Din position: Hem > Stockholms stad > Norrmalms stadsdelsnämnd > Sammanträde 2003-01-30

Sammanträde 2003-01-30

Datum
Klockan
18:30
Plats
Brygghuset, Hamburgersalen, Norrtullsgatan 12 N

Tema

1 Val av justerare samt anmälan av protokolljustering

2 Anmälan av övriga frågor samt fastställande av dagordning

3 Bordlagt ärende. Verksamhetsplan 2003 för Norrmalms stadsdelsnämnd

Dnr: 101-6/03

OMEDELBAR JUSTERING

Handläggare: enhetschef Pirkko Leporanta-Morley / utvecklingssekreterare Mikael Josephsson, 508 09 504 / 508 09 035

4 Har stadens syfte och mål med projektet IT i skolan uppnåtts ? - yttrande till revisionskontoret

Dnr: 124-983/02

Remissen avser revisionskontorets rapport om hur stadens syfte och mål med projektet IT i skolan uppnåtts. Se bilaga.
Enligt rapporten har den otydliga ansvarsfördelningen mellan de aktörer som är delaktiga i stadens styrning av grundskolan påverkat projektet IT i skolan. En jämförelse kan göras med den nationella satsningen ITiS, vilken förefaller ha en starkare ställning än stadens projekt. Se sidan 16 i rapporten.
Nyttjandegraden av skoldatanätet är låg i förhållande till de mål som ställts upp och till de medel som investerats. Detta överensstämmer med de synpunkter som framförts av stadsdelens grundskolor. Förutsättningarna för ett fungerande IT nät är att skolan får de resurser som krävs. En översyn av finansieringsformerna för framtiden bör därför prioriteras då skolorna har problem att driva denna verksamhet inom skolpengens ram.

OMEDELBAR JUSTERING

Handläggare: programsekreterare Ing-Marie Lindgren, 508 09 151

5 Stadsdelsdirektörens information

§41 Val av justerare samt anmälan av protokolljustering

Vice ordföranden Inge-Britt Lundin (fp) valdes att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Justeringen äger rum 2003-01-31.

Anmäldes att protokoll fört vid stadsdelsnämndens sammanträde 2003-01-23 blivit justerat 2003-01-30.

§42 Anmälan av övriga frågor samt fastställande av dagordning

Inga övriga frågor anmäldes.
Stadsdelsnämnden fastställde dagordningen.

§43 Bordlagt ärende. Verksamhetsplan 2003 för Norrmalms stadsdelsnämnd

Diarienummer 101-6/03
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-15, angående verksamhetsplan för 2003, förelåg.

Yrkanden
Ordföranden Jan Valeskog (s) lade fram ett förslag till beslut från majoriteten och yrkade bifall till det.

Vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till det. Vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp) yrkade även bifall till Moderaternas förslag till beslut avseende punkterna 3, 10, 11, 12 och 13 samt till Kristdemokraternas förslag till beslut avseende punkterna 3, 10, 15 och 20.

Ledamoten Sebastian Cederschiöld m.fl. (m) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till det. Ledamoten Sebastian Cederschiöld m.f.l. (m) yrkade även bifall till Kristdemokrater-nas förslag till beslut avseende punkterna 10, 13, 15, 20 och 21.

Ledamoten Anders Broberg (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Ledamoten Anders Broberg (kd) yrkade även bifall till Moderaternas förslag till beslut avseende punkterna 3, 4, 9, 10 och 13 samt till Folkpartiets förslag till beslut avseende punkterna 5, 6, 7 och 8.

Beslut
Efter ställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt stadsdelsnämnden i enlighet med ordförandens yrkande följande.

        1. Förvaltningens förslag till verksamhetsplan godkänns - inklusive åtaganden, ekonomisk fördelning samt bilagor.
        2. Resultatenheter inrättas enligt förslag i verksamhetsplanen.
        3. Ersättningen till nämndens resultatenheter fastställs till de belopp som redovisas i verksamhetsplanen.
        4. Priser vid försäljning av platser inom äldre och handikappomsorgen fastställs till de belopp som redovisas i verksamhetsplanen.
        5. Samverkansöverenskommelsen mellan NSSO och stadsdelarna Norrmalm, Kungsholmen och Östermalm om korttidsrehabilitering vid Wallentins boendeenhet upphör från och med januari 2003.
        6. Stadsdelsnämnden hemställer att kommunstyrelsen godkänner omslutningsförändringar om 126,5 mkr, vilket redovisas i verksamhetsplanen.
        7. Stadsdelsnämnden hemställer hos kommunstyrelsen om budgetjustering om 2,5 mkr för rörliga teamet inom den socialpsykiatriska verksamheten.
        8. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

De senaste åren har trots en god ekonomisk utveckling visat att det finns betydande brister i välfärdens kärnområden i staden. Detta har även gällt Norrmalm. Det har inte varit möjligt att sänka skatten och samtidigt bibehålla kvalitet i bland annat förskole-verksamheten, skolan och äldreomsorgen. Det är därför av stor betydelse att ökade resurser nu avsätts till Norrmalms stadsdelsnämnd. Skattehöjningen på 50 öre innebär att cirka 33 mkr ytterligare tillförs stadsdelsnämnden. Med dessa medel blir det möjligt att upprätthålla och i vissa fall höja standarden på vård och omsorg i stadsdelen. Alternativet med realt sett oförändrade anslag hade inneburit fortsatt stora problem att upprätthålla en rimlig standard på dessa områden.

Det beräknade underskottet på närmare 40 mkr som finns kvar från den borgerliga budgeten för 2002 kommer tyvärr belasta årets verksamhet negativt. Det gäller främst inom äldreomsorgen och skolan. Strukturella beslut blir därför nödvändiga att ta under året som innebär att utbud och efterfrågan inom dessa områden blir mer samstämmigt.

En av de viktigaste uppgifterna för Norrmalms stadsdelsnämnd är att kunna erbjuda föräldrar tillgång till förskola av hög kvalitet och så nära bostaden som möjligt. Vid föregående mandatperiods slut saknades cirka 100 heltidsplatser inom stadsdelen.

Enligt 2003 års planeringsnivå för stadsdelsnämnden beräknas befolkningsökningen medföra ett utbyggnadsbehov av 14 avdelningar under innevarande mandatperiod. Till detta kommer ambitionen att minska barngrupperna med två barn per grupp. Effekten av detta blir en ökning med ett tiotal avdelningar.Sammantaget finns således ett avsevärt behov av att bygga ut förskolan på Norrmalm. Det är därför angeläget att förvaltningen vidtar energiska åtgärder för att öka kapaciteten.

Tidigare bidrog de allmännyttiga bostadsföretagen ofta till att erbjuda lämpliga lokaler med goda möjligheter till uteverksamhet. Till följd av att den tidigare politiska majoriteten i Stockholms stad tvingade de allmännyttiga bostadsföretagen att sälja en avsevärd del av sina fastigheter i vår stadsdel försvåras bland annat förskolans lokalförsörjning.

