Din position: Hem > Stockholms stad > Idrottsnämnden > Sammanträde 2006-04-18
Välkommen! Läs mer... Kersti Py BörjesonOrdförande Förhinder anmäls till nämndens sekreterare Bo Olsson Tfn: 08-508 26 740, Fax: 508 28 382E-post: bo.olsson@idrott.stockholm.se
Justerat 2006-05-02 Kersti Py BörjesonBo Olsson, SekreterareLeif Kroon
Ledamöter:Kersti Py Börjeson (s) ordförande^Leif Kroon (kd) vice ordförandeManlio Palocci (s) Rolf Pettersson (s) Peter Nilsson (mp)Billy Östh (m)Johanna Westin Sjö (m)Caroline Silverudd Lundbom (fp)
Ersättare:Gadha Makdesi-Elias (s) tjänstgörande Louise Modig Hall (s) Janne Järvinen (s)Jennie Åkerlind (s)Mehdi Oguzsoy (v) tjänstgörande Fredrik Grönstedt (m)Patrick Krassén (fp) tjänstgörande Diana Wallhager (fp)Tina Ekelund (kd)
PersonalrepresentanterGunnar Buhre (Kommunal)Loa Bienen (SKTF)Elvy Löfvenberg (SACO)
Tjänstemän:Kjell Karlsson förvaltningschef, (ej § 43), Kjell Olofsson bitr förvaltningschef, Lennart Andreasson avdelningschef, Anders Berlin avdelningschef, Ulf Carlsson avdelningschef, Stefan Jansson avdelningschef, Åke Roxberger avdelningschef, Per Johansson förenings- och bokningsbyrån samt Bo Olsson nämndsekreterare.
Stadsbyggnads- och fritidsroteln: Jan Ekbrand, biträdande borgarrådssekreterare
Ärenden med personalrepresentation §70 - 89Ärende utan personalrepresentation §90 - 95
BESLUT
Idrottsnämnden beslöt att fastställa dagordningen enligt förvaltningens förslag
Idrottsnämnden beslöt godkänna anmälan av protokoll nr 2/2006 från nämndens sammanträde 2006-03-21 , som justerats 2006-03-31
Ordförande Kersti Py Börjeson (s) och vice ordförande Leif Kroon (kd) utsågs att justera dagens protokoll
Ledamoten Carin Jahn (s), Maria Hannäs (v) och Olle Hagberg (fp) samt ersättarna Lars-Erik Esbjörnsson (s) samt Jakob Pawlak, (m) hade förhinder att närvara vid sammanträdet.
För Carin Jahn (s) tjänstgjorde Gadha Makdesi Elias (s), för Maria Hannäs (v) tjänstgjorde Medhi Oguzsoy (v) och för Olle Hagberg (fp) tjänstgjorde Patrick Krassén (fp)
Idrottsnämnden lägger anmälningarna till handlingarna
Anmälan gjordes av:
a) Förteckning över inkomna skrivelser till idrottsnämnden (meddelandelista) 2006-03-09 – 2006-04-06
b) Protokoll från idrottsnämndens handikappråd nr 3 den 2006-03-14.
c) Föreningsenhetens beslutsprotokoll nr 3-4/2006
d) City district regeneration
e) Inbjudan till två seminarier i serien ”Handikappolitiskt program för Stockholms stad
f) Stockholms friluftsguide 2006
Dnr 015/191/06
Idrottsnämnden beslöt
Ärendet
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-03-22.
Den föreslagna informationspolicyn beskriver mål, budskap, strategier och förhållningssätt för stadens information. Den ska vara till stöd och nytta för styrning, genomförande, uppföljning och utveckling av organisationens kommunikation.
I policyn formuleras övergripande förhållningssätt för staden. Planen har sin utgångspunkt i det kommunala uppdraget och ska vägleda medarbetarna i det dagliga arbetet, prägla stadens organisationskultur och ska återspeglas i stadens kommunikation.
Förvaltningens förslag till beslut
Se under rubriken BESLUT
Förslag till beslut
Ordförande yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut
Vice ordförande Leif Kroon (kd), Billy Östh m fl (m), och Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) lämnade ärendet utan eget ställningstagande
Beslutsgång
Idrottsnämnden beslöt enligt förvaltningens förslag till beslut
Dnr 013/240/06
med giltighet från och med 19 april 2006 och tills vidare,
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-03-23.
En nämnd får enligt 6 kap. 33 § kommunallagen uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i ärenden som avses i 34 §. Där nämns ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, framställningar eller yttranden till fullmäktige, vissa överklagningsärenden samt andra ärenden av större vikt. Förvaltningen föreslår nu en ny delegationsordning i syfte att anpassa delegationsordningen till förändringar i förvaltningens organisation samt i en strävan att nå en ännu effektivare beslutsordning,
Dnr. 015/138/06
Stockholms folkhälsoprogram utgår från de elva nationella folkhälsomålen och ger en ram för hur det samlade arbetet med folkhälsofrågorna i staden ska bedrivas. Förslaget till folkhälsoprogram kan dessutom – i nästa steg – tjäna som en sammanhållande plattform för ett antal befintliga styrdokument.
Folkhälsoarbetet är en av nämndens och förvaltningens absoluta kärnverksamheter.
Idrottsnämnden arbetar folkhälsoinriktat vilket inkluderar dels ordinarie verksamhet och dels riktade folkhälsoprojekt. Målet är att öka befolkningens fysiska aktivitet och att stödja de grupper som efterfrågar fysisk aktivitet.
