Din position: Hem > Stockholms stad > Utbildningsnämnden > Sammanträde 2012-06-14
Beslut
Ordförande Lotta Edholm (FP) och vice ordförande Jan Valeskog (S) utsågs att justera protokollet från dagens sammanträde, vilket ska ske senast 2012-06-27.
__________
Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2012-05-24 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Anmälan av protokoll från sammanträde med utbildningsförvaltningens förvaltningsgrupp, FVG, 2012-06-04 som blivit vederbörligen justerat, godkänns.
Inga beslut fanns att anmäla.
Utbildningsförvaltningen har sammanställt en förteckning över månadsrapporter, delegationsbeslut samt till förvaltningen inkomna skrivelser till och med den 24 maj 2012.
Anmälan läggs till handlingarna.
Svar på remiss från kommunstyrelsen
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-28. Dnr 12-400/5267.
Karin Rågsjö (V) har i en motion till kommunstyrelsen föreslagit att kommunfullmäktige tar fram en kommunal plan mot barnfattigdomen.
Utbildningsförvaltningen anser att insatser för att minska barnfattigdomen är en angelägen och viktig fråga. Från skolans perspektiv handlar det om att alla elever ska ha lika rättigheter och att alla elever, oavsett ekonomiska förhållanden, ska ha rätt till en likvärdig utbildning. Det utbildningsförvaltningen främst kan göra är att ge dagens barn och unga en utbildning av hög kvalitet som leder vidare till högre studier och arbete. Men eleverna har olika förutsättningar för lärande och skolan har ett viktigt uppdrag i att kompensera för dessa olika förutsättningar. Förvaltningen bedömer att de befintliga styrdokumenten säkerställer de delar av remissen som handlar om skolan.
Ärendets beredning
Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har berett ärendet i samverkan med gymnasieavdelningen.
Förvaltningens förslag
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar följande:
Yrkanden
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag.
Ledamoten Per Olsson (MP) framlade ett eget förslag till beslut vilket även vice ordföranden Jan Valeskog (S) och tjänstgörande ersättaren Edith Ringmar (V) anslöt sig till och yrkade bifall till detta.
Beslutsgång
Ordföranden ställde yrkandena mot varandra och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med hennes yrkande.
Reservation
Jan Valeskog m fl. (S), Per Olsson m fl. (MP) och Edith Ringmar (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget yrkande:
Att utbildningsnämnden ställer sig bakom motionens krav på att Stockholms stad ska ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom
Att därutöver anföra
Flera av de punkter som berörs i motionen gäller barnets utbildningssituation. Insatser för att lyfta exempelvis fritidshemsverksamheten i de områden där flest barn lever i fattigdom är särskilt viktigt. Många elever tillbringar upp till halva skoldagen på fritidshemmet. Skolans förmåga att möta varje elev är därför också avhängigt kvaliteten på fritishemsverksamheten.
Skolan klarar av allt mindre att kompensera för barns olika socioekonomiska bakgrund. Mycket kan göras i skolan för att förbättra förutsättningarna för detta. Stadens nya socioekonomiska fördelningsnyckel är en sådan åtgärd. Men samtidigt kan inte skolan ensamt lösa de utmaningar som kommer med att alla barn inte får jämlika förutsättningar med sig till skolan eller omges av samma möjlighetsstruktur utanför skolans väggar. Därmed borde utbildningsnämnden ställa sig bakom kravet på en strategi mot barnfattigdom.
Svar på skrivelse från Maria Hassan (S), Daniel Helldén (MP) och Inger Stark (V)
Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-24. Dnr 09-453/2186.
I en skrivelse till utbildningsnämnden föreslås att uppgifter som beskriver utbyggnaden inom de fristående förskolorna i Stockholm tas fram samt att det sker en månatlig redovisning till nämnden avseende barngruppernas storlek. Förvaltningen föreslår att sammanfattande uppgifter om utbyggnad i form av nya förskolor och totalt antal platser, lämpligtvis kommer att redovisas i den årliga verksamhetsberättelsen. Vidare bedömer förvaltningen att de basnyckeltal som för närvarande redovisas i stadens årsredovisning täcker informationsbehovet för att beskriva utvecklingen av personaltätheten och därmed tryggheten i verksamheten. Förvaltningen föreslår att förändringarna av antal barn i fristående förskolor kommer att redovisas i samband med tertialrapporterna och i verksamhetsberättelsen.
