Din position: Hem > Stockholms stad > Spånga-Tensta stadsdelsnämnd > Sammanträde 2008-10-23
Öppet forumSammanträdet inleds klockan 18.00 med att stadsdelsdirektören går igenom de ä Läs mer...renden som ska behandlas vid dagens sammanträde och allmänheten har möjlighet att ställa frågor.Tidigast klockan 18.30 börjar det formella stadsdelsnämndsammanträdet.Förhinder anmäls till Anna Öberg, nämndsekreterare Telefon: 08-508 03 499E-post: anna.oberg@spanga-tensta.stockholm.se
Stadsdelsnämnden beslöt att utse ordföranden Ann-Katrin Åslund och vice ordföranden Ornina Younan att justera dagens protokoll.
Stadsdelsnämnden beslöt vidare att protokollet skulle justeras den 30 oktober 2008.
Det anmäldes att stadsdelsnämndens protokoll 10/2008 blivit justerat den 24 september 2008.
_______________________
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-10-02
Dnr 006-494/2008
Ärendet
Spånga-Tensta stadsdelnämnd har tagit del av förslaget till Vision Järva 2030. Nämnden anser att konkretiseringen av den politiska målbilden från 2007 är ett lovvärt och nödvändigt initiativ för det fortsatta arbetet att utveckla Järva.
Nämnden ställer sig i huvudsak mycket positiv till stora delar av förslaget och vill särskilt framhålla den samverkan mellan förvaltningar och bolag som redan givit mycket goda resultat. Vision Järva 2030 har förutsättningar att ytterligare skapa ett utökat samarbete kring stadsdelarnas framtida utveckling.
I övrigt väljer nämnden att framföra ett antal synpunkter av generell art samt specifikt kommentera vissa av de nio utvecklingstemana.
Yrkanden
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) framlade gemensamt för fp+m+kd eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Vice ordföranden Ornina Younan (s) framlade för s eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Awad Hersi (mp) framlade för mp eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Ledamoten Jonas Ljungstedt (v) framlade för v eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden Ann-Katrin Åslund ställde yrkandena mot varandra och fann att det fanns majoritet för eget yrkande.
Beslut
Att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att i övrigt anföra
Vi ser mycket positivt på att staden arbetar med ett helhetsgrepp och för att ta fram en tydlig långsiktig vision för Järva. Kontinuerlig nära kontakt med berörda aktörer (boende men också andra som verkar för en positiv utveckling av stadsdelarna och själva fältet) är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete.
Vi ser med tillfredställelse att det nu inte längre handlar om kortsiktiga fyraåriga projekt.
Bra verksamheter som redan i dag finns i stadsdelarna bör vidareutvecklas och länkas samman i projektet tillsammans med nya bra utgångspunkter som finns i visionen.
Frågan om utomhusbad på Järvafältet har diskuterats i decennier. Det är dags att komma vidare i frågan och vi ser det angeläget att nu ta ett första steg genom att utreda dagens förutsättningarna, vilka önskemål och behov som finns hos befolkningen, vilket läge som bör föreslås samt hur är mark och miljöförutsättningar är.
Det gröna stråk som sträcker sig från Spånga IP mot Hjulsta koloniområde används flitigt för olika former av både organiserad och spontan idrott. Det används också ofta för promenader av stadsdelens invånare både boende i Gamla Spånga och i Tensta. Under sommaren används stråket också som pic-nic area av många tenstabor. Förslaget om ändrad vägsträckning och bostadsbebyggelse på delar av grönstråket minskar kraftigt förutsättningarna för de aktiviteter som finns där idag varav många är av spontankaraktär.
Tensta centrum och Tenstagångens utformning spelar en avgörande roll för boende och besökares trygghet och trivsel. Inom Järvavisionens ram bör man därför tillsammans med berörda aktörer arbeta vidare med utformning och upprustning. Åtgärder som bör finnas tidigt i en prioriteringsordning är vad som ska hända med parkeringsgaraget, ersättningsbyggnad för förvaltningshuset (utformning och innehåll) samt åtgärder för att ombesörja att de tomma lokaler som idag finns på Tenstagången används till någon form av kommersiell verksamhet. Det finns ett stort behov av lokaler för olika småföretag inom t ex handel och stadens egna bostadsbolag bör vara ett föredöme.
Många barn och ungdomar i Tensta ägnar fritiden åt idrottsaktiviteter. Detta bör stödjas och uppmuntras. Ett problem har varit att hallkapaciteten är alltför låg.
Denna fråga kan tydligare uppmärksammas i visionen.
Att ärendet justeras omedelbart.
Reservation
Vice ordföranden Ornina Younan (s), ledamöterna Eva Andersson (s), Rune Olofsson (s) och Azad Hassan (s) reserverar sig till förmån för eget yrkande:
”Förslag till beslut
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att därutöver anföra följande
Det är viktigt att framhålla att utveckling varken kan bestå i ett projekt eller i enbart fysiska åtgärder. Idag trycker kommunen fyrfärgsfoldrar och talar om ett ”Järvalyft”. Samtidigt drar man undan viktiga förutsättningar för en utveckling genom förändrade resursfördelningssystem, nedlagda verksamhetslokaler, minskad offentlig, social och kommersiell service i många ytterstadsstadsdelar. För boende i Rinkeby, Tensta, Husby och Akalla är det lika viktiga frågor som formen och färgen på husen. Utveckling måste ses i ett helhetsperspektiv där offentlig och kommersiell service, samt social utveckling, väger lika tungt som den fysiska miljön.
Det är också uppenbart att den tilltänkta bebyggelsen mot Järvafältet inte kommer att kunna tillföra stadsdelarna de nya kvaliteter som vore önskvärt. De aktuella stadsdelarna borde istället kompletteras med bostäder som är passande för stora barnfamiljer.
I övrigt anser vi att det är viktigt att värna om Tenstas grönområden. Ingen nybyggnation ska ske på bekostnad av grönområden.
En satsning på byggnation skall också vara en satsning för att
öka antalet arbetstillfällen i Tensta, fler arbetsgivare ska kunna erbjudas lokaler i området: företag, organisationer och myndigheter ska ges möjlighet till etablering i området .
Trafiksepareringen bör bibehållas och utvecklas. Ett barnperspektiv på alla nya och gamla trafiklösningar måste beaktas. Tillgängligheten för äldre och för personer med funktionsnedsättningar skall också alltid vägas in.
Skall de boende få möjlighet att medverka i utformningen av vision 2030 är remisstiden för tok för kort. Ett sådant arbete kräver mer än några öppna möten under året. Remisstiden måste förlängas. Många boende i området har inte hunnit sätta sig in i de komplicerade frågorna som Järvalyftet innebär. Remisstiden ska vara minst till 30 december.
Nätverket Järvas Framtid har skrivit ett mycket bra remissvar på Vision Järva 2030. Detta är ett viktigt dokument för att se vad en viktig del av de boende framförallt i Husby tycker om området. Man kan också se dokumentationen från Järva Sociala Forum som hölls i Husby i maj 2008. Nätverket Järvas Framtid bör få hjälp att nå fler människor för att bli ett mer representativt nätverk över hela Järva.”
Ledamoten Awad Hersi (mp) reserverar sig till förmån för eget yrkande:
Att delvis bifalla förvaltningens svar på remissen.
Att därutöver anföra följande svar på remissen:
REMISSVAR FRÅN MILJÖPARTIET JÄRVA - VISION JÄRVA 2030
Introduktion – satsa mer på de sociala frågorna!
