Din position: Hem > Stockholms stad > Socialnämnden > Sammanträde 2013-03-26
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) och tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne (S) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras 2 april 2013.
Svar på remiss av motion av Åsa Jernberg och Awad Hersi (båda MP)
Dnr 1.6-46/2013
Socialnämndens beslut
1. Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen.
Ärendet
Motionärerna föreslår att staden anslår ett långsiktigt verksamhetsstöd för antidiskrimineringsbyråers arbete i Stockholm.
Stadens arbete är i huvudsak inriktat på att främja jämställdhet och mångfald och förebygga diskriminering. Att genom bidragsgivning stödja antidiskrimineringsbyråers arbete skulle kunna vara ett sätt att medverka till stöd till enskilda individer som blivit diskriminerade. Bidrag till antidiskrimineringsbyråer kan emellertid inte inrymmas i socialnämndens bidragsgivning till ideella föreningar då det inte är socialtjänst.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 6 mars 2013.
Förslag till beslut
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S) och ledamoten Inger Stark (V) förslag till beslut.
Reservation
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Ett långsiktigt verksamhetsstöd till antidiskrimineringsbyråer som verkar i Stockholms stad är ett viktigt steg i stadens arbete mot diskriminering. Som socialförvaltningen påpekar är det inte fråga om socialtjänst, utan om att motverka diskriminering i Stockholm, skapa möjligheter för enskilda att tillvarata sina rättigheter och skapa en mänskligare stad.
Ett aktivt arbete mot diskriminering i samhället bör på längre sikt leda till att behovet av sociala insatser minskar, när fler individers resurser tas tillvara.
Svar på remiss av motion av Inger Stark och Jackie Nylander (båda V)
Dnr 1.6-705/2012
2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
3. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Inger Stark och Jackie Nylander (båda V) föreslår i en motion bl.a. att riktlinjerna för familjevård ska ses över för att säkerställa att familjehemmen får stöttning av staden i form av utbildning, fortbildning och expertis, att familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa ska uppmärksammas samt att metoder och rutiner tas fram för att årligen göra riskbedömningar för sannolikheten av sammanbrott för varje placerat barn.
Förvaltningen delar motionärernas uppfattning att uppföljning av placerade barns och ungdomars hälsa och utbildning är ett prioriterat område. Förvaltningen hänvisar till de reviderade riktlinjerna för familjevård som senast beslutades av socialnämnden i mars 2011 avseende anvisningar om uppföljning av hälsa och skolgång. Förvaltningen arbetar aktivt med att förbättra rutinerna och öka kunskapen när det gäller uppföljning av familjehemsplacerade barns hälsa. Detta sker i samverkan med utbildningsförvaltningen, barnhälsovården samt de barnmedicinska mottagningarna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 8 februari 2013.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Inger Stark (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD), tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S) och ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) förslag till beslut.
Ledamoten Inger Stark (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden tillstyrker motionen.
2. Därutöver anför nämnden följande:
Förvaltningen hänvisar i sitt svar till de reviderade riktlinjerna för familjevård. De flesta punkter som vi har i vår motion finns med i de reviderade riktlinjerna (ärende 10), vilket är bra. Men vi saknar en del viktiga förslag som finns i vår motion. Ett sådant förslag är att metoder/rutiner ska tas fram för att årligen, för varje placerat barn, göra skriftliga riskbedömningar för sannolikheten av ett sammanbrott i placeringen. Naturligtvis ska det göras utifrån forskning.
Vi menar att vår motion ska tillstyrkas och komplettera de reviderade riktlinjerna. För att riktlinjerna och förslagen i vår motion ska kunna verkställas krävs det utökade resurser till den sociala barn- och ungdomsvården. Socialtjänsten i stadsdelsnämnderna har stora svårigheter att uppfylla socialtjänstlagen. För att varje placerat barn eller ungdom ska kunna få sin egen socialsekreterare krävs fler anställda. Vi utgår från att budgeten förstärks senast i samband med att kommunstyrelsen behandlar tertialrapport 1. Allt annat är otänkbart.
Funktionshinderrådet påpekar i sitt protokoll från den 21 mars att det också finns barn och ungdomar med funktionsnedsättning som är familjehemsplacerade. Rådet saknar i vår motion en skrivning om att dessa barn och ungdomar måste garanteras habiliteringsinsatser. Ett självklart krav som vi gärna lägger till.
Svar på remiss av betänkandet (SOU 2012:76)
Dnr 1.6-60/2013
Regeringen beslutade den 29 september 2011 att uppdra åt en särskild utredare att klarlägga om regleringen i frågor som rör utbildning för barn och unga vid hem för vård eller boende(HVB), särskilda ungdomshem och sjukhus eller annan motsvarande institution behövde förtydligas. Utredaren fick även i uppdrag att utreda om distansundervisning i vissa fall bör vara ett alternativ till reguljär undervisning för elever i de obligatoriska skolformerna samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Regeringens uppdrag grundar sig på den kunskap som framkommit under senare år om placerade barns låga utbildningsnivå.
Utredningens förslag syftar primärt till
- En förbättrad samverkan mellan socialnämnden och skolhuvudmannen.
- En förbättrad uppföljning av placerade barns utbildning.
- Förtydliganden kring vad som avses med undervisning på sjukhus och hur den ska bedrivas.
- Förtydliganden av regelverket för fjärr- och distansundervisning.
Förvaltningen välkomnar de förslag som utredningen har avseende barn i samhällsvård. Förvaltningen saknar förtydliganden om hur barn som vistas med sin ena vårdnadshavare på ett skyddat boende eller barn som är placerade i jourhem ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) deltar inte i beslutet.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C), ledamoten Ewa Samuelsson (KD) och tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S) förslag till beslut.
1. Socialnämnden tillstyrker i huvudsak förvaltningens förslag.
2. Därutöver framför nämnden följande.
Vi är tveksamma till distansundervisning som undervisningsmetod för placerade ungdomar som ofta har kommit efter i skolan på grund av social problematik. Många av dessa elever har koncentrationssvårigheter, och ska istället för självstudier få största möjliga stöd från lärare. Att överföra myndighetsutövning till entreprenörer vill vi också avstyrka.
