Din position: Hem > Stockholms stad > Arbetsmarknadsnämnden > Sammanträde 2013-03-19
Ordföranden Ulla Hamilton (M) öppnade sammanträdet. Föredragningslistan godkändes.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) och vice ordföranden Karin Rågsjö (V) fick i uppdrag att justera dagens protokoll. Protokollet ska justeras måndagen den 25 mars 2013.
Dnr AMN 2012-0465-1.6.
Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att som yttrande över remissen hänvisa till vad som sägs tjänsteutlåtandet.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera paragrafen omedelbart.
Ärendet
Stadsledningskontoret har till stadens nämnder och styrelser översänt Handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholms stad för biologisk behandling.
Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2012 att staden ska höja ambitionen för insamlingen av matavfall i syfte att öka tillgången av biogas i regionen. I budgeten konstaterades att staden ska ha som inriktning att påbörja en utökad insamling från såväl privathushåll som storhushåll och sträva efter att nå det nationella målet för insamling av matavfall.
Stadsledningskontoret har tillsammans med Stockholms Stadshus AB arbetat fram en handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholms stad för biologisk behandling. I handlingsplanen föreslås åtgärder och mål inom taxekollektivet samt för stadens egna verksamheter. Handlingsplanen har identifierat ett investeringsbehov om 243,9 mnkr. Om planens förslag genomförs kan det medföra en höjd taxa för avfallskollektivet med 105,3 mnkr, vilket är en ökning motsvarande 23 procent.
Förvaltningen är positiv till handlingsplanens förslag och ser det som ett viktigt led i att nå målen i stadens miljöprogram 2012 -2015. Inom arbetsmarknadsnämnden finns ingen hantering av livsmedel eller mat, varför handlingsplanens förslag för insamling av matavfall varken kommer att ha en ekonomisk eller praktisk betydelse för nämndens verksamhet.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 mars 2013.
Förslag till beslut
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Beslutsgång
Ordföranden ställde förslagen till beslut mot varandra.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) förslag till beslut.
Reservation
Ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Att överlämna ärendet utan eget ställningstagande.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. delvis godkänna förslag till beslut
2. därutöver anföra följande:
Det finns många positiva delar i liggande förslag till Handlingsplan för ökad insamling av matavfall, men i en snabbt växande stad får inte ambitionsnivån vara för låg. Vänsterpartiet förordar att målet för insamlat matavfall sätts till 70% före 2017 års utgång.
Stockholm ligger långt efter många andra städer i Sverige när det gäller avfallshanteringen, och därför bör man, när man ändå gör en investering i optisk sortering, även ge möjlighet att sortera fler fraktioner med olikfärgade påsar; papper, plast, förpackningar etc. såsom man gör i t.ex. Eskilstuna. Då skulle man kunna avveckla de gröna behållarna, ersätta dem med fastighetsnära insamling, och låta producenterna betala även fortsättningsvis, men till kommunen, och ge medborgarna ett betydligt enklare och effektivare sorteringssystem.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Att 70 % ska sättas som mål för matavfallsinsamling
2. Att öka differentieringen av avfallstaxan
3. I övrigt anföra följande
Den moderatledda majoriteten i Stockholms stad har försatt värdefull tid. Efter sex år av obrutet regeringsinnehav i Stockholm har den viktiga infrastrukturen för insamling av matavfall och framställning av biogas inte byggts ut. I branschorganisationen Avfall Sveriges benchmarking placerar sig Stockholm på en föga imponerande plats. Detta är ett område som sedan länge borde ha haft högsta prioritet och där Stockholm skulle ha unika möjligheter att ligga i framkant. Biogasfrågan är ett av många tydliga exempel där staden ligger långt efter och där chans efter chans missats att bli vägledande och föregångare. Miljöpartiet de gröna har påtalat vikten av matavfallsinsamling för den styrande majoriteten i Stockholm sedan 2006.
Det är nödvändigt att fatta beslut om inriktning och konkreta åtgärder. Det är fullt möjligt att sortera ut 70 procent av matavfallet i Stockholm, vilket ligger i nivå med vad som görs i t.ex. Västerås. Avfallstaxan ska tydligare differentieras så att det i större utsträckning än idag lönar sig ekonomiskt att sortera ut matavfall. I Södertälje har matavfallet samlats in sedan 2001 och till deras anläggning skickas nu den lilla mängd matavfall som nu ingår i Stockholms pilotstudie.
För att matavfallsinsamling ska kunna införas på bred front i Stockholm krävs styrande åtgärder och investeringar i kapacitetsstarka anläggningar. Samtliga nuvarande insamlingsmetoder och system för optisk sortering bör användas. Det är önskvärt att bygga upp system som staden äger och har rådighet över, så att kapaciteten i anläggningarna i första hand kan användas för matavfall som uppkommer i Stockholm. Biogasen ska användas som drivmedel för fordon vilket ger stora miljövinster. Det är av stor vikt att matavfall från de kommunala verksamheterna samlas in och används som råvara, stadens verksamheter ska vara ett föredöme. Före ett snabbt införande behövs kartläggning och beslut om lämpliga åtgärder utifrån lokalernas beskaffenhet och geografiska läge.
De juridiska förutsättningarna för ansvarsfördelningen mellan stadens berörda förvaltningar och bolag och eventuellt behov av organisatoriska förändringar måste tydliggöras. Ledig rötningskapacitet i andra anläggningar i regionen ska utnyttjas under uppbyggnadsperioden, men exempelvis är SRV:s anläggning är i första hand avsedd för Södertörnskommunernas behov.
