Din position: Hem > Stockholms stad > Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd > Sammanträde 2008-08-26
Mellan kl 18:00 - 19:00 kan allmänheten komma och ställa frågor och prata med stadsdelsn Läs mer...ämndens politiker i Medborgarcaféet som ligger i anslutning till sammanträdesrummet. Därefter möjlighet att stanna kvar och lyssna på nämndens sammanträde.
Ordförande Birgitta Wahlman förklarade sammanträdet öppnat.
Dagordningen godkändes med vissa tillägg och justeringar.
Stadsdelsnämnden beslöt att jämte ordförande Birgitta Wahlman utse vice ordförande Berit Kruse att justera dagens protokoll.
Tillkännagav ordförande att justering av dagens protokoll skulle ske 2008-09-02.
Stadsdelsdirektör Leif Spjuth informerade att verksamheterna fungerat bra under sommaren utan större incidenter.
Lämnades redogörelse av ledamöter och ersättare i nämnden om de frågeställningar som tagits upp från allmänheten vid caféträffen före sammanträdet.
· Togs upp frågan om misstänkt stöld inom hemtjänsten (med anledning av artikel i lokaltidningen) och hur personalen känner olustkänsla vid sådana artiklar. Frågan om hemförsäkring och vad sådan täcker när nycklar är utlämnade till hemtjänsten togs också upp.
· Biblioteksfrågan i Hässelby strand togs upp avseende den försening ärendet fått.
· Togs upp frågan om SL:s trafikförslag och oro för försämringar av busslinje 119.
Anmäldes protokoll från pensionärsrådets sammanträde den 18 augusti 2008.
Stadsdelsnämnden lägger anmälan till handlingarna.
Anmäldes protokoll från handikapprådets sammanträde den 20 augusti 2008.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 15 augusti 2008.
Dnr 102-344-2008.
_____________________
BESLUT
Stadsdelsnämnden lägger rapporten till handlingarna.
Särskilt uttalande
Ledamot Leif Larsson (v) lade fram ett särskilt uttalande enligt följande;
”Vänsterpartiet lämnar frågan utan eget ställningstagande, med hänvisning till eget budgetförslag i kommunfullmäktige.”
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 17 juli 2008.
Dnr 007-345-2008.
Sammanfattning
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ansöker hos Länsstyrelsen i Stockholms län om utvecklingsmedel för varaktigt stöd för anhöriga, år tre. Stadsdelen har sökt och beviljats medel för 2006 och 2007 (ANVAR projektet) och ansöker nu om pengar till år tre. Av tidsskäl har ansökan och projektplan sänts in till Länsstyrelsen den 15 juli och gäller under förutsättning av nämndens beslut.
___________________________
Stadsdelsnämnden godkänner den till tjänsteutlåtandet bilagda ansökan till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Paragrafen beslöts omedelbart justerad
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 18 juli 2008.
Dnr 006-262-2008.
Ett Kontaktcenter Stockholm föreslås inrättas inom staden den 1 september 2008, varpå en successiv utökning sker under år 2009. En stadsgemensam växel föreslås också inrättas från den 1 januari 2009. Budgetmedel omfördelas till servicenämnden, som föreslås ansvara för verksamheten. Kontaktcenter Stockholm utgörs av två kontaktcenter. Det ena placeras i tekniska nämndhuset och inriktas på tekniska frågor. Den andra delen inriktas på frågor om äldreomsorg, förskola, utbildning, konsumentvägledning och övriga frågor. Socialtjänst och omsorg om personer med funktionshinder föreslås tillsvidare ligga kvar i stadsdelsnämnderna. Förvaltningen tillstyrker förslaget, och konstaterar samtidigt att förvaltningen har en fungerande kontaktcenterorganisation, som är lämplig att bibehålla för gemensamma kontaktcenter i samverkan med andra stadsdelsnämnder.
_________________________
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen samt föreslår att ny teknik, t ex WAI används för att förenkla för personer med funktionsnedsättning.
2. Stadsdelsnämnden emotser en utvärdering senast vid junisammanträdet 2009.
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Ingela Gille Rausén m fl (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd) lämnade följande särskilda uttalande:
”Med etableringen av kontaktcenter tar staden ett stort steg mot en ökad servicegrad för medborgarna.
Viktigt blir att nogsamt följa är att resurserna utnyttjas optimalt, så till vida att motsvarande besparingar reellt kan göras ute i respektive verksamheter samt att dubbelhandläggning minimeras.”
Tidsplanen tycks något för snäv; att dra igång denna organisation redan den
1 sep när nämndbehandlingen äger rum sista veckan i augusti och kf ännu inte behandlat frågan.
Remiss från Kommunstyrelsen, dnr 331-1366/2008
Dnr 006-293-2008.
Förvaltningen ställer sig i huvudsak bakom förslagen i remissen, men vill framföra några synpunkter och kommentarer gällande Jobbtorgens uppdrag, målgrupper, organisatoriska placering och överföringen av ansvaret för samhällsinformationen samt synpunkter på den utredning som ska göras angående en överföring av hela ansvaret för flyktingmottagandet från stadsdelarna till Jobbtorgen. Samtidigt vill förvaltningen betona vikten av att stadsdelarnas flyktingmottagande utvärderas och att den kompetens och erfarenhet som byggts upp lokalt i stadsdelarna, kommer staden till del i det fortsatta förändringsarbetet.
________________________
Stadsdelsnämnden överlämnar ärendet utan eget ställningstagande till Kommunstyrelsen.
