Sammanträde 2005-12-13

Ordförande Berit Kruse förklarade sammanträdet öppnat.

Dagordningen godkändes med vissa tillägg och justeringar.

Stadsdelsnämnden beslöt att jämte ordförande Berit Kruse utse vice ordförande Fredrik Wallén att justera dagens protokoll.

Tillkännagav ordförande att justering av dagens protokoll skulle ske 2005-12-20.

Flyktingmottagande

Birgitta Härröd informerade om flyktingmottagandet i Hässelby-Vällingby. Skriftligt material delades ut.

Gröna stugan (förskola)

Elisabeth Dérantz informerade om ”Gröna förskolan” vid Vinstaskolan med anledning av inkomna brev från föräldrar rörande eventuell flytt till andra lokaler.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 29 november 2005.

Dnr 101-628-2005.

Reservation

Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) reserverade sig mot beslutet enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:

Vi föreslår stadsdelsnämnden besluta:

1. Att förvaltningen ges i uppdrag att under 2006 projektera och etablera ett sär­skilt ungdomshus i Hässelby-Vällingby.

2. Att stadsdelsnämnden slår fast att storleken på småbarnsgrupper i förskolan inte ska överstiga 13-14 barn och i syskongrupper 17-18 barn.

3. Att förvaltningen ges i uppdrag att även under 2006 kvartalsvis (samt vid
   be­hov) redovisa gruppstorlekarna i förskolan och skolbarnsomsorgen, såväl inom fritids- som inom mellanstadieverksamheten.

4. Att förvaltningen ges i uppdrag att rekrytera fler familjedaghem och öka infor­mationen till föräldrar om valfriheten när det gäller barnomsorgsformer.

5. Att förvaltningen ges i uppdrag att ta fram förslag till nämnden på omsorgskon­trakt som, bland annat, ger ovillkorlig rätt till daglig utevistelse för omsorgstagare inom stadsdelens äldre- och handikappsomsorg.
6. Att förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden och redogöra på vilket sätt förvaltningen samarbetar med frivilligorganisationer för att möjlig­göra en meningsfull tillvaro för våra äldre.

7. Att förvaltningen ges i uppdrag att under 2006 utveckla och utöka den lokala uppsökande verksamhet för äldre- och handikappsomsorgen.

8. Att förvaltningen utser en anhörigkonsulent

9. Att förvaltningen ges i uppdrag att inventera och till nämnden redovisa status och utvecklingsbehov för samtliga trygghetslarmssystem inom nämndens äldre- och handikappsomsorg.

10. Att förvaltningen tar initiativ till att försök med ”bildsymbolsuppläsning”
    på mobiltelefon (tillsammans med försök av andra mobiltelefonanknutna hjälp­medel) för handikappade och funktionshindrade genomförs i stadsdelen.

11. Att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engage­mang i skolan ska öka. Ett förslag till ”kontrakt” mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.

12. Att förvaltningen tar fram ett förslag på en för stadsdelen särskild över­gripande plan mot mobbning och kränkande behandling på stadsdelens alla skolor.
    
    
13. Att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handi­kappanpassning och föreslår ett program för ytterligare förbättringar.

14. Att förvaltningen under 200 6, tillsammans med landstinget och andra lämp­liga samverkanspartners, etablerar en fullständig familjecentral i Hässelby-Vällingby.

15. Att förvaltningen ges i uppdrag att, tillsammans med stadsdelens brottsföre­byggande råd och närpolisen, fortsätta och påskynda arbetet med en lokal brottsförebyggande volontärverksamhet.

16. Att förvaltningen ges i uppdrag att, i samverkan med stadsdelens brottsföre­byggande råd och närpolisen, utarbeta ett strategi för insatser mot våld och droger bland unga.

17. Att förvaltningen får i uppdrag att, inom 24 timmar från upptäckt, ombesörja sanering av allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för.

18. Att förvaltningen under 2006 upphandlar tillräckliga badvaktstjänster för samt­liga strandbad inom Hässelby-Vällingby.

19. Att förvaltningen tar fram ett förslag över hur en verklig ”jobbgaranti ” kan infö­ras i Hässelby-Vällingby.

20. Att förvaltningens förslag till verksamhetsplan i övrigt godkänns i huvudsak och överlämnas till stadsledningskontoret.
    
    
21. Att därutöver anföra

att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2004.

att minska barngruppernas storlek,att slå fast att storleken på småbarnsgrupper inte ska överstiga 13-14 barn och syskongrupper 17-18 barn.att ge förvaltningen i uppdrag att regelbundet redovisa kösituationen inom barnomsorgenatt uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjedaghem. Förvaltningen bör genomföra en informationssatsning i syfte att rekrytera fler familjedaghem. att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta enligt Skärholms-modellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmaratt förvaltningen utarbetar en strategi för insatser mot våld och droger bland ungaatt ett brottsförebyggande råd inrättas med en politisk representationatt förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden och redogöra på vilket sätt förvaltningen samarbetar med frivilligorganisationer för att möjliggöra en meningsfull tillvaro för våra äldreatt förvaltningen får i uppdrag att återkomma till nämnden och redovisa hur de äldres utevistelse kan tillgodoses samt hur förvaltningen avser att följa upp näringshalten i matlådornaatt ej införa restriktivare bedömning inom hemtjänstenatt förvaltningen utser en anhörigkonsulentatt förvaltningen tar initiativ till en dialog med landstinget och omkringliggande stadsdelar om att inrätta en äldrevårdscentral i eller nära vår stadsdelatt alla som bor i ett äldreboende får ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.att förvaltningen ges i uppdrag att initiera en volontärverksamhet inom främst äldreomsorgen i stadsdelen. att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till ”kontrakt” mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.att stadsdelsnämnden ser till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner har möjlighet att välja utförare.att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens s kolor vad gäller handikappanpassning och föreslår ett program för ytterligare förbättringar.Att därutöver anföra följande: I Kristdemokraternas samhälle ges utrymme för människors inneboende kraft och vilja att
på­verka. I vårt samhälle hålls ingen tillbaka och ingen lämnas efter. Det är ett samhälle där alla räknas. Trygghet och frihet kombineras. Människor ges tillbaka den kraft, som under alltför långt socialdemokratiskt regeringsinnehav hållits tillbaka. Den socialistiska majoriteten saknar tilltro till enskilda människor.
Den utgår från kollektivet och genom höga skatter och bidragspolitik fråntar den en­skilda människor och familjer makten att styra över sina liv.

Genom en medveten politik har socialdemokraterna tvingat människor att bli beroende av samhället, staten och kommunerna.

Kristdemokraternas viktigaste prioritering är att ge förbättrade livsvillkor för familj, barn och äldre. Stockholm skall bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barn, äldre och invandrare. Det goda sam­hället grundläggs genom att de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen, tillåts fungera och människors egna resur­ser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kombineras med friheten att göra egna val. Därigenom visas också respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet.

Mer tid för barnen

Att skapa mer tid för barnen är ett viktigt politiskt mål för Kristdemokraterna.
Vi menar att det är föräldrarna som bäst vet hur barnomsorgen för deras barn bör ordnas. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möj­ligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnomsorgsformer, bl.a. tydligt påvisad av maxtaxan, hindrar familjerna att själva bestämma över sin barnomsorg., och bristen på möjligheter att välja andra lösningar, har accentuerats ytterligare genom införandet av maxtaxan. Vi vill att föräldrar med barn mellan
i för­sta hand 1 – 3 år skall kunna erbjudas någon form av vårdnadsbidrag som ett alternativ till förskola.

I vårt förslag till årets budget i Stockholms stads kommunfullmäktige för 2006 anslogår vi därför 165 mnkr för att föräldrar skall kunna starta familjedaghem för enbart sina egna barn, en ”mer tid för barnen” -reform”. Modellen innebär att föräldrarna startar en firma, ansöker om f-skattsedel och därefter kan få del av barnomsorgs­kostnaderna för det egna barnet. Förutom de positiva effekterna för familjernas valfrihet och flexibilitet kan förskolans småbarnsgrupper minska i storlek om ett antal föräldrar väljer denna form av vårdnadsbidrag. Vi är övertygade om att detta också skulle kunna minska stressen i den enskilda familjen.

Barngrupperna i förskolan minskar inte i någon nämnvärd utsträckning ochh medan alterna­tiv som familjedaghem minskar t. Även mötesplatser som Öppna förskolor har minskat i antal. Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ.

Det skall vara möjligt att få familjedaghem i alla delar av staden. Därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare. Familjedaghem skall vara ett likvärdigt alternativ till förskola.

I vårt budgetförslag för hela Stockholm 2006 ville vi årets budget satsar Kristdemokrater satsa na 150 mnkr mer jämfört med stadens budget 2005 för att minska barngrupperna och . fFör familjedaghem föreslog vianslår vi 5 mnkr mer. Öppna förskolan satsar kristdemokra­terna 10 mnkr extra på och till parklekarna förslog anslår vi 9 mnkr. Samtidigt föreslog vi även en förstärkninger av vi skolbarnomsorgen med 7,6 mnkr.