Att på kort och lång sikt trygga lokalfrågan för förskolan är en starkt prioriterad verksamhet. Det är också angeläget att åtgärder vidtas för att anställa, behålla och utveckla kompetent och engagerad personal inom förskolan. Härvid bör beaktas att avsevärda centrala medel, ur den så kallade kompetensfonden med cirka 2 miljarder kronor, inom kort kommer att kunna disponeras för sådan verksamhet.

Det är vidare angeläget att förvaltningen fortgående överblickar, analyserar och kommunicerar det aktuella och framtida behovet av förskola.

Frågan om resurser till förskolebarnens språkutveckling har nämnts som ett område inom förskolan där resurser befarats inte vara tillräckliga. Detta efter att verksamheten efter en omdiskuterad upphandling avvecklades på stadsdels-.förvaltningen. Nämnden vill tydligt klargöra att resurser alltid skall finnas tillgängliga för dessa behov. Omfattningen av behovet och om kompetens skall bestå av särskild personal på förvaltningen eller om den skall köpas av utbildningsförvaltningen eller fristående expert på området, får bedömas och avgöras av förvaltningsledningen. Den kompetensutveckling av barnskötare och förskollärare som nu prioriteras centralt i staden bör självklart vara något som stadsdelen aktivt medverkar i. Det gäller inte minst de utbildningar som genomförs om de behov som flerspråkiga barn i förskolan har samt i utbildningarna i språkanalys.

Fritidsutbudet för barn och unga lyfts särskilt fram i budgeten för Stockholms stad. Det är också angeläget i vår stadsdel där utbudet med lokaler och platser för idrottsaktiviteter jämförelsevis med andra stadsdelar varit lågt. De lokaler som är särskilt lämpade för fritidsaktiviteter bör användas effektivt. Det gäller till exempel Verkstan på Norrtullsgatan som bör kunna användas i större omfattning. Detta förutsätter dock att ideellt arbetande föreningar engagerar sig i verksamheten så att den kan drivas på ekonomiskt rimliga villkor.

Vad gäller betydelsen av ideella initiativ nämns i förslaget till verksamhetsplan särskilt sådan verksamhet som når barn, ungdomar och äldre. Nämnden vill också framhålla betydelsen av ideellt arbetande föreningar som riktar sig till övriga vuxna människor i stadsdelen. Förvaltningen skall verka för att föreningslivet i stadsdelen stimuleras. Det gäller inte minst när det gäller att underlätta för föreningslivet att få tillgång till lokaler. Här bör förvaltningen pröva om det är möjligt att sänka hyrorna i lokaler som förvaltningen själv råder över.

Förvaltningen skall också intensifiera arbetet med att förstärka de förebyggande verksamheterna för vuxna missbrukare som fullmäktige prioriterat i årets budget samt återkomma med underlag i frågan inför nästa budgetarbete

Verksamheten inom stadsdelsnämnden måste särskilt beakta personalens situation. Utbildning i alla led måste genomföras. Den nyanställde måste erhålla introduktions-utbildning, vårdbiträdena grundutbildning och kompetensutbildning och sen vidare kompetensutveckling. Detta för att säkra kvaliteten i vården.

Om man åsidosätter utbildningen i alla led kommer bland annat äldreomsorgen i framtiden få svårare att klara situationen. I avvaktan på kompetensfonden, vilket förhoppningsvis redan till hösten kommer att förstärka förvaltningen med utbildningsmedel, måste en noggrann inventering göras om behovet av utbildning inom Norrmalms stadsdelsnämnd.

Avseende de äldre måste förvaltningen särskilt uppmärksamma bristen på dagvård-platser. I nuläget finns endast tre enheter för dagvård, en för dementa, en för äldre psykiskt funktionshindrade samt en enhet på servicehuset Dalagatan 47. Därtill kan läggas Vasaträffen på Riddarsporren. Mot bakgrund av det stora behovet som finns hos många ensamstående, att få komma ut i en gemenskap med andra, så är det viktigt att en översyn nu sker av efterfrågan på dagvård i Norrmalm.

Nämnden vill också understryka behovet av rehabiliteringsresurser. Det kommer vara stort även i framtiden. Förvaltningen bör särskilt bevaka denna fråga mot bakgrund av nedläggningen av Wallentins rehabiliteringsenhet samt landstingets begränsade rehabiliteringsresurser. En bristsituation kan också medföra problem för hemvårds-personal att klara sina uppgifter.

Frågan om tillgång av sjuksköterskor dygnet runt på boendeenheterna har varit en viktig fråga som ibland blivit oklar, inte minst i samband med de upphandlingar som har genomförts. Nämnden anser att den uttryckliga ambitionen skall vara att sjuksköterska skall finnas inom den boendeenhet där han eller hon tjänstgör, ej placerad på annan enhet.

Frågan om mathållningen för de äldre är en mycket viktig fråga. En redovisning av hur matförsörjningen inom äldreomsorgen ser ut skall ske till nämnden, såväl i öppen hemvård, servicehusen, ålderdomshem, gruppboende som sjukhem. Även frågan om de praktiska och ekonomiska möjligheterna att ordna restauranger på servicehusen skall prövas.

En översyn och detaljerad redovisning av antalet personer över 65 år i stadsdelen bör ske, indelat i olika åldersgrupper, deras vård- och personalbehov, kostnader samt behov av olika boendeformer. En sådan redovisning bör ske varje år under mandatperioden så att det blir möjligt att göra jämförelser mellan åren.

Reservationer
Vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp) anmälde en reservation av följande lydelse:
Vi anser att stadsdelsnämnden borde ha beslutat följande:

        1. Stadsdelsnämnden avslår förslaget till Verksamhetsplan för 2003.
        2. Att förvaltningen återkommer med ett nytt förslag till Verksamhetsplan för 2003 som bygger på de ramar som Folkpartiet föreslagit i stadens budget.
        3. Hela ökningen av skolschablonen och övriga anslagsökningar under "Grundskola" och "Skolbarnsomsorg" i kommunfullmäktiges budgetbeslut, skall fördelas ut till de enskilda skolenheterna i form av höjd skolpeng och skolbarnsomsorgspeng.
        4. Hela ökningen av barnomsorgsschablonen och övriga anslag under "Förskola" i kommunfullmäktiges budgetbeslut, skall fördelas ut till de enskilda förskoleenheterna i form av höjd förskolepeng.
        5. Ett rekommenderat maxtak för barngrupperna i förskolan ska införas.
        6. Att valfriheten är en hörnsten i offentlig sektor av hög kvalitet.
        7. Att fortsätta prioritera förbättringar inom omsorg, förskola och skola.
        8. Att äldreomsorgen präglas av trygghet, inflytande och valfrihet samt individualisering.
        9. Att funktionshindrades integritet och egna val respekteras.
        10. Att en vårdgaranti inom missbrukarvården införs.
        11. Att modellen "Stockholm jobbbar" införs (en sorts jobbgaranti ).
        12. Att närdemokratin på Norrmalm fortsätter att utvecklas.
        13. Att därutöver i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2003.
        14. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Stockholmarna är Stockholms största tillgång. Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Genom en betydligt större valfrihet fick allt fler människor möjlighet att träffa de avgörande valen i livet. Det gällde t ex inom förskola, skola och äldreomsorg. Genom möjligheten att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter fick många människor också möjligheten att ta makten över sina liv. Ett kraftigt minskat socialbidragsberoende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid. För oss som liberaler är denna utveckling självklar; de viktigaste valen i livet skall göras av människorna själva. Möjligheter är viktiga !