Särskilt uttalande
Ordföranden Marie Ljungberg Schött m.fl. (M), ledamoten Ann-Katrin Åslund (FP), ledamoten Stina Bengtsson (C) och ledamoten Ewa Samuelsson (KD) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi välkomnar alliansregeringens förslag om utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning.
Utbildning och skola är nyckelfaktorer för barns och ungas framtid. Utbildning är extra viktigt för barn i samhällsvård. Forskning har visat att barn i samhällsvård riskerar att vara sämre rustade för framtiden och att familjehemsplacerade barn oftare än andra barn underpresterar i skolan, trots att de har samma begåvning som andra. Svensk forskning visar även att betygsresultatet i årskurs nio har större betydelse för barns utveckling än socioekonomisk bakgrund. Genom att rusta barnen så att de kan gå ut skolan med fullständiga betyg ökar vi deras möjligheter att lyckas senare i livet.
Stockholms stad arbetar aktivt för att öka och stärka placerade barns skolgång och utbildningsnivå. Dels genom ökat samarbete mellan socialtjänst, förskola och skola med tydliga ansvarsregler och direktiv för att uppnå tydlig helhetssyn kring de barn som far illa eller riskerar att fara illa, dels genom tydliga kontaktpersoner mellan socialtjänsten och skola. Under 2013 har Stockholms stad också inlett arbetet med projekt SkolFam, där syftet är att stärka familjehemsplacerade barns utbildning genom konkret stöd för att de ska uppnå goda skolresultat.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr 1.6-715/2012
Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2012 att staden ska höja ambitionen när det gäller matavfallsinsamling i syfte att öka tillgången av biogas i regionen. Stadsledningskontoret har tillsammans med Stockholms Stadshus AB tagit fram ett förslag till handlingsplan för insamling av matavfall för biologisk behandling.
Förvaltningen anser att det är angeläget att staden ökar insamlingen av matavfall. Förslaget till handlingsplan ökar förutsättningarna för en effektiv och miljöanpassad avfallshantering i staden. Det är samtidigt viktigt att minska mängden matavfall. Det hade varit bra om förslaget till handlingsplan belyst båda aspekterna av hanteringen av matavfall.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 5 mars 2013.
Socialnämnden avger följande remissvar:
1. 70 procent ska sättas som mål för matavfallsinsamling.
2. Differentieringen av avfallstaxan ska öka.
3. I övrigt anförs följande:
Den moderatledda majoriteten i Stockholms stad har försatt värdefull tid. Efter sex år av obrutet moderatlett styre i Stockholm har den viktiga infrastrukturen för insamling av matavfall och framställning av biogas inte byggts ut. I branschorganisationen Avfall Sveriges benchmarking placerar sig Stockholm på en föga imponerande plats. Detta är ett område som sedan länge borde ha haft högsta prioritet och där Stockholm skulle ha unika möjligheter att ligga i framkant. Biogasfrågan är ett av många tydliga exempel där staden ligger långt efter och där chans efter chans missats att bli vägledande och föregångare. Miljöpartiet de gröna har påtalat vikten av matavfallsinsamling för den styrande majoriteten i Stockholm sedan 2006.
Det är nödvändigt att fatta beslut om inriktning och konkreta åtgärder. Det är fullt möjligt att sortera ut 70 procent av matavfallet i Stockholm, vilket ligger i nivå med vad som görs i t.ex. Västerås. Avfallstaxan ska tydligare differentieras så att det i större utsträckning än idag lönar sig ekonomiskt att sortera ut matavfall. I Södertälje har matavfallet samlats in sedan 2001 och till deras anläggning skickas nu den lilla mängd matavfall som nu ingår i Stockholms pilotstudie. Inkomsterna som försäljningen av slutprodukten biogas ger bör räknas in som en intäkt i handlingsplanen.
För att matavfallsinsamling ska kunna införas på bred front i Stockholm krävs styrande åtgärder och investeringar i kapacitetsstarka anläggningar. Samtliga nuvarande insamlingsmetoder och system för optisk sortering bör användas. Det är önskvärt att bygga upp system som staden äger och har rådighet över, så att kapaciteten i anläggningarna i första hand kan användas för matavfall som uppkommer i Stockholm. Biogasen ska användas som drivmedel för fordon vilket ger stora miljövinster. Det är av stor vikt att matavfall från de kommunala verksamheterna samlas in och används som råvara, stadens verksamheter ska vara ett föredöme. Före ett snabbt införande behövs kartläggning och beslut om lämpliga åtgärder utifrån lokalernas beskaffenhet och geografiska läge.
De juridiska förutsättningarna för ansvarsfördelningen mellan stadens berörda förvaltningar och bolag och eventuellt behov av organisatoriska förändringar måste tydliggöras. Ledig rötningskapacitet i andra anläggningar i regionen ska utnyttjas under uppbyggnadsperioden, men exempelvis är SRV:s anläggning är i första hand avsedd för Södertörnskommunernas behov.
Dnr 1.2-650/2012
Socialnämnden godkänner månadsrapporten för februari 2013.
Årets första månadsprognos baseras på utfallet per 28 februari. Eftersom bokförda kostnader så tidigt på året ger en svag indikation på utvecklingen är prognosen baserad på kända förändringar i förhållande till budgeten. Den största befarade avvikelsen är kostnaderna för evakueringen av Kriscentrum för kvinnor som beräknas uppgå till 3,6 mnkr. Vidare ökar efterfrågan på familjerådgivningen vilket beräknas innebära en kostnadsökning på ca 0,6 mnkr. Dessa ökade kostnader finansieras av avsatta medel för omstrukturering. Förutsatt att nämnden får de ombudgeteringar och tillägg som begärts så visar prognosen en budget i balans.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 8 mars 2013.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Dnr 1.1-62/2013
Socialnämnden godkänner föreslagna revideringar av instruktionerna för tillståndsutskottet, organisations- och föreningsutskottet och individutskottet.
Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden fastställde 8 januari 2009 instruktioner för tillståndsutskottet, organisations- och föreningsutskottet och individutskottet. En översyn har gjorts av instruktionerna.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 7 februari 2013.
