Din position: Hem > Stockholms stad > Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-09-21
Ordförande Berit Kruse förklarade sammanträdet öppnat.
Dagordningen godkändes med vissa tillägg och justeringar.
Stadsdelsnämnden beslöt att jämte ordförande Berit Kruse utse vice ordförande Fredrik Wallén att justera dagens protokoll.
Tillkännagav ordförande att justering av dagens protokoll skulle ske 2004-09-29.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 27 maj 2004 Dnr 502-357-2004.Ärendet bordlades vid nämndens sammanträde den 15 juni 2004, § 25 och den 31 augusti 2004, § 8.
Sammanfattning av ärendet
Förvaltningen svarar på skrivelsens och nämndens uppdrag att ta fram ett nytt och lämpligt förslag till placering av lågtröskelboende för hemlösa i Hässelby-Vällingby stadsdelsområde.Förvaltningens uppfattning är att socialtjänstnämnden har ansvaret för att staden utvecklar och finner lösningar för att tillgodose behov av olika boenden, däribland lågtröskelboende för hemlösa personer inom Stockholm stad.Förvaltningen anser att det är en brist att det saknas lågtröskelboenden i Västerort. Förvaltningen anser att det är en viktig uppgift att bevaka och följa upp vad som planeras inom socialtjänstförvaltningen om boenden för hemlösa.Förvaltningen anser att stadsdelens egna behov ej är tillräckligt stora för att själva stå för ett lågtröskelboende till en rimlig driftskostnad.
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) yrkade på bordläggning av ärendet.
________________
BESLUT
Stadsdelsnämnden bordlägger ärendet.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 23 augusti 2004 (utsänt ärende nr 105-2004).Dnr 102-435-2004.Ärendet bordlades vid nämndens sammanträde den 31 augusti 2004, § 12.
Sammanfattning av ärendetGenom kommunfullmäktiges Strategi för utvecklingen av Stockholms stad åren 2005-2007 står det klart att omfattande rationaliseringar behöver genomföras de kommande åren. Även om finansborgarrådets förslag till ramar för år 2005 föreligger först i oktober kan preliminärt bedömas att minskning behöver ske årligen med ca 30 mkr eller ca 80 årsarbetare inom Hässselby-Vällingby stadsdelsnämnd. De ekonomiska förutsättningarna måste beaktas i budgetarbetet för kommande år. Vissa åtgärder kan dock behöva genomföras redan under innevarande år för att helårseffekt ska uppnås under år 2005. Därför behöver budgetarbetet påbörjas och resultatförbättrande åtgärder förberedas redan innan de mer preciserade budgetförutsättningarna är kända.
I ärendet redovisar förvaltningen överväganden och ståndpunkter som inriktning för det budgetarbete, som i december ska resultera i förslag till en verksamhetsplan med balanserad budget.
____________
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) yrkade att ärendet skulle återremitteras. Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) anslöt sig till återremissyrkandet.
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) yrkade avslag på (fp+kd+m):s yrkande om återremittering.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s yrkande.
Stadsdelsnämnden återremitterar inte ärendet
Reservation
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp), vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om återremittering.
Ärendets fortsatta behandling
Stadsdelsnämnden lyckas successivt med anpassningen av verksamheterna till de ekonomiska ramarna.
Under den gångna mandatperioden är majoriteten i stadsdelen på väg att uppnå flera av de uppsatta målen på de prioriterade områdena som är överenskommet i den gemensamma plattformen. Den av majoriteten prioriterade inriktningen ska även gälla de kommande två åren.
Vi förutsätter att förvaltningen i sitt budgetarbete för året 2005 tar hänsyn till den politiska inriktning som gäller.
Då de slutliga ekonomiska ramarna ännu ej är fastställda kan innehållet i tjänsteutlåtandet inom vissa områden behöva justeras.
Förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden i oktober med information om de då gällande ekonomiska ramarna.
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp), reserverade sig mot beslutet enligt följande:
"Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:
Uppdra till förvaltningen att arbeta fram tydliga konsekvensanalyser gällande kommande besparingsförslag inom de olika verksamheterna innan beslut kan tas.
Uppdra till förvaltningen att återkomma med en tydligare redovisning och konsekvensanalys hur den allt restriktivare biståndsbedömningen drabbar de enskilda inom de olika verksamheterna.
Uppdra till förvaltningen att återkomma med en tydligare definition av vad "vardagsrationaliseringar" innebär och vad denna besparing på 15-20 Mkr (som ej ska beslutas av nämnden) medför för konsekvenser för verksamheterna.
2. Därutöver anföra
Folkpartiet liberalerna anser att tydliga konsekvensanalyser hur verksamheterna drabbas gällande besparingsförslag alltid måste redovisas innan beslut kan tas och yrkar därför på återremittering av ärendet. Vi vill också ha en tydlig definition av vad "vardagsrationaliseringar" på 15-20 Mkr (utan att tas upp på nämnden) egentligen innebär och vad denna besparing medför för konsekvenser för verksamheterna.
Den allt restriktivare biståndsbedömningen av besparingsskäl gör att det blir allt svårare för äldre, funktionshindrade m.fl. att få den service, vård och omsorg som de behöver. Folkpartiet liberalerna yrkar på att få konsekvensanalyser hur detta drabbar de enskilda inom de olika verksamheterna.
Folkpartiet liberalerna ser med oro på de redan tagna besparingarna inom de viktiga kärnverksamheterna och de kommande besparingar som kommer att drabba stadsdelen.
Bristande prioriteringar och ökade satsningar på annat än de kommunala kärnverksamheterna urholkar stadsdelarnas förutsättningar att ge stockholmarna en grundläggande service. Det är orimligt att Agenda21-kontor, allmän konsumentrådgivning, Demokratiberedning, central konsumentnämnd, trängselskattkansli m.m. i dagens ekonomiska trängda läge prioriteras framför satsningar på äldreomsorg, skola, förskola, och omsorg om funktionshindrade.
Skattetrycket på stockholmarna; ökade skatter, höjda fastighetsskatter, skatteutjämningen, införande av trängselskatter, höjda avgifter m.m. gör att Stockholms tillväxt avstannar. För närvarande är företagarnas riskvilja låg och arbetslösheten och socialbidragen har ökat markant, vilket i förlängningen innebär minskad välfärd. Vi förordar nya arbetssätt för att bryta arbetslösheten och få människor i arbete. Det måste tas krafttag mot den höga ungdomsarbetslösheten.
I stadsdelen visar äldreomsorgen, omsorgen om funktionshindrade, socialpsykiatrin, familj- och individomsorgen och försörjningsstöd på underskott med ytterligare besparingar som följd. Den rödgröna majoritetens budget räcker inte ens till löne- och prisutvecklingen, utan är i verkligen en reell minskning som naturligtvis leder till besparingar.
Folkpartiet liberalerna satsar mer på skola, förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade än vad den rödgröna majoriteten gör genom att prioritera dessa verksamheter framför t.ex. allmän konsumentupplysning och att spara på den politiska och administrativa organisationen m.m. Vi vill också att resurserna ska gå direkt ut till verksamheterna och inte som den rödgröna majoriteten, att dessa resurser ska gå över stadsdelsförvaltningen och riskera att försvinna till annat. Stockholm behöver också en politik som främjar nyföretagande och gamla företag till att utvecklas och växa.
Ett gott näringslivsklimat är en förutsättning för en bra skola, vård och omsorg och att kunna få människor i arbete.
Vänstermajoritetens förlag till fördelningssystem kommer att innebära att Hässelby-Vällingby förlorar resurser från skola och verksamhet för barn och ungdomar till andra stadsdelar.
Socialpsykiatrin får inte ersättning efter prestation och stadsdelen går därför med underskott på detta område. Idag tas inte hänsyn till de stora behov som finns i omedelbar närhet till f.d. stora mentalsjukhus och hos nämnder som byggt ut sin heldygnsomsorg. Förutsättningarna för att möta det stora behovet av insatser skulle väsentligen öka med ett rättvisare fördelningssystem. Vi anser att stadsdelen ska erhålla medel för att kunna täcka socialpsykiatrin.
För övrigt hänvisar vi till tidigare lagda reservationer."
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) anslöt sig till (fp):s reservation vad gäller punkt 1.
Särskilt uttalande
Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) lämnade följande särskilda uttalande:
"Det finns i förslaget till beslut antydningar till en viss tillnyktring i synen på konkurrensutsättning av verksamheterna. Tyvärr gör man halt inför den logiska konsekvensen av resonemanget. En konkurrensutsättning ska naturligtvis vara utgångsläget och det naturliga förstahandsvalet, inte något man överväger under vissa särskilda omständigheter. Lika naturligt skall det vara att egenregi lägger ett av anbuden i upphandlingen. Vårt mål måste ju vara att få bästa möjliga verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Kommunen ställer kraven som skall tillmötesgås av samtliga anbudsgivare. Vem som står för produktionen skall inte vara en faktor i ekvationen.
I förslaget står vidare att stadsdelsdirektörerna diskuterar att frysa 2004 års priser för sälj/köp mellan nämnderna. Moderaterna utgår från att vi får en redogörelse för konsekvenserna av detta.
Socialdemokraterna med hjälpryttare, s och mp, har sedan de tog över på taburetterna i stad och landsting genomdrivit kraftiga skattehöjningar, vilka har förstärkt den negativa utvecklingen i regionen. Det är märkligt att (s) med sin vurm för Keynes inte ser det olämpliga i att minska folks köpkraft i en lågkonjunktur.
Majoritetens oförmåga att prioritera kärnverksamheterna leder till ständiga nedskärningar i verksamheterna och ett omättligt behov av nya skattehöjningar.
När resurser läggs på biltullar, maxtaxor och s.k. stadsdelsförnyelseprojekt, minskar resurserna till kärnverksamheterna skola, omsorg och service. Majoriteten försöker skapa en bild av sig själv som alla goda gåvors givare, och skyller neddragningar i omsorg, skola och service på konjunkturen och tidigare majoritet.