Ärendet har beretts inom tillhandahållaravdelningen.
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag
Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
Att därutöver anföra följande
Det är positivt att förvaltningen i sitt svar angående skrivelsen om redovisning av utvecklingen i förskolan föreslår att sammanfattande uppgifter om utbyggnad i form av nya förskolor och totalt antal platser samt förändringarna av antalet barn i fristående förskolor platser redovisas regelbundet, även om vi hellre ser att detta sker oftare.
Av stor betydelse för kvaliteten i förskolan är hur stora barngrupperna är i förhållande till tillgänglig och kompetent personal. Ju yngre barnen är desto större behov har de normalt av trygghet och stimulans från personalen. Det är därför viktigt att få en uppfattning om hur man ordnar arbetet på de enskilda förskolorna och hur arbetet utvecklas. Vi har förståelse för att detta kan vara svårt att beskriva på basis av insamlad statistik och föreslår att förvaltningen och stadsdelarna i samarbete genomför regelbundna jämförande undersökningar i både fristående och kommunala förskolor. Dessa redovisas i tertialrapporterna.
1. Utbildningsnämnden godkänner att följande enheter deltar som tävlande för Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2012 i klassen skola:
Kommunala enheter:
Sjöstadsskolan, Skolenheten Olovslund/Nockebyhov, Södermalmsskolan,
SALUT, Tensta Ross Gymnasium, Lindeparkens gymnasiesärskola.
Fristående enheter:
Kunskapsskolan Fruängen och Jorielskolan.
2. Utbildningsnämnden godkänner att följande fristående
förskoleverksamheter deltar som tävlande i klassen förskola:
Förskolan Stormfågeln AB och Gamla Stans förskola.
3. Beslutet förklaras omedelbart justerat.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-21. Dnr 12-400/5679.
Kvalitetsutmärkelsen är en del av stadens systematiska kvalitetsarbete och syftar till att lyfta fram goda exempel, belöna ett bra kvalitetsarbete och en god kvalitetsutveckling. Genom att delta i utmärkelsen ges verksamheterna möjlighet att få sitt kvalitetsarbete värderat och bedömt av externa examinatorer som ett led i fortsatt utveckling.
Ärendet har beretts inom utbildningsförvaltningens tillhandahållaravdelning.
Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar följande:
Ordföranden yrkade bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
1. Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen ”Trygghets- och Säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016”
2. Omedelbar justering
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-22. Dnr 12-034/5269.
Utbildningsnämnden har från kommunstyrelsen på remiss fått förlag till ”Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016”. Förslaget tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål om att ”Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad, för boende, företagande och besök”. Programmet ger en översikt över det ansvar av Stockholms stads nämnder och bolag förväntas leva upp till. För att stärka den upplevda trygghetskänslan och beredskapen för det oväntade ska det förebyggande arbetet stå i fokus.
Förvaltningen anser att förslaget till ”Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad 2013-2016” är utomordentligt tydligt, väl strukturerat och väldisponerat. Det ger en tydlig bild av vad stadens nämnder och bolag förväntas leva upp till.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen i samverkan med ledningsstaben.
Särskilt uttalande
Per Olsson m fl. (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det presenterade trygghets- och säkerhetsprogrammet känns aktuellt och relevant. På individnivå, gällande utbildningsnämndens ansvarsområde, är elevers upplevelse av trygghet och förutsägbarhet mycket viktiga faktorer. Det är bra att detta betonas i programmet.
På en mer samhällelig nivå då det gäller framtida krishantering, betonar programmet att det förebyggande arbetet ska stå i fokus och här har skolan en stor roll. Vi kan inte förutse vilka de framtida hoten och kriserna kommer att vara, men vi kan rusta våra framtida vuxna att ha förmågan att hantera dem. Därför behöver våra elever lära för framtiden och få de verktygen som krävs för detta i skolan.
Miljöfrågan nämns till relativt stor del i programmet, vilket är viktigt eftersom miljöhotet är ett av de mer betonade hoten i forskarvärlden då det gäller ”nya” hot som vår värld står inför. Medvetenheten samt åtgärderna kring detta behöver öka.
Slutligen har Miljöpartiets ledamöter tidigare önskat en enkel muntlig dragning, kanske med ett påhittat scenario som exempel, om hur utbildningsnämnden skulle aktiveras i en krissituation. En sådan dragning hoppas vi fortfarande på.