Reservation
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
”Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden avslår förslaget Organisatorisk placering av jobbtorg
Stadsdelsnämnden anför vidare
Vår uppfattning är att stadsdelsnämnderna ska ansvara för arbetsmarknadspolitiken eftersom insatser, arbetsmetodik och arbetssätt då kan anpassas och utvecklas efter lokala behov och förutsättningar, såsom det fungerade under den förra mandatperioden. Vi socialdemokrater hade önskat att möjligheten till lokalt inflytande över arbetsmarknadspolitiken hade funnits kvar även i och med Jobbtorgen. Vi har dock inget att invända mot Jobbtorgens flytt från stadsledningskontoret till socialtjänstförvaltningen. Däremot är vi i grunden kritiska till att arbetsmarknadspolitiken har centraliserats.
Enligt en ny prognos från Stockholms stads utrednings- och statistikkontor förväntas kostnaderna för ekonomiskt bistånd att öka med nio procent från 2008 till 2009. Prognosen tar sin grund i att konjunkturen nu dämpas kraftigt och att arbetslösheten stiger. Detta innebär att arbetsbelastningen för Jobbtorgens personal kommer att öka under 2009 då fler personer kommer att ha behöva försörjningsstöd.
Vi tycker att det låter mycket ologiskt att Jobbtorgen ska omfatta även personer som uppbär försörjningsstöd av andra skäl än arbetslöshet eftersom syftet med Jobbtorgen har angivits till att fler arbetslösa ska komma ut i arbete. Om orsaken till deras behov av försörjningsstöd är brist på arbete bör det också anges som skäl. Svårare är det inte.
Vi ser stora nackdelar med att föra över flyktingmottagandet till Jobbtorgen.
Vi är oroliga för att den organisatoriska utveckling som den borgerliga majoriteten eftersträvar kommer att urholka stadsdelsnämndernas inflytande då man vill flytta allt fler arbetsuppgifter från stadsdelsnämnderna till centrala nämnder, i det här fallet socialtjänstnämnden. I denna process kommer också lokalkännedomen som idag finns i stadsdelarna försvinna. Det är en riktning som riskerar stor kunskap, allt för att borgarna ska kunna centralisera stadens verksamheter. Vi tror på de lokala lösningarna och hänvisar därför till våra tidigare skrivningar om Jobbtorgen.
Stadsledningskontoret menar att det finns en stor nackdel med att flytta över hela flyktingmottagandet till Jobbtorgen. I flyktingmottagandet ingår många målgrupper (barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre) som inte överensstämmer med Jobbtorgens målgrupper. Vi ställer oss kritiska till att Jobbtorgen ska ansvara för grupper som inte har någon koppling till deras verksamhet. Den gemensamma samhällsinformationen till flyktingar är en viktig del i introduktionen och den första tiden i staden. Istället för att flytta över detta till Jobbtorgen då problem ska ha uppkommit i hanteringen av informationen, bör man arbeta på att sammanställa en gemensam norm för vad som ska ingå i samhällsinformation som distribueras av stadsdelsnämnderna.
Ansvarsfördelningen mellan socialtjänstnämnden, stadsdelsnämnder och Jobbtorgen riskerar att bli otydlig och överlappande.
Det är logiskt att eftersträva en förbättrad samordning av stadens arbetsmarknads- och utbildningsverksamheter men att däremot se SFI som en del av socialtjänstens verksamhetsområde är helt fel. Målgruppen för SFI-undervisning är inte homogen, och långt ifrån alla som läser SFI är personer som är arbetslösa eller som mottagare av ekonomiskt bistånd.
En samordning av SFI och Jobbtorgen - som ju enbart vänder sig till mottagare av ekonomiskt bistånd - är därför inte önskvärd. Vad SFI idag behöver är inte ytterligare omorganisation utan arbetsro.
Vuxenutbildning och Komvux är en viktig del av stadens utbildningsverksamhet, och ska även den vara utbildningsnämndens ansvar. Någon vidare utredning huruvida stadens Vuxenutbildning ska flyttas till jobbtorgen ska inte genomföras.
Vi ser det istället naturligt att återflytta ansvaret för grundskolan till stadsdelarna och där utveckla samarbetet med övrig utbildningsverksamhet och det lokala näringslivet.
Vi ser detta förslag som ytterligare ett sätt för den borgerliga majoriteten att lösa problem med nya organisationer och centraliseringar och det visar därmed att man är långt ifrån verkligheten i Stockholms stadsdelar särskilt i ytterstadsområdena.
Vi vill slutligen påminna om att de borgerliga innan valet 2006 lovade en jobbgaranti för alla som ansöker om ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet. Löftet innebar att alla skulle garanteras arbete/utbildning inom fem dagar. Muntligen utlovades att dessa jobb inom fem dagar skulle vara till avtalsenlig lön. Med facit i hand kan vi se att jobbtorgen inte innebär någon jobbgaranti med arbete eller utbildning inom fem dagar. Det tycker vi är ett stort svek mot dem som röstade på alliansen och faktiskt trodde på löftet om jobbgaranti.”
Ledamot Leif Larsson (v) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
Stadsdelsnämnden anför följande
Utredningens analyser av den organisatoriska placeringen av Jobbtorgen är otillräckliga och ytliga. Möjligheten att förlägga de fem Jobbtorgen till de stadsdelsnämnder där de är belägna har inte utretts, inte heller har en regionindelning diskuterats.
Inte heller anges någon närmare förklaring till att Jobbtorg som egen förvaltning skulle innebära en otydlig ansvarfördelning.
De nackdelar som finns när Jobbtorg och försörjningsstöd ingår i olika organisationer analyseras inte alls i remissen. Vi menar att ett helhetsansvar måste tas för att människor inte skall hamna mellan stolarna, och därför bör stadsdelsnämnderna återfå ansvaret för arbetsmarknadsinsatserna. Nämnderna kan själva bestämma hur de vill organisera verksamheten, oavsett om den bedrivs i form av Jobbtorg eller på annat sätt.
