Sammanträde 2004-12-16

Dnr: 102-869/2004

Handläggare: utredningssekreterare Hanna Berg , 508 09 032

Dnr: 300-632/2004

Carl Larsson beskriver att kännedomen om att Vasastan och Norrmalm är två stadsdelar minskar. För att motverka denna utveckling föreslår Larsson att informativa skyltar sätts upp på strategiska platser vid stadsdelarnas gränser.

Förvaltningen anser att förslaget är mycket trevligt men att det inte bör genomföras med hänvisning till två faktorer. Dels skulle underhållet av dessa skyltar bli kostsamt dels skulle det inte vara möjligt att kombinera förslagets syfte med en trafiksäker utformning.


Handläggare: samhällsplanerare Victoria Zimmermann Grönros, 508 09 021

Dnr: 302-828/2004

Stadsbyggnadskontoret har inkommit med en remiss angående tillägg till detaljplan för område vid Centralstationen. Förslaget innebär att en ny veranda uppförs i anslutning till Centralstationens restaurang.

Förvaltningen har ingenting att invända mot tilläggsbestämmelserna och förslaget kan därför tillstyrkas. Förvaltningen vill dock påpeka att det är av yttersta vikt att den föreslagna terrassen anpassas för alla grupper av funktionshindrade samt äldre.

Handläggare: samhällsplanerare Victoria Zimmermann Grönros, 508 09 021

Dnr: 302-534/2004

Stadsbyggnadskontoret har upprättat förslag till tillägg till detaljplaner som behandlar pendeltågstunneln Citybanan. Planerna möjliggör rökgasschakt i tre lägen i Vasastan samt två i city. Förvaltningen avvisar placeringsförslagen på Hälsingehöjden respektive Vasa Reals skola med hänvisning till barnens bästa. Resterande förslag ställer sig förvaltningen positiv till.

Handläggare: samhällsplanerare Victoria Zimmermann Grönros, 508 09 021

Dnr: 400-871/2004

Den 27 november 2003 godkände stadsdelsnämnden inriktningen för arbetet med att minska elevkapaciteten i stadsdelens kommunala skolor och gav förvaltningen i uppdrag att återkomma med en plan för genomförande.
Den 25 maj 2004 godkände nämnden förvaltningens genomförandeplan som
bland annat innebar en rad åtgärder för att anpassa skolornas organisationer efter nuvarande planeringsförutsättningar.

I genomförandeplanen föreslogs att Johannes skola blir en F-5 skola från läsåret 05/06. Förvaltningen har därför tillsammans med berörda skolor under hösten planerat för att föra över skolår 6 från Johannes skola till Matteusskolan och Rödabergsskolan.


Handläggare: utvecklare Annika Hellewell, 508 09 381

Dnr: 300-882/2004

UTSÄNDES SENARE

Handläggare: Utvecklingssekreterare Christina Österling , 508 09 527

Dnr: 399-295/2004

Genom att förskolan Roslagsgatan 20 utökas med ett rum kan fem nya platser tillkomma i januari.

Handläggare: enhetschef Lars B Strand, 508 09 023

Dnr: 404-703/2004

Enligt Stockholm stads verksamhetsplan och budget 2005 ska integreringen av
särskola och grundskola fortsätta. Motsvarande skrivning återfinns också i
stadsdelsförvaltningens förslag till verksamhetsplan 2005.

Planering pågår för att samla särskolans elever inom Matteusskolan. Målet är att alla elever, både i grund- och särskolan, ska erbjudas likvärdiga förutsättningar till en samlad verksamhet i ändamålsenliga lokaler. Den ambitionen gäller även på sikt elevernas fritidsverksamhet på Tre Liljor.

Det är ännu inte klart vad överföringen av ansvaret för särskolans verksamhet och korttidstillsynen för barn över 12 år innebär för stadsdelsnämnderna, avseende exempelvis omfattning och budgetförutsättningar. Förvaltningen kommer därför att avvakta med att göra lokalmässiga förändringar av särskolans verksamhet.


Handläggare: utvecklare Annika Hellewell, 508 09 381

Dnr: 309-604/2004

Restaurang Blue Moon Bar – Blue Moon Lounge som ligger på Kungsgatan 18 ansöker om alkoholserveringstillstånd mellan klockan 11.00 och 03.00 inomhus och utomhus mellan klockan 11.00 - 01.00 sö-tors samt 11.00-03.00 fr-lör med anledning av ägarskifte.

Utifrån de faktorer som nämnden har i uppdrag att ta hänsyn till bedöms ett tillstånd enligt ansökan ej medföra några negativa konsekvenser i området. Förvaltningen föreslår därför att ansökan tillstyrks.

Handläggare: samhällsplanerare Victoria Zimmermann Grönros, 508 09 021

Dnr: 013-222/2004

Stadsdelsnämnden fattade i januari 2004 beslut om nu gällande delegationsbestämmelser. Utifrån den översyn av bestämmelserna som gjorts föreslår förvaltningen vissa mindre ändringar och kompletteringar.

Fr.o.m. den 1 januari 2005 överflyttas ansvaret för flyktingmottagandet till stadsdelsnämnderna vilket innebär att beslut om delegations-bestämmelser måste fattas. Förvaltningen kommer att göra vissa redaktionella ändringar i delegationsförteckningen i samband med att nya delegationsbestämmelserna införs.


Handläggare: nämndsekreterare Gunilla Schedin, 508 09 015

Dnr: 505-850/2004

Norrmalms stadsdelsnämnd har deltagit i en för samtliga stadsdelsnämnder gemensam upphandling av vissa boenden enligt SoL och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS. Ramavtal har tecknats för tiden den 1 jan. 2004 till den 31 dec. 2006. Avtal har bl.a. tecknats med Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) - TBV Mediacenter - angående daglig verksamhet. Beslut har fattats om ett samgående mellan TBV och Sensus studieförbund fr.o.m. den 4 oktober 2005. Detta innebär att Sensus studieförbund kommer att vara juridisk person för TBV Mediacenter, varför avtal om partsbyte nu tecknas.



Handläggare: nämndsekreterare Gunilla Schedin, 508 09 015

Dnr: 105-266/2004

Norrmalms stadsdelsnämnd beslöt i april 2004 att medverka i en för staden
gemensam upphandlingen av missbrukarvård och gav stadsdelsförvaltningen
i uppdrag att, efter genomförd upphandling, återkomma med en redovisning.

Nämnden beslöt samtidigt att ge socialtjänstförvaltnings direktör i uppdrag att
fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal med valda entreprenörer. Upphandlingen
har nu genomförts. Sammanlagt inkom 120 anbud, varav 62 antagits.


Handläggare: nämndsekreterare Gunilla Schedin, 508 09 015

Månadsprognosen bygger på ett periodiserat utfall t.o.m. november 2004. Det beräknade underskottet uppgår till totalt 19,9 mnkr. Prognosen visar ett nettounderskott med 8,9 mnkr för anslag 1 och ett underskott med 11,0 mnkr för anslag 2. Underskottet avser främst omsorg om funktionshindrade och ekonomiskt bistånd.

Handläggare: ekonomichef Ann-Charlotte Nilsson, 508 09 077

- tillstyrkta ansökningar om alkoholserveringstillstånd
- yttranden i bygglovsärenden
- ansökan om projektbidrag

• Stig Sandström, som inkommit med ett medborgarförslag om att ordna en bänk vid busshållplatsen utanför fastigheten Vanadisvägen 18, redogjorde närmare för sitt förslag. Han framhöll att det bor många äldre i området och det ibland är mycket glest mellan bussturerna vilket gör att det finns ett stort behov av en bänk att sitta på i väntan på bussen. Stig Sandström vädjade till stadsdelsnämnden om att försöka påverka SL att ordna en bänk vid hållplatsen.
  
• En av de övriga mötesdeltagarna uttalade sitt stöd för förslaget.
  
• En företrädare för bostadsrättsföreningen Snöklockan, som inkommit med två skrivelser med anledning av stadsbyggnadskontorets förslag till placering av Citybanans ventilationsanläggningar, redogjorde närmare för sina synpunkter. Han ansåg det klart olämpligt att, som stadsbyggnadskontoret föreslagit, placera en ventilationsanläggning på Karlbergsvägens södra trottoar framför fastigheterna Karlbergsvägen 7, 9 och 11. Han ansåg att stadsdelsnämnden i sitt remissvar borde avfärda förslaget och föreslå att stadsbyggnadskontoret återkommer med alternativa förslag.

Ordföranden Jan Valeskog (s) valdes att, jämte vice ordföranden Inge-Britt Lundin (fp), justera dagens protokoll. Justeringen äger rum den 21 december 2004.

Anmäldes att protokoll fört vid stadsdelsnämndens sammanträde den 9 december 2004 justerats den 16 december 2004.

• Ordföranden Jan Valeskog (s) anmälde en fråga angående extra sammanträde i stadsdelsnämnden.

• Ledamoten Ewa Schenström (m) anmälde en skrivelse om idrottsevenemang i Sveriges huvudstad.

Diarienummer 305-879/2004
Ett förslag om att belysa Astrid Lindgren skulpturen i Tegnérlunden anmäldes.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade att förslaget skulle överlämnas till stadsdelsförvaltningen för beredning.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Medborgarförslaget överlämnas till stadsdelsförvaltningen för beredning.

Diarienummer 102-869/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 14 december 2004, med förslag till verksamhetsplan och budget för 2005, återupptogs till behandling.

Yrkanden
Ordföranden Jan Valeskog (s) lade fram ett förslag till beslut från socialdemokraterna, ledamoten Hans Enroth (v) och ledamoten Ulla Dahl (mp) och yrkade bifall till det.

Vice ordföranden Inge-Britt Lundin (fp) lade fram ett förslag till beslut från folkpartiet och yrkade bifall till det.

Ledamoten Sebastian Cederschiöld (m) lade fram ett förslag till beslut från moderaterna och yrkade bifall till det.

Ledamoten Anders Broberg (kd) lade fram ett förslag till beslut och yrkade bifall till det.

Beslut
Efter ställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt stadsdelsnämnden i enlighet med ordförandens yrkande följande:

1. Stadsdelsnämnden godkänner i huvudsak stadsdelsförvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget för 2005.
2. Stadsdelsnämnden godkänner resultatenheter enligt förslag i verksamhetsplanen.
3. Ersättningen till stadsdelsnämndens resultatenheter fastställs enligt förslag i verksamhetsplanen.
4. Priser vid försäljning av platser inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade fastställs enligt förslag i verksamhetsplanen.
5. Stadsdelsnämnden godkänner omslutningsförändringar om 118,1 mnkr.
6. Stadsdelsnämnden begär budgetjustering med 1,0 mnkr för rörliga team.
7. Från anslaget för den fysiska verksamheten överförs 1,5 mnkr till handikappomsorgen och 0,5 mnkr till fritidsverksamhet för barn och unga.
8. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:
   
   Den lågkonjunktur som pågått under ett par års tid har tyvärr resulterat i ett ökat antal personer med försörjningsstöd och även lägre skatteintäkter för kommunen. Mot bakgrund av de ekonomiska svårigheter som detta medför är det ändå glädjande att anslagen till stadsdelsnämnderna kan öka inför budgeten 2005. Till Norrmalms stadsdelsnämnd har anslagen ökat med 19 mnkr inför nästa år. Då detta ändå kommer att medföra vissa besparingar på en del enheter är det av stor betydelse för stadsdelens ekonomi att skattenivån bibehålls och att den inte sänks. En sänkning enligt de borgerligas förslag skulle i praktiken innebära rejält minskade anslag och därmed försämrade kvalitet inom både skolverksamheten och vården på Norrmalm.
   
