet allt mer uppsplittrad på olika aktörer.
Företaget som vunnit upphandlingen drivs av en chef för en fritidsgård, som nu får driva verksamheten på entreprenad. Vi beklagar att den borgerliga majoriteten inte har som policy att personalen alltid ska få lägga egenregianbud, vilket hade kunnat resultera i en intraprenad.”
Jäv anmäldes av vice ordföranden Magnus Dannqvist.
Stockholms Youth District AB, org 556768-5838, antas som entreprenör för driften av fritidsområde 2.
Stadsdelsnämnden har tidigare beslutat om aktivitetsplan för upphandling och konkurrens för år 2008. Av planen framgår det att Östberga fritidsgård och Östberga parklek (fritidsområde 2) är verksamheter som nämnden har beslutat att upphandla. Förvaltningen föreslår att avtal tecknas med Youth District AB som uppfyller alla i förfrågningsunderlaget ställda krav och har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga priset. Uppdraget skal påbörjas 2009-06-01.
Dnr 450-2008-103