Vision Järva 2030 är tänkt vara den samlade vision om hur man kan implementera Järvalyftet som ett långsiktigt utvecklingsarbete i Järvastadsdelarna. Begränsningsområdet för visionen är den politiskt satta målbilden, nämligen boendefrågor, stärkt utbildning, fler jobb och ökat företagande samt trygghet.
Vision Järva 2030 har presenterat konkreta och handfasta förslag på stads- och trafikplanering, även om prioriteringen och lämpligheten av dessa kan diskuteras. Vad gäller de resterande målbilderna: flera jobb, trygghet och stärkt utbildning har Vision Järva 2030 lagt fram vaga förslag eller inga alls.
Låt oss problematisera frågeställningen, är Vision Järva 2030 endast en fråga om stadsplaneringsfrågor eller också en helhetsfråga om lokal socioekonomisk utveckling? Att många Järvabor är ekonomiskt svaga är en sak, men kan demografisk förändring vara önskvärd till varje pris?
Det är en stor brist i Vision Järva 2030 att frågeställningen inte har problematiserats och att det saknas en konsekvensanalys av de lagda förslagen.
Om alla stadsplaneringsförslag genomförs kan man ändå ställa sig frågan: Är de sociala problemen nu lösta?
Häpnadsväckande är att Vision Järva 2030 säger sig utgå ifrån vad boende i stadsdelarna har för önskelista och prioriteringar, men samtidigt observerar vi i visionen en stor avsaknad av underifrånperspektiv och en ovilja att ge en ärlig chans till det som de boende i Järva vill.
Med största sannolikhet kommer den oro som ligger bakom de opinionsyttringar som vi såg i Husby inte att lugna sig efter presentationen av Vision Järva 2030. Tyvärr finns fortfarande en stor misstro mellan företrädare för Järvalyftet och de boende i Järva.
Järvalyftet är viktigt!
Järvalyftet måste bli en mycket positiv förändring för de boende i Järvaområdet! Upprustningen av Järva kan stå som modell för renoveringen av andra delar av miljonprogrammet. Också därför är det mycket viktigt att Järvalyftet blir ett exempel för hur man kan renovera med respekt för de boende i området och med respekt för miljön. De renoveringar som görs nu ska kanske hålla i många decennier – det är viktigt att det blir bra från början.
Järvalyftet måste bli ett långsiktigt positivt lyft!
Inom Miljonprogrammet har flera olika projekt avlöst varandra under årtionden.
Mycket bra har hänt och även dessvärre avvecklats. Men trots detta finns det fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Vi som har levt med dessa satsningar har svårt att förstå vad det är som gör att Järvalyftet och vision Järva 2030 skulle lyckas bättre.
För att uppnå den kontinuitet i utvecklingsarbetet som omnämns i Vision Järva 2030 och få ett långsiktigt hållbart resultat så kan man inte arbeta i korta tillfälliga projektformer.
Den viktigaste utgångspunkten har dock varit Järvabornas egen syn på sina stadsdelar, säger man i Järvalyftet. Ändå har det redan beslutats en massa innan denna remissprocess kring Vision Järva 2030 kom. Järvalyftet har redan lyckats få en massa Järvabor att bli uppretade och att känna sig överkörda. Vi ska använda ”omvänd planprocess” i upprustningen av Järvaområdet! Börja med de boendes idéer, börja inte med byråkraters och arkitekters idéer. Omvänd planprocess har redan provats i Kärrtorp, med goda resultat.
Renoveringar och hyror
Hyrorna ska förbli rimliga även efter renoveringen, så att alla som bor i Järva ska ha råd att bo kvar. Renoveringarna måste alltså ske utan (större) hyreshöjning – hyresgästerna har redan betalt för renoveringen genom bristande underhåll under många år.
Hyresrätter ska fortsatt stå för en betydande del av bostadsbeståndet. Bra fastighetsskötsel borde vara en självklarhet, det ska inte behöva stå som en vision i Vision Järva 2030.
Renoveringar ska behovsstyras. Det kan vara olika nivåer på renoveringarna utifrån den enskilda hyresgästens behov och önskemål.
Vi vill inte att man ska riva hus i Järvaområdet.
Det är bra att renovera – men det ska inte kosta för hyresgästerna. En liten hyreshöjning kan vara acceptabel, men det ska vara en rimlig hyreshöjning. Först väntade bostadsbolagen med renoveringar – sedan hastar de fram det.
Det var dåligt underhåll av bostäderna även under vår majoritetsperiod. Folk har redan betalat för större delen av de framtida renoveringarna. Om man sänker avkastningskraven på bostadsbolagen, t ex Svenska Bostäder, kan man hålla nere hyrorna. Som det är nu har bolagen höga avkastningskrav.
Ett antal byggbolag tar över en del av planeringen och ansvaret för renovering och upprustning i Husby och Hjulsta. Vilka effekter får detta för medborgarnas möjlighet att ha inflytande över sitt boende? Risken är att dessa bolag går fram ännu hårdare än Svenska Bostäder i sina planer på dyra renoveringar och hyreshöjningar.
Bra boendemiljö och mer varierad stadsmiljö
Komplettera varsamt
Vi är positiva till en blandning av olika boendeformer. När det ska byggas vill vi utreda noggrannare var det är lämpligt att bygga. Byggande ska ske mycket varsamt. Vi är helt emot att man exploaterar Järvafältet. Vi är t ex mot en bussgata över Järvafältet. Vi ska inte bygga på grönområden och oexploaterad mark.
Järvaområdena hör redan till ytterstadens hårdast exploaterade konstaterar man i Vision Järva. Ändå föreslår man en kraftig förtätning i och runt stadsdelarna. Visst finns det fortfarande några tomma parkeringar och överbliven mark intill gator och vägar etc., som kan användas bättre. Men inte i den utsträckning som förslås i Vision Järva 2030. Det finns kvarter som skulle vinna på en förtätning typ punkthus och annan kompletterings-bebyggelse framförallt för att få en livligare och mer stadsmässig intressant arkitektur.
Fler hustyper, lägenhetstyper och upplåtelseformer
Boendemiljön måste i sin helhet ha kvaliteter som människor upplever som attraktiva, så som blandade boendeformer, både små och stora lägenheter. Värden som vackra hus och trivsamma gårdar, värdiga entréer, levande parker och affärskvarter, mångfald av språk och kulturer är berikande och positiva värden.
Stora bostäder för stora hushåll, smålägenheter för t ex ungdomar ska finnas. Som man säger i remissen ”Denna obalans går inte att rå på enbart med nybyggnation. Här visade bomässan Tensta Bo 06 att miljonprogrammets rationella byggteknik möjliggör nya planlösningar genom smart ombyggnad.” Där visades utmärkta förändringar av befintliga lägenheter, påbyggnad av husen vid Tensta Allé och varliga kompletteringsbebyggelse som ett framtida kollektivhus på Tisslingeplan.
En ökad variation av upplåtelseformerna kan fås vid nybyggnation. Att omvandla hyresrätter till bostadsrätt måste ske på hyresgästernas initiativ. Många lägenheter från miljonprogrammets dagar anses vara bra genom att de ofta är ljusa och funktionella. Detta kan tjäna som goda exempel i det fortsatta bebyggelsearbetet.
Betydande energieffektivisering utan hyreshöjning
Bättre energi- och värmelösningar i husen är viktigt för att spara miljön, spara pengar i uppvärmningskostnader för hyresvärd och hyresgäster och se till att de boende inte längre behöver frysa inomhus på vintrarna. Detta sker genom att man tätar husen mycket bättre samt ändrar t ex ventilationslösningar för värmeåtervinning. Energieffektivisering blir en besparing på sikt.