Vice ordförande Leif Kroon (kd), Billy Östh m fl (m) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enlig följande:
Folkhälsan, och de allvarliga konsekvenser den ökande ohälsan leder till, bör tas på långt större allvar än vad vänstermajoriteten har gjort i detta fall. En produkt där politiska detaljbudskap pressats in utan hänsyn till helheten kan inte anses vara tillräckligt som folkhälsoprogram. Vi efterlyser därför ett helhetsgrepp kring folkhälsa för alla människor i Stockholm, med tydliga och mätbara mål för ökad hälsa och minskad ohälsa.
Kostnaderna för lokalt folkhälsoarbete, kompetensutveckling, folkhälsostrateg och kanslifunktioner uppskattas uppgå till nära 17 miljoner kronor under fyra år. Det är anmärkningsvärt att man avser att bygga upp ytterligare byråkratiska och administrativa funktioner i stället för att använda sig av, och eventuellt förstärka, redan befintliga verksamheter. Dessutom saknas uppföljningsbara och mätbara mål för vad man avser åstadkomma med satsningen. Administration och byråkrati utan mätbara mål riskerar att bli ett rent resursslöseri utan positiva resultat för folkhälsan.
Vi anser även att viktiga områden glömts bort i programmet. Som exempel kan nämnas att åtgärder för tandhälsa saknas. Detta trots att karies har blivit ett problem allt längre ner i åldrarna och riskerar bli ett allvarligt hot mot folkhälsan om åtgärder inte vidtas.
Det är också viktigt att fastslå att den enskilde har det huvudsakliga ansvaret för sin hälsa. Folkhälsoinstitutet, regeringen eller kommunerna kan aldrig ta över det ansvaret. Olika undersökningar bekräftar också att god hälsa och sammanhållning inom familjen är det som de allra flesta sätter allra högst som mål för sitt liv.
Det offentliga kan däremot skapa goda förutsättningar för människors möjlighet att sköta sin hälsa och leva ett hälsosamt Ii v. Sådana åtgärder innefattar bland annat god kost inom till exempel förskola, skola och äldreomsorg, rikligt med idrott och rörelse på schemat i skolan samt förebyggande information om rökning, alkoholoch narkotika.
Det finns i Sverige och Stockholm en mängd organisationer som kan fungera som stöd och ge råd kring hur en sund kosthållning och fysisk aktivitet förbättrar hälsan. Idrottsrörelsernas arbete är i det sammanhanget givetvis mycket viktigt.
Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enlig följande:
Programmet har tagits fram under stor tidspress vilket omöjliggjort en bredare förankring i partigrupperna. Denna tidspress har även lett till att viktiga områden glömts bort.
På det hela taget är folkhälsan en fråga som måste prioriteras högre och samarbete över partigränserna bör eftersträvas. Vi föreslår därför att ärendet återremitteras med syfte att åstadkomma bland annat gemensamt framtagna och mätbara mål.
Det är i detta arbete viktigt att fastslå att den enskilde har det huvudsakliga ansvaret för sin hälsa. Folkhälsoinstitutet, regeringen eller kommunerna kan aldrig ta över det ansvaret. Olika undersökningar bekräftar också att god hälsa och sammanhållning inom familjen är det som de allra flesta sätter allra högst som mål för sitt liv.
Det offentliga kan däremot skapa goda förutsättningar för människors möjlighet att sköta sin hälsa och leva ett hälsosamt liv. Sådana åtgärder innefattar bland annat god kost inom till exempel förskola, skola och äldreomsorg, rikligt med idrott och rörelse på schemat i skolan samt förebyggande information om rökning, alkohol och narkotika.
Efter att idrottsnämnden beslutat att ärendet skall behandlas under sammanträdet beslöt nämnden enligt förvaltningens förslag till beslut
Reservation
Vice ordförande Leif Kroon (kd) och Billy Östh m fl (m) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 311/203/06
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-03-28.
Förvaltningen har i princip inget att erinra mot att berört område föreslås bli naturreservat. Förvaltningen ser positivt på att området fredas för rekreation och friluftsliv men förutsätter samtidigt att den tänkta nya ridanläggningen i Sätraskogen kan inrymmas som en anläggning för rekreation inom reservatet.
Idrottsförvaltningen föreslår att idrottsnämnden beslutar
Vice ordförande föreslår återremiss av ärendet
Idrottsnämnden beslöt enligt vice ordföranden förslag till beslut
Dnr: 015/77/06
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-08
Idrottsnämndens verksamheter berörs direkt eller indirekt av flertalet mål i Stockholms miljöprogram 2007-2010. Idrottsnämndens miljöplan, enligt verksamhetsplanen för 2006, ligger väl i linje med de i programmet föreslagna miljömålen.
Förslaget omfattar sex mål, nämligen Miljöeffektiva transporter, Giftfria varor och byggnader, Hållbar energianvändning, Hållbar användning av mark och vatten, Miljöeffektiv avfallshantering och Sund inomhusmiljö. I remissen önskas nämndernas och styrelsernas reaktioner speciellt på delmålens genomförbarhet, samt nyckeltalens uppföljningsbarhet och ansvarsfördelningen.
Vice ordförande Leif Kroon (kd) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enlig följande:
Det är positivt att Stockholm stad reviderar sitt miljöprogram för att få ett fungerande och viktigt instrument att göra Stockholm hållbart. Det är bra att Stadsledningskontoret är huvudansvariga för programmet då detta ska vara hela stadens program. Den breda ansatsen att skapa delaktighet och tydliggöra sektorsansvaret är ett steg i rätt riktning.