Svar på skrivelse från Jan Valeskog (S)
Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-14. Dnr 11-050/7258.
I skrivelse från Jan Valeskog (S) föreslås att utbildningsförvaltningen kartlägger vilka kostnader stadens kommunala skolor haft för sin IT-verksamhet, inklusive tjänster, ett givet år innan upphandlingen av ny leverantör av IT-infrastruktur genomfördes samt vilka kostnader stadens kommunala skolor har för sin totala IT-verksamhet 2011.
Kostnadsjämförelsen har gjorts genom att identifiera bokförda IT-kostnader generellt, inte bara dem som är kopplade till GSIT. Kostnaderna ställs sedan i relation till ökade intäkter, uteblivna kostnader och andra värden som t ex standardökningar. Analysen har gjorts på förvaltningsnivå, inte på varje skola. Jämförelsen görs mellan år 2009 och år 2011.
Ärendet är berett inom administrativa avdelningen i samråd med tillhandahållaravdelningen.
Yrkande
Vice ordförande Jan Valeskog (S) framlade ett eget förslag till beslut och yrkade bifall till detta.
Jan Valeskog m fl (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för eget förslag:
att i huvudsak godkänna redovisningen
att uppdra åt förvaltningen att genomföra i skrivelsen genom enkäter begärd redovisning av skolornas uppfattning om kvalitetsförändringar efter att GSIT införts.
att uppdra åt förvaltningen att undersöka antalet lärar, -skolledar- och andra tjänster som fått ta över uppgifterna från de 50 anställda/tjänster med IT-uppgifter som rationaliserats bort i och med GSIT.
att därutöver anföra följande
Vi vill rikta vårt tack till förvaltningen för föreliggande redovisning. Vi ser också fram emot att ta del av de kommande redovisningar samt de fallstudier som förvaltningen aviserar. Om man endast uttalar utifrån sig förvaltningens bedömningar som föreligger på detta möte kan man dra tre slutsatser.
Den första slutsatsen är att det är mycket svårt att jämföra kostnadsuppgifter från tiden före respektive efter upphandling och implementering av GSIT. Med tanke på upphandlingens storlek och den stora inverkan i tusentals lärare och elevers arbete som det nya systemet inneburit och alltjämt innebär är det anmärkningsvärt. Att kommunfullmäktige, kommunstyrelse och utbildningsnämnd inte förmår följa upp stora och strategiska beslut är inte alls bra, och ansvaret för detta vilar hos den styrande majoriteten.
Den andra slutsatsen är att GSIT inneburit en merkostnad för staden och stadens skolor. Det skiljer sig från de besked som lämnats av ansvariga borgarråd vid tidigare tillfällen. I utlåtande 2008:134 RI hänvisar Sten Nordin (M) till analyser som gör gällande att den årliga besparingen beräknats ”uppgå till mellan ca 40 och 50 mnkr per år.” I ett interpellationssvar två år senare, 2010, anger Sten Nordin (Bilaga 7 till kommunfullmäktiges protokoll 2010-04-12 § 23) att ” Införandet av gemensam IT-service kommer att ge staden synligt resultatpåverkande besparingar i storleksordningen minst 60 mnkr kronor per år (mer än tio procent av den nuvarande kostnaden för motsvarande IT-stöd).”
För det tredje noterar vi att förvaltningen gör en saklig och tydlig analys av dagens IT-situation för skolorna i tjänsteutlåtandet för ärende 13 Delegation i upphandling av "Skolplattform 2014" till detta nämndsammanträde. Där konstaterar förvaltningen att ”även om de [nuvarande pedagogiska verksamhetssystem] var för sig kan fungera på ett godtagbart sätt är den sammantagna effekten att IT-miljön inte kan leverera önskad funktionalitet och den dåliga sammanhållningen av system och information medför en långsam utveckling och en ineffektiv arbetssituation för barn/elever, pedagoger och administration.”
Mot bakgrund av de samtal vi socialdemokrater haft med många olika företrädare för skolorna är vi övertygade om att det finns betydligt större kostnader för GSIT än vad som här redovisats, dolt genom att andra personalgrupper i praktiken fått överta de arbetsuppgifter som formellt ska ha rationaliserats bort. Fördyringen ligger säkert långt över de 127 miljoner kronor som redovisats i ärendet, snarare närmare 200 miljoner kronor med de tjänster som i princip varje skola har fått ersatt borttagen IT personal. Kvalitetsförbättringar för 100 mkr som sägs i ärendet motsägs starkt av att en stor majoritet av skolorna talar om betydande kvalitetsförsämringar, även om ett mindre antal skolor också har sett förbättringar. En sådan bedömning av kvalitetsförändringar kan inte en ekonomisk controller göra utan sker naturligtvis bäst av skolorna själva.
