Din position: Hem > Stockholms stad > Älvsjö stadsdelsnämnd > Sammanträde 2004-12-16
Frågestund - Besökande allmänhet ges möjlighet att ta upp frågor med den samlade nämnden
Vice ordföranden Olle Andretzky (m) utsågs att tillsammans med ordföranden Peter Modesta (mp) justera dagens protokoll vilket skall ske onsdagen den 22 december kl 17.00.
Anmäldes att protokoll från nämndens sammanträde 2004-12-02 justerats den 9 december 2004.
Anmäldes att kommunfullmäktige utsett elva ledamöter och 10 ersättare till Älvsjö stadsdelsnämnd för år 2005 enligt följande.
Modesta, Peter mp ordförandeAndretzky, Olle m vice ordförandeAndersson, Majvi s ledamotBergström, Mona s ledamotGustafsson, Kåre s ledamotHaggren, Svante s ledamotPersson, Kenneth v ledamotErbe, Torbjörn m ledamotHansson, Lars fp ledamotSwahn, Inger fp ledamotÅkerberg, Margaretha kd ledamot
Högbacke, Gun s ersättareSehlin, Bo s ersättareErlandsson-Slorach, Eva-Louise s ersättareEklund, Maj-Len v ersättareRönnquist, Kenneth mp ersättareNilsson, Johan m ersättareBendegard, Ewa m ersättareBressler, Jan fp ersättareLindgren, Iris fp ersättareSamuelsson, Cathrine kd ersättare
Protokoll från lokala pensionärsrådets sammanträde den 9 december 2004 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från möte med lokala handikapprådet 2004-12-09 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från partsammansatt förvaltningsgrupp 2004-12-09 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från Johan Skyttes föräldrastyrelse den 13 oktober 2004 anmäldes och lades till handlingarna.
Minnesanteckningar från möte 2004-10-27 med tvärpolitiska gruppen för trafik-, miljö- och planfrågor anmäldes och lades till handlingarna.
Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation anmäldes. Bilaga § 282.
Förteckning över till stadsdelsnämnden och förvaltningen inkomna handlingar anmäldes. Bilaga § 283.
Förvaltningen fick i uppdrag att besvara och vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna skrivelserna och protokollsutdragen.
Ekonomichefen redovisade muntligt utfallet för november månad 2004.
1. Stadsdelsnämnden godkänner och överlämnar till kommunstyrelsen verksamhetsplan
och budget för år 2005 inklusive omslutningsförändringar om totalt 106, 5 mkr i
ökade kostnader och intäkter.
för ekonomisk förvaltning:
samt anför därutöver följande.
Grundläggande för integrationsarbetet är alla människors lika värde. För att främja mångfalden krävs ett kontinuerligt och målmedvetet arbete mot diskriminering och rasism.
Vi vill att integrationsfrågan förs upp på dagordningen i alla våra verksamheter under året både när det gäller vår roll som arbetsgivare/arbetstagare, elev/brukare och servicegivare till medborgarna.
Det är nödvändigt att vi under 2005 kraftsamlar våra resurser för att få ett tydligt genomslag när det gäller barn och ungdomar.
En viktig uppgift för de två nybildade barn- och ungdomsområdena blir bl.a. att arbeta sig samman och därigenom hitta bra och kreativa samverkanslösningar.
Det är också nödvändigt att en genomgång sker omedelbart av lokalkostnader och övriga fasta kostnader i syfte att frigöra ytterligare resurser för direkt verksamhet för barn och ungdomar.
En angelägen fråga är att tillsammans med Kulturskolan göra en genomgång av deras behov av ändamålsenliga lokaler i våra skolor.
Det är nödvändigt att den lokala föräldrastyrelsen i södra barn- och ungdomsområdet
från 1/1 2005 även omfattar f.d. Herrängens barn- och ungdomsområde som numera ingår i området. Vi ser fram emot att få en genomgång längre fram med berörda om hur man på bästa sätt i fortsättningen ska bedriva styrelse- och inflytandearbetet i området. Vi ser att det är värdefullt med föräldrastyrelser och uppdrar åt förvaltningen att aktivt verka för att en föräldrastyrelse skyndsamt inrättas även i det norra barn- och ungdomsområdet.
För att ge möjligheter för alla elever att utvecklas utifrån sina förutsättningar och uppnå bästa tänkbara resultat i skolan, vill vi initiera ett läxläsningsprojekt i Solbergaskolan.
Vidare är det också angeläget att de två barn- och ungdomsområdena vardera har en studie/
yrkesvägledarefunktion för att stödja ungdomarna i deras framtida val av inriktning.
Stadsdelsnämnden har av KF ålagts ett tydligt demokrati-, befolknings- och utvecklingsansvar, vilket nämnden vill hitta former för under året. En fråga som är prioriterad för nämnden är också att ansvara för att inhämta och förmedla synpunkter från stadsdelens innevånare när det gäller kommunal service, oavsett driftform och oavsett hur ansvarsfördelningen är mellan olika nämnder. En annan fråga är att stadsdelsnämnden ska medverka och ta ansvar för samordning och en demokratisk dialog med olika lokala aktörer, såsom föreningsliv, företagarföreningar, föräldrastyrelser osv.
Som verktyg för detta har nämnden sedan lång tid tillbaka ett antal tvärpolitiska arbetsgrupper såväl när det gäller demokrati och inflytande, trafik och miljö som skolfrågor och dessa kommer under året att medverka i det utåtriktade arbetet i Älvsjö. De tvärpolitiska grupperna kommer också att diskutera hur KF:s utvidgade uppdrag för stadsdelsnämnderna ska verkställas inom berörda områden i Älvsjö.
Inom äldreomsorgen är det många viktiga frågor som nämnden vill sätta fokus på under året. Vi vill undersöka möjligheten att delta i ett utvecklingsprojekt med förkortad arbetstid inom äldreomsorgen med stöd från kompetensfonden. För att på bästa sätt kunna möta framtida förändringar inom äldreomsorgen är det viktigt att analysera behovet av platser på äldreboenden och servicehus inom stadsdelen. I syfte att effektivisera och säkra de äldres trygghet och säkerhet ska samverkan med landstinget och frivilligorganisationer utvecklas.
För detta ändamål vill nämnden ånyo aktualisera den tvärpolitiska arbetsgruppen inom detta område. Vi påminner om uppdraget att inleda försöksverksamhet med öppen hemtjänst i egen regi.
Stadsdelsnämnden har fått i uppdrag att driva två kommungemensamma särskoleverksamheter – Mockasinen och Broskolan – som har hela staden som upptagningsområde. Nämnden har inte erhållit kostnadstäckning för dessa verksamheter och vill redan nu varsko om att vi avser att återkomma med en anhållan om full kostandstäckning för dessa verksamheter som i nuläget saknar drygt 100 000 kr/plats. Detsamma gäller att ekonomiska förutsättningar inte getts till Älvsjö för att fortsätta att bedriva förberedelseklasser för Liljeholmens stadsdelsnämnd. Vi återkommer även i denna fråga.
En angelägen uppgift under året blir även att på alla sätt sprida kunskap längst ut i organisationen om det utbildningsutbud som finns i kompetensfondens regi. Det är viktigt att ta vara på de möjligheter som finns att ge de anställda möjligheter till utbildning och att delta i projekt som handlar om nya arbetsmetoder, att använda ny teknik i sitt arbete, att öka medarbetarnas inflytande, delaktighet och arbetstillfredsställelse m.m.
Vi uppdrar åt förvaltningen att göra en genomgång av samtliga hyresavtal som finns i Älvsjö för att successivt omförhandla dessa och vid behov anlita utomstående expertis, med syfte att
därigenom frigöra resurser för annat ändamål.
Beträffande satsningarna som görs på lokala kulturfrågor och integrationsprojekt, vill nämnden fortlöpande följa dessa. Stadsdelsnämndens satsning på en Älvsjödag ska även involvera Älvsjös föreningsliv och inte minst erbjuda stadsdelsnämndens egna olika verksamheter möjlighet att visa upp sin verksamhet.
Ärendet
Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 december 2004.
Dnr 102-380-04.
Förslag till beslut
Ordföranden Peter Modesta (mp), ledamoten Kåre Gustafsson m.fl. (s) och ledamoten Kenneth
Persson (v) föreslog bifall till förvaltningens förslag med ett tillägg.
Vice ordföranden Olle Andretzky m.fl. (m), ledamoten Lars Hansson m.fl. (fp) och ledamoten
Margaretha Åkerberg (kd) framlade ett annat förslag till beslut.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Peter Modesta (mp), ledamoten Kåre Gustafsson m.fl. (s) och ledamoten Kenneth Persson (v) förslag till beslut.
Reservation
Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget beslut enligt följande.