Detta arbete har nu stannat av helt. Valfrihet har blivit ett fult ord i och med det rödgröna maktövertagandet. Valfrihetsreformerna är stoppade och de enskilda alternativ som finns i staden inom t ex skola och förskola får sämre villkor. Möjligheterna är borta.

Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mer benägna att också ta ett politiskt ansvar. Folkpartiet vill att nämnden arbetar för att öka människors reella makt över vardagen genom att öka valfriheten.

Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Trots en relativt låg arbetslöshet är det fortfarande alltför många som är beroende av bidrag och en viktig målsättning är därför att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.

För många människor kommer den föreslagna skattehöjningen att gräva djupa hål i plånböckerna. Man behöver inte ha särskilt hög lön för att plötsligt förlora hundra-tals kronor i månaden. Tillsammans med den vansinniga fastighetstaxeringen, kommer detta allvarligt försämra stockholmarnas ekonomi. Det kommer i flera fall synas i ökat socialbidragsberoende.

Nästan lika allvarligt som skattehöjningen är den nya majoritetens oförmåga att prioritera. En fortsatt prioritering är nödvändig för att upprätthålla eller förbättra en god service inom omsorg, förskola och skola och samtidigt hålla nere skatten. Men det verkar i stället som om den nya majoriteten ser en skattehöjning som något önskvärt i sig, snarare än som en nödvändighet för att upprätthålla en god service.

Trots den höjda skatten är det också tydligt att stadens prioriterade områden, omsorg, förskola och skola kommer att få det mycket svårt de kommande åren. Påstådda höjningar av anslagen kommer ofta att hamna i stadsdelsnämndernas svarta hål istället för ute i verksamheterna. Vi vill därför starkt understryka att nya administrativa tjänster inom de olika områdena INTE skall inrättas. Vi behöver t ex inte nya Agenda 21-handläggare som administratörer, vi har redan bra handläggare inom miljöområdet !

Förskola
Ett maxtak för gruppernas storlek bör införas. Ett rimligt tak bör vara 14 -15 barn i småbarnsgrupperna och 18-19 barn i grupperna för större barn. Ett maxtak innebär just ett tak och får aldrig innebära att befintliga små grupper utökas för att upprätthålla ett "medeltal" för barngruppernas storlek.

Föräldrarna skall ha inflytande över förskolan. Deras val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskola i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Etableringsfrihet för enskilda alternativ i kombination med likvärdiga villkor är en förutsättning för valfrihet.

Den nya majoriteten har infört ett idiotstopp för all avknoppning av kommunal verksamhet. Det innebär i praktiken att förskollärare och förskolechefer som vill utveckla verksamheten genom en större självständighet gentemot förvaltning och politiker nu förbjuds göra detta. Kvaliteten inom förskolan kommer därmed att bli lidande och likriktningen öka.

Resursförstärkningen till förskolan bör gå direkt till förskolorna. Ett system med förskolepeng bör införas i staden från 2004. Vi förutsätter självklart att majoriteten inte avser använda budgetmedel till inrättande av nya administrativa tjänster för administrationen inom barnomsorgen.

Skola
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Grundskolans viktigaste uppgift är
att lära eleverna läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är helt avgörande för elevernas förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning.

Allt för många elever lämnar grundskolan med bristande kunskaper i venska,engelska och matematik. För att ge alla elever dessa baskunskaper måste undervisningen individualiseras. De elever som har svårt att nå målen ska få extra hjälp och mer tid. Elever som snabbt når målen måste få ytterligare stimulans och fördjupade arbetsuppgifter.

Läsutvecklingsschemat (LUS) ska införas på alla skolor i staden.
Ett skrivutvecklingsschema ska införas successivt, med prioritet i invandrartäta skolor. Ett matematikutvecklingsprogram med lärarfortbildning ska införas för låg- och mellanstadiet. Stockholmsproven i matematik och svenska ska finjusteras och genomföras på alla skolor.

För skolan del innebär förslaget till ny budget nedskärningar det kommande året. Schablonen höjs med 3 procent, en rekordliten höjning. Skolpengen, som är den del av schablonen som går direkt till skolan, höjs inte alls.

Folkpartiet gör en annan bedömning av behoven i Stockholm. Vi menar att de prioriterade områdena behöver ökade resurser, men att det är minst lika viktigt att resurserna går direkt ut i verksamheterna. Det innebär t ex att de ökade anslagen till förskola och skola går direkt ut till respektive enhet. Vi litar på personalens professionella bedömning av var behoven är som störst.

Ett ytterligare bekymmer är naturligtvis synen på fristående alternativ. Majoriteten tycker att fristående alternativ skall, så långt det går, stoppas. Anställda i staden förbjuds knoppa av verksamheter. Enskilt drivna förskolor och skolor skall få sämre villkor än de privata. De invånare som väljer privata alternativ skall straffas genom att mindre resurser tilldelas de enskilt drivna verksamheterna.

Äldreomsorg
En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre, som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, individualisering, trygghet och valfrihet.

Under förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan har satts i centrum. Valfrihet i hemtjänsten, en strategi för kvalitetsutveckling, arbetet med kvalitetsgarantier har påbörjats, liksom planering
för valfrihet i boendet, kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättandet av en äldreombudsman och stora ekonomiska tillskott är något av allt som genomförts.

Dessvärre sätter den nya majoriteten stopp för fortsatt utvecklingsarbete och förnyelse av äldreomsorgen.

Kvalitetsutvecklingsarbetet inom äldreomsorgen måste prioriteras, och samarbetet mellan MAS och biståndsbedömare fördjupas. Uppföljning av kvalitetskraven måste ske.

För att ge stockholmarna en mångfald av utförare i äldreomsorgen krävs att staden fortsätter att arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. I väntan på att äldreomsorgspengen kan införas i full skala ska staden fortsätta att arbeta med upphandlingar.

Under förra mandatperioden genomfördes en kraftigt utbyggnad av nya platser i äldreboenden. Målet om 500 nya platser överträffades. Detta arbete måste fortsätta. Den kraftiga utbyggnaden av äldreboenden har resulterat i att köerna till äldre-omsorgen har kapats. Folkpartiet vill fortsätta utbyggnaden och moderniseringen av stadens äldreomsorg i de områden där behov finns. På Norrmalm kommer ju antalet äldre/äldre att minska och därför behövs det nu ingen utbyggnad här.

Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden. Det stopp för upphandlingar som den nya majoriteten infört kan få allvarliga konsekvenser för utbyggnaden, eftersom många aktuella projekt drivs av enskilda utförare.

Socialpolitik
Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor.