Dnr 1.1-121/2013
Ola Agbro, Ann Bergholz Flynn, Annette Borell, Chris Bremark, Roland Carlsén, Susanne Cavallius, Daniel Colegate, Lars Cronstrand, Agneta Engström, Rolf Eriksson, Anneli Fastborg, Anita Habel, Helena Holm, Anna-Carin Jevrell Monié, Maria Larsson, Elinoar Lindroth, Maria Mistander, Johanna Nilsson, EliKristin Norberg, Inga-Lill Renhorn Källgren, Maria Ragndag, Maj-Stina Samuelsson, Ulla Schöldström, Lars Stenman, Roland Stjärnfeldt, Monica Svederoth, Margareta Svensson, Charlotta Thorelius, Therese Travis, Anneli Wernstedt, Tuija Viljakka, Ulla-Maija Yrjänä och Inger Åsebo.
Socialnämnden svarar för stadens jourverksamhet inom individ- och familjeomsorg. Den nämnd som svarar för denna verksamhet fattar ett särskilt beslut om vilka tjänstemän som ska ha rätt att begära polishandräckning enligt LVM och LVU. Detta beslut överlämnas sedan till stadsdelsnämnderna som fattar motsvarande beslut.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 27 februari 2013.
Dnr 3.1-82/2013
1. Socialnämnden godkänner förslaget till revidering av nuvarande riktlinjer för familjehemsvård av barn och ungdomar.
2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen för vidare befordran till kommunfullmäktige.
De gällande riktlinjerna för stadens familjehemsvård av barn och ungdomar antogs av kommunstyrelsen 24 november 2004. Smärre justeringar har skett efter detta. Under åren som följt har familjehemsvården återkommande varit föremål för granskningar från olika håll och revidering av riktlinjerna har påbörjats i omgångar. En rad nationella utredningar har berört området under de senaste åren. Inför revideringen av riktlinjerna har förvaltningen inhämtat underlag främst från Barnskyddsutredningen (SOU 2009:68), Vanvårdsutredningens delbetänkande (SOU 2009:99), Social Rapport 2010 (Socialstyrelsen 2010), Upprättelseutredningen (SOU 2011:9).
Förvaltningen hade i sitt arbete med att revidera de riktlinjer för familjehemsvård som beslutades av socialnämnden i mars 2011 tagit med många av de förslag till förändringar som sedan har beslutats i föreskrifter och lag. På grund av förändringarna i lagstiftningen föreläggs nämnden nu förslaget till riktlinjer i sin uppdaterade form.
Ledamoten Inger Stark (V) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
1. Socialnämnden beslutar i huvudsak enligt förvaltningens förslag.
2. Socialnämnden beslutar att ett år efter ikraftträdandet redovisa en uppföljning av hur de nya riktlinjerna efterlevs runt om i staden.
3. Socialnämnden säger också följande
Det är bra att FN:s barnkonvention är en av utgångspunkterna i de reviderade riktlinjerna för familjehemsvården av barn och ungdomar.
Det saknas emellertid tydlig information om artikel 12, - barn har dels rätt att få sin röst hörd, men dels också rätt till verkligt inflytande utifrån ålder och mognad. Det räcker alltså inte att lyssna på barnet, det ska synas i de insatser som beslutas om hur barn – inte minst de äldre – har getts möjlighet att faktiskt vara med och påverka.
Det framgår inte heller på vilket sätt barn och ungdomar varit delaktiga i framtagandet av de nya riktlinjerna. Har barn/ungdomar med erfarenhet av placering i familjehem tillfrågats på något sätt? Det borde dokumenterats i så fall.
När det gäller familjehemsplacerade barns skolgång, inleds stycket med att ”Alla barn har rätt att få utbildning”. Men skollagen sträcker sig mycket längre än så; alla barn har enligt skollagen rätt att få den ledning och stimulans som behövs för att barnet ska nå så långt det är möjligt i sin kunskapsutveckling. Detta borde framgå av riktlinjerna för barn i samhällets vård, inte minst eftersom det generellt är mycket lägre förväntningar på dessa barn och det är en av de främsta skyddsfaktorerna att det går bra för barnet i skolan.
Flera goda förändringar, som ju är påkallade i och med lagändringar från 1 januari, t.ex. att barnet ska få besök minst fyra gånger årligen och att varje familjehemsplacerat barn ska ha en egen namngiven socialsekreterare, kommer att kräva mer ekonomiska resurser. Det är viktigt att de nya riktlinjerna följs upp. Inom ett år vore det rimligt att nämnden får en uppföljning om hur det har gått att följa de nya riktlinjerna runt om i staden.
1. Socialnämnden godkänner i huvudsak förslaget till revidering av nuvarande riktlinjer för familjehemsvård av barn och ungdomar.
2. Socialnämnden överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för vidare befordran till kommunfullmäktige.
3. Därutöver anför nämnden:
I stort sett tycker vi att förslaget till reviderade riktlinjer är bra. Dock saknas en del som vi har med i vår motion om familjehemsplacerade barn.
För att riktlinjerna och förslagen i vår motion ska kunna verkställas krävs det utökade resurser till den sociala barn- och ungdomsvården. Socialtjänsten i stadsdelsnämnderna har stora svårigheter att uppfylla socialtjänstlagen. För att varje placerat barn eller ungdom ska kunna få sin egen socialsekreterare krävs fler anställda. Vi utgår från att budgeten förstärks senast i samband med att kommunstyrelsen behandlar tertialrapport 1. Allt annat är otänkbart.
Funktionshinderrådet påpekar i sitt protokoll från den 21 mars att det också finns barn och ungdomar med funktionsnedsättning som är familjehemsplacerade. Rådet saknar i vår motion en skrivning om att dessa barn och ungdomar måste garanteras habiliteringsinsatser. Men det saknas så vitt vi kan se även i förvaltningens förslag till riktlinjer. Ett självklart krav som bör läggas till.
Stockholms stad har ett stort ansvar för att se till att de placeringar av barn och unga som genomförs håller hög kvalitet.
I och med de nya riktlinjerna blir barnperspektivet i familjevården tydligare. Barnet ska hela tiden ha möjlighet att framföra sina egna synpunkter och dessa ska lyssnas till under hela processen och det är barnets bästa som är avgörande vid beslut om vård- eller behandlingsinsats. Varje placerat barn har en egen särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakten med barnet och som ska träffa barnet minst fyra gånger per år. Barnets socialsekreterare ska föra enskilda samtal med barnet, vilket kan ske på annan plats än i familjehemmet om barnet önskar detta. När det rör yngre barn eller barn som nyligen har placerats kan tätare kontakt behövas.
