Din position: Hem > Stockholms stad > Socialtjänstnämnden > Sammanträde 2004-04-27
Justerat den 3 maj 2004
Margareta Olofsson Sekreterare
Peter Lundén-Welden Lisbeth Westerlund
Plats: Socialtjänstförvaltningen Tid: 16.10 – 16.35
A-salen, Swedenborgsgatan 20, 3 tr
Närvarande
OrdförandeMargareta Olofsson (v)
Vice ordförandePeter Lundén-Welden (m)
LedamöternaKarin Rågsjö (v)
Monika Lindh (s)
Jari Visshed (s)
Lilian Falkbäck (s)
Ian Hamilton (s)
Anna Kinberg Batra (m)
Ann-Katrin Åslund (fp)
Abit Dundar (fp)
Désirée Pethrus Engström (kd)
Tjänstg. ersättareJackie Nylander (v)
Kerstin Gustavsson (m)
ErsättareInga Näslund (s)
Victor Montero (s)
Britta Andersson (s)
Björn Kron (s)
Anita Hillerström Vagli (m)
Elias Wästberg (m)
Malin Strid (fp)
Maria Olin (kd)
Förhinder hade anmälts av ledamöterna Christer Öhgren (mp) och Hanna Broberg (m) samt ersättarna Saied Tagavi (s), Jamie Bolling (mp) och Patrik Silverudd (fp).
Föredragande vid sammanträdet var förvaltningschef Dag Helin.
Närvarande i övrigt var Stella Dellios, Eddie Friberg, Vera Josefsson, Rita Kahn, Fredrik Jurdell, Eva Sandberg, Karin Wallander och Lisbeth Westerlund.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) öppnade sammanträdet.
Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) och vice ordföranden Peter Lundén-Welden (m) fick i uppdrag att justera dagens protokoll.
Protokollet ska justeras den 3 maj 2004.
Protokoll från sammanträdet den 23 mars 2004 hade justerats den 29 mars 2004.
Protokoll från sammanträdet den 22 april 2004 hade justerats den 23 april 2004.
Protokoll från tillståndsutskottets sammanträde den 30 mars 2004 hade justerats den 1 april 2004.
Protokoll från individutskottets sammanträden den 25 mars och 8 april 2004 hade justerats den 2 och 14 april 2004.
Protokoll från organisations- och föreningsutskottets sammanträde den 1 april 2004 hade justerats den 2 april 2004.
Dnr 120-248/2004
Ordföranden Margareta Olofsson (v) hade den 31 mars 2004 beslutat att socialtjänstnämnden skulle genomföra en studieresa till Klaipeda och Riga under tiden 20 - 23 april 2004 med deltagande av 12 förtroendemän, 2 borgarrådssekreterare och 8 tjänstemän.
Kostnaderna för flyg och bussresor samt hotellkostnader tre nätter uppgår till
6 500 kr per deltagare. Till detta kommer övriga arrangörskostnader samt kostnader för medföljande guide/tolk m.m. under de fyra dagarna. Sedvanliga traktamentskostnader tillkommer liksom dagarvoden till förtroendemän.
Efter genomförd studieresa ska en reserapport delges socialtjänstnämnden.
Rita Kahn, avdelningschef individorienterade verksamheter, hade den 11mars 2004 beslutat att Jan-Olov Tilling, Sandra von Euler och Sari Harju, Enheten för hemlösa, skulle göra en planeringsresa tur och retur Stockholm/Åland den 1 april 2004, den 19 mars 2004 beslutat att Kajsa Hagberg, Bengt-Göran Lindberg, Karl-Johan Lindqvist, Maud Livén, Eva Marie Sundberg och Sirpa Leminen, Familjerådgivningen, ska delta i familjeterapikonferens i Finland den 10 – 12 juni 2004, den 22 mars 2004 beslutat att Unni Gotthard, Sirpa Leminen, Ingrid Regnö och Carin Sjögren, Familjerådgivningen ska delta i internationell konferens i Tallin den 12 – 17 juni 2004.
Marianne Hedenström, enhetschef Stockholms äldre- och handikappjour, hade den 1 mars 2004 anställt undersköterska Maria Bergståhl.
Karin Melin, IT-chef, hade den 22 mars 2004 beslutat om inköp av Time Care licens för hela socialtjänstförvaltningen till en kostnad av 150 tkr.
Anette Necander, enhetschef HVB barn och ungdom hade den 22 mars 2004 beslutat om förhyrning av lokal för Krutons råd- och stödcenter på S:t Eriksgatan 58.
Margareta Billegren, platschef START, hade den 19 februari 2004 anställt arbetsterapeut Jennie Lundin.
Lisa Cadenius, institutionschef Triaden, hade den 1 mars 2004 anställt behand-lingsassistent Helena Cederstrand.
Ingrid Kirbe, verksamhetsledare, HVB barn och ungdom, hade den 28 januari 2004 anställt behandlingsassistent Roberto Montoya Martinez och den 12 februari 2004 anställt behandlingsassistent Sylvia Villför.
Britt Larsson, institutionschef Västberga, hade den 29 mars 2004 beslutat om hyra av träningslägenhet belägen på Pliggväggen 28 i Hägersten fr.o.m. den 1 april 2004.
Gunilla Norrby, institutionschef Ljungbacken, hade den 19 februari 2004 anställt kokerska Gisela Jonsson.