Mer resurser till grundskolan

Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Grundskolan har ansvar att se till att eleverna klarar god­kända betyg och blir behöriga att söka till gymnasieskolan. Medel flyttas därför från gymnasieskolan till grundskolan.

I årets stockholmsbudgeten för 2006 föreslog därför vianslår KKristdemokraterna 27 mnkr extra till grundskolorna för en särskild satsning på baskunskaper. För särskoleverk­samheten föresloganslår vi 10 mnkr extra.

När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna ”skrivas in” för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett ”kontrakt” bör tecknas om ansvars- och rättig­hetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till ”kontrakt” bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.

Lugn och ro är en förutsättning för att elever skall kunna lära sig. Svaga elever drabbas mest av ostrukturerad undervisning. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd. Elever med speciell fallenhet för ett ämne måste också bli uppmärksammade och ges ytterligare stimulans för att utvecklas vidare.

Ingen elev skall behöva vara rädd för att gå till skolan. Särskilda handlingsplaner mot mobbning skall finnas och tillämpas på alla skolor.

För att skapa trygghet och trivsel i skolan måste verksamheten baseras på en god och väl förankrad värdegrund. Nolltolerans mot mobbning skall gälla.

Som en del i skapandet av möjligheter till ett rikt fritidsutbud för stadsdelens unga vill vi kristdemokrater dessutom inrätta ett särskilt ungdomens hus i Hässelby-Vällingby.

Trygghet och valfrihet för de äldre

Äldre stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. Det finns dock ett stort behov av att förbättra stadens insatser för att ge de som behöver stöd en trygg vardag och hjälp att hantera sjukdomar. Aktiviteter som berikar livet och valfri­het i hur vården och omsorgen skall utformas är viktiga delar i äldres liv.
De äldre som är i behov av vård måste garanteras en värdig vård. En bra vård där trygghet och omtanke medför att de som är i behov av vård kan åldras i vetskap om ett gott omhändertagande.

Alla som bor i ett äldreboende bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre. Vi Kristdemokraterna vill dess­utom inrätta ett telefonnummer som går direkt till äldreomsorgen, en slags ”heta linje”. Den som svarar i telefonen skall lotsa fram till rätt instans och handläg­gare. Den enskilde skall inte behöva fundera över om det är kommunen eller landstinget som har ansvaret för frågan.

Vi Kristdemokraterna vill också införa en värdighetsgaranti som klart och tydligt innehåller besked om vad man kan förvänta sig och kräva av äldreomsorgen i Stockholm. Kristdemokraternas värdighetsgaranti har betoning på bemötande och omvårdnad, trygghetsgarantin är en vårdgaranti med betoning på tillgänglig­het, och en boende- och hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och service ingår. Äldreomsorgsinspektörerna pekar på vikten av att vardagslivsuppgifter finns med som ett naturligt arbetsområde inom äldreomsorgen. Dessa uppgifter borde enligt Kristdemokraterna vara självklara eftersom det handlar om utevistelse, kultur­upplevelser, måltiden, tidningsläsning och möjlighet att odla personliga intres­sen.

Eget val bör också gälla boendet. Äldre över 85 år som ansöker om äldreboende skall garanteras detta. Dessa äldreboenden skall erbjuda kontakt och gemenskap i mer organiserad form. Ensamheten för många äldre kan leda till sämre livskvali­tet men också till fysisk och psykisk sjukdom. Många äldre vill bo i servicehus. Samtidigt nekades 350 personer i Stockholm plats i servicehus förra året. Det är oacceptabelt. Kristdemokraterna vill att omvandlingen från servicehus till äldre­boenden stoppas. Många lägenheter står tomma i servicehus och skapar under­skott i stadsdelsnämnderna. Den stora utbyggnad av särskilda boenden som genomfördes under den föregå ende mandatperioden kommer nu inte de äldre tillgodo på grund av omvandlingen. Fler platser behövs också bland annat för korttidsboende.

Vi Kristdemokraterna avsätter 110 mnkr mer än majoriteten till äldreomsorgen
i vårt förslag till budget för 2006.

Omsorg om funktionshindrade

Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare får det och också erbjuds välja utförare.

Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfri­heten blir verklig. Därför kräver kristdemokraterna att förvaltningen redovisar läget på stadsdelsnämndens skolor vad gäller handikappanpassning samt föreslår ett program för ytterligare förbättringar.

Det är även angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbild­ning och vidareutveckling.

Social trygghet

Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät.

Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för männi­skor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till själv­hjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situa­tion och lära sig att ta eget ansvar.

Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.

Brotts- och skadeförebyggande arbete

Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brotts­ligheten. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdels­nämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämndens startar ett brottsfö­rebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdelsnämnden.

Vi Kristdemokrater vill dessutom se ett utökat generellt stadsdelsengagemang i säkerhets- och beredskapsfrågor. Bl.a. genom inrättandet av badvakter på samt­liga strandbad i Hässelby-Vällingby sommartid.

till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida inte minst föräldravandrare och Farsor och Morsor på stan. De försök som genomförts med centrum- och områdesvärdar i bland annat Kista och Rinkeby stadsdelsnämnder har varit mycket framgångsrika. Stadsvakter, som vi kristdemokrater gärna kallar dem, ska absolut inte ersätta polisen men har på de ställen där det prövats visat sig ha en enorm förebyggande inverkan.

Inför en jobbgaranti

Under den nuvarande rödgröna majoriteten har kostnaderna för socialbidrag skenat. Fler har blivit beroende av bidrag. Färre har ett arbete. Fler står utanför den ordina­rie arbetsmarknaden. Vi Kristdemokrater vill motverka detta genom att En av de viktigaste insatserna införa är en jobbgaranti som skulleall införas över hela staden. Jobbgarantin skulle innebäradär att alla som är socialbidragsberoende ges en snabb och individuell

bedömning. I de fall där det är arbetslöshet som är orsaken till bidragsberoende skall arbete garanteras inom fem dagar. En sådan jobbgaranti bör ge minskade soci­albidragskostnader med ca 100 mnkr. Att genomföra jobbgarantin kostar motsva­rande 15 mnkr.”

Reservation

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) reserverade sig mot beslutet enligt följande:

”Vi lever i en fantastisk stad – en stad som har alla möjligheter att leda utveck­lingen i Sverige och i vår del av Europa.

Stockholm är Sveriges huvudstad och borde vara Sveriges ekonomiska motor. Det förpliktar att vara den enda riktigt stora staden i ett land. Kraven på politiken i Stockholm är höga. För att få förtroendet att styra Stockholm krävs det ledar­skap och förmåga samt idéer om hur Stockholm ska utvecklas.

Vi moderater har idéer för Stockholm. Vi vill se ett Stockholm där fler än i dag bor, utbildar sig och arbetar. Vi vill att Stockholm ska vara inte bara landets huvudstad utan den mest drivande, mest kreativa staden i norra Europa. Vi vill att den kommunala servicen i Stockholm ska vara av hög kvalitet och att invå­narna själva ska kunna välja mellan en rik flora av utförare. Vi vill också ha ett Stockholm där vi alla kan känna oss trygga och säkra.

När Stockholmsregionen de senaste åren har förlorat 25 000 jobb i privat sektor, krävs att fokus för politiken i Stockholm under de närmaste åren inriktas på att ta krafttag för att få fler i arbete. Att få fler att gå från bidrag till arbete är den absolut största frågan, för Stockholm såväl som för Sverige. Om Stockholm ska återta sin tätposition som svensk ekonomis tillväxtmotor måste staden prioritera en företagsvänlig, tillväxtorienterad politik. Bidragsberoende ska bytas mot arbete, uppgivenhet mot framtidstro.

Arbete istället för bidrag

Den minskande andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår tids stora utmaningar. För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att fler människor arbetar och har en egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, fördelat på 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon människor arbete helt. Var fjärde av dem är under 40 år. I Hässelby-Vällingby är den sittande majoriteten helt handlingsförlamad och anslag 2, gäl­lande ekonomiskt bistånd och försörjningsstöd bökar för varje år. Ingenting görs för att försöka få våra medborgare till ett liv utan bidrag.

Allt färre ser kopplingen mellan egen insats och egen utkomst. Jobb är inte något man blir tilldelad utan något man skaffar sig. Flit och ansträngningar premieras inte tillräckligt. Att upprätta värdet av det entreprenörskap som en gång skapade landets välstånd är ett oavvisligt krav. Ett mänskligt samhälle kan bara byggas när alla som kan arbeta har en meningsfull sysselsättning och försörjer sig själva.

De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många arbetsgivare och lediga jobb är de unga och invandrare. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet väl­villiga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger.

I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska
åt­gärder än innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år.

Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999
fast­ställda och alltjämt gällande mål om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås att flyttas
till utgången av 2007.

För att lyckas med målet att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb.

Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, i stället ska er­bjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte be­viljas socialbidrag.

För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårig­heter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete.