FÖRSLAG TILL BESLUT
att avslå förvaltningens förslag till beslut avseende Verksamhetsplan och budget för 2005
att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag tillbeslut som bygger på moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas samverkan i Stockholms stad och Älvsjö
Vi är ense om
att verka för att alla Älvsjöbor skall ges en så stor valfrihet söm möjligt genom erbjudas att välja utförare inom äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade, skolan och förskolan
att verka för att det orättvisa resursfördelningssystemet som drabbat Älvsjöskolorna särskilt hårt rivs upp och tillsvidare ersättas av det tidigare resursfördelningssystemet samt att kunskapen i skolorna sätts i fokus och att hela skolpengen oavsett om skolan är kommunal eller fristående går direkt till förskolan och grundskolan
att verka för att stockholmsprovet i svenska återinföres
att verka för att ge familjedaghemmen en renässans.
att verka för att särskolorna Mockasinen och Broskolan får ekonomiska möjligheter att bedriva en väl fungerande verksamhet och att även särskolelever får rätt att välja skola
att verka för att inte minska resurserna inom äldre och handikappomsorgen
att uppmärksamma och ta till vara de anhörigas betydelse i vården genom att erbjuda dem utbildning och stöd
att personalen inom våra verksamheter får möjlighet till flexibla arbetsformer, arbetssätt, arbetstidslösningar för att få ned sjukfrånvaron
att verka för att pensionärer med visst omvårdnadsbehov ges möjligheter till rekreation i ett medelhavsklimat under den mörka årstiden
att fortsätta det framgångsrika arbetet inom arbete, bistånd och flyktingmottagning och tillämpa en jobbgaranti för alla som är socialbidragstagare
att verka för att förstärka städning, klotterbekämpning och snöröjning
att verka för att Älvsjö görs tryggare och säkrare för medborgarna
att verka för en bättre trafikmiljö i Älvsjö
att verka för att förnyelsen av Älvsjö Centrum samt förbifart Älvsjö blir förverkligad
att verka för att Älvsjö får en inomhushall för idrott och kulturaktiviteter
att verka för att Herrängens gård bevaras och utvecklas
att verka för att Långsjön renas och blir en bra badsjö och att Älvsjö och Solbergaskogarna ej exploateras eller bebyggs
att verka för ett miljövänligare Älvsjö, där miljöfrågorna ges en större betydelse i våra beslut
att verka för att nätverkshusets goda arbete med ungdom och familjer i kris får fortsätta
Därutöver anför Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna
MODERATERNA
Under innevarande år kommer Stockholms stadsdelsnämnder enligt de senaste prognoserna samanlagt att gå med underskott med cirka 340 miljoner. Detta sker trots att stadshusmajoriteten utlovat nya satsningar på stadsdelsnämnderna. Det fanns underskott i stadsdelsnämnderna även under vissa år av den borgerliga majoriteten. Det fanns också underskott under den socialistiska majoriteten innan dess. Stadsdelsnämnderna verkar helt enkelt nästan alltid gå med underskott. Det är dags att vi avvecklar de dyra och byråkratiska stadsdelsnämnderna.
Nej till onödig byråkrati
Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.
När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE "I rapporten "Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet" som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande."
Liknande slutsatser drar Kommunaldemokratikommittén i "Att vara med på riktigt" (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommunaldelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda däremot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda.
Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: "var skall beslut fattas?" och "vem skall kunna utkrävas på ansvar?" blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvars för den förda politiken på olika områden.
Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.
Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock tillstor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kommunfullmäktige vad gäller de kommunala kärnuppgifterna.
Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter "Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna" används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetsplanerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.
Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2004. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostanden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.
Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.
Stadsdelsnämnderna är det sämsta av två världar. De splittrar verksamheter som bättre sköts centralt, och centraliserar makten över beslut som bäst fattas direkt av medborgarna.
Valfrihet
Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter skall öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola.
Inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskolan och skolan som inom äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen är gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.
Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.
En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.
Vi vill öka och utveckla valfriheten och mångfalden inom förskola, skola, äldreomsorg och omsorgen om de funktionshindrade. En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.
Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.
Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas. Dessa kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.
En skola med kunskap i fokus
Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.
Vi moderater vill minska byråkratin genom att administrationen av förskolan och skolan lyfts från stadsdelsnämnderna. Vi vill se till att verksamheterna verkligen ges likvärdiga villkor oavsett form och oavsett var i staden man bor.
Politikens roll bör renodlas till att ställa tydliga kunskapskrav, att via skatter finansiera skolan, att utvärdera de uppnådda resultaten samt inte minst att säkerställa att elever, föräldrar, lärare och skolledare ges tillgång till information och underlag inför de viktiga beslut och val dessa får makt och ansvar att fatta.
Förskolan skall stimulera utveckling och lärande. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning. Förskolepengen ska utvecklas vidare för att ge mer inflytande och ansvar även till de kommunala förskoleverksamheterna, men också för att mer lika och jämförbara villkor ska råda mellan fristående och kommunala verksamheter. Hela förskoleschablonen och skolbarnomsorgsschablonen ska därför gå direkt ut till de enskilda – kommunala och fristående – verksamheterna.
För att föräldrarna ska återfå makten över sin familjs tillvaro vill vi moderater förändra ersättningssystemet så att det skapas möjligheter att pussla ihop den omsorg och pedagogisk verksamhet som passar det egna barnet bäst. Förskola på förmiddagen och familjedaghem under eftermiddagen är en kombination många föräldrar till treåringar skulle uppskatta. Eller flerfamiljssystem under förmiddagen och förskola under eftermiddagen. Kombinationerna torde vara många och uppskattade av föräldrarna. Motsvarande system finns i många av våra grannkommuner och har gett nöjda brukare och nöjd personal. Vi tycker föräldrarna måste få bestämma hur omsorgen och den pedagogiska verksamheten för deras barn skall se ut.
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap. Elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna är helt avgörande för förmågan att tillgodogöra sig övriga kunskaper. Alldeles för många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga baskunskaper. En ökad fokusering måste därför fortsatt ske på dessa grundläggande kunskaper. Elever med svårigheter måste ges stöd och hjälp för att nå kunskapsmålen.
Modern skolforskning och stadens egna grundskoleinspektörer betonar att framgångsrika skolor präglas av höga förväntningar från lärare och skolledare samt att skolan måste prioritera kunskap och ge ett entydigt budskap om att kunskap är viktigt.
Den moderna kunskapsskolan är en skola som sätter tydliga mål – och vågar utvärdera resultaten. Eleverna måste få veta vad de lär sig i skolan. De elever som har svårast att klara målen vinner mest på tidiga och tydliga prov, betyg och skriftliga omdömen. Att ställa krav är att bry sig.
Skolorna ska själva avgöra hur målen ska nås. Strävan ska vara att begränsa antalet riktlinjer och gemensamma handlingsregler i syfte att uppnå mer självständiga skolor med hög kvalitet och med möjlighet att skapa olika profiler.
Vi avvisar bestämt det nya förslaget till resursfördelningssystem. Istället vill vi öka de kommunala skolornas självständighet och ansvar även rent ekonomiskt genom att de blir fullt ansvariga för sin egen budget. Även kommunala skolor ska få hela skolschablonen och själva få ta ansvar för alla sina kostnader inklusive bland annat lokalkostnader. Utöver schablonen ska det finnas pengsystem för svenska som andraspråk och modersmålsundervisning. När det gäller barn med särskilda behov ska de kommunala skolorna på samma sätt som friskolorna få ansöka om medel från en central pott för dessa barn.
Älvsjö skolor kommer att drabbas särskilt hårt genom att det nya resursfördelningssystemet under de två kommande åren kommer att medföra att skolorna måste genomföra stora besparingar. Detta kan få till följd att kvaliteten inom Älvsjö grundskolor, vilken hittills har varit hög kan komma att försämras betydligt. Detta är förödande för alla inblandade parter.
Ingen ska behöva vara rädd för att gå i skolan. Alla instanser inom skolväsendet, från lärare och föräldrar till ansvariga politiker, måste tydligt visa att mobbning och trakasserier aldrig accepteras. Att ge lärare och rektorer de verktyg som krävs för att möjliggöra en trygg studiemiljö på våra skolor är en av skolpolitikens viktigaste uppgifter.
Lugn och ro är en förutsättning för lärande. Därför anser vi att mobbaren, som yttersta utväg, ska kunna flyttas till en annan skola. Det får under inga omständigheter vara den för mobbning utsatta eleven som under hot och trakasserier tvingas byta skola. Mycket av den kränkande behandling som sker i våra skolor är olaglig och rubriceras i andra sammanhang som misshandel, olaga hot eller förtal. Det är oerhört angeläget att vuxenvärlden reagerar när dessa brott begås. Alla brott som begås i skolan ska därför polisanmälas.
