Sammanträde 2004-12-16

Ordförande Berit Kruse förklarade sammanträdet öppnat.

Dnr 101-596-2004.

Ärendet bordlades vid nämndens sammanträde den 2 december 2004, § 4.

Reservation

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) reserverade sig mot beslutet enligt följande:

"Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:

Under innevarande år kommer Stockholms stadsdelsnämnder enligt de senaste prognoserna samanlagt att gå med underskott med cirka 340 miljoner. Detta sker trots att stadshusmajoriteten utlovat nya satsningar på stadsdelsnämnderna. Det fanns underskott i stadsdelsnämnderna även under vissa år av den borgerliga majoriteten. Det fanns också underskott under den socialistiska majoriteten innan dess. Stadsdelsnämnderna verkar helt enkelt nästan alltid gå med underskott. Det är dags att vi avvecklar de dyra och byråkratiska stadsdelsnämnderna.

Nej till onödig byråkrati

Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.

När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE "I rapporten "Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet" som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande."

Liknande slutsatser drar Kommunaldemokratikommittén i "Att vara med på riktigt" (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommunaldelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda däremot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda.

Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: "var skall beslut fattas?" och "vem skall kunna utkrävas på ansvar?" blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvars för den förda politiken på olika områden.

Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.

Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock tillstor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kommunfullmäktige vad gäller de kommunala kärnuppgifterna.

Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter "Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna" används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetsplanerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.

Samanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2004. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostanden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.

Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.

Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.

Valfrihet

Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter skall öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola.

Inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskolan och skolan som inom äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen är gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.

Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.

En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.

Vi vill öka och utveckla valfriheten och mångfalden inom förskola, skola, äldreomsorg och omsorgen om de funktionshindrade. En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.

Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas. Dessa kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.

En skola med kunskap i fokus

Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.

Vi moderater vill minska byråkratin genom att administrationen av förskolan och skolan lyfts från stadsdelsnämnderna. Vi vill se till att verksamheterna verkligen ges likvärdiga villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor.

Politikens roll bör renodlas till att ställa tydliga kunskapskrav, att via skatter finansiera skolan, att utvärdera de uppnådda resultaten samt inte minst att säkerställa att elever, föräldrar, lärare och skolledare ges tillgång till information och underlag inför de viktiga beslut och val dessa får makt och ansvar att fatta.

Förskolan skall stimulera utveckling och lärande. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Förskolepengen ska utvecklas vidare för att ge mer inflytande och ansvar även till de kommunala förskoleverksamheterna, men också för att mer lika och jämförbara villkor ska råda mellan fristående och kommunala verksamheter. Hela förskoleschablonen och skolbarnomsorgsschablonen ska därför gå direkt ut till de enskilda – kommunala och fristående – verksamheterna.

För att föräldrarna ska återfå makten över sin familjs tillvaro vill vi moderater förändra ersättningssystemet så att det skapas möjligheter att pussla ihop den omsorg och pedagogisk verksamhet som passar det egna barnet bäst. Förskola på förmiddagen och familjedaghem under eftermiddagen är en kombination många föräldrar till treåringar skulle uppskatta. Eller flerfamiljssystem under förmiddagen och förskola under eftermiddagen. Kombinationerna torde vara många och uppskattade av föräldrarna. Motsvarande system finns i många av våra grannkommuner och har gett nöjda brukare och nöjd personal. Vi tycker föräldrarna måste få bestämma hur omsorgen och den pedagogiska verksamheten för deras barn skall se ut.

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna är helt avgörande för förmågan att tillgodogöra sig övriga kunskaper. Alldeles för många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga baskunskaper. En ökad fokusering måste därför fortsatt ske på dessa grundläggande kunskaper. Elever med svårigheter måste ges stöd och hjälp för att nå kunskapsmålen.

Modern skolforskning och stadens egna grundskoleinspektörer betonar att framgångsrika skolor präglas av höga förväntningar från lärare och skolledare samt att skolan måste prioritera kunskap och ge ett entydigt budskap om att kunskap är viktigt.

Den moderna kunskapsskolan är en skola som sätter tydliga mål – och vågar utvärdera resultaten. Eleverna måste få veta vad de lär sig i skolan. De elever som har svårast att klara målen vinner mest på tidiga och tydliga prov, betyg och skriftliga omdömen. Att ställa krav är att bry sig.

Skolorna ska själva avgöra hur målen ska nås. Strävan ska vara att begränsa antalet riktlinjer och gemensamma handlingsregler i syfte att uppnå mer självständiga skolor med hög kvalitet och med möjlighet att skapa olika profiler.

Vi avvisar bestämt det nya förslaget till resursfördelningssystem. Istället vill vi öka de kommunala skolornas självständighet och ansvar även rent ekonomiskt genom att de blir fullt ansvariga för sin egen budget. Även kommunala skolor ska få hela skolschablonen och själva få ta ansvar för alla sina kostnader inklusive bland annat lokalkostnader. Utöver schablonen ska det finnas pengsystem för svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. När det gäller barn med särskilda behov ska de kommunala skolorna på samma sätt som friskolorna få ansöka om medel från en central pott för dessa barn.

Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Alla instanser inom skolväsendet, från lärare och föräldrar till ansvariga politiker, måste tydligt visa att mobbning och trakasserier aldrig accepteras. Att ge lärare och rektorer de verktyg som krävs för att möjliggöra en trygg studiemiljö på våra skolor är en av skolpolitikens viktigaste uppgifter.

Lugn och ro är en förutsättning för lärande. Därför anser vi att mobbaren, som yttersta utväg, ska kunna flyttas till en annan skola. Det får under inga omständigheter vara den för mobbning utsatta eleven som under hot och trakasserier tvingas byta skola. Mycket av den kränkande behandling som sker i våra skolor är olaglig och rubriceras i andra sammanhang som misshandel, olaga hot eller förtal. Det är oerhört angeläget att vuxenvärlden reagerar när dessa brott begås. Alla brott som begås i skolan ska därför polisanmälas.

Föräldrarnas medverkan och engagemang är en tillgång för skolan. Föräldrarna ska få kontinuerlig information om elevernas resultat och kunskapsmässiga och sociala utveckling. Föräldrarna ska kontinuerligt inbjudas till dialog med skolan.

Alla grundskolor ska för varje elev årligen upprätta skriftliga utvecklingsomdömen om hur väl eleverna når målen i de olika ämnena. Föräldrarna ska få ta del av dessa omdömen, om de inte tackar nej. Betygssystemets potential som informationsgivare och motivationsskapare utnyttjas inte fullt ut idag. Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Om eleverna får stöd hemifrån förbättras deras förutsättningar i skolan.

I väntan på att de statliga reglerna på området ändras vill vi att staden ansöker hos regeringen om att få genomföra försöksverksamhet där betyg ges från årskurs 5 och i tio steg. Skriftliga omdömen bör vara obligatoriska från att eleverna påbörjar sin skolgång.

Betygskriterier är fastställda i nationella styrdokument. De nationella betygskriterierna är emellertid mycket otydligt utformade. Risken för betygsinflation och sänkta krav är betydande. Vi menar att det är viktigt att de nationella mål- och kravnivåerna upprätthålles. Vidare måste betygen vara rättvisa. Därför måste bedömaröverensstämmelsen utvecklas.

De särskilda stockholmsproven i skolår tre och sju i de viktigaste kärnämnena utgick från en gemensam kravnivå som utarbetats i ett särskilt projekt. Genom att socialdemokraterna nu avskaffar dessa prov försvinner ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka elever som har problem att klara målen i skolan. Dessutom försvann en möjlighet till förbättrad bedömaröverensstämmelse. Vi vill återinföra stockholmsproven och särskilt utveckla utvärderingen av elevernas och skolornas resultat.