När husen renoveras ska därför genomgripande energibesparingsåtgärder genomföras – kanske kan man göra om husen till passivhus (som inte behöver ytterligare tillförd energi för uppvärmning utöver den värme som alstras av elektriska apparater och kroppsvärme från dem som bor där) eller åtminstone i vissa fall t o m plushus (som producerar mer energi än vad det konsumerar, genom solfångare och solceller).
Kvarboende och bostadskö
Alla som vill ska kunna bo kvar. Om man bor kvar känner man ansvar för området. Man ska få bukt med den olagliga andrahandsuthyrningen. Om inte lägenheter som egentligen är lediga anmäls till Bostadsförmedlingens kö blir det orättvist mot dem som köar.
Bevara hyresrätten!
Tanken att alla ska äga sin egen bostad är inte realistisk. Vi måste ha hyresrätten kvar! Varierande upplåtelseformer ska finnas – det ska finnas hyreslägenheter som folk har råd med. Den kooperativa hyresrätten ska utvecklas som ett alternativ till bostadsrätt.
”Järvasänket”?
Tyvärr har den borgerliga majoriteten – samtidigt som man sagt sig vilja satsa på stadsdelarna på Järvafältet – skurit ner på verksamheter i de berörda stadsdelarna. Detta har visat sig bl a i personalminskningar i stadsdelsförvaltningar, t ex i äldreomsorgen. Man har lagt ner Dalhagsskolan och ungdomsgården Gula Gården i Husby. Vårdcentralen i Akalla har fungerat dåligt. Vårdcentralen i Rinkeby har tvingats skära ner med hälften av sin personal, p g a den borgerliga majoritetens nya ersättningssystem i landstinget, som inte ger samma ersättning till socioekonomiskt utsatta områden.
Med Miljöpartiets Järvalyft blir det ett lyft på alla nivåer.
Trygghet i vardagen
Det liggande förslaget för vision för Järva lägger för stor betoning på att bygga bort otrygghet. Trygghet bygger på att man har en trygg försörjning, en bostad, utbildning och ett värdigt liv och kan bestämma över sig själv.
Trygghet bygger mycket på hemkänsla. Minskad omsättning på hyresgäster genom att erbjuda en bra boendemiljö med bra service, bra skolor, bra boendeformer och en god kontakt grannar emellan leder till trygghet och trivsel.
Portvaktens roll förr var att vara ständigt närvarande och en hjälpande hand för de boende i kvarteret och bidrog till en ökad trygghet. Det är en person som idag bör återinföras av bostadsföretagen. Egentligen är det farligare bo i centrala staden. Samverkan mellan många aktörer för trygghet – skola, polis, socialtjänst m fl, är viktigt. Fritidsverksamhet för ungdomar måste utvecklas.
Barn/Ungdom/Fritid
Skolan bör samarbeta med fältassistenter, polisen med flera aktörer som kan bidra till att höja närvaron av vuxna ute i stadsdelen och därigenom öka tryggheten särskilt på kvällstid. Vi måste ha en trygg skola för alla.
Nya svenskar kan inte tas med i statistiken för hur många barn som uppnår gymnasiebehörigheter. Det ger ingen rättvisa åt det arbete som skolbarnen och skolpersonalen gör. När får vi se jämförande statistik som visar hur det går för barn i olika stadsdelar som gått svensk grundskola i nio år?
Barnens och ungdomarnas behov måste genomsyra allt stadsförnyelsearbetet. Ett rikt urval av fritidsaktiviteter ska vara självklart.
Ungdomsmottagning, BUP, skolkuratorer m m ska finnas till hands för alla som behöver sådan service.
Det lokala föreningslivet ska ges bra möjligheter att verka i området. Blå huset i Tensta ska kunna erbjuda ett brett aktivitetsprogram för alla åldrar och även för vuxna och familjer. Ungdomsgårdarna och Reactor i Husby/Kista ska utvecklas.
Skolans och förskolelokalerna ska kunna samutnyttjas bättre på kvällstid för föreningslivet m.m.
Vuxna ska erbjudas möjlighet till gympa och motion inom gångavstånd från hemmet, t ex i skolans gympasal. Simhallen ska vara tillgänglig för alla genom låga taxor för bad, gym m m. Låt byggherrarna bekosta Husbybadets renovering.
Ett rent och snyggt Järva kan genomföras med stöd av föreningslivet. Hemgårdar ska utvecklas – för gamla och unga tillsammans. Akalla By:s 4H och Spånga By:s 4H ska värnas och utvecklas. Fritidsverksamhet för ungdomar måste utvecklas. Utveckla hemgårdar med utbyte med skolorna. Hemgårdar kan spela en stor roll i att möjliggöra för en framtidstro och en meningsfull vardag. På hemgårdarna möts man även över generationsgränser vilket är av oerhörd vikt att vi återskapar dessa, inte bara på Järvafältet utan i hela staden.
Skola
Det är viktigt att skolan håller hög kvalitet. Humanistiska värden, social mognad, etik, moral, t ex genom Livskunskap, måste utvecklas i skolorna. Skolans lokaler och förskolelokalerna ska vara ändamålsenliga.
Vård
Akutvården ska finnas nära dem som bor i Järva. Bra mödravård och barnavårdscentral ska finnas i området.
Snyggt område
Människorna i Järva ska känna att man bryr sig om miljön så som man gör i innerstan, att det är städat och fint med blommor i våra centrum, torg och parker, och att bilvrak blir borttransporterade så fort som möjligt.
Fler jobb och ökat företagande
Den arbetsmarknadspolitik som tillämpats i Järvaområdet har inte fungerat. Något som dock varit bra är Kista Matchning, (senare Stockholm Matchning) som inneburit att man samlat många av arbetsmarknadens aktörer för att erbjuda jobb och praktikplatser till boende i Järva. Denna verksamhet har delvis splittrats när Arbetsförmedlingen dragit ned på sina lokalkontor och stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby-Kista slagits ihop. Det tar tid att bygga nya kontaktnät. Arbetsmarknadsprojekt, t ex Lunda Nova, ska utvecklas. Järva Karriärcenter skulle kunna bli en bra start för ungdomar med behov av vägledning.
De lokala företagarna skall ha en bra service som till exempel, säker dagskassahantering, ändamålsenliga och billiga lokaler att hyra, tillgång till närliggande post- och bankservice m.m.
Annorlunda förutsättningar för det lokala näringslivet på Järva
Tillväxten i Kista är motorn i hela stockholmsregionen, men näringslivet på Södra Järva har andra villkor (ett annat utgångsläge) att utgå ifrån och behöver av den anledningen ha särskilda stödinsatser.
De insatser som de flesta efterfrågar är affärslokaler och olika lösningar på finansieringar. Ett konkret försla skulle vara ett gemensamt småföretagarhus med administrativa resurser, riskanaly, redovisng, fakturahantering och framtagning av affärsplaner.
Vi ser en trend att småföretagarna i t ex Tensta och Rinkeby får det mycket svårt att överleva. Småföretagandet ska överleva och utvecklas. Det ska finnas bra företagsrådgivning för nya och gamla företag i Järva. Man ska bl a kunna få hjälp med riskanalys. Det finns en brist på kapital för utveckling av affärsidéer i Järva. Mikrolån kan vara ett sätt att råda bot på det. Man borde kunna inrätta en kommunal eller statlig fond för finansiering av affärsprojekt i områden som Järva. Om affärsidén är bra ska det vara lättare att finansiera projektet.