Socialbidrag skall vara en tillfällig hjälp och ges som en sistahandsåtgärd. Att utveckla metoder för att minska socialbidragsberoendet är en mycket angelägen fråga. Från folkpartiets sida föreslår vi att en modell som vi kallar "Stockholm jobbar" införs. Detta innebär att människor erbjuds stöd att komma in i arbetslivet. Vi vill avskaffa försörjningsstödet i dess nuvarande form för dem vars enda problem är arbetslöshet. Istället vill vi införa en jobbersättning på något högre nivå som ersättning för att man deltar i "Stockholm jobbar". Individen får använda en "jobbpeng" som följer henne till en form av sysselsättning. Det kan vara ett arbete i kommunal regi eller i privat sektor, tex genom bemanningsföretag. Genom att få arbetslivserfarenheter och ett kontaktnät på arbetsmarknaden bör individen så småningom kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Försörjningsstödet ska vara det yttersta skyddsnätet att ta till, inte en långsiktig lösning på försörjningsproblem, som det ofta utgör i dag för många människor. Stadsdelsnämnden bör arbeta för att denna modell förverkligas, åtminstone lokalt.

Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Det är viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.

Vi vill motverka den alltmer ökande drogtolerans som växer fram och vill med kraft agera mot varje tendens till en friare syn på narkotikapolitiken. Missbruket kryper allt längre ner i åldrarna, därför vill vi öka insatserna för att tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som prövar droger och/eller riskerar att hamna i kriminalitet.

För att hjälpa människor med missbruksproblem att bryta sitt missbruk vill folkpartiet införa en vårdgaranti i missbrukarvården, liknade den som infördes under förra mandatperioden för sjukvård i landstinget. Bristen på försökslägenheter för alla dem som p.g.a. tidigare missbruk eller andra sociala problem är på väg tillbaka in i samhället är stort. Vid planering av nya bostadsområden skall därför sådana lägenheter tidigt planeras in i byggnationen.

Funktionshindrade
Respekten för funktionshindrades integritet måste beaktas ! Det är brist på boenden för människor med funktionshinder. Därför måste arbetet att utveckla detta område fortsätta. Exempelvis med fler gruppboenden i de nya bostads-områdena vid Sabbatsberg och Norra Station.

Vid all stadsplanering måste tillgängligheten för personer olika slag av funktions-hinder tidigt beaktas. Stimulerande sysselsättning och s k rörliga team för bl. a psykiskt funktionshindrade måste utvecklas. Att förbli ensam och sysslolös försämrar många psykiska tillstånd.

Valfriheten för människor med funktionshinder måste förstärkas, inte inskränkas som den nya majoriteten verkar vilja !

Valfrihet
Valfriheten är en hörnsten i offentlig sektor av hög kvalitet. För många människor
är möjligheten att välja mellan t ex olika vårdgivare avgörande för hur man upplever kvaliteten i vården. Valfriheten är helt enkelt en viktig kvalitetsfaktor.

Naturligtvis har valfriheten, även om det är sekundärt, också stora positiva effekter på den kommunala organisationen. Vetskapen om att man inte kan ta alla brukare för givna leder till ett mer utvecklat kvalitetstänkande. Konkurrensen leder till högre kvalitet.

Till syvende og sist är det nog så att personalen har allt att vinna på valfrihet och konkurrensutsättning. Det har på senare år blivit alltmer uppenbart att den offentliga sektorn har svårt att attrahera unga människor. Lönen är en viktig faktor och konkurrens också inom den offentliga tjänstesektorn har lett till att duktiga medarbetare kan söka sig till andra arbetsgivare om villkoren inte är tillräckligt goda.
I praktiken är detta nu en realitet och lönerna inom den offentliga sektorn har börjat stiga och arbetsvillkoren förbättras.

Kultur
Folkpartiet har under den förra mandatperioden arbetat hårt för att kulturen i Stockholm skall stöttas. Det har vi gjort genom att ge ökade anslag till bokinköp och öka öppethållandetiderna på biblioteken m. m. Skolan har fått pengar till kulturbiljetter, 120 000 barn och ungdomar har deltagit under ett år i detta utbud. Målet ett besök per barn och år har vi därmed uppfyllt ! Men det är viktigt att satsningen på kultur för barn och ungdomar får fortsätta.

Vår stadsdel är den teatertätaste stadsdelen i landet, och har förutom Operan och Stockholms stadsteater ett femtontal småteatrar och fria scener där den lokala kulturen utövas och utvecklas. Det är viktigt att de kan finnas kvar och berika staden med mångfald i Stockholms breda kulturutbud.

Närdemokrati

På Norrmalm har ett bra arbete med närdemokratin pågått några år. Medborgarförslag och rådslag via nätet är några exempel på detta, men även den goda kontakten med våra två lokaltidningar. Detta arbete visar att även i storstäder och rena innerstads-områden  inte bara mindre orter på landet  går det att hålla bra kontakt med invånarna. Det är ju invånarna i vår stadsdel som valt oss, det är dem vi företräder.

Som vi inledningsvis påpekar är stockholmarna vår stora tillgång. Då är det viktigt att de också känner det, och ges möjlighet att tala om för oss hur de vill ha sin stadsdel. De måste kunna ta makten över sina egna liv, de vet bäst, och vi politiker ska inte komma med pekpinnar och tala om att vi vet bättre& ..

Folkpartiet instämde i övrigt i vad ledamoten Anders Broberg (kd) anfört under rubriken Stadsmiljö.

Ledamoten Sebastian Cederschiöld m.fl. (m) anmälde en reservation av följande lydelse:
Vi anser att stadsdelsnämnden borde ha beslutat följande:

        1. Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2003 med hänvisning till Moderaternas reservation i kommunfullmäktige.
        2. Att förvaltningen återkommer med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2003 som bygger på de ramar som moderaterna föreslagit i stadens budget.
        3. Att hos Kommunstyrelsen hemställa att hyresutjämningssystemet justeras så att det inte missgynnar innerstadsskolorna.
        4. Att uppdra åt förvaltningen att samtliga enheter under verksamhetsåret ska upprätta kvalitetsgarantier som skall godkännas av nämnden.
        5. Att uppdra åt förvaltningen att den från kommunfullmäktige tilldelade schablonen avseende förskola, grundskola och skolbarnsomsorgsverksamhet överförs direkt till respektive enhet.
        6. Att uppdra åt förvaltningen att ta fram en konsekvensanalys över genomförandet av Kommunfullmäktiges beslut att minska barngrupperna i förskolorna. Inkluderandes en sammanställning över de privata alternativen.
        7. Att uppdra åt förvaltningen att i grundskolan införa skriftliga omdömen i ordning och uppförande samt redovisning av frånvaro.
        8. Att uppdra åt förvaltningen att arbeta för att skillnaderna mellan schablon och peng inom barnomsorg och skola snarare minskar än ökar jämfört med år 2002.
        9. Att uppdra åt förvaltningen att se över möjligheterna till lokaleffektivisering. I detta uppdrag ligger även att se över möjligheterna till lokalintegration mellan kommunala och privata enheter.
        10. Att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta och genomföra ett program för att minska det ökade drogmissbruket bland ungdomar i stadsdelen.
        11. Att hemställa hos kommunfullmäktige att påskynda byggandet av Norra Länken samt Österleden.
        12. Att hemställa hos Gatu- och Fastighetsnämnden att ytterligare parkeringsplatser på gatumark upplåtes genom vinkelparkeringar på flera gator.
        13. Att avsätta medel för att öka tillgängligheten av information och möjligheterna till interaktion med förvaltning och politiker med hjälp av informations teknik.
        14. Att uppdra åt förvaltningen att inför beslut göra analyser av vad beslutet får för konsekvenser för näringslivet och sysselsättningen i regionen.
        15. Att därutöver i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2003.
        16.  Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Under de fyra åren som Stockholms stad haft borgerligt styre under moderat ledning har ekonomin kraftigt förbättrats. Den nettoskuld på 35 miljarder som fanns 1998 är helt sanerad och vid 2002 års maktskifte var prognosen för stadens ekonomi ett överskott på 898 miljoner kronor.