Vi är positiva till den utveckling i programmet där man försökt att koncentrera de olika områdena och vad som är möjligt att påverka. Dock är antalet nyckeltal under de olika målen över lag många. Det finns, trots de goda ambitionerna, anledning frukta att stockholmarna och förvaltningarna inte orkar beakta och observera samtliga. Därför bör ytterligare ett försök göras att låta några nyckeltal utgå utifrån antagandet att de "skuggas" eller åtminstone delvis täcks in, samvarierar, med annat/ andra nyckeltal under målet. Det finns även problem med vissa nyckeltal när det gäller uppföljningen vilket måste ses över.
Det finns en hög ambition i programmet vilket är bra men det bör ställas mot vad som är möjligt att uppnå. Exempelvis finns det fortfarande en rad "verka för" mål där staden inte har rådighet att fult ut påverka situationen vilket skapar otydlighet som t.ex. nyckeltalet om andelen hushåll och företag som köper miljömärkta varor.
Det hade varit önskvärt med en analys om målen är kostnadseffektiva samt en samhällsekonomisk analys om hur målen påverkar staden. Till stor del borde de flesta målen vara samhällsekonomiskt sunda då det är billigare att minska utsläpp idag än om 10 eller 100 år. För att miljöarbetet ska flytta fram positionerna gentemot andra viktiga samhällsområden är det positivt att visa att miljöarbetet inte alltid kostar pengar utan också är samhällsekonomiskt klokt.
Vi är även fundersamma till hur man har använt sig av vissa absoluta tal när det gäller olika mål eftersom det är svårt att se varifrån dessa kommer och behöver bygga på verksamheterna. De olika målen är nödvändiga för att bli konkret men det är viktigt att veta hur och varför man kommit fram till de specifika målen.
Agenda 21-verksamheten är viktig i arbetet med att förverkliga miljöarbetet inom staden och därför bör detta arbete fortsättningsvis betonas.
Billy Östh m fl (m), yrkar bifall till sitt förslag till beslut enlig följande:
1. som svar på remissen anföra
Ett miljöprograms främsta syfte är att styra och samordna stadens verksamheter i en miljövänligare riktning. Med ett fåtal tydliga och konkreta mål kan stadens samlade miljöpåverkan kontrolleras och mätas. Tyvärr är det förslag som majoriteten föreslår både för omfattande och vagt utformat för dessa ändamål. Oförmågan till prioriteringar är tydlig hos den nuvarande majoriteten. För att stadens miljöprogram ska bli ett användbart dokument i stadens utveckling måste staden visa förmåga att prioritera.
De mål som föreslås av borgarrådet är i alltför hög grad inriktade på att reglera privatpersoners och företags beteenden. Det är en olycklig fortsättning på den redan i gällande program inslagna, tillväxtfientliga vägen och ett avsteg från de bättre avvägda bedömningar som låg till grund för den förra majoritetens arbete. Därutöver är förslagen i majoritetens miljöprogram inte mätbara i den utsträckning som är önskvärt vilket gör förslaget till miljöprogram än svårare att använda sig av.
Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att öka välståndet och för att målet om ett långsiktigt hållbart samhälle ska uppnås. Det finns inget motsatsförhållande mellan tillväxt och ett modernt miljötänkande. Tvärtom visar all erfarenhet att just tillväxt leder till en renare miljö. Utgångspunkten bör därför vara att miljöarbetet ska bedrivas i samklang med näringslivsperspektivet och i samarbete med det lokala näringslivet.
Stadens verksamheter bör därför gemensamt vara inriktade på att främja ekonomisk tillväxt. En av stadens viktiga uppgifter är att tillgodose de olika behov som föreligger i en dynamisk och växande storstad. Ska Stockholm fortsätta att växa, ställer det krav på nya bostäder, arbetsplatser, vägar, spår och flygplatser. Stockholmsregionen behöver satsningar inom alla dessa områden för att även i framtiden fungera som tillväxtmotor för Sverige.
Stadens olika program, däribland miljöprogrammet, syftar till att uppnå en hållbar tillväxtutveckling. Genom en hållbar utveckling blir Stockholm än mer attraktivt för både den enskilde, företag och organisationer. Vägen dit är en politik där sambanden mellan hälsa och miljö, ekonomisk utveckling och ekologiskt ansvar lyfts fram. På lång sikt kan effekterna av en offensiv och ambitiös miljöpolitik ge ett tydligt kvitto i form av minskade samhällskostnader. Det är därför viktigt att miljöprogrammet integreras i stadens arbete och blir en del i alla stadens bolagsstyrelser och nämnder. Ambitionen måste vara att vi ska ha uppnått en bättre miljö efter programperiodens slut.
Det bör åter påpekas att ett av stockholmarnas största miljöproblem är den lokala tryggheten. Varannan invånare känner obehag när de går ensamma genom sin stadsdel under dygnets mörka timmar. Var tredje upplever att det finns problem med skadegörelse, stölder och inbrott i området där de bor, och var femte upplever problem med misshandel och övrigt våld. Uppenbarligen är stockholmarna mer bekymrade över sin trygghet än något annat miljöproblem, och här bör staden vidta åtgärder för att möta medborgarnas oro. Staden måste prioritera att förbättra den miljö som invånarna lever i. Stadsmiljön måste bli bättre upplyst, bättre städad och tryggare.
