Din position: Hem > Stockholms stad > Älvsjö stadsdelsnämnd > Sammanträde 2009-01-29
Vice ordföranden Majvi Andersson (s) utsågs att tillsammans med ordföranden Karl Bern (fp) justera dagens protokoll vilket ska ske
tisdagen den 3 februari.
Anmäldes att protokoll 2008-12-04 justerats den 9 december, protokoll 2008-12-19 den 22 december och protokoll 2009-01-08 den 8 januari.
Stadsdelsnämnden överlämnar slutrapporten om ”Integrerad behandling för människor med komplexa vårdbehov, Case Manager” till länsstyrelsen och ansöker om resterande medel 163 311 kronor.
Ärendet
Älvsjö stadsdelsförvaltning beviljades under år 2008 tillsammans med Skärholmen stadsdelsförvaltning projektmedel av länsstyrelsen för utveckling av insatser för personer med komplexa vårdbehov. Medel, 1 285 000 kr beviljades för 12 månader och projektet startade den 1 januari 2008. Förvaltningen redovisade och återsökte 80 % av kostnaderna i juli 2008. Resterande kostnader för projektet återsöks nu i samband med slutrapporten.
Organisatoriskt har projektet tillhört Älvsjö stadsdelsförvaltning. Projektet i form av en case manager/socialsekreterartjänst har implementerats i Älvsjö och Skärholmen stadsdelsförvaltningarnas ordinarieverksamhet fr.o.m. 1 januari 2009.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 7 januari 2009. Dnr 007-2009-500.
Beslutsgång
Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Det är angeläget att staden har en samlad och gemensam plan för boenden för äldre i Stockholms stad. Den plan som äldreförvaltningen nu presenterar är ett viktigt led i arbetet med att få en helhetsbild över behov och tillgång på boenden i staden. För att planen ska vara aktuell bör den uppdateras årligen utifrån uppgifter som samlas in från stadsdelarna. Det vore också av stort intresse att närmare undersöka privata aktörers framtida planer. Frågan skulle kunna lyftas i branschrådet.
Enligt planen minskas efterfrågan på vård- och omsorgsboende med ca 350 platser (ca 5 %) i Stockholms stad under perioden 2007-2016. Behovet och tillgången varierar dock i olika regioner. Förvaltningarna Hägersten-Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö instämmer i att det ska finnas olika boendeformer med god kvalitet i varje region. Samtidigt är det viktigt att se boendeformerna som en gemensam resurs för hela staden. Detta är särskilt viktigt i en situation då behovet först minskar under några år för att sedan öka.
Stadsdelsförvaltningarna Hägersten-Liljeholmen, Skärholmen och Älvsjö har tagit del av äldreförvaltningens förslag för Västra Söderort. I ärendet redovisar förvaltningarna antalet platser i regionen. Den samlade bedömningen är att stadsdelarna kan tillgodose behovet. Förvaltningarna kommer dock även fortsättningsvis att tillsammans nogsamt följa behovet.
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning avser att presentera ett reviderat inriktningsärende om Kastanjens äldreboende och f.d. Axelsberg sjukhem och servicehus för stadsdelsnämnden i januari 2009, då också remissvaret behandlas av nämnden.
Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2009. Dnr 364-2008-006.
Förslag till beslut
Ordföranden Karl Bern (fp) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag.
Ledamoten Majvi Andersson m fl (s) och ledamoten Kenneth Rönnquist (mp) föreslog att nämnden i huvudsak skulle bifalla förvalt-ningens förslag.
Ordföranden ställde förslagen mot varandra och fann att nämnden beslutat enligt förvaltningens förslag.
Reservation
Ledamoten Majvi Andersson m fl (s) och ledamoten Kenneth Rönnquist (mp) reserverade sig mot beslutet med hänvisning till eget förslag.
Älvsjö stadsdelsnämnd beslutar att i huvudsak godkänna förvaltningens förslag samt anför därutöver följande.