Trots denna prognos och starka ekonomi har majoriteten genomfört en skatte-höjning. För många människor kommer den föreslagna skattehöjningen att gräva djupa hål i plånböckerna. Man behöver inte ha särskilt hög lön för att plötsligt förlora hundratals kronor i månaden då skattehöjningen med 50 öre

i Stockholms stad sammanfaller med 1 krona och 30 öre skattehöjning i Stockholms Läns Landsting  totalt 1 krona och 80 öre. Samtidig höjer den socialdemokratiska regeringen andra skatter. Bland annat kommer den höjda fastighetsskatten innebära höjda boendekostnader för alla, oavsett upplåtelseform. Dessutom utkrävs Stockholm på 4 miljarder kronor i utjämningsskatt, vilket innebär cirka 5.000 kronor per stockholmare. Detta innebär att låginkomsttagare i Stockholm betalar skatt åt höginkomsttagare i bidragskommuner.

Detta kommer allvarligt att försämra stockholmarnas ekonomi. Det kommer i flera fall synas i ökat socialbidragsberoende. Den föregående majoriteten har målmedvetet minskat socialbidragsberoendet, nu riskerar istället bidrags-beroende och uppgivenhet att breda ut sig. Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Trots en relativt låg arbetslöshet är det fortfarande alltför många som är beroende av bidrag och en viktig målsättning är därför att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.

Nästan lika allvarligt som skattehöjningen är den nya majoritetens oförmåga att prioritera. Det är uppenbart att den nya majoriteten ser en skattehöjning som något önskvärt i sig, snarare än som en nödvändighet för att upprätthålla en god service.

Trots den höjda skatten är det också tydligt att stadens prioriterade områden, omsorg, förskola och skola kommer att få det mycket svårt de kommande åren. Påstådda höjningar av anslagen kommer ofta att hamna i stadsdelsnämndernas svarta hål istället för ute i verksamheterna.

Moderaterna på Norrmalm sätter fokus på kärnverksamhet.
Vi prioriterar:

        • Kostnadseffektivitet och sund ekonomi
        • Kvalitetshöjning inom äldreomsorg och skola (inkl barnomsorg)
        • Utveckling av stadsmiljön och närdemokratifrågor

Förskola och skola
Det är eleven och föräldrarna som skall välja förskola och skola, ett val som de är de allra bäst skickade att göra utifrån erfarenheter och intressen. Det offentligas uppgift är att se till att det finns utförare med god kvalitet och att gemensamt lösa finansieringen.

För de kommunala förskolorna införs år 2003 en förskolepeng enligt samma modell som skolans. Vi vill även här gå vidare och ge hela förskoleschablonen direkt till förskolorna och på så vis skapa lika villkor mellan kommunala och fristående förskolor.

Den nya majoriteten har infört ett idiotstopp för all avknoppning av kommunal verksamhet. Det innebär i praktiken att förskollärare och förskolechefer som vill utveckla verksamheten genom en större självständighet gentemot förvaltning och politiker nu förbjuds göra detta. Kvaliteten inom förskolan kommer därmed att bli lidande och likriktningen öka.

Skolans absolut viktigaste uppgift är att se till att alla elever som lämnar grundskolan har godkända betyg i basämnena. Skolan behöver ge betyg tidigare än idag. I väntan på att detta kan genomföras är det av största vikt att alla elever och föräldrar erbjuds skriftliga omdömen kring elevens kunskapsutveckling från första klass. Skolan skall i större utsträckning leva upp till idéerna kring en individualiserad undervisning. När det gäller barn med särskilda behov skall kommunala skolor på samma sätt som friskolorna få ansöka om medel från en central pott. Vi vill också öka stimulansen till de studiebegåvade eleverna.

        • Varje skola skall ha tydliga och förankrade mål, som följs upp och utvärderas.

Värdig omsorg för äldre och funktionshindrade
Alla medborgare skall garanteras hjälp och vård vid sociala problem, vid funktions-hinder och i åldrandet. Allt omvårdnadsarbete skall bygga på respekt för individen. Var och en skall kunna välja vem som utför den personliga och vardagliga vården.

Stadsdelsnämnden bär ansvar för den kvalitet Norrmalms äldreomsorg har. Vi vill kvalitetssäkra äldreomsorgen så att den har hög kvalitet och se till att den präglas av mänsklig värdighet oavsett om den sker i kommunal eller i privat regi.

Ingen skall behöva dö i ensamhet. Det är viktigt att utbilda personalen inom äldreomsorgen i frågor kring livets slut. Alla olika verksamheter har ansvar för att förbättra och utveckla stödet och tillgängligheten för personer med funktionshinder. Respekten för de funktionshindrades integritet måste betonas.

        • Kvalitetssäkrad äldreomsorg med fungerande uppföljning för kvalitetskontroll.

Social trygghet
Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar.

Socialbidrag skall vara en tillfällig hjälp och ges som en sista hands åtgärd. Motprestationer i form av arbete eller utbildning bör i de flesta fall kunna krävas.
Allt i syfte att snarast bryta bidragsberoendet och återgå till en egen försörjning. Barn och ungdomsvården skall prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.

Vi vill motverka den alltmer ökande drogtolerans som växer fram och vi vill med kraft agera mot varje tendens till en liberalare syn på narkotikapolitiken. Missbruket kryper allt längre ner i åldrarna, därför vill vi öka insatserna för att tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som prövar droger och/eller riskerar att hamna i kriminalitet. Vi vill få till ett effektivare preventivt samverkansarbete mellan sociala verksamheter, polis och skolor.

        • Upprätta tydliga mål och förbättra uppföljningen

Ledning - styrning och uppföljning
Det är viktigt att skapa en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter inom stadsdelens ledningsorgan. Tydliga målbeskrivningar för hela och delar av verksamheten skall ligga till grund för varje beslut. System för styrning och uppföljning av stadsdelens verksamheter bör knytas samman med budgetprocessen och med en samlad strategi för implementering av miljö -kvalitets och ekonomi-styrning. I det moderata förslaget till budget föreslår vi ett avvecklande av stadsdelsnämnderna. Detta blir en naturlig följd genom att många av de stora uppgifter som idag ligger under stadsdelsnämnderna - förskola, skola, handikapp- och äldreomsorg - integreras i pengsystemet. Beslut kring barnens förskola, skola och fritid samt äldre och funktionshindrades behov av hjälp flyttas ett steg ner från stadsdelsnämnderna till den enskilde individen.

Vi föreslår även att andra uppgifter förs över på centrala nämnder som t ex ansvaret för snöröjningen samt andra delar av gatu- och parkunderhåll.