Vi menar att förändringarna inte skall göras av flyktingmottagandet innan staden har gjort en seriös utvärdering, då det bara gått tre år sedan stadsdelsnämnderna tog över ansvaret.
Dessutom bör varken SFI eller vuxenutbildningen i övrigt överföras till Jobbtorgen innan man gjort ytterligare utredningar, där konsekvenserna redovisas utförligt. Olika uppfattningar råder exempelvis om hur stor andel av SFI-studenterna som tillhör Jobbtorgets målgrupper.
Förvaltningens skrivning med analys av de olika gruppernas skilda behov vilket ställer krav på samarbete med respektive stadsdelars individ- och familjeomsorg, omsorg om funktionshindrade, barnomsorg och äldreomsorg ställer vi helt oss bakom. Den innebär i sak en reservation mot förslaget att överföra hela flyktingmottagandet till Jobbtorgen.
Lika förtjänstfull är förvaltningens skrivning om de fysiskt och psykiskt funktionshindrade och den reservation som uttrycks mot en okänslig och byråkratisk hantering av dessa gruppers jobb- och sysselsättningsfrågor.”
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m) lämnade följande särskilda uttalande:
”Förslaget att föra över ansvaret för Jobbtorgen till Socialtjänstnämnden liksom att till Jobbtorgen föra det som naturligt hör ihop med arbetsmarknadsfrågor; rekryteringsprogrammet, SFI med mera, synes väl övervägt och rätt.
I detta bör också samarbetsformerna mellan Jobbtorgen och stadsdelsnämnderna (som är ansvariga för försörjningsstöd) tydliggöras.
När det gäller grupper som uppbär försörjningsstöd av andra orsaker än arbetslöshet bör samarbetet med stadsdelsnämndernas utrednings- och behandlingsarbete noga betonas.
När det gäller ansvaret för flyktingars samhällsinformation avseende barn, ungdomar och åldringar samt övergripande samordningsansvar för detta flyktingmottagande ifrågasätts om Socialtjänstnämnden är rätt instans. Stadsdelsnämnderna har yttersta ansvaret för dessa grupper och har ett väl utbyggt samarbete med BVC, MVC, Öppna förskolor, psykiatri, åldringsvård, allmän hälso- och sjukvård mm.
Flyktingmottagande har nu förts fram och tillbaka under en kort period; från socialdistrikt, till Integrationsnämnden, till stadsdelsnämnder och nu föreslås de föras till Socialtjänstnämnden.
Av vikt är att inte vunnen kunskap försvinner eller att upparbetade samarbeten drabbas. Dock är det lämpligt att dessa frågor förutsättningslöst utreds.
Att ansvaret för vuxenutbildning läggs på Socialtjänstnämnden ser vi som en naturlig följd av att ansvaret för arbetsmarknadsfrågor samlas där.”
Ledamot Ingela Gille Rausén (fp) lämnade följande särskilda uttalande:
”Med pengsystem i stället för politisk styrning har en stor del av stadsdelsnämndernas nuvarande uppgifter flyttats över till de enskilda medborgarna.
Det betyder inte att behovet av lokala nämnder i Stockholm upphör. I ett antal viktiga frågor som exempelvis socialtjänst och lokal fysisk planering är behovet av en lokal beslutsnivå stort.
SLK:s förslag omfattar flera olika förslag för organisationen av Jobbtorg Stockholm. Folkpartiet kommer att ta slutligt ställningstagande till SLK:s förslag i samband med budget för 2009.”
Ledamot Tomas Melin (mp) lämnade följande särskilda uttalande:
”Förslaget innebär att ansvaret för Svenska för Invandrare (SFI) ska överföras till jobbtorgen från den 1 januari 2009, och på längre sikt hela vuxenutbildningen. Detta samtidigt som socialtjänstnämnden ska ta över ansvaret för jobbtorgen från kommunstyrelsen. Samhällsinformation till nyanlända ska flyttasfrån stadsdelsnämnderna till jobbtorgen.Men hela förslaget leder till den grava missuppfattningen att arbete, sysselsättning och flyktingfrågor per definition är socialtjänst.
Förslaget gör att SFI och vuxenutbildningen får en helt ny kursändring, från att vara utbildning till att bli en arbetsmarknadsåtgärd. Språk och vidareutbildning är en merit och ibland ett krav för jobb och det är bra om utbildning kan ges i samarbete med eller nära näringslivet och arbetsmarknaden. Men utbildning är så mycket mer. Det är en förutsättning för ett aktivt medborgarskap, i det offentliga samhället, i föreningar med mera. Utbildning behövs för att man ska kunna ta sitt ansvar som förälder, granne och medmänniska.
Att flytta SFI och vuxenutbildning till socialtjänstnämnden, som inte har någon erfarenhet av utbildning, gör att dessa verksamheter helt förlorar kontakten med skolvärlden, likaså med fortbildning och forskning.
Risken för en lärarflykt är stor, och värdefull kompetens kommer att gå förlorad. Därmed går också kvalitén förlorad.
Många SFI-elever har inget försörjningsstöd och flera tar CSN-lån. Det är inte rimligt att SFI blir en sysselsättning i väntan på första bästa jobb. Vi vet sedan länge att språket inte nödvändigtvis blir bättre på arbetsplatserna som eleverna kommer till. Vi vet att när konjunkturen vänder är dessa elever de första att bli av med sina jobb.
Vidare bör flyktingmottagningen ligga kvar på stadsdelsnämnderna, eftersom dessa har de bästa förutsättningarna.