Det är oansvarigt och dumt, men fullt i linje med dess agerande på riksplanet.
Med en moderat politik hade förvaltningen kunnat utarbeta ett förslag med bättre förutsättningar för skola, omsorg och service för stadsdelens invånare."
Beslutsgången
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordförande ställde proposition på förslaget och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s förslag.
Ärendet utgår från dagens sammanträde då det inte är färdigberett av stadsdelsförvaltningen.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 16 september 2004 (utsänt ärende nr 127-2004).Dnr 102-458-2004.
Vid stadsdelsnämndens ordinarie sammanträden (utom januari, juli och december) lämnar förvaltningen en aktuell rapport om ekonomi och verksamhet i enlighet stadens inriktning om integrerade ledning och styrning (ILS). Eventuella beslut i nämnden om åtgärder, som aktualiseras med anledning av innehållet i rapporterna, bereds i särskild ordning.
ILS-rapporterna utgör förvaltningens fortlöpande rapportering till nämnden. Prognosticerade avvikelser på anslagsnivå (anslag 1 och anslag 2) rapporteras dessutom varje månad till stadsledningskontoret.
Parallellt med föreliggande ILS-rapport föreläggs nämnden ett tjänsteutlåtande med Tertialrapport 2 med delårsbokslut. Tertialrapporterna är nämndens rapportering till kommunstyrelsen om verksamhet och ekonomi. De utformas innehållsmässigt på sätt som anvisas av stadsledningskontoret.
_________________
Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna.
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp), vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
1. Uppdra till förvaltningen att utveckla månadsrapportering och ILS-rapporter för att tidigt kunna konstatera budgetavvikelser och att ytterligare förbättra verksamhetsuppföljningen för att bl.a. kunna redovisa hur minskade ekonomiska resurser påverkar verksamheternas uppdrag.
2. Uppdra till förvaltningen att kolumnen "åtgärder" redovisas som tidigare i ILS-rapporterna.
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lämnade följande särskilda uttalande till vilket vice ordförande Fredrik Wallén (kd) anslöt sig till.
" Genom en fungerande uppföljning, tillsyn, kvalitetsutveckling m.m. måste de olika verksamheterna kunna säkerställa en god och säker vård och omsorg, bra skola och barnomsorg m.m.
I tidigare ILS-rapporter har det funnits en kolumn med "åtgärder". Vi anser det viktigt att denna information finns med även i fortsättningen i rapporterna.
Rättvisande prognoser är avgörande för en bra styrning och kontroll av verksamheten.
Den rödgröna majoriteten har beslutat att Nälsta servicehus ska omvandlas till
Seniorboende. Vi vill understryka att en eventuell omvandling inte är möjlig förrän beslut om detta är taget i Stadshuset, vilket ännu inte är fallet. Vi har reserverat oss mot den rödgröna majoritetens beslut i stadsdelsnämnden och anser att den mycket kvalitativt goda vården och omsorgen ska kunna fortsätta på Nälsta servicehus.
Revisionskontoret ser med oro på nämndens möjligheter att utveckla verksamheterna inom äldreomsorgen, socialpsykiatrin och handikappomsorgen enligt de uppdrag som nämnden åtagit sig och samtidigt klara budgethållningen."
"Ännu en sorglig läsning av hur den sittande majoriteten, s+v+mp, missköter medborgarnas pengar. Trots alla fina ord så klarar man inte av att få en budget i balans. Skulden läggs givetvis på allt annat än att var den faktiskt i verkligheten hör hemma.
Att äldreomsorgen går med minus kommer tydligen som en överraskning, trots att biståndsbedömningen har nått en nivå som är rent skamlig. På ett mycket syniskt sätt försöker man spara pengar på en grupp i samhället som har svårt att stå upp för sig själva och göra sig hörda. Bland annat är det är olustigt att läsa i ILS rapporten om hur förvaltningen redan fått i uppdrag att ta itu med omvandlingen av Nälsta servicehus till seniorboende, trots att ingenting ännu beslutats i kommunfullmäktige, vilket torde vara första steget innan man börjar oroa de boende med diskussioner om ombildning.
Ett annat och mycket alarmerande område är hur man resonerar kring placering av barn och unga. Att av ekonomiska skäl avstå från placeringar kan inte vara försvarligt. Och speciellt inte att HVB och §12 hem ska begränsas allt efter ekonomin i stadsdelen, inte efter behov.
Det finns många tydliga exempel i denna rapport på hur felaktigt den sittande majoriteten, s+v+mp, tänker och det som genomsyrar texten är att budgethållning är helt styrt av besparingsbehov och inte av medborgarnas efterfrågan eller behov. En mycket synisk inställning där människor tillåts fara illa på grund av dåligt skött ekonomi. Allt detta samtidigt som socialdemokraterna är helt nöjda med att lägga ned 2 miljarder kronor på att införa försöken med trängselavgifterna i Stockholm."
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordförande Fredrik Wallén och Catharina Hillerström Vagli m fl (m) anslöt sig till punkterna 1 och 2 i (fp):s yrkande.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s yrkande om bifall till förvaltningens förslag.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 9 september 2004 (utsänt ärende nr 128-2004).Dnr 102-459-2004.
Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
Återigen kan vi läsa om den stora problematiken kring kostnader gällande försörjningsstödet. Det är positivt att det skett en minskning av bidrag per hushåll och att både kontroll och tillämpning av stadens riktlinjer har skärpts. Men – trots alla fina ord om Strategi Hässelby-Vällingby så är det katastrofala siffror som står att läsa i handlingarna. Och sittande majoritet med s+v+mp uppvisar mycket lita handlingskraft när det gäller att konkret komma till rätta med försörjnings- och bidragsproblematiken.
Majoriteten vill återigen hemställa hos kommunstyrelsen om budgetförstärkning i stället för att på ett konkret sätt ta i tu med den dåliga ekonomin. Från moderaternas sida kan vi inte heller denna gång stödja denna tanke. forts.
Med anledning av ovan föreslår vi att stadsdelsnämnden beslutar
att avslå Tertialrapport 2 år 2004 för Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd jämte delårsrapport per den 31 augusti."
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
1. I huvudsak godkänna tertialrapport 2 och delårsrapport per 31 augusti för överlämnande till kommunstyrelsen.
2. Hemställa hos kommunstyrelsen om 1,2 Mkr för ny anläggning för personlarm vid Hässelby gårds äldreboende.
3. Hemställa hos kommunstyrelsen om att medel erhålls för att täcka Socialpsykiatrin och att ett rättvisare fördelningssystem med korrekta ekonomiska incitament snarast behöver tas fram för de socialpsykiatriska verksamheterna.
4. Hemställa till kommunstyrelsen att stoppa omvandlingen av servicehus tills det finns en tydlig, stadsgemensam definition av vilken servicenivå som ska råda i seniorbostäder och att se över riktlinjerna för servicehus i syfte att valfrihet och likställighet i staden ska råda för de äldre.
5. Hemställa hos kommunstyrelsen att Stockholm avskaffar socialbidraget i dess nuvarande form och att ett nytt system med jobbmatchning m.m. införs för människor som är arbetsföra.
6. Uppdra till förvaltningen att arbeta fram tydliga konsekvensanalyser gällande kommande besparingsförslag innan beslut kan tas.
7. Stoppa den stora pågående avvecklingen och omvandlingen av äldreboenden och servicehus och uppdra till förvaltningen att återkomma med en tydlig och genomarbetad analys och kartläggning av det faktiska behovet av heldygnsomsorg, gruppboende för dementa, servicehus m.m och de äldres behov av olika boendeformer.
8. Uppdra till förvaltningen att återkomma med en redovisning gällande skollokalernas behov av verksamhetsanpassning, upprustning m.m.
9. Uppdra till förvaltningen att återkomma med en redovisning hur de enskilda drabbas genom en restriktivare/ändrad biståndsbedömning p.g.a. besparingsskäl inom de olika verksamheterna.
10. Uppdra till förvaltningen att ytterligare fördjupa och bredda det arbete som påbörjats med att analysera och följa upp hur väl nämndens generella åtaganden har infriats, för att nämnden ska få ett bättre underlag för att kunna bedöma konsekvenserna av besparingsåtgärderna.
11. Därutöver anföra
Folkpartiet liberalerna ser med stor oro på att den allt restriktivare biståndsbedömningen som genomförs av besparingsskäl. I detta ärende framgår också att det krävs en ändrad biståndsbedömning för att den rödgröna majoritetens budget ska kunna hållas. Vi är mycket kritiska mot detta och befarar att detta kommer att leda till sämre valfrihet, vård och omsorg i stadsdelen och likställigheten i staden, lagar, förordningar, policydokument m.m. blir svåra att följa. Detta drabbar naturligtvis enskilda människor inom äldreomsorg, omsorg om funktionshindrade, socialpsykiatrin m.m. hårt.
Folkpartiet liberalerna anser att tydliga konsekvensanalyser hur verksamheterna drabbas gällande besparingsförslag alltid måste redovisas innan beslut kan tas. Vi vill också ha en tydlig definition av vad "vardagsrationaliseringar" egentligen innebär och vad denna besparing medför för konsekvenser för verksamheterna och för de enskilda.
Folkpartiet liberalerna ser med oro på de redan tagna besparingarna inom de viktiga kärnverksamheterna och kommande besparingar som kommer att drabba stadsdelen.
Bristande prioriteringar och ökade satsningar på annat än de kommunala kärnverksamheterna urholkar stadsdelarnas förutsättningar att ge stockholmarna en grundläggande service. Det är orimligt att Agenda21-kontor, allmän konsumentrådgivning, Demokratiberedning, central konsumentnämnd, trängselskattskansli m.m. i dagens trängda ekonomiska läge prioriteras framför satsningar på äldreomsorg, skola, förskola och omsorg om funktionshindrade.
Vi motsätter oss i största möjliga mån besparingar på de prioriterade verksamheterna; skola, förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade.