Äldreomsorg med kvalité i centrum

En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum.

Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, individualisering, trygghet och valfrihet. De äldre har rätt att få en likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden.

Beslut kring den äldres omsorg ska flyttas närmare de människor de berör. Ansvaret för verksamheterna inom äldreomsorgen ska därför lyftas från stadsdelsnämnderna och ersättas av mer renodlade pengsystem. Byråkratin minskar, alla verksamheter oavsett huvudman ges lika villkor och enheterna ges därmed en större frihet att utveckla sina idéer. Även biståndsbedömningen ska organiseras centralt i staden, även om lokala placeringar självfallet kan förekomma.

Genom införandet av pengsystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfrihetsreformen är viktig ur ett inflytandeperspektiv. Det finns ingen anledning att inte den äldre själv ska vara den bästa att i samråd med sina nära och kära välja boende. Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.

Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Därutöver formuleras individuella vård- och omsorgsplaner mellan den enskilde och ett äldreboende eller annan omsorgsgivare. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Möjligheten till så kallade vardagsrehabiliterande åtgärder bör tas tillvara i större utsträckning. Stadens omvandling av servicehus måste kontinuerligt följas och utvärderas.

En trygg och säker stad

Stockholm måste av alla upplevas som en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad.

Tryggheten innebär mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många års nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet .

Trygghet nås också genom att man upplever att man har möjlighet att påverka sin egen vardag och sin egen arbetssituation. Rätten att välja i omsorgen och skolan ger trygghet. Rätten att ställa krav på att kvaliteten är god och att det finns en möjlighet att välja en annan utförare om man inte är nöjd är trygghetskapande.

I arbetet med att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpade och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 % av stockholmskvinnor är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 %, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 % av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ganska stort eller mycket stort problem i stadsdelen.

Det är en oro på goda grunder; den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. I stort sett varje år har våldsbrotten ökat i Stockholm.

Utvecklingen måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Polismyndigheten måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Idag har Stockholm på pappret något fler poliser än vad som fanns förra året. Men ute på gator och torg är de färre än tidigare på grund av att många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt är frånvarande på grund av sjukskrivningar eller andra orsaker.

När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker.

En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.

Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Det brotts- och drogförebyggande arbetet ska ha fortsatt hög prioritet.

Minska socialbidragsberoendet

Kommunalskatten som är en proportionell skatt drabbar låg- och medelinkomsttagare hårdast. Därför är det centralt att utrymme skapas för att sänka kommunalskatten i Stockholm. Det är genom att fler stockholmare kommer i arbete som tillväxten och därmed den totala skattebasen för Stockholms stad kan öka. Det är genom att föra en moderat politik för företagande och arbete som resurser skapas för de verksamheter vi vill finansiera gemensamt.

Den del av inkomsten man själv har makt över efter att skatten är betald måste öka. Minskad skattebörda leder till minskat bidragsberoende och också till att det egna ansvaret ökar. Ett ökat ansvarstagande för sig själv och sina närmaste är positivt. Det är så starka självständiga individer kan växa. Inte minst ur ett integrationsperspektiv är det viktigt att öka rådigheten över den egna ekonomin. Det är stockholmaren själv som bäst kan välja vad han eller hon vill prioritera. Den genomförda skattechocken tvingar in fler stockholmare i bidragsberoende och passivitet.

Var femte ensamstående förälder i Stockholm är beroende av socialbidrag. Sveriges låginkomsttagare är världens mest beskattade. Aldrig tidigare har det varit så tydligt att skattefrågan också är en frihetsfråga.

Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Den satsning vi gör nationellt och lokalt för att minska bidragsberoendet och de krav vi ställer syftar till att fler stockholmare skall arbeta och därmed ges det grundläggande verktyget för att få en bättre livssituation.

I kombination med spelregler för ett näringsliv som ges möjligheter att skapa nya riktiga jobb krävs att det offentliga ställer upp tydliga och rättvisa normer för de arbetslösa. Arbete och viljan att ta ett arbete måste löna sig. Makten över den egna livssituationen måste tillåtas öka. Frukostbordsbesluten måste bli fler, myndighetsbesluten färre. Det offentliga ska vara starkt när det behövs, men målsättningen måste vara egen försörjning genom arbete. Eget arbete och egen försörjning skapar trygghet, delaktighet och stolthet.

En jobbgaranti ska införas i Stockholm, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar. Är det inte arbetsbrist som är orsaken till socialbidragsberoendet ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Föreligger det medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst.

Öka samarbetet med Stockholms läns landsting

Samarbetet med Stockholms läns landsting skall utvecklas. Det är i grunden inte bra att det finns två olika organisationer som i vissa frågor överlappar varandra i Stockholm. Gemensamma utskott mellan kommunen och landstinget skall inrättas för att säkerställa att ingen hamnar mellan de olika huvudmännen inom omsorgerna. Särskilt viktigt är detta inom den sociala omsorgen. Vi kan aldrig acceptera att psykiskt sjuka människor inte får den vård de behöver för att inte kommunen och landstinget kan komma överens. På sikt bör landstingen avskaffas.

Med anledning av ovan vill vi moderater föreslå följande:

Förslag till beslut

Stadsdelnämnden beslutar

att tillstyrka att-satserna 2 och 4

att fastställa verksamhetsplanen för 2005 med nedan angivna att-satser;

att stadsdelsnämnden skall skapa förutsättningar för att ge alla en så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter och information om dessa möjligheter skall väsentligt öka.

att invånarna i Hässelby och Vällingby skall erbjudas välja utförare inom
äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade, skolan och
förskolan.

att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd skall ha en budget i balans.

att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska garantera äldre rätt att välja
boende

att inga nya omvandlingar av servicehus till seniorbostäder görs tills dess att en definition på vad seniorbostad innebär fastställs

att ej omvandla Nälsta servicehus till seniorboende med hyresrätt

att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd garanterar funktionshindrade rätt att välja boende

att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd skall införa en jobbgaranti, där alla som i dag är socialbidragsberoende ges en snabb och individuell
bedömning, och i de fall det är arbetsbrist som är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom 5 dagar.

att i budgeten hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola
direkt ska gå till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte
användas till andra verksamheter i stadsdelen

att det nya tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd bör redovisas
i särskild ordning

att förvaltningen ges i uppdrag att i april varje år redovisa för gruppstorlekarna på varje enskild förskola

att förvaltningen ges i uppdrag att i april varje år redovisa för hur många
barn som står i kö och väntar på plats i förskolan samt hur länge respektive barn stått i kö

att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma med en redovisning av hur
stora grupperna är på fritidshemmen där barnen och förskoleklasserna erbjuds plats

att privata initiativ till nystartande och avknoppningar av förskolor och skolor inom stadsdelen främjas

att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvar för ska saneras inom 24 timmar

att förvaltningen får i uppdrag att utarbeta en strategi för insatser mot våld och droger bland unga

att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden och redogöra på vilket sätt förvaltningen samarbetar med frivilligorganisationer för att möjliggöra en meningsfull tillvaro för äldre

att ej införa restriktivare biståndsbedömning av äldreomsorg

att ej införa restriktivare bedömning inom hemtjänsten

att det brottsförebyggande rådet får en utvidgad politisk representation

För övrigt instämmer vi i (fp):s yrkande vad gäller punkterna 3-29 och i (kd):s yrkande vad gäller punkterna 3-6 och 8."