Centrumanläggningarna ska kunna erbjuda fler mindre lokaler för småföretagare så att de kan berika centrummiljön för människorna i området så som torghandel, gallerior, fler kaféer och restauranger. Förvaltningshuset på Rinkeby Allé i Rinkeby kan byggas om till studentbostäder med näringslivslokaler i bottenvåningen.
Många familjer som flyttar in i Järvaområdet är vana vid att själva bedriva verksamhet för sin egen försörjning. En av de absolut viktigaste åtgärderna för Järvas framtid är att möjliggöra att fler av stadsdelarnas innevånare kan ha en egen försörjning, antingen genom anställning eller eget företagande. På Järvafältet bor det många människor med en hög utbildning, lång arbets- och livserfarenhet från sina hemländer. Att inte ta tillvara all denna kompetens är ett resursslöseri och det måste ske krafttag på det området. Staden bör gå före och överbrygga de fördomar som ett namn kan ge genom att aktivt försöka öka graden av anställda med annan bakgrund än svensk.
I Sverige är det vanligast att ha en anställning i privat företag eller offentlig sektor.
Många av dem som nyligen kommit till Sverige finns en kunskap och tradition av eget företagande. Aktiva insatser måste göras för att öka möjligheten att starta eget. Vi har många regelverk som skulle kunna förenklas så att barriären till att starta eget kan minskas.
Det viktigaste måste vara att var och en vuxen individ kan försörja sig genom eget arbete och betala skatt för att bidra till samhällsbygget och vår gemensamma välfärd. Det finns ett stort behov av små och billiga lokaler för att kunna etablera eget småföretagande och verksamheter för sin försörjning. Detta ska ses som en positiv utveckling att göra stadsdelen intressantare, mer levande och tryggare.
Det är bra att kommunen vid projekt anlitar lokala företag och lokal arbetskraft. Arbetslösa i Järva ska få hjälp med kontakter och nätverk.
Att flytta stadsdelskontoren från Rinkeby respektive Husby till Borgarfjordsgatan i Kista och från Tensta till Lunda leder till minskat kundunderlag för butikerna och restaurangerna i dessa centrum. Många av dessa drivs av lokala företagare och personal. Denna flytt motverkar målen i Vision Järva 2030.
Social ekonomi
Den sociala ekonomin och civila samhället spelar en mycket stor roll på Järva och staden bör mer aktivt gå in och stödja dessa verksamheter som kan röra sig från allt från nattvandrande föräldrar till sociala företag.
Den sociala ekonomin eller demokratiskt och personalägda företag som inte har som primärt mål att vinstmaximera måste ges utrymme att utvecklas. Staden har behov, verksamheter och tjänster typ, servicehus, äldreomsorg, arbetsförmedling, utbildning, fritidsgårdar med mera där full insyn och demokrati är viktigt. Dessa kan också drivas i form av kooperativ eller ekonomiska föreningar. På detta område finns massor att lära från andra länder som Italien, Spanien, m fl. Denna modell är bättre för sådana tjänster än stiftelser och privata aktiebolag med begränsad insyn och aktieägare vars enda intresse är att göra maximal vinst. Det skapar också många lokala och värdefulla jobb.
Kooperativ och socialt företagande ska uppmuntras och stödjas av staden för att hjälpa t e x psykiskt funktionshindrade eller andra som står långt från arbetsmarknaden.
Lika rättigheter
Staden måste aktivt arbeta för att alla, oavsett etnisk bakgrund m m, ska ha lika rättigheter och möjligheter. Det finns mycket kunskap, erfarenhet och glädje hos dem som bor i Järvaområdet. Dessa resurser måste tas till vara. Anti-diskrimineringsklausuler är ett redskap som vi ska fortsätta med i Stockholms kommun för att få bukt med diskrimineringen. De skarpa klausulerna ska användas, det ska inte vara borgarnas försvagade klausuler.
Språkutveckling och förstärkt svenska för invandrare (SFI) är mycket viktigt – men det räcker inte alltid för att få ett jobb. Mycket annat måste göras för att förbättra möjligheten för Järvaborna att hitta meningsfull sysselsättning. En sak är att man måste förbättra möjligheten att driva småföretag i Järva.
Vi vill ha en multikulturell begravningsplats i Järvaområdet. Att ha en sådan plats nära där de bor kan bli en trygghet för många äldre i Järvaområdet.
Alla samfund ska ha rimliga möjligheter att ha lokaler för religionsutövning – om ett samfund vill bygga en lokal eller en byggnad ska det ska tas i beaktande, och det ska underlättas för markanvisning.
Sociala frågor
Man måste arbeta målmedvetet förebyggande med ungdomar, med socialtjänst, fältassistenter och skola som samverkar. När närpolisen utreder brott bör de utredas där den unga bor – då kommer man närmare socialtjänst och skola. Samverkan mellan många aktörer för trygghet – skola, närpolis, socialtjänst m fl, är viktigt, t ex genom ett ”Barnets Hus” i Järva.
Socialtjänstförvaltningen pekar i sina synpunkter på Järvalyftet på det viktiga med att olika myndigheter samverkar för medborgarens bästa. Det behöver inte bara handla om polis och socialtjänst utan alla verksamhetsområden bör ses över åt det håll förvaltningen föreslagit.
Järvas framtid är de unga och mer behöver göras för att de ska känna trygghet och tillförsikt inför framtiden. Idag är det tyvärr många som känner sig vilsna, inte bara i själen utan också i sin hemvist.
Bevara Järvafältet!
Samverka i regionen för att bevara grönområden. Stockholm behöver inte växa så mycket.
Vi ska bevara grönområdet på Järvafältet. Ingen exploatering av Igelbäckens kulturreservat! För att få snabbare kommunikationer mellan Rinkeby och Kista ska man lösa det genom att förstärka befintlig busstrafik, eller genom Tvärbanans Kistagren, eller möjligen genom en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet – inte genom en bussgata tvärs över Järvafältet, vilket finns med bland idéerna i remissunderlaget! I stället för evenemangspark kan man utveckla friluftslivet varsamt, t ex genom ett Naturum (naturutställning) på Järvafältet, eller genom att utveckla Fältskolan. Vi vill ha en multikulturell begravningsplats i Järvaområdet.
Satsa på Akalla By, Husby Gård, Eggeby Gård, Spånga By och Hästa Gård. Bygg inte på grönområden. Vi vill att det ekologiska friluftsbadet vid Eggeby Gård äntligen byggs.
Vi behöver inte fler ridanläggningar. Satsa på dem som finns, vid Eggeby Gård och i Hägerstalund. Satsa på de befintliga kolonilotterna – det ger rekreation och det är hälsobefrämjande. Utveckla de koloniområden som finns. Höj kvaliteten på dem.
Bad vid Säbysjön kan vara en möjlighet. Vi behöver inte fler konstgräsplaner, speciellt inte på Järvafältet. Inga asfalterade cykelbanor på Järvafältet – ta hand om grusvägarna.
Vi är kritiska till bebyggelse i Kymlingeområdet!
Visionen föreslår en kraftig expansion av bebyggelse runt Järvaområdet och mellan Spånga, Rinkeby och Tensta samt Förbifart Stockholm i öppet läge i avsnittet mellan Barkarby och Järvafältet. Detta är mycket negativt för området av följande skäl.