Det som behövs är mer resurser till stadsdelarna och inte ökad centralisering, som den borgerliga majoriteten föreslår. Syftet med introduktionsverksamheten är att individen ska kunna ta del av och bidra till det generella utbudet inom arbets- och samhällslivet. Stor omsorg ska ägnas åt att utforma individuella handlingsplaner och en meningsfull introduktion för personer som antingen tillfälligt eller mer permanent inte kan delta i en arbetsinriktad introduktion, av hälsomässiga eller andra skäl.
Jobbtorgen bör inte föras över till socialtjänstnämnden. Ansvaret bör ligga på stadsdelsnämnderna. Varje stadsdelsnämnd ska utveckla ”en-dörr-in -verksamheter” för arbetssökande med försörjningsstöd med individuellt stöd, vägledning, kompetensutveckling och rehabilitering. Alla med försörjningsstöd som står utanför arbetsmarknaden, oavsett orsak, ska erbjudas deltagande.
Stadens organisation och tjänstemän ska utforma kvalitetskrav för verksam-heterna. Ett individuellt bemötande ska ges och den enskildes egna önskemål och förutsättningar beaktas. Alla arbetssökande ska erbjudas vägledning och jobbcoachning samt kompetensutveckling såsom utbildning, arbetsträning mm. De som av psykiska eller fysiska orsaker helt eller delvis inte förmår arbeta eller studera ska få rehabilitering.”
Beslutsgången
Ordförande Birgitta Wahlman m fal (m), ledamot Ingela Gille Rausén (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordförande Berit Kruse m fal (s) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamot Tomas Melin (mp) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamot Leif Larsson (v) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid bifall till (m+fp+kd):s förslag om att lämna ärendet utan eget ställningstagande.
Remiss från Kommunstyrelsen, dnr 311-315/2008
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 13 juni 2008.
Dnr 006-327-2008.
Kommunfullmäktige beslöt i budget 2008 att arbetet med att förkorta plan- och byggprocessen ska fortsätta. Kortare handläggningstider bedöms vara en central fråga för Stockholms fortsatta tillväxt och framtida utveckling, samt för genomförande av vision 2030 ”Ett Stockholm i världsklass”. Stadsdirektören har uppdragit åt en utredningsman att utreda hur plan- och byggprocessen kan förkortas ytterligare samt hur vissa ansvarsfrågor inom det tekniska området bör organiseras. Det föreslås bl a i utredningen att ansvaret för parker, strandbad mm centraliseras.
Förvaltningen är positiv till att staden ser över nuvarande rutiner och ansvarsfördelningar när det gäller plan- och byggprocessen för att minimera byråkrati och onödig tidsåtgång. Förvaltningen är dock ytterst negativ till att centralisera parkförvaltningen. Så länge stadsdelsnämnderna finns kvar bör verksamheter som står medborgarna nära handläggas lokalt inte minst ur ett samverkans-
perspektiv. Stadsmiljöfrågorna är av en sådan karaktär att de bör vara stadsdelsnämndernas ansvar.
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s) reserverade sig mot beslutet enligt följande:
Stadsdelsnämnden avslår förslaget
Stadsdelsnämnden anför därutöver följande
Ärendet handlar i grunden om demokrati. Vi anser att besluten fattas bäst nära dem som berörs av besluten. Närdemokratin och den lokala förankringen är viktig. Det är därför som stadsdelsnämnderna införts – för att utveckla demokratin. Förslagen i remissen innebär att stadsdelsnämnderna utarmas och människors möjligheter att påverka minskar.
Förslaget strider också mot andan och målet i plan- och bygglagen (PBL) att berörda ska ha ett reellt inflytande över planutformningen. Bland annat skulle den förkortade remisstiden i praktiken göra det omöjligt för nämnden att ha kontakt med allmänheten innan beslut ska fattas. I flera fall ska stadsdelsnämnden inte ens tillfrågas utan endast få information.
Det anser vi förödande för människors möjligheter att kunna påverka. Vi instämmer med förvaltningen att det är viktigt att värna om den demokratiska processen när det gäller plan- och bygglovsärenden och att stadsdelsnämnden där har en viktig roll som aktör i lokalsamhället.
Vår erfarenhet är att plan- och byggärenden engagerar många medborgare. Ofta när vi har träffat medborgarna har vi fått ett brett underlag och många tips och värdefulla kontakter som gjort att vi kunna lämna bra remissvar. Detta skulle inte fungera med ett allt mer centralt beslutsfattande.
Likaså är stadsmiljöverksamheten något som ligger nära människor och där stödjer vi förvaltningen helt och fullt. Det finns inget som visar att det skulle vara mer ekonomiskt, kvalitetshöjande eller mer effektivt med en centralisering. Tvärtom kan det leda till större missnöje bland allmänheten.
Förslaget måste därför tolkas som att det enbart har politiskt grund. Allt ska centraliseras enligt den borgerliga majoriteten, oavsett vilka konsekvenser det får. De har systematiskt centraliserat stora delar av stadsdelsnämndernas verksamhet. Vi anser att det är en mycket olycklig utveckling. Skolan var först att centraliseras. Alla samordningsvinster som fanns i det lokala samarbetet försvann därmed.
Våra bad, friluftsområden och parker sköts och utvecklas bäst av stadsdelsnämnderna med en förvaltning med lokalkännedom och nära kontakt med dem som bor i området. Rör inte stadsdelsnämnderna – de behövs inte minst för att demokratin ska fungera i praktiken.
Motivet till förändringarna sägs vara att de är nödvändiga för Stockholms tillväxt.
Vi vill påpeka att under förra mandatperioden då vi hade makten lyckades vi med att bygga 20000 lägenheter utan att göra avkall på den demokratiska processen. Det lyckades bland annat genom att ge mer personalresurser till berörda förvaltningar.
Tillväxt sker genom satsningar inte genom försämringar och neddragningar som alltmer tycks vara ett signum för den nuvarande borgerliga majoritetens politik.”
Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas delvis som yttrande till kommunstyrelsen.
Därutöver vill vi framföra följande.
Utredningen saknar analys av hur förslagen minskar medborgarutflytandet och den lokala demokratin, vilket förvaltningen lyfter fram på ett bra sätt. Vi delar också uppfattningen att den lokala kännedomen och helhetssynen finns på stadsdelsnivå.
Om parkförvaltningen centraliseras har den borgerliga majoriteten i praktiken avskaffat stadsdelsnämnderna. Centralisering i kombination med allt fler pengsystem tar ifrån stadsdelsnämnderna viktiga styrmedel för att kunna anpassa verksamheter efter lokala behov.
Kortare remisstider för bostadsbyggandet är självklart viktigt för bostadslösa, samtidigt som en sådan vinst aldrig kan ställas mot en urholkning av den lokala demokratin. Bristande lokal delaktighet kan tvärtom förlänga beslutsprocesserna.
Begreppet ”lång tid” behöver problematiseras när det handlar om att bygga hus på en obebyggd plats, hus som kanske ska stå kvar i flera generationer.
I det sammanhanget är dagens handläggningstider mycket korta.
Införandet av absoluta remisstider är ett förslag som kommer att minska den lokala insynen,
Eftersom en nämndbehandling inte hinns med. Mejl till nämndledamöter i
likhet med dagens hantering vid markremisser kan aldrig ersätta en formell remiss, som ger både lokala politiker och medborgare information, insyn och påverkansmöjligheter.
När makt flyttas till centrala nivåer minskar möjligheterna att beakta ett barnperspektiv i samhällsplaneringen, eftersom stadsdelsnämnderna har mycket mer kännedom om lokala förhållanden och mer kontakt med befolkningen än centrala nämnder.
Det saknas sakliga motiv till att överföra bedömningen av kulturhistoriskt värdefulla miljöer till stadsbyggnadskontoret där denna 30-åriga expertkunskap och erfarenhet inte lär kunna byggas upp. Genom att Stadsmuseet får planer och bygglov på remiss har man där en stor kunskap också om aktuella frågor. Något som är ovärderligt då man ger råd och besvarar frågor från allmänheten.”
”Förslaget att föra över ansvaret för parkfrågor, utomhusbad med mera till fackförvaltningar ser vi i den moderata gruppen mycket positivt på.
Vi utgår ifrån att man i och med detta finner former för att tillvarata lokala synpunkter från medborgare och valda lokala företrädare. Insyn, dialog och påverkansmöjligheter måste tillvaratas i den mån det är möjligt.
De samordningsfördelar och rationaliseringsvinster som kan göras med denna centralisering har stor betydelse av både ekonomiska och kvalitetsskäl.
Likaså blir ansvaret tydliggjort när samma geografiska område sköts och ansvaras för av samma instans.”
Samtidigt är bostadsförsörjningen är en strategiskt viktig fråga för staden. Därför är det angeläget att ha en effektiv och ändamålsenlig organisation för plan- och bygglovsprocessen med mera. Korta handläggningstider är viktigt.
Folkpartiet kommer att ta slutligt ställningstagande till SLK:s förslag i samband med budget för 2009.”
Ledamot Fredrik Wallén (kd) lämnade följande särskilda uttalande:
”Jag vill framföra att jag delar förvaltningens "ytterst negativa" inställning till förslaget om en centraliserad parkförvaltning i Stockholms stad. Den lokala parkförvaltningen kräver en lokalkännedom och en förankring i berörda områden som bäst uppnås just lokalt, inom stadsdelsnämndens ansvarsområde. I sammanhanget bör vi också komma ihåg att centraliserad förvaltningen av olika kommunala åtaganden i en stad av Stockholms storlek erfarenhetsmässigt inte alls behöver innebära ens ekonomiska besparingar. Parkförvaltningen i Hässelby-Vällingby sköts alltså sannolikt inte bara bäst utan även mest kostnadseffektivt som en del av stadsdelsförvaltningens arbetsuppgifter.”
”Kortare plan- och byggprocesser är positivt i sig, men får på intet vis inkräkta på möjligheten att i alla stadier av processen få en god insyn för stadens medborgare samt en bred förankring hos dessa. En god demokratisk process tål att väntas på.
Förankringen bör också ske genom att stadsdelsnämnderna, likväl som lokala medborgarmöten eller dylikt, ges avgörande inflytande över såväl planering som beslut. Här ska makten decentraliseras, snarare än att centraliseras ytterligare.
Ett Stockholm i världsklass byggs inte genom att dess medborgare körs över i korta och förhastade byggprocesser. Inte heller är det ett vinnande koncept att, som idag, dutta in nya byggnader i befintligt bestånd. Istället bör Stockholm byggas genom att områden, stadsdelar och kvarter planeras och byggs/byggs om som en helhet. Sådana planprocesser kan också tillåtas ta längre tid, eftersom de också är menade att vara betydligt längre.”
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Ingela Gille Rausén (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordförande Berit Kruse m fl (s) lade fram ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Remiss från Kommunstyrelsen, dnr 326-1399-2008
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 26 juni 2008.
Dnr 006-294-2008.
Kommunfullmäktige har fattat beslut om att valfrihetssystem ska införas inom en rad insatser enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) från och med 2009 07 01. Kommunstyrelsen gavs därför i uppdrag att föreslå den övergripande utformningen av handläggningen och beskriva processen för den enskildes val samt att ta fram ett ersättningssystem. Förvaltningen anser att remissen är välskriven och ställer sig positiv till innehållet men efterfrågar vissa förtydliganden för hur förvaltningarna ska förhålla sig till företag som väljer att ställa sig utanför valfrihetssystemet och till skillnader som uppstår vid entreprenadupphandling
__________________
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen
2. Stadsdelsnämnden anför härutöver
Med föreliggande remissförslag från kommunstyrelsen finns ett allvarligt systemfel inbakat; nämligen att den enskilda stadsdelsnämnden görs betalningsansvarig för andra stadsdelsnämnders eller kommuners beslut om dyra placeringar vid privata vårdföretag som inte följer gängse kostnadsramar. Med denna ordning räknar Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd att per år förlora minst 7600 000 kr. Till råga på allt planerar nämnda privata vårdföretag att förlägga ytterligare en gruppbostad till Hässelby-Vällingby inom något år, vilket ytterligare ökar på det redan givna underskottet.