Ett återkommande mål inom de olika målområdena är påverkan på medborgarnas beteende. Vi vill därför påpeka att opinionsbildning i livsstilar inte är en kommunal uppgift. Ofta är de val som förespråkas av miljöskäl dyrare än alternativen; många anger sig vilja handla ekologiskt eller kravmärkt, men många väljer ändå bort dessa varor och tjänster av ekonomiska skäl. En av de bästa åtgärderna för att påverka just hushållens val av miljövänliga produkter är därför att stärka medborgarnas köpkraft genom att sänka skatterna. Staden ska inte ägna sig åt opinionsbildning, däremot bör staden som aktör föregå med goda exempel. Stadens fordonspark bör vara miljövänlig och i stadsplaneringen bör åtgärder för såväl en tryggare stadsmiljö som ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter arbetas in.
Vi anser därför att följande ändringar av texter och mål behöver göras av miljöförvaltningens förslag:
1. Miljöeffektiva transporter:
Stadens fordonspark måste vara avpassad för att klara av att sköta de uppgifter och mål som hör till den kommunala kärnverksamheten. I den mån detta är förenligt med ambitionen att vara ”miljöfordon” skall hänsyn tas till mål 1.4. Dubbdäck räddar liv. Andra åtgärder för miljöförbättringar än minskning av dubbdäcksanvändningen måste därför vidtas.
Utmaningen är att minska trafikens negativa miljöpåverkan utan att minska människors framkomlighet, bland annat genom ny teknik, bättre logistik, tätare bebyggelsestruktur samt ytterligare förbättringar av infrastrukturen inklusive kollektivtrafik, cykelvägnät och gångvägar. Det kanske största problemet avseende transporternas miljöpåverkan är att vi i Sverige har en relativt gammal fordonspark. Förändringar i skattereglerna kring bland annat tjänstebilar skulle underlätta förnyelsen av fordonsparken och därmed förbättra transporternas miljöpåverkan.
Mål 1:1 ersätts med målet
"Andelen utsläpp från trafiken ska inte öka per invånare."
Mål 1.3 och 1.5 utgår.
Delmål 1.6.2 utgår.
2. Giftfria varor och byggnader:
Staden ska arbeta för att amalgam tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Alternativ till koppar i tappvattensystem bör alltid prövas under förutsättning att alternativen inte är kostnadsdrivande och innebär risk för nya miljöproblem. Zink är inte ett giftigt ämne i de koncentrationer som det normalt finns i. Tvärtom är det nödvändigt för hälsan.
Mål 2.2 omformuleras till ”De varor och tjänster som stadens förvaltningar och bolag köper in ska, där detta inte står i konflikt med uppgiften att leverera god kvalitet till lågt pris, vara miljöanpassade samt uppfylla kraven för oberoende miljömärkning där sådan finns.”
Mål 2.4 omformuleras till ”Andelen ekologiska livsmedel som stadens förvaltningar och bolag köper in skall vara minst 20 procent, så länge detta inte kommer att stå i konflikt med uppgiften att leverera god kvalitet till lågt pris.”
Mål 2.3 och 2.5 utgår
3. Hållbar energianvändning
Målens konsekvenser för medborgare, företag och för stadens verksamheter är inte tillräckligt belysta. Procentsatserna behöver därför utredas vidare. Den miljömärkning av el som idag finns diskvalificerar ett av de absolut bästa tillgängliga energislagen, nämligen kärnkraften. Därför bör inte bruket av förment miljövänlig elproduktion premieras.
Mål 3:1 omformuleras till:
"Förbrukningen av fossila bränslen för enskild uppvärmning och närvärme ska minska genom anslutning till fjärrvärme och effektiviseringar."
Mål 3:2 omformuleras till:
Energianvändning för värme i stadens egna byggnader och anläggningar ska minska. Elanvändningen ska minska för stadens egna bolag och förvaltningar.
Mål 3:3 omformuleras till:
"Energianvändning för el och uppvärmning inom stadens egen verksamhet ska effektiviseras."
Mål 3:4 omformuleras till:
"Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att el för produktion av fjärrvärme ska minska och att andelen ej förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen minskar."
Mål 3.6 och 3.7 utgår.
4. Hållbar användning av mark och vatten
Stockholm kan och bör växa ytterligare. Utrymme för nya bostäder kan skapas både genom att bygga på höjden och genom förtätning. Det måste dock finnas möjligheter att bygga nya bostäder och ny infrastruktur även på områden som idag inte är bebyggda.
Målen 4:1 och 4:2 utgår och ersätts av ett mål:
"Byggande bör i första hand ske på redan exploaterad mark."
5. Miljöeffektiv avfallshantering
Den miljöeffektiva avfallshanteringen får inte tillåtas leda till att oönskade sidoeffekter uppstår. Hushållens biologiska avfall kan med fördel energiåtervinnas genom förbränning. Den miljöeffektiva avfallshanteringen måste ha ett klart fokus: det farliga avfallet.
Mål 5.2 utgår.
6. Sund inomhusmiljö
Målen för en sund inomhusmiljö får inte innebära att en ny hämsko läggs på möjligheterna att bygga bostäder i innerstaden.
Ett miljöprograms främsta syfte är att styra och samordna stadens verksamheter i en miljövänligare riktning. Med ett fåtal tydliga och konkreta mål kan stadens samlade miljöpåverkan kontrolleras och mätas. Tyvärr är det förslag som majoriteten föreslår både för omfattande och vagt utformat för dessa ändamål.