   Inom ett antal områden är det viktigt att förvaltningen under 2005 intensifierar sitt arbete. Det är särskilt två områden som förorsakar rådande underskott i verksamheten och riskerar göra det även nästa år.
   
   Det är inte acceptabelt att underutnyttja lokaler som finns i verksamheten. Tomma lägenheter i servicehus måste komma till användning. Likaså måste de lägenheter som nu avses gå till seniorboende snabbt hyras ut och den bemanning som finns på dessa enheter anpassas till det verksamhetsbehov som finns kvar. Även skollokalerna måste anpassas till den verksamhet som finns så att lokal-ytorna används på ett effektivt sätt. Det är därför viktigt att bland annat fullfölja överflyttning av fritidshemmen till skolorna.
   
   Antalet övertalig personal är stort i stadsdelen. Det är en mycket viktig uppgift att göra sådana insatser att dessa får hjälp till utbildning eller hjälp att hitta andra arbeten. Personalen på Norrmalm är väl kvalificerad och har god kompetens. Att finna alternativ sysselsättning för denna övertaliga personal måste vara en av de allra viktigaste uppgifterna.
   
   Inom äldreomsorgen måste hemtjänsten utvecklas och resultera i mer och bättre service enligt brukarens behov och önskemål. Här har matfrågan en stor betydelse. Att åstadkomma bättre rutiner kring mathållning är absolut önskvärt. Det kan handla om att ensamma får bättre möjligheter att äta mat tillsammans, det kan handla om försök med att laga enkel husmanskost i pensionärens hem.
   
   I likhet med vad som uttalades i den förra verksamhetsplanen är det viktigt att fortsätta arbetet med att försöka hitta entreprenörer som är beredda att driva restaurangverksamhet i lediga lokaler eller när restaurangenheterna blir tillgängliga efter att avtalstiden för dessa har löpt ut. Sådana platser kan också bli bra mötesplatser för de äldre. En promenad till restaurangen är också stimulerande och tillgodoser i viss mån behovet för den äldre att röra på sig.
   
   Det är överhuvudtaget en högt prioriterad fråga att se till att de äldre får möjlighet att komma ut, röra på sig och få mer stimulans i tillvaron.
   
   Andra frågor som rör det mycket viktiga området med att ordna stimulerande aktiviteter gäller kulturutbudet för de äldre. Detta utbud bör utvecklas och detta skulle till exempel kunna ske med hjälp av anhöriga och personal som i arbetsgrupper tar sig an dessa frågor.
   
   Frågan om möjligheterna till utvecklad dagverksamhet för äldre kommer att behandlas i ett särskilt ärende till nämnden. Det är viktigt att inför detta ärende studera verksamheter i andra stadsdelar för att hitta bra exempel.
   
   De anhöriga till äldre som finns på våra enheter eller är kvar i sina egna bostäder är en mycket viktigt resurs. Det är väsentligt att arbetet med bra information och utbildning av de anhöriga intensifieras. Ett nära samarbete och samverkan med anhöriga är något som alla inblandade parter har stor nytta av och som därför bör uppmuntras. Därutöver skall anhörigutbildningen med anhörigkonsulenternas och studiefrämjandet insatser fortsätta. Utbildningen av anhörigombud inom personalgrupperna skall också prioriteras.
   
   Generellt sett är det viktigt att det informationsarbete som påbörjats av förvaltningen också riktas till alla äldre pensionärer på Norrmalm så att dessa får en god information om sina möjligheter till stöd och hjälp samt även om sina rättigheter.
   
   Fritidsverksamheten för de unga i stadsdelen måste utvecklas. Visserligen innebär stadsdelens centrala läge i staden att det kommersiella utbudet och även annat kulturutbud är stort. Trots det är det viktigt att satsningar som t.ex. en fritidsgård vid Matteus skola fullföljs så att fler mötesplatser kan åstadkommas. Satsningen på Vasaparken som en aktivitetspark kommer också att innebära en rejäl förbättring för de unga på Norrmalm att fysiskt kunna aktivera sig. Likaså är det viktigt att vi kan åstadkomma en ny större idrottshall för idrottsverksamhet i det planerade Norra Stationsområdet.
   
   För att möjliggöra en ökad satsning på fritidsverksamhet justeras förslaget från förvaltningen så att 0,5 mnkr skall överföras från anslaget för den fysiska verksamheten till fritidsverksamhet för barn och unga. 1,5 mnkr skall överföras till handikappomsorgen.
   
   Frågan om att initiera utvecklingsprojekt med förkortad arbetstid, inom ramen för Kompetensfonden och enligt de riktlinjer som gäller, skall prioriteras. Främst gäller det försök med förkortad arbetstid för personal inom äldreomsorgen. De hittills genomförda försöken med arbetstidsförkortning i staden 1996 och 1998 och de i landet genomförda försöken har gett många positiva effekter. Sjukskrivningarna har minskat och arbete har kunnat beredas till bland annat övertaliga. Man har också kunnat konstatera att livskvaliteten för berörd personal har ökat.
   
   Förvaltningen får också i uppdrag att pröva möjligheten att skapa en "servicegrupp" för före detta missbrukare. En sådan verksamhet skulle dels kunna ge människor som inte har möjlighet att få arbete på öppna arbetsmarknaden en värdig sysselsättning, dels kraftigt minska förvaltningens kostnader för underhåll – reparationer – parkskötsel – flyttningar m.m. Verksamheten skall vara en arbetsträning med inriktning mot att deltagarna skall erbjudas en OSA–anställning (offentligt skyddat arbete). En kommande verksamhet kan omfatta viss parkskötsel efter eventuell omförhandling av upphandlingsavtalet. Som modell för den här skissade verksamheten skulle t.ex. Maria Gamla Stans "servicegrupp" kunna vara.

Reservationer
Vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp) anmälde en reservation av följande lydelse:
Vi anser att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:

1. Avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2005.
2. Uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för 2005 som bygger på de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget.
3. Verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade.
4. Arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ.
5. I budget för år 2005 ska hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen.
6.  Stadsdelen ska börja arbeta enligt Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag.
7. Allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar.
8. Verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.
9. Se till att biståndsbedömningen inom äldreomsorgen och handikappomsorgen blir generös nog så att äldre personer och personer med funktionshinder verkligen får det stöd de behöver.
10. Resurserna till barn i behov av särskilt stöd är generöst nog så att de täcker behoven hos eleverna och ger dem valfrihet.
11. Införa vårdgaranti i missbrukarvården.
12. Stadsdelsförvaltningen får i uppdrag att redovisa konsekvenserna av att kostnads- och löneutvecklingen inte kompenseras i skolan.
13. Uppvakta kommunstyrelsen med krav på en utvecklad barnomsorgsgaranti där föräldrarna får ersättning med faktisk barnomsorgsschablon i situationer där kommunen inte kan leva upp till lagens krav om barnomsorgsplats i tid.
14. Fortsätta utbyggnaden av vissa boenden, t.ex. gruppboenden för dementa.
15. Stadsdelsförvaltningen får i uppdrag att redovisa konsekvenserna av att kostnads- och löneutvecklingen inte kompenseras i äldreomsorgen.
16. Inrätta äldrevårdcentraler där landstingets och kommunens kompetens samlas.
17. Genomföra en lokal trygghetsundersökning i stadsdelen, i samverkan med bl.a. polisen.
18. Verka för att fastighetsnära hämtning av gamla tidningar återinförs.
19. Återföra ansvaret för snöröjning, städning och parkhållning till gatu- och fastighetskontoret.
20. Funktionshindrades integritet och egna val respekteras.
21. Se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.
22. Uppdra till förvaltningen att se över möjligheterna till lokaleffektivisering.
    I detta uppdrag ligger även att se över möjligheterna till lokalintegration mellan kommunala och privata enheter.
23. Uppdra åt förvaltningen att ta fram en "jobbgaranti" åt socialbidragstagare inom stadsdelen i likhet med Skärholmsmodellen.
24. Intensifiera arbetet med att minska drogmissbruket bland ungdomar i stadsdelen.
25. Inte flytta fritidsverksamheten för särskolan från Tre Liljor till grundskolan.
26. Samt att därutöver anföra följande:
    
    Efter flera år av lågkonjunktur ökar äntligen tillväxttakten i svensk ekonomi. Men Stockholm har förlorat sin roll som tillväxtmotor, och trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. I den socialdemokratiskt ledda majoritetens budget sker den i särklass största satsningen 2005 på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att viktiga verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.
    
    Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Till detta hör naturligtvis att inte höja skatter och avgifter, men också att verka för en god offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv.
    
    Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten i Norrmalm. Pengarna skall gå till en bra skola och omsorg, inte till ökad administration och dyra projekt som inte efterfrågats av medborgarna. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de resurser som skall gå till kärnverksamheter. Satsningar på förskolan skall inte kunna användas till att administrera helt andra verksamheter.
    
    Stadsdelarna skall ge medborgarna en grundläggande service – inte göra dem till fångar i den egna verksamheten. I dag finns allt för många exempel inom äldreomsorg och social omsorg på hur människor nekas service utanför den egna stadsdelen. Med fler pengsystem ökar valfriheten för den enskilde och förutsättningarna för en förbättrad kvalitet i verksamheterna.
    
    Ge makten åt medborgarna
    Under den förra mandatperioden ökade medborgarnas inflytande avsevärt. Fler människor fick möjlighet att träffa de avgörande valen i livet, främst inom förskola, skola och äldreomsorg. Genom möjligheten att ombilda hyresfastigheter till bostadsrätter fick många människor möjligheten att ta makten över sina liv. Ett kraftigt minskat socialbidrags-beroende gav många människor ökade möjligheter att forma sin framtid.
    
    Under vänstermajoritetens två år vid makten har detta arbete avstannat helt. Genom en systematisk återkommunalisering och utsvältning av privata alternativ har mångfald vänts till enfald. Valfrihetsreformerna är stoppade och de enskilda alternativ som finns i staden inom exempelvis skola och omsorg får sämre villkor. Människor som känner makt i sin vardag är betydligt mer benägna att också ta ett politiskt ansvar. Därför vill folkpartiet att nämnden arbetar för att öka människors reella makt över vardagen genom att öka valfriheten.
    
    Folkpartiets budgetförslag innebär en kraftig förändring av stadens politiska organisation. Vi vill att stockholmarna ska få så stort inflytande som möjligt över de viktiga besluten i livet. Över barnens utbildning, över det egna behovet av vård och omsorg och över sig egen eller sina föräldrars äldreomsorg. Därför vill vi flytta makt från stadsdelsnämnderna till individen genom olika former av pengsystem.
    