Inge Odstam, verksamhetsledare HVB barn och ungdom, hade den 23 februari 2004 anställt behandlingsassistent Lars Olofsson.
Mia Pauesander, institutionschef Älvis Tumba/Älvsjöhemmet, hade den 2 februari 2004 anställt ekonomibiträde Roine Gröndahl.
Harriet Rickman, institutionschef, Johannelunds gård, hade den 16 februari 2004 beslutat om uppsägning av kontrakt på träningslägenhet belägen på Fyrspannsgatan 145, 2 tr. i Vällingby fr.o.m. den 1 mars 2004
Anmäldes.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde den 16 april 2004 hade justerats den 20 april 2004.
Dnr 121-252/2004
Socialtjänstnämndens beslut
1. Socialtjänstnämnden beslutar att delta i stadsgemensam upphandling av missbrukarvård.
2. Socialtjänstnämnden godkänner anbudsförfrågan för upphandling av behandling, boenden och öppenvård för vuxna missbrukare.
3. Socialtjänstnämnden ger förvaltningsdirektören i uppdrag att fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal med valda entreprenörer.
4. Socialtjänstnämnden uppdrar åt förvaltningen att återkomma med redovisning efter genomförd upphandling.
5. Socialtjänstnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Ärendet
Staden har sedan 1993 genomfört gemensamma upphandlingar av missbrukarvård i olika konstellationer. I dagsläget har samtliga stadsdelsnämnder och Enheten för hemlösa gemensamma avtal som löper ut utan förlängningsmöjlighet vid årsskiftet 2004/2005. Samtliga stadsdelsnämnder är tillsammans med socialtjänstnämnden intresserade av att genomföra en ny gemensam upphandling. I denna upphandling föreslås stadens egna verksamheter inom Stockholm HVB att inte omfattas av upphandlingen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2004.
Förslag till beslut
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Dnr 432-451/2003
1. Socialtjänstnämnden beslutar att godkänna till tjänsteutlåtandet bilagt förfrågningsunderlag.
2. Socialtjänstnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Socialtjänstnämnden har sedan januari 2000 ansvar för att bedriva sommar- och lovverksamheter (LSS-kollo) för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Verksamheten bedrivs både i egen regi och av privata utförare. De ramavtal som finns med tre privata utförare löper ut den 31 januari 2005 och en ny upphandling är aktuell för perioden den 1 februari 2005 till den 31 januari 2007 med möjlighet till förlängning. Upphandlingen är ett komplement till den egenregiverksamhet som staden driver.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 mars 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Dnr 105-094/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner för egen del och föreslår att kommunstyrelsen antar reviderade riktlinjer för socialtjänstens familjevård för barn och ungdom vid stadsdelsnämnderna och socialtjänstnämnden att gälla omgående.
2. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunstyrelsen beslutar att Stockholms stad fr.o.m. 2005-01-01 följer Svenska Kommunförbundets rekommendation om familjehemsersättningar och att stadsdelsnämnderna kompenseras för utökade familjehemsarvoden med 9,8 mkr årligen.
3. Socialtjänstnämnden uppdrar åt förvaltningen att genomföra utbildning i de reviderade riktlinjerna för berörd personal.
4. Socialtjänstnämnden uppdrar åt förvaltningen att i samråd med stadsledningskontoret utarbeta förslag till administrativa rutiner för uppföljning, dokumentation och förvaring av avtal med familjehem som blivit vårdnadshavare.
5. Socialtjänstnämnden föreslår kommunstyrelsen att inför budget 2005 se över ansvar för samt organisation och finansiering av rekrytering och utbildning av stadens familjehem.
6. Socialtjänstnämnden uppdrar åt förvaltningen att uppdatera den intervjumetod som används vid val av familjehem.
Förvaltningen föreslår att staden fr.o.m. den 1 januari 2005 ska följa Svenska Kommunförbundets rekommendationer om familjehemsersättningar i sin helhet, vilket innebär att även släktinghem får arvode för sina uppdrag. Kostnaden för en sådan förändring beräknas uppgå till 9,8 mkr årligen.
Förvaltningen föreslår vidare att administrativa rutiner utarbetas för uppföljning, dokumentation och förvaring av avtal med familjehem som blivit vårdnadshavare.
Slutligen föreslår förvaltningen att frågan om ansvar, organisation och finansiering av rekrytering och utbildning av familjehem utreds inför budget 2005.
Den intervjumetod som används vid val av familjehem bör enligt förvaltningen uppdateras (Kälvestenmetoden).
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) förslag till beslut.
Reservation
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Socialtjänstnämnden föreslås besluta följande.
1. I huvudsak godkänns förvaltningens förslag.
2. Därutöver anförs:
Stadens revisorer lyfte under 2003 ett antal problem som borde åtgärdas inom familjevården. Bland annat det som handlar om stöd till familjehem och placerade barn i familjehem.
Att en kontinuerlig uppföljning sker av hur familjevården utvecklas är oerhört angeläget. I de föreslagna riktlinjerna står att det ska ske regelbundet. Formuleringen kan dock leda till oklarheter om vilken omfattning som är lämpligt. Det är naturligtvis svårt att generellt föreslå vad som bör gälla. Men det bör dock framgå vad som är en rimlig nivå på helåret.