AMN 2013-0008-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
Arbetsmarknadsförvaltningen har av kommunstyrelsen erhållit en motion (2012:58) Rinkeby - en by i världsklass för yttrande.
Motionärerna föreslår att kommunfullmäktiges ska besluta att göra Rinkeby till en första pilotstadsdel där staden satsar allt sitt kunnande för att bryta långvarig arbetslöshet genom insatser för fler arbetsplatser i stadsdelen, insatser för att öka sysselsättningsgraden i befolkningen samt nya utbildningsformer för att utbildningar direkt ska matcha arbetsmarknadens behov. Utvecklingsarbetet ska bedrivas i nära samverkan med Rinkebyborna.
Arbetsmarknadsförvaltningen anser att motionen tar upp ett stort och viktigt problem – det faktum att vissa stadsdelar på flera sätt halkat efter utvecklingen i staden generellt och bland annat har en oroande låg förvärvsfrekvens.
Förvaltningen pekar i sitt svar på att det pågår ett omfattande arbete i staden både vad gäller att fler arbetslösa ska kunna få arbete, och vad gäller bredare insatser för att stimulera utvecklingen i så kallade mer utsatta stadsdelar.
Arbetsmarknadsförvaltningen arbetar genom Jobbtorg Stockholm och SFI Stockholm för att ständigt utveckla arbetssätt och metoder för att fler arbetslösa ska komma i arbete eller studier. Stadsdelsförvaltningarna gör satsningar för att möta t ex ungdomsproblem, utveckla stadsdelarna till tryggare, grönare och mer attraktiva miljöer osv. Staden gör bredare satsningar inom flera olika verksamhetsområden inom ramen för Vision Järva och Vision Söderort.
Arbetsmarknadsförvaltningens uppfattning är alltså att det pågår ett omfattande arbete i linje med som motionärernas syfte. Förvaltningen anser dock också att nya vägar och nya metoder ständigt måste utvecklas och provas för att möta situationen i både Rinkeby och en del andra stadsdelar med liknande problem. Förvaltningen vill också peka på att forskning visar att breda satsningar inom flera olika områden samtidigt är det som har bäst chans att ge framgång. En annan framgångsfaktor som forskningen pekar på är just att de boende involveras. Fortsatt utveckling av den boendedialog som redan startat inom bland annat Järvalyftet är därför viktig. Förvaltningen anser också att ett fortsatt långsiktigt och samlat utvecklingsarbete av ytterstaden inte enbart bör fokusera på Rinkeby, utan också på hur stadens olika verksamheter kan bidra till utvecklingen av hela ytterstaden. Fortsatta insatser för att fler ska komma ut i arbete eller studier måste dock vara en central del även i fortsatt utvecklingsarbete då det finns belägg för att integration på arbetsmarknaden är en ingång till integration på flera andra områden.
1. Att arbetsmarknadsnämnden initierar en diskussion om huruvida Stockholm kan inrätta en kommission liknande Malmökommissionen
2. Att i övrigt anföra
Den politiskt oberoende Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har i dagarna redovisat uppdraget att till kommunstyrelsen utarbeta förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa och förbättra livsvillkoren bland Malmöborna. Vi behöver en liknande kommission i Stockholm. En genomsegregerad stad innebär stora kostnader på lång sikt. Rinkeby är en stadsdel bland flera som behöver en långsiktig strategi. Projekt och extrasatsningar leder inte framåt. Vi måste skapa hållbara förutsättningar på lång sikt.
I Stockholm har vi en galopperande segregering. Bostadspolitiken, utbildningspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den nuvarande regeringens fördelningspolitik har bidragit till att Stockholm nu är en delad stad. Segregationen har fördjupats särskilt mellan innerstaden och förorterna. Dessutom har den högerstyrda politiken i Stockholms stad ytterligare ökat ojämlikheten, bland annat genom att i praktiken minska den socioekonomiska omfördelningen i förskolan och skolan. Detta slår hårt mot barn och ungdomar, specifikt i ytterstaden.
Högeralliansen i Stockholm har mycket tydligt angett färdriktningen; att sälja ut 22000 lägenheter har varit ett ideologiskt mål helt utan hänsyn till konsekvenserna. Eller kanske man gick in i detta med öppna ögon? Med omvandlingen har vi fått en stad med djupa klyftor som avspeglar sig i resultat i skola, utbildning, trygghet och arbetslöshet. De sociala skillnaderna ökar mellan olika delar av staden och det finns allt färre områden med en blandning av hög- och låginkomsttagare.
Konsekvenserna av den förda politiken drabbar alla Stockholmare men främst de unga som idag inte kan räkna med att få en lägenhet, har svårt att få jobb och inte har fått tillräcklig hjälp för att kunna söka till gymnasiet. En segregerad stad innebär även en fastlåsning i arbetslöshet, svag ekonomi, utlåsning från högre utbildning samt sociala problem.
En grupp som drabbas hårt är barnen, familjebakgrunden har en större betydelse för studieresultaten idag än 1990. Föräldrars inkomst och utbildning är viktig för hur väl barnen lyckas i skolan; försämras föräldrarnas villkor riskerar även barnens villkor att försämras.
Om vi tittar på behörighet till gymnasieskolan, arbetslöshet och ekonomiskt bistånd i Rinkeby ser vi mycket dystra siffror.