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp), reserverade sig mot beslutet enligt följande:

"Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:

1 att Avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2005

2 att Uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2005 som bygger på de ramar som
Folkpartiet liberalerna föreslagit i stadens budget.

3 att Verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

4 att I budget för år 2005 ska hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen.

5 att Stadsdelen ska börja arbeta enligt Skärholmsmodellen fullt ut för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag

6 att Allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar.

7 att Verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag.

8 att Valfriheten inom förskola, skola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade ska gälla oavsett var i staden man bor och valfriheten inom samtliga verksamheter ska värnas och utvecklas.

9 att Uppdra till förvaltningen att snarast öppna ett Ungdomscafé i Vällingby Centrum enligt beslut i VP2002.

10 att Uttala att stadsdelens skollokaler snarast ska kunna erbjuda en god och säker arbetsmiljö

11 att Kompetensutvecklingen inom nämndens verksamhetsområden ska värnas.

12 att Kvalitetsarbete i alla dess former ska prioriteras.

13 att Ev. brister inom Äldreomsorgen ska snarast åtgärdas och åtgärdsplaner med tillhörande tidplaner ska löpande följas upp och redovisas till nämnden.

14 att Uppdra till förvaltningen att inom stadsdelsnämndens budgetram beräkna och redovisa hur kostnader kan omprioriteras från administration och "over-headkostnader till prioriterade verksamheter som äldreomsorg, förskola, skola, omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatri.

15 att Föräldrars efterfrågan av familjedaghem, hel- och deltidsförskolor m.m. ska styra utbudet av barnomsorg.

16 att Avslå en allmän konsumentupplysning och istället omföra dessa resurser till de prioriterade kärnverksamheterna.

17 att Avslå en utökad förvaltning och administration.

18 att Avslå en avveckling och omvandling av äldreboendeplatser, ålderdomshem, servicehus, växelvård m.m. av ekonomiska skäl och uppdra till förvaltningen att återkomma med en tydlig analys och kartläggning av de äldres behov av vård och omsorg och olika boendeformer.

19 att Avslå en omvandling av Nälsta servicehus till seniorboende och avslå en flyttning av Starbogårdens dagverksamhet till lokaler i Råcksta sjukhem.

20 att Avslå att människor nekas verksamhet och boende i annan stadsdel eller kommun ("stadsdelsarrest").

21 att Uppdra till förvaltningen att återkomma med en åtgärdsplan för att kunna tillgodose behoven av "nya" gruppboenden för dementa.

22 att Uppdra till förvaltningen att snarast återkomma med en konsekvensanalys hur den alltmer restriktiva biståndsbedömningen drabbar de enskilda.

23 att Återremittera besparingar och "Vardagsrationaliseringar" inom de olika verksamheterna och ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med tydliga konsekvensanalyser.

24 att Arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ.

Samt hemställa till kommunstyrelsen om:

25 att Medel erhålls för att täcka Socialpsykiatrin.

26 att Ett rättvisare fördelningssystem med korrekta incitament snarast behöver tas fram för de socialpsykiatriska verksamheterna.

27 att Stoppa omvandlingen av servicehus tills det finns en stadsgemensam definition av vilken servicenivå som ska råda i seniorbostäder och att se över riktlinjerna för servicehus i syfte att valfrihet och likställighet ska råda i stadsdelen.

28 att Stockholm avskaffar socialbidraget i dess nuvarande form och att ett nytt system "Stockholm jobbar" med jobbmatchning m.m. införs för människor som är arbetsföra.

29 att 1,2 Mkr för rörliga team inom socialpsykiatrin.

30 att därutöver anföra

Efter flera år av lågkonjunktur ökar äntligen tillväxttakten i svensk ekonomi. Men Stockholm har förlorat sin roll som tillväxtmotor, och trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. I den socialdemokratiskt ledda majoritetens budget sker den i särklass största satsningen 2005 på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.

Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Till detta hör naturligtvis att inte höja skatter och avgifter, men också att verka för en god offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv.

Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten i stadsdelarna. Pengarna ska gå till en bra skola och omsorg, inte till ökad administration och dyra projekt som inte efterfrågats av medborgarna. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de resurser som ska gå till kärnverksamheter. Satsningar på förskolan ska inte kunna användas till att administrera helt andra verksamheter.

Stadsdelarna ska ge medborgarna en grundläggande service – inte göra dem till fångar i den egna verksamheten. I dag finns allt för många exempel inom äldreomsorg och social omsorg på hur människor nekas service utanför den egna stadsdelen. Med fler pengsystem ökar valfriheten för den enskilde och förutsättningarna för en förbättrad kvalitet i verksamheterna.

Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Genom möjligheten att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter fick många människor möjligheten att ta makten över sina liv. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid.

Under vänstermajoritetens två år vid makten har detta arbete avstannat helt. Genom en systematisk återkommunalisering och utsvältning av privata alternativ har mångfald vänts till enfald. Valfrihetsreformerna är stoppade och de enskilda alternativ som finns i staden inom exempelvis skola och omsorg får sämre villkor.

Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mer benägna att också ta ett politiskt ansvar. Därför vill folkpartiet att nämnden arbetar för att öka människors reella makt över vardagen genom att öka valfriheten.

Folkpartiets budgetförslag innebär en kraftig förändring av stadens politiska organisation. Vi vill att stockholmarna ska få så stort inflytande som möjligt över de viktiga besluten i livet. Över barnens utbildning, över det egna behovet av vård och omsorg, och över sig egen eller sina föräldrars äldreomsorg. Därför vill vi flytta makt från stadsdelsnämnderna till individen genom olika former av pengsystem.

Med pengsystem i stället för politisk styrning lyfts en stor del av stadsdelsnämndernas nuvarande uppgifter över till de enskilda medborgarna. Men det betyder inte att behovet av lokala nämnder i Stockholm upphör. I ett antal viktiga frågor är behovet av en lokal beslutsnivå stort. Därför vill vi införa områdesnämnder med ansvar för socialtjänst och biståndsbeslut, viss fysisk verksamhet som trafiksäkerhet och belysning, lokal kultur- och föreningsverksamhet och verksamhet för barn och ungdomar.

En politik för tillväxt

Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta ska göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap. Under 2003 och 2004 har minskningen av antalet socialbidragsberoende avstannat helt. Nu ökar bidragsberoendet, och majoriteten har gett upp målet om en halvering av socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. Denna uppgivenhet slår hårt mot alla de människor som i dag tvingas leva på bidrag i stället för att gå till jobbet, och belastar också stadsdelens ekonomi. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen.

Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. Stockholmare som kan arbeta, ska arbeta. En person som söker socialbidrag på grund av arbetslöshet ska börja arbeta igen inom fem dagar. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelas arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel. Den som tackar nej till ett sådant jobb ska inte beviljas socialbidrag.

Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entreprenader och systematisk utsvältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp under den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ. Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.

Förskola

En betydande del av pengarna som anslås till förskolan används till annan verksamhet. I staden försvann mer än fem procent av barnomsorgens resurser till byråkrati och administration under 2004. I år måste hela den schablonökning som stadsdelen erhållit för förskola gå direkt ut till de enskilda förskolorna, och inte användas till andra verksamheter. I Hässelby-Vällingby tas 3 Mkr till andra verksamheter och förskolepengen förblir oförändrad. Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng skulle förskolans resurser öronmärkas till förskoleverksamhet, och gå direkt till förskolorna.