Det är viktigt att staden lägger kraft och fokus på att arbeta med oanmälda besök i familjehem. Om det inte finns särskilda skäl bör minst ett besök per år vara oanmält. Arbetet med oanmälda besök ska vara ett viktigt instrument och genomföras generöst. Finns det misstankar om problem måste besöket ske omgående. Det ska tydligt framgå i avtalen att familjehemmen fått information om att stadsdelsnämnderna kan göra oanmälda besök.
Tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är lovärt att bestämmelserna om socialsekreterare och barn i familjevård skärps. Syftet är bland annat att barnet ska få ha en egen socialsekreterare under hela tiden vården pågår. Barnperspektivet måste alltid genomsyras i kontakter och beslut på välfärdskontoret.
Det innebär att barnens väl och framtida möjligheter till ett gott liv måste prioriteras och vara vägledande för samtliga överväganden som görs. Barnets egna behov av stöd ska utredas i anslutning till traditionell biståndshandläggning.
Att sätta barnets bästa i centrum är en rimlig målsättning, tyvärr kan Stockholm idag inte leva upp till detta vilket är beklagligt. En orsak är de genomförda nedskärningar gör att personalen går på knäna. En rad enkäter med professionen visar att så är fallet. Stadens egen granskning visar att det får konsekvenser. När man läser Granskning av sociala barnavården vid Rinkeby-Kista och Enskede-Årsta-Vantör, Dnr 1.3-667/2012 blir detta tydligt. Granskningen är genomförd av stadens Socialtjänstinspektörer som kommer med en rad kritiska synpunkter.
I Rinkeby-Kista fann inspektörerna att rättsäkerheten påverkades av att en tredjedel av utredningarna saknade beslut om förlängning av utredningstiden. Yttermera påverkades rättsäkerheten av att tiden för förhandsbedömningarna inte kunde hållas.
I Enskede-Årsta-Vantör fanns en tillgänglighetsproblematik som påverkades av den snäva bedömning som tillämpades vid förhandsbedömningarna och ställningstagandet att inte inleda en utredning. Det visar sig även att vid föreslagna insatser så motsvarade inte dessa de behov som framkommit vid utredningen. I Enskede-Årsta-Vantör riskeras rättsäkerheten av att förhandsbedömningarna har en tendens att bli omfattade och tiden inför ställningstagandet överskreds. Det har till och med saknats skriftligt beslutsunderlag i några av ärendena som granskats.
Det är bra att man har regler som sätter barnets bästa först, men utan resurser så är det är det svårt att se hur man kan leva upp till dessa reglers intentioner.
Dnr 3.1-4/2013
1. Socialnämnden godkänner förslaget till revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd.
2. Ärendet överlämnas för vidare beslut till kommunfullmäktige.
Gällande riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd genomgick en översyn och beslutades av kommunfullmäktige 25 maj 2010. Därefter har förändringar som påverkar arbetet med ekonomiskt bistånd skett i lagstiftningen och i omvärlden. Samtidigt har de granskningar som genomförts av socialtjänstinspektörerna visat att det finns behov av ytterligare förtydliganden i de delar som rör handläggningen. Sammantaget innebär dessa faktorer att en ny översyn av riktlinjerna är nödvändig.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 1 mars 2013.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut som innebar återremiss av ärendet och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ordföranden tog först upp förslaget att återremittera ärendet.
Nämnden beslutade utan omröstning att avslå förslaget att återremittera ärendet.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) reserverade sig mot detta beslut och deltog därefter inte i beslutet om ärendet.
Ordföranden ställde därefter förslagen till beslut mot varandra.
1. Socialnämnden beslutar att förslaget till riktlinjer remitteras för synpunkter till de organisationer som ingår i överenskommelsen med Stockholms stad på det sociala området samt till andra relevanta organisationer.
2. Socialnämnden beslutar att ärendet återemitteras för omarbetning med beaktande av organisationernas synpunkter och av vad som anförs nedan.
3. Socialnämnden beslutar att ta fram förslag till riktlinjer för de som har behov av långvarigt försörjningsstöd.
4. I övrigt anför nämnden följande:
Vi välkomnar att riktlinjerna revideras och att ny lagstiftning, rättsfall, JO-utlåtanden och socialtjänstinspektörernas synpunkter beaktas. Det är också positivt att förvaltningen så tydligt betonar kvalitet, behovet av barnkonsekvensanalyser och kvinnofridsperspektivet samt lyfter fram att en individuell behovsprövning ska göras.
Om man inte läser inledningstexten, utan går direkt på ett avsnitt om hur en bestämd fråga ska handläggas, visar det sig dock att de stolta ambitionerna inte alltid avspeglas i de konkreta riktlinjerna.
Vi anser att förslaget till riktlinjer behöver belysas ur ett brukarperspektiv. Det bör skickas på remiss till idéburna sektorn för att få synpunkter på de problem och möjligheter som enskilda människor möter i sin kontakt med socialtjänsten. Remissinstanser bör vara de organisationer som ingår i överenskommelsen med staden på det sociala området, men även RSMH och andra föreningar som möter och representerar människor som söker försörjningsstöd.
Några frågor vi vill ta upp inför omarbetning av förslaget:
Begreppet förändringsplan, i stället för det tidigare arbetsplan. Vad klienten och socialtjänsten gemensamt ska arbeta för anges förstås i en arbetsplan, men vad – eller vem – är det som ska ”förändras”? Det finns ett skuldbeläggande i skrivningarna som rör försörjningshinder. Personer som är arbetslösa ska göra var de kan för att kunna återgå till arbetsmarknaden, men arbetslöshet har även med konjunktur och andra yttre faktorer att göra. Problemet får inte individualiseras på ett sätt som gör att insatserna utformas utan respekt för den enskildes integritet.
Skrivningarna i avsnittet om arbetslinjen (s. 17) ger närmast intryck av att skälet till arbetslöshet är att den enskilde inte vill ta ansvar.