Skattetrycket på stockholmarna; ökade skatter, höjda fastighetsskatter, skatteutjämningen, införande av trängselskatter, höjda avgifter m.m. gör att Stockholms tillväxt hämmas. Arbetslösheten och socialbidragen har ökat markant vilket också i förlängningen medför minskad välfärd. Vi förordar nya arbetssätt för att bryta arbetslösheten och få människor i arbete. Det måste tas krafttag mot den höga ungdomsarbetslösheten.
I stadsdelen visar äldreomsorgen, omsorgen om funktionshindrade, socialpsykiatrin, familj- och individomsorgen och försörjningsstöd på underskott med besparingar som följd. Även övriga verksamheter hotas av besparingar p.g.a. att löne- och prishöjningar inte kompenserats i budgeten.
Vänstermajoritetens förslag till nytt fördelningssystem kommer att innebära att Hässelby-Vällingby förlorar resurser från grundskola och verksamhet för barn och ungdomar till andra stadsdelar.
Skollokalerna måste rustas upp och verksamhetsanpassas. Stadsdelen måste kunna erbjuda eleverna en god arbetsmiljö i skolan. Detta viktiga arbete har avstannat. Barnen och ungdomarna måste tillförsäkras att deras resurser inte går till annat.
Det måste finnas tillgång på nog antal äldreboenden av olika nyanser och en bra hemtjänst och hemsjukvård för att de äldre ska kunna få en reell valfrihet.
Under förra borgerliga majoriteten byggdes antalet platser inom äldreomsorgen ut och standarden höjdes. De avvecklings- och omvandlingsbeslut för äldreboenden som tagits sedan i slutet av 2002 minskar snabbt beståndet av platser, trots att de äldre ökar mest i Hässelby-Vällingby i jämförelse med övriga Stockholm. Folkpartiet liberalerna vill ha en kartläggning och analys av efterfrågan på äldre-boenden innan staden genomför en så dramatisk omvandling som nu planeras. Omvandlingar och avvecklingar måste också jämföras med lokala prognoser och inte styras av stadsdelarnas besparingsbehov för att minska budgetunderskott. Ett underskott som orsakats av den styrande majoritetens kraftigt minskade satsningar på äldreomsorgen.
Den allt restriktivare biståndsbedömningen gör att det blir allt svårare att få möjlighet att flytta in i ett servicehus. Vi har upprepade gånger framfört behovet av förnyade riktlinjer för servicehus som säkerställer valfrihet och likställighet för de äldre. Nu riskerar istället riktlinjerna att bli ännu hårdare. Folkpartiet liberalerna är mycket kritisk till att restriktivare biståndsbedömning genomförs av besparingsskäl. I detta ärende framkommer också att det krävs en ändrad biståndsbedömning inom olika verksamheter för att den rödgröna majoritetens budget ska kunna hållas. Detta kommer att leda till sämre valfrihet, vård och omsorg.
De äldre livskvalitet på äldre dagar är viktig och måste utvecklas. Förebyggande verksamhet behövs och vi är kritiska till att vänstermajoriteten lagt ned icke biståndsbedömd dagverksamhet i stadsdelen. Även anhörigstödet är beroende av att dagverksamheten fungerar och att det finns nog med korttidsboendeplatser i stadsdelen vilket också utsatts för besparingar. Vänstermajoriteten har även beslutat dra ned på Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) vilket påverkar tillsyn och uppföljning negativt.
Det finns stort behov av gruppboenden för funktionshindrade och utbyggnad måste ske och åtgärder vidtas för att bra boende för de funktionshindrade ska kunna erbjudas.
Folkpartiet liberalerna har reserverat sig mot att människor inte ska kunna få daglig verksamhet utanför stadsdelen och den allt striktare bedömningen av insatser och begärt konsekvensanalyser hur detta drabbar de enskilda.
Inom socialpsykiatrin är det viktigt att rätten till bra boende, arbete/ syssel-sättning, fungerade boendestöd värnas. Det ska vara möjligt att kunna utnyttja verksamhet; t.ex. Västerorts Aktivitetscentrum i andra stadsdelar för de som så önskar. Hässelby-Vällingby är den stadsdel i Stockholm som har störst andel psykiskt funktionshindrade p.g.a. närheten till f.d. Beckomberga sjukhus. Stadsdelen får inte ersättning efter prestation och går därför med underskott på detta område. Idag tas det inte hänsyn till de stora behov som finns i omedelbar närhet till f.d. stora mentalsjukhus och hos nämnder som byggt ut sin heldygns-omsorg. Förutsättningarna för att möta det stora behovet av insatser och uppfylla intentionerna skulle väsentligen öka med ett rättvisare fördelningssystem med korrekta incitament. Folkpartiet liberalerna anser att stadsdelen ska säkerställa de psykiskt funktionshindrades rättigheter och har gått emot vänstermajoritetens stora besparingar på detta område.
Personalen är en nyckelfråga för att kunna erbjuda medborgarna en bra verksamhet och stadsdelen behöver ett framåtsyftande personalutvecklingsarbete.
Tillsyn, uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna måste ytterligare förbättras och förstärkas. Nämnden måste få en tydlig månadsrapportering med tillhörande verksamhetsuppföljning för att tidigt kunna konstatera budgetavvikelser och kunna vidta åtgärder. Det är också viktigt att redovisa hur minskade ekonomiska resurser påverkar verksamhetens uppdrag.
För övrigt hänvisar vi till Folkpartiet liberalernas tidigare lagda reservationer.
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
"Kristdemokraterna ansluter sig till (fp):s reservation avseende punkterna 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 och 10 samt till (m):s reservation avseende första stycket i deras anförandetext".
Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) yrkade bifall till (fp):s förslag avseende punkterna 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 och 10 samt till (m):s förslag avseende första stycket i deras anförandetext.
Ledamot Örjan Sjögren m fl (s) lade fram ett förslag om tilläggsyrkande.
Stadsdelsnämnden beslöt enhälligt anföra följande:
I ärenden som rör myndighetsutövning skall för alla verksamheter gälla:
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 3 september 2004 (utsänt ärende nr 129-2004).Dnr 302-460-2004.
till den kostnad och omfattning som redovisas i förvaltningens tjänsteutlåtande.
"Moderaterna delar i mycket styrgruppens slutsatser om lovvärda projekt. Dock anser vi att insatser värda att genomföras skall så göras inom ramen för ordinarie verksamhet, och där vägas mot övriga prioriteringar nämnd och förvaltning har att göra.
Vi stockholmare får inte den omsorg, skola och service vi har rätt att förvänta oss med hänvisning till de skatter och avgifter vi betalar.
En anledning till detta är det orättfärdiga skatteutjämningssystem riksdagens röd-gröna garde använder för att brandskatta Stockholm.
En annan anledning är att socialdemokraterna och dess hjälpryttare i staden, v och mp, inte förmår prioritera kärnverksamheterna. Vi ser det tydligt i trängsel-skatten och den s.k. stadsdelsförnyelsen.
Stadsdelsförnyelseprojektet är ett sätt för den sittande majoriteten att söka framställa sig som alla goda gåvors givare för att maximera antalet röster i nästa val.
Vad majoriteten nogsamt undviker att upplysa om är att varje krona som läggs på alla dessa projekt är en krona som undandras kärnverksamheterna. Varje krona in i stadsdelsförnyelseprojektet betyder en krona mindre till skolan, äldreomsorgen och vården av unga missbrukare bl.a.; och det är många kronor det handlar om.
Staden och stadsdelen måste prioritera kärnverksamheterna, därför skall pengarna i stadsdelsförnyelseprojektet gå tillbaka till verksamheterna.
Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att stadsdelsnämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut"
1. I huvudsak godkänna förvaltningens förslag.
2. Uppdra till förvaltningen att snarast tillse att särskolebarn och särskoleungdomar har möjlighet till fritidsverksamhet.
3. Därutöver anföra
En meningsfull satsning för människor i Stockholms ytterstadsdelar kräver tydliga riktlinjer och fokus på några få grundläggande områden.
Annars är risken uppenbar att de anslagna medlen sprids på en mängd projekt, som läggs ned när pengarna en dag tar slut. Den långsiktiga vägen till integration är bl.a. genom jobb och bra skolor. Möjligheten att i ytterstaden ombilda hyres-lägenheter till bostadsrätter var också ett viktigt steg till ökad integration, vilket vänstermajoriteten stoppat. Vi är kritiska till en ytterstadssatsning genom projekt, utan anser att en kraftfull satsning måste ingå i den långsiktiga ordinarie verk-samheten.
Vänstermajoritetens stadsdelsförnyelse lägger mycket resurser på många kortsiktiga projekt vilket utarmar de viktiga kärnverksamheterna, vilka nu utsätts för stora besparingar. Skattehöjningar har gett Stockholm en lägre tillväxt och ökad arbetslöshet och ökade socialbidragskostnader, vilket lett till minskade skatteintäkter. Skatteutjämningssystemet drabbar Stockholm hårt och bidrar också till en försämrad skola, vård och omsorg. Hässelby-Vällingbys besparingar har bl.a. lett till restriktivare biståndsbedömning och att verksamheten skulle behöva bedrivas med 80 färre anställda 2005 för att vänstermajoritetens budget ska gå ihop.
Särskolebarn och särskoleungdomar behöver en egen träffpunkt och möjlighet till att idka olika idrottsaktiviteter m.m. Folkpartiet liberalerna ifrågasätter varför det tar sådan tid att få igång denna viktiga verksamhet?"
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till förvaltningens förslag.
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lämnade följande särskilda uttalande:
" Vi vill ånyo erinra om att det är viktigt att stadsdelsnämnden (och även kommunstyrelsen, ur ett principiellt perspektiv) avseende projekt inom stadsdelsförnyelsen noterar vilka projekt som kan innebära framtida underhållskostnader för staden.
Vid förslag på tillstyrkande av sådana projekt bör förvaltningen behandla hanteringen av dessa framtida kostnader i sitt tjänsteutlåtande."
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s förslag.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 2 september 2004 (utsänt ärende nr 130-2004).Dnr 110-461-2004.