Vi ifrågasätter hur en minskning av barngrupperna ska gå till. Det är långa köer i framförallt Kälvesta och Hässelby gård och det är svårt att hålla barnomsorgsgarantin.

Det nya resursfördelningssystemet för förskolan kommer att slå hårt mot många stadsdelsnämnder. Resultatet blir större barngrupper, färre förskollärare och lägre personaltäthet. Redan med det tidigare systemet fanns en omfattande omfördelningen, att ytterligare öka omfördelningen kommer därför att drabba de barn som redan i dag får minst resurser.

Föräldrars val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av familjedaghem och hel- och deltidsförskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning.

Etableringsfrihet för enskilda alternativ i kombination med likvärdiga villkor är en förutsättning för valfrihet. Det idiotstopp mot avknoppning som införts i staden innebär att kvaliteten inom förskolan blir lidande och likriktningen ökar.

Grundskola

Andra året i rad förblir skolpengen oförändrad i vänstermajoritetens budget!!

Svensk skolpolitik är i en djup kris. I den största granskningen av utbildningsresultaten i svensk skola någonsin konstaterar Skolverket att elevernas kunskaperna i nästan alla viktiga ämnen har försämrats. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Också kunskaperna i samhällskunskap uppvisar stora brister.

Skolverket bekräftar vår bild att det har funnits ett fundamentalt feltänkande i svensk skolpolitik. Kunskapsmålen har nedprioriterats till förmån för synen att det viktigaste är att eleverna lär sig söka kunskap. Samtidigt har läraryrket nedvärderats kraftigt. Bara sex av tio lärare har i dag både lärarutbildning och utbildning i det ämne de undervisar i. Andelen obehöriga lärare har mer än fördubblats sedan 1996. Fler vuxna i skolan har i praktiken inneburit mer personal utan pedagogisk utbildning. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen. Man kan ha hur många datorer och nya pedagogiska metoder som helst, men utan utbildade lärare fungerar inte skolan.

För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än i dag. Alla föräldrar med barn i grundskolan ska ha möjlighet att få ta det av skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling. Folkpartiet vill ha betyg redan från mellanstadiet, eftersom det ger en tydlig signal om hur det går i skolan. Tidigare nationella prov, i fler ämnen, visar också tydligt vilka elever som inte når målen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet. Genom att redan i de första skolåren mäta elevernas kunskaper kan extra stöd och hjälp sättas in tidigt. Tyvärr har socialdemokraterna valt att avskaffa de verktyg som har visat sig fungera, t ex stockholmsproven i svenska. Grund- och förskolan måste lyftas ut ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde.

När stadens skolverksamhet överförts från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden ska en större del av skolornas resurser fördelas genom pengsystem.

Alla barn har rätt att känna sig trygga när de går till skolan. All form av mobbning och våld ska motverkas genom ett konsekvent och metodiskt ingripande och föräldrar ska alltid informeras om mobbning uppstår. Åtgärdsprogram mot mobbning med konkreta handlingsprogram är viktiga instrument. Skolan måste också få det lagstöd som krävs för att på ett effektivt sätt arbeta mot våld och mobbning. Varje skola ska ha tydliga åtaganden för trygghet, vilket även ska utgöra en tydlig kvalitetsgaranti för eleverna/föräldrarna. Skolk är ett växande problem i många skolor som gör det svårt att bedriva en meningsfull undervisning.

Under föregående borgerliga mandatperiod lyckades Stockholm minska skolket p.g.a. att frånvaro skrevs in i elevernas terminsbetyg. Det är beklagligt att socialdemokraterna har beslutat att skolk inte längre ska stå i elevernas betyg.

Socialdemokraterna beslutade i september att ett nytt resursfördelningssystem ska införas. Redan med det tidigare resursfördelningssystemet fanns en omfattande omfördelning av resurser mellan olika skolor på grundval av socioekonomiska faktorer. Bland annat fördelades omkring 750 miljoner kronor per år i anslag till barn i behov av särskilt stöd. När omfördelningen nu ytterligare skärps kommer de skolor som förlorar resurser tvingas genomföra stora nedskärningar. Effekten blir färre lärare och minskat stöd till barn i behov av särskilt stöd. I stället för att ändra variabler i den socioekonomiska omfördelningen måste vi låta skolorna i invandrartäta områden koncentrera sig på svenskundervisning och att mäta elevernas resultat.

Skolor i förorten ska kunna erbjuda en bra skolmiljö. Under den föregående borgerliga mandatperioden sattes ett stort arbete igång för att alla skolor i stadsdelen skulle få en bra arbetsmiljö. Detta arbete har nu avstannat och viktiga skolprojekt skjuts på framtiden. Detta drabbar eleverna, eftersom många av skolorna har akuta lokalproblem. Nämnden måste arbeta aktivt med att se till att stadsdelens skolor blir upprustade m.m.

Den särskilda flyktingskolschablonen ska omvandlas till en flyktingskolpeng, språkschablonerna ska öronmärkas till skolorna och fördelas efter generella kriterier.

I förskolan ska ett pengsystem, motsvarande det systemet som i dag gäller för fristående förskolor, införas. Utbildningsnämnden ska därutöver fördela medel för lokaler motsvarande dagens lokalschablon och stödresurser mellan skolor efter samma kriterier som gäller för det nuvarande stödet till barn i behov av särskilt stöd.

Särskolan

Vid nyår införs nivågrupperade schabloner för särskoleelever i grundskolan. Vi varnade redan tidigt för att ersättningsnivåerna inte skulle bli rättvisa på grund av svårigheter att klassificera särskolebarn i grupper på detta sätt. Dessa barns individuella behov är mycket varierande. Det visar sig nu att våra farhågor har besannats.

Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att de nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn. Helt i onödan ställs grupper mot grupper. Välfungerande särskolor kommer att slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola.

Verksamhet för barn och unga

Ett samlat grepp måste tas i stadsdelen för att motverka missbruk, droger, kriminalitet och att barn och ungdomar mår dåligt. Genom samverkan, samarbete och ett väl förankrat handlingsprogram måste detta förebyggande arbete följas upp. Det förebyggande arbetet måste kunna sättas in så tidigt som möjligt. Även integrationsproblemen på våra grundskolor måste uppmärksammas för att så tidigt som möjligt motverka detta.

Vänstermajoritetens nya resursfördelningssystem gör att stadsdelen förlorar resurser till andra stadsdelar.

Stockholms parklekar är en unik öppen verksamhet. I Hässelby och Vällingby ska alla geografiska områden kunna erbjuda denna förebyggande verksamhet. Öppettider måste kunna anpassas efter verksamhet och lokala behov.

Folkpartiet liberalerna anser att fritidsverksamheten för ungdomar behöver utvecklas. Det förebyggande arbetet behöver stärkas och verksamheten ska kunna anpassa sig efter ungdomars önskemål. Skolornas lokaler borde kunna utnyttjas i större utsträckning. På Folkpartiets initiativ beslutades i VP2002 att ett Ungdomscafé ska öppnas i Vällingby Centrum, vilket förhalats av vänstermajoriteten.

Särskolans barn och ungdomar har rätt till en fritidsverksamhet som är anpassad efter deras behov och önskemål.

Kulturskolan ska erbjudas till alla barn som är intresserade av musik, dans, bild, teater m.m. Vi är mycket kritiska till vänstermajoritetens nedskärningar på detta område.

Fullstora idrottshallar behövs i Hässelby-Vällingby. Idag är det ofta svårt att få tider och många barn och ungdomar blir tvungna till långa resor för att kunna utöva sin sport eller idrott.