Oförmågan till prioriteringar är tydlig hos den nuvarande majoriteten. För att stadens miljöprogram ska bli ett användbart dokument i stadens utveckling måste staden visa förmåga att prioritera.
Det är möjligt för staden att ställa krav på miljöhänsyn vid upphandlingar inom olika områden. I detta sammanhang är det nödvändigt att fastslå att miljöaspekterna inte får innebära att bara ett fåtal stora entreprenörer eller leverantörer kan delta i staden upphandlingar, eller att kvalitetskrav eller ekonomiska hänsyn sätts åt sidan.
Människors trygghet beror i hög grad på hur den fysiska miljön gestaltar sig. Därför bör trygghetsfrågorna lyftas fram tydligare i miljöpolitiken. Var tredje upplever att det finns problem med skadegörelse, stölder och inbrott i området där de bor, och var femte upplever problem med misshandel och övrigt våld. Uppenbarligen är stockholmarna mer bekymrade över sin trygghet än något annat miljöproblem, och här bör staden vidta åtgärder för att möta medborgarnas oro. Klotter bidrar starkt till känslan av förfall och otrygghet. Därför måste klottersaneringen fungera betydligt bättre än idag. Belysningen måste förbättras i många parker och längs gångstråk.
Idag finns planer på belysning i flera olika upprustningsprogram och platser, men det går för långasamt och ansvaret är oklart. Det behövs en kraftfull satsning på bättre belysning av stadens parker, gator, joggingspår och grönområden.
Ett återkommande mål inom de olika målområdena är påverkan på medborgarnas beteende. Vi vill därför påpeka att opinionsbildning i livsstilar inte är en kommunal uppgift. Ofta är de val som förespråkas av miljöskäl dyrare än alternativen; många anger sig vilja handla ekologiskt eller kravmärkt, men många väljer ändå bort dessa varor och tjänster av ekonomiska skäl. En av de bästa åtgärderna för att påverka just hushållens val av miljövänliga produkter är därför att stärka medborgarnas köpkraft genom att sänka skatterna. Staden ska inte ägna sig åt opinionsbildning, däremot bör staden som aktör föregå med goda exempel.
Stadens fordonspark bör vara miljövänlig och i stadsplaneringen bör åtgärder för såväl en tryggare stadsmiljö som ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter arbetas in.
PM 10 har inte visat några skadliga effekter för cancer, försämrad lungtillväxt eller hjärt-kärlsjukdomar. EU håller på att ta bort gränsvärdet för PM 10 eftersom man inte kunnat påvisa några skadliga effekter. För PM 2,5 finns goda bevis för skadliga effekter, men PM 2,5-halterna i Stockholm håller sig under gränsvärdena.
Delmål 1.1.4 ändras till ”Partiklar (PM 2,5-halt)” samt att ”PM 10” ändras till ”PM 2,5” i texten.
Elektricitet är inte miljöfarligt utan ett bra sätt att transportera energi. Enda gången som det är motiverat att begränsa användningen av el är när el produceras på miljöskadligt sätt, det vill säga genom förbränning av olja, kol eller gas. Det finns i sig inget skäl för att minska användningen av el, tvärtom kan utbyggd kärnkraft ge ytterligare el utan att koldioxidutsläppen ökar.
”El ska produceras utan att koldioxidutsläppen ökar.”
”Stadens förvaltningar och bolag ska verka för att andelen ej förnybara bränslen i fjärrvärmeproduktionen minskar.”
Mål 3.3, 3.5, 3.6 och 3.7 utgår.
Mål 5.4 utgår.
Målet mäter kraftfrekventa fält som bildas vid produktion, transmission eller användning av elektrisk kraft. Fälten bildas t.ex. runt kraftledningar, transformatorer, ställverk och andra större el-installationer. Epidemiologiska studier som omfattar allmänheten antyder ett samband mellan ökad förekomst av barnleukemi och långvarig exponering för magnetfält, överstigande 0,4 µT från kraftledningar. Senare studier har
däremot inte kunnat påvisa att fälten är cancerframkallande. Det är ovanligt att allmänheten utsätts för starka magnetfält i bostaden, och exponering över 0,4 µT från kraftverk förekommer hos mindre än 1% av bostäderna i Sverige. En kartläggning har visat att medelvärdet för exponering av magnetfält i bostäder i Stockholms stad är 0,1 µT mer än 300 m från kraftledningar. Det finns också andra källor till elektromagnetiska fält i en bostad, t.ex. obalanserade returströmmar. Delmålet innebär att:
· försiktighetsprincipen ska tillämpas vid bygglovsgranskning och den fysiska planeringen vid nybyggnation intill kraftledningar.
· stadens förvaltningar och bolag deltar i och skyndar på processen att ersätta luftledningar med underjordiska kablar.
· staden förmår ägarna till ledningarna att använda tekniska lösningar vid ledningsdragning som ger låga exponeringar för magnetiska fält
· staden bevakar situationen i Stockholm avseende exponering över 0,4 µT.
Nyckeltalet för 6.7.1 utgår och 6.7.2 ändras till följande:
Nyckeltal/Ansvarig nämnd eller styrelse
Kommentar
Antal personer stockholmare som exponeras för magnetfält över 0,4 µT (årsmedelvärde) från kraftledningar, transformatorer, ställverk och andra större el-installationer i byggnader
Ansvarig: Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Kraftbolagen och fastighetsbolagen har ansvar för att ta fram data för uppföljningen.