Personalen är verksamhetens viktigaste resurs och kompetenshöjning och flexibilitet är viktiga nyckelbegrepp för att kunna skapa en god arbetsmiljö där människor kan trivas och utvecklas i sina yrkesroller. Vi ser positivt på och kommer att stödja en utveckling mot friare lösningar i fråga om tid, plats och former för arbetets utförande. Vi ser det som mycket angeläget att insatser görs för att öka inslaget av individuell lönesättning.

        • Verka för tydligare ansvarsfördelning och friare arbetsformer.

Stadsmiljö
En god miljö är en av de viktigaste förutsättningarna för ett rikt och mänskligt liv. I uttrycket en god miljö ingår även faktorer som en trivsam bebyggelse, stadsbilder som bjuder harmoni för ögat, och välstädade gator. Den uppfattning som majoriteten, framförallt representerad av miljöpartiet har om vad som utgör den goda miljön är inte alltid en lämplig stadsmiljö. Att plantera några buskar längs en gata gör inte med automatik att miljön förbättras, det kan till och med förfula stadsmiljön. Vi vill utveckla stadens miljö i sitt sammanhang dvs. låta staden vara stad. Detta görs genom blandning av olika arkitektoniska lösningar, och hänsynstagande till det aktuella områdets syfte och funktion i stadsmiljön. Vi vill därmed utveckla Vasaparken till en modern stadspark som inte bara fyller ett fritidsaktivitets behov utan också genom en växlande vegetation möjliggöra även en skönhetsupplevelse. Vi vill även med hjälp av effektbelysning framhäva stadens skönhetsvärden.

        • Att utveckla stadsmiljön genom att framhäva stadens förbisedda skönhetsvärden.

Närdemokrati
Den tidigare majoriteten har målmedvetet strävat efter att öka möjligheterna för medborgarna på Norrmalm att få information om stadsdelens verksamheter och att delge sina synpunkter till politiker och tjänstemän. Detta har gjorts med hjälp av rådslag och medborgar förslag etc. Moderaterna vill verka för att utveckla denna kontakt med Norrmalms medborgare genom att ta hjälp av den nya informations tekniken. I detta arbete vill vi lägga betoningen på att öka tillgängligheten av Internet och andra effektiva sätt för medborgarna att hålla sig informerade och delta i utvecklingen av sin stadsdel.

        • Öka tillgängligheten till information och interaktion med förvaltning och politiker på Norrmalm.

Moderaterna instämde i övrigt i vad ledamoten Anders Broberg (kd) anfört under rubriken Stadsmiljö, sista stycket.

Ledamoten Anders Broberg (kd) anmälde en reservation av följande lydelse:
Jag anser att stadsdelsnämnden borde ha beslutat följande:

1.Att stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhetsplan       och  budget  2003    med hänvisning till kristdemokraternas reservation i kommunfullmäktige.
2. Att förvaltningen återkommer med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2003 som  bygger på de ramar Kristdemokraterna förslagit i stadens budget.
3. Att uppdra åt förvaltningen att se till att samtliga enheter under verksamhetsåret upprättar kvalitetsgarantier, så kallade åtaganden, som sedan godkännas av nämnden.
4. Att öppna 6-8 nya förskoleavdelningar under året för att kunna påbörja en minskning av barngruppernas storlek och täcka ökande barnantal.
5. Att, till en följd av ökad ambition inom förskolan, avsätta ytterligare 300 000 kronor för anpassning och utrustning till nya förskoleavdelningar.
6. Att slå fast att storleken på småbarnsgrupper inte ska överstiga 13-14 barn och syskongrupper 17-18 barn.
7. Att uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjedaghem.
8. Att vid nästa upphandlingstillfälle kräva att parklekarna förlänger sina öppettider. 9. Att i första hand involvera föreningslivet i fritidsverksamheten för barn och ungdomar.
10. Att avslå förslaget om att öka kostnaderna för kolloverksamhet med 750 000 kronor.
11. Att uppdra åt förvaltningen att den från kommunfullmäktige tilldelade schablonen avseende förskola, grundskola och skolbarnomsorgsverksamhet överförs direkt till respektive enhet.
12. Att uppdra åt förvaltningen att i grundskolan införa skriftliga omdömen i ordning och uppförande samt redovisning av frånvaro.
13. Att uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till "kontrakt" mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.
14. Att uppdra åt förvaltningen att hos kommunstyrelsen hemställa om att hyresutjämningssystemet för skolorna justeras så att det inte missgynnar innerstadsskolorna.
15. Att uppdra åt förvaltningen att se till att alla äldre som får hjälp av stadsdelen får ett personligt samtal om vad enhetens åtaganden innebär för den enskilde.
16. Att uppdra åt förvaltningen att se över möjligheterna till lokaleffektivisering. I detta uppdrag ligger även att se över möjligheterna till lokalintegration mellan kommunala och privata enheter.
17. Att uppdra åt förvaltningen ta fram en jobbgaranti för socialbidragstagare inom stadsdelsnämnden. Studieförbund, bemanningsföretag och näringslivet bör inbjudas att medverka i arbetet att ordna arbete för arbetslösa.
18. Att avsätta 300 000 kronor för att finansiera försöket med stadsvakter i Vasastan.
19. Att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta och genomföra ett program för att minska det ökade drogmissbruket bland ungdomar i stadsdelen.
20. Att uppdra åt förvaltningen att hos kommunstyrelsen hemställa om ökad medelstilldelning för renhållning i stadsdelen.
21. Att avsätta medel för att öka tillgängligheten av information och möjligheterna till interaktion med förvaltning och politiker med hjälp av informations teknik.
22. Att därutöver i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2003.
23. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Ökad egenmakt
Den enskildes möjlighet att påverka sin egen situation kan öka genom att förflytta beslut från politikerna till köksbordet. Olika valfrihetsmodeller och pengsystem är ett sätt att göra detta. Välfärden ska vara gemensamt finansierad via våra skatter och genom en mångfald av utförare ska den enskilde få göra egna val och då ökar kvaliteten. De senaste åren har sådana valfrihetssystem gjort det möjligt för äldre och funktionshindrade att välja hemtjänst, avlösare och ledsagare.

Stadens nya röd-gröna majoritet uttrycker stor misstänksamhet mot förnyelsen av stadens verksamhet och mot att människor i ökad utsträckning får välja själva. De valfrihetsmodeller som införts riskerar att förtvina om de inte utvecklas och underhålls. En åtstramning av förhållandena för de organisationer och företag som bedriver hemtjänst, ledsagar- och avlösarservice innebär att valfriheten inte kommer att överleva. Avbrutna upphandlingar och snävare utrymme för personal att avknoppa leder också till mindre förnyelse och därmed en sämre kvalitetsutveckling. Kristdemokraterna vill gärna utveckla fler valfrihetsmodeller till exempel inom boendet för äldre, för hemlösa samt utreda om missbruksarbetet kan göras mer motiverande.