Föräldrarnas medverkan och engagemang är en tillgång för skolan. Föräldrarna ska få kontinuerlig information om elevernas resultat och kunskapsmässiga och sociala utveckling. Föräldrarna ska kontinuerligt inbjudas till dialog med skolan. Alla grundskolor ska för varje elev årligen upprätta skriftliga utvecklingsomdömen om hur väl eleverna når målen i de olika ämnena. Föräldrarna ska få ta del av dessa omdömen, om de inte tackar nej. Betygssystemets potential som informationsgivare och motivationsskapare utnyttjas inte fullt ut idag. Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Om eleverna får stöd hemifrån förbättras deras förutsättningar i skolan.
I väntan på att de statliga reglerna på området ändras vill vi att staden ansöker hos regeringen om att få genomföra försöksverksamhet där betyg ges från årskurs 5 och i tio steg. Skriftliga omdömen bör vara obligatoriska från att eleverna påbörjar sin skolgång.
Betygskriterier är fastställda i nationella styrdokument. De nationella betygskriterierna är emellertid mycket otydligt utformade. Risken för betygsinflation och sänkta krav är betydande. Vi menar att det är viktigt att de nationella mål- och kravnivåerna upprätthålles. Vidare måste betygen vara rättvisa. Därför måste bedömaröverensstämmelsen utvecklas.
De särskilda stockholmsproven i skolår tre och sju i de viktigaste kärnämnena utgick från en gemensam kravnivå som utarbetats i ett särskilt projekt. Genom att socialdemokraterna nu avskaffar dessa prov försvinner ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka elever som har problem att klara målen i skolan. Dessutom försvann en möjlighet till förbättrad bedömaröverensstämmelse. Vi vill återinföra stockholmsproven och särskilt utveckla utvärderingen av elevernas och skolornas resultat.
Äldre och handikappomsorg med kvalité i centrum
En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre och handikappade som behöver service, omsorg och vård. Den äldre eller handikappade stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldre och handikappomsorgen.
Det innebär att omsorgen ska präglas av inflytande, individualisering, trygghet och valfrihet. Dessa personer har rätt att få en likvärdig service, vård och omsorg oavsett var de bor i staden.
Beslut kring den äldres och handikappades omsorg ska flyttas närmare de människor de berör. Ansvaret för dessa verksamheter ska därför lyftas från stadsdelsnämnderna och ersättas av mer renodlade pengsystem. Byråkratin minskar, alla verksamheter oavsett huvudman ges lika villkor och enheterna ges därmed en större frihet att utveckla sina idéer. Även biståndsbedömningen ska organiseras centralt i staden, även om lokala placeringar självfallet kan förekomma.
Genom införandet av pengsystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre/handikappade och deras anhöriga. Valfrihetsreformen är viktig ur ett inflytandeperspektiv. Det finns ingen anledning att inte den äldre själv ska vara den bästa att i samråd med sina nära och kära välja boende. Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.
Stadens äldre och handikappomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för dessa omsorger. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Därutöver formuleras individuella vård- och omsorgsplaner mellan den enskilde och ett äldreboende eller annan omsorgsgivare. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Möjligheten till så kallade vardagsrehabiliterande åtgärder bör tas tillvara i större utsträckning. Stadens omvandling av exempelvis servicehus måste kontinuerligt följas och utvärderas.
En trygg och säker stad
Stockholm måste av alla upplevas som en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad. Tryggheten innebär mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många års nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet .
Trygghet nås också genom att man upplever att man har möjlighet att påverka sin egen vardag och sin egen arbetssituation. Rätten att välja i omsorgen och skolan ger trygghet. Rätten att ställa krav på att kvaliteten är god och att det finns en möjlighet att välja en annan utförare om man inte är nöjd är trygghetskapande.
I arbetet med att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpade och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 % av stockholmskvinnor är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 %, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 % av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ganska stort eller mycket stort problem i stadsdelen.
Det är en oro på goda grunder; den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. I stort sett varje år har våldsbrotten ökat i Stockholm.
Utvecklingen måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Polismyndigheten måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Idag har Stockholm på pappret något fler poliser än vad som fanns förra året. Men ute på gator och torg är de färre än tidigare på grund av att många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt är frånvarande på grund av sjukskrivningar eller andra orsaker.
När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.
Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Det brotts- och drogförebyggande arbetet ska ha fortsatt hög prioritet.
Minska socialbidragsberoendet
Kommunalskatten som är en proportionell skatt drabbar låg- och medelinkomsttagare hårdast. Därför är det centralt att utrymme skapas för att sänka kommunalskatten i Stockholm. Det är genom att fler stockholmare kommer i arbete som tillväxten och därmed den totala skattebasen för Stockholms stad kan öka. Det är genom att föra en moderat politik för företagande och arbete som resurser skapas för de verksamheter vi vill finansiera gemensamt.
Den del av inkomsten man själv har makt över efter att skatten är betald måste öka. Minskad skattebörda leder till minskat bidragsberoende och också till att det egna ansvaret ökar. Ett ökat ansvarstagande för sig själv och sina närmaste är positivt. Det är så starka självständiga individer kan växa. Inte minst ur ett integrationsperspektiv är det viktigt att öka rådigheten över den egna ekonomin. Det är stockholmaren själv som bäst kan välja vad han eller hon vill prioritera. Den genomförda skattechocken tvingar in fler stockholmare i bidragsberoende och passivitet.
Var femte ensamstående förälder i Stockholm är beroende av socialbidrag. Sveriges låginkomsttagare är världens mest beskattade. Aldrig tidigare har det varit så tydligt att skattefrågan också är en frihetsfråga.
Bidragsberoendet är en tragedi för varje människa som drabbas. Den satsning vi gör nationellt och lokalt för att minska bidragsberoendet och de krav vi ställer syftar till att fler stockholmare skall arbeta och därmed ges det grundläggande verktyget för att få en bättre livssituation.
I kombination med spelregler för ett näringsliv som ges möjligheter att skapa nya riktiga jobb krävs att det offentliga ställer upp tydliga och rättvisa normer för de arbetslösa. Arbete och viljan att ta ett arbete måste löna sig. Makten över den egna livssituationen måste tillåtas öka. Frukostbordsbesluten måste bli fler, myndighetsbesluten färre. Det offentliga ska vara starkt när det behövs, men målsättningen måste vara egen försörjning genom arbete. Eget arbete och egen försörjning skapar trygghet, delaktighet och stolthet.
En jobbgaranti ska införas i Stockholm, där alla som idag är socialbidragsberoende ges en snabb individuell bedömning och, i de fall arbetsbrist är orsaken till bidragsberoendet, garanteras arbete inom fem dagar. Är det inte arbetsbrist som är orsaken till socialbidragsberoendet ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Föreligger det medicinska eller andra skäl till bidragsberoendet bör en utredning göras för att se om det inte är exempelvis sjukbidrag eller sjukpension som är den stödform som passar bäst.
Öka samarbetet med Stockholms läns landsting
Samarbetet med Stockholms läns landsting skall utvecklas. Det är i grunden inte bra att det finns två olika organisationer som i vissa frågor överlappar varandra i Stockholm. Gemensamma utskott mellan kommunen och landstinget skall inrättas för att säkerställa att ingen hamnar mellan de olika huvudmännen inom omsorgerna. Särskilt viktigt är detta inom den sociala omsorgen. Vi kan aldrig acceptera att psykiskt sjuka människor inte får den vård de behöver för att inte kommunen och landstinget kan komma överens. På sikt bör landstingen avskaffas.
En politik för tillväxt
I stadshusmajoritetens budget sker den största satsningen 2005 på ökade socialbidrag. Bristen på skattebetalare gör att verksamheter som skola och äldreomsorg utsätts för allt hårdare besparingar.
Vi behöver därför fler skattebetalare i Stockholm. Alltför många är beroende av bidrag, och en viktig målsättning är att alla som kan arbeta skall göra det. Att försörja sig själv är också den viktigaste murbräckan mot segregation och utanförskap.
Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Till detta hör naturligtvis att inte höja skatter och avgifter, men också att verka för en god offentlig service med bra förskolor och skolor, äldreomsorg som fungerar och ett rikt kulturliv.
Enskilt drivna alternativ inom skola och omsorg utgör en potentiell lokal arbetsmarknad som i dag håller på att försvinna.
Dagbarnvårdarna får inte sättas på undantag. Stadsdelen ska arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ. Det kan ge många kvinnor chansen att förverkliga sina idéer genom att starta eget.
Folkpartiet menar också att stadsdelen måste ha en tillväxtinriktad attityd i sin egenskap av remissinstans och påtryckare i stadsövergripande frågor kring byggande och företagande. Stadsdelen ska verka för att fler bostäder byggs, och ha en positiv inställning till nyetablering av företag och lågprisbutiker.
Stadsdelen skall verka för en utbyggd infrastruktur i och runt staden för att förbättra trafikmiljön i stadsdelen.
Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten i stadsdelen. Pengarna skall gå till en bra skola och omsorg, inte till ökad administration och dyra projekt som inte efterfrågats av medborgarna.
Stadsdelen bör sträva efter en plattare organisation, som ger färre steg från medborgare och brukare till den beslutande politiska makten och därmed öka demokratin. Spara på den administrativa överbyggnaden och ge makten och pengarna till dem som gör jobbet i skolan eller omsorgen.