Stadsdelsförvaltningens skäl för en höjning av beloppsgränserna för direktupphandling är främst att upphandling med infordrande av skriftliga anbud är mycket tidskrävande och att kostnaden för att genomföra en upphandling ibland överstiger värdet av det som ska upphandlas eller i vart fall kostar mer än vad som kan uppnås med en anbudsupphandling.
Stadsdelsförvaltningen föreslår nämnden fastställa följande övre beloppsgränser för vad som ska anses vara ett lågt värde vid direktupphandling: 3 basbelopp för varor och enklare tjänster och 5 basbelopp för kvalificerade konsulttjänster. Nuvarande beloppsgränser är 1 respektive 3 basbelopp. Prisbasbelopp för 2004 är 39.300 kronor exklusive moms.
Stadsdelsnämnden godkänner ändrade övre beloppsgränser vid direktupphandling av varor/tjänster till 3 basbelopp och kvalificerade konsulttjänster till 5 basbelopp.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 30 augusti 2004 (utsänt ärende nr 114-2004).Dnr 400-344-2004.
Revisionskontorets enkätundersökning hösten 2003 till föräldrar och personal har lett till att revisorerna ifrågasätter om stadens fritidshem lever upp till lagens krav och stadens mål och ambitioner.
Fritidshemsverksamhetens kvalitet har kraftigt försämrats genom neddragning av resurser. Avsaknad av systematisk uppföljning samt integrationen med skolundervisningen gör att objektiva mått för kvalitetsförändringarna saknas.
Fortsatt uppföljning samt stöd- och utvecklingsresurser bör avsättas för att garantera att verksamhetsmålen ska kunna uppnås.
___________________
1. Att, i huvudsak, godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra.
Fritidshemsverksamheten har upplevt stora neddragningar under det senaste decenniet. Följden är stora barngrupper och begränsad personaltäthet. Detta är bakgrunden till att revisorerna i revisionsrapporten över Stockholms stads fritidshem redovisar att det är tveksamt om fritidshemmen kan leva upp till de krav och rekommendationer som finns i lag och anvisningar och att man bedömer att verksamheten inte heller uppfyller stadens egna mål och ambitioner. Enligt Skolverket har barngruppsstorlekarna nästan fördubblats och personaltätheten halverats under de senaste tio åren. Andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning har sjunkit.
Kvalitetsbristerna kan också leda till att personal lämnar verksamheten. 27 % av den tillfrågade personalen i staden uppger att de inte tror att de kommer att finnas kvar inom två år. Det beror inte på pensionsavgångar då genomsnittsåldern endast är 41 år.
Föräldrar och personal vid enskilt drivna fritidshem anger dock att de är nöjda med personaltäthet och barngruppsstorlekar i en tydligt högre utsträckning än föräldrar och personal vid kommunala fritidshem. Denna skillnad i uppfattning mellan privat och kommunalt driven fritidshemsverksamhet förtjänar att genomlysas ordentligt.
Kännedomen om kvalitetsgarantier är låg bland föräldrarna och ännu har endast 38 % av fritidshemmen utformat sådana. Många svarande pekar också ut lokalerna och ljudnivån, bristen på resurser för barn i behov av särskilt stöd samt samarbetet med skolorna.
Revisorernas undersökning baseras i huvudsak på fritidshem i stadsdelsnämnderna Hässelby-Vällingby, Kungsholmen och Hägersten. Det vore mycket angeläget att få en redovisning specifikt för vår staddelsnämnd utifrån samma variabler som den föreliggande undersökningen."
Personal och föräldrar är eniga - enskilt drivna fritidshem är mer uppskattade än kommunala. Kommunens revisorers granskning visar att personalen vid fristående fritidshem är långt mer nöjda med sin arbetsplats än vid kommunalt drivna fritidshem. Nästan dubbelt så hög andel av medarbetarna ser goda utvecklingsmöjligheter jämfört med i kommunal verksamhet. Det är ett gott betyg till den politik för valfrihet, avknoppningar och rättvisa villkor mellan kommunala och enskilt drivna verksamheter som den förra borgerliga majoriteten genomförde.
Det starka betyget från föräldrar och anställda vid de fristående alternativen visar än en gång att privata anordnare kan ge högre kvalitet. Den här gången var det de fristående fritidshemmen som fick högre betyg - för några månader sen var det de fristående förskolorna som var långt mer uppskattade än de kommunala.
Socialdemokraterna borde lära av dem och ge kommunala verksamheter större frihet. Resurserna borde gå direkt till verksamheterna istället för att försvinna i stadsdelsnämnderna på vägen.
När personalen trivs, kan påverka och har frihet att utveckla verksamheten blir verksamheten bättre för alla. Därför borde kommunanställda åter ges chansen att ta över den egna verksamheten och de professionella som driver kommunala verksamheterna ges större frihet och ansvar.
Det är också oroväckande att förvaltningen kommit till slutsatsen att den ansträngda ekonomin har skapat försämringar inom fritidsverksamheten i Hässelby-Vällingby när det gäller att ge stöd till barn med behov av särskilt stöd. Detta kan inte vara acceptabelt och denna varning bör tas på största allvar.
att godkänna förvaltningens förslag till beslut att utreda:- hur fler personal kan uppmuntras att knoppa av verksamheter
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lämnade följande särskilda uttalande:
" Revisionskontorets rapport riktar kritik mot bl.a. gruppernas storlek, personaltätheten och möjligheterna till lugn och avskildhet. Enligt kontoret är det t.o.m. tveksamt om stadens fritidshem klarar att leva upp till de krav som specificeras i de nationella och kommunala styrdokumenten.
Genomgående får de fristående fritidshemmen bättre betyg än de kommunala. personalen i de fristående fritidshemmen upplever i högre grad än den kommunala att barngrupperna är lagom stora och att barnen får tillräcklig uppmärksamhet. Andelen högskoleutbildad personal på de fristående fritidshemmen är dessutom högre.
För att höja kvaliteten i den kommunala skolbarnomsorgen måste andelen högskoleutbildad personal höjas. Fler väl utbildade medarbetare är en viktig del i arbetet med att förbättra fritidshemmens verksamhet och förstärka fritidshemmens möjligheter att nå upp till de krav och rekommendationer som ges i nationella och kommunala styrdokument."
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) lade fram ett eget förslag till beslut till vilket ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) anslöt sig till och yrkade bifall till detta.
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lade fram ett tillägg och yrkade bifall till detta.
Stadsdelsnämnden beslöt enhälligt att ge förvaltningen i uppdrag att till stadsdelsnämnden redovisa situationen vid fritidshemmen i Hässelby-Vällingby vad avser barngruppsstorlekar, personaltäthet, lokaler, ljudnivå, samarbete med skolan, resurser till barn i behov av särskilt stöd samt hur förvaltningen bedömer läget jämfört med revisionsrapporten.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 30 augusti 2004 (utsänt ärende nr 118-2004).Dnr 403-407-2004.
Utbildningsnämnden har till kommunfullmäktige föreslagit ändrat resursfördelningssystem baserat på schabloner istället för faktiska kostnader. Schablonerna föreslås baseras på reguljära skolschabloner med resursförstärkning enligt en indelning av eleverna i fem behovsgrupper. Schablonerna avses täcka samtliga kostnader, inkl lokaler och skolskjuts.
Ett schablonsystem förenklar administration och ekonomisk planering, men stora frågetecken finns för om resurserna verkligen hamnar där behoven finns.
Stadsdelsnämnden överlämnar och åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen.
Socialdemokraterna har under de senaste åren visat en stor motvilja mot särskolan. Bland annat genom kraftiga nedskärningar i särskoleverksamheten i Stockholm. En övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem för särskoleverksamheten i Stockholms stad får inte leda till nya kraftiga nedskärningar.
Med anledning av ovan föreslår vi att stadsdelsnämnden beslutaratt delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
att komplettera förslaget med en tydlig analys av vilka konsekvenser som detta skulle få för särskoleverksamheten"
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) och vice ordförande Fredrik Wallén (kd) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
1. Hemställa till kommunstyrelsen att återkomma med en analys av vilka konsekvenser ett schabloniserat resursfördelningssystem skulle få för särskoleverksamheterna.
Socialdemokraterna har under de senaste åren visat en stor motvilja mot särskolan. Bl.a. genom kraftiga nedskärningar i särskoleverksamheten i Stockholm och genom den av regeringen tillsatta Carlbeckkommittén vars syfte är att lägga ned särskolan. En övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem för särskoleverksamheten i Stockholm stad får inte leda till nya kraftiga nedskärningar. Därför behövs en tydlig analys vilka konsekvenser ett schabloniserat resursfördelningssystem skulle få för barnen och ungdomarna inom särskoleverksamheten innan ställning kan tas."
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta. Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) anslöt sig till (fp):s förslag.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 3 september 2004 (utsänt ärende nr 131-2004).Dnr 513-341-2004.
Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till kommunstyrelsens / stadsledningskontorets förslag till reviderade riktlinjer för stadens Familjevård för barn och ungdom.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till Kommunstyrelsen som svar på remissen.
1. I huvudsak godkänna förvaltningens förslag
Stadens revisorer lyfte under 2003 ett antal problem som borde åtgärdas inom familjevården. Bland annat det som handlar om stöd till familjehem och placerade barn i familjehem.
Att en kontinuerlig uppföljning sker av hur familjevården utvecklas är oerhört angeläget. I de föreslagna riktlinjerna står att det ska ske regelbundet. Formuleringen kan dock leda till oklarheter om vilken omfattning som är lämpligt.
Det är naturligtvis svårt att generellt föreslå vad som bör gälla. Men det bör dock framgå vad som är en rimlig nivå på helåret.
Även när det gäller stödet till familjehemsföräldrarna under placeringen så anges att familjehemmen har rätt till regelbundet stöd i sitt uppdrag genom socialtjänsten". Här anges inte vem som ska ta initiativet. Detta bör enligt vår mening komma från socialtjänsten som sätter upp en plan för detta.