Valfrihet för kvalité

Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt.
Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter, ska öka vä­sentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och för­skola samt annan barnomsorgsverksamhet.

Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskola och annan barnomsorg, som inom skolan, äldreomsorgen, omsorgen om de funk­tionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska er­sättningen. Finansieringen ska vara gemensam men valet ska fattas av den en­skilde och dennes familj.

Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invåna­rens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.

En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktö­rer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.

En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsut­veckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.

Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare.

Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svå­righeten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga lö­ner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de
en­skilda hushållen kan väsentliga resurser sparas.

Dessa resurser kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.

En skola med kunskap i fokus

Vår utgångspunkt är att varje elev är unik. Alla har sina egna visioner, mål och talanger. Kärnan i den moderata grundvärderingen är tron på att varje människa har förmågan och viljan att forma sitt eget liv utifrån sina egna önskemål.

Men det är inte bara den enskilde individen som har nytta av en väl fungerande skola. Välutbildade medborgare är viktigt för både den ekonomiska tillväxten och för att skapa det goda samhälle med engagerade och ansvarstagande sam­hällsmedborgare som vi vill ha. Det är därför vi moderater prioriterar skolan.

Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.

Vi moderater satsar 26 miljoner kronor mer än socialdemokraterna på skolan i vårt förslag till budget för 2006. Pengarna används till en satsning i grundskolans skolår 0-3. Målet är att alla 7-åringar i Stockholm ska kunna läsa.

Vi vill att dagens förskoleklass blir ett nytt obligatoriskt grundskoleår - ett ”år 0” som påbörjas året barnet fyller 6, men med rätt att börja från och med det år barnet fyller 5.

Vår utgångspunkt är att eleverna ska börja skolan när föräldrar och skolan bedö­mer att barnet är moget för det och lämna skolan först när de klarat kunskaps­målen. Det avgörande är inte att alla når målen på samma sätt, eller att det tar exakt lika lång tid för alla. Individuell skolstart kan bidra till bättre resultat för berörda elever.

Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller soci­ala skäl. Men i Stockholm tvingas nu flera skolor att avskaffa de sista speciallä­rarna och spara in på eleverna med störst behov av stöd. I vissa fall tvingas elever till särskilda studiegrupper i andra skolor istället för att få det stöd de har rätt till
i den skola där de går. För att komma till rätta med problemen vill vi införa en lik­värdighetsgaranti för att säkerställa att alla barn får en rättvis bedömning – oav­sett var i staden deras föräldrar bor. Samtidigt gör vi moderater en särskild sats­ning i vår budget för 2006 på 10 miljoner kronor för att öka stödet till barn med särskilda behov

Föräldrarna skall ha ökat inflytande över barnomsorgen. Deras val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av barnomsorg i Stockholm. För att möjlig­göra detta införs under 2006 en barnpeng. Pengen kan användas till en plats i för­skolan, men även till familjedaghem. Samtidigt får stockholmarna samma möj­lighet som Nacka- och Sollentunaborna att bli dagbarnvårdare åt egna barn. Barnpengen ska gå direkt till förskolan eller familjedaghemmet för att skapa lik­värdiga villkor mellan kommunala och fristående utförare.

Förskolan bör få en mer pedagogisk inriktning och stimulera utveckling och lärande med ett lek- och lustfullt sätt. Bokstäver och siffror kan vara lika vanliga leksaker i förskolan som spadar och bollar. Förskolan behöver klara mål, både för verksamhetens och för barnens pedagogiska utveckling. Vi höjer därför i vårt förslag till budget för 2006 förskoleschablonen med 6,1 procent för att göra det möjligt att anställa fler förskollärare.

Genom nya nationella prov eller återinförda egna Stockholmsprov ska elevens kunskapsläge jämfört med målen göras tydliga. Proven i år 2 ska ha fokus på läsförståelse så att vi tidigt fångar upp de elever som inte når målen. I år 5 ska proven särskilt inriktas på räkning för att fånga upp de elever som har svårt med matematiken. I år 8 ska proven ske brett så att vi fångar upp de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet.

Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna ut­vecklas i skolan. Stadens skolor ska vara skyldiga att för elever och föräldrar
be­skriva elevens utveckling och att specificera behov av extra tid eller stöd. Verk­tygen för detta är elevens individuella utvecklingsplan, men vi vill också ha obli­gatoriska skriftliga omdömen från det att eleverna börjar skolan. Staden ska samtidigt uppvakta regeringen om att bli försökskommun med betyg senast från år 5.

Undersökningar visar att tusentals stockholmselever mobbar och trakasserar sina kamrater och lärare. Samtidigt vet vi att mobbning och annan kränkande behand­ling kan bekämpas. I Norge och Island införde borgerliga regeringar forsknings­baserade åtgärdsprogram som på kort tid minskat mobbningen med upp till 50 procent. Vi vill göra detsamma i Stockholm. Dessutom måste det drogförebyg­gande arbetet i skolorna förbättras samtidigt som alla brott som begås i skolan polisanmäls av skolan.

Tidigare fanns det kvarterspoliser som hade ett särskilt ansvar för och god kon­takt med närbelägna skolor. Vi vill tillföra polisen resurser och vill att varje skola ska ha en kontaktpolis i syfte att minska klyftan mellan polis och skola. Genom att träffa ungdomar i vardagen i skolan får polisen en utmärkt möjlighet att arbeta brottsförebyggande.

Skolan ska som alla andra arbetsplatser i Stockholm vara trygg och säker. För­äldrarna ska veta att deras barn är trygga i skolan. Det kan inte längre vara fritt fram för våldsverkare och vandaler i skolorna. Skolan ska göras säkrare genom bemannade entréer och kodlås. Vi vill också ta krafttag mot den omfattande ska­degörelsen. Klotter ska omedelbar saneras och större möjligheter för skolan att videoövervaka byggnaderna ska införas.

Sedan socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk på gymnasiebety­gen har skolket ökat kraftigt i gymnasieskolan. För att vända denna negativa ut­veckling vill vi åter införa redovisning av skolk i betygen – i både grund- och gymnasieskolans terminsbetyg. Föräldrarna ska också omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande via telefon, SMS eller e-post.

Vi vill göra en särskild satsning på att förenkla föräldrarnas vardag genom en gemensam webbportal där de kan ansöka om barnomsorg, söka information om och jämföra olika alternativ, anmäla sig till önskad skola/förskola/familjedaghem och följa platstillgång och antagning. För staden innebär det samtidigt mindre kostnader för administration, papper och porto, en bättre överblick över planering och prognoser samt enklare möjligheter till kommunikation med brukare (infor­mation, brukarundersökningar, utvärderingar m.m.).

Äldreomsorg – kvalitet genom valfrihet

En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kva­litet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholma­rens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum.

Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt, individualise­ring, trygghet och valfrihet. Alla äldre är individer och har olika behov och öns­kemål om boende på äldre dagar. Det är därför viktigt med ett brett spektrum av olika äldreomsorgsverksamheter som äldrepengen kan användas till men även att tilläggstjänster kan köpas utöver pengen. För många äldre kan ensamheten vara ett stort problem. Därför är det angeläget med boenden där äldre kan träffas och umgås, även om omsorgsbehoven inte är mycket tunga. Självfallet ska inte heller äkta makar säras åt på grund av att deras omsorgsbehov skiljer sig.

Genom införandet av kundvalssystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfriheten ger också den äldre ett ökat inflytande. Den äldres önskemål och synpunkter på tjänsten som utförs och hur den utförs blir högst väsentliga för utföraren, då den äldre om den inte är nöjd kan välja en annan utförare.

För många äldre är det viktigt att få bo kvar i sin vanliga bostad även när beho­ven av omsorg ökar. Staden ska erbjuda insatser från äldreomsorg och sjukvård
i hemmet för att möjliggöra detta. Att få bo kvar i sitt hem ska vara en möjlighet och får inte förvandlas till tvång.

Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som an­söker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.

Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras över­gripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av ser­vice, vård och omsorg också hålls. Kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvali­tetsuppföljningsprogram för hela staden ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman.

Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. Dessa insatser sparar också stora summor åt kommunen. Staden har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörigvårdare.

Det är angeläget att Stockholm utnyttjar de möjligheter som informationstekno­login tillhandahåller för att förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Staden bör även ta hjälp av teknologin för att erbjuda stadens äldre information om stadens äldreomsorg. En äldreomsorgskatalog skulle med stor fördel kunna finnas till­gänglig via länk från stadens hemsida. Den skulle ge de äldre, deras anhöriga och även stadens anställda en utförlig bild av det utbud som finns i äldreomsorgen avseende verksamheter och lediga platser.

Särskilda satsningar bör göras på användandet av informationsteknologin.
En hög grad av användande av informationsteknologi är eftersträvandsvärd i hela staden. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälpmedel för personalen, men också vara till gagn för brukarna.

I möjligaste mån bör staden därför verka för att ett enhetligt system införs över staden. Som en stor upphandlare kan staden pressa priset för att skapa en sådan enhetlighet och tydlighet.