År 2011
Behörighet
Arbetslöshet
Ekonomiskt bistånd
Rinkeby
70,6
10,5
17,3
Det är uppenbart att skillnaderna genomgående är så stora att det kommer att påverka många elevers möjlighet till gymnasieutbildning och därmed möjligheter till högre studier. Dessutom visar alla tänkbara undersökningar att möjligheterna att få arbete är minimal för de ungdomar som saknar gymnasieutbildning. Utbildningen är klart segregerad. Det saknas idag tillräckliga resurser för att på ett framgångsrikt sätt genomföra skolstrategin för skolutveckling i Söderort och på Järvafältet.
På område efter område kan vi se hur klassamhället förstärks. Bilden av arbetslösheten är glasklar. Den är klassorienterad och det krävs stora insatser om inte en generation unga arbetslösa ska fastna i långvarig arbetslöshet. Det är även tydligt att arbetslösa ungdomar i hem där föräldrarna kan försörja dem hamnar på den ”vanliga” arbetsförmedlingen medan ungdomar som har föräldrar med försörjningsstöd får gå till jobbtorgen. En segregering i sig. Risken är stor att den unga utan utbildning med försörjningsstöd fastnar i ett ”bollande” mellan jobbtorg och praktikplats.
Högeralliansens politik har snabbt monterat ner grunderna för en integrerad stad byggd på allas rätt till bostad, arbete och utbildning. Nu måste vi vända trenden mot en mer jämlik stad; det tjänar hela Stockholm på.
1. Att bifalla motionen i sin helhet
2. Samt att därutöver anföra
Hassan Said och Tomas Rudin tar i sin motion som tar upp många viktiga frågor.
Motionärerna pekar på de enorma klassklyftor som tydliggörs då jämförelse görs mellan Rinkeby och andra stadsdelar. I Rinkeby bor personer med högre ohälsotal än övriga delar av staden, de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Dessa strukturella problem och de klassklyftor som finns i vår stad går inte utplåna att med kortsiktiga satsningar och tillfälliga projekt.
Förvaltningen ger olika exempel på arbetsmarknadsprojekt som pågår i Rinkeby och nämner även Vision Järva 2030 som har som målsättning att skapa en positiv social och ekonomiskt utveckling. Denna ambition har dock inte infriats. Istället tyder mycket på att utvecklingen går i motsatt riktning. Vi har under ett antal år sett den moderatledda alliansen lägga ner verksamheter, dra ned på resurser till viktiga verksamheter, stänga skolor, flytta stadsdelsförvaltningens kontor till Kista, minska resurserna till primärvården och sälja centrumanläggningen till en oseriös köpare. Detta har naturligtvis spätt på känslan av att vara en stadsdel som är övergiven.
Att bryta den negativa utvecklingen kräver många olika saker. Motionärerna tar upp flera av de viktigaste frågorna så som att skapa arbetstillfällen, både i Rinkeby och i resten av staden, men också att rusta både unga och vuxna med utbildning så att de faktiskt har en möjlighet att konkurrera på arbetsmarknaden. Att det måste till fler arbetsplatser i Rinkeby, är en självklarhet. Precis som motionärerna påpekar, hitta näringslivsverksamhet som är möjlig att bedriva i mindre skala så att man också tar tillvara på den kompetens som finns i stadsdelen.
För att kunna ta till vara all den potential som finns i Rinkeby krävs rejäla långsiktiga satsningar. Satsningar som den moderatledda alliansen avstått och bidragit till att spä på de klassklyftor som finns i vår stad.
- Att arbetsmarknadsnämnden beslutar att delvis tillstyrka motionen.
Motionärer lyfter behovet av omfattande skolinsatser i skolan i Rinkeby. I Rinkeby finns en stor andel av befolkningen som är barn och ungdomar. Skolan är en av de viktigaste frågorna i det långsiktiga arbetet, även om det också finns andra lika viktiga frågor för att kunna skapa hållbar socialutveckling i Rinkeby; boende och social inkludering är andra viktiga frågor. Den absolut akuta frågan i Rinkeby är unga vuxna som inte har jobb med ofullständiga gymnasiestudier.
Miljöpartiet vill även verka för ökade insatser för att minska avhoppen från gymnasiet, större möjligheter till visstidsanställning inom staden för långtidsarbetslösa unga vuxna, fler praktik- och lärlingsplatser samt att företag som upprustar miljonprogrammet ska besätta en andel av sina tjänster med unga från området. Vi vill intensifiera antidiskrimineringsarbetet, det ska kosta att diskriminera.
Det är tydligt att staden och inte minst staten behöver vidta åtgärder. Särskilt viktigt när goda sociala effekter av Järvalyftet har uteblivet i Rinkeby. Vi ser ett behov av att staden reformerar Järvalyftet.
En viktig sak som vi inte håller med motionärerna är att Rinkeby bara har styrka och att den styrkan är barnen. Vi menar det finns många osynliga styrkor som inte nämnts i motionen, till exempel den starka små företagstraditionen bland Rinkebybor kopplad till den sociala, kulturella och språkliga kompetensen. Vi ser också ett starkt socialt engagemang i civila samhället i Rinkeby och hela Järva, Engagemanget är en viktig pusselbit för att få till en positiv förändring i samhället
AMN 2013-0011-1.6
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart.
Arbetsmarknadsnämnden har av kommunstyrelsen beretts tillfälle att inkomma med yttrande avseende ett förslag till Riktlinjer för staden avseende lex Sarah.
Arbetsmarknadsförvaltningen anser att de föreslagna riktlinjerna är tydliga och ger god vägledning i förvaltningens fortsatta arbete i hur arbetet med lex Sarah ska bedrivas både vad avser rutiner för handläggning, beslutanderätt och delegering.