Även barnet är i behov av stöd och uppföljning. Hur detta ska gå till bör tydligt formuleras i vårdplanen. Om barnet exempelvis är i behov av psykologsamtal bör detta snarast möjligt ordnas av socialtjänsten. De vårdplaner som skrivs är ofta mycket kortfattade dokument som inte beskriver barnets behov. Det är viktigt att vårdplanerna ger en fyllig beskrivning av vad i vården som ska följas upp.
Vid en skilsmässa mellan familjehemsföräldrarna bör stadsdelsnämnden placera hos en av familjehemsföräldrarna eller hos ny familj. Detta bör avgöras utifrån bl. a. barnets ålder och hur länge barnet vistats i familjehemmet."
" Stadens revisorer lyfte under 2003 ett antal problem som borde åtgärdas inom familjevården. Bland annat det som handlar om stöd till familjehem och placerade barn i familjehem.
Att en kontinuerlig uppföljning sker av hur familjevården utvecklas är oerhört angeläget. I de föreslagna riktlinjerna står att det ska ske regelbundet. Formu-leringen kan dock leda till oklarheter om vilken omfattning som är lämpligt. Det är naturligtvis svårt att generellt föreslå vad som bör gälla. Men det bör dock framgå vad som är en rimlig nivå på helåret.
Även när det gäller stödet till familjehemsföräldrarna under placeringen så anges att "familjehemmen har rätt till regelbundet stöd i sitt uppdrag genom social-tjänsten". Här anges inte vem som ska ta initiativet. Detta bör enligt vår mening komma från socialtjänsten som sätter upp en plan för detta.
Även barnet är i behov av stöd och uppföljning. Hur detta ska gå till bör tydligt formuleras i vårdplanen. Om barnet exempelvis är i behov av psykologsamtal bör detta snarast möjligt ordnas av socialtjänsten.
De vårdplaner som skrivs är ofta mycket kortfattade dokument som inte beskriver barnets behov. Det är viktigt att vårdplanerna ger en fyllig beskrivning av vad i vården som ska följas upp.
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v), ledamot Birgitta Wosse (mp) och vice ordförande Fredrik Wallén (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp+kd):s yrkande om bifall till förvaltningens förslag.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 9 september 2004 (utsänt ärende nr 132-2004).Dnr 520-450-2004.
I samband med kommunfullmäktiges beslut om budgeten 2003 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av schablonsystemet. Förvaltningen anser att förslaget är så väl genomarbetat att beslut kan fattas för att genomföra förändringen från kommande årsskifte.
Förvaltningen vill lyfta fram följande:
De valda variablerna är opåverkbara av den egna stadsdelsförvaltningen. Det är viktigt att förslaget genomförs från 2005.
Det är rimligt med de föreslagna övergångsreglerna för att underlätta stadsdelarnas anpassning till det nya fördelningssystemet.
____________________
Stadsdelsnämnden överlämnar och åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remiss från socialroteln.
1. Hemställa till kommunstyrelsen om tillräckliga medel gällande socialpsykiatrin och att ett rättvisare fördelningssystem med korrekt ekonomiska incitament snarast tas fram.
Hässelby-Vällingby är den stadsdel i Stockholm som har störst andel psykiskt funktionshindrade bl.a. p.g.a. närheten till gamla Beckomberga sjukhus. Fördelningen av medel till stadsdelsnämnderna för socialpsykiatri bygger till stor del på statistik från landstinget rörande slutenvård och öppenvård. Därmed tas inte hänsyn till de människor som är medicinskt färdigbehandlade, varför inte nämndens totala kostnader för bl.a. boendestöd, gruppboende, sysselsättning och placeringar beaktas. Härigenom inträffar det paradoxala att nämndens ansträngningar för att uppfylla de behov som uttrycks i stadens policydokument leder till en minskad resursfördelning.
Mot denna bakgrund anser Folkpartiet liberalerna att stadsdelen bör kompenseras från staden centralt och de i fördelningssystemet ingående variablerna snarast bör ses över. hela den aktuella populationen bör beaktas och rätt ekonomiska incitament bör ingå. Idag tas det inte hänsyn till de stora behov som finns i omedelbar närhet till f.d. stora mentalsjukhus och hos nämnder som byggt ut sin heldygnsomsorg. Det skulle också underlätta om separata fördelningsnycklar skapas gällande medel för vuxenvården inom individ- och familjeomsorgen och socialpsykiatrin."
Hemställa till kommunstyrelsen om tillräckliga medel gällande socialpsykiatrin och att ett rättvisare fördelningssystem med korrekt ekonomiska incitament snarast tas fram."
"Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle överlämna ärendet utan eget ställningstagande."
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta. Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) anslöt sig till punkt 1 i (fp):s förslag.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 6 september 2004 (utsänt ärende nr 133-2004).Dnr 308-390-2004.
I oktober 1997 beslutade riksdagen att nollvisionen ska vara grunden för trafik-säkerhetsarbetet i Sverige. Beslutet ledde till förändringar i trafiksäkerhets-politiken och i sättet att arbeta med trafiksäkerheten. Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010 är en revidering av Trafiksäker-hetsprogram 2000 och visar hur Stockholms stad vill inrikta trafiksäkerhets-arbetet. I programmet finns trafiksäkerhetspolicy, mål för hur antalet skadade och dödade i vägtrafiken ska minska samt strategier och åtgärder för att nå målen.
Stadsdelsnämnden anser det angeläget att antalet skadade och döda i trafiken minskar. För att uppnå detta erfordras strategier och åtgärder.
Trafiksäkerhetsprogrammet för Stockholms stad utgör därför en bra grund för att uppnå dessa mål.
forts. BESLUT
Nämnden saknar dock ett avsnitt i Trafiksäkerhetsprogrammet som tar upp vad som gäller för skolskjutsar. Det är angeläget att staden vid upphandling av skolskjutsar ställer krav på att bussarna har bilbälte och är så stora att man inte behöver ha stående passagerare. Det framgår inte om effekt- och kostnadssammanställningen inrymmer kostnader i detta avseende.
Trafiksäkerhetskraven vid upphandling har ett dubbelt syfte, dels trafiksäkerhetsmässiga och dels att eleverna uppfattar att säkerheten i form av säkerhetsbälten ska finnas för eleverna på resan till och från skolan på samma sätt som när familjen åker i sin bil.
Programmet bör därför ha ett avsnitt som berör kraven som ställs i upphandling av skolskjutsar.
Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) och vice ordförande Fredrik Wallén (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget yrkande om bifall till förvaltningens förslag."
"Trafiksäkerheten är en angelägen fråga för alla Stockholmare. I syfte att uppnå en säker trafikmiljö anser vi moderater att det finns några frågor som bör prioriteras mer än andra. Den första frågan är att prioritera en säker skolväg för barn och ungdomar.
Därutöver är det naturligtvis också av särskild stor vikt att prioritera övriga trafikområden som nyttjas av barn- och ungdomar, exempelvis vägar utanför idrottsplatser och fritidsgårdar.
Ett andra område om förtjänar att diskuteras i detta sammanhang är att de minskade resurserna till polisen har inverkat negativt på trafiksäkerhetsarbetet. I syfte att öka trafiksäkerheten rent allmänt är det angeläget att poliserna får ökade resurser till att åter finnas i trafikmiljön.
Ett tredje område som är angeläget att lyfta fram i syfte att förbättra trafikmiljön är att underhållet av vägar och gator behöver prioriteras. Genom att underhållet har eftersatts under de senaste två åren har trafiksäkerheten minskat.
En fjärde angelägen fråga för ökad trafiksäkerhet är att bygga en ringled runt Stockholm som kan bidra till att genomfartstrafiken genom Stockholm minskar."
Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) och vice ordförande Fredrik Wallén (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 1 september 2004 (utsänt ärende nr 134-2004).Dnr 308-367-2004.
Gatu- och fastighetsnämnden föreslår att införande av kvarstående delar av Hässelby Villastad, Kälvesta och Vinsta genomförs. Då har 30-zoner genomförts i hela vårt område. Genomförandet är en viktig del i det trafiksäkerhetsprogram som nu är utsänt för remissbehandling.
Sörgårdsvägen som sträcker sig mellan Skattegårdsvägen och Bergslagsvägen i Kälvesta är föreslagen som 50-sträcka. På båda sidor av vägen finns promenadvägar vilket anses vara orsaken till att vägen är lämplig som 50-sträcka.
Vad som inte framgår är att Sörgårdsskolan ligger utmed vägen och att en av byggnaderna har in och utfart direkt på Sörgårdsvägen. Det har med tiden blivit en "av- och på lastning" av barn och vuxna samt en bilparkering. Upp till 5, 6 bilar parkerar vid Skörgårdsvägens vägkant och kanten består numer av leriga gropar.
I övrigt används sträckan som mer eller mindre motorväg med ibland mycket höga hastigheter. Det är knappt någon som håller sig till idag 50 km/t.
Stadsdelsnämnden ser den största risken för barnen som ska gå ut och in i Sörgårdsskolan samt gå över på övergångsställen på fyra ställen i den aktuella sträckningen.
Nämndens begäran är nu att det på sträckan görs en avsmalning alt. gupp för att hastigheten 50 ska hållas i framtiden. Dessutom behövs vid Sörgårdsskolan en kortare sträcka 30.
Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) lämnade följande särskilda uttalande till vilket ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) anslöt sig till:
"För att sänka hastigheten i Hässelby och Vällingby är det angeläget att de förändringar som genomförs angående högsta tillåtna hastighet är väl förankrat lokalt. Om generella 30-zoner införs föreligger risk att respekten för de lägre hastigheter som idag finns utanför skolor och andra platser där barn och ungdomar vistas undergrävs. Resultatet av generella 30-zoner kan således bli raka motsatsen mot vad som var den ursprungliga avsikten. Även NTF har erkänt att respekten för 30-zoner minskar om de används i alltför stor utsträckning. Med anledning av ovanstående anser vi moderater att 30-zoner skall tillämpas med restriktivitet och gott omdöme i syfte att inte undergräva trafiksäkerheten för de individer som är mest beroende av en säker trafikmiljö, nämligen barnen."