Äldreomsorg

För andra året i rad lägger majoriteten en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden var en realitet redan 2004. Vi befarar att utvecklingen blir ännu värre under 2005.

Folkpartiets budget innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget och en höjning av hemtjänstpengen med två procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden.

Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun.

En av stadsdelens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Alla har rätt att få en likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden.

Under förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan sattes i centrum. Vi införde hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser.

Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under två åren satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen. Entreprenader har dragits in, utbyggnaden av moderna boenden har i princip upphört, de ekonomiska förutsättningarna för enskilda utövare försämras ständigt, och planerade förändringar har begravts i utredningar.

Stadsdelen måste bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.

Under det gångna året har en omvandling av servicehus till seniorbostäder påbörjats i Stockholm. Folkpartiet har ställt sig bakom reformen, men säger bestämt nej till en omvandling som sker av rent ekonomiska skäl. Omvandling kan bara bli aktuell när efterfrågan på servicehus verkligen minskar bland de äldre. En omvandling av samtliga servicehus kan aldrig bli aktuell. Risken är stor att den planerade mångfalden av boendeformer snabbt kan vändas till enfald. Folkpartiet vill slå vakt om servicehusen som en boendeform.

I Hässelby-Vällingby har vänstermajoriteten beslutat om en stor omvandling på Hässelby Gårds och Skolörtens servicehus, trots att de äldreäldre ökar i stadsdelen. Vi är mycket kritiska till dessa beslut och är oroliga för hur de äldres valfrihet och möjlighet till en trygg vård och omsorg påverkar de enskilda p.g.a. dessa besparingar. Vi avslår en omvandling av det kvalitetsutmärkta Nälsta servicehus och en flyttning av dagverksamheten Starbogården.

Folkpartiet är också mycket kritiska till att omvandla ålderdomshemsplatser och växelvårdsplatser till boenden för dementa. En ordentlig analys och kartläggning av de äldres behov av vård och omsorg och olika boendeformer behöver tas fram innan några beslut kan tas. Med stor sannolikhet behövs dessa platser.

De dementas situation måste förbättras genom ett handlingsprogram och "nya" gruppboenden behöver tas fram för att tillgodose de stora behoven. En femtedel av alla personer över 80 år drabbas av demenssjukdom. Gruppen yngre dementa måste särskilt uppmärksammas. Staden bör utarbeta ett program för demensvården. Oavsett ålder vid insjuknandet bör det finnas korttidsvård och dagverksamheter som kan ge bättre livskvalitet. Folkpartiet vill bygga upp en öppen verksamhet liknande Pensionat Hornskroken i västra Stockholm.

Många äldre stockholmare upplever i dag att landstingets och stadens verksamheter för vård, stöd och omsorg till äldre är splittrade. På flera håll i Stockholms län pågår nu försök med olika former av så kallade äldrevårdcentraler i samverkan mellan kommun och landsting. Folkpartiet har tagit initiativ till att inrätta en äldrevårdcentral i stadsdelen eller i samarbete med närliggande stadsdelar.

Livskvaliteten måste öka. Idag visar en rapport från Länsstyrelsen att äldre ofta lever i tristess och händelselöshet. Individuella handlingsplaner måste innehålla information om personliga behov, önskemål och intressen. Den sociala dokumentationen måste utvecklas och sociala insatser sättas i fokus. Folkpartiet vill också införa ett dokument som äldre stockholmare kan fylla i gällande levnadshistoria, önskemål, intressen m.m.

Detta dokument kan hjälpa till att utveckla en trygg vård och omsorg som utgår ifrån varje enskild människa. Vi är mycket kritiska till att vänstermajoriteten lagt ned icke biståndsbedömd dagverksamhet i stadsdelen. Förebyggande verksamhet som Friskvårdscentralen på Hässelby gårds äldreboende, som tillkommit på Folkpartiet initiativ, är en mycket uppskattad verksamhet.

Stadsdelen behöver också förstärka den uppsökande verksamheten bland äldre. Genom tillgänglig information och förebyggande insatser kan det bli möjligt att tryggt kunna bo kvar hemma längre.

Det är viktigt att de äldre vet vilka rättigheter och möjligheter som finns och var de ska vända sig om behov föreligger.

En av huvudfrågorna för äldreomsorgen är att klara personalförsörjningen. Det måste vara attraktivt att arbeta med äldre människor. Det krävs utbildning och fortbildning för att de anställda ska känna trygghet och kunna ge en kvalitativt god omsorg. Vi vill skapa lärlingsutbildningar inom vård och omsorg. Flexibla arbetstider måste införas där det är möjligt.

Kvalitetsgarantierna ska utvecklas och också omfatta individuella kvalitetsgarantier. Uppfylls inte dessa ska den enskilde få kompensation. För att komma åt bristerna och få en utveckling inom äldreomsorgen måste tillsyn, uppföljning och utvärdering av verksamheten förstärkas.

Omsorg om funktionshindrade

Valfriheten för människor med funktionshinder måste öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Fortfarande råder brist på bostäder, vilket minskar möjligheterna att välja mellan olika boendeformer. Arbetet med att få fram fler bostäder, inte minst gruppboende, måste fortsätta. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. Den som får hjälp i det egna hemmet ska själv få välja vilken hemtjänstgivare man vill anlita.

Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet. Idag finns det fortfarande brister när det gäller tillgång på gruppbostäder, dagverksamheter, tillgänglighet, väntetider på hjälpmedel, arbete m.m. Det är ett stort slöseri med mänskliga resurser att så många står utanför arbetslivet.

För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet höjs betydligt. Stadsdelen ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.

Socialpsykiatri

Det är viktigt att rätten till ett bra boende, arbete/sysselsättning, fungerande boendestöd värnas. Folkpartiet vill införa rörliga team. Förutsättningarna för en meningsfull vardag måste förbättras. P.g.a. vänstermajoritetens besparingar drabbas människor av stadsdelsarrest och nekas sysselsättning på Västerorts Aktivitetscentrum i Bromma vilket är oacceptabelt.

Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas. Stadsdelen måste arbeta aktivt med att få fram fler boenden. Personer som bor utanför Stockholm och vill flytta tillbaka måste få möjlighet till detta och också få adekvat boendestöd och sysselsättning.

I Hässelby-Vällingby bor många människor med psykiska funktionshinder p.g.a. av närheten till f.d. Beckomberga sjukhus. Stadsdelen får inte ersättning efter prestation och går därför med ett underskott på detta område. Folkpartiet liberalerna anser inte att stadsdelen ska missgynnas utan få full kompensation för detta. Förutsättningarna för att möta det stora behovet av insatser och uppfylla intentionerna skulle väsentligen öka med ett rättvisare fördelningssystem med korrekta incitament för de socialpsykiatriska verksamheterna.

Människor med psykiska funktionshinder är en mycket utsatt grupp. De borde omfattas av en rättighetslagstiftning, på samma sätt som människor med fysiska funktionshinder får rättigheter enligt LSS och LASS. Stockholm bör uppvakta regeringen för att påskynda en lagstiftning som tydliggör psykiskt funktionshindrades rättigheter.

Socialt ansvar

Behovet av valfrihet och individuell anpassning är minst lika stort i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet ska stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt arbete. Därför är det mycket oroande att staden under den nuvarande majoriteten tar allt större steg bort från valfrihet och mångfald på socialtjänstens område.

I takt med att allt fler privata entreprenörer successivt trängs bort från socialtjänsten minskar den enskildes möjligheter till en bra vård.