Lex Sarah är en del av det systematiska kvalitetsarbetet och syftar till att säkerställa att personer som är i behov av socialtjänstens insatser ska få dessa med god kvalitet. Lex Sarahbestämmelserna ska tillämpas både vid handläggning av ärenden och vid genomförande av insatser. Lex Sarah ska inarbetas som en del av förvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Anställda ska, som ett led i kvalitetsarbetet och dess utveckling, uppmuntras att påtala missförhållanden eller risker för missförhållanden.
Ordföranden Ulla Hamilton (M) föreslog, med instämmande från samtliga ledamöter, att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
AMN 2013-0023-1.6
Arbetsmarknadsnämnden har av kommunstyrelsen beretts tillfälle att inkomma med yttrande avseende förslag om permanent utvidgad målgrupp för etableringslagen (2010:197).
Förslaget innebär att tidsgränsen för att anhöriga till flyktingar och andra skyddsbehövande ska omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, förlängs från två år till sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. Förslaget gäller dock inte om anknytningspersonen blivit svensk medborgare.
Arbetsmarknadsförvaltningen tillstyrker förslaget. För de anhöriga innebär detta att rätten till insatser och ersättning från staten är tillämpliga om återförening med anknytningspersonen i Sverige sker inom sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. Detta kan medföra att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd minskar när fler anhöriga får rätt till etableringsersättning.
När det gäller undantaget från etableringslagen och dess insatser för anhöriga till personer som blivit svenska medborgare så torde de antalsmässigt vara få och inte påverka stadens kostnader i någon större utsträckning och förvaltningen har inga invändningar mot att anhöriga till svenska medborgare undantas.
Förslaget innebär också en förändring i förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Detta innebär att kommunerna får rätt till statlig ersättning för anhöriga som kommer senare än två år efter det att anknytningspersonen första gången togs emot i en kommun för att täcka kommunens kostnader för bland annat Sfi, samhällsorientering, förskola/skola och socialtjänst.
Förvaltningen anser att staten i detta sammanhang bör göra en uppföljning av hur väl det statliga schablonbidraget för anhöriga täcker kommunernas faktiska kostnader och vid behov justera ersättningen så kommunernas kostnader täcks.
Särskilt uttalande
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), tjänstgörande ersättaren Carolina Rosén (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) lämnade följande särskilda uttalande.
Varje ny invånare berikar och är en tillgång för Stockholm. Anhöriginvandringinnebär att nära och kära får chansen att återuppta sina liv tillsammans efter att ha tvingats isär, ofta på grund av konflikter i det tidigare hemlandet. Då nypraxis från Högsta förvaltningsdomstolen kan innebära sänkta beviskrav föridentifikation för anhöriginvandring är det troligt att denna form av invandringunder en övergångsperiod kommer att öka. Att fler får möjlighet att komma tillStockholm och Sverige är i grunden positivt, men kan också under en inledande period innebära en ökad efterfrågan på till exempel förskola, skola och socialtjänst. I sin tur kan detta leda till att Stockholm stads utgifter tillfälligt blir högre. Vi vill ändå med detta uttalande poängtera att vi ser fördelar med anhöriginvandring, inte minst för den enskilde individen, men även för staden i stort.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) samt ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Självklart skulle mottagandet underlättas om det fanns en bostadsmarknad som gynnade hyresrätten. Den bostadssituation som nu råder i Stockholm gynnar inte mottagandet av nyanlända invandrare. Vägen in i det svenska samhället försvåras bland annat av den rådande bostadspolitiken.
Ledamoten Gulan Avci (FP) har på grund av jäv ej deltagit under § 6.
AMN 2013-0024-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Stockholms stad har sedan 2001 en löpande överenskommelse om flyktingmottagande med Integrationsverket. Länsstyrelsen i Stockholms län har sedan 1 juli 2007, efter Integrationsverkets nedläggning, ansvaret för handlingar och överenskommelser med kommunerna i Stockholms län om mottagande av flyktingar. Ett förslag till nytt avtal har tagits fram i kontakt mellan länsstyrelsen och stadsledningskontoret. Förslaget har remitterats till arbetsmarknadsnämnden för synpunkter.
Arbetsmarknadsförvaltningen anser att förslaget till överenskommelse är rimligt mot bakgrund av att staden tar emot ett stort antal flyktingar som bosätter sig i staden på egen hand. Förvaltningen har därmed inga ytterligare synpunkter på den föreslagna överenskommelsen. Förvaltningen ställer sig också bakom stadsledningskontorets förslag till beslut i ärendet.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP) samt ledamoten Kristian Ljungblad (C) föreslog att nämnden skulle överlämna förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen utan eget ställningstagande.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew (MP) föreslog att nämnden skulle besluta i enlighet med förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V), ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för förvaltningens förslag.
Dnr AMN 2012-0461-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen.
Arbetsmarknadsnämnden har av kommunstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig över en motion från Jan Valeskog (S) angående nya karriärtjänster för lärare.
Enligt motionen exkluderas såväl vuxenutbildningen som förskolan från regeringens förslag om karriärtjänster för lärare. Motionären föreslår att staden ska framföra till regeringen att karriärtjänster ska kunna införas även inom förskolan och inom vuxenutbildningen. Vidare föreslår motionären att staden istället för karriärtjänsten ”Förste lärare” ska införa karriärtjänsten ”Utvecklingslärare”.