Omsorg om funktionshindrade med individen i centrum

Stadens omsorg om funktionshindrade ska hålla hög kvalitet. Arbetet ska präglas av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kompe­tensutveckling och inflytande är ledord

Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktions­nedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.

Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälp­medel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå föränd­ring.

De funktionshindrade och deras anhöriga ska i mycket högre grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångspunkt är att stadens verksamheter är till för dem.

En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att genom valfrihetssystem öka deras makt över sitt eget liv. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta gäller oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.

Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att människor är olika och har olika behov och mål.

Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlö­sarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de sär­skilda boendeformerna.

Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när plats­bristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en god utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör be­vaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder. I sammanhanget är det av stor vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen.

Satsningar på de mest utsatta

Varje hemlös har sin egen historia. Varje hemlös har därmed också sina egna förutsättningar att bryta sin hemlöshet. I arbetet med att hjälpa de hemlösa i Stockholm bort från sin hemlöshet måste den enskilde individens problem och möjligheter vara i fokus.

Stadens arbete med hemlöshet är i stor utsträckning ett arbete med psykiskt funktionshindrade och eller missbrukare varför arbetet med att förbättra vården för de psykiskt funktionshindrade och för missbrukare är ett arbete för att hjälpa de hemlösa.

Det räcker dock inte. De hemlösa har utöver eventuella missbruks- eller psykiska problem också ett socialt problem avseende boendet. Detta gör gruppen hemlösa till de allra mest utsatta medborgarna i vår stad.

I arbetet med att hjälpa de hemlösa är det av stor vikt att så många krafter som möjligt engageras. Frivilligorganisationernas arbete är i sammanhanget ovärder­ligt. För att underlätta för frivilliga krafter att ta ett större utrymme i arbetet med att minska hemlösheten vill vi undersöka möjligheterna till att införa valfrihets­system inom stödet.

Det är eftersträvansvärt att ersättningen till såväl dagverk­samhet som boenden kan ske utifrån de hemlösas egna val i en större utsträck­ning än i dag. Vi moderater satsar 5 miljoner mer i vår budget för 2006 på stödet till frivilligorganisationerna än vänstermajoriteten.

Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återinförs och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. En urholkad Tak-över-huvudet-garantin, som i praktiken bara innebär ett försök med fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att förvärra situationen och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti.

Samtidigt är det viktigt att se Tak-över-huvudet-garantin för vad det är, ett första steg mot målet om ett eget boende. En grundläggande förutsättning för att minska hemlösheten är att kontinuerligt arbeta för att skapa trygga boendeformer. Även om boendet inte är permanent kan det med stor sannolikhet hjälpa fler människor att nå närmare en stabil boendesituation.

Inom missbruksvården måste metodfrågorna ses över. Slutenvård ska komp­let­tera öppenvård och relationerna dem emellan utvecklas och förändras. Slutenvård ska användas när det är befogat. Vidare måste dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare professionaliseras, liksom uppföljning av fram­gångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar.

Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde miss­brukarens egna förutsättningar. Satsningar på familjerådslag och nyttjande av befintliga nätverk har i förekommande fall visat sig vara framgångsrika och bör alltid prövas.

Vi avvisar bestämt förslaget om införande av sprutbytesprogram. Sprutbytespro­gram kommer att försvåra arbetet med att minska narkotikamissbruket i Stockholm och är därutöver en kapitulation inför missbruket som samhället
ald­rig kan acceptera. Det offentliga ska inte tillhandahålla verktygen för det olagliga missbruket.

Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräld­rarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Stödet till brottsof­ferjourerna ska utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten.

Staden ska utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta med stora informa­tionssatsningar. Vi vill modernisera skolornas Alkohol-Narkotika-Tobaksunder­visning (ANT) och prioritera förebyggande arbete bland unga.

En trygg och säker stad

Stockholm ska vara en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig
ac­ceptera att människor känner sig rädda i vår stad.

Tryggheten är mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den pri­mära frågan i dag efter många år av nedrustning av det svenska polis- och rätts­väsendet.

För att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpande och det brottsförebyg­gande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av
po­lisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ”ganska” eller ”mycket” stort problem i stadsdelen.

Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott
i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel plats vid fel tidpunkt.

Det förebyggande arbetet mot brottslighet är en viktig kommunal uppgift, men bör så långt det går bygga på frivilliga initiativ. Brottsofferjourerna bedriver
ex­empelvis ett mycket viktigt arbete som bör stödjas. Men staden kan även göra mer för att stödja insatser till våldtagna kvinnor eller offer för de många butiks­rånen i Stockholm.

Stockholm är liksom andra huvudstäder särskilt utsatt för hot om större angrepp från terrorister. Vår tids hot kommer i nya skepnader och det är av stor betydelse för stockholmarnas övergripande trygghet att stadens ledning har en tydlig kris­beredskap. I tunnelbanan eller andra offentliga miljöer som stadens invånare nyttjar dagligen bör alla veta att staden har väl genomtänkta och övade rutiner för hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp.

Dagens utveckling måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regi­onens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Stockholms polismyndighet måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Man kan förutse att Stockholm kommer på pappret att få något fler poliser under nästa år än vad som fanns under inneva­rande år.

Men ute på gator och torg är de alltjämt för få. Många poliser är utkommende­rade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av andra orsaker som sjukskrivningar. Att öka antalet synliga poliser är den enskilt viktigaste trygghetsskapande åtgärden man kan vidta idag.

När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brotts­ligheten och stävja asociala beteenden.

Belysningssatsningarna måste konkretiseras och genomföras. Det finns runt om i staden flera lämpliga områden där bättre belysning skulle göra stor skillnad för tryggheten.

En internationell jämförelse ger snabbt vid handen att andra städer är betydligt bättre och mer kreativa när det gäller olika former av belysningar. Fasader, buskar och blomsterarrangemang är ofta upplysta i andra städer, men är lämnade i mörker i Stockholm.

Moderaterna vill alltså verka för ett mer upplyst Stockholm. Skadegörelse mot belysningsanläggningar bör bemötas på samma sätt som klotter och annan skadegörelse.

För att Stockholm till fullo ska kunna utnyttja sin potential som den vackra huvudstaden på vattnet krävs att vi tar krafttag mot de inslag som tyvärr förfular vår stad. Klottersanering och städning av de gemensamma utrymmena måste prioriteras mer än i dag. Skötseln av våra parker – en alldeles för dåligt utnytt­jad resurs – måste bli bättre.

Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bland annat nedskräpning och förfulning av stadsbilden. De gröna soptunnorna ska tas bort från gator och torg för att istället grävas ner under marken. Under 2006 avsätts i den moderata budgeten för Stockholm 40 miljoner för att gräva ner 20 stationer.

Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas, en klotterkommis­sion ska därför inrättas. Stadens klotterpolicy ska vara ett totalt avståndstagande från klotter och graffiti. En jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrap­portera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på sta­dens byggnader ska saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de
pri­vata fastighetsägarna på detta projekt.

Mörka passager och prång ska byggas bort. En satsning på att lysa upp Stockholm måste göras. Alla ska kunna känna sig trygga i Stockholm, även kvällstid. Dessutom leder en högre belysningsgrad till att Stockholm blir en ännu vackrare stad.

Ofta kan man med relativt enkla medel såsom städning och blomsterutsmyckning lyfta miljöer som idag är nedgångna och tråkiga.

Vi moderater avsätter samman­lagt 27 miljoner extra i budgeten för 2006 jämfört med vänstermajoriteten i syfte att göra vår stad renare och vackrare.

Avskaffa stadsdelsnämnderna

Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorgani­sationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.

När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna ut­vecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frå­geställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slut­rapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demo­kratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE. I rapporten ”Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet” som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande.”

Liknande slutsatser drar Kommunaldemokratikommittén i ”Att vara med på rik­tigt” (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommundelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda där­emot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda.

Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: ”var skall beslut fat­tas?” och ”vem skall kunna utkrävas på ansvar?” blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna.

Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens po­litiker till ansvar för den förda politiken på olika områden.

Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medbor­garna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för poli­tiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.

Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 mil­jarder per år. Ansvaret är dock tillstor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kom­munfullmäktige när det gäller de kommunala kärnuppgifterna.

Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras.
I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som he­ter ”Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna” används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetspla­nerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de re­surser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.

Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2005. För 750 miljo­ner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anstäl­las. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.

Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medbor­garna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen.

I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.

Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.