Stadens revisorer har riktat kritik mot missbruksvården i flera stadsdelar. Dokumentation och uppföljning av insatser måste förbättras avsevärt. För att hjälpa människor med missbruksproblem att bryta sitt missbruk vill folkpartiet införa en vårdgaranti i missbrukarvården, liknade den som infördes under förra mandatperioden för sjukvård i landstinget.

Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finnas fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs.

Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom ett dygn, eller på sin höjd två. Efter en månad ska en uppföljning ske.

Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. Ett intensivt lokalt arbete krävs för att begränsa ungas tillgänglighet till alkohol och droger. Stadsdelarnas uppsökande verksamhet bör i större utsträckning samordnas med polisen.

En trygg och trivsam stadsdel

Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Det förslummar våra bostadsområden och vår kollektivtrafik, och skapar otrygga miljöer. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. För att detta ska vara möjligt krävs att vi avsätter pengar speciellt för klottersanering.

Stadsdelsnämndens arbete med att förbättra miljön måste förbättras. Tyvärr har överfulla papperskorgar och skräpiga gatumiljöer blivit en allt vanligare syn. Sopor och matrester bidrar inte bara till en allmän förfulning, utan utgör även ett sanitärt problem.

Folkpartiet anslår därför mer resurser till städning. Vi säger nej till kostsamma satsningar på agenda 21-samordnare. De resurser som i dag går till agenda 21 ska istället användas till att förbättra städningen i stadsdelen. Stadsdelsnämnden bör även aktivt samverka med fastighetsägare och näringsliv för att få till stånd extern finansiering av parker och yttre miljöer.

Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, motionsspår, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt ur ett kvinnofridsperspektiv. Stadsdelsnämnden ska tillsammans med gatu- och fastighetsnämnden verka för bättre belysning.

Klok planering kan tillföra förorten kvalitet och bidra till att bryta innerstadfixeringen. I Hässelby-Vällingby finns stora möjligheter att bygga en stad i klassisk mening med en blandning av företag, kommers och kultur och med många nya attraktiva bostäder.

Folkpartiet liberalerna vill avskaffa fastighetsskatten, vilket skulle innebära lägre kostnad för de boende och även öka möjligheten att kunna få ekonomi i att bygga fler hyresrätter. I Hässelby-Vällingby är idag ägandet starkt dominerat av de kommunala bostadsbolagen. Vi vill att andelen bostadsrätter här ska kunna öka. Detta som ett led i att bryta segregationen.

Det förebyggande arbetet är av yttersta vikt för att öka tryggheten. Samarbetet mellan polis, sociala avdelningen, skola, förskola, fritidsverksamhet, föräldrar m.fl. måste fungera. Insatser måste sättas in så tidigt som möjligt. Det brottsförebyggande rådet har en viktig funktion för att tidigt uppmärksamma och åtgärda problem inom stadsdelen. Sedan närpolisreformen infördes har antalet poliser halverats. Folkpartiet liberalerna vill ha fler närpoliser som har möjlighet att arbeta förebyggande ute på gator och torg.

Uppföljning och kvalitetssäkring av verksamheterna måste förbättras och förstärkas. Fungerande verksamhetsuppföljning är av yttersta vikt för att kunna erbjuda en bra verksamhet.

För övrigt hänvisar vi till Folkpartiet liberalernas reservation vid budgetför-handlingarna i Stadshuset.

För övrigt instämmer vi i (m):s reservation vad gäller punkterna 3-28 och i (kd):s reseration vad gäller punkterna 3-6,8."

Reservation

Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) och reserverade sig mot beslutet enligt följande:

"Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:

1. Att förvaltningen ges i uppdrag att under 2005 projektera och etablera ett särskilt ungdomshus i Hässelby-Vällingby.
2. Att förvaltningen ges i uppdrag att under 2005 kvartalsvis (samt vid behov) redovisa gruppstorlekarna i förskolan och skolbarnsomsorgen, såväl inom fritids- som inom mellanstadieverksamheten.
3. Att förvaltningen ges i uppdrag att rekrytera fler familjedaghem och öka informationen till föräldrar om valfriheten när det gäller barnomsorgsformer.
4. Att förvaltningen ges i uppdrag att inventera och till nämnden redovisa status och utvecklingsbehov för samtliga trygghetslarmssystem inom nämndens äldre- och handikappsomsorg.
5. Att förvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag till nämnden på omsorgskontrakt som, bland annat, ger ovillkorlig rätt till daglig utevistelse för omsorgstagare inom stadsdelens äldre- och handikappsomsorg.
6. Att förvaltningen ges i uppdrag att under 2005 starta lokal uppsökande verksamhet för äldre- och handikappsomsorgen.
7. Att förvaltningen ges i uppdrag ett under 2005, tillsammans med landstinget och andra lämpliga samverkanspartners, etablera en fullständig familjecentral i Hässelby-Vällingby.
8. Att förvaltningen ges i uppdrag att, tillsammans med stadsdelens brottsförebyggande råd och närpolisen, påbörja en lokal brottsförebyggande volontärverksamhet.

9. Att verksamhetsplan och budget 2005 i övrigt godkänns i huvudsak och
överlämnas till stadsledningskontoret.

10. Att därutöver anföra.

Den lömska majoritetens mandatperiod 2002-2006

Trots den nu styrande politiska majoritetens utfästelser befinner sig Stockholms stads ekonomi i ett dåligt läge. Stockholm har på bara ett par år förlorat sin roll som landets tillväxtmotor. Trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. Den nuvarande majoriteten försöker ständigt ge intryck av att det finns ett ymnighetshorn av välståndsresurser med, t.ex. fria SL-kort för alla gymnasieungdomar, kompetensfonder och förnyelsesatsningar, att ösa ur för mer eller mindre genomtänkta projekt. Samtidigt framtvingas hela tiden olika besparingar i stort och smått ute i stadens verksamheter. Vi får varje vecka in vittnesmål om den stora skillnad mellan hur den nuvarande majoriteten försöker lansera vad som händer i stadens verksamheter och hur stockholmarna upplever den mängd av neddragningar som sker i lönndom.

Allt detta beror rimligen på den nuvarande majoritetens vallöfteskarusell från år 2002, så omfattande att knappt något gått att leva upp till. Till stor del påverkar också de kraftiga skattehöjningar som har genomförts hittills under denna mandatperiod. Det är dags att börja göra alla uppmärksamma på att höjd skatt i sig inte skapar förutsättningar för välstånd.

Vi kristdemokrater, som har en ganska vid ram för verksamheter som vi vill att stat, kommun eller landsting ska ha finansieringsansvar för, ser det som en av våra politiska huvuduppgifter att denna mandatperiod kommunicera att det är bara vid en jämn och god tillväxt som samhällets gemensamma skattekista kan fyllas tillräckligt mycket. Under de goda tillväxtåren 1998-2002 kunde vi som då styrde Stockholms stad både sänka skatten och satsa mer på en rad viktiga kommunala verksamheter. Med den nuvarande majoritetens skattepolitik kommer vi bara att få kvar nedskärningar att fördela.

Trots de problem vi ser framför oss för år 2005 och den bristande politiska majoriteten vill vi samtidigt betona att vi också verkligen lägger märke till allt det goda arbete som, med tanke på rådande omständigheter, ändå utförs av stadsdelens anställda på alla nivåer. Även i rollen som oppositionspolitiker är vi generellt mycket stolta över personalen i vår stadsdelsnämnds alla verksamheter. Vi kristdemokrater kommer därför, även under den rådande "smygbesparingsperioden" 2002-2006, att hela tiden försöka medverka till rimliga och nödvändiga personalsatsningar.