Trots en för staden som helhet bra ekonomi väljer den nya röd-gröna majoriteten att höja skatten. Detta minskar människors möjlighet att själv påverka sin situation. För många människor kommer skattehöjningarna att gräva djupa hål i plånböckerna. Man behöver inte ha särskilt hög lön för att plötsligt förlora hundratals kronor i skatte-höjning med 50 öre i Stockholms stad, samt 1 krona och 30 öre i Stockholms Läns Landsting, totalt 1 krona och 80 öre. Samtidig höjer den socialdemokratiska regeringen andra skatter. Bland annat kommer den höjda fastighetsskatten innebära höjda boendekostnader för alla, oavsett upplåtelseform. Dessutom utkrävs Stockholm på 4 miljarder kronor i utjämningsskatt, vilket innebär cirka 5 000 kronor per stockholmare.

Allt detta kommer i flera fall synas i ökat socialbidragsberoende. Den föregående borgerliga majoriteten har målmedvetet minskat socialbidragsberoendet. Nu riskerar istället bidragsberoende och uppgivenhet att breda ut sig. Vi behöver fler skatte-betalare i Stockholm. Trots en relativt låg arbetslöshet är det fortfarande alltför många som är beroende av bidrag och en viktig målsättning är därför att alla som kan arbeta ska göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.

Nästan lika allvarligt som skattehöjningen är den nya röd-gröna majoritetens oförmåga att prioritera. Det är uppenbart att den nya majoriteten ser en skattehöjning som något önskvärt i sig, snarare än som en nödvändighet för att upprätthålla en god service.

Mer tid för barnen
I storstadens höga tempo lever många människor under hård press. Stressade barn och vuxna är effekten av en samhällsutveckling där de flesta barnfamiljer lever utan marginaler, såväl vad avser ekonomiska tillgångar som tid. Den minutjakt och brist på marginaler i tillvaron som de flesta barnfamiljer lever under inverkar självfallet negativt på både barns och vuxnas livskvalitet. Att skapa mer tid för barnen måste vara ett viktigt politiskt mål. Fungerande familjer leder till färre separationer, mindre stress och magsår, mindre risk för drog-missbruk och så vidare. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst.Kristdemokraterna anser att de viktigaste åtgärderna i Stockholms stad de närmaste åren är att utveckla förskolan, skolan och äldreomsorgen. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med ökad valfrihet och respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet. Kristdemokraterna avser att särskilt granska den nya röd-gröna majoritetens politik ur barnens och de äldres perspektiv.

Den nya majoriteten vill begränsa människors egna initiativ och påverka deras val genom att höja skatten och prioritera verksamheter genom subventioner. Det familje- och arbetsliv som utformats av socialdemokratiska regeringar, från Myrdal och framåt, har skapat den brist på valfrihet och de negativa effekter vi ser i dag. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnsomsorgsformer och bristen på möjligheter att kombinera arbete och uppfostran av eget barn, förstärks ytterligare genom maxtaxan och den avgiftsfria allmänna förskolan.

Minskade barngrupper
I valrörelsen utlovade socialdemokraterna och vänsterpartiet en minskning av antalet barn i barngrupperna. För att i praktiken möjliggöra detta har kristdemokraterna i sitt budgetförslag anslagit 100 miljoner kronor extra för att inleda detta arbete redan under 2003, och föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta om ett tak för barn-gruppernas storlek. Dessa 100 miljoner kronor räcker för att minska alla barngrupper med ett barn.

Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Vår målsättning är därför att småbarnsgrupper inte ska överskrida 13-14 barn och syskongrupper inte överskrida 17-18 barn. På Norrmalm är barngrupperna idag något större.

Fler familjedaghem
Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Familjedaghem ska upplevas som ett likvärdigt alternativ till förskola. På Norrmalm finns endast fem dagbarnvårdare och ett 100-tal barn står i kö. Behovet är alltså mycket stort.

Norrmalm har äntligen fått igång en öppen förskola. Dock bör informationen om alla de öppna förskolor som finns inom stadsdelen förbättras. I kristdemokraternas budget för staden har 10 miljoner kronor avsatts till att bygga ut Öppen förskola och 5 miljoner kronor för att kompensera familjedaghemmen vid införandet av allmänna förskolan för 4 och 5-åringar.

 Fritidsverksamhet
Det är bra att arbetet med att utveckla ungdomsverksamheten i stadsdelen fortsätter. Prioriterat är att förlänga öppettiderna för parklekarna. I första hand ska föreningsl-ivet involveras i barn- och ungdomsverksamheten. Parklekens lokaler i Vasaparken skulle på ett helt annat sätt än idag, kunna utnyttjas för ungdomsaktiviteter de tider då parkleken är stängd.

Att öka anslaget för köp av kolloplatser är inte motiverat. Den tidigare nivån räcker för att ge de som behöver en kolloplats. Det är upp till familjen att prioritera sommaraktiviteter för sina barn. Dock bör staden centralt ta ett större ansvar för att sprida information om all den kolloverksamhet som finns att söka. Den föreslagna höjningen på 750 000 kronor ska användas till mer angelägna saker, exempelvis för att öppna fler förskoleavdelningar och inleda ett försök med stadsvakter.

Trygghet och kunskap i skolan
Skolans absolut viktigaste uppgift är att se till att alla elever känner sig välkomna och trygga i skolan, och lämnar grundskolan med godkända betyg i basämnena. Skolan behöver ge betyg tidigare än idag. I väntan på att detta kan genomföras är det av största vikt att alla elever och föräldrar erbjuds skriftliga omdömen kring elevens kunskapsutveckling.

Skriv in föräldrarna i skolan
När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna "skrivas in" för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett "kontrakt" bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till "kontrakt" bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.

För att skapa lika villkor mellan kommunala och fristående skolor och förskolor, ska den av fullmäktige tilldelade schablonen överförs direkt till respektive enhet. De enheter som vill avknoppa ska även i fortsättningen tillåtas att göra det.

Trygghet för de äldre
Äldre Stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. För att förbättra omsorgen och höja äldres livskvalitet, och därmed skjuta upp insjuknande och behovet av sjukvård, behövs mer kunskap om och utbildning kring demens. Demens är en uppmärksammad sjukdom som alltfler drabbas av. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård vill vi att äldreomsorgspersonal och biståndsbedömare erbjuds utbildning om demens. Kristdemokraterna har föreslagit ett omfattande utbildnings- och fortbildningsprogram för äldreomsorgspersonal. Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär för personalen att arbeta med demenssjuka. Det ökar också säkerheten för den demente. Vi vill även att det införs särskilda demensteam som kan höja kompetensen inom detta område i staden.

Kristdemokraterna vill även att alla de anhöriga som gör en stor insats ska få ökat stöd. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.

Det är viktigt att arbetet med att ta fram åtaganden och kvalitetsgarantier fortsätter. Rapporter om förhållandena på vissa äldreboende visar med all önskvärd tydlighet att kraft måste läggas på att se till att det man lovat i sina åtaganden verkligen utförs. Alla äldre bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.

Omsorg om funktionshindrade
Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.

Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.

Social trygghet
Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar.

Socialbidrag ska vara en tillfällig hjälp och ges som en sista handsåtgärd. Motprestationer i form av arbete eller utbildning bör i de flesta fall kunna krävas.   Allt i syfte att snarast bryta bidragsberoendet och återgå till en egen försörjning. Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.