Vi ifrågasätter vidare begreppet ”motprestationer” som uttryck för åtgärder som syftar till egen försörjning. För att ha rätt till försörjningsstöd krävs att den sökande gör vad den kan för att bli självförsörjande, vilket är prestationer till nytta för honom eller henne själv. Detta är inte detsamma som att prestera något i utbyte mot det utbetalade försörjningsstödet, vilket vore ett lönearbete.
Även avsnittet om vikten av att familjer som är nyanlända till Sverige och Stockholm snabbt skaffar egen försörjning får det att låta som om de inte ville det. Nyanlända vill oftast inget hellre än att kunna börja jobba, men möter hinder av olika slag som bl.a. arbetsförmedlingen och socialtjänsten kan hjälpa till att övervinna.
En bra föreslagen förändring är att det ska skrivas in om den enskilde har en annan uppfattning i någon fråga, till exempel vilken insats som är lämplig, och att det alltid ska dokumenteras. Samtidigt ska ju insatserna alltid formas efter den enskildes behov och så långt det är möjligt i samråd med den enskilde. Det är här inte helt klart hur handläggaren ska förhålla sig. Det bör för övrigt noteras att socialtjänsten generellt inte har kompetens på arbetsmarknadsfrågor. Det kan därmed finnas anledning till försiktighet i fråga om vilka åtgärder en viss person ska vidta för att få arbete.
Det anges (s. 37) att om en person har lånat eller fått pengar för att finansiera en utlandsresa är det att betrakta som inkomst. Vi menar att det kan finnas angelägna skäl där personer har fått pengar av släkt eller vänner för att kunna besöka en svårt sjuk eller döende släkting, medverka till begravning, eller vid familjeåterförening hämta hem barn, som inte ska påverka behovet av försörjningsstöd. Vi ifrågasätter vidare om resor utomlands ska behandlas annorlunda än inrikesresor till motsvarande kostnad (se även s. 93-94).
Det bör tas fram riktlinjer för de som har behov av långvarigt ekonomiskt stöd. Vi anser att tillgång till SL-kort och till en enklare, ev. begagnad, dator med internetuppkoppling numera är något som en låginkomsttagare normalt kan kosta på sig och som i dagens Stockholm krävs för att uppnå en skälig levnadsstandard. Det är dessutom i praktiken en förutsättning för att kunna söka arbete på ett effektivt sätt.
Vi hade också gärna sett ett tydligare resonemang om socialtjänstens roll som yttersta skyddsnät. Skälen för, konsekvenserna av, och tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid avslag på ansökningar hade behövt problematiseras mer.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. Socialnämnden godkänner i huvudsak förslaget till revidering av riktlinjerna för handläggning av ekonomiskt bistånd.
2. Socialnämnden beslutar att ta fram riktlinjer för de som har behov av långvarigt stöd.
3. Ärendet överlämnas för vidare beslut till kommunfullmäktige.
4. Därutöver anför nämnden följande:
Det är stor skillnad att leva under en kort period med ekonomiskt bistånd mot att under lång tid vara tvungen att klara sig ekonomiskt med försörjningsstöd. Vi menar att staden ska ta fram speciella riktlinjer för dessa grupper. Bland annat handlar det om att bredband ska ingå i normen för alla hushåll och att dator ska ingå i normen för barnfamiljer. Stadens satsning på e-tjänster blir annars inte åtkomliga för alla.
SL-kort ska också ingå i normen för alla. Det är inte rimligt att människor som lever med ekonomiskt bistånd får stadsdelsarrest. Ur barns perspektiv drabbar det hårt att föräldrar inte kan åka med kollektivtrafiken. Barnen blir i praktiken utestängda från kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter i staden, exempelvis det populära Rum för barn i Kulturhuset eller den årliga Kulturfestivalen.
Det är mycket bra och helt nödvändigt ur ett integritetsperspektiv att förvaltningen nu förtydligar att hembesök måste motiveras utifrån varje sökandes individuella situation.
Nu reviderar socialförvaltningen riktlinjerna för det ekonomiska biståndet. Men nya riktlinjer kommer inte lösa alla problem i Stockholms socialtjänst som lider av sviterna efter kraftiga nedskärningar. Bristen på resurser inom socialtjänsten får lika tydliga konsekvenser för personalen och klienterna. Socialsekreterarna i Stockholm vill och kan göra mer men får inte rätt förutsättningar. Sju av tio socialsekreterare i Stockholm upplever att de inte kan göra sitt jobb fullt ut. Resurserna motsvara inte målen och kraven vi har på socialtjänsten.
I fackförbundet SSR:s senaste undersökning kan vi se att resultatet i Stockholms är mer alarmerande än i övriga landet. Även socialcheferna larmar om att resursbristen hotar socialtjänsten. Fackförbundet Vision visar sin chefsrapport att det saknas medel för att kunna leva upp till politikernas målsättning för socialtjänsten och att diskrepansen mellan önskade resultat och tilldelade resurser upplevs som ”ett ständigt krig”. Samtidigt anser få, en av tio chefer, att det helt och hållet finns förutsättningar för att ta sig an utmaningarna. Åtta av tio uppger att det handlar om resursbrist.
Den undersökning som vi Socialdemokrater genomförde under våren 2012 visar hur en allt större andel av socialtjänstens personal upplever ett tryck att vara mer restriktiva i behandlingen av ansökningar. Drygt 80 procent av de tillfrågade socialsekreterarna ansåg att de ekonomiska förutsättningarna omöjliggjorde ett bra arbete att det finns ett tryck uppifrån att bli mer restriktiv. Undersökningen visar behovet av att stärka socialtjänstens arbete för att få ett bättre förebyggande arbete och för att kunna garantera rättssäkerhet.
Det är allvarlig kritik som riktas och som måste tas på allvar. Det är viktigt att när nya arbetsuppgifter läggs på stadsdelarnas socialtjänst att det också tillförs ekonomiska resurser för detta. Socialtjänstlagen skall styra arbetet och budgeten måste möjliggöra detta. Resurser ska motsvara den nivå att rättssäkerheten för medborgarna kan garanteras. Hälften av socialsekreterarna i SSR:s enkät svarar nej på frågan om de man anser att man klarar kvaliteten och rättsäkerheten på sin arbetsplats, enligt lagens intentioner.