I remissen framkommer det tydligt att det råder stor osäkerhet när det gäller planering av framtida byggande av äldreboenden. Osäkerheten förstärks kraftigt av den privatisering som staden nu genomför. Majoriteten tycks vilja lämna ifrån sig möjligheten att inneha och behålla ett samlat ansvar för verksamhetslokaler och de få äldreboenden som blir kvar i kommunens regi får bli brickor i ett ekonomiskt spel.
Vi anser att det är självklart att staden måste driva en avsevärd del av äldreboendena i kommunal regi. Därigenom kan man upprätthålla kompetensen, ha ett helhetsgrepp över kvalitetsfrågorna och ge de äldre en reell möjlighet att välja en trygg och välkänd kommunal utförare utan risk för att tvingas genomlida jobbiga flyttar – alternativt bo kvar trots missnöje med utföraren – om och när den privata utföraren som valts förlorar i förnyade upphandlingar.
Den genomförda undersökningen om intresset för servicehus visar att det finns ett stort intresse bland äldre att flytta till servicehus. Många avstår dock från att söka då man räknar med att få ett avslag. Det måste klargöras om de nya riktlinjerna följs och om möjligheten till positivt beslut finns utifrån de ekonomiska ramar som avsatts, innan man fastställer behovet. En möjlighet att beakta är om äldre som inte kan bli föremål för ett biståndsbeslut ändå skulle kunna flytta till ett servicehus. Det visar sig i undersökningen att tryggheten med att veta att det finns personal i närheten är viktig för många. För andra räcker det med att tillgängligheten och möjligheten till gemenskap tillgodoses i ett seniorboende.
Att flytta in utan biståndsbeslut kan regleras på annat sätt. Möjligheten att söka för att få ett biståndsbeslut ska hela tiden kvarstå. I många servicehus har man redan idag aktiviteter som riktar sig till äldre utanför huset, såsom möjligheten att äta i restaurang, öppen dagverksamhet mm. Det som skiljer sig åt är tillgång till sjukvård etc. som kräver biståndsbeslut. Att boende utan biståndsbeslut tar del av servicen och bidrar till kostnader som inte ger någon ersättning från staden är ett problem som måste kunna lösas. Äldre som inte kräver den omvårdnad som ett biståndsbeslut ger skulle istället kunna bli en tillgång för servicehuset, en friskhetsfaktor.
Forskning visar att äldre som bor hemma i högre utsträckning än de i särskilda boenden, i betydligt fler fall blir akut inlagda på sjukhus. Hemmaboende äldre riskerar att inte få sina medicinska behov synliggjorda och den personal de träffar inom t ex hemtjänsten har i mindre omfattning – eller tom ingen alls – medicinsk utbildning. På ett äldreboende finns praktiskt taget dygnet runt sjuksköterskor som den äldre eller deras anhöriga kan rådfråga om det uppstår oro kring hälsan. Tillgången till läkare är också tryggad. Det är en stor besparing för samhället om sjukhusinläggningar kan undvikas, samtidigt som de äldre själva och deras anhöriga upplever en ökad trygghet. Även detta måste beaktas när behovet av äldreboenden planeras.
Tyvärr har många tillagningskök i anslutning till vård- och omsorgsboenden lagts ned pga. av att ombyggnadsbehoven ansetts vara för kostsamma. Vi menar att även inom detta område måste det sökas en lösning, som kombinerar fördelarna för de äldre att kunna njuta av mat tillagad på plats med ett resurseffektivt miljötänkande som minimerar transporter. Exempelvis bör restaurangerna kunna drivas som sociala kooperativ och marknadsföras som sociala träffpunkter i närområdet, så att ännu fler pensionärer, och kanske även anhöriga och vänner, kommer dit och äter.
Vi välkomnar att utredningen lyfter fram vikten av att det ska finnas korttidsvård med olika inriktningar och att korttidsvården i första hand ska bedrivas på särskilda enheter enligt äldreplanens intentioner. Tyvärr har väl fungerande korttids- och växelvårdsenheter lagts ned i rent besparingssyfte, vilket allvarligt försämrar kvaliteten för de äldre och ökar oron hos anhöriga. Korttidsvård kan inte jämföras med sjukhusvård och bör i största möjliga utsträckning vara enkelrum med eget hygienutrymme.