Brottsförebyggande arbete
Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottslig-heten. Varje enskild människa har en skyldighet att handla med omtanke om sina medmänniskor på samma sätt som allas rättigheter måste tas tillvara. Att utsätta andra för brott är att kränka människovärdet. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämnden startar ett brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdelsnämnden till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida.

Stadsvakter
De försök som genomförts med centrum- och områdesvärdar i bland annat Kista    och Rinkeby stadsdelsnämnder har varit mycket framgångsrika. Stadsvakter, som     vi kristdemokrater gärna kallar dem, ska absolut inte ersätta polisen men har på de ställen där det prövats visat sig ha en enorm förebyggande inverkan. Ett sådant försök bör startas i Vasastan med utgångspunkt från Vasaparken och Observatoriel-unden. Parallellt bör samverkan utvecklas med i första hand lokalt näringsliv och fastighetsägarna om hur stadsvakterna ska fungera. En trepartsöverenskommelse bör slutas om hur verksamheten kan skötas och finansieras på längre sikt.

Droger ligger bakom en ansenlig del av brottsligheten. Många bostadsinbrott utförs för att finansiera missbruk liksom uppgörelser där försäljning av droger ingår, finns med som bärande element i en stor del av brottsligheten. Det drogförebyggande arbetet är därför viktigt både för individen men också för att minska brottsligheten i samhället.

Alla tendenser till en liberalare syn på narkotikan måste med kraft motverkas. Missbruket kryper allt längre ner i åldrarna, därför vill vi öka insatserna för att tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som prövar droger och/eller riskerar att hamna i kriminalitet. Vi vill få till ett effektivare förebyggande samverkansarbete mellan sociala verksamheter och bland annat polis och skolor.

Stadsmiljö
En god miljö är en av de viktigaste förutsättningarna för ett rikt och mänskligt liv. I uttrycket en god miljö ingår även faktorer som en trivsam bebyggelse, stadsbilder som bjuder harmoni för ögat. Vi vill utveckla stadens miljö i sitt sammanhang, det vill säga låta staden vara stad. Detta görs genom blandning av olika arkitektoniska lösningar, och hänsynstagande till det aktuella områdets syfte och funktion i stadsmiljön.

Vi vill därmed utveckla Vasaparken till en modern stadspark som inte bara fyller ett fritidsaktivitesbehov utan också genom en växlande vegetation möjliggör en skönhetsupplevelse. Vi vill även med hjälp av effektbelysning framhäva stadens skönhetsvärden och därmed samtidigt öka tryggheten.

Tyvärr överstiger kostnaden för renhållning den tilldelning stadsdelen får från staden centralt. Med tanke på att över 100 000 personer dagligen besöker stadsdelen och att en stor del av de turister som besöker Stockholm, i huvudsak rör sig inom Norrmalm, är det angeläget för hela staden att stadsdelen kan hållas ren och snygg. Därför bör stadsdelen hemställa hos kommunstyrelsen om ökat anslag för städning.

Ökad demokrati
Medborgarnas rätt till inflytande, insyn och delaktighet är ett bra argument för att utveckla stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. De bör ges större möjligheter att påverka förhållandena för medborgarna inom sitt geografiska område. Genom en kontinuerlig dialog med brukare av olika verksamheter och genom att medborgarna ges möjlighet att påverka besluten ökar stadsdelsnämndernas legitimitet som företrädare för medborgarna i stadsdelarna. Kristdemokraterna vill ständigt pröva den verksamhet Stockholms stad bedriver. I första hand ska beslut flyttas över till den enskilde, och i andra hand decentraliseras från centrala nämnder till stadsdels-nämnderna.

Den tidigare borgerliga majoriteten har målmedvetet strävat efter att öka möjligheterna för medborgarna på Norrmalm att få information om stadsdelens verksamheter och delge sina synpunkter till politiker och tjänstemän. För detta arbete förärades stadsdelen 2002 utmärkelsen Guldlänken för bästa e-demokratisatsning. Detta arbete måste fortgå. Kontakten med Norrmalms medborgare måste utvecklas genom att ta hjälp av den nya informations tekniken.

Särskilt uttalande
Ledamoten Ulla Dahl (mp) anmälde ett särskilt uttalande av följande lydelse:

I den lagda budget- och verksamhetsplanen saknas tydliga satsningar på miljön. Då tiden har varit knapp inför denna budget avser vi att återkomma med omfattande förslag vid nästa budgetplanering som inleds i april 2003.

§44 Har stadens syfte och mål med projektet IT i skolan uppnåtts ? - yttrande till revisionskontoret

Diarienummer 124-983/02
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande 2003-01-20, med anledning av remiss från revisionskontoret angående projektet IT i skolan, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkande följande:

Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Särskilda uttalande
Moderaterna
anmälde med instämmande av Folkpartiet och Kristdemokraterna ett särskilt uttalande av följande lydelse:

        1. Generellt tycker M att det är tveksamt att ge direktiv eller extrapengar avseende t.ex. IT när man använder system med skolpeng; idén med skolpeng bör väl vara att ansvariga på resp. skola ska besluta hur pengen bäst används. Det innebär att om översyn behövs av finansieringsformerna för IT bör denna översyn inte inriktas på att frångå skolpengssystemets ide´ enligt revisorernas förslag. Stockholm har dessutom en särdeles hög skolpeng; den bör räcka till mycket högklassiga läromedel av olika slag.
        2. Dessutom tror vi det är rätt som någon Norrmalmsskola skriver om IT att "kostnaderna i förhållande till de pedagogiska vinsterna är alldeles för höga". I skolan finns lärare som förhoppningsvis har bra metoder att ge barnen bra kunskaper, det är inte självklart att IT-stöd passar alla lärare eller elever lika bra. Om man tror på pengsystemet bör varje skola använda sina pengar på bästa sätt.
        3. Revisionskontorets utredning handlar mycket om kvantiteter (hur många datorer man har, hur många inloggningar som sker o.s.v.), inte kvaliteter. De klagar dessutom över att skolorna har olika datortäthet, inloggningar osv. Problemet är att kvantitet i detta fall säger mycket lite, istället bör man ta reda på skillnader ifråga om utbildningsresultat mellan skolorna. Om sådana olikheter kan härledas till skillnader i IT-användning kan detta vara intressant att ha som underlag för fortsatta diskussioner om IT i skolan. Att mäta resultat mellan skolorna är viktigt.
        4. Vår slutsats är således att om man ska göra utredning i dessa frågor bör denna ges bättre direktiv än som nu finns i revisionskontorets papper.

Folkpartiet anmälde därutöver ett särskilt uttalande av följande lydelse:

Vi vill i detta ärende endast understryka vikten av att skolorna själva ges möjlighet, ekonomi och beslutanderätt så att arbetet med IT i skolorna i framtiden kommer att fungera.

§45 Stadsdelsdirektörens information

Stadsdelsdirektör Ylva Tengblad informerade om att fotografering av stadsdelsnämndens ledamöter och ersättare kommer att ske i direkt anslutning till dagens sammanträde.

§46 Övriga frågor

Inga övriga frågor togs upp.

§47 Yttrande till Stockholms tingsrätt i adoptionsärende enligt 4 kap 10 § Föräldrabalken

Ärendet sekretessbelagt enligt 4 kap 10 § Sekretesslagen.