Då målet för både stadsdelsnämnden och kommunstyrelsen är budgetbalans kan detta endast leda till att andra vårdbehövande medborgare i vår stadsdel får mindre vård än de har rätt till – vilket strider mot kommunallagens stadga om kommunal likställighet.
forts. beslut
Vi kräver därför att förslaget skrivs om så att placerande stadsdel själv tar ansvar för sina placeringsbeslut, att personer som placerats från annan kommun ansvaras för av centrala medel samt att staden ska verka för att alla aktörer följer givna kostnadsramar.
Stadsdelsnämnden avslår förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remiss från kommunstyrelsen
Vi anser att det i dagsläget finns förhållanden inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning som inte är optimala och där förändringar krävs. Till exempel finns det skillnader angående handläggningen av den enskildes val beroende på vilken stadsdelsnämnd som den enskilde tillhör. Vi anser att en likvärdig och rättvis behandling för den enskilde ska vara en förutsättning med rätten att välja sitt boende. Vill man bo kvar i en kommunal verksamhet skall man inte utsätta detsamma till konkurrensutsättning. Därför ställer vi oss starkt kritiska till argumentet om att likvärdighet bara kan garanteras genom att konkurrensutsätta omsorgen.
Rätten till inflytande över sitt eget liv och stöd från samhället för att kunna leva ett liv som andra är oerhört viktigt. Alla stockholmare, oavsett ålder, kön och funktionsnedsättning ska kunna välja hur den omsorg man behöver ska se ut. Det är viktigt att den rätten inte blandas ihop med konkurrensutsättning.
Att de enskildas önskemål och behov inte till fullo fångas in i dagens rutiner är en allvarlig brist som måste beaktas och åtgärdas. Förslaget om ett standardiserat förfaringssätt för handläggning av ansökningar av den enskildes behov är ett steg i rätt riktning.
Vidare föreslås det att dagens system med fyra lokala förmedlingsgrupper ska avvecklas för att ersättas av en permanent stadsövergripande grupp. En sammanslagning skulle utgöra länken mellan utbud och efterfrågan samt vara expert på de olika komponenterna i den totalt konkurrensutsatta handikappomsorgen. Vi är inte emot en sammanslagning av de fyra förmedlingsgrupperna som sådant, utan vi kan tvärtom se vissa fördelar med det.
Det är dock viktigt att klargöra vad som händer om förmedlingsgruppen inte kan hitta en lämplig bostad att erbjuda den enskilde inom tre månader; vem är ansvarig då och vem står för eventuell sanktionsavgift och merkostnader?
Trots att ambitionerna är goda med att till exempel införa en stadsövergripande förmedlargrupp, anser vi att frågan hanteras i helt fel ände. Att påtvinga omsorgen konkurrensutsättning mot organisationernas vilja när det råder stor brist på särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning är inte rimligt. Det största problemet idag, enligt de borgerliga direktiven, är att det tyvärr inte kan bli en framgångssaga då majoriteten av de få lägenheter som finns idag redan är fulla och då det byggs allt för få nya. Att antalet bostäder motsvarar långt ifrån efterfrågan har konstaterats av ett flertal instanser vid det här laget.
Den verkliga knäckfrågan är att skapa fler boenden för att skapa en reell möjlighet att välja. Redan idag upphandlas stora delar av omsorgen för personer med funktionsnedsättning, vilket inte har gjort att antalet boenden har ökat explosionsartat. Istället råder fortfarande akut brist på bostäder med särskild service.
Vidare konstateras det att det inom det här området ofta behövs individuella lösningar. Vi håller med om detta, men med en LSS-peng och ständiga centraliseringar kommer stadsdelsnämndernas möjligheter att skräddarsy lösningar utifrån behoven hos personer med funktionsnedsättning snarare att minska. Vi är därför kritiska till att införa en LSS-peng då den inte kan ta hänsyn till stadsdelarnas lokala behov.”
Ledamot Leif Larsson (v) reserverade sig mot beslutet och hänvisade till skrivelse 2008-08-02 från FUB, här citerat:
”Att beakta i valfrihetssystemet
Målgruppernas behov ser mycket olika ut. Därför krävs bland annat att information anpassas efter varje persons förutsättningar, tid för den enskilde att formulera sina behov av stöd, service och omvårdnad samt tid för gode män, förvaltare och närstående för att de ska kunna bistå i valet. Viktigt är också att dessa personer ges utbildning.
Föreningen vill påpeka att många har stora svårigheter att välja bland ett stort antal utförare som för den enskilde kan skapa otrygghet och upplevas som besvärligt. Studier har visat att för många är det viktigaste kvalitetskriteriet för en god insats den personliga kontakten.
Att enbart kunna välja utförare är kanske inte det allra viktigaste, utan väl så viktigt, att kunna välja vad man vill ha hjälp med och vilka personer som ska ge hjälpen.