Vi kan notera att det är ett väldigt stort avstånd mellan den borgerliga alliansens vallöften och hur det har blivit i praktiken. Trots löften om att servicehusen ska vara kvar skall t ex Långbrobergs servicehus omvandlas till något helt annat som kallas trygghetsboende. Det går inte att ha målsättningar och planer som säger att såväl ålder som upplevelse av oro och otrygghet hos den äldre ska ligga till grund för att få ett biståndsbeslut till boende samtidigt som servicehus läggs ned och vård- och boendeplatser avvecklas. Trots på pappret generösare riktlinjer får de äldre i staden stå med mössan i hand och tigga sig till ett boende som de egentligen enligt de politiska intentionerna skulle ha rätt till. Detta visar på brist både på styrning och politiskt ansvarstagande.
Lokalt i Älvsjö känner vi också stor oro när det gäller utredarnas skrivningar om att de övervägt frågan att avbryta planeringen för Älvsjö sjukhem. Utredarnas bedömning är att ”Älvsjö har för stor egen kapacitet i förhållande till behoven, inte minst med hänsyn till ambitionerna att öka valfriheten och stimulera privata alternativ”. Vi understryker att behovet av sjukhemsplatser finns på Älvsjö sjukhem, inte minst genom att flera av de boende där kommer från andra stadsdelar. Likaså är behovet av ombyggnationen stort. Det skulle också vara alltför cyniskt att spela med sjukhemsplatser i syfte att driva politiska ställningstaganden som t ex att stimulera privata initiativ inom äldreomsorgen.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande till stadsbyggnadsnämnden som svar på remissen.
Stadsbyggnadsnämnden har bjudit in till samråd kring ny översiktsplan för Stockholm. Stadsdelsförvaltningen anser att samrådsunderlaget i huvudsak redovisar de aspekter som en översiktsplan för en storstad som Stockholm behöver för att utvecklas i hållbar riktning. Strategin är dock inte lika tydlig som i nu gällande översiktsplan.
Det är viktigt att stadsbyggnadsnämnden i översiktsplanen tar ställning i målkonflikter så att den kan utgöra ett tydligt stöd vid framtagande av områdesplaner och detaljplaner. Det gäller framför allt i vilka grönstråk som exploatering kan tillåtas och vilka som ska bevaras.
Förvaltningen stödjer förslaget att konkretisera översiktsplanen genom områdesplanering. Genom en konsekvent och tydlig dialog med boende och verksamma kring hur ett område ska utvecklas finns förutsättningar för hållbara lösningar för samhällsbygget.
Stadsdelsnämnden hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2009. Dnr 398-2008-300.
Vice ordföranden Majvi Andersson m fl (s) föreslog att nämnden i huvudsak skulle ställa sig bakom förvaltningens förslag.
Ledamoten Kenneth Rönnquist (mp) föreslog att nämnden i huvudsak skulle bifalla förvaltningens förslag.
Vice ordföranden Majvi Andersson m fl (s) reserverade sig mot nämndens beslut med hänvisning till eget förslag.
Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag och anför därutöver följande.
Älvsjövägen delar i hela sin sträckning upp stadsdelen på ett olyckligt sätt. Älvsjö är en delad stadsdel - delad av fordon i höga hastigheter, av buller, av hög olycksrisk, av asfaltdamm, av avgaser; vilket belastar en vacker stadsdel med onödig fulhet. Det blir därför ingen mental eller fysisk kontakt mellan de olika delarna av Älvsjö. Grannar på var sin sida av vägen tvingas åka långa omvägar för att besöka varandra, vilket bidrar till onödigt hårt slitage på miljön.
En vanlig dag trafikerar minst 20 000 bilar Älvsjövägen. Allt talar för att trafiken ytterligare kommer att öka framöver, allteftersom invånarantalet ökar i stadsdelen. I översiktsplanen står det att Älvsjövägen åstadkommer kraftiga miljöstörningar med buller och barriäreffekter i området och att den behöver miljöupprustas samt ges bättre kapacitet.
Den lösning vi ser på problemet är att Älvsjövägen måste förläggas i tunnel. Det är ett nu mer än 40-årigt krav som samtliga partier har anslutit sig till.