Arbetsmarknadsförvaltningen redovisar i sitt svar att vuxenutbildningen omfattas av det förslag som utbildningsdepartementet redovisar i sin promemoria ”Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet”. Däremot omfattas inte skolformen undervisning i svenska för invandrare av förslaget. Förvaltningen anser att det vore önskvärt att även Sfi omfattades. När det gäller införandet av karriärtjänsten ”Utvecklingslärare” så finns en sådan tjänst inom staden.
AMN 2012-0345-1.2
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att godkänna kvalitetsgarantier för år 2013 för de av nämndens verksamheter som vänder sig till brukare och invånare.
I ärendet föreslås att arbetsmarknadsnämnden godkänner kvalitetsgarantier för år 2013. Som ett led i stadens kvalitetssystem ska de av nämndens verksamheter som vänder sig till brukare och invånare ha en kvalitetsgaranti. Kvalitetsgarantierna som har arbetats fram inom respektive enhet är baserad på enhetens åtaganden. Enheternas åtaganden bygger på arbetsmarknadsnämndens mål i verksamhetsplanen för 2013.
Kvalitetsgarantierna tydliggör verksamhetens innehåll för brukare och invånare och var man kan lämna synpunkter eller klagomål. Synpunkter eller klagomål tas upp på enheternas arbetsplatsträffar och enhetschefen ansvarar för att dessa gås igenom med medarbetarna samt ser till att de snarast åtgärdas.
Kvalitetsgarantierna och systemet för synpunkter och klagomål är en viktig del i förbättringsarbetet. Alla synpunkter och klagomål dokumenteras och registreras. Arbetsmarknadsnämnden får en redovisning av vilka klagomål som inkommit och hur dessa har åtgärdats i tertialrapport 1, tertialrapport 2 och i verksamhetsberättelsen.
Kvalitetsgarantierna och annan information till brukare och invånare redovisas i tjänsten Jämför service, där även motsvarande information finns för de externa anordnarna av vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare som staden har avtal med.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och Sara Pettigrew m.fl. (MP) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C) samt ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) förslag till beslut.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Att arbetsmarknadsnämnden beslutar att de åtaganden som beslutas följs upp halvårsvis
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att åtaganden samt uppföljning och utvärdering av de olika aktörernas resultat omgående görs transparanta för brukarna
3. Samt i övrigt anföra
I avtal med de privata aktörerna står behöriga lärare med som en viktig punkt i upphandlingen. Valfrihet kan inte innebära valfrihet för aktörerna att bedriva sin verksamhet som det passar just den aktören. Sfi elever samt komvuxelever ska ha samma status som elever på grundskolan samt gymnasiet. Den information som finns om aktörerna ska självklart läggas ut på befintlig hemsida. Valfrihet innebär möjligheten att välja utifrån fakta, inte från reklambilder.
Dnr AMN 2013-0026-1.6
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att som svar på skrivelsen hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande.
Karin Rågsjö och Daniel Söderberg Talebi, vänsterpartiet, kommenterar omfattningen av distansutbildning hos utbildningsanordnare inom den kommunala vuxenutbildningen. I skrivelsen påtalas även skillnader i lärarbehörighet mellan en upphandlad och en kommunal utbildningsanordnare. Förvaltningen beskriver förutsättningar för distansstudier och de metoder som finns för att följa upp och informera om lärarbehörighet och utbildningsformer.
1. Att arbetsmarknadsnämnden vid upphandlingar ser det som en självklarhet att aktören kan referera till antalet utbildade lärare.
2. Att arbetsmarknadsnämnden vid upphandlingar kräver redovisning av andelen distansutbildning respektive lärarledd undervisning.
3. Att i övrigt anföra
Komvux och SFI är pedagogiska verksamheter likställda med övriga pedagogiska verksamheter inom utbildningssektorn. Just därför ska aktörerna ha utbildade pedagoger.
Den rådande majoriteten har stängt dörrarna till Komvux för de som tidigare gått en utbildning och är studieovana. De elever som går Komvux behöver ofta lärarledd undervisning.
Det finns ingen som helst evidens för att distansutbildning skulle vara bättre för Komvuxelever. Däremot är det en undervisningsform som inte är lika kostnadskrävande som lärarledd undervisning.
1. Att förvaltningen får i uppdrag att utveckla jämförservice så att det på ett tydligare sätt går att jämföra distans och klassrumsundervisning.
Förvaltningen skriver i sitt tjänsteutlåtande att eleven idag med hjälp av jämförservice kan jämföra andelen behöriga lärare på olika skolor. Detta stämmer, däremot kan eleven inte enkelt få en bild av vilka skolor som har sin huvudsakliga undervisning på distans. Vi menar att det är en brist i systemet.
Dnr AMN 2012-0462-4.0
Bordlagt vid nämndens sammanträde den 4 februari 2013
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen.
En brukarundersökning genomfördes i december 2010 av dåvarande Utrednings- och statistikkontoret (USK). Enkäten skickades till knappt 2 300 aspiranter och svarsfrekvensen uppgick till 43 procent.
Med hjälp av en skala som sträckte sig från 1=inte alls nöjd till 10=I högsta grad nöjd fick aspiranterna bedöma sitt jobbtorgs service som helhet och i tre olika avseenden – information, jobbplan samt kontakter och bemötande. Siffrorna nedan speglar Jobbtorg Stockholm sammantaget.