Stadsdelen måste sätta större tryck vid upphandling av centrala tjänster i staden. Dessa är oftast mycket kostsamma framför allt beroende på felstyrda och överdimensionerade centrala organisationer.
Förskola
Stadsdelen har under de senaste åren byggt ut antalet förskolor. Det har varit nödvändigt för att möta behoven. Vi kan också konstatera att kvalitén överlag är hög. Äppelängens första pris i 2004 års kvalitetstävling för Stockholms stad är ett av flera bevis för detta. Den kompetens som finns hos personalen måste vi vårda och utveckla. Den resursökning på 5 % som föreslås för förskolan är nödvändig. Antalet barn per grupp har dock inte minskat nämnvärt. Ett maxtak för barngruppernas storlek bör införas. Ett rimligt tak bör vara 14-15 barn i småbarnsgrupperna och 18-19 barn i grupperna för större barn.
Stadsdelen måste utveckla ett bättre system för vikariat. Vid personalbortavaro blir kvalitén på förskolan alltför dålig.
Grundskola
Socialdemokraterna beslutade i september att ett nytt resursfördelningssystem ska införas. Redan med det tidigare resursfördelningssystemet fanns en omfattande omfördelning av resurser mellan olika skolor på grundval av socioekonomiska faktorer. Bland annat fördelades omkring 750 miljoner kronor per år i anslag till barn i behov av särskilt stöd. När omfördelningen nu ytterligare skärps kommer de skolor som förlorar resurser tvingas genomföra stora nedskärningar. Effekten blir färre lärare och minskat stöd till barn i behov av särskilt stöd. I stället för att ändra variabler i den socioekonomiska omfördelningen måste vi låta skolorna i invandrartäta områden koncentrera sig på svenskundervisning och att mäta elevernas resultat.
Älvsjö drabbas hårt av denna s.k. Omfördelning. Våra barn har också behov av extra insatser. Nu tvingas rektorerna att spara på lärare och lokaler för att klara ekonomin. Det blir större klasser och mindre stöd. Fler barn kommer att råka illa ut. Det är oacceptabelt.
Majoriteten i stadshuset driver inte en politik för alla.
Den nya organisationen med två skolområden är ett steg i rätt riktning för att effektivisera.
Det Södra skolområdet är betydligt större än det Norra och kan därmed göra effektivitetsvinster. Samtidigt har Norra fler elever med särskilda behov. Detta måste stadsdelen vara vaksam mot. Skolorna på Norr har under senare år utvecklats mycket väl och denna goda trend får inte brytas.
Sjöängsskolan i Norra skolområdet har Örby (Vantör) och Östberga (EnskedeÅrsta), som upptagningsområden. Då majoriteten har beslutat att behovspengar inte kan flytta över stadsdelsgränserna tvingas dessa barn kvar i sin stadsdel. Det fria skolvalet gäller inte här för de svaga. De har satts i stadsdelsarrest.
Det finns idag ett överskott av skollokaler, vilket försämrar ekonomin. Det är därför nödvändigt att ta fram en långsiktig plan för att minska överskottet. Den måste dels baseras på föräldrar och barns önskemål och dels på gällande ekonomiska realiteter.
Provisoriska skollokaler kan kortsiktigt vara ett alternativ, men på långt sikt försämrar det skolan både för elever och lärare.
Minskade anslag till skolan och outnyttjade skollokaler tvingar rektorerna att minska antalet lärare. Det medför större klasser och mindre stöd till svaga elever. Skolans arbetsmiljö försämras.
Lärarnas arbetssituation får dock inte bli så ansträngd så att de hindras i sin viktigaste uppgift att undervisa.
Elevvården måste utvecklas och där har skolkuratorn och skolsköterskan en viktig roll för att förbättra det psykiska hälsotillståndet.
Dagens elever rör sig för alldeles för lite. Det orsakar svåra hälsoproblem för samhället men ger också trötta och okoncentrerade elever. Undervisningen blir lidande. Skolorna måste uppmuntras och stödjas så att eleverna får en daglig motion/rörelse. Det går inte att spara på idrott och lek.
Närverkshusets verksamhet är bra och det är bra att den nu organisatoriskt kommer tillsammans med skolan. Det är viktigt att det breda och öppna förhållningssättet består.
Särskolan
Vid nyår införs nivågrupperade schabloner för särskoleelever i grundskolan. Fp varnade redan tidigt för att ersättningsnivåerna inte skulle bli rättvisa på grund av svårigheter att klassificera särskolebarn i grupper på detta sätt. Dessa barns individuella behov är mycket varierande. Det visar sig nu att dessa farhågor har besannats.
Övergång till ett schabloniserat resursfördelningssystem används av majoriteten för att genomföra nya kraftiga nedskärningar på särskolan. När särskolan överförs till stadsdelsnämnderna i samband med att det nya systemet införs kommer de elever som har störst behov i svensk skola slåss om pengar med fullt friska barn. Helt i onödan ställs grupper mot grupper. Välfungerande särskolor kommer att slås sönder och med största sannolikhet kommer många särskolebarn tvingas byta skola.
Stadsdelsnämnden övertar ansvaret för två kommunövergripande verksamheter, som skall integreras med den övriga skolverksamheten, träningsskolorna Mockasinen och Broskolan. Driftskostnaderna överstiger medelstilldelningen med 4 – 5 Mkr. Det är oacceptabelt av stadshusmajoriteten att behandla dessa utsatta barn på detta sätt. Samtidigt som det finns pengar till SL kort för gymnasieungdomar sparar man på de svagaste barnen.
Stadsdelsnämnden måste kräva full kostnadstäckning.
Äldreomsorg
En av stadsdelens främsta uppgifter är att se till att det finns äldreomsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård.
För andra året i rad lägger stadshusmajoriteten en budget som innebär kraftiga besparingar på äldreomsorgen. Restriktivare biståndsbedömningar, personalminskningar och avveckling eller omvandling av äldreboenden var en realitet redan 2004. Vi befarar samma utveckling under 2005.
Äldreomsorgen i Älvsjö har under senare år fungerat väl.
Stadsdelens budget innehåller dock besparingar, som kommer att göra omsorgen sämre. Man förslår personalneddragningar på över 10 helårstjänster på Solberga, Älvsjö sjukhem och Älvsjö Servicehus. Vi gör bedömningen att det snarare skulle behövas ett tillskott på motsvarande tjänster.
Under de kärva ekonomiska förhållanden som nu råder i stadsdelen är faran stor att biståndsbedömningarna av strikt ekonomiska hänsyn blir allt restriktivare. Vi vill understryka att det är av yttersta vikt att stadsdelen i biståndsbedömning följer av Stockholms stad antagna riktlinjer.
Omsorg om funktionshindrade
Under hösten har två stycken nya gruppboenden invigts i Älvsjö på Sjöholmsvägen och på Folkparksvägen. Det är mycket positivt. Det är inte bara de boende som kan glädjas åt en god hemmiljö utan personalen får också goda förutsättningar att göra ett kvalificerat arbete. Det underlättar också kommande rekryteringar. Vi förutsätter att denna kvalitetsnivå skall bibehållas under 2005.
För att nå målsättningen att avhjälpa alla tillgänglighetsproblem till år 2010 och göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad krävs att tempot i tillgänglighetsarbetet är högt. Stadsdelen skall fortsätta att arbeta med de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda problemen. De lokala handikapporganisationerna skall involveras, eftersom de har stor kunskap på området.
Social omsorg
Behovet av valfrihet och individuell anpassning är minst lika stort i socialtjänsten som någon annanstans i välfärden. Den enskildes valfrihet skall stärkas genom att det finns en rik mångfald av aktörer som ägnar sig åt professionellt socialt arbete.
Den inriktning som finns inom området Arbete och bistånd är bra. Den fokuserar på individens egen förmåga och man inser att alla vill ta ansvar för sin egen livssituation och sin försörjning. Man ställer krav och individen växer. Alla har inneboende resurser.
Samarbetet med Jobbcentrum är nyckeln till framgången och skall naturligtvis stödjas fullt ut.
Ökat arbete med sjukskrivna personer, där bl.a. konsultläkare medverkar, är utmärkt. Vi kommer att följa arbetet med stor uppmärksamhet.
Vi ser det som positivt och nödvändigt att samarbetet med frivilliga organisationer och kyrkan skall öka.
Stadsdelen har från årsskiftet ansvaret för flyktingmottagandet. Omhändertagandet följer arbetslinjen fullt ut med hänvisning till Jobbcentrum och yrkesinriktad SFI-utbildning.
Stadsdelen har här en inriktning som folkpartiet i många år har argumenterat för, en aktiv arbetslinje till skillnad från regeringens passiva bidragslinje.
En trygg och trivsam stadsdel
Alla invånare i Älvsjö vill leva i en bra miljö. Det kan gälla trafiken, nedskräpningen, sophanteringen, snöröjningen etc.