    Med pengsystem i stället för politisk styrning lyfts en stor del av stadsdelsnämndernas nuvarande uppgifter över till de enskilda medborgarna. Men det betyder inte att behovet av lokala nämnder i Stockholm upphör. I ett antal viktiga frågor är behovet av en lokal beslutsnivå stort. Därför vill vi införa områdesnämnder med ansvar för socialtjänst och biståndsbeslut, viss fysisk verksamhet som trafiksäkerhet och belysning, lokal kultur- och förenings-verksamhet och verksamhet för barn och ungdomar.
    
    En politik för tillväxt
    Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.
    
    Under 2003 och 2004 har minskningen av antalet socialbidragsberoende avstannat helt. Nu ökar bidragsberoendet, och majoriteten har gett upp målet om en halvering av socialbidragsberoende mellan 1999 och 2004. Denna uppgivenhet slår hårt mot alla de människor som i dag tvingas leva på bidrag i stället för att gå till jobbet, och belastar också stadsdelens ekonomi. Arbetet med att hjälpa fler människor att gå från bidrag till jobb måste bli en central uppgift för stadsdelen.
    
    Ett passiviserande socialbidragsberoende och kontakter med en socialtjänst som inte framförallt är jobbinriktad, bidrar till att förvärra utanförskapet. Stockholmare som kan arbeta, ska arbeta. En person som söker socialbidrag på grund av arbetslöshet ska börja arbeta igen inom fem dagar. Om personen inte hittar ett eget arbete eller inte kan matchas ihop med ett ledigt jobb, ska hon eller han tilldelas arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel. Den som tackar nej till ett sådant jobb ska inte beviljas socialbidrag.
    
    Idiotstopp för avknoppning, återkommunalisering av entreprenader och systematisk utsvältning av privata alternativ håller sakta men säkert på att utradera den marknad för småföretag inom välfärdssektorn som byggdes upp under den förra mandatperioden. Detta är mycket allvarligt. Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som idag håller på att kvävas i sin linda. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ.
    
    Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.
    
    Förskola
    En betydande del av pengarna som anslås till förskolan används till annan verksamhet. I genomsnitt försvann mer än fem procent av barnomsorgens resurser till byråkrati och administration under 2004. I år måste hela den schablonökning som stadsdelen erhållit för förskola gå direkt ut till de enskilda förskolorna, och inte användas till andra verksamheter. Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng snarast införs för hela staden. Med en förskolepeng skulle förskolans resurser öronmärkas till förskoleverksamhet, och gå direkt till förskolorna.
    
    Det nya resursfördelningssystemet för förskolan kommer att slå hårt mot många stadsdelsnämnder. Resultatet blir större barngrupper, färre förskollärare och lägre personaltäthet. Redan med det nuvarande systemet finns en omfattande omfördelningen, att ytterligare öka omfördelningen kommer därför att drabba de barn som redan i dag får minst resurser.
    
    Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Etableringsfrihet för enskilda alternativ i kombination med likvärdiga villkor är en förutsättning för valfrihet. Det idiotstopp mot avknoppning som införts i staden innebär att kvaliteten inom förskolan blir lidande och likriktningen ökar.
    
    För att föräldrar och barn verkligen skall känna att de själva bestämmer skall även möjligheten att välja fritids värnas! Nu har flera privata alternativ startats i vår stadsdel, och de alternativen har blivit oerhört populära. Det är viktigt att de får möjlighet att fortsätta.
    
    Grundskola
    Svensk skolpolitik är i en djup kris. I den största granskningen av utbildnings-resultaten i svensk skola någonsin konstaterar Skolverket att elevernas kunskaperna i nästan alla viktiga ämnen har försämrats. Under de tio åren med socialdemokratiska skolministrar har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Också kunskaperna i samhällskunskap uppvisar stora brister.
    
    Skolverket bekräftar vår bild att det har funnits ett fundamentalt feltänkande i svensk skolpolitik. Kunskapsmålen har nedprioriterats till förmån för synen att det viktigaste är att eleverna lär sig söka kunskap. Samtidigt har läraryrket nedvärderats kraftigt. Bara sex av tio lärare har i dag både lärarutbildning och utbildning i det ämne de undervisar i. Andelen obehöriga lärare har mer än fördubblats sedan 1996. Fler vuxna i skolan har i praktiken inneburit mer personal utan pedagogisk utbildning. I dag är en av fyra elever som lämnar grundskolan underkända i ett eller fler ämnen. Man kan ha hur många datorer och nya pedagogiska metoder som helst, men utan utbildade lärare fungerar inte skolan.
    
    För att tidigt kunna stödja elever med svårigheter måste lärarna tillåtas utvärdera elevernas kunskaper tidigare än i dag. Betygen ger en tydlig signal om hur det går i skolan för en elev. Det krävs därför betyg redan från mellanstadiet. 
    Tidigare nationella prov, i fler ämnen, visar också tydligt vilka elever som inte når målen. Eleverna som inte lärt sig läsa i årskurs tre måste dessutom få extra tid. Ett extra år på lågstadiet är bättre för dessa barn, än en misslyckad skolgång som slutar på IV-programmet.
    
    Socialdemokraterna beslutade i september att ett nytt resursfördelningssystem ska införas. Redan med det tidigare resursfördelningssystemet fanns en omfattande omfördelning av resurser mellan olika skolor på grundval av socioekonomiska faktorer. Bland annat fördelades omkring 750 miljoner kronor per år i anslag till barn i behov av särskilt stöd. När omfördelningen nu ytterligare skärps kommer de skolor som förlorar resurser tvingas genomföra stora nedskärningar. Effekten blir färre lärare och minskat stöd till barn i behov av särskilt stöd. I stället för att ändra variabler i den socioekonomiska omfördelningen måste vi låta skolorna i invandrartäta områden koncentrera sig på svenskundervisning och att mäta elevernas resultat. För elever och lärare på Norrmalm innebär majoritetens genomdrivna förslag en total katastrof!
    
    Genom att redan i de första skolåren mäta elevernas kunskaper kan extra stöd och hjälp sättas in tidigt. Tyvärr har socialdemokraterna valt att avskaffa de verktyg som har visat sig fungera, t.ex. stockholmsproven i svenska. Grund- och förskolan måste lyftas ut ur stadsdelsnämndernas ansvarsområde. När stadens skolverksamhet överförts från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden ska en större del av skolornas resurser fördelas genom pengsystem.
    
    Den särskilda flyktingskolschablonen ska omvandlas till en flyktingskolpeng, språkschablonerna ska öronmärkas till skolorna och fördelas efter generella kriterier. I förskolan ska ett pengsystem, motsvarande det systemet som i dag gäller för fristående förskolor, införas. Utbildningsnämnden ska därutöver fördela medel för lokaler motsvarande dagens lokalschablon och stödresurser mellan skolor efter samma kriterier som gäller för det nuvarande stödet till barn i behov av särskilt stöd.
    
    Särskolan
    Vid nyår införs nivågrupperade schabloner för särskoleelever i grundskolan. Vi varnade redan tidigt för att ersättningsnivåerna inte skulle bli rättvisa på grund av svårigheter att klassificera särskolebarn i grupper på detta sätt. Dessa barns individuella behov är mycket varierande. Det visar sig nu att våra farhågor har besannats.
    
    Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att de nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn. Helt i onödan ställs grupper mot grupper. Välfungerande särskolor kommer att slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola.
    
    Dessutom har majoriteten mage att dra in skolresor för särskolebarnen. Mer rättvist vore att de "friska" eleverna själva bekostar sina busskort så att elever som så innerligt väl behöver hjälp med sitt resande verkligen får det.
    
    Äldreomsorg
    För andra året i rad lägger majoriteten en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden var en realitet redan 2004. Vi befarar att utvecklingen blir ännu värre under 2005.
    
    Folkpartiets budget innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgens budget och en höjning av hemtjänstpengen med två procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill fortsätta förändringsarbetet i äldreomsorgen och införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboenden.
    
    Stadsdelsarresten i äldreomsorgen måste upphöra omedelbart. I väntan på att ett pengsystem införs för äldreboenden, ska människor ges full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. Stadens äldreboenden ska betraktas som en gemensam resurs, och ingen ska nekas ett boende i en annan stadsdel. Äldre måste också kunna välja ett boende i en annan kommun.
    
    En av stadsdelens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Det innebär att äldreomsorgen skall präglas av inflytande, respekt för individen, trygghet och valfrihet. Alla har rätt att få en likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden.
    
    Under förra mandatperioden lades en ny kurs för Stockholms äldreomsorg. Den enskilda människan sattes i centrum. Vi införde hemtjänstpeng och ökade valfriheten i boendet, genomförde en kraftfull utbyggnad av antalet platser, inrättande en äldreombudsman och sköt till stora ekonomiska resurser. 
    
    Den socialdemokratiskt ledda majoriteten har under två åren satt stopp för fortsatt utveckling och förnyelse av äldreomsorgen. Entreprenader har dragits in, utbyggnaden av moderna boenden har i princip upphört, de ekonomiska förutsättningarna för enskilda utövare försämras ständigt, och planerade förändringar har begravts i utredningar.
    
    Stadsdelen måste bryta denna trend, genom att aktivt arbeta för att få fler privata utförare i äldreomsorgen. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden.
    
    Under det gångna året har en omvandling av servicehus till seniorbostäder påbörjats i Stockholm. Folkpartiet har ställt sig bakom reformen, men säger bestämt nej till en omvandling som sker av rent ekonomiska skäl. Omvandling kan bara bli aktuell när efterfrågan på servicehus verkligen minskar bland de äldre. En omvandling av samtliga servicehus kan aldrig bli aktuell. Risken är stor att den planerade mångfalden av boendeformer snabbt kan vändas till enfald. Folkpartiet vill slå vakt om servicehusen som en boendeform.
    
    Många äldre stockholmare upplever i dag att landstingets och stadens verksamheter för vård, stöd och omsorg till äldre är splittrade. På flera håll i Stockholms län pågår nu försök med olika former av så kallade äldrevårdcentraler i samverkan mellan kommun och landsting. Stadsdelen bör ta initiativ till en dialog med landstinget och omkringliggande stadsdelar om att inrätta en äldrevårdcentral i eller nära vår stadsdel.
    
    Omsorg om funktionshindrade
    Valfriheten för människor med funktionshinder måste öka. Vi vill införa pengsystem för särskilda boenden och dagverksamheter, för att öka människors möjligheter att själv forma sina liv. Fortfarande råder brist på bostäder, vilket minskar möjligheterna att välja mellan olika boendeformer. Arbetet med att få fram fler bostäder, inte minst gruppboende, måste fortsätta. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas. Den som får hjälp i det egna hemmet skall själv få välja vilken hemtjänstgivare man vill anlita.
    
    För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet höjs betydligt. Stadsdelen ska arbeta med att kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras, eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.
    
    Socialt ansvar
    Behovet av valfrihet och individuell anpassning är minst lika stort i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet skall stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt arbete.
    
    Därför är det mycket oroande att staden under den nuvarande majoriteten tar allt större steg bort från valfrihet och mångfald på socialtjänstens område. I takt med att allt fler privata entreprenörer successivt trängs bort från socialtjänsten minskar den enskildes möjligheter till en bra vård.
    
    Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att människor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget. Besparingar på boendestöd och öppna verksamheter slår mycket hårt mot denna grupp av redan utsatta människor, och måste undvikas.
    