Service avseende
Information
Jobbplan
Kontakter och bemötande
Medelbetyg
7,2
7,0
6,3
Aspiranterna ombads också att bedöma helhetsintrycket av Jobbtorgen med hjälp av tre frågor – en mer allmän bedömning av helheten, en fråga där intrycket sätts i relation till förväntningar och en fråga där erfarenheterna av jobbtorget sätts i relation till ett perfekt stöd i arbetssökandet. Dessa frågor brukar även användas för att bilda ett Nöjd-kundindex (NKI). Medelbetyget för dessa helhetsomdömen ligger strax under 6. Nöjd-kundindex var 53.
Jobbtorg
Farsta
Kista
Rosenlundsgatan
Skärholmen
Vällingby
Samtliga
NKI
55
46
61
56
51
53
På frågan om vad som var är bäst med jobbtorget så handlade många svar om personalen och coacherna. Andra lyfte fram olika faciliteter som telefon, terminaler, internet eller utskrivare.
På frågan om vad som var sämst med jobbtorget var huvudinvändningen bristen på konkreta resultat i form av ett arbete. Det fanns även invändningar mot närvaroplikten och kontroll. Praktiken och ibland personalen får också kritik av några aspiranter.
På frågan vilken annan hjälp aspiranterna önskat få från jobbtorget återkommer en del synpunkter från ovanstående fråga om praktisk hjälp med att få jobb och önskemål om viss utbildning.
Förvaltningen kommer under 2013 att utforma en rutin rörande hur och när brukarundersökningar inom jobbtorgen ska genomföras. En ny brukarundersökning är planerad och ska genomföras under våren 2013.
Vice ordföranden Karin Rågsjö (V) och ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
För att kunna följa upp en stor verksamhet fordras att det genomförs brukarundersökningar regelbundet. 3-års intervall är inte tillräckligt.
Jobbtorgen är en stor ekonomisk satsning som kräver regelbunden genomlysning och transparant återföring av resultaten till politiker, förvaltning och brukare.
Dnr AMN 2013-0045-1.3Arbetsmarknadsnämndens beslut
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att fastställa reviderat system för intern kontroll.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att det reviderade systemet för intern kontroll överlämnas till nämndens revisorer.
Arbetsmarknadsnämnden beslutade den 20 september 2011 om ett system för intern kontroll. I detta ärende föreslås att nämnden fastställer revideringen av systemet med anledning av att kommunfullmäktige beslutat om nya styrdokument och ny lagstiftning.
Nämnden ska enligt kommunallagen se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat om samt de lagar förordningar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Syftet med den interna kontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå att allvarliga fel inträffar.
De övergripande riktlinjerna för nämndens arbete med den interna kontrollen är de av kommunfullmäktige beslutade reglerna för ekonomisk förvaltning. Ansvaret för den interna kontrollen följer förvaltningens organisation med fördelningen av ansvar och uppgifter inom respektive verksamhetsområde. I samband med att nämnden beslutar om verksamhetsplan för kommande år fastställs också den interna kontrollplanen som redogör för vilka områden och vilka interna processer som ska granskas under kommande verksamhetsår.
Dnr AMN 2013-0050-2.7
1. Arbetsmarknadsnämnden uppdrar till förvaltningschefen att förlänga ingångna avtal enligt tjänstekoncession med externa anordnare inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare, sfi, samt ge enheter inom egen regi förlängda uppdrag enligt idag gällande förutsättningar.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att i övrigt godkänna tjänsteutlåtandet.
Nuvarande avtal inom den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare tecknades för perioden 2011-07-01—2013-06-30 med möjlighet till ett plus ett års förlängning, dock längst till den 30 juni 2015. Om kommunen senast tre månader före utgången av avtalstiden begär förlängning av avtalet, är detta därmed förlängt med ett år i taget som längst till 30 juni 2015 på i övrigt oförändrade villkor.
Förvaltningen föreslår i detta tjänsteutlåtande att innevarande avtal med de privata utbildningsanordnarna inom de båda skolformerna förlängs ett år, för perioden 2013-07-01–2014-06-30 med oförändrade avtalsvillkor.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) och ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) framlade ett annat förslag till beslut och föreslog att nämnden skulle besluta enligt detta förslag.
1. Att arbetsmarknadsnämnden återemitterar ärendet på grund av bristande underlag.
För att kunna ta beslut om förlängning krävs ett underlag där det framgår att samtliga aktörer har levt upp till de krav som fanns i upphandlingen. Samt en tydlig transparens vad gäller uppföljningen av resultaten. Hur skattepengar används ska följas upp.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) och ledamoten Karin Gustafsson (S) reserverade sig mot nämndens beslut till förmån för sitt eget förslag enligt följande.
1. Att återemittera ärendet för att få ett grundligare beslutsunderlag.
2. Att därutöver anföra
Miljöpartiet de gröna anser att upphandlad verksamhet kan bidra till en ökad mångfald bland verksamheter. Däremot ställer upphandling av verksamheter stora krav på upphandlingsprocessen, liksom på uppföljning av hur verksamheterna lever upp till upphandlingens krav.
Vi anser att för att kunna fatta beslut om en förlängning av avtalen bör en grundlig utvärdering göras av hur de befintliga anordnarna lever upp till våra krav. En sådan översikt över alla verksamheter behöver nämnden ha som underlag för ett sådant här beslut. Vi undrar om en sådan är planerad att genomföras efter den föreslagna ettåriga förlängningen som föreslås i detta beslutsunderlag.