Med anledning av ovan vill vi moderater föreslå följande:

Förslag till beslut

Stadsdelnämnden beslutar

att tillstyrka att-satserna 2 och 4

att fastställa verksamhetsplanen för 2006 med nedan angivna att-satser;

att stadsdelsnämnden skall skapa förutsättningar för att ge alla en så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter och information om dessa möjligheter skall väsentligt öka.

att invånarna i Hässelby och Vällingby skall erbjudas välja utförare inom äldre­omsorgen, omsorgen om de funktionshindrade, skolan och förskolan.

att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd skall ha en budget i balans.

att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ska garantera äldre rätt att välja boende

att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd garanterar funktionshindrade rätt att välja boende
att Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd skall införa en jobbgaranti, där alla som
i dag är socialbidrags-beroende ges en snabb och individuell bedömning, och i de fall det är arbetsbrist som är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom 5 dagar.

att i budgeten hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola direkt ska gå till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen

att privata initiativ till nystartande och avknoppningar av förskolor och skolor inom stadsdelen främjas

att ej införa restriktivare biståndsbedömning av äldreomsorg

att ej införa restriktivare bedömning inom hemtjänsten

att att-satserna 3 och 5 gällande stadsdelsförnyelse ska ligga inom ordinarie
bud­get och pengarna ska gå till kärnverksamheterna

Reservation

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) reserverade sig mot beslutet enligt
föl­jande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:

1. att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2006

2. att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till Verksamhets­plan för 2006 som bygger på de ramar som Folkpartiet liberalerna föreslagit i stadens budget.

3. att verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äld­reomsorg och omsorg om funktionshindrade

4. att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med en redovisning hur stadens nya resurstilldelningssystem påverkar särskolebarnens/ungdomarnas skolgång.

5. att uppdra till förvaltningen att återkomma till nämnden med en kartläggning

6. av det socioekonomiska stödet (BUS-avdelningen) för att tydliggöra hur

7. många barn som får stödet per enhet/adress och om personaltätheten skiljer.

8. att uppdra till förvaltningen att snarast återkomma med en konsekvensanalys hur den alltmer restriktiva biståndsbedömningen drabbar de enskilda.

9. att valfriheten inom förskola, skola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade ska gälla oavsett var i staden man bor och valfriheten inom samtliga verksamheter ska värnas och utvecklas.

10. att uppdra till förvaltningen att snarast öppna ett Ungdomscafé i Vällingby Centrum enligt beslut i VP2002.

11. att uttala att stadsdelens skollokaler och förskolelokaler snarast ska kunna erbjuda en god, säker och verksamhetsanpassad arbetsmiljö.

12. att kompetensutvecklingen inom nämndens verksamhetsområden ska värnas.

13. att kvalitetsarbete i alla dess former ska prioriteras.

14. att eventuella brister inom Äldreomsorgen ska snarast åtgärdas och åtgärds­planer med tillhörande tidplaner ska löpande följas upp och redovisas till nämn­den.

15. att uppdra till förvaltningen att inom stadsdelsnämndens budgetram beräkna och redovisa hur kostnader kan omprioriteras från administration och ”over-headkostnader till prioriterade verksamheter som äldreomsorg, förskola, skola, omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatri.

16. att föräldrars efterfrågan av familjedaghem, hel- och deltidsförskolor m.m. ska styra utbudet av barnomsorg.

17. att de resurser som budgeterats för Agenda 21 arbete istället ska användas till att förbättra närmiljön i stadsdelen genom att förbättra städningen.

18. att avslå en utökad förvaltning och administration.

19. att avslå en avveckling och omvandling av äldreboendeplatser, ålderdoms­hem, servicehus, växelvård m.m. av ekonomiska skäl och uppdra till förvalt­ningen att återkomma med en tydlig analys och kartläggning av de äldres behov av vård och omsorg och olika boendeformer.

20. att allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar.

21. att verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetable­ring av företag.

22. att återremittera besparingar och ”Vardagsrationaliseringar” inom de olika verksamheterna och ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med tydliga konsekvensanalyser.

23. att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ.

24. Samt hemställa till kommunstyrelsen om:

25. att medel erhålls för att täcka Socialpsykiatrin.

26. att stoppa omvandlingen av servicehus tills det finns en stadsgemensam definition av vilken servicenivå som ska råda i seniorbostäder och att se över riktlinjerna för servicehus i syfte att valfrihet och likställighet ska råda i staden.

27. att en översyn och stadsövergripande granskning av lokala riktlinjer i stads­delarna och vilken påverkan den alltmer restriktiva biståndsbedömningen får för den enskilde.

28. att Stockholm avskaffar socialbidraget i dess nuvarande form och att ett nytt system ”Stockholm jobbar” med jobbmatchning m.m. införs för människor som är arbetsföra.

29. att 0,9 Mkr för rörliga team inom socialpsykiatrin.

30. att därutöver anföra

Det är med oro vi ser vad som händer runt omkring oss här i Hässelby-Vällingby. Arbetslösheten är hög, socialbidragen rakar i höjden, alltför många elever lämnar skolan med otillfredsställande kunskaper. Den dåliga utvecklingen i Stockholm märks tydligt även här hos oss i Hässselby-Vällingby.

Trots att Stockholms tillväxt har förbättrats en aning har massarbetslösheten bitit sig fast. I vänstermajoritetens budget 2006 sker återigen en stor satsning på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.

Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd för­ståelse för näringslivets villkor. Till detta hör naturligtvis att inte i onödan höja skatter och avgifter, men också att verka för en god offentlig service med bra för­skolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv. Arbetstillfäl­len och inflyttning är en garant för ökad kommunal och privat service. Det är därför viktigt att ha en bra kontakt med näringslivet i Stockholm och upprätthålla en god servicenivå som gör att allt fler företag ser stadsdelen som en bra plats att etablera sig på.

Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten. Pengarna skall gå till en bra skola och omsorg. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de
re­surser som skall gå till kärnverksamheterna.

Ge makten åt medborgarna

Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom för­skola, skola och äldreomsorg. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid. Valfrihetsreformerna är nu stoppade. Alternativ bedrivna av nytänkande entreprenörer motarbetas.

Vi vill flytta makt från stadsdelsnämnderna till individen genom olika former av pengsystem.

En politik för tillväxt

Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen. Vi måste därför arbeta enligt Skärholmsmodellen fullt ut för att människor ska gå från bidragsförsörjning till jobb.

Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. Alla stockholmare som kan arbeta, ska arbeta. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelas arbets­uppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel.

Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entreprenader och systema­tisk utsvältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp under den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att kvä­vas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att byta politik och istället uppmuntra entreprenader och privata alternativ.

Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byg­gande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.

Förskola

Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng öronmärks förskolans resurser till förskoleverksamhet, och går direkt till förskolorna. Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst
ge­nom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning.

Ett hot mot förskoleverksamheten här i Hässelby-Vällingby är den stora bristen på utbildad personal. Insatser görs nu för att utbilda outbildad personal till barn­skötare och barnskötare till förskollärare.

Medel för detta finns ej inom den ordi­narie verksamheten. Vi känner oro för att kompetenshöjningen dels inte når till­räckligt många dels är beroende av tillfälliga medel. Vi emotser en redogörelse för hur bristen på utbildad personal inom barnomsorgen ska tillgodoses på lång sikt.

De långa köerna till förskolan är oacceptabla. Vänstermajoriteten uppvisar på­fallande brister i planeringsförmåga och bryter i vissa stadsdelar mot lagen. En­ligt lagstiftningen är kommunerna skyldiga att ge föräldrarna förskoleplats inom tre månader.

Grundskola

Skolpengen har åren 2004 och 2005 varit oförändrad. Verksamheten har inte fått någon satsning eller pris- och lönekompensation. År 2006 får skolpengen en­dast ett litet påslag, vilket långt ifrån täcker pris- och lönekompensationen. Vänster­majoritetens införda nya resursfördelningssystem innebär också mindre resurser för stadsdelen. Folkpartiet satsar 149 Mkr mer än majoriteten på grundskolan i staden år 2006. Folkpartiets satsning innebär att skolpengen får år 0-3 höjs med 10% och skolår 4-9 höjs med 8,5%. Skolpolitik är i en djup kris. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matema­tik, svenska, engelska och naturvetenskap. Kunskaperna i samhällskunskap upp­visar också stora brister.

Skolverket bekräftar vår bild att det har funnits ett fundamentalt feltänkande i svensk skolpolitik. Kunskapsmålen har nedprioriterats till förmån för synen att det viktigaste är att eleverna lär sig söka kunskap. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen. Fler vuxna i skolan har i praktiken inneburit mer personal utan pedagogisk utbildning.

För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än i dag. Betygen ger en tydlig signal om hur det går i skolan för en elev. Det krävs därför betyg redan från mellanstadiet. Tidigare nationella prov, i fler ämnen, visar också tydligt vilka elever som inte når målen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet

Genom att redan i de första skolåren mäta elevernas kunskaper kan extra stöd och hjälp sättas in tidigt. Tyvärr har socialdemokraterna valt att avskaffa de verktyg som har visat sig fungera, t ex stockholmsproven i svenska. Grund- och förskolan måste lyftas ut ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde. När stadens skolverksamhet överförts från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden ska en större del av skolornas resurser fördelas genom pengsystem.

Alla barn har rätt att känna sig trygga när de går till skolan. All form av mobb­ning och kränkande behandling ska motverkas genom ett konsekvent och meto­diskt ingripande och föräldrar ska alltid informeras om mobbning uppstår. Skolan måste också få det lagstöd som krävs för att på ett effektivt sätt arbeta mot våld och mobbning.