    Stadsdelen måste arbeta aktivt med att få fram fler boenden för människor med psykiska funktionshinder. I dag finns exempel på hur personer nekas deltagande i dagverksamheter och i andra stadsdelar än den de bor i. Denna form av stadsdelsarrest måste omedelbart upphöra, och ersättas av valfrihet och möjlighet att delta i verksamheter på andra håll i Stockholm. Stadsdelen måste också arbeta för att systemet med personliga ombud fungerar på sådant sätt som personer med psykiska funktionshinder vill ha det.
    
    Stadens revisorer har riktat kritik mot missbruksvården i flera stadsdelar. Dokumentation och uppföljning av insatser måste förbättras avsevärt. För att hjälpa människor med missbruksproblem att bryta sitt missbruk vill folkpartiet införa en vårdgaranti i missbrukarvården, liknade den som infördes under förra mandatperioden för sjukvård i landstinget.
    
    Att snabbt fånga upp unga människor i riskzonen för sociala problem är en av de verkligt stora och svåra utmaningarna för socialpolitiken. För lyckas måste det finnas fungerande nätverk kring våra barn och unga i form av ett starkt civilt samhälle, en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö, att unga i farozonen upptäcks tidigt samt att åtgärder sätts in utan dröjsmål när så krävs.
    
    Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis. Tidsgarantin innebär att den som grips kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom ett dygn, eller på sin höjd två. Efter en månad ska en uppföljning ske. I arbetet i vårt eget BRÅ har framkommit önskemål om att mycket tidiga insatser behöver göras för att kunna hitta de barn som senare kan tänkas få stora problem. Det är en uppfattning vi delar, och det är därför djupt olyckligt att majoritetens beslut minskar anslaget till barn med särskilda behov. Det anslaget hade kunnat varit en besparing för framtiden – och gett de mest utsatta barnen hjälp i tid.
    
    Missbruksproblemen bland unga i Stockholm är på många sätt mycket allvarliga. Ett intensivt lokalt arbete krävs för att begränsa ungas tillgänglighet till alkohol och droger. Stadsdelarnas uppsökande verksamhet bör i större utsträckning samordnas med polisen. Enligt den granskning revisionen gjort är staden inte särskilt bra på missbrukarvården. Vi anser därför att en missbrukargaranti bör införas.
    
    En trygg och trivsam stadsdel
    Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Det förslummar våra bostadsområden och vår kollektivtrafik, och skapar otrygga miljöer. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar. För att detta skall vara möjligt krävs att vi avsätter pengar speciellt för klottersanering.
    
    Arbetet med att förebygga klottret måste intensifieras, bland annat inom socialtjänsten. Kommunala graffitiskolor och -väggar har visat sig vara stora inspirationskällor för ökad skadegörelse och skall därför inte arrangeras.
    
    Stadsdelsnämndens arbete med att förbättra stadsmiljön måste förbättras. Tyvärr har överfulla papperskorgar och skräpiga gatumiljöer blivit en allt vanligare syn. Sopor och matrester bidrar inte bara till en allmän förfulning av staden, utan utgör även ett sanitärt problem. Det ökande antalet stora råttor är inte heller någon bra reklam för staden. Nedskräpningen av Stockholm måste upphöra.
    
    Folkpartiet anslår därför mer resurser till städning. Vi säger nej till kostsamma satsningar på agenda 21-samordnare. De resurser som i dag går till agenda 21 skall istället användas till att förbättra städningen i stadsdelen. Stadsdelsnämnden bör även aktivt samverka med fastighetsägare och näringsliv för att få till stånd extern finansiering av parker och yttre miljöer.
    
    Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, motionsspår, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt ur ett kvinnofridsperspektiv. Stadsdelsnämnden ska tillsammans med gatu- och fastighetsnämnden verka för bättre belysning.
    
    Städmästartjänster är ett mycket bra initiativ som bör fortsätta att utvecklas. Ambitionen är att Stockholm skall vara en ren och vacker stad. Såväl Stockholmarna som besökande måste känna sig nöjda och trygga med det arbete som utförs inom snöröjning, halkbekämpning och städning. Satsningen på städmästare bör därför fortsätta.
    
    I flera områden av Stockholm finns det stora brister i snöröjningsberedskapen. Snöröjningen och renhållningen i innerstan skall centraliseras.

Ledamoten Sebastian Cederschiöld m.fl. (m) anmälde en reservation av följande lydelse:

Vi anser att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat:

1. Stadsdelsnämnden avslår förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2005 med hänvisning till moderaternas reservation i kommunfullmäktige.
2. Förvaltningen återkommer med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2005
   som bygger på de ramar moderaterna förslagit i stadens budget.
3. Uppdra åt förvaltningen att samtliga enheter under verksamhetsåret ska upprätta kvalitetsgarantier som skall godkännas av nämnden.
4. Hos kommunstyrelsen hemställa att hyresutjämningssystemet justeras så att det inte missgynnar innerstadsskolorna.
5. Uppdra åt förvaltningen att se över möjligheterna till lokaleffektivisering. I detta uppdrag ligger även att se över möjligheterna till lokalintegration mellan kommunala och privata enheter.
6. Uppdra åt förvaltningen att hos kommunstyrelsen hemställa om att det nya resursfördelningssystemet för förskola/skola ej införs.
7. Förvaltningen omfördelar resurser från agenda 21 och konsumentvägledningen till barn med behov av särskilt stöd, för att motverka den kraftiga neddragning på de utsatta barnen som det nya resursfördelningssystemet innebär.
8. Uppdra åt förvaltningen att i grundskolan införa skriftliga omdömen i ordning och uppförande samt redovisning av frånvaron.
9. Uppdra åt förvaltningen att lägga fram en konkret handlingsplan för hur fler grundskoleelever skall uppnå kunskapsmålen i kärnämnena svenska, engelska och matematik.
10. Uppdra åt förvaltningen att studera hur skolorna och inte minst friskolorna på Norrmalm arbetar förebyggande mot mobbning, och därefter sammanställa resultatet i ett antimobbingprogram.
11. Ändra de skrivningar i handikapplanen som ställer ut absoluta löften men i praktiken är att betrakta som målsättningar, för att säkerställa att medborgarna kan lita på att handikapplanens åtaganden gäller.
12. Hemställa hos gatu- och fastighetskontoret att inleda arbetet med att iordningställa nya parkeringsplatser, i linje med den inventering som de moderata ledamöterna i stadsdelsnämnden tagit fram för att skapa 400 nya parkeringsplatser.
13. Uppdra åt förvaltningen att göra en inventering av alla Norrmalms gator för att undersöka möjligheten att öka antalet snedparkeringar, och att sedan bjuda in gatu- och fastighetskontoret för att presentera inventeringen och att ha en gemensam hearing om hur man skall kunna förbättra parkeringssituationen på Norrmalm.
14. Hemställa hos gatu- och fastighetsnämnden om en upprustningen av stadsdelens parker och alléer, med särskilt fokus på att öka belysningen för säkerhet och trevnad.
15. Uppdra åt förvaltningen att iordningställa ett belysningsprogram för stadsdelen, och äska pengar från de medel som finns avsatta centralt för förbättrad belysning.
16. Uppdra åt förvaltningen att inför beslut göra analyser av vad beslutet får för konsekvenser för näringslivet och sysselsättningen i regionen.
17. Uppdra åt förvaltningen att utreda vilka konsekvenser införandet av trängselskatten/biltullar får för kollektivtrafiken och för handeln på Norrmalm.
18. I huvudsak i övrigt godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2005.
19. Stadsdelsnämnden anför därutöver:
    
    Stockholms stads ekonomi befinner sig i ett bekymmersamt läge. Stockholm har förlorat sin roll som tillväxtmotor och störtdykt i ratinglistan. Trots att tillväxten ökar i landet så ökar arbetslösheten i Stockholm. Detta beror till stor del på de kraftiga skattehöjningar som har genomförts under mandatperioden. Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Staden bör aktivt underlätta för eget företagande. Till detta hör naturligtvis att inte höja skatter och avgifter. Stadens huvuduppgift är att verka för en god offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv säkerställs därigenom.
    
    Införandet av biltullar kommer också att försämra förutsättningarna för stockholmsregionen. Biltullarna kommer att medföra ökade kostnader med tusentals kronor per år för de som är beroende av att utnyttja bilen innanför tullzonerna.
    
    Under innevarande år kommer Stockholms stadsdelsnämnder enligt de senaste prognoserna sammanlagt att gå med underskott med cirka 340 miljoner kr. Detta sker trots att stadshusmajoriteten utlovat satsningar på stadsdelsnämnderna. Norrmalms stadsdels-nämnd kommer, liksom de flesta andra stadsdelsnämnder, att i år gå med förlust. Både anslag 1 och anslag 2 visar på underskott.
    
    I den socialdemokratiskt ledda majoritetens budget sker den i särklass största satsningen 2005 på ökade socialbidrag. Pengar som i stället kunde ha gått till en bra offentlig service till medborgarna. Majoriteten spenderar också mycket pengar på ökad administration och dyra projekt som inte efterfrågats av medborgarna.
    
    En politik där ansvar kan utkrävas
    Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.
    
    När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO-utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE "I rapporten "Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet" som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande."
    
    Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: "var skall beslut fattas?" och "vem skall kunna utkrävas på ansvar?" blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare, journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvars för den förda politiken på olika områden.
    
    Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder kronor per år. Ansvaret är dock till stor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kommunfullmäktige vad gäller de kommunala kärnuppgifterna.
    
    Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter "Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna" används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhets-planerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.
    
    Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2004. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.
    
    Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdels-nämnder lägger hinder i vägen.
    
    Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.
    
    Valfrihet
    Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter skall öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola.
    
    Inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskolan och skolan som inom äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen är gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.
    
    Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.
    
    En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.
    
    Vi vill öka och utveckla valfriheten och mångfalden inom förskola, skola, äldreomsorg och omsorgen om de funktionshindrade. En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.
    
    Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.
    
    Bevara kunskapsskolan på Norrmalm
    Skolan på Norrmalm får ta smällen för en misslyckad skolpolitik i staden. När resultaten blir sämre på grund av att socialdemokraterna vägrar sätta individen och kunskap i centrum. Därför drabbas nu Norrmalm av det nya utjämningssystemet, som utarmar skolan på Norrmalm och inte löser de grundläggande strukturproblem många skolor i ytterstaden brottas med.
    
    Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.
    
    Skolan på Norrmalm kommer att förlora 13,3 miljoner kr, på effekterna av det nya resursfördelningssystemet och hyresutjämningen i staden. Detta är detsamma som 33 lärartjänster. Att minska klasstorleken och öka personal-tätheten som socialdemokraterna lovade i budgeten för 2005 finns inga som helst möjligheter till, nu väntar istället nedskärningar. Johannes skola kommer att behöva spara 4-5 miljoner kr nästa år och Matteusskola ca 3 miljoner kr.
    
    Det nya systemet kommer särskilt att drabba barn med behov av särskilt stöd. På Matteus fick den sista specialpedagogen gå redan under 2004. Skolorna kommer att tvingas utarma sina unika profiler och i värsta fall helt lägga ner utvecklingsarbetet.
    