Även när det gäller stödet till familjehemsföräldrarna under placeringen så anges att ”familjehemmen har rätt till regelbundet stöd i sitt uppdrag genom socialtjänsten”. Här anges inte vem som ska ta initiativet. Detta bör enligt vår mening komma från socialtjänsten som sätter upp en plan för detta.
Även barnet är i behov av stöd och uppföljning. Hur detta ska gå till bör tydligt formuleras i vårdplanen. Om barnet exempelvis är i behov av psykologsamtal bör detta snarast möjligt ordnas av socialtjänsten.
De vårdplaner som skrivs är ofta mycket kortfattade dokument som inte beskriver barnets behov. Det är viktigt att vårdplanerna ger en fyllig beskrivning av vad i vården som ska följas upp.
Vid en skilsmässa mellan familjehemsföräldrarna bör stadsdelsnämnden placera hos en av familjehemsföräldrarna eller hos ny familj. Detta bör avgöras utifrån bl. a. barnets ålder och hur länge barnet vistats i familjehemmet.
Dnr 201-023/2003
Socialtjänstnämnden godkänner månadsrapporten per 2004-03-31.
Under förutsättning att vårdkostnaderna vid Enheten för hemlösa inte ökar jämfört med nuvarande prognos samt att beläggningen och intäkterna inom HVB-institutionerna inte minskar, bedömer förvaltningsledningen att socialtjänstnämnden sammantaget kommer att redovisa en budget i balans för verksamhetsåret 2004. Därutöver prognostiseras ett underskott om 5 mkr för ökade ersättningar för utomlänsplaceringar av funktionshindrade. Förvaltningen avser att återkomma i tertialrapport 1/2004 angående förslag till finansiering av dessa kostnader.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 15 april 2004.
1. I huvudsak godkänns månadsrapporten.
Uppsökande arbete bland hemlösa är en mycket angelägen uppgift för staden. Ett sätt att förbättra kontakten med fler hemlösa, är att arbeta uppsökande i samverkan med härbärgena. Vi vänder oss emellertid emot att denna verksamhet sker i form av biståndsbedömning.
Även om tak-över-huvudet-garantin i formell mening består, kommer projektet rimligen att leda till att hemlösa inte kommer att söka upp härbärgen med biståndsbedömning. Missbrukare som befinner sig i ett aktivt pågående missbruk har ett påfrestande tillvaro och kanske har man just då inte kontakt med samhället. Då kan härbärgen i enskild regi erbjuda en kontaktyta som kan motivera den enskilda individen till andra insatser.
Projektet med en fältförlagd biståndsbedömning är oundvikligen ett första steg mot avskaffandet av tak-över-huvudet-garantin. Försöket bör omedelbart avbrytas.
Dnr 105-253/2004
Socialtjänstnämnden återremitterar ärendet för att diskussion ska hinna föras med handikapprådet.
Det finns inga riktlinjer i staden som reglerar stadsdelsnämndernas ärendeansvar för funktionshindrade. Föreliggande förslag till sådana riktlinjer utgår från de lagar som reglerar verksamheten för funktionshindrade, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS och socialtjänstlagen, SoL. Därutöver har hänsyn tagits till de särskilda regler och riktlinjer som finns i staden för verksamhet till funktionshindrade och de riktlinjer som finns för ärendeansvar inom individ- och familjeomsorgens område.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 april 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle återremittera ärendet.
Dnr 119-045/2004
1. Socialtjänstnämnden beslutar för egen del godkänna redovisningen.
2. Socialtjänstnämnden föreslår att kommunstyrelsen godkänner redovisningen och överlämnar den till stadens nämnder och bolag för kännedom.
Vid kommunfullmäktiges beslut hösten 1999 om Handikapplan för Stockholms stad fick socialtjänstnämnden i uppdrag att årligen redovisa alla nämnders och styrelsers handikapplaner och vid behov revidera inriktningsdokumentet. Föreliggande redovisning omfattar stadens nämnders och bolags arbete med handikapplaner för år 2003. Det är fortfarande brister i nämnders och bolags redovisningar av kostnader för planerade åtgärder. Bolagen är klart underrepresenterade när det gäller att upprätta handikapplaner. Däremot har fler facknämnder än tidigare upprättat handikapplan och de redovisar också kostnader i högre utsträckning än stadsdelsnämnder och bolag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 april 2004.
Särskilt uttalande
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v) och ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) lämnade följande särskilda uttalande.
Nyligen fattade kommunstyrelsen beslut om att godkänna redovisningen av arbetet med handikapplaner för år 2002. I detta beslut underströks återigen att samtliga nämnder och bolagsstyrelser som saknar en handikapplan snarast ska utarbeta en sådan. Även om de enskilda punkterna i FN:s standardregler kan te sig irrelevanta för somliga nämnder och bolag, har socialtjänstnämnden i tidigare redovisningar upplyst om möjligheten att koncentrera sig på de punkter som ligger den egna verksamheten närmast.
Den föreliggande redovisningen för år 2003 visar att ett antal av stadens verksamheter, främst bolag, trots detta inte upprättat en handikapplan. Detta strider mot kommunfullmäktiges beslut och visar dessutom att man inte tagit till sig grundläggande kunskap om handikappolitik. Även hos de nämnder och bolag som upprättat handikapplaner finns brister, bland annat i kostnadsredovisningar och uppföljning.