Men om vi enbart håller oss till det vi kan utläsa i detta sammanträdes handlingar kan vi sammanfatta det med att staden inte riktigt vet vad GSIT har kostat, att det i vart fall blivit mycket dyrare och inte billigare som tidigare angivits, och att dagens IT-miljö inte fungerar. Var och ett av dessa konstateranden är allvarliga.
Per Olsson m fl. (MP) och Edith Ringmar (V) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Inledningsvis vill vi tacka förvaltningen för en utförlig redovisning. Det framkommer tydligt att det är komplexa frågor där rätt och fel inte är lätt att utröna. Samtidigt finns det flera frågetecken som förvaltningen också pekar på, och som vi särskilt vill lyfta vikten av att de inte släpps.
Först och främst gäller det frågan om fallstudier på ett antal skolor. Som politiker i utbildningsnämnden har vi fått ett flertal påstötningar utifrån utgångspunkten att personalen på skolorna upplever sig få alltför lite för en alltför stor summa pengar. Vi utgår därför från att de fallstudier som görs kommer täcka in ett tillräckligt stor spektrum av olika skolor, och att personalen utifrån sina fackliga organisationer får möjlighet att lyfta fram sin syn på förändringarna som skett. Denna måste självklart kompletteras med andra perspektiv, men i de fall där missförstånd föreligger är det av största vikt att det kommuniceras på ett tillfredsställande sätt så snart som möjligt så att det sedan är möjligt att fokusera på att hitta lösningar på det som är faktiska problem.
Vidare skriver förvaltningen så här i sitt underlag:
”Jämförelser av IT-kostnader över tid hade underlättats om förvaltningen gjort en beräkning/bedömning av det ekonomiska utgångsläget inför införandet av en ny IT- infrastruktur. Tyvärr gjordes inte det av tidsmässiga skäl.”
Å ena sidan är det positivt att förvaltningen själva lyfter detta som en brist. Å andra sidan är det en beklämmande sådan. Givet storleken på detta projekt och dess kostnad för stadens skattebetalare är det inte tillfredsställande att vi aldrig säkert komma kunna utröna projektets ekonomiska konsekvenser. Vi vill därför å det starkaste uppmana förvaltningen att säkerställa att motsvarande prioriteringar inte görs även nästa gång ett stort projekt står inför tidsbrist.
Svar på skrivelse av Per Olsson (MP) och Ingegerd Akselsson Le Douaron (MP)
Utbildningsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen ”Ansvar och uppföljning när en elev hoppar av från gymnasieskolan”.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från2012-05-10. Dnr 12-425/20.
Med skrivelsen ”Ansvar och uppföljning när en elev hoppar av gymnasiet” efterfrågar Per Olsson (MP) och Ingegerd Akselsson LeDouaron (MP) förvaltningens redogörelse för stadens strategi och händelseförlopp vid avhopp från gymnasieskolan och för hur samarbetet med arbetsmarknadsnämnden om det kommunala uppföljningsarbetet sker.
Avhopp är en prioriterad fråga i ”Strategier för ledning och styrning av stadens gymnasieskolor”. På skolorna arbetar man med flera strategier för att förebygga avhopp/avbrott.
Utbildningsförvaltningens samverkan med arbetsmarknadsnämnden om uppföljningsansvaret möjliggör att ungdomar som inte vill ha en insats inom skolan kan hänvisas till jobbtorg och det utbud som där ges. Samverkan innebär också att stadsdelarna via utbildningsförvaltningens register kontinuerligt får information om vilka ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret.
Utbildningsförvaltningen har en representant i arbetsmarknadsförvaltningens styrgrupp för samverkan om kommunens uppföljningsansvar. Förvaltningen samverkar också med arbetsmarknadsförvaltningen på avdelnings- och skolnivå.
Ärendet har beretts inom gymnasieavdelningen i samarbete med ledningsstaben och arbetsmarknadsförvaltningen.
Ordföranden yrkande bifall till förvaltningens förslag och förklarade sig finna att nämnden beslutat i enlighet med detta.