Älvsjövägen i sin nuvarande sträckning förhindrar den utformning av centrumet som skulle göra Älvsjö till en attraktiv plats att bygga fler bostäder på. Det råder stor brist på bostäder i och i närheten av Stockholm och alltfler av Älvsjös vackra gamla villor rivs ner och flerfamiljshus byggs upp på tomterna. Älvsjös karaktär av villastad måste bevaras samtidigt som fler bostäder behöver byggas. En nergrävning av Älvsjövägen, eller en överdäckning av vägen, skulle frigöra yta att bygga ytterligare flerfamiljshus i bl a centrum, vilket skulle spara den unika villastadsbebyggelsen.
Ledamoten Kenneth Rönnquist (mp) reserverade sig mot nämndens beslut med hänvisning till eget förslag.
Älvsjö stadsdelsnämnd beslutar att
-i huvudsak bifalla förvaltningens utlåtande som svar på remissen
- planeringen av Förbifart Stockholm lyfts ut ur översiktsplanen
- större vikt läggs på kollektivtrafik på land och vatten
- mellankommunala frågor ges större utrymme i översiktsplanen
- infrastruktur för en modern avfallshantering behandlas i tidigt planskede och bör
uppmärksammas
- tillgänglighetsfrågorna bör ges större utrymme
- ett nytt avsnitt under ” Ett starkt och brett näringsliv…” bör behandla även småföretagandet
- Stockholms byggnadsordning ska biläggas översiktsplanen
därutöver anföra följande
Huvudsyftet med en kommunal översiktsplan är att definiera förutsättningarna för en långsiktigt hållbar stadsutveckling. Den redovisar kommunens ambitioner för att uppnå detta mål genom att visa vägen för hur man kan hushålla med mark, vatten, energi och råvaror. Översiktsplanen handlar inte bara om den fysiska planeringen och bevarandet av den bebyggda miljön. Den ska även behandla hur man kan utveckla de sociala och hälsomässiga faktorerna och skydda natur- och kulturvärden.
I detta sammanhang är Stockholms gröna kilar ovärderliga både ur natur- och hälsoaspekter. Det största hotet mot de gröna kilarna är de s.k. frimärksplaneringar, som innebär att varje enskild detaljplan behandlas separat utan att ta hänsyn till helheten. Dessa grönområden minskar i sin omfattning allteftersom nya byggnader och vägar tillåts etableras. Om utvecklingen inte bromsas har vi inom en snar framtid inga gröna kilar kvar. I Stockholms översiktsplan borde denna fråga belysas mer och mellankommunala samarbetsformer för bevarandet av grönområden borde rekommenderas.
Stärk den demokratiska processen på alla nivåer i planeringen av Stockholms framtid. Vi behöver mer av omvänd planprocess, områdesplanering, starkare inflytande från stadsdelsnämnderna och mer hänsynstagande till vad medborgarna uttrycker. En ökad hastighet i planprocessen får inte äventyra de demokratiska aspekterna vilket sker idag.
Vi anser att hela Långsjö-Herrängenområdet bör skyddas enligt PBL, plan och bygglagen, 3:12 eftersom vi anser att området innehåller höga kulturvärden. Det blir svårare att riva gamla villor i Herrängen- Långsjö om det är 3:12 område. Älvsjös karaktär av villastad måste bevaras samtidigt som fler bostäder behöver byggas. Vi kan dock inte acceptera det sätt som nu sker när byggföretag river gamla villor och planspränger, sågar ner månghundraåriga ekar och bygger parhus.
När man jämför ÖP99 med föreliggande samrådsförslag så upplever man att ambitionsnivån sjunkit på ett mycket oroande sätt. ÖP99 ger intryck av att vara ett vetenskapligt välgrundat styrdokument med historisk tillbakablick, med Stockholms byggnadsordning som utgångspunkt för stadens utveckling, med framtidsscenarier och en stor medvetenhet om vikten av att bygga staden i en långsiktigt hållbar och miljövänlig riktning och med många tydliga och konkreta exempel. Dessutom gjordes fördjupningar för vart och ett av de 24 stadsdelarna som då fanns. Det nya samrådsförslaget saknar det mesta av detta och handlar i stort sett bara om ekonomisk tillväxt (enligt BNP), befolkningstillväxt, nya exploateringar och fysisk planering. Helhetssynen är sammanfattad på 5 sidor. Om sociala frågor, kultur och om hur vi som storstadsbor ska kunna behålla en god hälsa är alltför lite beskrivet.