" Vi upplever ett, i huvudsak, brett stöd för att utvidga områdena i ytterstaden (t.ex. Hässelby-Vällingby) där maxhastigheten är 30 km/h. Många stockholmare lever och bor oskyddat och trafiken finns ofta nära inpå förskolor, skolor, bostadsområden, äldreboenden, gångvägar och frilufts- och rekreationsområden.
Den behandling av genomförandet av utvidgade 30-zoner som inledningsvis föreslogs, utan remiss till stadsdelsnämnderna, var inte tillfredsställande. Det är angeläget att stadsdelsnämnderna, som stadens lokala organ med omfattande medborgarkontakter nu får möjlighet att yttra sig formellt över förslaget.
Att de aktuella hastighetssänkningarna, när de genomförs, efterlevs är dock den springande punkten i förslaget. Det är därför viktigt att eftermätningar görs på de gator där hastigheten sänks. I de fall efterlevnaden eventuellt visar sig bli dålig bör olika hastighetsdämpande åtgärder kunna genomföras. Det är också önskvärt att polisen kan skärpa sin hastighetsövervakning på aktuella lokalgator som ett led i genomförandet av 30-zonerna."
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta. Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) anslöt sig till (s+v+mp):s förslag.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp+kd+m):s förslag.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 6 september 2004 (utsänt ärende nr 135-2004). Dnr 301-424-2004.
Förvaltningen förslår att nämnden tillstyrker programförslaget för två punkthus med ca 110 lägenheter på Gulddragargränd i Grimsta. Husen skall uppföras på en befintlig parkering invid kv. Uranet. Ny parkering för besökare till Grimsta IP och det blivande naturreservatet föreslås på baksidan av idrottsplatsen. För detta behöver man använda lite av marken i utkanten av naturreservatet. Enligt förvalt-ningens bedömning innebär detta inte några större olägenheter för reservatets besökare. Som ett alternativ till föreslagen parkering föreslår förvaltningen att man undersöker om den kan förläggas på baksidan av ridstallet. I samband med att den befintliga parkeringen flyttas behöver den idag smala och riskabla Gulddragargränd breddas.
______________
Ordförande Berit Kruse m fl (s) lämnade följande särskilda uttalande till vilket ledamot Ann-Christine Isaksson Ketzel (v), ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) anslöt sig till:
"Den nya byggnationen ligger i Grimsta strax intill en mycket välbesökt idrottsanläggning.
Vid tävlingar och fotbollsmatcher etc blir vägarna i Grimsta överfulla av parkerade bilar vilket redan idag är svårt för de boende. När nu två nya punkthus kommer till försvåras situationen med parkeringar. De nya bostäderna bedöms ha ett behov av 67-74 bilplatser. Inom den egna Fastigheten kan endast 62 platser ordnas. Detta tillsammans med det enorma behovet av platser för idrottsan-läggningen Grimsta IP gör att nämnden vill att parkeringsytorna ses över i syfte att skapa fler parkeringsplatser".
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lämnade följande särskilda uttalande till vilket ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) anslöt sig till enligt följande:
"Folkpartiet liberalerna är mycket positiva till detta tillskott av bostäder i Hässelby/Vällingby. Men återigen ska hyresrätter byggas bredvid hyresrätter. Vi tycker att det är viktigt att arbeta för integration av olika ägandeformer i nybyggnation i stadsdelen.
Behovet av bostäder är mycket stort och då är det fel att skära ned antalet våningar".
" Det är mycket bra att nya bostäder byggs i vårt stadsdelsnämndsområde. Dock ställer vi moderater frågan om det är lämpligt att ta fram hyresrätter och inte bostadsrätter. Vi har tidigare kunnat läsa i både ILS rapporten för september och i Tertial 2 om den stora problematiken med inflyttning och ökat bidragsberoende. Något som förvaltningen sätter i samband med vartannat.
För oss moderater ter det sig väldigt tydligt att prioritering av nya bostäder i Hässelby och Vällingby bör ligga på bostadsrätter och inte hyresrätter."
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 6 september 2004 (utsänt ärende nr 136-2004).Dnr 510-318-2004.
Länsstyrelsen har begärt att få en redovisning av åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtagas för 6 olika variabler. Variablerna avser förvaltningens kännedom om målgruppen, information till målgruppen och anhöriga, verksamhetsplan på ledningsnivå, gemensamma mål eller policy för samverkan med psykiatrin, plan för personalens kompetens samt kvalitetssystem i arbetet med personer med psykiska funktionshinder.
Förvaltningen redovisar i detta tjänsteutlåtande vad som gjorts och den planeringsinriktning som finns för socialpsykiatrin under 2004.
_______________
Stadsdelsnämnden överlämnar och åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt svar på Länsstyrelsens begäran.
1. Hemställa hos kommunstyrelsen om tillräckliga medel gällande socialpsykiatrin och att ett rättvisare fördelningssystem med korrekta ekonomiska incitament tas fram.
2. Hemställa till kommunstyrelsen att Stockholm stad i samverkan med Stockholms läns landsting ska genomföra en översyn av vården för människor med psykiska funktionshinder och missbruksproblem.
3. Hemställa till kommunstyrelsen att staden i väntan på en utökad rättighets-lagstiftning tydliggör vilka rättigheter psykiskt funktionshindrade har. Det handlar om rätten till boende, sysselsättning och en god omsorg.
4. Uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med en analys och total översyn av socialpsykiatrin både ekonomiskt och verksamhetsmässigt och upprätta åtgärdsplaner för att säkerställa att brister åtgärdas och att stadsdelen lever upp till gällande lagar, intentioner i stadens policydokument m.m.
Hässelby-Vällingby är den stadsdel i Stockholm som har störst andel psykiskt funktionshindrade bl.a. p.g.a. närheten till gamla Beckomberga sjukhus. Fördelningen av medel till stadsdelsnämnderna för socialpsykiatri bygger till stor del på statistik från landstinget rörande slutenvård och öppenvård. Därmed tas inte hänsyn till de människor som är medicinskt färdigbehandlade, varför inte nämndens kostnader för bl.a. boendestöd, gruppboende, sysselsättning och placeringar beaktas. Härigenom inträffar det paradoxala att nämndens ansträngningar för att uppfylla de behov som uttrycks i stadens policydokument leder till en minskad resursfördelning.
Mot denna bakgrund anser Folkpartiet liberalerna att stadsdelen bör kompenseras från staden centralt och de i fördelningssystemet ingående variablerna snarast bör ses över. hela den aktuella populationen bör beaktas och rätt ekonomiska incitament bör ingå. Idag tas det inte hänsyn till de stora behov som finns i omedelbar närhet till f.d. stora mentalsjukhus och hos nämnder som byggt ut sin heldygnsomsorg. Det skulle också underlätta om separata fördelningsnycklar skapas gällande medel för vuxenvården inom individ- och familjeomsorgen och socialpsykiatrin.
Socialpsykiatrin har drabbats av besparingar och hotas av ytterligare besparingar.
Detta är en mycket utsatt grupp som har rätt till boende, fungerande boendestöd, arbete/sysselsättning och en meningsfull fritid. Förutsättningarna för en meningsfull vardag måste förbättras. I Hässelby-Vällingby har personer nekats deltagande i dagverksamheter i andra stadsdelar. Denna form av stadsdelsarrest måste upphöra och ersättas av valfrihet.
De förändringar som har gjorts av den svenska psykiatrin sedan 1960-talets slut har inneburit stora förbättringar av situationen för många människor med psykiska funktionshinder. Men tyvärr har reformerna haft stora brister. När människor med allvarliga psykiska funktionshinder skickats ut för att klara sig själva i en bristfälligt fungerande öppenvård har det skapats en situation där människor blir lidande p.g.a. välvilliga men misslyckade reformer.
Den psykiatriska vården och omsorgen måste förändras på alla nivåer. Stockholms stad har ett stort ansvar för detta. Socialpsykiatrin måste reformeras för en fungerande samverkan med landstinget och för att resurserna inom socialpsykiatrin blir tillräckliga.
Människor med psykiska funktionshinder är en mycket utsatt grupp. De borde självklart omfattas av en rättighetslagstiftning, på samma sätt som människor med fysiska funktionshinder får rättigheter enligt LSS och LASS. I väntan på detta bör staden tydliggöra vilka rättigheter psykiskt funktionshindrade har i vår stad.
Personliga ombud är viktiga och ska finnas kvar. De kan hjälpa till att samordna de olika insatserna kring den enskilde. Ett personligt ombud kan också vara med när individuella vårdplaner utvecklas, fungera som stöd i kontakten med myndigheter och bevaka att den enskilde får del av de insatser som man har rätt till.
Stockholm stad och Stockholms läns landsting bör snarast inleda arbetet med att skapa gemensamma nämnder. Nämnderna ska ansvara för en gemensam övergripande planering av den psykiatriska vården och socialpsykiatrin för att människor inte ska "falla mellan stolarna". En gemensam finansiering och gemensamma personalteam skapar förutsättningar för en effektiv samordning mellan de olika aktörernas insatser."
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) anslöt sig till (fp):s reservation vad gäller punkterna 1-4.
"Det känns angeläget och mycket viktigt att kartläggningen görs i enlighet med Länsstyrelsens uppmaning. Då denna grupp är en av de svagaste och mest utsatta i samhället som behöver all hjälp och stöd som finns. Vi moderater vill uppmana majoriteten att inte nedprioritera även denna grupp på grund av den dåligt skötta ekonomin i både staden och stadsdelen.
Oaktat kartläggningens resultat gällande antal personer som finns i vårt stadsdelsnämndsområde så vill vi återigen uppmana till att stadsdelsnämnden beslutar ge förvaltningen får i uppdrag
att ta fram ett lämpligt boende för personer med psykiskt funktionshinder i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämndsområde."
Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lämnade följande särskilda uttalande:
"Vi instämmer i (m):s särskilda uttalande vad gäller att ta fram ett lämpligt boende för personer med psykiskt funktionshinder i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämndsområde."