    Vi moderater vill minska byråkratin genom att administrationen av förskolan och skolan lyfts från stadsdelsnämnderna. Vi vill se till att verksamheterna verkligen ges likvärdiga villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor.
    
    Politikens roll bör renodlas till att ställa tydliga kunskapskrav, att via skatter finansiera skolan, att utvärdera de uppnådda resultaten samt inte minst att säkerställa att elever, föräldrar, lärare och skolledare ges tillgång till information och underlag inför de viktiga beslut och val dessa får makt och ansvar att fatta.
    
    Förskolan skall stimulera utveckling och lärande. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Förskolepengen ska utvecklas vidare för att ge mer inflytande och ansvar även till de kommunala förskoleverksamheterna, men också för att mer lika och jämförbara villkor ska råda mellan fristående och kommunala verksamheter. Hela förskoleschablonen och skolbarnomsorgsschablonen ska därför gå direkt ut till de enskilda – kommunala och fristående – verksamheterna.
    
    För att föräldrarna ska återfå makten över sin familjs tillvaro vill vi moderater förändra ersättningssystemet så att det skapas möjligheter att pussla ihop den omsorg och pedagogisk verksamhet som passar det egna barnet bäst. Förskola på förmiddagen och familjedaghem under eftermiddagen är en kombination många föräldrar till treåringar skulle uppskatta. Eller flerfamiljssystem under förmiddagen och förskola under eftermiddagen. Kombinationerna torde vara många och uppskattade av föräldrarna. Motsvarande system finns i många av våra grannkommuner och har gett nöjda brukare och nöjd personal. Vi tycker föräldrarna måste få bestämma hur omsorgen och den pedagogiska verksamheten för deras barn skall se ut.
    
    Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna är helt avgörande för förmågan att tillgodogöra sig övriga kunskaper. Alldeles för många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga baskunskaper. En ökad fokusering måste därför fortsatt ske på dessa grundläggande kunskaper. Elever med svårigheter måste ges stöd och hjälp för att nå kunskapsmålen.
    
    Modern skolforskning och stadens egna grundskoleinspektörer betonar att framgångsrika skolor präglas av höga förväntningar från lärare och skolledare samt att skolan måste prioritera kunskap och ge ett entydigt budskap om att kunskap är viktigt. Den moderna kunskapsskolan är en skola som sätter tydliga mål – och vågar utvärdera resultaten. Eleverna måste få veta vad de lär sig i skolan. De elever som har svårast att klara målen vinner mest på tidiga och tydliga prov, betyg och skriftliga omdömen. Att ställa krav är att bry sig.
    
    Skolorna ska själva avgöra hur målen ska nås. Strävan ska vara att begränsa antalet riktlinjer och gemensamma handlingsregler i syfte att uppnå mer självständiga skolor med hög kvalitet och med möjlighet att skapa olika profiler.
    
    Vi avvisar bestämt det nya förslaget till resursfördelningssystem. Istället vill vi öka de kommunala skolornas självständighet och ansvar även rent ekonomiskt genom att de blir fullt ansvariga för sin egen budget. Även kommunala skolor ska få hela skolschablonen och själva få ta ansvar för alla sina kostnader inklusive bland annat lokalkostnader. Utöver schablonen ska det finnas pengsystem för svenska som andraspråk och modersmåls-undervisning. När det gäller barn med särskilda behov ska de kommunala skolorna på samma sätt som friskolorna få ansöka om medel från en central pott för dessa barn.
    
    Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Alla instanser inom skolväsendet, från lärare och föräldrar till ansvariga politiker, måste tydligt visa att mobbning och trakasserier aldrig accepteras. Att ge lärare och rektorer de verktyg som krävs för att möjliggöra en trygg studiemiljö på våra skolor är en av skolpolitikens viktigaste uppgifter.
    
    Lugn och ro är en förutsättning för lärande. Därför anser vi att mobbaren, som yttersta utväg, ska kunna flyttas till en annan skola. Det får under inga omständigheter vara den för mobbning utsatta eleven som under hot och trakasserier tvingas byta skola. Mycket av den kränkande behandling som sker i våra skolor är olaglig och rubriceras i andra sammanhang som misshandel, olaga hot eller förtal. Det är oerhört angeläget att vuxenvärlden reagerar när dessa brott begås. Alla brott som begås i skolan ska därför polisanmälas.
    
    I väntan på att de statliga reglerna på området ändras vill vi att staden ansöker hos regeringen om att få genomföra försöksverksamhet där betyg ges från årskurs 5 och i tio steg. Skriftliga omdömen bör vara obligatoriska från att eleverna påbörjar sin skolgång.
    
    De särskilda stockholmsproven i skolår tre och sju i de viktigaste kärnämnena utgick från en gemensam kravnivå som utarbetats i ett särskilt projekt. Genom att socialdemokraterna nu avskaffar dessa prov försvinner ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka elever som har problem att klara målen i skolan. Dessutom försvann en möjlighet till förbättrad bedömaröverensstämmelse. Vi vill återinföra stockholmsproven och särskilt utveckla utvärderingen av elevernas och skolornas resultat.
    
    Ökad livskvalitet för äldre
    En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Även den äldre medborgaren skall vara i centrum. Även den äldre medborgaren har rätt att själv välja var man vill bo.
    
    Idag har man har rätt att flytta till ett annat boende i en annan kommun inom länet. Det får man inte inom stadens egna gränser, inte heller välja ett enskilt boende i den egna stadsdelen. Detta är stadsdelsarrest för våra äldre! Klart uttryckt är det stadsdelens egen budget som avgör var man kan få bo och om man får ett särskilt boende.
    
    Oavsett var i staden man bor skall likvärdig service, omsorg och vård erbjudas. Ett kvalitetsuppföljningssystem måste införas i staden för all äldreomsorg, oavsett huvudman.
    
    Ytterligare nedskärningar väntas eftersom ingen pris- och lönekompensation har utgått. Ett underskott på över 10 mnkr förväntas 2004, vilket också visar det omöjliga att klara budgeten 2005. Stadsdelsreformen har försvårat planeringen av äldreboenden över staden. Norrmalms stora underskott i äldreomsorgen beror till stor del på stadsdelsnämnds-organisationen som försvårat styrning och effektivisering över staden.
    
    Näringsvärdet i de matlådor som många äldre får hem till lunch ifrågasätts ofta. Vi önskar veta hur förvaltningen avser att följa upp detta i vår stadsdel.
    
    Samverkansavtalet med landstinget måste följas upp kontinuerligt och en rapport lämnas till nämnden.
    
    Sverige byggdes upp genom att arbete gav välstånd. I ett läge när staden har ett ansträngt budgetläge och inför en snar framtid behöver fler medarbetare, föreslår vänstermajoriteten att de anställda inom äldreomsorgen skall få fullt betalt och kortare arbetstid. Det är helt fel medicin. Våra arbetsplatser skall vara attraktiva, medarbetarna skall känna delaktighet och kunna påverka arbetssätt och arbetsformer. Kompetensutveckling i nära samverkan med verksamheterna är också av stor vikt.
    
    Beslut kring den äldres omsorg ska flyttas närmare de människor de berör. Ansvaret för verksamheterna inom äldreomsorgen ska därför lyftas från stadsdelsnämnderna och ersättas av mer renodlade pengsystem. Byråkratin minskar, alla verksamheter oavsett huvudman ges lika villkor och enheterna ges därmed en större frihet att utveckla sina idéer. Även biståndsbedömningen ska organiseras centralt i staden, även om lokala placeringar självfallet kan förekomma.
    
    Genom införandet av pengsystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfrihetsreformen är viktig ur ett inflytandeperspektiv. Det finns ingen anledning att inte den äldre själv ska vara den bästa att i samråd med sina nära och kära välja boende. Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.
    
    Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Därutöver formuleras individuella vård- och omsorgsplaner mellan den enskilde och ett äldreboende eller annan omsorgsgivare. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Möjligheten till så kallade vardagsrehabiliterande åtgärder bör tas tillvara i större utsträckning. Stadens omvandling av servicehus måste kontinuerligt följas och utvärderas.
    
    En trygg och säker stad
    Stockholm måste av alla upplevas som en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad. Tryggheten innebär mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många års nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet .
    
    Trygghet nås också genom att man upplever att man har möjlighet att påverka sin egen vardag och sin egen arbetssituation. Rätten att välja i omsorgen och skolan ger trygghet. Rätten att ställa krav på att kvaliteten är god och att det finns en möjlighet att välja en annan utförare om man inte är nöjd är trygghetskapande.
    
    I arbetet med att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpade och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 % av stockholmskvinnor är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 %, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 % av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ganska stort eller mycket stort problem i stadsdelen.
    
    Det är en oro på goda grunder; den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. I stort sett varje år har våldsbrotten ökat i Stockholm.
    
    Utvecklingen måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Polis-myndigheten måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Idag har Stockholm på pappret något fler poliser än vad som fanns förra året. Men ute på gator och torg är de färre än tidigare på grund av att många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt är frånvarande på grund av sjukskrivningar eller andra orsaker.
    
    När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysnings-program för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.
    
    Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Det brotts- och drogförebyggande arbetet ska ha fortsatt hög prioritet.
    
    En satsning på jobb – inte socialbidrag
    Det är mycket oroande att se hur socialbidragskostnaderna i Norrmalm skenar. Den socialdemokratiska majoritetens största satsning är på socialbidrag, ändå är förvaltningen tveksam till att anslagshöjningen på anslag 2 (försörjningsstöd) kommer att räcka. Vi måste gå ifrån en politik som accepterar att människor slås ut och istället satsa på att skapa temporära arbeten för att ge människor en chans att ta sig in på arbetsmarknaden igen.
    
    Kommunalskatten som är en proportionell skatt drabbar låg- och medel-inkomsttagare hårdast. Därför är det centralt att utrymme skapas för att sänka kommunalskatten i Stockholm. Det är genom att fler stockholmare kommer i arbete som tillväxten och därmed den totala skattebasen för Stockholms stad kan öka. Det är genom att föra en moderat politik för företagande som nya jobb skapas som i sin tur leder till att resurser skapas för de verksamheter vi vill finansiera gemensamt.
    
    Den del av inkomsten man själv har makt över efter att skatten är betald måste öka. Minskad skattebörda leder till minskat bidragsberoende och också till att det egna ansvaret ökar. Ett ökat ansvarstagande för sig själv och sina närmaste är positivt. Det är så starka självständiga individer kan växa. Inte minst ur ett integrationsperspektiv är det viktigt att öka rådigheten över den egna ekonomin. Det är stockholmaren själv som bäst kan välja vad han eller hon vill prioritera. Den genomförda skattechocken tvingar in fler stockholmare i bidragsberoende och passivitet.
    
    Var femte ensamstående förälder i Stockholm är beroende av socialbidrag. Sveriges låginkomsttagare är världens mest beskattade. Aldrig tidigare har det varit så tydligt att skattefrågan också är en frihetsfråga.
    
    Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Den satsning vi gör nationellt och lokalt för att minska bidragsberoendet och de krav vi ställer syftar till att fler stockholmare skall arbeta och därmed ges det grundläggande verktyget för att få en bättre livssituation.
    