Ett förslag till nytt handikappolitiskt program är ute på remiss i staden och ett av huvudsyftena med detta program är att råda bot på de brister som redovisningarna av de senaste årens handikapplaner visat. I avvaktan på det nya programmet måste det vara en självklarhet att alla nämnder och bolag uppfyller kommunfullmäktiges intentioner med handikapparbetet i Stockholm.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Arbetet med att upprätta handikapplaner inom stadens nämnder och bolag fortsätter att förbättras. Trots detta återstår en rad brister i arbetet – inte minst när det gäller bolagen.
Att det fortfarande endast är sex av Stockholms stads bolag som har upprättat en handikapplan är minst sagt anmärkningsvärt. Att ett av stadens tre bostadsbolag återfinns bland dem som saknar planer, är under all kritik. Även flera andra bolag, med ansvar för en god service till alla medborgare – även funktionshindrade – saknar handikapplaner. Handikapprörelsen har nyligen riktat kritik mot det sätt som stadens nya köpcentra byggs, med hala golv som gör det mycket svårt för rörelsehindrade att ta sig fram. Ett problem, som kunnat undvikas om medvetenheten bland ansvariga beslutsfattare varit en annan.
Ett effektivt arbete med frågor som rör funktionshindrade förutsätter att de handikapplaner som upprättas också följs upp. Funktionshindrades rättigheter blir alltför ofta en tillfällig symbolfråga, som anses tillgodosedd när ett dokument har upprättats. Behovet av ett kontinuerligt arbete för att ständigt förbättra situationen för dessa människor tenderar att hamna i skymundan
Dnr 445-254/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner föreliggande förslag till projekt för utveckling av ett socialpsykiatriskt kunskapscentrum.
2. Socialtjänstnämnden hemställer om medel ur kompetensfonden för ovannämnda projekt med sammanlagt 575 tkr.
Planerade uppgifter för projektet är att påbörja utredning för bildande av ett permanent kunskapscenter med syftet att lyfta fram socialtjänstens roll och betydelse/insatser för personer med psykiskt funktionshinder. Vidare att initiera kunskapsutveckling, seminarier och utbildningar för verksamma inom socialtjänsten och psykiatrin kring frågor om bl.a. bemötande, metoder och samverkan. En konferens planeras anordnas för att förmedla aktuella forskningsresultat från socialt arbete med psykiskt funktionshindrade, sprida aktuella exempel med olika metoder i arbetet, sprida goda exempel och informera om pågående projekt etc. Därutöver planeras nätverksbildande inom staden att initieras för att samla in och sprida kännedom om aktuella projekt och forskningsrapporter inom området
1. Ansökan avslås.
Projektet för utveckling av ett socialpsykiatriskt kunskapscentrum är bra och angeläget. Ett sådant centrum är inte att betrakta som ett projekt, utan en mycket viktig ordinarie verksamhet som bör finansieras ur stadens ordinarie budget. Finansieringen av detta arbete måste kunna säkerställas, även efter kompetensfondens upphörande. Projektet är ett utmärkt samarbetsprojekt mellan staden och landstinget varför finansieringen av projektet bör vara delad.
Dnr 103-255/2004
1. Socialtjänstnämnden delegerar till nedan nämnda socialinspektörer/socialsekreterare vid Socialjouren att begära polishandräckning enligt LVM 45 § 1 och 2 st., inom nämndens eget ansvarsområde.
2. Socialtjänstnämnden förordnar nedan nämnda personer vid Socialjouren, Placeringsenheten, Maria ungdomsenhet och Uppsökarenheten att begära polishandräckning enligt LVU § 43 1 st. 2 p inom nämndens eget ansvarsområde.
3. Respektive stadsdelsnämnd begärs fatta motsvarande beslut.
Socialinspektörer/socialsekreterare vid socialjouren: Maja-Stina Ahlsén, Roland Carlsén, Lars Cronstrand, Agneta Engström, Rolf Eriksson,
Britt-Louise Gustavsson, Anita Habel, Maria Larsson, Britt-Marie Martinsson Lind, Inga-Lill Renhorn Källgren, Maria Mistander, Elikristin Norberg,
Maj-Stina Samuelsson, Ulla Schöldström, Lars Stenman, Roland Stjärnfeldt,
Monica Svederoth, Margareta Svensson, Yvonne Wahlbeck, Anneli
Wernstedt, Tuija Viljakka och Ulla-Maija Yrjänä.
Placeringsenheten: Bo Svensson, Svante Wallin och Magnus Nilsson.
Maria ungdomsenhet: Christina Edlund Ahrnholm, Hans Andersson, Viveca Feldt, Göran Hägglund och Marja-Leena Kauppila.
Uppsökarenheten: Solveig Björklund och Olavi Puhakka.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 18 mars 2004.
Dnr 422-256/2004
Socialtjänstnämnden godkänner rapporten.
Socialtjänstnämnden beslutade i maj månad 2000 att från och med år 2001 utdela stipendier till socialarbetare inom socialtjänsten, exklusive äldreomsorgen. Beslutet omfattade en försöksperiod på tre år med utdelning två gånger per år och stipendiesumman fastställdes till 300 tkr per år.