Överfulla sopstationer och skräpiga parkmiljöer har blivit en allt vanligare syn. Nedskräpningen av Älvsjö måste upphöra.
Klotter och annan skadegörelse är ett allvarligt samhällsproblem. Det förslummar våra bostadsområden och vår kollektivtrafik, och skapar otrygga miljöer. Stadsdelen bör arbeta aktivt med att omedelbart sanera allt klotter. Målet måste vara att allt klotter ska saneras inom 24 timmar.
Snöröjningen är inte bra i Älvsjö. Den kan bli betydligt bättre. Framför allt drabbas unga och gamla. Skolvägen blir en fara när snön kommer och de gamla blir isolerade.
Belysningen måste bli bättre på flera ställen i stadsdelen. Det gäller framför allt i parker, motionsspår, gångvägar och gångtunnlar. En väl fungerande belysning är särskilt viktigt ur ett kvinnofridsperspektiv. Stadsdelsnämnden ska tillsammans med gatu- och fastighetsnämnden verka för bättre belysning.
Vi vill anslå mer resurser till städning, klotterbekämpning och snöröjning. Vi säger nej till kostsamma satsningar på agenda 21-samordnare. De resurser som i dag går till agenda 21 skall istället användas till att förbättra klotter/städningen/snöröjningen.
Biltrafiken på Älvsjövägen och andra vägar innebär stora olycksrisker.
Trängselavgifterna kommer att innebära ökad trafik på E4/E20 och smittrafiken genom Älvsjö ökar.
Tillfartsparkeringarna till pendeltågen är underdimensionerade.
Bostadsbyggandet på Långbro innebär okontrollerad ökad trafik.
Det nya asfaltsverket i Västberga innebär att tung lastbilstrafik kommer att gå genom Solberga och Örby dygnet runt, om inte tillfartsalternativ norrut skapas.
Stadsdelsnämnden måste bevaka trafikfrågorna aktivt och arbeta för en bättre trafikmiljö.
Ett fungerande centrum krävs för att Älvsjö skall vara en fungerande stadsdel. Planerna på ett centrum har bortprioriterats av majoriteten. Vi kräver att man omedelbart ta tag centrumplanerna igen. Det betyder att Älvsjövägens framtid i en tunnel också snarast måste behandlas.
Kristdemokraterna
Stockholm har stora möjligheter att återuppväckas som en framgångsrik stad som står sig i jämförelse med andra huvudstäder i Europa. Vi kristdemokrater tror på människors inneboende kraft och vilja att påverka vårt samhälle. Om denna kraft, som under alltför långt socialdemokratiskt regeringsinnehav hållits tillbaka, får frigöras kommer människor att agera på ett helt annat sätt. Fler företag kommer att starta, fler människor kommer att uppleva att arbete också ger välstånd och fler kommer att kunna nyttja eget val i barnomsorgen, i våra skolor samt inom äldre- och handikappomsorgen. Denna uppåtgående spiral ger fler jobb och minskar andelen människor som idag tyngs av arbetslöshet och bidragsberoende. När fler människor får arbete ökar stadens skatteintäkter och resurser frigörs till verksamheter som idag bara får hantera besparingar i stället för utveckling.
En ökad välfärd och förbättrade livsvillkor för barn och äldre är kristdemokraternas viktigaste prioritering. Staden ska bli Sveriges bästa kommun när det gäller valfrihet, omsorg och livskvalitet för barnen och de äldre. Vi vill se ökade möjligheter till eget val och köpkraft för barnfamiljerna, ökat ekonomiskt utrymme för enskilda familjer och pensionärer genom sänkt inkomstskatt.
Goda förutsättningar finns för detta om de små naturliga gemenskaperna, som familjen, grannskapet och arbetsgemenskapen, tillåts fungera och människors egna resurser tas tillvara. God omsorg och utvecklat stöd när det behövs kan kombineras med egna val och därigenom visad respekt för varje barns och varje äldres integritet och olikhet.
Den socialistiska majoriteten har inte tilltro till enskilda människor utan genom höga skatter fråntas de makten att styra över en stor del av sina liv. Socialdemokraterna har genom en medveten politik tvingat människor att bli beroende av samhället, staten och kommunerna.
Mer tid för barnen
I storstadens höga tempo lever många människor under hård press. Stressade barn och vuxna är effekten av en samhällsutveckling där de flesta barnfamiljer lever utan marginaler, såväl vad avser ekonomiska tillgångar som tid. Den minutjakt och brist på marginaler i tillvaron som de flesta barnfamiljer lever under inverkar självfallet negativt på både barns och vuxnas livskvalitet. Att skapa mer tid för barnen måste vara ett viktigt politiskt mål liksom att människor ska kunna leva på sin lön och slippa bidragsberoende.
Fungerande familjer leder till färre separationer, mindre stress och magsår, mindre risk för drogmissbruk osv. Om vi vill tränga tillbaka den rotlöshet och vilsenhet som existerar hos många barn och ungdomar idag måste samhället tydligt visa sin uppskattning av ansvarstagande föräldrar. Vi får aldrig det problemfria samhället, men utan fungerande hem och familjer, där föräldrar tar ansvar för sina barn, finns inte ens förutsättningar för att skapa den trygghet som motverkar både våldsbenägenhet och drogberoende.
Familjerådgivningen fyller en viktig funktion och därför får inte väntetiden för det första besöket överstiga tre veckor. Genom en familjerådgivningspeng skulle utbudet av rådgivare kunna öka och väntetiden därigenom kortas.
Familjerna i Stockholm måste få ökade praktiska och ekonomiska möjligheter att välja den kombination av minskad arbetstid och barnomsorg utanför hemmet som passar varje familj bäst. Den fullständigt ensidiga subventionen av vissa barnomsorgsformer, och bristen på möjligheter att välja andra lösningar, har accentuerats ytterligare genom införandet av maxtaxan.
Kristdemokraterna vill ha en helt ny familjepolitik som ger föräldrarna mer tid för barnen. Förutom höjda nivåer i föräldraförsäkringen finns i Kristdemokraternas alternativ en möjlighet att ta ut ett stort antal barndagar efter föräldraledigheten. Allt för att öka föräldrarnas möjlighet att få mer tid med barnen. Detta system ger föräldrarna stora möjligheter att forma sin tid tillsammans med barnen och familjen får möjlighet att välja den form av barnomsorg som passar dem bäst. Denna politik minskar trycket på förskolan, vilket kan leda till minskade barngrupper.
Maxtaxan var inte en åtgärd för kvalitet i förskolan, utan var ett lockbete för småbarnsföräldrarna i valet 1998. Reformen är starkt underfinansierad. Tendenserna pekar på att barnen är längre tid i förskolan, vilket innebär ökade kostnader för staden. Majoritetens avsikt är därtill uppenbarligen enligt budgetförslaget att med politiska medel "öka andelen barn som går i förskolan". Detta förstärker orättvisorna inom barnomsorgen och förvärrar kvalitetsproblemen i förskolan. I stället bör en mångfald alternativ eftersträvas där föräldrarnas eget val respekteras.
Kristdemokraterna vill att staden hos regeringen ansöker om att fritt få nyttja statsbidragen till förskolan på ett sätt som ger barnfamiljerna maximal valfrihet. Om detta har Kristdemokraterna och Miljöpartiet gemensamt motionerat i Riksdagen och i Kommunfullmäktige.
Mindre barngrupper och ökad kvalitet
Kommunfullmäktige bör besluta om ett tak för barngruppernas storlek i förskolan och arbetet för att minska barngruppernas storlek måste prioriteras högre. Kristdemokraterna avsätter 150 mnkr mer än majoriteten för att öka takten i arbetet med minskade barngrupper.
Enligt modern utvecklingsforskning kan inte små barn relatera till alltför många människor i sin närmaste omgivning. Småbarnsgrupper bör inte överskrida 13/14 barn och syskongrupper bör inte överskrida 17/18 barn.
Samtidigt som barngrupperna blivit större i förskolan över landet har Öppna förskolor och familjedaghem minskat. Antalet Öppna förskolor har minskat med nästan 50 % under socialdemokraternas regeringstid.
Familjedaghemmen behöver en renässans i staden. För många familjer som värdesätter små barngrupper och en hemlik miljö är de ett bra alternativ. Det ska vara möjligt att få familjedaghem i alla delar av staden. Därför behövs en informationssatsning och särskilda åtgärder för att locka fler att arbeta som dagbarnvårdare. Familjedaghem ska vara ett likvärdigt alternativ till förskola.
Förskolan bör betona trygghet, omsorg och lek. För de yngsta är omsorgen särskilt viktig. Den pedagogiska verksamheten kan sedan tillta med växande ålder. Mindre barngrupper, föräldrasamverkan och ändamålsenliga lokaler ökar möjligheterna för personalen att göra ett bra jobb.