Kopplingar till RUFS 2010 är alltför få. Frågan är om inte den regionala utvecklingsplanen är både intressantare och viktigare som översiktsplan för länet då Stockholm är för litet och på de flesta områden så intimt kopplat till grannkommunerna att en översiktsplan bara för staden blir meningslös.
Stockholm växer. Därmed ökar även belastningen på stadens infrastruktur och natur genom att samtidigt som befolkningsmängden ökar, minskar de exploateringsbara marktillgångarna, kvalitén i sjöar och vattendrag försämras.
En kärnfråga i översiktsplanen är om det är möjligt att fortsätta växa och samtidigt behålla en god bebyggd miljö med hälsosam luft och välfungerande social struktur, en stad där inga växthusgaser släpps ut och där varken segregation eller utanförskap får fotfäste. Är det kanske nödvändigt att hantera storstadsfrågorna ur ett nationellt och regionalt perspektiv i syfte att avlasta storstäderna genom konkreta utvecklingsprojekt i flera andra orter än dagens storstäder eller i storstädernas närområde, liknande utvecklingen av Mälarregionen? Även dessa frågor är viktiga att behandla i översiktsplanen för att söka nya möjligheter att avlasta Stockholm. Det är också viktigt att skapa attraktiva alternativ till stadens centrala delar när man planerar nya investeringar i Stockholm.
En fråga som inte uppmärksammas i översiktsplanen är hur utvecklingen inom handeln kan få för konsekvenser för småföretagare i Stockholm. Om ett ökande antal gallerior i staden planeras utan att det först genomförs seriösa konsekvensanalyser finns det risk att småföretagare slås ut vilket inte gynnar mångfalden i näringslivet.
Det är bra att det i avsnittet ”Nya energilösningar och tekniska försörjningssystem” nämns behovet av bl. a. en biogasanläggning i Stockholm. Däremot uppmärksammas inte tillräckligt hur de stora mängder matavfall som produceras i staden ska transporteras till en framtida biogasanläggning. Det borde vara på sin plats att förorda även en fungerande infrastruktur för framtidens avfallshantering för såväl matavfall som övrigt avfall. Även vid nya bebyggelser bör förutsättningar skapas för användning av alternativa energikällor och energisparande.
Översiktsplanen saknar förslag på hur och när urinseparation skall genomföras. Vid ny- och ombyggnad bör detta vara norm för att förvandla ett miljöproblem till en miljötillgång.
Vi anser att barnperspektivet alltid ska beaktas i planeringen, därför måste det finnas tillgång till lekplatser, utrymmen för spontanidrott och grönområden. Även tillgänglighetsfrågorna är viktiga att beakta. Skall Stockholm bli världens mest tillgängliga stad måste tillgänglighetsfrågorna högprioriteras.
Avslutningsvis vill Miljöpartiet att Stockholms byggnadsordning återinförs som bilaga till översiktsplanen. I övrigt stöder vi förvaltningens tjänsteutlåtande.
Särskilt uttalande
Ordföranden Karl Bern m fl (fp) och ledamoten Olle Andretzky m fl (m) anmälde ett särskilt uttalande enligt följande.
Stockholm står inför en ny historisk möjlighet att växa: 2030 kommer vi att vara en miljon invånare. Den nya översiktsplanen ska möjliggöra en inriktning på en tätare, tryggare och miljövänligare stad.
Förvaltningen har på ett bra sätt beskrivit den borgerliga alliansens förhållningssätt till remissen.
Vi vill särskilt trycka på följande specifikt för Älvsjö.