Med hänsyn till att utdelningen av stipendierna varit mycket uppskattad och bidragit till nya kunskaper som främjar angelägen metodutveckling inom socialtjänsten har beslut fattats om fortsatt utdelning av stipendier.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2004.
Dnr 307-439/2003
Socialtjänstnämnden beslutar godkänna rapporten.
Personalgruppen vid Kriscentrum för kvinnor genomförde under hösten 2003 en studieresa till Lund, Malmö och Köpenhamn för att studera liknade verksamheter. Studiebesöken, som var mycket givande, gav efter hemkosten inspiration till att utveckla arbetet med grupper inom den egna verksamheten.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 3 mars 2004.
Dnr 307-257/2004
1. Socialtjänstnämnden beslutar att Knut Sundell och Martin Forster, FoU-enheten, får delta i konferens arrangerad av ”The Society for Prevention Research (SPR)”, Quebec, Kanada 25 - 28 maj 2004
2. Deltagandet finansieras genom externa forskningsmedel.
Förvaltningen finner det värdefullt för den långsiktiga kunskapsutvecklingen, att staden både bidrar till och håller sig informerad om den kunskap som finns att tillgå internationellt. Med hänsyn till detta tillstyrkes Knut Sundells och Martin Forsters deltagande i konferensen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2004.
Uppdrag från KF/KS och SotN
Dnr 118-258/2004
Socialtjänstnämnden godkänner till tjänsteutlåtandet bilagd balanslista för socialtjänstförvaltningen.
Balanslistan består av två delar, stadsövergripande uppdrag och uppdrag som handläggs inom nämndens direkta ansvarsområde. Den innehåller förvaltningens aktuella uppdrag från kommunfullmäktige/kommunstyrelse och socialtjänstnämnden (SotN). Balanslistan innehåller vid detta tillfälle 62 uppdrag.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 19 april 2004.
Remissvar på motion (nr 43) från Ewa Samuelsson (kd)
Dnr 106-017/2004
Socialtjänstnämnden bordlägger ärendet.
Förvaltningen anser att Ewa Samuelssons (kd) förslag om införande av en familjerådgivningspeng kan genomföras om man vill att stadens invånare ska ha fler utförare av familjerådgivning att välja mellan. Däremot finns inget självklart samband mellan fler utförare och kortare väntetider till familjerådgivning. Om väntetiderna ska kunna nedbringas måste resurserna till familjerådgivning öka.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle bordlägga ärendet.
Remissvar på motion (nr 2) av Berthold Gustavsson (m)
Dnr 106-064/2004
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till kommunstyrelsen.
Förvaltningen anser inte att samhällets övergripande narkotikapolitiska mål överges med ett strikt reglerat sprututbytesprogram. Snarare kan verksamheten ge positiva effekter ur ett hälsoperspektiv och med de möjligheter till motivations- och behandlingskontakter som erbjuds.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Anna Kinberg Batra (m) deltog inte i beslutet.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
Motionen bifalls;
Motionären tar upp en mycket angelägen fråga och det är av vikt för narkotikabekämpningen i Sverige att Stockholms stad bifaller den.
Sprutbytesverksamheten går stick i stäv med den restriktiva narkotikapolitik Sverige normalt för. Det vore lagstiftningsmässigt ologiskt att narkotikainnehav är straffbart men att det blir tillåtet att tillhandahålla brottsverktygen (sprutor).
Försöksverksamheten sedan 17 år tillbaka i Lund/Malmö har enbart haft ett smittoperspektiv och bortsett från signalsystemet som säger att samhället har kriminaliserat narkotika. Nu ska den som är tung missbrukare och injicerar ges klartecken för sitt missbruk i form av aktiv missbrukshjälp av det offentliga. Detta trots att det enda sättet att på sikt minimera narkotikamissbruket är att stoppa rekryteringen. Sprututbytet underlättar missbruket och ger acceptans av beteenden som är felaktiga och kriminella.
Statens Folkhälsoinstitut har påvisat att det inte går att fastställa någon effekt på smittspridningen av HIV, hepatit B och hepatit C i Malmö och Lund där försöksverksamhet med sprututbyte pågått ett antal år. Tvärtom uttrycker Folkhälsoinstitutet oro över att Skåneregionen haft en fördubbling av antalet narkotikarelaterade dödsfall under perioden 1997-2000.
HIV-smittan är inte längre kringgärdad av samma gåtfullhet som när sprututbytesprogrammen infördes i Malmö och Lund. Injektionsnarkomanerna är väl orienterade i hur man skyddar sig mot HIV. Epidemin har bromsats. I de fall smittan uppträder är det i allmänhet i själva lösningen, inte i smittade kanyler. Men framförallt är det oskyddade samlag som ligger bakom smittspridningen.
I likhet med Folkhälsoinstitutet ser vi en risk i att sprututbytesprogrammet kommer att tränga ut annan, mer resurskrävande, behandling. Redan i dag finns det verksamma behandlingsmetoder. En av dem, Subutex i kombination med behandling, är relativt ny. Preparatet Subutex har visat mycket lovande egenskaper. Kommande läkemedel ser än mer lovande ut med färre och mindre biverkningar.
God behandling samt en oreserverat restriktiv politik bör även i fortsättningen prägla det svenska samhällets förhållande till narkotika. Att erbjuda verktyg för ett dödligt missbruk är att ge en judaskyss.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. I huvudsak bifalls förvaltningens förslag till beslut.