Satsa på skolan
För att skolan skall fungera på bästa sätt är det viktigt att det finns en god relation mellan skolan och hemmet. När eleven skrivs in i skolan bör även föräldrarna "skrivas in" för att markera att skolan önskar ett samarbete. Ett "kontrakt" bör tecknas om ansvars- och rättighetsfördelningen mellan elever, föräldrar/vårdnadshavare och skola.
Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd. Elever med speciell fallenhet för ett ämne måste också bli uppmärksammad och ges ytterligare stimulans för att utvecklas vidare. Ökad individualisering är nödvändig för att kunna tillgodose alla elevers olika behov. Individualisering kan ske såväl inom klassen som genom nivågrupperingar. Inrättandet av profilklasser inom språk, matematik och estetiska ämnen likväl som idrottsklasser av olika slag är ett sätt att möta dessa behov och innebär en ökad valfrihet.
Särskilda handlingsplaner mot mobbning ska finnas och tillämpas på alla skolor.
För att skapa trygghet och trivsel i skolan måste verksamheten baseras på en god och väl förankrad värdegrund. Varje skola måste arbeta aktivt för att förverkliga värdegrunden i sin dagliga verksamhet, göra den till något levande och konkret. Etik måste levas, den kan inte bara sägas utan den skall genomsyra hela skolans arbete. Skolorna skall redovisa sitt värdegrundsarbete i sina kvalitetsredovisningar. Stadens skolinspektörer och även de nya förskoleinspektörerna skall bevaka värdegrundsarbetet.
Trygghet och valfrihet för äldre
De flesta äldre lever friska under en stor del av sin ålderdom och kan klara sig själva samtidigt som de kan utgöra ett stöd för sin omgivning. De äldres vilja och möjligheter att hjälpa och stötta varandra bör bättre tas tillvara av staden. Även de äldre vill ha möjlighet till eget val när det gäller hemtjänst och avlösar- och ledsagarservice. Denna möjlighet sågs hotad med den nya majoritetens tillträde. Verkligheten visar att fler och fler äldre väljer att själva påverka hur deras vård ska se ut. Den nya vänstermajoriteten är splittrad men förslaget om fortsatt möjlighet för de äldre att välja omsorgsgivare röstades igenom. Ett förslag som Kristdemokraterna gärna gav sitt stöd. Eget val bör också gälla boendet.
Vid biståndsbedömning bör hänsyn tas till många äldres behov av små insatser oftare än endast några längre pass.
En "Martin Timell" bör anställas i varje stadsdelsnämnd för att möta de äldres behov av enkla men för de äldre riskfyllda göromål. Antalet fallolyckor skulle därmed kunna minska.
Kristdemokraterna vill uppmärksamma de omfattande arbete som anhöriga gör i äldreomsorgen. En satsning behövs för att stödja de som vårdar anhöriga bland annat genom olika former för avlastning och genom anhöriggrupper som ges stöd och handledning.
Den stora omvandlingen av servicehus till seniorboenden försvårar för de äldre att få ett sådant boenden. Det skapar stor oro eftersom det också finns risk att äldre tvingas att flytta från "sitt" servicehus. Den stora utbyggnad av särskilda boenden som genomfördes under den föregående mandatperioden kommer nu inte de äldre tillgodo på grund av omvandlingen. Fler platser behövs också bland annat för korttidsboende.
Satsa på personalen
Demens är en uppmärksammad sjukdom som allt fler människor drabbas av. Idag räknas den som vår fjärde största folksjukdom. Särskilt bör de som bor i särskilda boenden uppmärksammas så att de får genomgå demensutredning. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård bör staden utbilda äldreomsorgspersonal om demens. Dessa kan därefter fungera som handledare åt annan vårdpersonal så att kompetensen finns på alla våra boenden men också inom hemtjänsten. Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär att arbeta med denna grupp av människor och det ökar säkerheten för den demente. Kristdemokraterna avsätter resurser för detta arbete.
Vårdpersonal måste liksom andra grupper få möjlighet till en karriärstege för att därigenom kunna påverka sin löneutveckling.
Den stora sjukfrånvaron måste åtgärdas och varje långtidssjukskriven måste få en egen rehabiliterings- och utvecklingsplan. Det handlar om åtgärder på arbetsplatsen men det handlar också i stor utsträckning om varje enskild persons livssituation. Staden har ett ansvar att öka delaktigheten och möjliggöra flexiblare arbetsformer, arbetssätt och arbetstidslösningar.
Trygg och säker stad
För att vårt samhälle ska vara tryggt och säkert att leva i krävs att alla människor tar sitt ansvar. Vi måste alla som individer känna att det är positivt att anmäla brott och vittna om sådant vi sett. Den socialdemokratiska regeringen, med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet, väljer att nedprioritera huvudstadspolisen på ett sätt som gränsar till ren mobbning. Stockholmspolisen har en minskande och alltmer utarbetad personal och ett skenande budgetunderskott på åtskilliga hundra miljoner. I denna situation är det därför särskilt viktigt att Stockholms stad tar sitt ansvar för brottsförebyggande arbete och trygghetsskapande åtgärder. En stadsövergripande brottsförebyggande strategi behövs och en viktig del i denna är samarbetet med frivilligorganisationer. Genom samarbete med organisationer som Farsor och Morsor på stan, Lugna Gatan, Fryshuset och KRIS kan staden få god utväxling på sina insatser. Det är glädjande att det i stadsdelsnämnderna på många håll nu finns fungerande lokala brottsförebyggande råd. Staden bör dessutom ta ett större ansvar för den konkreta bevakningen av allmänna platser genom att en kommunal stadsvakt inrättas. Detta är en uppgift som blir än mer angelägen när huvudstadsregionens statliga polis så tydligt sätts på undantag av regeringen. Försök med Medborgar- och Centrumvärdar har gjorts och fallit väl ut i någon stadsdel och i Malmö finns ett försök med stadsvakter.
Vid stadsplanering inför nybyggnation bör en trygghetsanalys tas fram inför beslut.
En del av staden som borde vara fredad för brott är våra kyrkogårdar men tyvärr utsätts speciellt äldre för väskryckningar men även bilinbrott förekommer. Staden bör även här ta sitt ansvar för trygghetsskapande åtgärder. En mängd undersökningar och utredningar visar också på att bra park- och gångvägsbelysning ökar trygghetskänslan hos de som vistas där.
I parker och på andra offentliga platser där överfall skett bör staden överväga att inrätta kameraövervakning. Som ett sätt att skapa trygghet och förhindra ytterligare överfall är kameraövervakning av offentliga platser en rimlig åtgärd.
Integration
Integration gäller inte bara invandrare. Det är en ömsesidig process där företrädare för majoritetsbefolkning och minoriteter av olika slag möts och berikar varandra. Denna process är lika viktig för alla individer och grupper som har svårt att accepteras i arbets- och samhällsliv, t ex fysiskt eller psykiskt funktionshindrade, hemlösa, personer som söker komma ur ett drogmissbruk eller sådana som lämnat en kriminell bana och vill inlemmas i samhället. Det är viktigt att integrationsprocessen för olika individer och grupper tar tillvara människors egna initiativ och förmågor. "Tycka-synd-om-mentaliteten" leder lätt till ett omhändertagandeperspektiv.
Det socialdemokratiska omhändertagandeperspektivet har varit särskilt framträdande inom integrationspolitiken när det gäller invandrare. Förutsättningarna för integration i samhället måste erbjudas omgående när någon flyttar till Sverige. Arbete ger möjlighet till viktiga sociala kontakter och till att lära sig språket. Möjligheterna till praktik/arbete kombinerat med svenskundervisning knuten till individens yrkes-, utbildnings- eller intresseområde bör utvecklas enligt de olika framgångsrika försök som startat under föregående mandatperiod.
Det är alldeles för många invandrare som p g a svårigheter att validera utbildningar utför arbeten som de är överkvalificerade för.
Staden måste fortsätta bevaka att arbetsförmedlingarna även låter personer med ofullständiga kunskaper i svenska anmäla sig som arbetssökande. Samarbetet mellan stadsdelar, arbetsförmedlingar och företag måste vidareutvecklas så att varje nyinvandrad person snabbast möjligt kommer ut i praktik, arbete, utbildning eller annan meningsfull sysselsättning.
Varje nyinvandrad familj ska dessutom erbjudas en kontaktfamilj eller kontaktperson. Helst ska en kontaktperson ha liknande yrkeserfarenheter, utbildning eller intressen som flyktingen/invandraren. En framgångsrik verksamhet för rekrytering av kontaktpersoner ("flykting-guider") har startats och bör vidareutvecklas.
Ett regionalt flyktingmottagande i kombination med en flyktingpeng bör genomföras. Med ett regionalt flyktingmottagande motverkas de inlåsningseffekter som idag finns med det kommunala flyktingmottagandet i framförallt storstadsregionerna. En flykting bör ha samma möjligheter som den som är bosatt i Sverige när det gäller möjligheten att söka bostad, arbetsplats, svenskundervisning mm i hela Stockholms- och Mälardalsregionen oberoende av kommungränserna. "Kommunplaceringen" bör alltså ersättas av flyktingens eget fria val grundat på god information om bostads- och arbetsmöjligheter inom regionen.