Förbifart Stockholm leder till kraftigt ökat buller och ökade avgaser in över Järvafältet och i alla berörda stadsdelar. En mycket olycklig barriäreffekt skapas genom att spridningskorridorerna genom Järvafältet och i dalgången mellan Tensta och Hansta och skogarna norr om Barkarby till Järva och Ulriksdal och in mot nationalstadsparken klipps av. Även den föreslagna alltför kraftiga exploateringen av bebyggelse skapar samma negativa effekt. Vi har pekat på några områden som skulle kunna bebyggas utan att sådana effekter uppstår. Framför allt vore en förlängning av överdäckningarna över E18 bra ur många miljöaspekter och här skulle mer mark för bebyggelse kunna skapas. Här måste en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver de negativa effekterna av detta förslag tas fram.
Trafiklösningar
Att åka kommunalt mellan stadsdelarna fungerar i stort sett redan bra. Förbättringar kan ske genom fler olika direktbussar som inte slingrar sig genom stadsdelarna. Den nya tvärbanan kommer att fylla en stor funktion och bör påskyndas. Tunnelbanan bör snarast förlängas från Hjulsta till Barkarby och från Akalla till Barkarby.
Precis som man säger i remissen: ”Dagens gröna stråk är en tillgång i de tätbebyggda stadsdelarna och ska utvecklas.” Detta gör man inte med ny förbindelse över fältet med ett nytt aktivitetsstråk i kulturreservatet. Övriga föreslagna nya attraktioner kan låta både lockande och avskräckande. Den stora attraktionen med Järvafältet är just dess orörda naturvärden. En massa konstruerade aktivitetsplatser hindrar den fria rörligheten bland människor och djur.
Att bryta trafiksepareringen på vissa platser bör utredas noga liksom att koppla ihop gatunätet genom att knyta ihop några säckgator. Några exempel: Glömmingegränd-Risingeplan (Tensta) skulle ge bättre tillgänglighet för de boende på Glömmingegränd och affärerna där skulle få fler kunder. Några alternativ i Rinkeby är Degerbygränd-Svennebygränd, Fornbyvägen-Hällbybacken, Ovanbygränd-Stavbygränd, Kuddbygränd-Lillbybacken vilket underlättar för dem som ska till Rinkeby Torg från dessa delen av Rinkeby. De nya vägsträckorna måste utformas som smala passager eftersom de kommer att korsa gångvägarna.
Det är inte något överskott på gångvägar i områdena. På flera platser kan trottoarer anläggas utan att man för det tar bort befintliga gångvägar och gångbroar. T ex utmed Rinkebysvängen mellan Fornbyvägen-Storbyplan, Rinkebystråket mellan Rinkebysvängen-Mjölbyplan, Hagstråket mellan Tenstavägen-Tenstaplan. Trottoarer längs Norgegatan i Husby kan vara positivt. Över Tenstavägen skulle det här behövas ett övergångsställe för dem som kommer från Solhöjden och ska till tunnelbanan som fortsätter i en gångväg över dalen till Solhöjden.
De förslagna nya bostäderna på överdäckning över nya E18 bör anpassas så mycket som möjligt till naturen.
Nya vägbarriärer genom parker och grönstråk får inte hindra människor och djur att kunna röra sig i området. Gångtunnlar måste ersättas där det går med viadukter som upplevs tryggare.
Belysningen utefter vissa av gångvägarna har förbättrats och det arbetet måste fortsätta.
Fälten nedanför Rinkebysvängen och Tenstavägen används flitigt på sommaren för grillning och familjeliv. Det är helt fel att smala av det området med regelrätta nya bostadskvarter som föreslås i Vision Järva ”för att på ett naturligt sätt koppla Rinkeby och Tensta med Bromsten respektive Lunda”. Rinkebysvängen och Tenstavägen föreslås också att delvis dras om för att bättre ansluta till den nya bebyggelsen. Ny bebyggelse får inte skära av dalen. Fler grillplatser behövs istället!
Området runt Hjulsta koloniområde har blivit ett fint när– och friluftsområde sedan dammarna anlades vid Spångaån, och måste bevaras. Även vintertid är det en populär plats då det inte ligger i skugga för skidåkning och promenader.
Utred eventuellt behov av parkeringsplatser vid Tensta Träff/Simhall och Spånga Kyrkväg vid daghemmen där kricketbanan finns och Spångadalen.
Nej till Förbifarten!
Förbifart Stockholm ska inte byggas, då den ökar biltrafiken, förstör klimatet och inte löser trafikproblemen. Förbifarten splittrar mer än den förbinder. E18 ska läggas i tunnel! Eller så ska man göra mer överdäckningar med bostäder och kontor på.
Vi kan tänka oss att man bygger en barriär i mitten av Norgegatan för att undvika farliga omkörningar. Det kan vara i form av en mittremsa med träd.
Kollektivtrafik
Möjligheten att använda kollektivtrafiken ska öka, och trivseln i kollektivtrafiken ska öka. Som ett exempel ska busstorgen i Akalla och Kista bli trevligare.
Vi accepterar inte busstopp när det sker stenkastning eller annat bråk i Järva. Rinkeby, t ex, ska inte diskrimineras genom att man stänger av bussar och tunnelbana när bråk eller stenkastning förekommer. Andra lösningar bör finnas.
I första hand vill vi inte ha någon ny trafikförbindelse över fältet. Stärk busstrafiken via Kymlingelänken i första hand istället för dragningar över Järvafältet. I andra hand vill vi se en förbindelse som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Detta måste utredas noga. Detta alternativ kan vara en balkbana med spårtaxi på pelare över fältet.
Nej till bussgata över Järvafältet!
Nej till viadukt över Järvafältet!
Tvärbanan ska dras närmare Rinkeby!
Utveckla alla stadsdelar!
Satsa på alla service- och kommerscentra i Järvaområdet. Det riskerar att bli en ensidig satsning på Kista Centrum, och mindre lokala centra som Akalla, Husby, Rinkeby eller Tensta centrum riskerar att utarmas. Detta speciellt med tanke på att många arbetsplatser ska lämna Husby och Rinkeby i och med att stadsdelsförvaltningen koncentreras till Kista. I Rinkeby verkar butiker få problem med kundunderlaget. Flytta kommunala kontor till Rinkeby!
Utveckling av Järvafältets potential som besöksmål
Några synpunkter på icke önskvärd utveckling med alternativ förslag
o Bussgata över Järvafältet
o Förbifart Stockholm
o Idrotts- & aktivitetsstråk Rinkeby-Kista, med konstgräs mm Nej inte ute på fältet och i området har man redan tillräckligt med konstgräsbanor.
o Fler koloniträdgårdar på Järvafältet Att anlägga nya kolonilotter när fler ligger i träda är mycket tveksamt. Dock kan de områden som finns utvecklas med kolonistugor!
o Provisorisk förlängning av Hägerstalunds motocross. Motorcrossbanan måste avvecklas omgående och Hansta naturreservat återställas. Vid Hägerstalund skulle en begravningsplats istället anläggas eftersom det inom fem år kommer att bli ont om gravplatser i Stockholm. Speciellt närhet till gravplatser för kistor är viktigt i ett område med så många invånare som har andra begravningsritualer.
Remisstiden ska förlängas!
Remisstiden måste förlängas. Många som bor i Järvaområdet har inte hunnit sätta sig in i de delvis komplicerade frågor som Järvalyftet innebär. Remisstiden ska vara minst till 30 november, och helst hela året ut!
Den politiska styrningen och organisationen av Järvalyftet
De som bor i området och valda politiker ska ha stort inflytande över Järvalyftet. Tjänstemännen ska inte styra.
Det borde finnas tjänstemän från fler olika förvaltningar (t ex stadsdelsförvaltningar och ”mjuka” förvaltningar) i tjänstemannastyrgruppen. Som är det är nu är det bara tjänstemän från ”hårda” facknämnder, t ex Exploateringskontoret.