Under den föregående borgerliga mandatperioden sattes ett stort arbete igång för att alla skolor i stadsdelen skulle få en bra arbetsmiljö. Detta arbete har nu av­stannat och viktiga skolprojekt skjutits på framtiden.

Särskola, skolbarnomsorg m.m. för särskoleelever
Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten i Stadshuset för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. Även vänstermajoritetens beslut att överföra ansvaret för placering av elever och skol­skjutsverksamheten till stadsdelsnämnderna har drabbat barnen och ungdomarna genom besparingar och inskränkt valfrihet. Välfungerande särskolor slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola. Förvaltningen bör ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur särskolebarnens skolgång kommer att påverkas här i Hässelby-Vällingby. Socialdemokraternas cyniska hantering av särskolebarnen/ungdomarna måste stoppas. I folkpartiets budget har vi i staden avsatt 15 miljoner mer än majorite­ten på särskolan. Ansvaret för särskolan bör återgå till utbildningsnämnden.

Verksamhet för barn och unga

Ett samlat grepp måste tas i stadsdelen för att motverka missbruk, droger, krimi­nalitet och att barn och ungdomar mår dåligt. Genom samverkan, samarbete och ett väl förankrat handlingsprogram måste detta förebyggande arbete följas upp. Det förebyggande arbetet måste kunna sättas in så tidigt som möjligt. Även in­tegrationsproblemen på våra grundskolor måste uppmärksammas för att så tidigt som möjligt motverka detta.

Vänstermajoritetens nya resursfördelningssystem gör att stadsdelen förlorar
re­surser till andra stadsdelar.

Stockholms parklekar är en unik öppen verksamhet. I Hässelby och Vällingby ska alla geografiska områden kunna erbjuda denna förebyggande verksamhet. Öppettider måste kunna anpassas efter verksamhet och lokala behov.

Folkpartiet liberalerna anser att fritidsverksamheten för ungdomar behöver
ut­vecklas. Det förebyggande arbetet behöver stärkas och verksamheten ska kunna anpassa sig efter ungdomars önskemål. Skolornas lokaler borde kunna utnyttjas i större utsträckning. På Folkpartiets initiativ beslutades i VP2002 att
ett Ungdomscafé ska öppnas i Vällingby Centrum, vilket förhalats av vänstermajoriteten.

Särskolans barn och ungdomar har rätt till en fritidsverksamhet som är anpassad efter deras behov och önskemål.

Kulturskolan ska erbjudas till alla barn som är intresserade av musik, dans, bild, teater m.m. Vi är mycket kritiska till vänstermajoritetens nedskärningar på detta område.

Äldreomsorg

För tredje året i rad lägger majoriteten en budget som innebär kraftiga bespa­ringar på äldreomsorgen. Restriktivare/ändrade biståndsbedömningar, personal­minskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden är vänstermajo­ritetens svar på äldres behov av omsorg och trygghet på ålderns höst. Vi ser att utvecklingen blir ännu värre under 2006 då förvaltningen aviserar fortsatta ”effektiviseringar” (vardagsrationaliseringar) inom äldreomsorgen. Nämnden måste få en mera konkret redogörelse för vad dessa neddragningar faktiskt kom­mer att innebära i praktiken.

Folkpartiets budget 2006 innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens bud­get och en höjning av hemtjänstpengen med fem procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äld­reboenden.

Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mel­lan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en an­nan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun.

Äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Därför införde vi under förra mandatperioden hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, in­rättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser.

En undersökning, gjord av kommunens utredningstjänst, visar att äldre får olika hjälp med hemtjänsten beroende på vilken stadsdel de bor. Att gamlas bostads­adress avgör vilken omsorg de får är fullständigt oacceptabelt och det strider mot likställighetsprincipen i kommunallagen.

Livskvaliteten måste öka. Flera rapporter visar att äldre ofta lever i tristess och händelselöshet. Individuella handlingsplaner måste innehålla information om personliga behov, önskemål och intressen. Den sociala dokumentationen måste utvecklas och sociala insatser sättas i fokus. Vi är mycket kritiska till att väns­termajoriteten lagt ned icke biståndsbedömd dagverksamhet i stadsdelen. Före­byggande verksamhet som Friskvårdscentralen på Hässelby Gårds äldreboende, som tillkommit på Folkpartiets initiativ, är en mycket uppskattad verksamhet som vi vill vidareutveckla. Även mathållningens kvalitet är mycket viktig.

Stadsdelen behöver också förstärka den uppsökande verksamheten bland äldre. Det är viktigt att det finns tillgänglig information, så att äldre vet vilka rättigheter och möjligheter som finns och var de ska vända sig.

Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under tre år satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen. Vi vill bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att en­skilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.

Kvalitetsgarantierna ska utvecklas och också omfatta individuella kvalitetsga­rantier. Uppfylls inte dessa ska den enskilde få kompensation. För att snabbt åt­gärda brister och få en utveckling inom äldreomsorgen måste tillsyn, uppföljning och utvärdering av verksamheten förstärkas.

Omsorg om funktionshindrade

Med stor oro noterar vi att förslaget till budget 2006 kräver en mycket stram budgethållning inom omsorgen om funktionshindrade med stora besparingar som följd. Valfriheten för människor med funktionshinder måste istället öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka män­niskors möjligheter att själv forma sina liv. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. Fortfarande råder brist på bostäder och arbetet med att få fram bostäder, inte minst gruppbostäder måste intensifieras.

För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglig­hetsarbetet höjs betydligt. Vi vill att Hässelby-Vällingby ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta ar­bete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.

Socialpsykiatri

Det är viktigt att rätten till ett bra boende, arbete/sysselsättning, fungerande bo­endestöd värnas. Folkpartiet vill införa rörliga team. Förutsättningarna för en meningsfull vardag måste förbättras. P.g.a. vänstermajoritetens besparingar drabbas människor av stadsdelsarrest och nekas sysselsättning på Västerorts Aktivitetscentrum i Bromma vilket är oacceptabelt.

Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas. Stadsde­len måste arbeta aktivt med att få fram fler boenden. Personer som bor utanför Stockholm och vill flytta tillbaka måste få möjlighet till detta och också få ade­kvat boendestöd och sysselsättning.

I Hässelby-Vällingby bor många människor med psykiska funktionshinder p.g.a. av närheten till f.d. Beckomberga sjukhus. Stadsdelen får inte full ersättning och går därför med ett underskott på detta område. Folkpartiet liberalerna anser inte att stadsdelen ska missgynnas utan få kompensation för detta. Förutsättningarna för att möta det stora behovet av insatser och uppfylla intentionerna skulle vä­sentligen öka med ett rättvisare fördelningssystem med korrekta incitament för de socialpsykiatriska verksamheterna.

Människor med psykiska funktionshinder är en mycket utsatt grupp. De borde omfattas av en rättighetslagstiftning, på samma sätt som människor med fysiska funktionshinder får rättigheter enligt LSS och LASS. Stockholm bör uppvakta regeringen för att påskynda en lagstiftning som tydliggör psykiskt funktionshind­rades rättigheter.

Socialt ansvar

Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av det verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För att lyckas måste det finns fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt sam­hälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks
ti­digt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs.

Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar helst inom ett dygn och högst två. Efter en månad ska en uppföljning ske.

Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. Det intensiva arbete som sker kring dessa frågor här hos oss är bra. Ytterligare åtgärder måste vidtas med anledning av de senaste rapporterna om att allt fler ungdomar sniffar. Expertis utifrån måste sökas för att stävja problemen.

Klotter och utemiljö – En trygg och snygg stadsdel

Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Klotterproble­men i vår stadsdel blir bara värre och värre. Vänstermajoriteten avsätter alltför lite pengar till klottersanering. Det är en helt felaktig politik.

Saneringen av klott­ret måste öka. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. För att detta skall vara möjligt krävs att vi avsätter pengar speciellt för klottersanering.

Nedskräpningen av Stockholm måste upphöra. Folkpartiet anslår därför mer re­surser till städning. Vi säger nej till kostsamma satsningar på agenda 21-samord­nare. De resurser som i dag går till agenda 21 skall istället användas till att för­bättra städningen i stadsdelen. Det innebär att 30 miljoner satsas på att snygga upp staden. Stadsdelsnämnden bör även aktivt samverka med fastighetsägare och näringsliv för att få till stånd extern finansiering av parker och yttre miljöer.

Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt
i parker, motionsspår, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt för att minska antalet överfallsvåld­täkter. Vi kräver också att det uppdelade ansvaret för belysningen åtgärdas. Ex­empelvis har idrottsnämnden ansvar för belysningen i motionsspåren och trafik­nämnden för lyktstolparna. Det är märkligt att majoriteten gjort så lite för att för­bättra stadens belysning.

Ambitionen är att Stockholm skall vara en ren och vacker stad.
Såväl Stockholmarna som besökande måste känna sig nöjda och trygga med det arbete som utförs inom snöröjning, halkbekämpning och städning.