Vi anser dessutom att för att öka kvalitet i all vår verksamhet inom vuxenutbildning och SFI bör en utvärdering göras av effekterna av nuvarande system. Vår bild är att det i dagsläget finns väldigt många utbildningsanordnare upphandlade, och vi skulle önska en grundligare genomgång av om nuvarande modell behöver ses över för att öka kvalitén i befintlig verksamhet, och minska eventuella negativa effekter av dagens system. En sådan utvärdering bör göras i samband med förlängning av befintliga avtal.
Dnr AMN 2012-0421-2.7.1
1. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna förfrågningsunderlaget till upphandling av arbetsförberedande insatser för aspiranter inom Jobbtorg Stockholm.
2. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att arbetsmarknadsdirektören får i uppdrag att å nämndens vägnar fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal med valda leverantörer och besluta om förlängning av dessa till lika villkor.
3. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att arbetsmarknadsdirektören får besluta om och vidta smärre justeringar i ingångna ramavtal.
4. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att arbetsmarknadsdirektören får besluta om och underteckna avtal om partsbyte.
5. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att ge enhetscheferna vid Jobbtorg Stockholm i uppdrag att för staden besluta om avrop från ramavtalen.
6. Arbetsmarknadsnämnden beslutar att justera paragrafen omedelbart.
Upphandlingen avser arbetsförberedande insatser till aspiranter inom Jobbtorg Stockholm. Upphandlingen avser fem insatsområden områden nämligen grundläggande arbetslivsintroduktion, kommunikationshöjande insatser, arbetsförberedande yrkesinriktade insatser, individuell arbetsträning och Supported Employment.
Arbetsmarknadsförvaltningen har idag upphandlad verksamhet för Jobbtorg Stockholm. Avtal med nuvarande leverantörer löper ut 2013-06-30 och förlängning är inte aktuellt.
Målgruppen utgörs av personer som remitterats från stadsdelsförvaltningarna till Jobbtorg Stockholm och har försörjningsstöd av såväl arbetslöshetsskäl som andra skäl och där det finns skäl att pröva möjligheten att arbeta helt eller delvis. Den sistnämnda gruppen benämns Jobbtorg Resurs och andra skäl kan exempelvis vara kognitiva svårigheter, fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller socialmedicinska problem.
Förvaltningen har redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 21 februari 2013.
Att återremittera ärendet utifrån:
1. Att arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att ta fram en genomlysning av nuvarande utbildningar samt resultat
2. Att arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att ta fram en genomlysning av aspiranternas behov
3. Att arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att undersöka möjligheter för den egna verksamheten Åsö Komvux att genomföra kortutbildningar på uppdrag
4. Att i övrigt anföra
De utbildningar som arbetsmarknaden köper in ska spegla behoven. För närvarande finns en stor marknad för den här typen av kortutbildningar. Det finns i dagsläget ingen direkt utvärdering av de kortkurser som förvaltningen köper in. Resultaten är svårlästa.
Den egna verksamheten Åsö Komvux har i dagsläget möjlighet och kapacitet att ta fram lämpliga arbetsförberedande insatser. Att komvux som verksamhet ligger under arbetsmarknadsnämnden borde självklart utnyttjas mer optimalt än i dagsläget.
1. att delvis bifalla förvaltningens förslag
2. att tillföra krav om kollektivavtal för leverantör samt underleverantörer
3. att i övrigt anföra
Varje år köper stat, kommuner och landsting varor och tjänster för 500 till 600 miljarder kronor. Det är hisnande stora summor vi talar om. Offentliga upphandlare ställer i dag ytterst sällan några kvar på sina leverantörer vad gäller kollektivavtal och efterlevnad av deklarationen om de mänskliga rättigheter eller ILO:s kärnkonventioner. Visst borde det vara en självklarhet att stat, kommuner och landsting aktivt deltar i kampen mot social dumpning, utnyttjande av svart arbetskraft och skattefiffel genom att kräva kollektivavtal för att köpa tjänster av privata entreprenörer för skattepengar. ILO-konventionen 94 slår fast att offentliga upphandlingar ska innehålla klausuler som garanterar arbetstagare löner, arbetstider och andra villkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma slag i den bransch och i det område där arbetet utförs. En ratificering av konventionen skulle, liksom krav på kollektivavtal vid upphandling, förbättra möjligheterna att motverka social dumpning eftersom företag som konkurrerar med hjälp av dåliga villkor för sin personal då utestängs från offentlig upphandling. En ratificering underlättar därmed upprätthållandet av goda löne- och anställningsvillkor i Sverige och är samtidigt en garant för konkurrens på lika villkor mellan företagen. Konkurrens på lika villkor är väl någonting som vi alla tycker är viktigt.
- Att delvisgodkänna upphandlingsunderlaget
- Att därutöver anföra
Miljöpartiet de gröna anser att jobbtorgets övergripande syfte bör vara att individen ges stöd i en långsiktig och trygg egen försörjning och etablering på arbetsmarknaden. Kvaliteten på utbildningen är den enskilt viktigaste komponenten. De olika insatsområdena som upphandlas har de flesta inriktning på språk och social rehabilitering och mindre fokus på yrkesinriktning. Dessa är viktiga, men bör kompletteras med mer konkreta yrkesinriktade utbildningar.
Miljöpartiet anser att Stockholms stad behöver bli en bättre upphandlare av extern verksamhet. Staden behöver ta fram samlade riktlinjer för kravställningar i upphandlingar, som inbegriper miljö- och hållbarhetskrav, genusaspekter, samt tydliga krav kring uppföljning och utvärdering av verksamheter under avtalets gång.