Ett narkotikafritt samhälle måste alltid vara målet för allt arbete som rör drogmissbruk. Det är angeläget att poängtera att vi ser sprututbytesverksamhet för vissa narkotikamissbrukare som förenligt med en restriktiv narkotikapolitik.
Sprututbyte handlar framför allt om att ge den allra mest utsatt gruppen narkomaner tillgång till motivation, vård och behandling. Att förhindra sjukdomsspridning är i sig angeläget, men inte huvudskälet till att starta denna verksamhet. Varje enskilt fall måste kunna motiveras, och verksamheten får aldrig stanna vid att bara innebära ett erbjudande om rena sprutor till missbrukare.
En verksamhet med sprututbyte i Stockholms stad förutsätter också att såväl staden som landstinget känner ett stort ansvar för arbetet. Utbytet får inte bli slentrianmässigt, och de missbrukare som omfattas av verksamheten måste ges tillgång till stöd och behandling. Staden och landstinget har ett stort ansvar för att se till att det finns erforderliga resurser för exempelvis vård och avgiftning. Landstingets medverkan är en förutsättning för att sprututbytesverksamhet över huvud taget ska äga rum.
Svar på remiss av departementspromemoria DS 2004:6
Dnr 106-076/2004
3. Socialtjänstnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Departementspromemorians förslag är helt i linje med den uppfattning som socialtjänstnämnden redovisade den 20 maj 2003 vid behandling av förslag angående sprututbytesverksamhet för narkotikamissbrukare från Mobilisering mot narkotika. Förvaltningen anser därför att departementspromemorians förslag bör tillstyrkas.
Som svar på remissen anförs:
Vi anser att landstingen inte ska beredas möjlighet att bedriva sprututbytesverksamhet. En sådan verksamhet går stick i stäv med den restriktiva narkotikapolitik Sverige normalt för. Det vore lagstiftningsmässigt ologiskt att narkotikainnehav är straffbart men att det blir tillåtet att tillhandahålla brottsverktygen (sprutor).
1. I huvudsak bifaller nämnden förvaltningens förslag till beslut.
Sprututbyte handlar framför allt om att ge den allra mest utsatta gruppen narkomaner tillgång till motivation, vård och behandling. Att förhindra sjukdomsspridning är i sig angeläget, men inte huvudskälet till att starta denna verksamhet. Varje enskilt fall måste kunna motiveras, och verksamheten får aldrig stanna vid att bara innebära ett erbjudande om rena sprutor till missbrukare.
Av förslaget framgår att landstinget och en eller flera kommuner inom landstinget, samt den eller de kommuner där verksamheten ska bedrivas, ska ha deltagit i ansökan. Anledningen till detta som anförs i förslaget är att adekvata resurser i form av avgiftning och fortsatt missbrukarvård måste ställas till förfogande. Det finns emellertid en oklarhet i förslaget om adekvata resurser enbart gäller de kommuner som medverkar i den gemensamma ansökan eller samtliga kommuner som landstinget ska samråda med.
Vad händer om en eller flera kommuner inom det aktuella landstinget väljer att avstå från att delta i ansökan? Kommer landstinget att avvisa personer som har ”fel” vistelseadress? Det krävs mer tydlighet kring kriterierna.
En verksamhet med sprututbyte i Stockholms stad förutsätter att såväl staden som landstinget känner ett stort ansvar för arbetet. Utbytet får inte bli slentrianmässigt, och de missbrukare som omfattas av verksamheten måste ges tillgång till stöd och behandling. Staden och landstinget har ett stort ansvar för att se till att det finns erforderliga resurser för exempelvis vård och avgiftning. Landstingets medverkan är en förutsättning för att sprututbytesverksamhet över huvud taget ska äga rum.
Svar på betänkande från Studiesociala utredningen
Dnr 106-085/2004
Förvaltningen anser att det är angeläget att studerande i princip inte ska behöva vända sig till socialtjänsten och söka socialbidrag för att klara sin försörjning. Studiemedelsystemet bör täcka kostnaderna under studietiden. De brister som finns i samhällets trygghetssystem bör ses över så att även studerande får erforderlig del av samhällets skyddsnät. Därutöver måste självfallet socialtjänsten finnas som det yttersta skyddsnätet i nödsituationer. Däremot bör inte socialbidrag regelmässigt vara en del av många studerandes ekonomi.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut enligt följande.
1. I huvudsak godkänner nämnden förvaltningens förslag till beslut.
2. Socialtjänstnämnden överlämnar följande yttrande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Några av utredningens förslag är bra, till exempel att ett treterminssystem ska införas på högskolan. Med ett treterminssystem kan den student som så önskar snabbare än i dag avsluta sina studier och ta examen. För åtskilliga studenter skulle en sådan reform även innebära ökad ekonomisk trygghet i och med att en del av studieåret som nu inte är studiemedelsberättigad kan bli det.
Tyvärr grundas flera av utredningens slutsatser på en märklig syn på utbildning och studiestödssystemet. Återbetalningsreglerna för studiemedel ska förändras eftersom avkastning på utbildning i Sverige är lågt. Det är sant att det inte lönar sig att utbilda sig i Sverige. Lösningen på problemet är inte att göra ett redan generöst studiestödssystem ännu generösare. Tvärtom bör utbildningspremien höjas genom ökad lönespridning, individuell lönesättning och sänkta marginalskatter för den enskilde.