Antalet överfallsvåldtäkter har ökat i Stockholm. Känslan av otrygghet breder ut sig i samhället. Mot den här bakgrunden föreslår folkpartiet att det borde införas trygghetsvandringar. Konkret går trygghetsvandringar ut på att kartlägga skötsel och underhåll av sly, trasiga lampor, skrymmande buskage. Det finns även anledning att se över anläggningars utformning där belysningen kan vara dålig och parkeringshus mörka. Vandringarna genomförs av tjänstemän, politiker, lokalbefolkning, polis etc. Styrkan med trygghetsvandringar är att de synliggör vad som behöver göras och vem som har ansvar för att åtgärda problemen. Vand­ringen fungerar som en säkerhetsinventering inför brottsförebyggande insatser och skapar engagemang och delaktighet.

Klok planering kan tillföra förorten kvalitet och bidra till att bryta innerstadsfixe­ringen.

I Hässelby-Vällingby finns stora möjligheter att bygga en stad i klassisk mening med en blandning av företag, kommers och kultur, attraktiva bostäder och bra skolor och förskolor m.m.

För övrigt hänvisar vi till Folkpartiet liberalernas reservation vid budgetförhand­lingarna i Stadshuset.”

Särskilt uttalande

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt
m fl (fp) och vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lämnade följande uttalande:

” Moderaterna, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna söker förtroende att leda Stockholm.

Den strategiska inriktningen uttrycker den väg som Stockholms stads kommunala verksamhet skall följa.

Vi har visionerna och ledarskapet att föra Stockholm in i framtiden. Det visade vi under den förra mandatperioden då vi gemensamt styrde staden. Mellan 1998 och 2002 tillförde vi tre miljarder kronor till de prioriterade verksamheterna. Detta skedde samtidigt som stadens ekonomi restaurerades och skatten successivt sänktes med sammanlagt 95 öre. Det motsvarar en skattesänkning på ca 4 000 kr om året för en vanlig stockholmsfamilj.

Vi har ett ansvar att se till så att stockholmarna får valuta för sina skattepengar och att våra gemensamma resurser går till stadens kärnverksamheter. En skola för kunskap, en trygg förskola, en värdig äldreomsorg och ett individuellt anpas­sat stöd för de funktionshindrade och människor i behov av hjälp från social­tjänsten. För att säkerställa detta krävs det att stadens organisation moderniseras och effektiviseras. Valfrihet och kvalitet måste vara vägledande, såväl i förskola och skola som i äldre- och funktionshinderomsorgen.

Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd för­ståelse för näringslivets villkor. Om staden ska kunna fortsätta att ge en god om­sorg och god välfärd, inte minst till alla dem som är i störst behov av hjälp, måste vi satsa på utbildning, ökat företagande och arbeta för att flera kan försörja sig genom arbete istället för bidrag. Då krävs det ledarskap och en vision om i vilken riktning man vill föra Stockholms stad.

Socialdemokraterna saknar uppenbarligen både ledarskap och visioner för Stockholm. Majoriteten har under de gångna tre åren på område efter område fattat beslut som både kortsiktigt och långsiktigt är förödande för Stockholm ur ett tillväxtperspektiv. Därtill har viktiga kärnverksamheter som skola, äldreom­sorg och omsorgen om funktionshindrade utsatts för besparingar. Den styrande majoriteten har också visat en påfallande handfallenhet i arbetet med att hjälpa stockholmare att gå från bidragsberoende till egen försörjning genom arbete.

Den socialdemokratiska avsaknaden av visioner och ledarskap, kombinerat med omfattande höjningar av skatter och avgifter, har lett till att tillväxten avstannat, varslen fördubblats och konkurserna ökat. Införandet av biltullar och en rad höj­ningar av kommunala avgifter för företagen bidrar till att företagsklimatet i Stockholm försämrats allt mer.

Vi är redo att ta ansvaret för Stockholm. Vi har konkreta förslag för ett bättre Stockholm. Ett Stockholm som klarar av att svara mot framtidens krav på både frihet och välfärd. Det är dags för en ny start för Stockholm.

Vi är ett tydligt alternativ till dagens bristande ledarskap. Våra gemensamma målsättningar är:

• Staden skall vara en attraktiv plats för boende, företagande och besök.
• Ambitionen är att under kommande mandatperiod sänka skatten
• Socialbidragsberoendet skall minska och en jobbgaranti införas
• Stockholm skall bli Norra Europas mest företagsvänliga stad
• Stockholm skall ha en fortsatt hög bostadsbyggnadstakt och bostadsbyggande­processen skall förenklas
• Boende i de kommunala bostadsbolagen i ytterstaden skall erbjudas möjlighet att friköpa sina bostäder
• Stockholmarna skall få större valfrihet inom välfärdsområdena
• Stockholm skall vara en trygg, säker, ren och vacker stad
• En förskolepeng skall införas
• Skolans huvuduppgift ska vara att förmedla kunskap
• Tidig och tydlig utvärdering för att hjälpa eleverna nå målen
• Gymnasieskolornas självständighet skall öka
• Valfrihetssystem för Sfi och Vux skall införas
• Särskolan skall bevaras som skolform
• Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan
• Omsorgerna skall utformas med respekt för den enskildes önskemål och val
• Staden skall garantera äldres rätt att välja boende genom ett valfrihetssystem
• Staden skall garantera funktionshindrade en ökad valfrihet
• Frivilligorganisationernas ställning skall stärkas
• Alla Stockholmare skall ha möjlighet att skapa sin egen framtid
• Staden skall vara en modern och attraktiv arbetsgivare

Beslutsgången

Ordförande Berit Kruse m fl (s), tjänstgörande ersättare Nils Elfvik (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lade fram ett eget förslag till beslut och yr­kade bifall till detta.

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s förslag.

Ärendets fortsatta behandling

Ordförande Berit Kruse m fl (s), tjänstgörande ersättare Nils Elfvik (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) lade fram ett förslag om tilläggsyrkande och yrkade bifall till detta. Vice ordförande Fredrik Wallén (kd), ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) och ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) anslöt sig till (s+v+mp):s yrkande.

Ärendet utgår från dagens sammanträde då det inte färdigbehandlats av förvaltningen.

Ärendet återremitterades delvis vid stadsdelsnämndens sammanträde
den 25 oktober 2005, § 12.

Anmäldes protokoll från Lokala pensionärsrådets sammanträden

den 25 november 2005.

Anmäldes protokoll från Lokala handikapprådets sammanträde

den 8 december 2005.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 28 november 2005.

Dnr 041-672-2005.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 13 november 2005.

Dnr 031-673-2005.

Reservation

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) reserverade sig mot beslutet enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:

1. I huvudsak godkänna förvaltningens förslag.
2. Därutöver anföra

En meningsfull satsning för människor i Stockholms ytterstadsdelar kräver

tydliga riktlinjer och fokus på några grundläggande områden. Annars är risken uppenbar att de anslagna medlen sprids på en mängd projekt, som läggs ned när pengarna tar slut. Den långsiktiga integrationen är bl.a. genom jobb och bra skolor. Möjligheten att i ytterstaden ombilda hyreslägenheter till bostadsrätter var också ett viktigt steg till ökad integration, vilket vänstermajoriteten stoppat. Vi är kritiska till en ytterstadssatsning genom projekt. Folkpartiet liberalerna an­ser att en kraftfull satsning måste ingå i den långsiktiga ordinarie verksamheten.”

Särskilt uttalande

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) lämnade följande särskilda utta­lande:

” Moderaterna har endast marginella invändningar mot enstaka projekt som före­slås för förlängning. I huvudsak anser vi de redovisade projekten vara önskvärda verksamheter i stadsdelen.

Frågan om huruvida majoriteten hyser tvivel om möjligheterna för stadsdelsför­nyelsens projekt att hävda sig mot den ordinarie verksamhetens behov, infinner sig naturligt.

Vi kan inte se annat än att majoriteten valt att lägga medelstilldelning för pro­jekten utanför ordinarie budget för att söka framställa sig som alla goda gåvors givare i avsikt att försöka maximera antalet röster i nästa val.

Vad man i sammanhanget undviker att upplysa medborgarna om är att varje krona som läggs på alla dessa projekt tas från kärnverksamheterna. Varje krona in i stadsdelsförnyelseprojektet betyder en krona ut ur skolan, äldreomsorgen och vården av unga missbrukare bl.a.

Trots skattehöjningar, saknar staden – bl.a. p.g.a. skatteutjämnings­systemet och majoritetens utstuderade oförmåga att prioritera kärnverksamheterna – pengar till att ge sina invånare den skola de förtjänar och den omsorg de rimligen har rätt att kräva.
Den enda rimliga slutsatsen vi kan dra av majoritetens sätt att agera är att an­tingen är majoriteten inkompetent eller så anser man inte skolan, vården och om­sorgen vara viktiga nog för att prioriteras.

Moderaterna anser att staden och stadsdelen skall prioritera kärnverksamheterna, därför vill vi att pengarna i stadsdelsför­nyelse­projektet skall gå tillbaka till verk­samheterna.”