    I kombination med spelregler för ett näringsliv som ges möjligheter att skapa nya riktiga jobb krävs att det offentliga ställer upp tydliga och rättvisa normer för de arbetslösa. Arbete och viljan att ta ett arbete måste löna sig. Makten över den egna livssituationen måste tillåtas öka. Frukostbordsbesluten måste bli fler, myndighetsbesluten färre. Det offentliga ska vara starkt när det behövs, men målsättningen måste vara egen försörjning genom arbete. Eget arbete och egen försörjning skapar trygghet, delaktighet och stolthet.
    
    En jobbgaranti ska införas i Stockholm, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar. Är det inte arbetsbrist som är orsaken till socialbidragsberoendet ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Föreligger det medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst.
    
    Öka samarbetet med Stockholms läns landsting
    Samarbetet med Stockholms läns landsting skall utvecklas. Det är i grunden inte bra att det finns två olika organisationer som i vissa frågor överlappar varandra i Stockholm. Gemensamma utskott mellan kommunen och landstinget skall inrättas för att säkerställa att ingen hamnar mellan de olika huvudmännen inom omsorgerna. Särskilt viktigt är detta inom den sociala omsorgen. Vi kan aldrig acceptera att psykiskt sjuka människor inte får den vård de behöver för att inte kommunen och landstinget kan komma överens. På sikt bör landstingen avskaffas.
    
    Stadsmiljön - vårat gemensamma rum
    Det är ingen slump att moderaterna i sitt budgetförslag ökar anslagen för parker och anslår pengar för ett särskilt belysningsprogram i staden. Moderaterna älskar staden och vill utveckla staden med utgångspunkt i det som är stadens skönhetsvärden, en fulländad park kan bara finnas i en riktig stad.
    
    En god miljö är en av de viktigaste förutsättningarna för ett rikt och mänskligt liv. I uttrycket en god miljö ingår även faktorer som en trivsam bebyggelse, stadsbilder som bjuder harmoni för ögat, och välstädade gator. Den uppfattning som majoriteten, framförallt representerad av miljöpartiet har om vad som utgör den goda miljön är inte alltid en lämplig stadsmiljö. Att plantera några buskar längs en gata gör inte med automatik att miljön förbättras, det kan till och med förfula stadsmiljön. Vi vill utveckla stadens miljö i sitt sammanhang d.v.s. låta staden vara stad. Detta görs genom blandning av olika arkitektoniska lösningar, och hänsynstagande till det aktuella områdets syfte och funktion i stadsmiljön.
    
    Vi vill därmed utveckla Vasaparken till en modern stadspark som inte bara fyller ett fritidsaktivitetsbehov utan också genom en växlande vegetation möjliggöra även en skönhetsupplevelse. Vi vill även med hjälp av ett väl utvecklat belysningsprogram öka säkerheten i våra parker och ta fram stadens skönhet.

Ledamoten Anders Broberg (kd) anmälde en reservation av följande lydelse:
Jag anser att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat att:

1. Avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2005 med hänvisning till kristdemokraternas reservation i kommunfullmäktige.
2. Förvaltningen återkommer med ett nytt förslag till verksamhetsplan för 2005 som bygger på de ramar Kristdemokraterna föreslagit i stadens budget.
3. Förvaltningen ges i uppdrag att löpande under året i samband med tertialrapporterna redovisa pris- och lönekostnadsökningar i samtliga verksamheter.
4. Åtgärder vidtas för att påskynda minskningen av barngruppernas storlek och slå fast att storleken på småbarnsgrupper inte ska överstiga 13-14 barn och syskongrupper 17-18 barn.
5. Uppdra åt förvaltningen att rekrytera fler familjehem.
6. Vid nästa upphandlingstillfälle kräva att parklekarna förlänger sina öppettider.
7. I första hand involvera föreningslivet i fritidsverksamheten för barn och ungdomar.
8. Uppdra åt förvaltningen att i grundskolan införa skriftliga omdömen i ordning och uppförande samt redovisning av frånvaro.
9. Uppdra åt förvaltningen att ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan ska öka. Ett förslag till "kontrakt" mellan föräldrar och skola utformas som ett led i detta.
10. Skolbarnsomsorg/mellanstadieverksamhet ska erbjudas eleverna i en mer öppen, ej inskriven verksamhet, som kan drivas av skolan eller i annan regi, till exempel av föräldrar eller föreningar.
11. Bygga en permanent skateboardbana i Observatorielunden.
12. Uppdra åt förvaltningen att se till att alla äldre som får hjälp av stadsdelen får ett personligt samtal om vad enhetens åtaganden innebär för den enskilde.
13. Funktionshindrades integritet och egna val respekteras.
14. Stadsdelsnämnden ser till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.
15. Uppdra åt förvaltningen att se över möjligheterna till lokaleffektivisering. I detta uppdrag ligger även att se över möjligheterna till lokalintegration mellan kommunala och privata enheter.
16. En vårdgaranti inom missbrukarvården införs.
17. Ge förvaltningen i uppdrag att aktivt arbeta för att minska det ökade drogmissbruket bland ungdomar i stadsdelen.
18. Uppdra åt förvaltningen att inför beslut göra analyser av vad beslutet får för konsekvenser för näringslivet och sysselsättningen i regionen.
19. Ta fram former för att redovisa brottsförebyggandet rådets arbete löpande till stadsdelsnämnden.
20. Det brottsförebyggande rådet tar fram konkreta förslag på åtgärder för att minska brottsligheten i stadsdelen.
21. Uppdra åt förvaltningen att inte bara öka säkerheten för cyklister i stadsdelen utan även för EU-mopedister.
22. Uppdra åt förvaltningen att försöka ta fram fler platser som kan användas för torghandel. Ett exempel skulle kunna vara Upplandsgatan mellan Kungstensgatan och Observatoriegatan.
23. Därutöver i huvudsak godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan och budget 2005.
24. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:
    
    Ökad egenmakt
    Den enskildes möjlighet att påverka sin egen situation kan öka genom att förflytta beslut från politikerna till köksbordet. Olika valfrihetsmodeller och pengsystem är ett sätt att göra detta. Sänkta skatter är ett annat sätt. Hög skatt minskar nämligen människors möjlighet att själv påverka sin situation. För många människor har de genomförda skattehöjningarna grävt djupa hål i plånböckerna.
    
    Välfärden ska vara gemensamt finansierad via våra skatter och genom en mångfald av utförare ska den enskilde få göra egna val och då ökar kvaliteten. De senaste åren har sådana valfrihetssystem gjort det möjligt för äldre och funktionshindrade att välja hemtjänst, avlösare och ledsagare.
    
    Stadens röd-gröna majoritet uttrycker stor misstänksamhet mot förnyelsen av stadens verksamhet och mot att människor i ökad utsträckning får välja själva. De valfrihets-modeller som införts riskerar att förtvina om de inte utvecklas och underhålls. En åtstramning av förhållandena för de organisationer och företag som bedriver hemtjänst, ledsagar- och avlösarservice innebär att valfriheten inte kommer att överleva. Avbrutna upphandlingar och snävare utrymme för personal att avknoppa leder också till mindre förnyelse och därmed en sämre kvalitetsutveckling.
    
    En politik för tillväxt
    Vad som nu behövs är en tydlig politik för tillväxt. Från att ha varit en tillväxtregion med stark framtidstro har villkoren i Sveriges huvudstad förändrats radikalt det senaste året. Fram tonar bilden av en region med mycket svåra problem. De problem som vi för ett par år sedan definierade som växtvärk har idag övergått till en förlamning som slår mycket hårt mot delarnas ekonomi. Att vända utvecklingen och skapa förutsättningar för tillväxt är i högsta grad en angelägenhet för stadsdelarna. I det arbetet måste vi visa att vi verkligen vill satsa på tillväxt, och då gäller att satsa på kärnverksamheter.
    
    Vi behöver fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta ska göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.
    
    Ökade resurser för kärnverksamhet
    I kristdemokraternas förslag till budget för Stockholm stad ökas resurser med cirka 300 miljoner kronor. Detta för att kunna satsa på kärnverksamhet som förskolan, skolan, samt omsorgen om funktionshindrade och äldre.
    
    Den röd-gröna majoritetens förslag innebär att stadsdelsnämndernas kärnverksamheter sätts på sparlåga. Ökningen av äldreomsorgens resurser utgör mindre än en procent vilket kommer att leda till kraftiga besparingar. Enbart löneökningarna beräknas leda till kostnadsökningar med cirka tre procent. Målet att minska barngrupperna kommer knappast att nås med de resurser majoriteten föreslår. Därtill är behoven stora inom socialpsykiatrin, missbruksvården liksom inom barn och ungdomsvården och funktionshinderomsorgen.
    
    Mer tid för barnen
    I storstadens höga tempo lever många människor under hård press. Stressade barn och vuxna är effekten av en samhällsutveckling där de flesta barnfamiljer lever utan marginaler, såväl avseende ekonomiska tillgångar som tid. Den minutjakt och brist på marginaler i tillvaron som de flesta barnfamiljer lever under inverkar självfallet negativt på både barns och vuxnas livskvalitet. Att skapa mer tid för barnen måste vara ett viktigt politiskt mål. Fungerande familjer leder till färre separationer, mindre stress och magsår, mindre risk för drogmissbruk och så vidare. Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst.
    
    Kristdemokraterna anser att de viktigaste åtgärderna i Stockholms stad de närmaste åren är att utveckla förskolan, skolan och äldreomsorgen. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med ökad valfrihet och respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet.
    
    Den röd-gröna majoriteten vill begränsa människors egna initiativ och påverka deras val genom att ha hög skatt och prioritera verksamheter genom subventioner. Det familje- och arbetsliv som utformats av socialdemokratiska regeringar, från Myrdal och framåt, har skapat den brist på valfrihet och de negativa effekter vi ser i dag. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnsomsorgsformer och bristen på möjligheter att kombinera arbete och uppfostran av eget barn, förstärks ytterligare genom maxtaxan och den avgiftsfria allmänna förskolan.
    
    Minskade barngrupper
    I valrörelsen utlovade socialdemokraterna och vänsterpartiet en inskning av antalet barn i barngrupperna. För att i praktiken möjliggöra detta har kristdemokraterna i sitt budget-förslag anslagit 150 miljoner kronor extra för att inleda detta arbete redan samt drivit frågan om ett tak för barngruppernas storlek. Dessa 150 miljoner kronor räcker för att minska alla barngrupper med ett barn.
    
    Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Vår målsättning är därför att småbarnsgrupper inte ska överskrida 13-14 barn och syskongrupper inte överskrida 17-18 barn. På Norrmalm är barn-grupperna idag något större.
    
    Fler familjedaghem
    Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Familjedaghem ska upplevas som ett likvärdigt alternativ till förskola. På Norrmalm finns endast fem dagbarnvårdare.
    
    Öppen förskola
    För föräldralediga, hemarbetande och dagbarnvårdare är det viktigt att det finns Öppen förskola där barnen kan få stimulans och föräldrarna utbyte med andra föräldrar. Därför ska ett nät av öppna förskolor som svarar mot behovet finnas.
    