Dessa resultat speglas även i stadens medarbetarenkät gjord bland socialförvaltningens personal. I den framkommer att bland annat att endast 57 procent anser att arbetsbelastningen är rimlig och att endast 62 procent är nöjda med sin nuvarande arbetssituation. Detta illustrerar väl att resurserna inte matchar ambitionerna.
En högst rimlig ambition är att inget barn ska behöva halka efter i skolan på grund av föräldrarnas ekonomiska situation. Som en del av vår kunskapssatsning föreslår vi därför att kostnader för dator och internetuppkoppling ska inkluderas i normen för barnfamiljer. Stockholm har ur ett nationellt perspektiv ett högt kostnadsläge. Det höga kostnadsläget drabbar stadens fattigaste människor hårdast. Därför är det lovvärt att majoriteten äntligen har fört in bredbandsomkostander i riktlinjerna för ekonomiskt bistånd.
Bredband är viktigt för att kunna vara en aktiv del i samhället. Detsamma gäller den fysiska förflyttningen. Även personer som har ekonomiskt bistånd som sin försörjning är i behov av att kunna röra sig utanför sitt bostadsområde, för att söka jobb eller upprätthålla sociala kontakter. Helt enkelt leva ett normalt liv. Det handlar om att möjliggöra människor rörlighet. Att inte ha råd med ett SL-kort kan göra det svårare att söka jobb. Det är ett brott mot bärande delar i en arbetslinje att begränsa människors möjlighet att ta jobb. Därför anser vi att det är viktigt att stor hänsyn, inte minst när det gäller jobbsökande, tas till behovet av SL-kort för den som får ekonomiskt bistånd.
Dnr 3.1-103/2013
1. Socialnämnden godkänner förslag till riktlinjer för bidrag till ideella föreningar.
2. Socialnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Socialnämnden ger årligen bidrag till ett hundratal ideellt drivna verksamheter. Förvaltningens handläggning av bidragsansökningarna styrs av Riktlinjer för stöd till frivilligorganisationer. Dessa riktlinjer innehåller dock inaktuella uppgifter och förvaltningen har därför tagit fram ett förslag till reviderade riktlinjer. Förvaltningen har inhämtat synpunkter på förslaget från de ideella organisationerna som har bidrag från socialnämnden. Flertalet har varit positiva till eller inte haft synpunkter på förslaget.
Plan för prestationsbaserade medel 2012
Dnr 3.2-55/2013
Socialförvaltningen får i uppdrag att i samverkan med berörda parter planera och genomföra förbättringar, i linje med regeringens PRIO-plan, för personer med psykisk ohälsa. I planeringen ingår även att säkerställa att Stockholm stad lever upp till de grundkrav och prestationsmål som ställs för att ta del av statsbidraget 2013.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 25 maj 2012 en överenskommelse om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Överenskommelsen syftar till att, genom ekonomiska incitament och patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstinget och kommunerna. För år 2012 avsattes 456500 000 kr i statsbudgeten för detta ändamål. Avsikten är att motsvarande överenskommelser ska ingås och medel avsättas även för 2013 och 2014.
För att få ta del av statsbidraget krävdes att kommunen uppfyllde två grundkrav samt tre prestationsmål. Stockholm stad uppfyllde samtliga krav och beviljades 22949683 kr i statsbidrag för år 2012, medlen betalades ut i efterskott.
En planering behöver göras för att säkerställa att medlen används på ett sätt som förbättrar vården och omsorgen om personer med psykisk ohälsa. I planeringen ingår även att se över stadens möjlighet att uppfylla de grundkrav och prestationsmål som är aktuella för 2013.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 30 januari 2013.
Dnr 4.0-88/2013
Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att teckna överenskommelse med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Stockholms län om 15 platser för asylsökande barn och ungdomar.
Det kommer ett stort antal ensamkommande barn och ungdomar till Sverige och söker asyl. Sedan år 2006 har kommunerna ansvaret för att ordna boende och att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Det finns ett akut behov av platser i landets kommuner för att ta emot de ensamkommande barnen och ungdomarna. Under 2012 var det strax över 800 ensamkommande barn och ungdomar, som inte kunde anvisas till någon kommun med platsöverenskommelse.
Stockholms stad har sedan 2006 platsöverenskommelse med Migrationsverket. Överenskommelsen omfattar idag 42 platser för asylsökande barn och ungdomar samt 70 platser för dem som fått uppehållstillstånd. Mot bakgrund av det stora behovet av överenskommelser för mottagande av ensamkommande barn i kommunerna, föreslås att Stockholm stad tecknar överenskommelse om ytterligare 15 platser enligt länsstyrelsens och Migrationsverkets förslag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 21 februari 2013.
De asylsökande ensamkommande barnen som anländer till Sverige och Stockholm ska mötas av ett gott omhändertagande för att få en så bra och trygg start som möjligt. Stockholms stads arbete lyfts ofta fram som ett gott exempel på hur ensamkommande flyktingbarn tas emot och integreras i samhället. Ensamkommande barn tas emot och introduceras i samhället genom skola och sysselsättning. Vi ser goda resultat av stadens arbete, många av de unga erbjuds praktik, sommarjobb, mentorer med mera.
Med detta sagt vill vi poängtera att Stockholms stad ska fortsätta utveckla sitt arbete för asylsökande ensamkommande barn. Vi ser ett allt mer ökat behov och vår ambition är att utöka arbetet med samma goda resultat som tidigare. Vi vill också att Stockholm ska vara en förebild för resten av landet, så att fler och fler kommuner och landsting tar sitt ansvar.
Tjänstgörande ersättaren Bengt Roxne m.fl. (S), ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Vi välkomnar att Stockholm utökar antalet platser för asylsökande ensamkommande barn. Den svåra situation som råder i delar av världen ligger bakom det antal barn som söker sig till Sverige. Perioden som asylsökande är mycket prövande, inte minst för unga som kan känna sig ensamma i världen, ofta med mycket svåra erfarenheter bakom sig och oro för anhöriga.
Vi ser det därför som väldigt angeläget att asylsökandeperioden ska fungera så väl som möjligt. Dessa unga människor behöver få ett bra stöd som rustar dem vidare, oavsett vilket beslut som fattas angående deras situation.