Föreningen anser att det i valfrihetssystemet måste finnas kommunala alternativ att välja. Anledningen är att erfarenheten visat att många med funktionsnedsättning önskar det därför att det ger den bästa garantin för långsiktighet i åtagandet och därmed för trygghet, kompetens och kontinuitet. Vidare behöver kommunen egna erfarenheter för att kunna formulera relevanta kvalitetskrav och tillsyn samt för jämförelser vid prissättning av alternativa utförare. Vid behov av att snabbt ta hand om verksamheter som av olika skäl inte kan drivas vidare av alternativa utförare, eftersom kommunen har det yttersta ansvaret.
Föreningen anser att ett viktigt steg mot valfrihet är om staden man låta dagliga verksamheter och boendeenheter m.m. presentera sig på Internet i sådan form så personer med utvecklingsstörning får möjlighet att förstå vad som finns möjlighet att välja mellan. Föreningen driver ett projekt med stöd av Arvsfonden som bland annat ska utveckla teknik och kunskap om hur information bör utformas för att kunna förstås av så många som möjligt.
Föreningen föreslår att staden tar del av erfarenheterna och i samarbete med föreningen startar ett projekt med syfte att utveckla information till brukarna inom ramen för valfrihetsreformen.
Vidare anser föreningen att det finns risk att den föreslagna förmedlingsgruppen som ska täcka hela staden och samtliga verksamheter inte får tid att sätta sig in i ett stort antal personer skiftande behov och därmed sämre service. I förslaget saknas redovisning av dimensioneringen av förmedlingsgruppen. Föreningen anser att det måste finnas tillräckligt med personal i den centrala förmedlingsgruppen.
I utredningen konstateras att ingen förändring kommer att ske av nuvarande resursfördelningssystem för LSS-insatser till stadsdelsnämnderna men föreningen anser att skrivningen om gemensamhetslokaler är otydlig och vag. Av skrivningen framgår att om lokalkostnaderna ökar så kommer resurserna till omsorgen att minska. Är föreningens tolkning riktig kan detta inte accepteras.”
”Att den enskildes valmöjligheter nu ökar genom förändringarna i LSS-systemet är bra.
Informationen om de alternativ som ingår i valfrihetssystemet behöver samlas och göras tillgänglig. Det är viktigt att detta görs utifrån hänsyn till de specifika behoven hos dem som är berättigade insatser enligt LSS.
Däremot är det en stor risk att inrättandet av en central förmedlingsgrupp kommer att leda till att viktiga lokala kunskaper går förlorade.
Stadsledningskontoret anser att en relativt liten bemanning ska klara uppdraget att också avlasta stadsdelsnämnderna i sökandet efter lämpliga alternativ, ett antagande som starkt kan ifrågasättas. För att löpande kunna föra en dialog med alla de utförare som ingår i valfrihetssystemet kan de nuvarande fyra förmedlingsgrupperna, med sitt lokala syn- och arbetssätt, behövas. Det är naturligtvis viktigt att bedömningar görs likvärdigt i staden, men en centralisering av förmedlingsfunktionen ska för den skull inte vara nödvändig. Förmedlingsgruppen ska även utgöra ett stöd för de enskilda och de lokala biståndshandläggarna. För detta krävs en skälig bemanning.
När det gäller ersättningssystemet och LSS-pengen är förslaget mycket svårt att överblicka, liksom att bedöma vilka de ekonomiska effekterna blir. I stadsledningskontorets utredning ges inga svar på hur de merkostnader som redan uppstått ska hanteras. En klar nackdel med införandet av en LSS-peng med lika ersättning för alla omsorgsinsatser är att stadsdelsnämndernas handlingsutrymme riskerar att minska. Det kan också leda till att utförare, med höga priser och liten konkurrens, väljer att ställa sig utanför valfrihetssystemet.”
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid bifall till (m+fp+kd):s förslag.
Remiss från Kommunstyrelsen, dnr 326-1399/2008
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 26 augusti 2008.
Dnr 006-332-2008.
I remissen föreslås ändringar i skollagens bestämmelser så att kommunernas skyldighet ska omfatta bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg även i andra former än förskola och fritidshem. Bidrag ska även ges för egna barn i familjedaghem och annan pedagogisk verksamhet.
Vidare föreslås att bestämmelserna, om en kommuns skyldighet att ta emot barn från annan kommun i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg, behöver kompletteras med en ny regel motsvarande den som finns i grundskolan.
Förslaget innebär även skyldighet för kommunen att anordna allmän förskola för treåringar.
Förvaltningen ställer sig positiv till en skollag där det eftersträvas likvärdiga villkor för såväl enskilda som offentliga huvudmän. Då förskolan ska vara till för alla barn ser förvaltningen kommunens skyldighet att anordna allmän förskola även för treåringar som en naturlig utveckling.
____________________
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen från Kommunstyrelsen.
Stadsdelsnämnden beslutar att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut
samt att därutöver anföra
Förskolan är en grundläggande och viktig del i det livslånga lärandet. Den utjämnar och skapar goda förutsättningar för stadens alla barn. Därför är förslaget om inrättande av en allmän förskola från tre år bra.
Däremot kommer införandet av en barnomsorgspeng enligt förslaget att leda till att systemet med en förskola av hög pedagogisk klass urholkas, där alla barn inte får tillgång till samma möjligheter till utveckling. Inrättande av flerfamiljssystem och vårdnadsbidrag innebär att dessa verksamheter jämställs med förskoleverksamheten, trots att dessa inte garanterar ett pedagogiskt innehåll.
Vi ser förskolan som det första steget i det livslånga lärandet. Förskolan handlar inte bara om barnpassning utan även om att uppmuntra och stötta barnen i deras lärande. Här har det hänt mycket under senare år; men mer behöver hända. Många förskolor jobbar aktivt med att, genom pedagogiska lekar, lära barn lite matematik eller att läsa. Men det skulle kunna gå att göra mycket mer. Ett sådant förslag är att lära barnen fler språk - redan i förskolan. Allt detta för att alla barn - oavsett vilka förhållanden de har hemma - ska vara väl förberedda när de väl börjar i grundskolan.