Eftersom det hälsoeffekter möjligen kan uppträda vid exponering vid 0,4 µT är det viktigt med att exponeringen beaktas vid nybyggnad. Exponering över 0,4 µT är ovanligt och förekommer hos mindre än 1 procent av bostäderna i Sverige. Delmålen följs upp med data från verksamhetsutövarna:
- Data från kraftledningsägarna i Stockholm: Fortum, Svenska Kraftnät och Vattenfall.
- Data från fastighetsbolagen vid mätning av elektromagnetiska fält från större elinstallationer.
I dag rapporterar Fortum in uppgifter till Miljöförvaltningen. Nytt för kommande miljöprogram är att data också kommer in från Svenska Kraftnät, Vattenfall och fastighetsbolagen.
Ett nytt mål 6.8 läggs till efter mål 6.7 med lydelsen: ”Den hälsofarliga exponeringen för radon från mark och byggnadsmaterial ska komma ned till en nivå under riktvärdet 200 Bq/m3”
Följande nyckeltal läggs till vid det nya mål 6.8:
Nyckeltal/ansvarig nämnd eller styrelse
6.8.1 Tillsynsarbetet ska fortsätta för att säkerställa att halterna av radon i alla bostäder, skolor och förskolor i Stockholm och i de arbetslokaler som Stockholm äger eller hyr ska ha nivåer under gällande rikt- och gränsvärden.
Radonhalterna i många av Stockholms bostäder, skolor och förskolor överskrider riktvärdet 200 Bq/m3 och i många arbetslokaler gränsvärdet 400 Bq/m3. Ett omfattande arbete pågår för att mäta radonet i bostäderna och på de arbetsplatser som ägs eller hyrs av Stockholms stad. Detta arbete ska fortsätta och uppföljning göras av att åtgärder mot radonet vidtas.
Vice ordförande Leif Kroon (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Billy Östh m fl (m) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut
Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut
Dnr: 411/790/05
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-06.
Förvaltningen har med beslut i Enskede-Årsta stadsdelsnämnd mottagit ett medborgarförslag om att uppföra en sim- och sporthall på Årstafältet. Förvaltningen är liksom trafikkontoret, markkontoret och stadsdelsförvaltningen representerad i den partsammansatta styrgruppen för Årstafältet som under ledning av stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet och ordföranden i Enskede-Årsta stadsdelsnämnd skall föreslå ett program för fortsatt utveckling av fältet. Styrgruppen är enig om att det är viktigt att begränsa byggnationer och att försöka hålla fältet som en landskapspark i syfte att förena Årsta och Östberga stadsdelar med varandra.
Särskilt uttalande
Vice ordförande Leif Kroon (kd), Billy Östh m fl (m), och Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) lämnar ett särskilt uttalande enlig bilaga 1 till protokollet
Dnr: 311/275/06
1. Godkänna förslag till inriktning för idrottsutveckling på Årstafältet enligt redovisat program, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1
2. Att för sin del godkänna att del av exploateringsintäkterna för bostadsbyggnation, överförda från trafiknämnden, används för att genomföra byggnationen av en 11-manna konstgräsplan, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 2-3
3. Att de delar som inte täcks av exploateringsintäkter inarbetas i drottsnämndens flerårsprogram för reinvesteringar
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-06
Förvaltningen har medverkat i den styrgrupp som tillsats för att utveckla Årstafätet. Styrgruppen leds av stadsbyggnads- och idrottsborgarrådet och lokala politiker och har en sammansättning i övrigt av tjänstemän från berörda förvaltningar. Idrottsförvaltningen har av styrgruppen fått i uppdrag att förslå ett program för en utveckling av befintliga idrottsytor och föreslå ytor för spontan idrott och lek.
Idrottsförvaltningen presenterade ett förslag till program på ett möte med styrgruppen för Årstafältet den 30 augusti 2005 och fick då i uppdraget att vidareutveckla det och därefter föreslå idrottsnämnden att anta programmet.
Vice ordförande Leif Kroon (kd), Billy Östh m fl (m), och Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) yrkar på återremittering av ärendet
Vice ordförande Leif Kroon (kd), Billy Östh m fl (m), Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut.
Dnr: 226/266/06
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-03-24.
Idrottsförvaltningens säkerhetsgrupp har på uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp arbetat fram en ny policy för förvaltningens säkerhetsarbete. I enlighet med gällande lagar och regler, avtal, stadens säkerhetspolicy samt förvaltningens kvalitetsgarantier ska idrottsförvaltningen bedriva ett aktivt säkerhetsarbete.
Säkerhetsarbetet på Idrottsförvaltningen ska verka för att förvaltningens anläggningar med omkringliggande ytor är säkra att vara på, både för besökare och anställda. De risker som finns ska vara kända och bero på att förvaltningen valt att prioritera annat eller inte ser att en insats att eliminera risken ger tillräckligt resultat. Så långt som möjligt bör säkerhetsarbete vara preventivt och förebyggande.
Dnr: 413/265/06
1. godkänna förslaget till revidering av gällande avbokningsregler för stadens idrottsanläggningar enligt detta förslag.