Dnr 2.2-702/2012
1. Socialnämnden ansöker hos kommunstyrelsens ekonomiutskott om hyres-medgivande för hyra av lokaler i kv Bygeln 5, Rågsvedsslingan 12C i Rågsved till en årskostnad på 2760000kr + fastighetsskatt 120928 kr.
2. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att teckna hyresavtal mellan MICASA och socialförvaltningen avseende s.k. PUT-boende i kv Bygeln 5, Rågsvedsslingan 12C efter genomförd renovering.
Socialförvaltningen har under en tid sökt efter lokaler för ca 30 platser avseende boende för ensamkommande flyktingungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd, ett s.k. PUT boende. Genom MICASA erbjuds nu socialförvaltningen lämpliga lokaler. Lokalerna kommer att anpassas efter verksamhetens behov och bedöms därmed bli väl lämpade för målgruppen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 12 februari 2013.
Att det behövs ett utökat platsantal för ensamkommande ungdomar som har beviljats PUT är det ingen tvekan om. Därför godkänner vi förvaltningens förslag till beslut. Men vi menar att det är olyckligt med så stora boenden för ungdomar som redan är traumatiserade och sköra.
Vi menar att förvaltningen bör söka PUT-boenden i andra delar av staden, framför allt i innerstaden. Alla boenden ska inte koncentreras till några få stadsdelsnämnder. Stadsdelsnämnder som redan har ansträngda resurser.
Dnr 2.9-59/2013
1. Socialnämnden godkänner enheternas inom socialförvaltningen kvalitetsgarantier.
Kommunfullmäktige har beslutat att stadens verksamheter ska ta fram kvalitetsgarantier så att medborgarna kan få information om vilken service de kan förvänta sig. De enheter inom förvaltningen som vänder sig till brukare, sammanlagt 31 enheter, har tagit fram kvalitetsgarantier med utgångspunkt från åtaganden i enheternas verksamhetsplaner för 2013.
Förvaltningens bedömning är att samtliga redovisade enheter har tagit fram trovärdiga åtaganden.
Dnr 3.1-102/2013
1. Socialnämnden godkänner anmälan av rapporten.
2. Rapporten överlämnas till kommunfullmäktige och stadsdelsnämnderna för kännedom.
Vid utgången av år 2012 fanns 1 043 försäljningsställen registrerade i ärendehanteringssystemet OL2 i Stockholm. Av dessa sålde 330 folköl och 713 tobaksvaror. Enligt nuvarande riktlinjer för folköls- och tobakstillsynen i Stockholm, som antagits av kommunfullmäktige 4 april 2011, ska varje försäljningsställe få minst ett tillsynsbesök per år. Försäljningsställen som ligger i närheten av skolor bör få extra tillsynsbesök. Det totala antalet tillsynsbesök under år 2012 uppgick till 1 182. Kommunen tillsammans med polismyndigheten är tillsynsmyndighet när det gäller bestämmelserna om handeln enligt tobakslagen. Provköp, som tillsynsmetod, togs bort 2009 efter kritik från JO men kommer att kunna införas efter beslut i riksdagen. Efter att förslaget har remissbehandlats, beräknas lagbestämmelserna kunna träda i kraft tidigast 1 juli 2013.
Dnr 3.1-104/2013
Socialnämnden godkänner slutrapporten av projekt Barnfrid.
Socialförvaltningen har sedan år 2009 bedrivit projektet Barnfrid med finansiering från länsstyrelsen. Projektet har syftat till att utveckla socialtjänstens arbete för familjer där barn utsatts för eller bevittnat våld. Under det senaste projektåret har fokus varit att förbättra utredningsarbetet med hjälp av utredningsmodellen Signs-of-Safety. Det innebär ett strukturerat arbetssätt med säkerhetsplan för både barn och nätverk runt barnet. Modellen är integrerad i BBIC-strukturen.
De övergripande målen med Signs-of-Safety har varit att barn är trygga under utredningen och att föräldrar tar emot hjälp när det finns uppgifter om att barn lever med våld. Implementering av Signs-of-Safety har skett genom utbildningar och metodstöd till barnutrednings- och mottagningsgrupper. Projektet avslutades sista december år 2012. Erfarenheterna från Barnfrid övergår som en del i utvecklingsarbetet inom socialfondsprojektet ”Evidensbaserad praktik inom barn- och ungdomsvården” i enlighet med implementeringsplan för Signs-of-Safety.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat 25 februari 2013.
Dnr 3.6-376/2012
1. Socialnämnden godkänner funktionshinderinspektörernas rapport.
2. Rapporten skickas till Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnder.
Hösten 2012 inleddes tematisk granskning av bostad med särskild service, enligt LSS 9§9, på temat trygg och säker. Aktgranskning har genomförts inom myndighetsutövningen i Bromma respektive Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnder. Frågeställningen var om uppföljning sker regelbundet, tillfrågas brukaren samt hur dokumenteras detta.
Hässelby-Vällingby har lättillgängliga akter med god ordning. Visst förbättringsarbete återstår kring bashandläggning men rutiner kan anses finnas på enheten. I samband med enhetens genomgång av LSS 9§9-beslut har dessa till övervägande del tidsbegränsats, vilket endast bör ske i undantagsfall. Sammanställning av granskning i Bromma påvisar förbättringsområden inom grundläggande handläggningsstrukturer. Orsaker till detta anges bl.a. vara stor personalomsättning, att biträdande enhetschefstjänst varit vakant samt att uppföljning av LSS-insatser inte prioriterats under 2012. Akter i Bromma var inte lättillgängliga eller strukturerade. Återkoppling av granskningsresultat har skett till såväl handläggargrupper som ledning samt råd för funktionshinderfrågor i båda stadsdelsförvaltningarna.
Svar på skrivelse från Stefan Nilsson, Jonas Eklund och Ylva Wahlström (samtliga MP)
Dnr 7.0-24/2013
Socialnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på skrivelsen.
Miljöpartiet har inkommit med en skrivelse med anledning av förtydligande av rutiner för LSS kollo. Mot bakgrund av att ett stort antal arbetsskadeanmälningar inkommer årligen till förvaltningen, har rutinerna för intagning till LSS kollo förtydligats. Syftet är att förebygga arbetsskador samt att deltagaren ska komma till rätt gård utifrån deltagrens behov. Det förekommer att deltagare ansökt om och beviljats plats på en gård som inte kunnat tillgodose personens behov. Som yttersta konsekvens har det i vissa fall inneburit att deltagaren har fått avbryta vistelsen.