Bromsa inflyttningen till Stockholm?
Grunden till att man planerar för en stark exploatering av Järvafältet är att man i den styrande majoriteten har en helt okritisk inställning till Stockholms växande.
Nätverket Järvas Framtid och Järva Sociala Forum
Nätverket Järvas Framtid har skrivit ett mycket bra remissvar på Vision Järva 2030. Detta är ett viktigt dokument för att se vad en viktig del av de boende framförallt i Husby tycker om området. Man kan också se dokumentationen från Järva Sociala Forum som hölls i Husby i maj 2008. Nätverket Järvas Framtid bör försöka nå fler människor för att bli ett (än) mer representativt nätverk.
Slutord
Miljöpartiet i Järvastadsdelarna har här presenterat en mängd förslag för hur Järva ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar dem som bor här, och på ett sätt som respekterar de ekologiska villkoren.
På grund av den korta remisstiden så har detta svar inte kunnat bli så genomgripande som vi hade önskat. Tiden har inte funnits för ett ännu mer genomarbetat svar där allt har kunnat belysas.
Miljöpartiet de Gröna i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista”
Jonas Ljungstedt (v) reserverar sig till förmån för eget yrkande:
Att avge följande svar på remiss:
Vision Järva är ett förslag på hur våra områden ska utvecklas, framtaget av Järvalyftet, ett projekt som toppstyrs centralt från Stadshuset i Stockholm stad. Vi i Vänsterpartiet är mycket kritiska till Järvalyftet och vill lägga ner det projektet. Istället vill vi organisera förändringsarbetet i våra stadsdelar på ett helt annat sätt.
I nästkommande års budgetförslag från Vänsterpartiet i Stadshuset anslås pengar till utvecklingsarbete i stadsdelsnämnderna, fördelat enligt socioekonomiska variabler. Varje stadsdelsnämnd får en utvecklingsbudget som invånarna lokalt ska besluta om, även barn och ungdomar ska vara med i beslutsprocessen. Det som ska finnas centralt är ett kansli för att stödja det lokala demokratiarbetet – ett kansli för stöd till deltagande demokrati.
Det positiva med Järvalyftet är att en del förslag varit så extrema att det har provocerat fram en motreaktion hos många boende, framför allt i Husby. Husrivningar, lyxsaneringar och bortdrivande av låginkomsttagare har upplevts som reella hot. Nätverket Järvas Framtid har genomfört flera möten och protestaktioner. Järva Sociala Forum som genomfördes i maj i år var välbesökt, i seminarierna och debatterna där kom det fram många synpunkter som bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet i våra områden.
Nätverket Järvas Framtid har avgett ett remissyttrande på förslaget till Vision Järva 2030 och som vi i stora drag kan ställa oss bakom, även om deras svar har tyngdpunkten på norra Järva. Några saker som tas upp är att slå vakt om den väl fungerande trafiksepareringen och säga nej till ökad biltrafik i bostadsområdena, liksom på Järvafältet. Ett krav är att lägga E18 i tunnel för att minska buller och föroreningar för de boende. Upprustningar av hyreshus och eventuella omvandlingar ska ske i samråd med de boende, hyrorna får inte bli så höga att hyresgästerna inte har råd att bo kvar.
Oroväckande är att samhällsservicen mer och mer koncentreras till Kista, eftersom andra stadsdelar som Husby, Akalla och Rinkeby samtidigt utarmas. Det gäller i minst lika hög grad också Tensta-Hjulsta. När de två stadsdelsnämnderna slår samman sina verksamheter, till exempel ungdomsmottagningarna eller flyktingmottagandet, så hamnar verksamheten alltid i Kista, inte i Tensta, Rinkeby eller Husby. Det verkar vara dags att döpa om projektet till ”Kistalyftet” istället.
Kan instämma i kravet att den fullständiga versionen av Vision Järva 2030 ska skickas ut till alla hushåll på Järva och att den ska finnas tillgänglig på flera språk. Likaså att remisstiden förlängs. Att i alla berörda stadsdelar organisera storrådslag, i likhet med Järva Sociala Forum, är också en god idé.”
Särskilt uttalande
Vice ordföranden Ornina Younan (s) framlade gemensamt för s+mp+v särskilt uttalande enligt följande:
Underlaget till Vision Järva 2030 är i stort sett en tjänstemannaprodukt, och bygger mycket på det som kom fram i gluggutredningen. Vad vi saknar i Vision Järva 2030 är ett underifrånperspektiv, vad tycker Järvaborna om sin hembygd och visioner om framtiden. Det fanns mycket att hämta från de arbetsgrupper inom både Ytterstadssatsningen, Stadsdelsförnyelsen och Storstadssatsningen som tog fram visioner och praktiska förslag om Järva, det var boende på Järva som kom med förslagen. Var är de förslagen i Vision Järva 2030? Som ett exempel fattades ett beslut om utomhusbad vid Eggeby gård, med ekologisk rening av badvattnet, det är bara ett exempel på många idéer av Järvabor som skulle kunna finnas i Vision Järva 2030.
Nu får Järvaborna tycka till om Vision Järva 2030, men med en mycket kort remisstid, nej återremittera Vision Järva 2030 och låt Järvaborna få tid på sig att komma med genomtänkta förslag, bilda rådslag och för en dialog med Järvaborna.
Järvalyftet borde kunna bli en mycket positiv förändring för de boende i Järvaområdet. Upprustningen av Järva kan stå som modell för renoveringen av andra delar av miljonprogrammet. Därför är det mycket viktigt att Järvalyftet blir ett exempel för hur man kan renovera med respekt för de boende i området och med respekt för miljön. Den viktigaste utgångspunkten har dock varit Järvabornas egen syn på sina stadsdelar, säger man i Järvalyftet. Ändå har det redan beslutats en massa innan denna remissprocess kring Vision Järva 2030 kom. Järvalyftet har redan lyckats få en massa Järvabor att bli uppretade och känna sig överkörda.
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-09-24
Dnr 006-482/2008
De kommunövergripande verksamheterna Pensionat Hornskroken och Pensionat Kinesen vänder sig till personer med demenshandikapp. Vistelse där har inte krävt biståndsbeslut och verksamheten följer inte det regelverk som gäller. De som använt sig av verksamheten har goda erfarenheter och är nöjda och önskar naturligtvis att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas på samma sätt.
För staden är det viktigt att den verksamhet som bedrivs är rättssäker, patientsäker och likställd över staden. Detta innebär att det inte är möjligt att fortsätta verksamheten som den är. Verksamheten bör därför bedrivas efter samma regelverk som övrig korttidsvård/avlastning.
Stadsdelsnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Ärendet justeras omedelbart.
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-10-06
Dnr 101-322/2008
Månadsrapporten för september grundar sig på bokföringen tom september månad. Förvaltningen gör bedömningen att kostnaderna kan rymmas inom budgetramen.
1. Stadsdelsnämnden godkänner månadsrapporten för september.
Förelåg tjänsteutlåtande
Dnr 500-495/2008
Flyktingmottagningarna inom både Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsnämnder behöver effektiviseras, bl.a. för att ha handlingsberedskap inför kommande förändringar. Flyktingmottagandet i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta (liksom i hela staden) har minskat och förväntas fortsätta minska under överskådlig framtid. Detta leder till ett minskat personalbehov inom de båda berörda flyktingmottagningarna. En större sammanslagen verksamhet är mer flexibel och därmed mindre sårbar än två mindre verksamheter.