1. Det är viktigt att Älvsjö trädgårdsstad- villaområdena- skall finnas kvar i sin nuvarande utformning och att bygglov för kompletterande villabebyggelse strikt sker i enlighet med den detaljplan som gäller vid tidpunkten för bygglov. Nuvarande detaljplan bör ses över och uppdateras.
2. Älvsjö trädgårdsstad och det planerade nya Älvsjö centrum avskiljs av den hårt trafikerade Älvsjövägen. Under årtionden har olika löften givits att Älvsjövägen skall läggas i tunnel men löftena har hamnat långt ned på prioriteringslistan. För att skapa en tätare ytterstadsmiljö måste i vart fall Älvsjövägen mellan järnvägsviadukten och rondellen vid Sjättenovembervägen läggas i tunnel, varvid mark friställs för viss bebyggelse.
3. Stockholmsmässan tar emot 1 million besökare årligen. Dagligen pendlar många tusen personer via bussförbindelser till och från stationen. Älvsjö station är omodern och underdimensionerad och är i behov av rejäl ombyggnad och utökning. Ur miljösynpunkt måste utbyggnaden göras så att fjärrtåg kan släppa av mässbesökare.
4. Den spårbundna kollektivtrafikens framtida utbyggnad i västra söderort ger vi ur miljösynpunkt högsta prioritet.
5. Området Älvsjö- Hagsätra har en potential till förnyelse av företagsområdena om goda kommunikationer finns.
6. Vi anser dock det vara viktigt att de företagsområden som nu i finns i Älvsjö skall bevaras.
7. Området Älvsjö- Högdalen- Farsta bör utvecklas i enlighet med Söderortsvisionen.
6. Vi vill att både Älvsjöskogen och Solbergaskogen skall bli naturreservat.
Stadsdelsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar till Länsstyrelsen i Stockholms län.
Till Älvsjö stadsdelsnämnd har inkommit en remiss från Länsstyrelsen i Stockholms län avseende tillsynsplan för år 2009 för enskild verksamhet med inriktning äldreomsorg. Stadsdelsnämnden har enligt bestämmelserna i 13 kap 5 § socialtjänstlagen (SoL) ansvar att genomföra tillsyn vid äldreboendet Liseberg (föreningen Blomsterfonden), med adress Annebodavägen 23-25 i Liseberg och Långbrogården (Attendo Care AB) med adress Bergstallsvägen 12 i Långbro Park. Förvaltningen planerar ett tillsynsbesök i mars med rapport till stadsdelnämnden i maj.
Stadsdelsnämnden hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat
den 2 januari 2009. Dnr 459-2009-000.
Ekonomichefen redogjorde muntligt för bokslutssiffrorna för 2008.
Stadsdelsnämnden uppdrar åt förvaltningen att vidta de åtgärder som kan föranledas av de inkomna skrivelserna och protokollsutdragen.
Anmäldes till stadsdelsnämnden inkomna och utgående skrivelser, klagomål och synpunkter.
Stadsdelsnämnden lägger protokollet till handlingarna.
Protokoll från pensionärsrådets sammanträde 2009-01-22 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från handikapprådets sammanträde 200-01-22 anmäldes och lades till handlingarna.
Protokoll från förvaltningsgruppens sammanträde 2009-01-22 anmäldes och lades till handlingarna.
Ny beställarchef
Clara Schmidt, ny chef för enheten för äldre och funktionshindrade, börjar den 2 februari.
Besök av borgarråd
Oppositionsborgarrådet Carin Jämtin besöker stadsdelen den 18 februari och den 28 maj kommer äldreborgarrådet Ewa Samuelsson på besök.
Söderortsvisionen
Olle Öhman har besökt stadsdelen för ett första samtal om söderorts-visionen.
Majvi Andersson (s) föreslog att nämndens ledamöter och ersättare skulle få ta del av tidigare trygghetsmätningar för att jämföra årets
resultat med tidigare år. Enligt förvaltningen har en sådan undersökning inte gjorts tidigare. Förvaltningen skickar ut det material som presenterades vid dagens sammanträde.
Stadsdelsnämnden lägger protokollen till handlingarna.
Protokoll från sociala delegationens sammanträde 2008-12-18 och
2009-01-15 anmäldes och lades till handlingarna.