    Fritidsverksamhet
    Parklekarna utgör viktiga mötesplatser för förskolor, lediga barn och ungdomar och hemmavarande föräldrar med barn. I Stockholm är detta extra angeläget eftersom det i många bostadsområden inte finns plats för säker utomhuslek. Prioriterat är att förlänga öppettiderna för parklekarna. I första hand ska föreningslivet involveras i barn- och ungdomsverksamheten. Parklekens lokaler i Vasaparken skulle på ett helt annat sätt än idag, kunna utnyttjas för ungdomsaktiviteter de tider då parkleken är stängd.
    
    Trygghet och kunskap i skolan
    Skolans absolut viktigaste uppgift är att se till att alla elever känner sig välkomna och trygga i skolan, och lämnar grundskolan med godkända betyg i basämnena. Skolan behöver ge betyg tidigare än idag. I väntan på att detta kan genomföras är det av största vikt att alla elever och föräldrar erbjuds skriftliga omdömen kring elevens kunskapsutveckling.
    
    Skriv in föräldrarna i skolan
    När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna "skrivas in" för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett "kontrakt" bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar och skola. Skolan kan aldrig fullt ut kompensera ett hem som inte är skolintresserat. Det är därför viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. Stadsdelsnämnden bör ta fram ett program för hur föräldrarnas engagemang i skolan kan öka. Ett förslag till "kontrakt" bör presenteras av stadsdelsförvaltningen.
    
    Trygghet för de äldre
    Äldre stockholmare har mycket att bidra med. Allt för ofta sammankopplas tyvärr äldre med sjukdomar och vård vilket är olyckligt. För att förbättra omsorgen och höja äldres livskvalitet, och därmed skjuta upp insjuknande och behovet av sjukvård, behövs mer kunskap om och utbildning kring demens. Demens är en uppmärksammad sjukdom som alltfler drabbas av. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård vill vi att äldreomsorgspersonal och biståndsbedömare erbjuds utbildning om demens.
    
    Kristdemokraterna har föreslagit ett omfattande utbildnings- och fortbildningsprogram för äldreomsorgspersonal. Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär för personalen att arbeta med demenssjuka. Det ökar också säkerheten för den demente. Vi vill även att det införs särskilda demensteam som kan höja kompetensen inom detta område i staden.
    
    Kristdemokraterna vill även att alla de anhöriga som gör en stor insats ska få ökat stöd. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.
    
    Det är viktigt att arbetet med att ta fram åtaganden och kvalitetsgarantier fortsätter. Rapporter om förhållandena på vissa äldreboenden visar med all önskvärd tydlighet att kraft måste läggas på att se till att det man lovat i sina åtaganden verkligen utförs. Alla äldre bör få ett personligt samtal där ansvarig enhet går igenom vilka rättigheter de äldre har, vad enheten i sina åtaganden har lovat att utföra, och hur klagomål framförs. Anhöriga bör få skriftlig information om detta och erbjudas att delta i samtalet med den äldre.
    
    Bra boende för äldre
    Med den röd-gröna majoritetens politik och bristen på resurser kan staden hamna in ett läge där äldreomsorgen hamnar i kris. Cirka 1 500 lägenheter i servicehus omvandlas till seniorbostäder utan särskild äldreservice. Att detta sker utan en ordentlig analys av de äldres önskemål och efterfrågan är minst sagt anmärkningsvärt. De äldre känner oro för att de inte får plats på servicehus och för att en så stor andel av servicehusplatserna omvandlas till seniorlägenheter. Dagens situation innebär för många äldre att de inte kommer ut i friska luften, att bemanningen i särskilda boenden minskar och att dagverksamheter och aktivitetspersoner sparas bort.
    
    Omsorg om funktionshindrade
    Respekt för den enskildes önskemål och val ska styra insatserna inom omsorgen. De ska utgöra ett stöd för den enskilde att leva ett så normalt liv som möjligt och känna ökad delaktighet och gemenskap i samhället. Stadsdelsnämnden måste se till att alla som är i behov av ledsagare, personliga assistenter, avlösare och kontaktpersoner får det.
    
    Många gruppbostäder är i dag inte ändamålsenliga utifrån de krav som ställs. Stadsdelsnämnden måste därför se till att sådana gruppbostäder byggs om så att ett effektivt resursutnyttjande säkerställs och de boende kan garanteras en ökad kvalitet. Elever med funktionshinder ska också omfattas av valfriheten att välja skola. Handikappanpassningen på stadens skolor måste intensifieras så att valfriheten blir verklig. Det är angeläget att vuxna förståndshandikappade ges möjlighet till utbildning och vidareutveckling.
    
    Social trygghet
    Den individ och familjeomsorg som stadsdelen bedriver är medborgarnas yttersta skyddsnät. Därför måste arbetet präglas av hög kvalitet och respekt för människor. En väl fungerande socialtjänst måste finnas till hjälp åt dem som verkligen behöver stöd från samhällets sida. Samtidigt är det viktigt att hjälpa till självhjälp. Exempelvis genom att stimulera till att förändra hjälptagarens egen situation och lära sig att ta eget ansvar.
    
    Socialbidrag ska vara en tillfällig hjälp och ges som en sista handsåtgärd. Motprestationer i form av arbete eller utbildning bör i de flesta fall kunna krävas. Allt i syfte att snarast bryta bidragsberoendet och återgå till en egen försörjning.
    
    Barn och ungdomsvården ska prioriteras. Vi får aldrig tveka på grund av ansträngd ekonomi att göra åtgärder som är bäst för barn och ungdomar som far illa i sin hemmiljö. Däremot är det viktigt att alltid göra uppföljningar för att kontrollera att insatsen varit rätt.
    
    Brottsförebyggande arbete
    Alla måste samverka för att skapa ett tryggt samhälle och tränga tillbaka brottsligheten. Varje enskild människa har en skyldighet att handla med omtanke om sina medmänniskor på samma sätt som allas rättigheter måste tas tillvara. Att utsätta andra för brott är att kränka människovärdet. Tyvärr utförs brott dagligen i vår stadsdel och därför måste stadsdelsnämnden aktivt arbeta för att förebygga brott. Genom att stadsdelsnämnden nu har startat ett brottsförebyggande råd kan många goda krafter tas tillvara i stadsdels-nämnden till exempel ifrån näringslivets och de frivilliga organisationernas sida. Det brottsförebyggandet rådet måste, i diskussion med stadsdelsnämnden, sätta mål och ta fram konkreta åtgärder för att minska brottsligheten i stadsdelen.
    
    Stadsvakter
    De försök som genomförts med centrum- och områdesvärdar i bland annat Kista och Rinkeby stadsdelsnämnder har varit mycket framgångsrika. Stadsvakter, som vi kristdemokrater gärna kallar dem, ska absolut inte ersätta polisen men har på de ställen där det prövats visat sig ha en enorm förebyggande inverkan. Ett sådant försök bör startas i Vasastan med utgångspunkt från Vasaparken och Observatorielunden. Parallellt bör samverkan utvecklas med i första hand lokalt näringsliv och fastighetsägarna om hur stadsvakterna ska fungera. En trepartsöverenskommelse bör slutas om hur verksamheten kan skötas och finansieras på längre sikt.
    
    Droger ligger bakom en ansenlig del av brottsligheten. Många bostadsinbrott utförs för att finansiera missbruk liksom uppgörelser där försäljning av droger ingår, finns med som bärande element i en stor del av brottsligheten. Det drogförebyggande arbetet är därför viktigt både för individen men också för att minska brottsligheten i samhället.
    
    Alla tendenser till en liberalare syn på narkotikan måste med kraft motverkas. Missbruket kryper allt längre ner i åldrarna, därför vill vi öka insatserna för att tidigt kunna upptäcka barn och ungdomar som prövar droger och/eller riskerar att hamna i kriminalitet. Vi vill få till ett effektivare förebyggande samverkansarbete mellan sociala verksamheter och bland annat polis och skolor.
    
    Stadsmiljö
    En god miljö är en av de viktigaste förutsättningarna för ett rikt och mänskligt liv. I uttrycket en god miljö ingår även faktorer som en trivsam bebyggelse, stadsbilder som bjuder harmoni för ögat. Vi vill utveckla stadens miljö i sitt sammanhang, det vill säga låta staden vara stad. Detta görs genom blandning av olika arkitektoniska lösningar, och hänsynstagande till det aktuella områdets syfte och funktion i stadsmiljön.
    
    Klotter och olaglig affischering är ett allvarligt problem, inte minst ur ett socialt perspektiv. Klottret och olaglig affischering förfular stadsmiljön, gör bostadsområden nergångna och kollektivtrafiken ogästvänlig. Det skapar en känsla av otrygghet och förslumning. Kampen mot denna förfulning är central i arbetet med att förhindra att barn och ungdomar dras in i grövre brottslighet. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter, inkluderande olaga affischering, ska saneras inom 24 timmar.
    
    Parkeringssituationen på Norrmalm är mycket svår. Att återinföra den P-terror som rådde mellan 94-julen 97 är inget sätt att lösa problemet. Endast genom att underlätta för bilförarna kan situationen förbättras. Det bör ske genom en ökning av parkeringsplatser, både för boende och för besökare.
    
    Ökad demokrati och tillgänglighet
    Medborgarnas rätt till inflytande, insyn och delaktighet är ett bra argument för att utveckla stadsdelsnämnderna i Stockholms stad. De bör ges större möjligheter att påverka förhållandena för medborgarna inom sitt geografiska område. Genom en kontinuerlig dialog med brukare av olika verksamheter och genom att medborgarna ges möjlighet att påverka besluten ökar stadsdelsnämndernas legitimitet som företrädare för medborgarna i stadsdelarna. Kristdemokraterna vill ständigt pröva den verksamhet Stockholms stad bedriver. I första hand ska beslut flyttas över till den enskilde, och i andra hand decentraliseras från centrala nämnder till stadsdelsnämnderna.
    
    Kommunfullmäktige har beslutat att Stockholms stad ska vara världens mest tillgängliga stad. Det innebär mycket arbete med att göra staden tillgänglig. Tillgängligheten gäller alla områden, inte endast trottoarkanter och övergångsställen. Det avser tillgängligheten till stadsdelens information, inklusive hemsidan, rätt undervisning med rätt stöd i skolan, och inte minst tillgängliga skolor.
    