Förskola, skola och fritid

De löne- och prisökningar som kan förväntas inom dessa verksamheter innebär att besparingar troligen kommer att försöka genomföras även under 2005. Inget tyder heller i dagsläget på att majoriteten kommer att lyckas nå målen avseende minskade barngrupper. Kommunfullmäktiges tidigare beslutade höjningar av förskoleschablonen är inte tillräckliga för att göra målet trovärdigt.

I kristdemokraternas budgetreservation i Kommunfullmäktige har 150 miljoner kronor extra avsatts till att minska barngrupperna. För de kommunala förskolorna i Hässelby-Vällingby skulle det innebära ett tillskott på cirka åtta miljoner kr för 2005. Vi kristdemokrater tycker även att en satsning bör ske på att rekrytera fler familjedaghem och öka medvetenheten hos föräldrar om denna förskoleform. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är familjedaghemmen ett mycket bra alternativ. Familjedaghem bör likställas med förskola också genom att de ges möjlighet att fullgöra den allmänna förskolan för 4- och 5-åringar. Kristdemokraterna har i sin budgetreservation i kommunfullmäktige avsatt 12,7 miljoner kr för att öka möjligheterna att få familjedaghem.

Avseende grundskolan så kan vi konstatera att för att bryta utanförskap och segregation har skolan en central roll. Under de senaste tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Även kunskaperna i samhällskunskap och andra ämnen uppvisar stora brister. Vi ser sådana generella problem slå igenom även här i vår egen stadsdel.

Stadsdelens skolor skall ha höga förväntningar på eleverna. Höga förväntningar på närvaro, respekt för andra och på kunskaper är ett värdefullt uttryck på engagemang och är utgör grunden för att skolan ska kunna klara sin viktigaste uppgift: Att lära alla elever läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan.

Skolan är den del av samhället där man möter alla barn. En gemensam nämnare för framgångsrika skolor är att reglerna och normerna för det sociala umgänget är tydliga och tillämpas konsekvent. Mobbning kan aldrig tolereras. En elev som utsätts för mobbning riskerar men för hela livet och ges inte en chans att ta till sig undervisningen. Därför måste alla skolor arbeta aktivt för en nollvision mot mobbning. All personal och alla elever måste involveras och det är mycket trist att den nuvarande politiska majoriteten skrotat Stockholms stads särskilda program mot kränkande särbehandling i skolan.

Vid nyår inför den politiska majoriteten i Stockholm dessutom nivågrupperade schabloner för särskoleelever i grundskolan. Vi kristdemokrater varnade tidigt för att ersättningsnivåerna inte skulle bli rättvisa på grund av svårigheter att klassificera särskolebarn i grupper på detta sätt. Dessa barns individuella behov är mycket varierande. Det visar sig nu att våra farhågor har besannats. Vi anser att övergången till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan nu överförs till oss i stadsdelsnämnderna, i samband med att det nya systemet införs, kommer de elever som har störst behov i svensk skola i praktiken att konkurrera om pengar med alla övriga elever. Helt i onödan har den nuvarande majoriteten valt att ställa grupper mot grupper. Välfungerande särskolor kommer att slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn att tvingas byta skola.

Avseende fritids- och kulturutbudet för unga har vi kristdemokrater tagit åt oss de önskemål från stadsdelens ungdomar som finns om att fler mötesplatser ska tillskapas. Majoriteten har utfärdat storstilade löften om fler träffpunkter men några resultat har vi ännu inte sett. Vi kristdemokrater föreslår att stadsdelsförvaltningen i Hässelby-Vällingby ges i uppdrag att under 2005 projektera och etablera ett särskilt ungdomshus i Hässelby-Vällingby. Detta Västerorts egna "Fryshus" skulle sannolikt kräva en samverkan med både närliggande stadsdelar och övriga förvaltningar i staden. Vi tycker dock att initiativet ska komma från oss lokalt.

Äldreomsorg

Vi kan konstatera att biståndsbedömningen avseende insatser inom äldreomsorgen är ett av de områden som mest tydligt stramats åt i smyg under den nuvarande mandatperioden. Åtskilliga är de äldre som önskat, men blivit nekade (exempelvis) plats på servicehus. Vi kristdemokrater, som i vårt budgetförslag i kommunfullmäktige la 120 miljoner mer än majoriteten på äldreomsorgen, beklagar avsaknaden av ett strategiskt tänkande avseende äldreomsorgen.

Detta illustreras inte minst av vad vi uppfattar som majoritetens försök att på ett olyckligt sätt forcera arbetet med att som en del i en mångfald av äldreomsorgsalternativ även införa s.k. "seniorboenden." Detta är ett långsiktigt arbete som endast skapar onödig oro om det hastas fram. Vi kristdemokrater kommer att vara mycket skeptiska till eventuella framtida förslag på nya ombildningar av servicehus till seniorboenden från den nuvarande majoriteten. Vi vill istället satsa på de, exempelvis, befintliga servicehusen och dagverksamheterna i stadsdelen. Inte minst för att uppnå just den mångfald av alternativ inom äldreomsorgen som vi eftersträvar.

Vi vill även minimera risken att äldre i behov av omsorg glöms bort och vill därför se ett omedelbart uppstartande av uppsökande verksamhet inom äldreomsorgen. Ett visst behov för sådan uppsökande verksamhet ser vi även inom delar av handikappsomsorgen. Vi anser dessutom att det finns ett uppenbart behov av att omsorgstagare inom äldreomsorgen, också här även inom handikappomsorgen, måste få ett antal grundläggande rättigheter reglerade ner på detaljnivå. Enda sättet att, exempelvis, garantera boende på vårdhem daglig utevistelse verkar vara att förbinda sig till det genom skriftliga "omsorgskontrakt". Sådana vill vi se upprättade mellan omsorgstagare och givare i Hässelby-Vällingby 2005!

Samtidigt vill vi understryka att vi verkligen märker det goda arbete som utförs av våra anställda inom äldreomsorgen på alla nivåer. För att öka möjligheten för den befintliga personalen att arbeta på bästa sätt så vill vi dessutom se en översyn av samtliga trygghetslarmssytem i stadsdelen. Larmtekniken utvecklas enormt snabbt, både vad avser funktioner och driftsäkerhet, och vi måste lära oss utnyttja den tekniken på för våra omsorgstagare absolut bästa sätt. Denna översyn behövs även inom delar av omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

Omsorg om personer med funktionsnedsättning

Respekt för den enskildes val och önskemål ska styra insatserna inom omsorgen, och valfriheten för människor med funktionshinder måste öka. Vi skulle, för att öka människors möjligheter att själva forma sina liv, vilja ha ett pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter. Även möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. Den som får hjälp i det egna hemmet skulle själv få välja vilken omsorgsgivare man vill anlita. Alla som är i behov av personliga assistenter, ledsagare, avlösare och kontaktpersoner måste garanteras det. Stödet ska skapa förutsättningar för den enskilde att så långt möjligt leva sitt liv med samma valmöjligheter och friheter som alla andra samt också känna delaktighet och gemenskap i samhället.

Individ- och familjeomsorg – vuxna inklusive socialpsykiatrin

Alltför många människor i Stockholm är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv handlar om värdighet och är också det sannolikt bästa sättet att bryta segregation och utanförskap. En minskning av antalet personer som är beroende av försörjningsstöd innebär också att fler medborgare får möjlighet att styra över sin ekonomi och sin vardag. Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Beroendet av försörjningsstöd har ökat kraftigt under mandatperioden. Denna mycket negativa trend slår hårt mot alla de människor som i dag tvingas leva på bidrag i stället för att gå till jobbet.