För att förenkla regelverket vid avbokning av idrottslokaler föreslås att en mer enhetlig avbokningshantering införs. Då det finns ett stort behov av tränings och matchtider är det av största vikt att de tider som inte kan nyttjas ställs till förfogande till annan hugad spekulant. Dagens avbokningsregler upplevs av många som krångliga och otydliga. Detta främst då det är olika regler under året, mellan de olika anläggningarna samt beroende på verksamhet. Effekten blir dessutom att lokaler står outnyttjade trots det stora behovet av tider.
Dnr: 017/269/06
I en skrivelse till idrottsnämnden har Caroline Silverudd Lundbom m.fl. (fp), hänvisat till samtal från föreningsrepresentanter som framfört irritation över att ordinarie idrottsverksamhet fått stå tillbaka för kommersiell verksamhet. Idrottsnämnden beslutade att uppdra åt idrottsförvaltningen att redovisa omfattningen av den kommersiella verksamheten, vilka intäkter denna inbringar samt om det är specifika anläggningar och föreningar som särskilt drabbats.
Under 2004 bokades totalt 13 kommersiella arrangemang, av dessa var 5 under ordinarie säsong. 2005 var siffran 9 varav 6 under säsong. 2006 kan endast redovisning ske av de till dags dato beviljade arrangemangen.
Vice ordförande Leif Kroon (kd), Billy Östh m fl (m), och Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) yrkar bifall till sitt förslag till beslut enlig följande:
Stadens idrottshallar skall i första hand vara för stadens barn och ungdomar och föreningslivet. Annan verksamhet bör i möjligaste mån ligga utanför säsongen för att inte störa verksamheten för föreningslivet. Tjänsteutlåtandet ger en bra beskrivning av den kommersiella förhyrningen i några av våra idrottshallar. Dock slås man av den något olika prissättningen som finns på våra hallar. Är prissättning i paritet med privata aktörer?
Billy Östh m fl (m), Caroline Silverudd Lundbom m fl (fp) reserverade sig mot beslutet till förmån för sitt förslag till beslut
Ordförande Kersti Py Börjeson m fl (s) Maria Hannäs (v) och Peter Nilsson (mp) lämnar ett särskilt uttalande enligt följande:
Idrottsnämndens uppdrag är främst att främja idrott och friluftsliv. Föreliggande redovisning visar att nämndens anläggningar även hyrs ut till verksamheter som klart ligger utanför nämndens uppdrag. Visserligen kan detta i slutänden främja idrotten om anläggningen inte annars hade nyttjats eller om hyresintäkterna leder till förbättrad idrottslig verksamhet. Uthyrning till icke idrottslig verksamhet bör inte ske i annat fall än då fullt kommersiell ersättning utgår. Stadens idrottsanläggningar ska i första hand användas för idrott.
Dnr: 404/796/05
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-04.
I en skrivelse till förvaltningen från Caroline Silverudd Lundbom (fp) m.fl. uppdras till förvaltningen att under våren 2006 arrangera en hearing om ”Tidig elitisering”. I skrivelsen nämns att det på folkpartiets initiativ för c:a tio år sedan anordnades en hearing om för tidig elitisering inom idrotten som var både uppskattad och välbesökt av idrottsledare ifrån Stockholms föreningsliv, politiker och förbundsorganisationer. Trots att en debatt väcktes och att medvetenheten om problemet ökade så har ändå inte mycket förändrats sedan dess. Förvaltningen delar de synpunkter som framförs i skrivelsen och håller därför med om att det finns ett behov av att åter väcka liv i debatten på allvar igen och att en hearing kan vara ett av sätten att göra det på.
Dnr 411/268/06
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-05
I samband med att Sätra friidrottshall invigdes 1998 tecknades ett avtal om hallvärdskap med Stockholms friidrottsförbund. Verksamheten har under åren förändrats såväl i öppethållande som i antal utövare. Bland annat har antal utövare i hallen kraftigt ökats framför allt under senare år när friidrotten haft stora framgångar i internationella mästerskap. Förvaltningen och förbundet var därför ense om att avtalet skulle ses över för att bättre stämma överens med befintlig verksamhet. Ett nytt hallvärdskap arbetades fram och nämnden beslutade den 27 september 2005 att godkänna avtalet. Samtidigt uppdrogs till förvaltningen att följa verksamheten i hallen och återkomma med en redovisning till nämnden under våren 2006.
Dnr: 404/126/06
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-03.
Sedan år 1991 har Stockholms-Alliansens klubbar - Djurgårdens IF, Hammarby IF och AIK - engagerat sig i arbetet med och kring de olika supporterföreningarna. Arbetet har genomförts i samarbete med staden, olika myndigheter och idrottsorganisationer.
Verksamheten har skapat en systematiserad kunskap om vilka ordningsstörningar som inträffar. Metoder har utarbetats för att så långt som möjligt komma till rätta med dessa och Alliansen har arbetat med att överföra dessa metoder till berörda klubbar och myndigheter.
Verksamheten ”Supporterkultur” har blivit ett forum för erfarenhetsutbyte och förebyggande åtgärder mellan AIK, Hammarby IF, Djurgårdens IF hockey/fotboll och deras ”klackar”, staden, berörda specialförbund, polisen samt övriga berörda i samband med såväl hemma- och bortamatcher. Verksamhetens huvudman har sedan 1991 varit Stockholms-Alliansen, vilka ansvarar för verksamheten i Stockholm. Det finns även en nationell del som Riksidrottsförbundet administrerar sedan januari 1997.