    Särskilt uttalande
    Vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp), ledamoten Sebastian Cederschiöld m.fl. (m) och ledamoten Anders Broberg (kd) anmälde ett särskilt uttalande av följande lydelse:
    
    Vi borgerliga partier arbetade väldigt bra tillsammans förra mandatperioden, vi har ett gott och nära samarbete i opposition under nuvarande period. Vi är övertygade om att vi kommer att göra ett bra arbete tillsammans i majoritet nästa mandatperiod. För kommande års verksamhet i Norrmalm vill vi särskilt lyfta fram följande att-satser i budgetförslagen:
    
    Att avslå förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2005.
    Att verka för att stadsövergripande pengsystem snarast införs inom förskola, äldreomsorg  och     omsorg om funktionshindrade.
    Att arbeta för att marknaden för privata alternativ i välfärdssektorn åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och enskilda alternativ.
    Att i budget för år 2005 ska hela den schablonökning som erhållits för förskola och  skola gå direkt ut till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen.
    Att stadsdelen ska börja arbeta enligt Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta, annars beviljas inte socialbidrag.
    Att stadsdelsförvaltningen får i uppdrag att redovisa för konsekvenserna av att kostnads- och löneutvecklingen inte kompenseras i skolan.
    Att uppvakta kommunstyrelsen med krav på en utvecklad barnomsorgsgaranti där föräldrarna får ersättning med faktisk barnomsorgsschablon i situationer där kommunen  inte kan leva upp till lagens krav om barnomsorgsplats i tid.
    Att fortsätta utbyggnaden av vissa boenden, t ex gruppboenden för dementa.
    Att stadsdelsförvaltningen får i uppdrag att redovisa konsekvenserna av att kostnads och löneutvecklingen inte kompenseras i äldreomsorgen.
    Att genomföra en lokal trygghetsundersökning i stadsdelen, i samverkan med bl.a. polisen.
    Att verka för att fastighetsnära hämtning av gamla tidningar återinförs.
    Att intensifiera arbetet med att minska drogmissbruket bland ungdomar i stadsdelen.
    Att inte flytta fritidsverksamheten för särskolan från Tre Liljor till grundskolan

Diarienummer 300-632/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 11 november 2004, med anledning av ett medborgarförslag om att markera stadsdelsgränserna för Vasastan och Norrmalm, återupptogs till behandling.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Medborgarförslaget besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Diarienummer 302-828/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 27 november 2004, med anledning av en remiss från stadsbyggnadskontoret angående tillägg till detaljplan för område vid Centralstationen, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Diarienummer 302-534/ 2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 12 december 2004, med anledning av en remiss från stadsbyggnadskontoret angående placering av ventilationsanläggningar för Citybanans station Odenplan samt station City, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade att ärendet skulle bordläggas.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Ärendet bordläggs.

Diarienummer 400-871/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 25 november 2004, med förslag till ändrade upptagningsområden inom grundskolan inför läsåret 2005/2006, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

1. Johannes skola bildar en F-5 skola från läsåret 05/06.
   
2. Matteusskolans och Rödabergsskolans nuvarande upptagningsområdes
   gränser ändras att gälla för skolår 6 mot tidigare skolår 7.

Diarienummer 300-882/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 3 december 2004, angående omstrukturering och ombyggnad av Vasens äldreboende, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Stadsdelsförvaltningens genomförandeplan för omstrukturering och ombyggnad av Vasens äldreboende godkänns.

Diarienummer 399-295/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 6 december 2004, angående fortsatt utbyggnad av förskoleverksamheten, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

1. Förskolan Roslagsgatan 20 utökas med fem platser.
2. Stadsdelsnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott
   om stimulansbidrag med 0,3 mnkr.
3. Stadsdelsnämnden ansöker om startbidrag med 0,5 mnkr för Roslagsgatan 20 och Norrtullsgatan 16 B.

Diarienummer 404-703/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 december 2004, med anledning av ett medborgarförslag om att inte flytta särskolans fritidsverksamhet från nuvarande lokaler, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Vice ordföranden Inge-Britt Lundin (fp) lade fram ett förslag till beslut från folkpartiet, ledamoten Sebastian Cederschiöld (m) och ledamoten Anders Broberg (kd) och yrkade bifall till det.

Beslut
Efter ställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt stadsdelsnämnden i enlighet med ordförandens yrkande följande:
Medborgarförslaget besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Reservation
Vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp), ledamoten Sebastian Cederschiöld m.fl. (m) och ledamoten Anders Broberg (kd) anmälde en reservation av följande lydelse:
Vi anser att stadsdelsnämnden skulle ha beslutat följande:

1. Förvaltningens förslag avslås.
2. Stadsdelsnämnden anför därutöver följande:

Den verksamhetsplan som Stockholm stad antagit om en integrering av särskolan in i grundskolan tror vi är fel väg att gå. Ska de barn som har allra störst behov kunna få den uppmärksamhet och hjälp de behöver måste de kunna få en egen lugn miljö som fokuserar på dem. En integrering i den vanliga skolan riskerar leda till att de utsatta barnen kommer bort. Det kan också leda till motsättningar mellan elever, då de "vanliga" eleverna kan vända sig emot att särskolebarnen får för mycket uppmärksamhet och resurser. De utsatta barnen behöver i första hand lugn och ro så de kan utvecklas efter sina egna förutsättningar i egen takt, det sista de behöver är uppslitande omstruktureringsprocesser.

 

Diarienummer 309-604/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 26 november 2004, med anledning av en remiss från socialtjänstförvaltningen angående alkoholservering i restaurang Blue Moon Bar – Blue Moon Lounge, förelåg.

Yrkanden
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Ledamoten Ulla Dahl (mp) yrkade att ansökan skulle avstyrkas.

Beslut
Efter ställda propositioner enligt dessa yrkanden beslöt stadsdelsnämnden i enlighet med ordförandens yrkande följande:

Ansökan om serveringstillstånd mellan klockan 11.00 och 03.00 inomhus och utomhus mellan klockan 11.00 - 01.00 söndag till torsdag samt 11.00-03.00 fredag till lördag med anledning av ägarskifte tillstyrks.

Reservation
Ledamoten Ulla Dahl (mp) reserverade sig mot beslutet.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Diarienummer 013-878/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 3 december 2004, med förslag till ändring av delegationsbestämmelser för Norrmalms stadsdelsnämnd, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Delegationsbestämmelserna ändras i enlighet med stadsdelsförvaltningens förslag.

Diarienummer 505-850/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 24 november 2004, om ändring i ramavtal angående "Vissa boenden enligt SoL och LSS samt daglig verksamhet enligt
LSS", förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

1. Stadsdelsnämnden beslutar att Tjänstemännens Bildningsverksamhets
(TBV) skyldigheter och rättigheter med anledning av lämnat och antaget
anbud, tecknat ramavtal, och gjorda avrop får överlåtas till Sensus studie-
förbund. Stadsdelsnämnden beslutar ge socialtjänstförvaltningens direktör
i uppdrag att på nämndens vägnar, besluta om och underteckna avtal om
partsbyte.

2. Stadsdelsnämnden beslutar, i eventuellt kommande ärenden avseende ram-
avtalen i rubricerad upphandling, ge socialtjänstförvaltningens direktör i
uppdrag att på nämndens vägnar besluta om parts rättigheter och skyldigheter
får överlåtas på eller uppdras åt annan. Vidare beslutar stadsdelsnämnden ge socialtjänstförvaltningens direktör i uppdrag att på nämndens vägnar, besluta
om och underteckna avtal om partsbyte.

Diarienummer 105-266/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 25 november 2004, med anmälan av genomförd upphandling av vård för vuxna missbrukare, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

1. Anmälan godkänns.
2. Stadsdelsnämnden beslutar, i eventuellt kommande ärenden avseende
   ramavtalen i rubricerad upphandling, att ge socialtjänstförvaltningens
   direktör i uppdrag att på nämndens vägnar besluta om parts rättigheter
   och skyldigheter får överlåtas på eller uppdras åt annan.
3. Stadsdelsnämnden beslutar att ge socialtjänstförvaltningens direktör i
   uppdrag att på nämndens vägnar, besluta om och underteckna avtal om partsbyte.

Diarienummer 102-915/2004
Stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande, daterat den 7 december 2004, med ekonomisk månadsuppföljning för november 2004, förelåg.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade bifall till stadsdelsförvaltningens förslag till beslut.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Anmälan av ekonomisk månadsuppföljning för november 2004 godkänns.

Särskilt uttalande
Vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp), ledamoten Sebastian Cederschiöld m.fl. (m) och ledamoten Anders Broberg (kd) anmälde ett särskilt uttalande av följande lydelse:

Det är ytterst oroande att det beräknade underskottet blir så stort trots beslutade besparingar. Som vi i oppositionen vid ett flertal tillfällen föreslagit borde ytterligare besparingsförslag ha presenterats nämnden. Dessutom visar dessa underskott precis på det som vi ofta framhållit, att bidragsberoendet ökar, och att resursfördelningssystemen inom t ex handikappområdet inte fungerar. Och majoriteten sitter helt handlingsförlamad.

Av avdelningschefen Yngve Lindström tillstyrkta ansökningar om alkoholserveringstillstånd anmäldes.

Av samhällsplaneraren Victoria Zimmermann Grönros avgivna yttranden i bygglovsärenden anmäldes.

Av stadsdelsdirektören Ylva Tengblad fattat beslut med anledning av ansökan om projekt-bidrag anmäldes.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade att anmälan skulle godkännas.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Anmälan godkänns.

Protokoll fört vid sammanträde i Norrmalms handikappråd den 2 december 2004 anmäldes.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade att anmälan skulle godkännas.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Anmälan godkänns.

Protokoll fört vid sammanträde i lokala pensionärsrådet den 6 samt den 13 december 2004 anmäldes.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade att anmälan skulle godkännas.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Anmälan godkänns.

Följande inkomna eller upprättade handlingar anmäldes:

1. Angående barnstugor och förskolepaviljonger i stadens parker. Skrivelse från rådet till skydd för Stockholms skönhet. Diarienummer 300-861/2004.
2. Uppföljning av tillsynsbeslut angående tillgång till förskoleplats i Stockholms kommun. Diarienummer 402-245/2004.
3. Svar på medborgarförslag angående alkoholförbud på Blekholmsterrassen.
   Diarienummer 309-819/2004.
4. Svar på medborgarförslag angående alkoholförbud på Blekholmsterrassen.
   Diarienummer 309-780/2004.
5. Projekt- och kommunikationsplan för fortsatt utveckling av BUMS-projekt för aktgranskning inom LSS. Diarienummer 204-7/2004.
6. Läsårsdata 2005/2006. Diarienummer 400-788/2004.
7. Skrivelse från kommunstyrelsens pensionärsråd angående behovet av förbättrad snöröjning i staden. Diarienummer 301-919/2004.

Yrkande
Ordföranden Jan Valeskog (s) yrkade att anmälan skulle godkännas.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens yrkade följande:

Anmälan godkänns.

Ordföranden Jan Valeskog (s) föreslog ett extra sammanträde i stadsdelsnämnden den 19 januari 2005 för att fatta beslut om följande:

• ordförande, vice ordförande, ledamöter och ersättare i sociala delegationen

• ordförande, ledamöter och ersättare i bygglovs- och markupplåtelsedelegationen

• ordförande och ledamöter i budgetberedningen

• ordförande och ledamöter i demokratiberedningen

• ledamöter och ersättare i lokala pensionärsrådet

• ledamöter och ersättare i Norrmalms handikappråd

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt i enlighet med ordförandens förslag att ett extra sammanträde ska äga rum onsdagen den 19 januari 2005.

• Ledamoten Ewa Schenström (m) anmälde en skrivelse om idrottsevenemang i Sveriges huvudstad. Diarienummer 304-939/2004.

Beslut
Stadsdelsnämnden beslöt att skrivelsen skulle överlämnas till stadsdelsförvaltningen för beredning.

• Ordföranden Jan Valeskog (s) avtackade ledamoten Ellen Sääf-Bergqvist (s) samt ersättaren Mårten Wennberg (m) och ersättaren Birger Hultman (m) som alla i samband med årskiftet kommer att lämna sina uppdrag i stadsdelsnämnden.