Miljöpartiet önskar en redovisning av var de uppskattningsvis 5-8 personer som berörs av de rutinerna kan få sin sommarvistelse. De ca 5-8 personer som förväntas bli berörda finns representerade inom LSS kollos samlade målgrupp. I de fåtal fall, där LSS-kollo inte kan uppfylla personens behov inom ramen för ordinarie verksamhet, kan förvaltningen mot ersättning medverka till alternativa lösningar.
Vi vill kunna tillmötesgå brukarna som denna förändring drabbar. Det önskar även Autism & Aspergerföreningen. Denna förening lyfter det faktum att från ett kollo handlar det om upp till en tredjedel som inte får plats trots att detta kollo skulle vara extra anpassat för dessa brukares behov.
Nu lämnar dock socialnämnden sitt ansvar vidare till stadsdelsnämnderna, där en ny prövning ska ske och risken finns att dessa personers sommarvistelse inte blir prioriterad.
Svar på skrivelse från Autism & Aspergerföreningen
Autism & Aspbergerföreningen i Stockholms län har inkommit med en skrivelse med anledning av förtydligande av rutiner för LSS kollo. Mot bakgrund av att ett stort antal arbetsskadeanmälningar inkommer årligen till förvaltningen, har rutinerna för intagning till LSS kollo förtydligats. Syftet är att förebygga arbetsskador samt att deltagaren ska komma till rätt gård utifrån deltagrens behov. Det förekommer att deltagare ansökt om och beviljats plats på en gård och som inte kunnat tillgodose personens behov. Som yttersta konsekvens har det i vissa fall inneburit att deltagaren har fått avbryta vistelsen.
Styrelsen för Autism & Aspbergerföreningen, har dragit slutsatsen att effekten av rutinerna enbart kommer att beröra föreningens målgrupp och en särskild kollogård. De ca 5-8 personer som förväntas bli berörda finns representerade inom LSS kollos samlade målgrupp och det är alltså inte enbart deltagare på en och samma kollogård som kommer att beröras. Förvaltningen kommer i första hand undersöka om deltagaren, exempelvis personer med autism och utvecklingsstörning, kan få en plats på en gård med specialistkompetens för målgruppen. Förvaltningen undersöker också om det finns andra åtgärder som kan underlätta för personen att delta på LSS-kollo. Mot ersättning, kan förvaltningen bidra med alternativa lösningar.
Överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare
Dnr 1.6-49/2013
Socialnämnden lägger ärendet till handlingarna.
Stockholms stad har sedan 2001 en löpande överenskommelse om flyktingmottagande med Integrationsverket. Länsstyrelsen i Stockholms län har sedan 1 juli 2007, efter Integrationsverkets nedläggning ansvaret för handlingar och överenskommelser med kommunerna om mottagande av flyktingar i Stockholms län. Ett nytt förslag till avtal har tagits fram i kontakt mellan länsstyrelsen och stadsledningskontoret. Förvaltningen ställer sig bakom stadsledningskontorets förslag till överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare.
Ledamoten Stefan Nilsson m.fl. (MP) och tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) lämnade följande särskilda uttalande.
Det framgår inte av ärendet hur fördelningen över landet ser ut och vilka nyckeltal som används. Därmed inte heller huruvida det finns skäl att Stockholm bör ta emot ett högre antal än vad som framgår av den föreslagna överenskommelsen.
Vi driver frågan om att människor med särskilt ömmande omständigheter bör ges möjlighet att stanna i Sverige, t.ex. barnfamiljer som varit här länge och rotat sig, och svårt sjuka personer som inte kommer kunna få tillgång till vård i sina hemländer. Vi anser därför att den beräkning av kommunmottagande som görs över landet bör beräknas utifrån det antal, som de utvidgade skälen att få stanna medger.
Socialnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
Protokoll från socialnämndens sammanträde 21 februari 2013 justerat 4 mars 2013.
Protokoll från rådets för funktionshinderfrågor sammanträde 21 mars 2013 justerat 21 mars 2013.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde 14 mars 2013 justerat 19 mars 2013.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde 21 februari 2013 justerat 4 mars 3013.
Protokoll från individutskottets sammanträde 8 mars 2013 justerat 15 mars 2013.
Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom området Personalärenden med dnr 2.5-66/2013, 2.5-128/2013, 2.5-129/2013 och 2.5-130/2013.
Inkomna handlingar m.m. till socialnämnden under perioden 7 februari 2013 till 13 mars 2013.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 20 mars 2013 justerat 21 mars 2013.
Socialnämndens presidiums beslut anmäldes att ledamoten Jonas Eklund (MP) deltog i Skyddsvärnets seminarium om ungdomsbrottslighet 12 mars.
Tjänstgörande ersättaren Jackie Nylander (V) tog upp frågan om bosättningar i husvagn av romer och vem som ansvarar att de inte far illa. Förvaltningen framförde att Uppsökarenheten åker ut till bosättningar och gör bedömningar om barn ser ut att fara illa och även om vuxna ser ut att behöva hjälp och erbjuder det i sådant fall. Projekt Vinternatt kommer att utvärderas och ett ärende kommer att föreläggas nämnden.
Ledamoten Jonas Eklund (MP) informerade om att han hört att exploateringskontoret begärt avhysning av en bosättning på stadens mark och framhöll vikten av beredskap att hantera detta.
Ledamoten Jonas Eklund (MP) tog också upp frågan om funktionshinderrådets möjligheter att lämna synpunkter på äldrenämndens ärenden som inte fullt ut fungerar idag utifrån äldrenämndens sammanträdestider. Förvaltningen framförde att det för närvarande är vissa problem utifrån att det är en nyordning att funktionshinderrådet även är råd för äldrenämnden men är svårt att ändra just nu.
Ordföranden Marie Ljungberg Schött (M) tackade för tiden som ordförande i nämnden. I april kommer Anna König Jerlmyr (M) tillbaka som ordförande efter föräldraledighet.
Ann Gardeström och Gunilla Olofsson från förvaltningen informerade om förändringarna i socialtjänstlagen för att stärka skyddet för barn och ungdomar.
_____________________