Det finns mycket övrigt att önska avseende stadsdelens insatser inom socialpsykiatrin. Vi anser det grundläggande felet ligga inom medelstilldelningen. Även inom denna del av den kommunala omsorgen i Stockholm saknas strategiskt tänkande från den nuvarande politiska majoriteten. Under 2005 har vi för avsikt att noggrant följa all kostandsutveckling inom området.

Stadsdelen behöver dessutom ett större antal grupp- och försöksboenden för de berörda omsorgstagarna inom socialpsykiatrin. Generellt skulle vi där gärna se att stadsdelen, och staden, satsade mer på egna mindre fastigheter (nybyggda eller inköpta) för den sortens boenden. Att enbart trycka in några lägenheter här och där i olika flerbostadshus känns inte som den bästa lösningen.

Vi anser också att stadsdelen i större utsträckning behöver ta sitt ansvar för lokalt skrivna bostadslösa. Dels genom att utveckla den förhållandevis nystartade verksamheten "Vistet". Men även genom att starta ett eget lokalt lågtröskelboende. Generellt behöver vi även bredda begreppet "hemlös". Människor som saknar någonstans att bo är absolut ingen homogen grupp och i Hässelby-Vällingby måste vi därför, bland annat, öka vår förmåga att snabbt kunna hjälpa t.ex. barnfamiljer vars primära problem är just att de hastigt blivit helt utan bostad.

Individ- och familjeomsorg – barn och ungdom

De sociala problemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. När det gäller problematik från tonåren och uppåt, åtminstone bland pojkar, är missbruk nästan utan undantag inblandat. Ett intensivt arbete i stadsdelen krävs för att begränsa ungas tillgänglighet till alkohol och droger. Krogar som serverar alkohol och affärer som säljer folköl till personer som inte är arton år skall drabbas av kännbara sanktioner. Förvaltningens uppsökande verksamhet bör utökas och samordnas med närpolisen.

Vi vill dock samtidigt i verksamhetsplanen 2005 betona behovet av stödinsatser även för unga flickor i stadsdelen. Generellt är inte, åtminstone inte ännu, unga flickor med sociala problem lika utåtriktade som pojkar. Det krävs därför en särskild uppmärksamhet från hela samhället avseende flickor som far illa. Oaktat en rad praktiska orsaker till att pojken som bråkar och slåss oftast för absolut mest sociala resurser så finns det ju inget som säger att flickan som sitter tyst inte har minst lika stort behov av stöd och hjälp.

Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finnas fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs.

Vi vill uppmana förvaltningen att arbeta mer med att öka sambanden mellan insatser i skola och familj.

Vi kristdemokrater är positiva till stadsdelsförvaltningens förslag om inrättandet av ett "familjecenter" med öppna förskolan i Hässelby gård som bas. Vi tycker dock frågan har en sådan prioritet att vi, inte minst för att understryka samverkan med landstinget och ev. även andra lämpliga organisationer, särskilt vill föreslå inrättandet av en fullständig Familjecentral. Gärna belägen i kartverkshuset vid Hässelby gårds torg.

Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete

Tryggheten och trivseln på våra gator och torg i Hässelby-Vällingby borde kunna vara betydligt bättre. Det finns även många invånare i stadsdelen som upplever stora delar av våra utomhusmiljöer som otrygga.

Vi måste alla samverka för att skapa en trygg stadsdel och det lokala brottsförebyggande rådet arbetar med det. Vi kristdemokrater anser dock att stadsdelsnämnden måste bli mer pådrivande gentemot det brottsförebyggande rådet. I praktiken så kräver alla tänkbara initiativ från rådet, större eller mindre, arbetsinsatser från stadsdelsförvaltningen. Rådets praktiska ställning gentemot stadsdelsnämnden behöver också klargöras. Bl.a. genom en tydligare återkoppling till nämnden avseende rådets arbete.

Ett mycket konkret projekt för det brottsförebyggande rådet bör bli den planerade uppstarten av en brottsförebyggande volontärverksamhet i stadsdelen. I nära samverkan med det brottsförebyggande rådet i allmänhet och närpolisen i synnerhet skulle frivilliga stadsdelsinnevånare kunna engageras i det brottsförebyggande arbetet. Dels genom praktiska utvecklingar av det etablerade konceptet "Grannsamverkan mot brott" men också genom aktivt deltagande i spridande av brottsförebyggande information, stadsdelsövergripande nattvandring mm. För att en volontärverksamhet ska kunna genomföras på ett bra och märkbart sätt krävs dock alltså att både förvaltningen och stadsdelsnämnden är beredda att bevaka och prioritera frågan.

För övrigt instämmer vi i (fp):s reservation vad gäller punkterna 3-15, 18-27, 29 och i (m):s reservation vad gäller punkterna 1, 3-12, 16-21"

Ordförande Berit Kruse m fl (s), ledamot Ann-Christine Isaksson-Ketzel (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s förslag.

Dnr 400-597:1-2004.

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde den 2 december 2004, § 5.

Sammanfattning av ärendet

Förvaltningens förslag utgår ifrån de relativt omfattande bostadsprojekt som planeras i Beckomberga/Råcksta och Mariehäll. Förslaget beaktar Västerortsutredningen som analyserat skollokalkapacitet och planerat bostadsbyggande i flera stadsdelsnämnder. Det planerade nya bostadsområdet i kvarteret Vårdhemmet (140 lägenheter) i östra Råcksta föreslås överföras till Hässelby-Vällingbys skolpliktsansvar och att den nya skolpliktsbevakningsgränsen går mot det intilliggande bostadsområdet på Söderberga Gårdsväg i kvarteret Vårdaren som föreslås kvarstå inom Brommas skolpliktsansvar för skolåren F-9.

Dnr 102-618-2004.

Dnr 304-619-2004.

Dnr 502-620-2004.

Dnr 301-628-2004

• Lennart Keberg informerade om utvecklingsarbetet på Hässelby Gårds äldreboende och det nyinstallerade larmet.

Anmäldes skrivelse 16 december 2004 från Berit Kruse m fl (s) med följande lydelse:

"Parkeringsbristen i Hässelby Gårds centrum ökade markant sedan bygget av Säteritaket påbörjades. Detta har fått konsekvenser för tillgängligheten till både affärer, vårdcentral och stadsdelsförvaltning.

Antalet parkeringsplatser behöver med det snaraste öka. Vi ger förvaltningen i uppdrag att ta kontakt med Centrumkompaniet, Gatu- och fastighetskontoret för att tillskapa fler parkeringsplatser i centrum. Stadsdelsnämnden anser att olika tillfälliga lösningar snabbt kan tas fram t ex genom att:

- garaget i kommunhuset åter tas i bruk för allmänheten.

- minska antalet taxiplatser

- sedan tidigare tilltänkta markytor tas i bruk

- tidsbegränsa parkeringsplatserna till 1 timme så att de som arbetar i centrum
och i dess närhet inte blockerar hela dagarna.

Detta är en mycket angelägen fråga för nämnden och har därför ha en hög prioritet."

Ordförande Berit Kruse m fl (s) tog upp frågan om uppföljnings- och utvärderingsplan för 2005.

Stadsdelsnämnden beslöt att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram statistik över vräkningar av personer/familjer under de senaste åren.

Stadsdelsnämnden beslöt att ge förvaltningen i uppdrag att redovisa och inventera behovet av hörselslingor i nämndens samtliga lokaler.