Dnr: 125/286/06
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat
Den tidigare omklädningsbyggnaden som fanns på Årstagårdens bollplan och som förstördes genom en brand sommaren 2005, utgjordes av en ganska enkel träbyggnad 83 kvm stor. Byggnaden innehöll bl a två omklädningsrum och ett funktionärsrum. Anläggningens största nyttjare är Årsta AIK och klubben uttryckte tidigt önskemål om att en ny omklädningsbyggnad skulle uppföras som ersättning for den nedbrunna. Motivet var att man hade en mycket omfattande verksamhet inom stadsdelen. Förvaltningen delar den uppfattningen.
Ärende utan personalrepresentation
Dnr: 125/267/06
Ärendet behandlades under sekretess vid slutet möte
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-03-31.
IP Skogen är idag utlagd på privat utförare efter tidigare genomförd upphandling och förlängd avtalsperiod. Avtalsperioden löper t o m den 31 december 2006. Stockholms Idrottsnämnd genom Idrottsförvaltningen avser nu att genomföra en förnyad upphandling för konkurrensutsättning av drift av verksamheten IP Skogen, inklusive Ågesta friluftsområde, Nacka friluftsområde, Magelungens roddbana samt skidspår, i det följande IP Skogen.
Dnr: 125/171/06
Utförande av en ny konstgräsfotbollsplan på befintligt sportfält av gräs, belägen intill Grimsta idrottsplats. Finansiering sker inom nämndens budget får 2006, dels genom särskilt anslag om 1 mkr för Grimsta sportfält, dels genom anslaget för exploatering av Västberga bollplan om4 mkr. Planen byggs så att den får totalmåttet 71 x 111 m vilket innebär spelmått 65x 105 m för 11-mannaspel.
Dnr: 125/233/06
Idrottsförvaltningen redovisade ett tjänsteutlåtande daterat 2006-04-07.
Anläggningsarbetena som omfattar utförande av en ny entré och parkering med tillhörande sidoarbeten på Hagsätra IP, ska utföras under våren 2006 i enlighet med förvaltningens förfrågningsunderlag daterat 2006-02-02. Byggstart är planerad i slutet av april och arbetena beräknas vara avslutade kring månadsskiftet juni/juli 2006. Projektet ingår i den upprustning av idrottsplatsen med bl.a. anläggning av en konstgräsfotbollsplan, som finansieras med exploateringsmedel som förvaltningen erhållit som ersättning for att man avstått delar av idrottsområdet for bostadsändamål.
Idrottsnämnden tackade för informationen
a) Åke Roxberger svarade på en fråga från Caroline Silverudd Lundbom (fp) över tillgången av toaletter i Sjöstadshallen. Förvaltningen är medveten om bristen på toaletter och problemet kommer att åtgärdas under sommaren.
b) Anders Berlin svarade på en fråga av Peter Nilsson (mp) frågade om tillgången av omklädningsrum på Spånga IP. Förvaltningen är medveten om att det är för få omklädningsrum under vintertid då det kan vara upp till 300 skolelever som besöker anläggningen samtidigt. Problemet är svårt att lösa för tillfället.
c) Kjell Karlsson inbjöd nämnden till en rundtur för att bese några idrottsanläggningar den 16 maj med start klockan 14.00 och avslutas ca 16.45 strax innan nämndsammanträdet samma dag.
d) Billy Östh frågade om samtal pågår med Hammarby Hockey med anledning av att de inte har ekonomi att bedriva sina matcher i Globenanläggningarna. Kjell Karlsson svarade att förvaltningen har kontinuerlig kontakt med föreningen och olika alternativ diskuteras. En permanent lösning av Hammarby Hockeys anläggningsproblem kan dock inte ske till kommande säsong.
e) Peter Nilsson frågade om de automatiska dörröppnarna fungerar i Eriksdalsbadet med anledning av frågor han fått från besökare. Förvaltningen återkommer med svar vid kommande sammanträde.
Idrottsnämnden beslöt lämna skrivelsen till förvaltningen för beredning
Skrivelsen
Nämnden har många gånger diskuterat bokningsprinciper i/på våra anläggningar. Vid senaste nämnden fick gruppledarna en lunta med Prioriteringsprinciper Bokning. Vid genomläsning väcker denna lunta ett antal nya frågor:
Taxor/avgifter
800 kr i straffavgift för ej nedtagen innebandysarg men ej straffavgift för volleybollnät, fotbollsmål, basketkorgar m.m. En översyn bör göras.
Helgstängt
Enligt principerna får man inte spela fotboll på en grusplan på ex Nationaldagen eller på 1 Maj! Känns lite förlegat med dessa helgstängningar en översyn bör göras.
Avvikelser
Det finns många avvikelser beskrivna i principerna. Ex Idrottshallar
Liljeholmshallen ”Hyr ut till Vinterserie i fotboll lördagar och söndagar som bokas på driften utan debitering”
Hur går detta ihop med av nämnden fattade beslut om att ”Fotbollsverksamhet kan bokas i mån av tillgång på tid. För berättigade föreningar gäller bidraget subventionerad taxa. (O-taxa gäller ej)”
Ex Fotbollsplaner
Hammarbyhöjdens BP – bokas ut av SDF (specialdistriktsförbund antar jag att det står för) men endast till Hammarby Ungdomsfotboll?????
Fördelningsprinciper
Ishockey – Div 3 och 4 Herrar och Junior Elit prioriteras före Div 1 och 2 damer borde inte samma principer gälla som för fotbollen?
Att förvaltningen ges i uppdrag att göra en översyn enligt ovan och återkomma till nämnden.
_ _ _