Mot denna bakgrund beslutar stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista respektive Spånga-Tensta att fr.o.m. den 1 januari 2009 samverka i en gemensam enhet för introduktion av nyanlända flyktingar och att denna enhet lokaliseras till Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.
Ordföranden Ann-Katrin Åslund (fp) yrkade gemensamt för fp+m+kd bifall till förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Ornina Younan (s) framlade gemensamt för s+mp+v eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Nämnden beslutar att från och med den 1 januari 2009 samverka i ett gemensamt flyktingmottagande där berörda verksamheter inom Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och Spånga-Tensta stadsdelsnämnd organiseras och lokaliseras till Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.
Reservation anmäldes av vice ordföranden Ornina Younan (s), ledamöterna Awad Hersi (mp), Jonas Ljungstedt (v), Eva Andersson (s), Rune Olofsson (s) och Azad Hassan (s) till förmån för eget yrkande:
Att avslå samorganisering av flyktingmottagandet hos Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Att därutöver anföra följande:
Den föreslagna sammanslagningen av flyktingmottagandet i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta är ren och skär nedskärning av fungerande verksamhet. Borgarna har redan skurit ner tillräckligt i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta.
I ärendet beskrivs att flyktingströmmen avtar. Det kan mycket väl vara så för tillfället. Men vem vet när nästa flyktingvåg kommer. Det vi vet med säkerhet är att det finns många oroshärdar i vår omvärld. Det är också känt att antalet nyanlända som söker sig till Järva är fler än de i andra stadsdelar i staden.
Om det nu är så att trenden pekar på nedgång av flyktingar betyder det inte att vi ska bli av med välbehövliga resurser. Vi har överbelastad personal i socialtjänsten.
De flyktinghandläggare som blir frigjorda på grund av färre flyktingar kan göra mycket nytta genom att de avlastar våra socialsekreterare. På det sättet kan man behålla en hög kapacitet för flyktingmottagande i stadsdelarna för framtida behov.
Ett annat bekymmer med sammanslagningen är att det tycks flyttas till Kista. Om nuvarande majoritet fortsätter i den inslagna vägen kommer kommunala verksamheter och samhällstjänster utarmas i t.ex. Husby, Rinkeby och Tensta.
Vi ska inte planera för en minskad flyktingmottagning. Sverige ska föra en generös flyktingpolitik. Det finns tyvärr alltför många krigs- och katastrofområden i världen där människor behöver söka skydd i Sverige.”
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-09-01
Dnr
Förvaltningen lämnade vid nämndmötet den 12 juni 2008 ett förslag till rutin för hantering av synpunkter och klagomål inom avdelningen för förskola, fritid och funktionshinder. Nämnden beslutade att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag samt att komplettera riktlinjerna för hantering av muntliga klagomål och klagomål som framförs till politiker.
I förvaltningens förslag till rutiner finns en blankett för dokumentation av synpunkter och klagomål, avsedd för att skriftligt dokumentera alla inkomna synpunkter som framförs muntligt.
Förvaltningen föreslår att rutinen kompletteras med att nämndens politiker ansvarar för att snarast vidarebefordra, skriftligen, till dem inkomna skriftliga eller muntliga synpunkter/klagomål inom verksamhetsområdet förskola, fritid och funktionshinder till avdelningschef. Dokumentationen ska innehålla vem som inkommit med synpunkten/klagomålet, datum, vad synpunkten gällde samt ansvarig chef eller aktuell enhet.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens rutiner för muntliga synpunkter/klagomål.
2. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens kompletterande rutiner gällande handläggning av synpunkter/klagomål som inkommer till politikerna i nämnden.
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-08-27
Dnr 000-402/2008
Stadsdelsnämnden fattade beslut om nu gällande delegationsbestämmelser 2005-05-31 med tillägg mellan 20040615 - 200804.
Under andra halvåret 2008 har förvaltningen arbetat med en översyn av delegationsbestämmelserna och de olika avdelningarna har lämnat synpunkter och förslag till ändringar.
De flesta förändringarna i delegationsbestämmelserna är en anpassning till de ändringar i organisationen som skett inom förvaltningen.
Stadsdelsnämnden bordlägger ärendet.
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-09-25
Dnr 000-524/2008
Stadsdelsnämnden ska besluta om revidering av rättegångsfullmakten på grund av personella förändringar inom Juridiska avdelning. Rättegångsfullmakten för Stadsledningskontorets juridiska avdelning kommer att användas i domstolar, där juridiska avdelningen har nämndens uppdrag att föra talan. Fullmakten avser såväl verksamhet som bedrivs av stadsledningskontorets juridiska avdelning, allmänjuridiska enheten som av social- och skoljuridiska enheten vid samma avdelning.
Spånga-Tensta stadsdelsnämnd beslutar om förordnande av rättegångsombud enligt nedanstående fullmakt:
Rättegångsfullmakt
Förordnande av Fullmakt för stadsjuristen Catharina Gyllencreutz samt rättegångsombud vice stadsjuristerna Kristina Westerlind och Agneta vid Stadslednings- Widerståhl att var för sig såsom ombud företräda kontorets juridiska Stockholms kommun inom nämndens avdelning förvaltningsområde. Med undantag för rätt att mottaga delgivning av stämningar äger ombud den behörighet som anges i rättegångsbalken 12 kapitlet 14 § första stycket. Ombud äger dessutom att på nämndens vägnar uppbära, mottaga och kvittera nämnden tillkommande medel och handlingar, att förordna annan i sitt ställe samt i övrigt vid alla de tillfällen, då Stockholms kommuns rätt inom nämndens förvaltningsområde kan vara ifråga, densamma iakttaga och bevaka.
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-09-17
Dnr 000-502/2008
Kommunfullmäktige godkände den 29 april 2008 Abdo Goriyas (s) avsägelse som vice ordförande i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd. Abdo Goriya (s) var även ersättare i stadsdelsnämndens sociala delegation. Fyllnadsval ska förrättas till den efter Abdo Goriya (s) vakanta platsen som ersättare i sociala delegationen.
Stadsdelsnämnden utser Anna Jonazon (s) till ersättare i stadsdelsnämndens sociala delegation från och med den 4 november 2008 till och med år 2008.
I samband med att stadsdelsnämnden utser Anna Jonazon (s) till ersättare i den sociala delegationen från och med den 4 november 2008 till och med år 2008 efter Abdo Goriyas (s) vakanta plats ska också inträdesordningen för ersättare revideras.
Stadsdelsnämnden godkänner att ersättarna inträder till tjänstgöring i följande ordning:
för Grunder, Sirviö och Persson Akalla, Kindberg, Younan, Jonazon
för Porseby Kindberg, Akalla, Younan, Jonazon
för Olofsson Younan, Jonazon, Kindberg, Akalla
för Rached Abdel Al Younan, Jonazon, Kindberg, Akalla
för Hersi Younan, Jonazon, Kindberg, Akalla
Dnr 002-290/2008
Företrädare för den i Rinkeby lokala föreningen Al-Kowneyn Utbildnings Centrum har lämnat in ett medborgarförslag om bland annat läxhjälp där finansiering av verksamheten söks från Järvalyftet. Nämnden anser att berörda skolenheter måste vara den kommunala instans som har en avgörande roll i organiseringen av läxhjälpen. I den mån som verksamheten bör bygga på frivillighet bör externa parter förmås att engagera sig. Med initiativ från Länsstyrelsen i Stockholms län är en stiftelse – Lycknis – under bildande. Stiftelsen är avsedd att engagera näringsliv och högre utbildning i stöd till skolungdomar med behov av läxhjälp. Företrädare för stiftelsen Lycknis under bildande har varit i kontakt med företrädare för Järvalyftets projektledare. Nämnden förutsätter att dessa kontakter fortsätter och kan ge resultat i en vidgad satsning på läxhjälp för de grupper medborgarförslaget omfattar. Den ideella föreningen Al-Kowneyn Utbildnings Centrums förslag skulle då kunna tillgodoses. Förvaltningen föreslår att nämnden överlämnar förslaget till Järvalyftets styrgrupp för vidare handläggning.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens svar på medborgarförslaget enligt detta tjänsteutlåtande.
2. Stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till Järvalyftets styrgrupp.
Dnr 002-442/2008
En medborgare har i ett medborgarförslag föreslagit att Spånga-Tensta stadsdelsnämnd initierar att gångbroarna över stråken numreras eller namnges.
Förslagsställaren skriver att bommarna på gångbroarna i Tensta blir ofta sönderkörda och när man ska göra en felanmälan till driftcentralen så måste man uppge en adress på bron. Eftersom det ej finns någon adress till bron så är det mycket svårt att beskriva på vilken bro som felet gäller.
Förvaltningen har varit i kontakt med Stadsbyggnadskontoret samt stadens driftcentral för felanmälan och framfört medborgarens önskemål och påpekande.
Numrering och namngivning av gator och områden i staden handläggs av namnberedningen inom Stadsbyggnadskontoret. Förvaltningen föreslår därför att förslaget gällande namngivning av broarna överförs till stadsbyggnadsnämnden för vidare beredning.
Bommarna är uppsatta av Trafikkontoret, avdelningen för konstbyggnader. Stadsdelsförvaltningens har inte haft någon vetskap om uppsättningen av bommarna och har inte heller någon rådighet över dessa bommar. Förvaltningen föreslår att problemen med felanmälan samt trasiga bommar förs över till Trafik- och renhållningsnämnden för vidare beredning.
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-08-28
Dnr 002-336/2008
En medborgare har i ett medborgarförslag föreslagit att Spånga-Tensta stadsdelsnämnd tar ett ansvar för att hjälpa till med en samordnad insats angående både skyltning samt uppsättning av bommar vid parkvägarna. Han önskar även att kontakt tas med polisen för att få bort okynnesskörningarna.
Förslagsställaren skriver att skyltningen vid parkvägarna är både felaktig och bristfällig. För att undvika parkeringsböter så parkerar man på stadens gräsmattor och parkvägar. Som exempel ges parkering på gräsytan utanför simhallen i Tensta.
Förvaltningen delar motionsställaren beskrivning av problematiken över sönderkörda gräsmattor och okynneskörningar på parkvägar. När det gäller att placera ut fler bommar på parkvägar så finns dock flera aspekter att ta hänsyn till. Bland annat försvåras framkomligheten för utryckningsfordon och det medför både en investeringskostnad och ett omfattande underhåll då förvaltningen av erfarenhet vet att skadegörelsen är stor på dessa bommar. Utifrån dessa aspekter har inriktningen från en enig nämnd i tidigare ärenden varit att förvaltningen ska vara restriktiv med att sätta upp bommar och staket i stadsdelen.
När det gäller trafikförseelser som okynnesåkning på parkvägar så är det i första hand en polisiär fråga. Förvaltningen har genom olika arbetsgrupper inom det brotts-och drogförebyggande arbetet (BRÅ-arbetet) en öppen och ständigt pågående dialog med både polis och boende och föreslår att frågan även i fortsättningen tas upp på kommande BRÅ-gruppsmöten för diskussion om eventuella åtgärder.
Förvaltningen har varit i kontakt med Trafikkontoret, som ansvar för skyltningen av parkvägar, och påtalat motionsställarens önskemål om bättre skyltning.
Förvaltningen föreslår att förslaget gällande skyltning överförs till Trafik- och renhållningsnämnden för vidare beredning.
2. Stadsdelsnämnden hemställer hos Trafik- och renhållningsnämnden om vidare utredning enligt detta ärende.
Förelåg tjänsteutlåtande 2008-09-16
Dnr 002-367/2008
Det har till förvaltningen inkommit en medborgarmotion där man tar upp frågan om att hålla Tensta rent, snyggt och tryggt. Motionen innehåller synpunkter på bland annat städningen i Tensta.
Stadsdelsförvaltningen har ett upphandlat entreprenadavtal med företaget Stockholm Entreprenad AB som innehåller städning av all parkmark i stadsdelen. Trafikkontoret som ansvarar för städningen av torg- och gatumark har ett eget upphandlat entreprenadavtal för städningen där. Bägge avtalen beskriver detaljerat hur städarbetet ska genomföras i stadsdelen. Utöver den vanliga entreprenadstädningen pågår parallellt några projektarbeten i samverkan med fastighetsägare, boende, föreningar med flera. Det största projektet är ”Spånga-Tensta Rent och Snyggt ”som pågått sedan 2002 varje år under perioden maj-oktober. Stadsdelen delas in städområden som föreningar adopterar och städar efter ett bestämt tidsschema.
Ett av städproblemområdena i Tensta är runt lastkajerna vi Taxingegränd och vid Tenstaplan. Förvaltningen har ansvar för gröna ytor, Trafikkontoret för torgytan och centrumägaren Boultbee för kajerna. Både Trafikkontoret och Boultbee har nya städentreprenörer vilket försvårat samordningen. Förvaltningen har varit i kontakt med båda aktörerna och påtalat problemet med städningen. De har i sin tur tagit upp frågan med sina entreprenörer. Det pågår nu ett gemensamt koordinationsarbete om städningen av kajerna. Förvaltningen kommer att följa arbetet och göra insatser som förhoppningsvis kommer leda till renare och snyggare kajer vid Taxingegränd och Tenstaplan.
Stockholms stads återkommande enkätundersökning, där man bland annat frågar om upplevelsen av hur ren och snygg stadsdelen är, visar att våra boende från Spånga-Tensta har i stort sätt varit nöjda med städningen. Senaste undersökningen visar att trivselfrekvensen beträffande utemiljön har ökat med anmärkningsvärda 13 procentenheter, från 55 % till 68 %.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till svar på medborgarmotionen enligt detta tjänsteutlåtande.
Förelåg förteckning 2008-09-30
Dnr 099-382/2008
Förteckning över allmänna inkomna offentliga handlingar i september 2008 anmäldes.
Stadsdelsnämnden lägger förteckningen till handlingarna.
Förteckning över förvaltningsremisser i september 2008 anmäldes.
Protokoll från stadsdelsnämndens pensionärsråds sammanträde den 4 september 2008 anmäldes.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokoll från stadsdelsnämndens handikappråds sammanträde den 2 september 2008 anmäldes.
- Månadsrapport Jobbtorg Stockholm augusti 2008 har skickats ut till stadsdelsnämnden. Nämnden lägger informationen till handlingarna.
- Genomgång av delegationsordningen och kommunalrätt skedde den 9 oktober 2008. Nämnden var inbjuden. Nämnden bekräftar att dagarvode utgår.
- Konferens om verksamhetsplan med budget 2009 sker den 14 november 2008. Nämnden är inbjuden. Nämnden bekräftar att arvode ska utgå.
Stadsdelsnämnden godkänner följande datum för sammanträden 2009:
2 januari 2009
22 januari 2009
12 februari 2009
19 mars 2009
16 april 2009
14 maj 2009
11 juni 2009
27 augusti 2009
17 september 2009
22 oktober 2009
19 november 2009
17 december 2009
I pärm på bordet anmäldes inkomna protokoll, skrivelser, tjänstemannabeslut med mera
(Bilaga § 249)