Kista och Rinkeby
Kristdemokraterna vill som ett viktigt integrationsprojekt se ett samgående mellan Kista och Rinkeby stadsdelsnämnder. Detta område utgör trots nedgången i IT-branschen Stockholms hetaste tillväxtregion och har stora tillgångar i en mångkulturell befolkning. Genom ett samgående skulle de båda stadsdelsnämndernas särart kunna tillvaratas och nya spännande utvecklingsmöjligheter se dagens ljus. Dessutom skulle grönområdet mellan stadsdelarna kunna utvecklas så att det skapar kontakter och ger en känsla av ett gemensamt offentligt rum istället för att isolera stadsdelarna från varandra. Utbildning, företagsamhet och arbetsmarknad, kultur-, sport- och fritidsverksamhet skulle också vinna på en samordning av dessa stadsdelars resurser.
Satsningar på Stockholms ytterförorter är ovärderliga investeringar i framtiden. Därför ska Stockholms ytterstad bli levande samhällen där bostäder, skolor, företag, myndigheter samt olika typer av service och demokratiska institutioner ska finnas. Regeringens införande av en stopplag förhindrade staden att genom bostadsbolagen investera sina egna medel i upprustning och förnyelse i ytterstaden. Staden uppvaktade regeringen med krav på att få nyttja dessa medel för en omfattande investering i de människors livsmiljöer som finns i främst miljonprogramsområdena. Då denna uppvaktning tyvärr inte kröntes med framgång bör staden, inom ramen för sina övriga resurser, genomföra ett investeringsprogram.
Alla Stockholms förorter, inte minst våra så kallade "miljonprogramsområden" präglas av stora tillväxtmöjligheter. Där ska bostadsmiljöerna rustas upp och kompletteras med arbetsplatser och verksamheter av olika slag. Alla förvaltningar, bolag och övriga verksamheter i Stockholms stad ska samverka för att genomföra denna "Ytterstadens förnyelse". Stadsdelsnämnderna blir centrala i denna utveckling med stöd av andra nämnder och bolag. Varje stadsdelsnämnd bör ha ansvaret för att utveckla medborgarinflytandet i denna process. Erfarenheter kan hämtas ur den tidigare Ytterstadssatsningen, men de avgörande besluten om olika satsningar ska alltid fattas av respektive stadsdelsnämnd.
Sveriges riksdag har fattat beslut om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Informationsinsatser och andra åtgärder behövs i kommunerna för att detta riksdagsbeslut ska få lokalt genomslag. Därför bör en samrådsgrupp bildas under kommunstyrelsen med företrädare för i Stockholm verksamma organisationer för samer, romer, judar, finnar och Tornedalsfinnar och dessa gruppers minoritetsspråk. Samrådsgruppen bör tillsammans med kommunstyrelsen utforma en minoritetspolicy. Exempel på liknande kommunalt samarbete med de nationella minoriteterna kan hämtas från bland annat Göteborg.
Bygg bostäder
Utmaningen att bygga bostäder i Stockholmsregionen måste tas på största allvar. Byggandet bör i första hand ske på redan exploaterad mark. Olika möjligheter bör tas tillvara utöver nybyggnation genom ombyggnad av kontorshus, påbyggnad av låghus och byggande av höghus.
Kristdemokraterna vill att staden uppvaktar regeringen i syfte att förenkla regelverket för byggande samt minska skatterna för byggande och boende.
Majoriteten har bestämt sig för att stoppa omvandlingen till bostadsrätter även i ytterstaden. Det är beklagligt att majoriteten inte tilltror de som bor i stadens bostadsbolag att kunna ta ett större ansvar för sitt boende och sin boendemiljö och få ett bättre grepp om sina boendekostnader.
Öka framkomligheten i trafiken
Att lösa Stockholmsregionens trängsel- och framkomlighetsproblem är en av de viktigaste uppgifterna de närmaste åren. På längre sikt bör inriktningen vara att utveckla Stockholmsregionen till en flerkärnig region så att beroendet av innerstaden kan minska. Ökad pendling och tätare kontakter i Mälardalen gynnar också en sådan utveckling. Stockholm behöver en satsning på kollektivtrafiken och utbyggda trafikleder. Tvärbanan skall förlängas och gå till Kista. Fler tvärspårvägar bör utvecklas, dels norrut från Alvik, dels Söderut.
Arbetet med trängselskatter bör avbrytas. Det har inletts efter ett socialdemokratiskt löftesbrott och saknar folklig acceptans. Frågan om Stockholm bör ha trängselskatter på trafiken bör avgöras i en folkomröstning. Det är viktigt att investera i utökad kollektivtrafik och nya leder om trängselskatter ska införas.
En hållbar stad
En hållbar utveckling är detsamma som en hälsosam och hållbar livsmiljö för den enskilde. Det finns ett nära samband mellan hälsa och välbefinnande och faktorer som ren luft, rent vatten, hälsosamma livsmedel med mera. Effekterna av en offensiv miljöpolitik ger ett tydligt kvitto i form av minskade ohälsokostnader.
En av 2000-talets största utmaningar är att utveckla Stockholm i hållbar riktning. Det förutsätter att vi når mål avseende god ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Att miljöhänsyn integreras i stadens alla verksamheter är en hörnsten i miljöarbetet.
Byggandet i Stockholm bör bli mer ekologiskt bland annat genom att utbyggnaden av en ny stadsdel i Värtan ska byggas långsiktigt hållbart. De erfarenheter som vunnits i samband med byggnationen av Hammarby Sjöstad ska tas tillvara.
Kristdemokraterna vill genomföra en satsning på Stockholms vattenvägar bland annat genom att utveckla sjöbussen. Båtpendling kan hjälpa till med att lösa kapacitetsbristen i kollektivtrafiken och minska trängseln på vägarna.
Kristdemokraterna vill gärna se att Stockholm blir Europas miljöbilshuvudstad. Vår ambition är att fem procent av nybilsförsäljningen i Stockholm ska vara miljöbilar om fem år. För att nå målet måste fler stockholmare bli intresserade av att införskaffa miljöbilar i stället för konventionella fordon. Därför är det viktigt att skapa incitament för att skaffa miljöbilar. En viktig åtgärd som Stockholms stad kan göra för att öka intresset för miljöbilar är att införa gratis parkering för miljöbilar.
En framgångsrik idrottsstad
Kristdemokraterna vill stödja idrott för barn och ungdomar och prioritera tjejidrotten. Behovet av hallar i staden är stort. Nya hallar byggs i Stockholm idag genom att den förra majoriteten handfast satte igång processen. De stora upprustningarna av idrottsplatser och konstgräs på många fotbollsplaner fortsätter, vilket ökat nyttjandegraden.
Vid större satsningar bör staden verka för en finansieringsform där näringslivet tar ett större ansvar. Vänstermajoriteten prioriterar hellre höjda skatter för medborgarna för att genomföra sådana satsningar.
Förstärk demokratin
En stark lokal demokrati där människor känner att de kan påverka bygger på två saker: att människor ges förutsättningar och resurser att utöva sina demokratiska rättigheter och att stadens styrande inte i onödan låser in medborgarna i ogenomträngliga byråkratiska system eller begränsar deras valmöjligheter. Valfrihet och rättvisa således. Konkreta förslag på inflytande kan vara att inlämnande av medborgarförslag införs i alla stadsdelsnämnder, att brukarråd, föräldrastyrelser, anhörigråd och liknande inrättas i olika verksamheter och genom att ungdomar uppmuntras att påverka sin egen fritid. Genom föreningsbidrag kan detta arbete stödjas av stadsdelsnämnden.
Den socialdemokratiska förmyndarattityden riskerar att begränsa de demokratiska möjligheterna genom att politisera sådant som inte behöver vara föremål för politiska beslut. Valfriheten ger människor makt över sin vardag vilket är en självklarhet i ett demokratiskt samhälle. Att utveckla stadsdelsnämndernas ansvar med frågor som berör medborgarna och underlättar för dem att ta kontakt med tjänstemän och politiker välkomnas av Kristdemokraterna.
Varje medborgare bör ha en rimlig chans att få en överblick över stadens olika verksamheter, beslutsvägar och möjligheter till hjälp och stöd. I varje stadsdelsnämnd bör finnas minst ett Medborgarkontor som med fördel kan samlokaliseras med till exempel stadsdelsbibliotek. Medborgarkontoren ska vara den självklara bryggan mellan medborgare och stadsdelsnämnd och nära samverkan bör ske med andra myndigheter. Medborgarna ska där kunna få möjlighet att möta sina politiker och därmed bilda sig en uppfattning om politiska skiljelinjer och hur olika partier och enskilda politiker har agerat.