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v), ledamot Birgitta Wosse (mp) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta. Vice ordförande Fredrik Wallén (fp) anslöt sig till punkterna 1-4 i (fp):s förslag.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp+m):s yrkande om bifall till förvaltningens förslag.
Anmäldes protokoll från Lokala pensionärsrådets sammanträde den 3 september 2004.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Anmäldes protokoll från Lokala pensionärsrådets sammanträde den 13 september 2004.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 7 september 2004.Dnr 532-462-2004.
Kommunstyrelsen beslutade i maj 2004 att omvandla 32 lägenheter vid Skolörtens äldreboende och samtliga servicehus lägenheter i hus B och D vid Hässelby Gårds äldreboende till seniorboende med hyresrätt. Omvandlingen sker i nära samarbete med hyresvärden FB Servicehus AB och Landstingets Beställarkontor vård och primärvården i Hässelby. Inom förvaltningen leds arbetet av Gudrun Sjödin vid äldreomsorgsavdelningens stab. Den direkta kontakten med de boende och anhöriga sköts av biståndsektionen. Avdelningen för stadsdelsmiljö och teknik bistår med kompetens kring lokalfrågorna. En aktivitetsplan har tagits fram och biläggs ärendet. Omvandlingen vid Skolörten beräknas kunna genomföras innan årets slut. För Hässelby Gård gäller senvåren 2005.
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens redovisning till handlingarna.
1. Stoppa den stora pågående omvandlingen av servicehus i stadsdelen och uppdra till förvaltningen att återkomma med en tydlig och genomarbetad analys och kartläggning av det faktiska behovet av heldygnsomsorg, gruppboende för dementa, servicehus m.m. och de äldres behov av olika boendeformer.
2. Hemställa hos kommunstyrelsen att stoppa omvandlingen av servicehus tills det finns en tydlig, stadsgemensam definition av vilken servicenivå som ska råda i seniorbostäder och att se över riktlinjerna för servicehus i syfte att valfrihet och likställighet ska råda för de äldre.
3. Hemställa hos kommunstyrelsen om en stadsövergripande granskning av vilken påverkan en alltmer restriktiv biståndsbedömning i stadsdelarna får på tillgången av tomma servicehuslägenheter.
4. Därutöver anföra
Red ut kaoset i servicehusomvandlingen
Kommunfullmäktige har beslutat att tillåta en omvandling av stadens servicehusbestånd till s.k. seniorlägenheter. Konsekvenserna av omvandlingsbeslutet håller dock på att bli förödande för äldreomsorgen i många stadsdelar. Det blir allt tydligare hur stadsdelarnas besparingsbehov blir vägledande för omvandlingen.
Omvandlingen till seniorbostad sker också utan att det finns någon definition av vad som ryms inom begreppet seniorbostad. Frågor kring larmsystem, gemensamhetslokaler, vård och omsorg, service m.m. förblir obesvarade. Allt detta gör att många äldre är mycket oroliga inför den stora omvandlingen.
Allt fler boende på de servicehus som ska omvandlas nås nu av beskedet att de kommer att tvångsförflyttas till ett annat servicehus. Detta sker trots att Stockholm stad, bl.a. på hemsidan, tydligt ställt ut löften om allas rätt att bo kvar. Folkpartiet liberalerna anser att de äldre ska ha rätt att bo kvar med den biståndsnivå de bedömts för.
Mycket tyder nu också på att det överskott på tomma platser som i många fall tillåts motivera en omvandling, i själv verket beror på en restriktivare biståndsbedömning p.g.a. besparingar i stadsdelarna. Folkpartiet liberalerna anser inte att en omvandling är försvarbar om inte stadsdelarna tydligt kan påvisa att omvandlingen sker p.g.a. ett reellt överskott på tomma platser och inte som en budgethållningsåtgärd.
Vi efterfrågar en ordentlig redovisning hur de äldres behov tas tillvara, så att äldre får det boende, vård och omsorg de har rätt till. Det får inte bli så att äldre sjuka lämnas ensamma i seniorbostäder. De ska ha möjlighet att bo kvar i servicehus eller få särskilt boende om de skulle behöva det. Det måste finnas tillräckligt många platser kvar i servicehusen för att täcka efterfrågan.
Det är angeläget att omvandlingen inte leder till en minskning av det totala antalet bostäder för äldre. Behovet av olika typer av bostäder för äldre är fortfarande stort.
I Hässelby-Vällingby har den rödgröna majoriteten avvecklat Råcksta Ålderdomshem (-110 platser) och beslutat att omvandla Hässelby Gårds Äldreboendes (-137 platser) och Skolörtens äldreboendes (-32 platser) servicehus till seniorboende. Den rödgröna majoriteten har tvingats backa från att avveckla verksamheten på Nälsta servicehus (-26 platser) som fått kvalitetsutmärkelse. Trots en stark opinion har den rödgröna majoriteten beslutat i stadsdelsnämnden att det populära äldreboendet istället ska omvandlas till seniorboende. En om-vandling slår sönder den goda vård och omsorg som fungerar så utomordentligt väl. Ärendet måste avgöras centralt i staden och kommer upp på nästa nämnd-möte med Kommunstyrelsens Äldreomsorgsberedning.
Folkpartiet liberalerna är positiva till en omvandling av vissa alternativt delar av servicehus till seniorbostäder med hyresrätt. Vi vill dock starkt betona att detta endast får ske om verklig behovsbrist uppstår – det får ej ske av att fler servicehus blir tomma p.g.a. restriktivare biståndsbeslut av besparingsskäl. Servicehusen ska vara kvar för att kunna erbjuda de äldre en mångfald och olika nyanser av äldreboenden.
De avvecklings- och omvandlingsbeslut för äldreboenden som tagits i slutet av 2002 minskar snabbt beståndet av platser trots att de äldre ökar mest i Hässelby-Vällingby i jämförelse med övriga Stockholm. Socialstyrelsen har varnat för den snabba avvecklingen som nu genomförs av den rödgröna majoriteten. Omvandlingar och avvecklingar måste jämföras med lokala prognoser och inte styras av stadsdelarnas besparingsbehov för att minska budgetunderskott. Ett underskott som orsakats av den styrande majoritetens kraftigt minskade satsningar på äldreomsorgen. Mellan åren 1998 och 2003 ökade Stockholm stads anslag till äldreomsorgen med 1,5 Mdr kr.
Under budgetåret 2004 har äldreomsorgens verksamhet endast tillförts 13 Mkr i hela staden, vilket naturligtvis leder till stora nedskärningar som drabbar de äldre hårt.
För övrigt hänvisar vi till Folkpartiet liberalernas tidigare lagda reservationer."
" Omvandlingen av servicehus till seniorbostäder skall styras av äldre stockholmares efterfrågan på boendeformen – inte av stadsdelarnas besparingsbehov. Denna utgångspunkt har varit grundläggande i vårt stöd för förslaget om en omstrukturering av delar av stadens bestånd av äldreboenden.
När omvandlingen nu står inför den praktiska genomförandefasen, ser vi en rad mycket allvarliga frågetecken. Dessa rör allt från omfattningen av den förestående omvandlingen till de föreslagna reglerna för förmedling av seniorbostäder. Vi möter också en stor oro ute bland de äldre eftersom de inte känner sig delaktiga i den alltför snabba process som nu drivs fram utan kommunikation och tydlig tidsplan.
Förslaget till omvandling tycks nästan uteslutande ha styrts av stadsdelarnas vilja att snabbt omvandla kostsamma servicehus för att minska budgetunderskotten på äldreområdet. Ett underskott, som orsakats av den styrande majoritetens kraftigt minskade satsningar på äldreomsorgen. Efter en anslagsökning på omkring 300 miljoner kronor per år de senaste fem åren, har äldreomsorgens budget i år endast ökat med några få miljoner. Detta sätter förstås spår i stadsdelarnas möjligheter att erbjuda äldreboenden, och har tvingat fram ett mycket stort behov av att omvandla servicehus till seniorbostäder.
I redovisningen så framkommer det att många lägenhet står tomma i äldreboendena, något som med all sannolikhet är en följd av den mycket restriktiva biståndsbedömningen till följd av stadsdelens dåliga ekonomi.
Det är mycket syniskt hur majoriteten, s+v+mp, behandlar de äldre i Hässelby och Vällingby och biståndsbedömningen har antagit sådana proportioner att det är direkt skamligt hur de äldre behandlas.
Med en human biståndsbedömning så är vi moderater inte alls övertygade om att det skulle finnas kvar särskilt många tomma lägenheter alls i vårt stadsdelsområde.
Nästa skamfläck är hur detta har hanterats av majoriteten. Informationsflödet till de boende och de anhöriga är under all form av kritik och tyvärr är det de gamla som återigen blir drabbade och känner sig otrygga i sitt nuvarande boende. Informationen brister och de boende vet inte ens om de får vara kvar, och i så fall hur länge.
Vi vänder oss också mot att omvandlingen påbörjas innan staden fastställt en definition på vad som avses med begreppet seniorlägenhet. Kommer det i en fastighet med seniorbostäder finnas en gemensamhetslokal? Ska det finnas tillgänglighet till någon annan form av service, exempelvis matservering?
Vi delar därmed också kommunstyrelsens pensionärsråds oro över att beslut fattas om en omstrukturering innan konsensus har uppnåtts kring vad som skall känneteckna ett seniorboende. En definition är viktig, eftersom många äldre i begreppet seniorlägenhet tolkar in vad de känner till att andra seniorlägenheter (privata eller på annan ort) innebär. Om inga gemenskapslokaler eller annan service kommer ingå i vissa fastigheter, måste detta tydligt framgå. De äldre som söker trygghet i ett seniorboende skall vara väl medvetna om vad deras nya boende innebär. Det måste vara skillnad på ett seniorboende och ett ordinärt hyresboende och ge ett mervärde för den enskilde. Vari ligger annars incitament för ett förändrat boende?"
Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v), ledamot Birgitta Wosse (mp), vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp+kd+m):s yrkande om bifall till förvaltningens förslag..
Anmäldes förteckning över inkomna handlingar till Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning samt inkomna Medborgarförslag. Dnr 017-463-2004.
Anmäldes stadsdelsnämndens uppdragslista per den 31 augusti 2004.Dnr 010-464-2004.
Anmäldes Verksamhetsplan 2004 – UppdragslistaDnr 010-468-2004
Anmäldes delegationsärende 13 september 2004 – Anmälan av delegationsförteckning för beslut i personalärenden.Dnr 013-470-2004.
Anmäldes skrivelse 21 september 2004 från vice ordförande Fredrik Wallén (kd) med följande lydelse:
" Hundratusen äldre svenskar skadas varje år. Fall är den vanligaste dödsorsaken av alla olyckor. Mer än dubbelt så många dör i fallolyckor som i vägtrafiken. Äldre är särskilt hårt drabbade, både i antal och sett till följderna. Varje år dör över tusen äldre till följd av fallolyckor. Drygt 40 000 skadas så allvarligt att de behöver sjukhusvård, över 60 000 skadas lindrigt.
De senaste åren har antalet fallolyckor bland äldre ökat, till och med snabbare än vad som kan motiveras av att de äldre totalt blivit fler. Prognoser pekar på en oroväckande ökning även de kommande åren. De äldre ramlar oftast i sina egna hem. Den vanligaste formen av fallolycka är fall i samma plan, där den äldre halkar eller snubblar, men olyckor sker även när enklare saker som att byta glödlampa, sätta upp gardiner med mera, ska utföras. Fallolyckor bland äldre kostar det svenska samhället omkring fem miljarder kronor varje år, en summa som väntas öka de kommande åren. Detta enligt NCO, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, Räddningsverket och Socialstyrelsen.
I Höganäs har dock kommunen på några år lyckats halvera antalet fallolyckor. Detta genom att anställa en "Martin Timell", en person som är anställd av kommunen för att hjälpa äldre medborgare med riskfyllda vardagssysslor. Denna person hänger upp gardiner, byter glödlampor, spikar tavlor och annat som kan vara rent livsfarligt för den med darriga ben och en syn som sviker.
Resultatet är att antalet fallolyckor bland äldre på tre år har minskat med nära hälften och antalet frakturer med en tredjedel. Enligt ansvarig politiker i Höganäs har detta även minskat trycket på servicehemmen. Vissheten om att denna service finns gör att fler vågar bo kvar hemma längre. I Höganäs är tjänsten gratis för alla över 65 år.
Vi föreslår att stadsdelsnämnden beslutaratt erbjuda alla stadsdelens invånare över 65 år hjälp hemma med "riskfyllda" vardagssysslor."
Stadsdelsnämnden överlämnar skrivelsen till förvaltningen för beredning.
" Vi upplever att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd har ett stort behov av en familjecentral. Det vill säga olika stöd- och omsorgsfunktioner för barnfamiljer samlade på ett ställe. En mötesplats för barnfamiljer i Hässelby-Vällingby!
Mödravårds- och barnavårdscentral i samverkan med kommunens familjeomsorg, föräldrarådgivning samt ytterligare en öppen förskola samlat på samma ställe skulle göra barnfamiljers kontakt med stadsdelsnämnd och landsting i Hässelby-Vällingby mycket enklare och smidigare samt dessutom avsevärt kunna förbättra det praktiska samarbetet mellan kommun och landsting.
I Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd borde det fungera alldeles utmärkt med en familjecentral i Hässelby gårds centrum med det sk. "Kartverkshuset" som bas. Hässelby Gårds centrum är förhållandevis lätt att ta sig till oavsett var i stadsdelen man bor. I Kartverkshuset ryms dessutom redan huvuddelen av Stadsdelsnämndens socialtjänst samt vårdcentral och barnavårdscentral. Kartverkshuset skulle sannolikt ganska enkelt kunna byggas ut för att inrymma bland annat familjecentralens öppna förskola. Ett annat alternativ för placering av just den öppna förskolan skulle kunna vara delar av de befintliga förskolelokalerna tvärs över den engelska parken bakom Kartverkshuset.
Vi föreslår att stadsdelsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheterna för inrättandet av en familjecentral i Hässelby-Vällingby med inriktning på placering i anslutning till Kartverkshuset vid Hässelby gårds torg. Förvaltningen bör kunna presentera ett förslag avseende inrättandet av familjecentralen som en del i det kommande förslaget till verksamhetsplan för år 2005."
Anmäldes skrivelse 21 september 2004 från Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) med följande lydelse:
"Många äldre stockholmare upplever i dag att landstingets och stadens verksamheter för vård, stöd och omsorg till äldre är splittrade. På flera håll i Stockholms län pågår nu försök med olika former av så kallade äldrevårdcentraler i samverkan mellan kommun och landsting. Vi anser att behovet av en sådan samordning är stort i Stockholms västra stadsdelar. Tills skillnad från många andra delar av Stockholm ökar här antalet äldre, och då växer också kraven på en god vård och omsorg.
Förutsättningarna för en äldrevårdcentral i västra Stockholm bör därför utredas snarast.
En äldrevårdcentral (ÄVC) bör byggas upp kring befintliga enheter i vården och omsorgen om äldre. ÄVC Västerort bör ha tillgång till den vård och omsorg som är central för äldre stockholmare och deras anhöriga. Exempel på detta är geriatriker och andra specialister för sjukvård speciellt riktad till äldre, hemsjukvård, anhörigstöd, närhet till särskilt boende för äldre, avlastningsplatser med mera.
Stadsdelen bör i samverkan med övriga stadsdelar i västra Stockholm uppvakta såväl kommunstyrelsen som landstingets sjukvårdsberedning i norra Stockholm för inrättande av en särskild äldrevårdscentral.
Med hänvisning till ovanstående vill vi uppdra åt förvaltningen
att återkomma till nämnden med en redogörelse för förutsättningarna för och behovet av en äldrevårdcentral i västra Stockholm."
Anmäldes skrivelse 21 september 2004 från från Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) med följande lydelse:
"Den rödgröna majoriteten i Utbildningsnämnden har beslutat attca 18 – 20 Mkr ska sparas på Särskoleverksamhet, korttidstillsyn,skolskjutsar m.m.
I Hässelby-Vällingby har detta bl.a. inneburit att ersättningen förkorttidstillsyn har sänkts från 15 000 till 5 000/barn. Även rektorernapå grundskolor med särskoleverksamhet har genom ett brev daterat2004-09-07 signalerat om att besparingarna kommer att drabba stadsdelens grundskolor.
Med anledning av ovanstående ger vi förvaltningen i uppdrag:
att återkomma till nämnden med skriftlig redovisning och konsekvensanalys hur besparingarna på Särskoleverksamheten, korttidstillsyn m.m. drabbar verksamheterna och barn och ungdomar i stadsdelen."
Anmäldes skrivelse 21 september 2004 från från Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) och Catharina Hillerström Vagli m fl (m) med följande lydelse:
"Hässelby-Vällingby är den barn- och ungdomsrikaste stadsdelen i Stockholm. Den rödgröna majoritetens nya resursfördelningssystem innebär att Hässelby-Vällingby kommer att förlora 5 Mkr gällande
Förskola, grundskola och verksamhet för barn och unga till andra stadsdelar.Moderaterna och Folkpartiet liberalerna har lagt uppdrag i nämnden för att få en konsekvensbeskrivning hur stadsdelen drabbas av förslaget.
Vi tackar för redovisningen, men anser att konsekvenserna ytterligare behöver belysas.
Med anledning av detta uppdrar vi till förvaltningen:Att snarast återkomma med en skriftlig redovisning och konsekvensanalysHur neddragningen på 5 Mkr kommer att drabba barnen och ungdomarna i de olika verksamheterna i stadsdelen."
Anmäldes skrivelse 21 september 2004 från Catharina Hillerström Vagli m fl (m) med följande lydelse:
"Trots att Sverige ligger relativt högt på självmordsfrekvensen bland unga i ett internationellt perspektiv görs ganska litet för att förebygga självmord.
I åldersgruppen 13-25 är självmord den vanligaste eller näst vanligaste dödsorsaken i många länder, däribland Sverige. År 2001 begick 110 unga människor i åldern 15-24 år självmord i Sverige.
Lyckligtvis har siffran sjunkit en aning under de senaste åren för lite äldre ungdomar, men för barn mellan tio och sjutton år har det inte minskat alls. Trots den oförminskade förekomsten av självmord i skolåldern lyser insatserna med sin frånvaro. En undersökning visar att över 60 procent av skolorna saknar en skriftlig plan för att förebygga självmord och självmordsförsök.
Bara 40 procent har en plan för hur lärare och personal bör agera om ett självmord inträffar på skolan. Men mest tragiskt är att hälften av alla tillfrågade rektorer inte var intresserade av att införa ett självmordsförebyggande program på sin skola.
Sedan 2003 finns Världshälsoorganisationens stödmaterial anpassat till svenska förhållanden. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa har utformat och utvärderat två program. De bygger på ett grundligt utvärderat program från Florida som sänkte självmordsfrekvensen med 62 procent.
Det finns många åtgärder som skulle behövas göra för att undvika tragedier. En är att våra skolor bör se över sin beredskap att förebygga och förhindra självmordsförsök och självmord.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi att förvaltningen ges i uppdrag att utreda:
Vilka planer används idag på skolorna i Hässelby och Vällingby för prevention av självmord och självmordsförsök
Vilken beredskap finns på skolorna i Hässelby och Vällingby för postvention vid självmord eller självmordsförsök".
Ordförande Berit Kruse (s) tog upp fråga från allmänhetens öppna frågestund om behov av information om de olika boendeformerna.
Stadsdelsnämnden uppdrar till förvaltningen att informera på nämndens hemsida om de olika formerna av äldreboenden samt att även ta fram en informationsskrift om detsamma, för spridning på lämpligt sätt till allmänheten.