Dnr 106-057/2004
1. Socialtjänstnämnden hänvisar till tjänsteutlåtandet som sitt yttrande.
3. Socialtjänstnämnden hemställer hos kommunstyrelsen att få i uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för och planera en informations- och rekryteringskampanj i syfte att öka medvetenheten om familjevården och rekrytera familjehem. I uppdraget ska ingå att undersöka intresset hos länskommunerna för en gemensam kampanj.
Kommunstyrelsen har till socialtjänstnämnden för yttrande överlämnat hemställan från Enskede-Årsta stadsdelsnämnd om att genomföra en stadsövergripande kampanj i syfte att öka medvetenheten om familjevården och rekrytera familjehem. Bakgrunden är att revisionskontoret uppmärksammat svårigheterna att rekrytera familjehem.
Socialtjänstförvaltningen ställer sig positiv till stadsdelsnämndens hemställan och föreslår att förvaltningen får i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för att genomföra en sådan kampanj.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 11 mars 2004.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) lämnade följande särskilda uttalande.
Det är mycket angeläget att förbättra rekryteringen av familjehem. Hemställan om en stadsgemensam kampanj, som gjorts av Enskede-Årsta stadsdelsnämnd på kristdemokratiskt initiativ, bör tillstyrkas. Erfarenheterna av liknande initiativ är goda.
Dnr 106-081/2004
1. Socialtjänstnämnden överlämnar som sitt svar på remisserna tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen.
2. Socialtjänstnämnden justerar paragrafen omedelbart.
Förvaltningen är i princip positiv till den föreslagna fördelningsmodellen. Förvaltningens bedömning är dock att det är möjligt att modellen med sina objektiva variabler inte helt lyckas fånga upp vissa faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd. Detta innebär att det finns en risk för att budgeten för ekonomiskt bistånd de facto kan bli underdimensionerad i de stadsdelar som får påtagligt minskade resurser, vilket kan få oönskade konsekvenser.
För att säkerställa den kommunala likställigheten både vad gäller det ekonomiska biståndet och resurser avsedda för stödjande insatser till enskilda bör införandet noggrant följas upp och det bör finnas ett utrymme för justeringar av budgetfördelningen om det står klart att utfallet blivit orimligt. Dessutom bör även fördelningsnycklarna för handläggningskostnader och anslaget för arbetsmarknadsåtgärder ses över som ett led i att skapa bättre förutsättningar för ett mer aktivt arbete i hela staden.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 april 2004.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) och ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) föreslog att nämnden skulle överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Remiss av betänkande SOU 2004:15
Dnr 106-086/2004
1. Socialtjänstnämnden beslutar att som svar på remissen hänvisa till tjänsteutlåtandet.
I betänkandet föreslås ett antal åtgärder såsom registrering och tillsyn av tolkförmedlingar, utvecklande av god tolkförmedlingssed och andra åtgärder för att höja kvalitén på tolktjänster. Förvaltningen tillstyrker de föreslagna åtgärderna och menar att de brister i tolkförmedling och tolktjänster som i dag förekommer och drabbar enskilda klienter kan minskas i och med genomförandet av utredningens förslag.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) föreslog, med instämmande av övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Det är positivt att en samlad satsning görs för att förbättra standarden på tolkförmedling. I sammanhanget bör påpekas att det inte endast är brist på auktoriserade tolkar utan även på tolkar med kunskap inom vissa specialområden, som exempelvis hälso- och sjukvård och juridik. Det är avgörande för kvalitet och rättssäkerhet att tolkarna besitter en ingående kunskap om termer och begrepp i sådana speciella fall.
Dnr 202-040/2004
2. Tjänsteutlåtandet överlämnas till revisionskontoret.
Revisionskontoret har gjort en granskning av inte verkställda beslut och domar inom omsorgen om funktionshindrade i Stockholms stad. Granskningen redovisar också aktuell lagstiftning och stadens riktlinjer för insatser för funktionshindrade.
Förvaltningen finner granskningen väl underbyggd, pedagogiskt föredömlig och anser att rapporten ska ges stor vikt i synen på, och utvecklingen av, omsorgen om funktionshindrade i Stockholms stad.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 mars 2004.
Remissvar på motion (nr 1) av Ewa Samuelsson (kd) och Hardy Hedman (kd)
Dnr 106-037/2004
Motionärerna anser att Stockholm bör ta initiativ till en kommunal utredning eller beredning för att kartlägga problem och föreslå lösningar gällande serveringstillstånd och serveringstider, kösystem utanför kvälls och nattöppna restauranger, samverkan mellan restauranger, ordningsvakt och polis, den ökande förekomsten av vapen och droger samt diskrimineringsfrågor.
Förvaltningen avvisar inte motionärernas förslag om att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning/beredning kring de i motionen aktuella frågeställningarna, men vill framhålla att det idag föreligger en väl utvecklad myndighetssamverkan på området där även branschens aktörer deltar aktivt, vilket är en avgörande faktor för att arbetet ska bli framgångsrikt.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den13 april 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) framlade ytterligare ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s) och ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) förslag till beslut.
Vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Motionen avslås.