Vi vill tacka förvaltningen för den redogörelse som ges för stadens strategi och händelseförlopp vid avhopp från gymnasieskolan och för hur samarbetet med arbetsmarknadsnämnden om det kommunala uppföljningsarbetet sker. Särskilt glädjande är det att notera att det finns ett större mått av förebyggande och främjande insatser nu, än tidigare, i resonemangen kring frånvaro och avhopp i gymnasieskolan. Dock vill vi lyfta fram att arbetet med att främja närvaro och ge stöd behöver få större utrymme i sammanhanget. För samtidigt som skolorna behöver ett system som kontrollerar elevernas frånvaro på ett effektivt sätt, är det förebyggande arbetet ännu viktigare.
Elever i behov av särskilt stöd finns i alla klassrum och ska få tillgång till det stöd som krävs inom ramen av ordinarie undervisningssituation. Att bara hänvisa till små undervisningsgrupper inom ESS gymnasiet är inte tillräckligt om skolorna ska klara av att möta varje elev i gymnasiet på ett meningsfullt sätt.
Minskad frånvaro nås genom främjad närvaro. Det finns säkert fullt med goda exempel på flera av skolorna i Stockholm som kan tjäna som exempel i det utvecklingsarbetet. Göteborgsregionens kommunalförbund har genomfört ett EU-projekt där de tittat på hur skolor förhindrar att en frånvarosituation uppstår, och vad som görs när skolk är ett faktum, i alla regionens 13 kommuner. Deras erfarenheter kan också med fördel användas i Stockholm.
1. Utbildningsnämnden godkänner den inriktning som redovisas i förvaltningens tjänsteutlåtande för att lösa lokalbehovet på Norrmalm till höstterminen 2012.
2. Utbildningsnämnden uppdrar åt förvaltningen att teckna avtal enligt den inriktning som redovisas i förvaltningens tjänsteutlåtande.
3. Beslutet justeras omedelbart.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-4-03. Dnr 12-324/5906.
Utbildningsförvaltningen inkommer med förslag på åtgärder avseende skolsituationen på Norrmalm som nämnden efterfrågat vid dess möte den 19 april 2012. Lösningarna avser dels en paviljong vid Vasa Real för de två klasserna åk 4 och dels en lokal för en förskoleklass i nära anslutning till Karlbergsskolans befintliga lokaler. Förslag lämnas också till hur beslut skall fattas för att genomföra föreslagna åtgärderna.
Ärendet har beretts av administrativa avdelningen i samråd med grundskoleavdelningen.
Lotta Edholm m fl (FP), Christoffer Järkeborn m fl (M), Helen Törnqvist (C) och Erika Svanström (KD) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Det fria skolvalet ger föräldrar och elever möjlighet att själva bestämma över sin vardag och skolgång. För att det fria skolvalet ska fungera väl är det viktigt att det finns attraktiva skolor med tillgängliga skolplatser som föräldrar vill välja. Det är också viktigt att konstatera att det inte är möjligt att överallt alltid erbjuda alla elever plats i den skola de har valt eftersom detta skulle kräva en alltför stor överkapacitet. Strävan ska vara att erbjuda så många elever som möjligt plats i den skola de har valt och att erbjuda attraktiva skolor som föräldrar vill välja.
Stockholm växer kraftigt och antalet elever i grundskolan kommer öka de närmaste åren. Nya levnadsmönster gör också att ökningen är stor även där det inte skett större nybyggnationer. Det är viktigt att det planeras tillräckliga skolplatser när nya bostäder byggs. Det är också viktigt att nya demografiska mönster tas i beaktande vid skolplanering och att utbyggnader görs när antalet barn i ett område ökar. Inför de kommande årens ökande elevkullar måste en långsiktig kapacitetsökning av antalet skolplatser på Norrmalm göras. Alla kapacitetsökningar, permanenta som temporära, måste göras med hänsyn till skolmiljön, i synnerhet elevernas tillgång till skolgårdar och skolgårdarnas kvalitet.
Det är komplicerat att göra skolutbyggnader i den del av Stockholms innerstad som brukar kallas för stenstaden då denna redan är tätbebyggd. Skollagen ställer stora krav på skollokalers utformning och tillgång till skolgård. Lokaler som uppfyller dessa krav är få i stenstaden. Därför måste ett intensivt och tidigt arbete föregå kapacitetsökningar i dessa delar av staden.