Särskilt uttalande

Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lämnade följande särskilda utta­lande:

”Som vi tidigare uttalat vill vi återigen betona vikten av att stadsdelsnämnden av­seende projekt inom stadsdelsförnyelsen noterar vilka projekt som kan innebära framtida underhållskostnader för staden. Vid förslag på tillstyrkande av sådana projekt bör förvaltningen beröra hanteringen av dessa framtida kostnader i sitt tjänsteutlåtande.

Det är ofta bra projekt och goda initiativ som genom stadsdelsförnyelsen får möjlighet att förverkligas och vår förvaltning gör generellt ett gott arbete med att bereda alla inkommande projektansökningar. När det handlar om saker som det är rimligt att kommunen bör vara med och finansiera borde dock dessa i princip ligga i den ordinarie budgeten.”

Beslutsgången

Ordförande Berit Kruse m fl (s), tjänstgörande ersättare Nils Elfvik (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s yrkande till förmån för förvaltningens förslag.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 28 november 2005.

Dnr 405-674-2005.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 25 november 2005.

Dnr 300-584-2005.

Sammanfattning

I syfte att skapa en lagstiftning som främjar en långsiktigt hållbar utveck­ling, har PBL- kommittén fått uppdraget att göra en samlad översyn av plan- och bygglagstiftningen.

Förvaltningen tillstyrker de förslag till förändringar av plan- och bygglag­stiftningen som redovisas i detta betänkande samt föreslår några mindre tillägg till dessa. Syftet med tilläggen är att öka berörda parters delaktighet i den samrådsprocess som ska föregå all nybyggnation samt att även för­bättra möjligheterna att uppfylla de tekniska egenskapskraven i PBL. För­valtningens förslag på tillägg till de olika kapitlens lagtext redovisas under rubriken ”Förvaltningens anser”.

_____________________

Vice ordförande Fredrik Wallén (kd), ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) och ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) lämnar ärendet utan eget ställ­ningstagande.

PARAGRAFEN BESLÖTS OMEDELBART JUSTERAD.

Remissyttrande över detaljplanförslag S-Dp 2002-05774-54

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 25 november 2005.

Dnr 301-675-2005.

Sammanfattning

Förvaltningen tillstyrker planförslaget, som möjliggör att nya bostäder och en ny förskola kan byggas i Hässelby Strands centrum. Staden avser att tillsammans med byggherren Skanska ge centrum en genomgripande upprustning innebärande att befintlig centrumbebyggelse rivs och ersätts med ny, innehållande både bo­städer och handel. Ca 250 bostadsrätter föreslås i flerbostadshus, dels kring Maltesholmstorget, dels längs Fyrspannsgatan vid tunnelbanan. Centrum föränd­ras i grunden, med högre hus kring torget och ökad täthet. All bebyggelse sker på redan exploaterad mark. All boendeparkering samlas i ett parkeringshus med ca 160 platser på fastigheten Hundgården 1. Detta sker på bekostnad av befintlig boendeparkering, och då även antalet korttidsparkeringar minskar ställer förvalt­ningen sig tveksam till huruvida antalet p-platser räcker till. Förskolan för 4-6 avdelningar byggs på en idag lågt utnyttjad lekplats vid korsningen Maltesholmsvägen och Mirabellbacken. Förvaltningen framhåller att man är i behov av en markanvisning för ytterligare minst en förskola i Hässelby Strand. Det är även önskvärt med torgplatser på Maltesholmstorget.

______________________

Reservation

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) och vice ordförande Fredrik Wallén (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för förvaltningens förlag.

Beslutsgången

Ordförande Berit Kruse m fl (s), tjänstgörande ersättare Nils Elvik (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) lade fram ett gemensamt förslag till beslut och yrkade bifall till detta.

Ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m), ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) och vice ordförande Fredrik Wallén (kd) yrkade bifall till förvaltningens för­slag till beslut.

Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp):s förslag.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 25 november 2005.

Dnr 300-598-2005.

Sammanfattning

Stadens risk- och säkerhetsarbete avseende det interna skyddet bedrivs inte på ett systematiskt sätt, det saknas bland annat samordning och uppföljning av stadens säkerhetsarbete. Stadens säkerhetsorganisation bör ses över och en ny säkerhets­policy tas fram omgående. Då risk- och säkerhetsarbete är en ledningsfråga bör det integreras i stadens lednings- och uppföljningssystem, ILS. Stadens skade­kostnader uppgår till betydande belopp, men strategisk överblick saknas eftersom inte alla skador rapporteras i avsedd ordning. Förvaltningen anser att policyn be­höver ange riktlinjer för samarbete med externa aktörer beträffande den interna säkerheten. Det bör även upprättas ett stadsövergripande säkerhetsutskott som sammanträder regelbundet, syftande till bättre strategisk överblick, vilket på sikt bidrar till minskade kostnader för skadehantering och säkerhetsåtgärder. Princi­perna för anskaffande av larmutrustning till stadens byggnader bör ses över, då kostnaderna för detta, som en följd av hyressättningsprinciper, är oöverskådliga i dagsläget. Förvaltningens säkerhetsarbete bedrivs enligt policy, men en omarbe­tad policy välkomnas då säkerhetsarbetet generellt behöver ges en högre priorite­ring. Förvaltningen har för avsikt att ytterligare stärka sitt säkerhetsarbete genom inrättande av en säkerhetssamordnartjänst på heltid efter årsskiftet.

__________________

Särskilt uttalande

Vice ordförande Fredrik Wallén (kd) lämnade följande särskilda uttalande till vilket ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) och ledamot
Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) anslöt sig till enligt följande:

”Den aktuella revisionsrapporten påpekar ett antal brister i det samlade säker­hetsarbetet för Stockholms stad. Brister som snarast måste åtgärdas.

Ett professionellt, genomtänkt och väl avvägt säkerhetsarbete innebär att stadens verksamheter får större arbetsro att koncentrera sig på sina huvuduppgifter utan att riskera att få lägga resurser på oförberedd skadehantering. Dessutom innebär ett bra säkerhetsarbete ekonomiska vinster. Med rätt avvägning och genomtänkt samordning ligger de ekonomiska vinsterna både i minskade skadekostnader och i kostnaderna för olika säkerhets installationer och tjänster.

I den, efter svenska förhållanden, mycket stora staden Stockholm kan man förut­sätta att ansvaret för ett lyckat säkerhetsarbete i stor utsträckning kommer att ligga på respektive förvaltning. Det är i det sammanhanget mycket välkommet att förvaltningen i Hässelby-Vällingby beslutat inrätta en säkerhetssamordnar­tjänst på heltid.”

Skrivelse från (s+v+mp)

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 24 november 2005.

Dnr 200-676-2005.

Sammanfattning

Skrivelse har inlämnats från (s+v+mp) angående att initiera ett projekt rörande arbetstidsförkortning i stadsdelsförvaltningen. Skrivelsen förordar ett projekt med den så kallade Toyotamodellen inom äldreomsorgens verksamhet.

Förvaltningen anser i detta fall att det vore mer lämpligt att fortsatt följa övriga arbetstidsprojekt i Stockholms stad liksom i andra verksamheter. Förutsättning­arna att Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning i dagsläget ska driva ett projekt i detta område är inte uppfyllda.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår förvaltningen stadsdelsnämnden att god­känna redogörelsen och lägga den till handlingarna.

_____________________

Anmäldes rapport från Revisorsgrupp 1, ”Granskning av tertialrapport 2 – uppfölj­ning av budget 2005” från den 11 november 2005.
Dnr 102-651-2005.

Anmäldes stadsdelsnämndens uppdragslista per den 13 december 2005.

Dnr 010-677-2005.

Anmäldes förteckning över inkomna handlingar till Hässelby-Vällingby

stads­delsförvalt­ning samt inkomna medborgarförslag.

Dnr 013-678-2005.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 28 november 2005.

Dnr 102-679-2005.

Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande
den 1 december 2005.

Dnr 200-683-2005.

Reservation

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) och ledamot Catharina Hillerström Vagli m fl (m) reserverade sig mot beslutet enligt följande:

”Vi reserverar oss mot beslutet då vi yrkade att nämnden skulle besluta följande:

1. Avslå förvaltningens förslag.

2. Därutöver anföra

Vi avslår förvaltningens förslag på grund av att vi anser att kärnverksamhe­terna ska prioriteras.”

Beslutsgången

Ordförande Berit Kruse m fl (s), tjänstgörande ersättare Nils Elfvik (v) och ledamot Birgitta Wosse (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag.

Ledamot Helen Jäderlund Eckardt m fl (fp) och Catharina Hillerström Vagli m fl (m) yrkade avslag på förvaltningens förslag.

Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid majoritet för (s+v+mp): yrkande till förmån för förvaltningens förslag.

Ledamot Örjan Sjögren (s) tog upp frågan om 3G-master och övriga kommunika­tionsmaster inom Hässelby-Vällingby stadsdelsgräns.