Motionärerna tar upp angelägna frågeställningar som berör många stockholmare. De problem som finns med kriminell verksamhet och diskriminering i Stockholm, på dagtid såväl som kvällstid har dock inte ett kausalt samband med förekomsten av ett rikt och öppet krog- och restaurangliv. Att försvåra och begränsa människors möjligheter att umgås på Stockholms restauranger och krogar är inte rätt väg att gå. För att motverka kriminalitet krävs det satsningar på polis- och rättsväsende, centrala områden av vårt samhälle som av den socialdemokratiska regeringen har varit gravt eftersatta.
Ledamoten Désirée Pethrus Engström (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Motionen tillstyrks.
2. Därutöver anförs följande:
Våld och diskriminering vid stadens krogar är ett omfattande problem. De ständigt återkommande våldshändelserna och den diskriminering som många människor känner sig utsatta för, motiverar att staden vidtar ytterligare åtgärder. Förslaget om en utredning av diskrimineringen vid krogarna kan klarlägga omfattningen av problemet och peka på möjliga åtgärder.
Kommunstyrelsens arbetsmarknads- och integrationsberedning har tillstyrkt en utredning i frågan vilken föreslås utföras av stadsledningskontoret i samverkan med socialtjänstnämnden.
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och Polisen menar att kameror utanför krogar ökar säkerheten för både personal och gäster. Därtill kan de bidra till att olaga diskriminering motverkas. Övervakningskameror kan bli ett verktyg för att förstärka säkerheten vid krogarna. I dagsläget är det ca 20 krogar som har kameraövervakade entréer. Förbättrad och obligatorisk utbildning för ordningsvakter genom att det klargörs vilka befogenheter ordningsvakterna har och att de står under Polisens befäl kan också motverka diskriminering.
Dnr 106-139/2004
1. Socialtjänstnämnden godkänner yttrandet.
2. Yttrandet överlämnas till kommunstyrelsen.
En särskild utredning har på uppdrag av regeringen gjort en översyn av tillämpningen av lagen (1988.870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Utredningen har därefter föreslagit en rad förändringar i lagstiftningen i syfte att bl.a. förstärka innehållet i LVM-vården och rättssäkerheten för den enskilde. Förvaltningen anser att utredningen föreslår en rad viktiga förändringar, men bedömer samtidigt att det vore värdefullt att se över lagens grundläggande utformning.
Ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), och ledamoten Désirée Pethrus Engström föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Margareta Olofsson m.fl. (v), vice ordföranden Peter Lundén-Welden m.fl. (m), ledamöterna Monika Lindh m.fl. (s), och ledamoten Désirée Pethrus Engström förslag till beslut.
Ledamöterna Ann-Katrin Åslund m.fl. (fp) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Riksdagens revisorer har i sin rapport föreslagit att en ny utredning bör tillsättas med uppgift att se över hela LVM:s utformning. LVM:s grundläggande utformning bör ses över i en kommande parlamentarisk utredning med utgångspunkt från Riksdagens revisorers rapport.
Utredningens förslag syftar till att förtydliga kommunens och statens roller och ansvar, förbättra LVM-vårdens kvalitet och stärka klienternas rättssäkerhet. Detta ser vi som viktiga förändringar. Därför är det viktigt att syftet med vården omdefinieras till att omfatta både motivation- och behandlingsinsatser, samt att staten tar en aktiv roll genom att vara med i vårdkedjan enligt en överenskommelse med kommunen och LVM-hemmet. Utredningen föreslår också en reducerad vårdavgift under tiden som placering enligt 27 § LVM pågår. Detta skapar ekonomiska förutsättningar för kommunen att genomföra föreslagna insatser efter avslutad LVM-vård.
Det är också bra att utredningen föreslår en utvärdering och uppföljning av LVM-vård och efterföljande insatser görs av SIS. Vi delar utredningens synpunkter på att insatserna efter avslutad LVM-vård måste förstärkas och byggas ut.
Vi anser inte att utredningens förslag om insatser för en sammanhållen vårdkedja och de synpunkter som socialtjänstförvaltningen framför behöver stå i motsatsförhållande till varandra. Förvaltningens påpekande om behovet av mångfald i behandlingsarbetet för att nå denna heterogena grupp av missbrukare det här handlar om måste kunna förenas med motivering, tidig planering, snabbt igångsättande av vård och behandling.
Utredningen tar också upp gravida kvinnors situation. Det är bra att man inte ser graviditet som ett skäl till tvångsvård eftersom de flesta missbrukande kvinnor omhändertas på eget beteende med anledning av ett pågående missbruk.
Tre skrivelser överlämnades till förvaltningen för beredning enligt följande.
Om översyn av stadens villkor för tillståndsgivning från Jackie Nylander (v) och Lilian Falkbäck (s).
Om diskriminering på stadens krogar från Jackie Nylander (v) och Lilian Falkbäck (s).
Om utvärdering av Kruton från Margareta Olofsson (v) och Monika Lindh (s)
Ordföranden Margareta Olofsson påminde om Stockholm mot Narkotika, mässa den 3 – 5 maj 2004.
Förvaltningschefen Dag Helin påminde om invigningen av Krutons stöd- och rådgivningscenter den 28 april 2004.
Ordföranden Margareta Olofsson (v) avslutade sammanträdet.
__________________________________