Per Olsson m fl (MP) anmälde ett särskilt uttalande enligt nedan:
Miljöpartiet uppskattar det arbete som förvaltningen gjort med att finna lösningar för skolsituationen på Norrmalm. På flera håll i staden behövs nu hållbara och långsiktiga lösningar för en bättre tillgång till ändamålsenliga lokaler för pedagogisk verksamhet.
Utbildningsnämnden bör regelbundet få uppdateringar på hur situationen ser ut i staden och vilka scenarios och lösningar som är tänkbara och tillgängliga.
1. Utbildningsnämnden delegerar till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna ramavtal med leverantörer enligt redovisning i detta utlåtande.
2. Omedelbar justering.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-24. Dnr 12-007/2340.
Utbildningsförvaltningen genomför tillsammans med samtliga stadsdels-förvaltningar och arbetsmarknadsförvaltningen en gemensam upphandling av it-baserade verksamhetssystem för skolformerna förskola, grundskola inkl grundsärskola, gymnasieskola inkl gymnasiesärskola, vuxenutbildning inkl SärVux och yrkeshögskola och SFI. Upphandlingsprojektet benämns Skolplattform 2014.
Projektet administreras av utbildningsförvaltningen.
Deltagande stadsdelsnämnder och arbetsmarknadsnämnden har beslutat att delegera till utbildningsdirektören att besluta förfrågningsunderlag samt anta och teckna avtal med antagna leverantörer.
Ärendet har inom ramen för projektet Skolplattform 2014 beretts av förvaltningens upphandlingssamordnare. En information om projektet har lämnats i förvaltningens samverkansgrupp FVG.
Miljöpartiet ställer sig klart positiva till den inriktning som Skolplattform 2014 innebär. Underlaget förefaller också vara gediget och processen välunderbyggd. Med anledning av de problem som funnits att utvärdera kostnaderna för GS-IT vill vi dock även här understryka vikten av att i ett så tidigt skede som möjligt göra en analys av de kostnader som verksamheten innebär före plattformen implementeras.
Underlaget är tyvärr lite otydligt när det gäller den fackliga referensgrupp som ska tillsättas.
Vi utgår från att facken har haft och fortsatt får möjlighet att ge sin input till hur plattformen och processen ska utformas.
Slutligen kan vi se en trend där utformande och fastställande av upphandlingsunderlag allt oftare föreslås delegeras bort från nämnden. Vi anser att det är en i grunden felaktig prioritering då upphandling är en viktig strategisk fråga, och vill därför se fler och inte färre upphandlingsunderlag i nämnden – särskilt när det gäller större upphandlingsprocesser. Det kan ibland finnas anledning att nämndens ledamöter inte involveras, men i dessa fall vore det önskvärt att efter varje process få en kort sammanställning av hur det gått, vilka synpunkter som inkommit från berörda intressenter och så vi vidare. En sådan ordning skulle väsentligt underlätta för oss som nämndledamöter att ha en god bild av våra upphandlingsprocesser och i stora drag påpeka brister vi ser i vårt övergripande arbete med upphandlingar utan att vi för den delen detaljstyr varje process.
Ändringar i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande från 2012-05-16. Dnr 12-013/5569.
Enligt kommunallagen (SFS 1991:900) 6 kap 33 § får nämnd/styrelse delegera sin beslutanderätt i visst ärende eller en grupp av ärenden till en anställd i kommunen.
Förvaltningens tjänsteutlåtande innehåller förslag till ändringar och tillägg i delegationsordningen för utbildningsnämnden.
Ärendet har beretts inom ledningsstaben.
Förvaltningen föreslår att utbildningsnämnden beslutar ändringar i delegationsordning för utbildningsnämnden fastställs.
Ordförande Lotta Edholm (FP) överlämnade en gemensam skrivelse från (FP), (M), (C) och (KD) ” Förebygg hedersförtryck som drabbar elever på Stockholms stads skolor”.
Skrivelser överlämnas till förvaltningen för beredning.
Personalchef Astrid Norderfelt svarade på Per Olssons (MP) fråga om utbildning för elevskyddsombud. Frågan har diskuterats inom förvaltningen och kommer att tas upp i verksamhetsplan 2013.
Helen Törnqvist (C) och Birgitta Lanér (S) tackade förvaltningen för möjligheten att få delta i Stockholm Summit 2012.
___________