När vi ser detta behov av att utveckla kunskapsinnehållet i förskolan, vilket förutsätter ett ökat pedagogiskt innehåll och fler förskollärare, då vore ett steg med en barnomsorgspeng som skisseras här* - utan krav på kunskapsinnehåll, pedagogisk utbildning hos personalen eller barngruppernas storlek - ett steg i helt fel riktning.
Gärna valfrihet - men då ska alla alternativ vara av hög kvalitet. Då ska man ställa samma höga kvalitetskrav på alla.
*) Regeringen skriver i promemorian Barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar: "Tillämpningen av kraven på exempelvis barngruppernas storlek, lokalernas utformning och personalens utbildning och erfarenhet måste dock ske med utgångspunkt i olika verksamhetsformers skilda förutsättningar"(sid 22 i Ds 2008:56).”
Ledamot Leif Larsson (v) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget yrkande om avslag på förvaltningens förslag till beslut.
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Ingela Gille Rausén (fp) och ledamot Fredrik Wallén (kd) yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamot Leif Larsson (v) yrkade avslag till förvaltningens förslag.
Ledamot Tomas Melin (fp) lämnade ärendet utan eget ställningstagande.
Ordförande ställde proposition på förslagen och fann därvid bifall till (m+fp+kd):s yrkande om bifall till förvaltningens förslag.
Yttrande till Länsstyrelsen, beteckning 7010-08-033571
Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde den 17 juni 2008, § 19
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 7 juli 2008.
Dnr 603-266-2008.
Länsstyrelsen genomförde en oanmäld inspektion på Råcksta sjukhem plan 5 den 16 april 2008. Länsstyrelsen påpekar vissa brister när det gäller social
dokumentation, att det finns en viss otydlighet när det gäller rutiner kring att identifiera, dokumentera samt analysera fel och brister enligt socialtjänstlagen samt att det förekommer även att personer med diagnostiserad demenssjukdom bor på ordinärt sjukhemsboende. Länsstyrelsen begär en redogörelse från stadsdelsnämnden hur de ska åtgärdas
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens yttrande till Länsstyrelsen.
Anmäldes förteckning över inkomna handlingar till Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning samt
inkomna medborgarförslag.
Dnr 000-346-2008.
Anmäldes stadsdelsnämndens uppdragslista per den 26 augusti 2008.
Dnr 000-347-2008.
Svar på skrivelse från vänsterpartiet 22 april 2008
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 30 juli 2008.
Dnr 400-217-2008.
Förskolorna i Hässelby Vällingby har sedan år 2002 arbetat inom projektet ”Förskola på 2000-talet”. Inom ramen för detta utvecklingsarbete deltar, förutom chefsgruppen, ca 200 pedagoger i pedagogiska nätverk. Nätverken utgör en arena för erfarenhetsutbyte och gemensam kompetensutveckling i form av bland annat föreläsningar och studiebesök.
Förskoleavdelningen arbetar för att öka andelen högskoleutbildade pedagoger, vilket är av strategisk betydelse för förskolans utveckling. I samband med avläsningen inför Tertialrapport 1 uppgick andelen förskollärare till 36 %. En förbättring jämfört med det mål om 32 % som anges i verksamhetsplanen för 2008.
_________________
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Skrivelse till stadsdelsnämnden från (s)
Ärendet och stadsdelsförvaltningens förslag finns redovisat i tjänsteutlåtande den 4 augusti 2008.
Dnr 500-216-2008.
Berit Kruse m fl (s) har i en skrivelse till stadsdelsnämnden ställt frågor om stadsdelens budget- och skuldrådgivningsverksamhet gällande antal sökande, väntetider, tillgänglighet mm. Förvaltningen redovisar i detta tjänsteutlåtande statistik över stadsdelens budget- och skuldrådgivningsverksamhet för år 2007. Därutöver redovisas svar och kommentarer med anledning av de frågor som ställs skrivelsen.
Stadsdelsnämnden återremitterar ärendet och ger förvaltningen i uppdrag att återkomma med svar om
Ordförande Birgitta Wahlman m fl (m), ledamot Ingela Gille Rausén (fp), ledamot Fredrik Wallén (kd) och ledamot Tomas Melin (mp) deltog ej i beslutet.
Anmäldes Kommunstyrelsens protokoll nr 13, § 30 ”Funktionshinderombudsmannens årsrapport
2007”.
Granskning av stadens vård- och omsorgsboende för äldre
Anmäldes Stadsrevisionens rapport 10 juni 2008 ”Livskvalitet på äldreboendet”.
Dnr 102-297-2008.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens svar finns redovisat i tjänsteutlåtande den 1 augusti 2008.
Dnr 100-359-2008.
Stadsdelsnämnden fastställer lägsta belopp för periodiseringar av kostnader och intäkter i tertialbokslutet till 100 000 kronor.
Ärendet och stadsdelsförvaltningens redovisning finns i förvaltningsyttrande den 31 juli 2008
Dnr 006-353-2008.
_______________________
Stadsdelsnämnden lägger förvaltningens yttrande till Trafiknämnden till handlingarna.
ÖVRIGA FRÅGOR
Anmälan av skrivelser
Anmälan av medborgarförslag 26 augusti 2008 från Leif Larsson (v).
Dnr 000-382-2008
Anmälan av skrivelse 26 augusti 2008 från Leif Larsson (v).
Dnr 000-383-2008
Anmälan av skrivelse 26 augusti 2008 från Tomas Melin (mp)
Leif Larsson (v) anslöt sig till skrivelsen.
Dnr 000-384-2008
Stadsdelsnämnden överlämnar skrivelserna till förvaltningen för beredning.