Utöver detta bör verksamhetens kvalitet följas upp oftare än årligen. Målen för leveransen behöver förtydligas. Vi önskar också kraftigare och tydligare skrivningar i upphandlingsunderlaget kring både miljöpåverkan samt mer ambitiösa krav på goda villkor för personalen i den upphandlade verksamheten.
AMN 2012-0377-5.0
1. Arbetsmarknadsnämnden godkänner anmälan av utvärdering av fem anordnare av sfi
Under våren 2012 inledde SFI Stockholm inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete ett samarbete med utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet i syfte att kvalitetsutvärdera stadens samtliga sfi-utbildningar. En andra omgång genomfördes under hösten 2012 då utvärdering gjordes av de fem upphandlade utbildningsanordnare som inte var med under våren; ABF Stockholm, Competens, Hermods, Lernia och Utbildningsborgen. Det är redovisningen av omgång två som redovisas i detta anmälningsärende.
Ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) föreslog att nämnden skulle besluta enligt förvaltningens förslag till beslut.
Nämnden beslutade utan omröstning enligt ordföranden Ulla Hamilton m.fl. (M), ledamoten Gulan Avci (FP), ledamoten Kristian Ljungblad (C), ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) samt ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) förslag till beslut.
1. Att arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att arbeta fram en plan på hur sfi-undervisningen kan förbättras pedagogiskt och strukturmässigt.
2. Att arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att utreda hur ett antal förbättringsfaktorer kan leda till större likställighet hos utövarna.
3. Att arbetsmarknadsnämnden ger i uppdrag till förvaltningen att i samverkan med arbetsförmedlingen synkronisera sfi-utbildningen.
Svenska för invandrare (SFI) är ett av våra främsta verktyg för integration. Utbildningen ska inte splittras upp på en mängd aktörer som idag. SFI har hamnat i kläm i den borgerliga ivern att upphandla allt. 14 procent av SFI-undervisningen är i kommunal regi, 86 procent i extern regi.
Sfi borde självklart likställas med all annan pedagogisk verksamhet. Så är inte fallet. Sfi behöver uppgraderas och kvalitetssäkras. Det handlar om ledning, pedagogisk ledning, brist på elevinflytande, distansundervisning, behörighet, stora elevgrupper, brist på struktur, brist på information till eleverna, brist på individualisering av undervisningen. Listan kan göras lång.
När nivån är att det fattas stolar till eleverna som i Kista kan vi inte säga att det system vi har idag är värdigt. Det fattas en likställighet mellan aktörerna. En plattform att stå på.
Det är oacceptabelt att kvalitetsbristerna drabbar de elever som behöver ett robust system.
Ledamoten Sara Pettigrew m.fl. (MP) och ledamoten Karin Gustafsson m.fl. (S) lämnade följande särskilda uttalande.
Miljöpartiet vill se att resultaten av utvärderingen tillvaratas i utvecklingen av SFI-utbildningen genom att förvaltningen utreder hur man bättre kan samverka med Arbetsförmedlingen gällande de personer som studerar både SFI och Yrkessvenska samtidigt. I dagsläget tvingas många studenter att avvika från sin SFI undervisning innan lektionen är avslutad för att ta sig till en annan del av staden där de deltar i Yrkessvenska, detta orsakar onödig stress och borde kunna motverkas genom en bättre samverkan mellan olika aktörer.
Det är djupt problematiskt att utvärderingen visar på att klasser hos vissa anordnare har fler än 40 elever på en lärare och att man på vissa ställen inte ens har plats att sitta på för alla elever. Det förefaller uppenbart orimligt att ge individuellt stöd till eleverna under sådana arbetsförhållanden. Här måste tydliga krav ställas på anordnarna kommer till rätta med problemen.
1. Arbetsmarknadsnämnden godkände månadsrapporten och beslutade att lägga den till handlingarna
Arbetsmarknadsnämnden lägger följande ärenden till handlingarna:
a) Arbetsmarknadsnämndens protokoll från den 4 februari 2013, justerat den 11 februari 2013.
b) Protokoll från möte med rådet för funktionshinderfrågor den 13 mars 2013.
c) Beslut fattade av tjänsteman enligt delegation inom området ekonomi/upphandling med dnr 2012-0318-2.7.2, 2013-0006-2.7.2, 2013-0033-2.7, inom området personal med dnr 2011-056-4.0. 2011-0090, samt inom området vuxenutbildning och sfi med dnr 2013-0047-6.0.
d) Till nämnden inkomna handlingar till och med den 7 mars 2013.
e) Protokoll från förvaltningsgruppens möte den 13 mars 2013 justerat den 15 mars 2013.
En skrivelse angående Komvux som en resurs överlämnades från Karin Rågsjö (V) och Daniel Söderberg Talebi (V) till nämnden för beredning.
En skrivelse angående behovet av validering av utländsk yrkesutbildning överlämnades från Sara Pettigrew (MP) till nämnden för beredning.
Förvaltningschef Charlotte Svensson lämnade följande information.
- Ansökningstiden för stadens sommarjobb pågår. Sista dagen för att söka är den 31 mars.
- Vid nästa nämndsammanträde den 16 april får nämnden besök av en arbetsgivare som samarbetar med Jobbtorg Stockholm samt får en föredragning av resultatet av medarbetarenkäten.
- Nämndsammanträdet den 21 maj är ett morgonsammanträde och börjar kl. 8:30
- Vid nämndsammanträdet den 18 juni kommer förvaltningen att informera om arbetet med nationella minoriteter.
______________________