Stadsdelsnämnderna bör ges större frihet att utforma verksamheten i sitt område. För detta behövs tydliga mål, uppsatta av kommunfullmäktige, men stor frihet att själva välja medel. Kristdemokraterna vill att stadsdelsnämnderna ska ha ansvaret för de lokala biblioteken, för samlingslokalerna och för bidragsgivningen till Hemgårdarna och 4H-gårdarna.
De politiska besluten bör fattas så nära varje medborgare som möjligt. Beslut som kan fattas av enskilda, av familjer eller av andra små naturliga gemenskaper ska inte föras upp till någon politisk nivå. I en så stor stad som Stockholm är stadsdelsnämnder en bra och praktisk organisation för reellt medborgarinflytande. Den geografiska närheten till ett medborgarkontor och till de som är ansvariga för verksamheten har stor betydelse.
Stadsdelsnämnden godkänner i ärendet föreslagna tider för sammanträden 2005.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 november 2004. Dnr 403-044-04.
Förslag till beslutOrdföranden Peter Modesta (mp) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden utser fem ledamöter och fem ersättare till det lokala pensionärsrådet för 2005 i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 november 2004. Dnr 002-373-04.
Stadsdelsnämnden utser fyra ledamöter till det lokala handikapprådet för 2005 – 2006 i enlighet med detta tjänsteutlåtande.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 26 november 2004. Dnr 002-391-04.
ÄrendetFörvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 november 2004. Dnr 500-376-04.
Stadsdelsnämnden beslutade 2003-06-07 att godkänna förfrågningsunderlag för stadsgemensam anbudsupphandling av ramavtal avseende vissa boenden och daglig verksamhet enligt SoL och LSS. Ramavtal träffades för tiden 2004-01-01 – 2006-12-31 med möjlighet till två års förlängning.
Tjänstemännens Bildningsverksamhet erhöll ramavtal avseende verksamheten TBV Mediacenter som omfattar daglig verksamhet enligt LSS § 9.10 för vuxna personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Med anledning av att TBV går upp i Sensus Studieförbund föreslås att TBV:s skyldigheter och rättigheter med anledning av lämnat och antaget anbud, tecknat ramavtal och gjorda avrop får överlåtas till Sensus Studieförbund. Förvaltningschefen vid socialtjänstförvaltningen föreslås få i uppdrag att å nämndens vägnar besluta om och underteckna avtal om partsbyte.
Förslag till beslutOrdföranden Peter Modesta (mp) föreslog med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden åberopar detta tjänsteutlåtande som sitt yttrande.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 17 november 2004. Dnr 004-345-04.
Anna Starbrink (fp) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige gällande utveckling av e-demokratin i staden vilken har överlämnats till nämnden för yttrande. Förvaltningen är positiv till förslaget at en inventering genomförs i staden i syfte att ta fram exempel på när det är lämpligt att använda Internet i den demokratiska processen.
Samtidigt som möjligheterna att påverka beslut och föra en dialog på Internet utvecklas bör också de som av olika skäl inte kan eller vill använda sig av Internet tillförsäkras möjligheten att göra sin röst hörd. Härav följer att örvaltningen föreslår att en demokratipolicy utarbetas där e-demokratin ingår som en del bland flera kanaler.
Stadsdelsnämnden godkänner föreslagna kompletteringar och ändringar i delegationsförteckningen.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 25 november 2004. Dnr 002-315-04.
Förslag till beslutOrdföranden Petr Modesta (mp) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens uppföljning av verksamheten vid Älvsjö sjukhem.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 2 december 2004. Dnr 504-393-04.
Älvsjö sjukhem är en verksamhet för personer över 65 år som är somatiskt funktionshindrade och med omfattande vård/omvårdnadsbehov. Uppföljningen visar att verksamheten behöver utveckla kvalitetsarbetet dels enligt socialtjänstlagen (SoL och SOSFS 1998:8) och dels enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL; SOSFS 1996:24).
Förslag till beslutLedamoten Majvi Andersson (s) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden godkänner föreliggande rapport över genomförd revision av nämndens system för systematiskt arbetsmiljöarbete.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 10 november 2004. Dnr 205-386-04.
Enligt gällande myndighetsföreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 § 11 ska arbetsgivare varje år följa upp/revidera det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Den årliga arbetsmiljörevisionen genomförs av nämndens kontrakterade företagsHälsovård, Kvalita Johanneshovshälsan.
Förslag till beslut Ordföranden Peter Modesta (mp) föreslog, med instämmande från övriga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnderna Enskede – Årsta, Vantör och Älvsjö
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 december 2004. Dnr 403-404-04.
I ärendet föreslås att elever boende i Östberga skolår 7-9 överförs till Sjöängsskolan i Älvsjö stadsdelsområde till Sturebyskolans elevupptagningsområde i Enskede – Årsta.
Elever i skolår 7-9 i Vantörs stadsdelsområde med adresser i Örby slott/Liseberg föreslås överföras från Sjöängsskolans upptagningsområde till Bäckahagens skola i Vantörs stadsdelsområde. Stadsdelsförvaltningarnas gemensamma bedömning är att skolplaneringen i respektive stadsdelsområde underlättas liksom hanteringen av kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd när upptagningsområdena för elever i behov av särskilt stöd när upptagningsområdena följer stadsdelsgränserna.
Förslag till beslutOrdföranden Peter Modesta (mp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Olle Andretzky m.fl. (m), ledamoten Lars Hansson m.fl. (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
BeslutsgångOrdföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Peter Modesta (mp), Kåre Gustafsson m.fl. (s), Kenneth Persson (v) förslag till beslut.
ReservationVice ordföranden Olle Andretzky m.fl. (m), ledamoten Lars Hansson m.fl. (fp) och ledamoten Margaretha Åkerberg (kd) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
Här har vi ett praktexempel på hur illa stadsdelsnämndsgränserna fungerar. Egentligen borde barn med behov av särskilt stöd ha en central peng som följer dem. Då först finns det en verklig valfrihet för dessa barn.
Stadsdelsnämnden godkänner föreliggande redovisning av den av förvaltningen genomförda upphandlingen av vård för vuxna missbrukare.
ÄrendetStadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 december 2004. Dnr 105-401-04.
En gemensam upphandling av missbrukarvård har genomförts av socialtjänst-förvaltningen i samverkan med stadens 18 stadsdelsnämnder. Sammantaget har 45 avtal slutits.
Stadsdelsdirektören informerade om följande.
Informationsmöten under våren 2005Torsdagen den 10 februari kl 18 – 20 Verksamhetsuppföljningar över tid inom äldreomsorgen
Torsdagen den 31 mars kl 18 – 20 Demokrati-, befolknings- och utvecklingsansvar
Torsdagen den 26 maj kl 18 – 20 De två barn- och ungdomsområden
Separata inbjudningar kommer att sändas ut inför varje tillfälle.
Referensgruppen för förskola och skolaFörsta mötet efter nyår måndagen den 31 januari 2005 kl 17.00.
Mona Bergström (s) framförde önskemål om att få se det brev som går ut till elever och föräldrar inför val till år 6.
Lars Hansson (fp) tog upp att samarbetet mellan biståndsbedömare och distriktssköterskor försvåras eftersom biståndsbedömarna ansvarar för biståndsdömda efter födelsedatum och distriktsköterskorna utifrån områden. Förvaltningen har inte fått några klagomål men ska ta upp frågan med distriktssköterskorna.
Eftersom det f.n. är låg aktivitet inom Veteranringen framförde Majvi Andersson (s) önskemål om att förvaltningen marknadsför Veteranringen i informationsbladet för att få nya medlemmar.
Jan Bressler (fp) efterlyste tidsaspekten – när begås brotten – i den statistik över brott begångna i Solberga som skickats ut till nämnden. Förvaltningen bjuder in chefen för Globen närpolisområde, Erik Widstrand, och samordnaren för det brottsförebyggande rådet, Ola Jörgensen, för genomgång av statistiken.
Peter Modesta (mp) informerade om att han varit på ett möte arrangerat av de lokala hyresgästförenigarna för att öka tryggheten i Solberga. Han uppmanade nämndens ledamöter och ersättare att pröva på att nattvandra i området. Enligt Maj-Len Eklund (v) hade hyresgästföreningarna bjudit in tjänstemän till mötet men ingen från förvaltningen kom. Enligt förvaltningen hade ingen möjlighet att komma den kvällen men ska försöka se till att någon kommer till nästa möte.
Margaretha Åkerberg (kd) informerade om att landstinget gjort en undersökning om vårdcentralernas tillgänglighet och Älvsjö vårdcentral hamnade högt upp på listan.
Nämnden beslutar att Peter Modesta (mp) får delta i en demokratidag den 19 januari som anordnas av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Dagens Samhälle.
Ordföranden Peter Modesta (mp) tackade samtlig personal för ett gott arbete under året och önskade alla en god jul och ett gott nytt år.