Sammanträde 2005-12-15

Dnr 05-420/674

Dnr 05-102/695

Dnr 05-004/165

Dnr 03-105/130

Dnr 05-103/268

Dnr 05-002/681

Dnr 03-002/151

Dnr 05-503/628

Dnr 05-012/651

Dnr 05-012/269

Dnr 05-504/678

Dnr 05-103/181

Dnr 05-403/687

Dnr 05-002/699

S 1 Anmälan av protokoll från sociala delegationen
19/10, 31/10, 10/11, 1/12

Uppdrogs till ordföranden Susanna Brolin (v), vice ordföranden Göran Holmström (kd) att justera dagens protokoll.

Anmäldes att protokollet från sammanträdet 24 november 2005 justerades 1 december.

Dnr 05-420/674

Enskede- Årsta stadsdelsnämnds beslut

Förvaltningen får i uppdrag att bereda ärendet.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Förord

För nästan tio år sedan inrättades stadsdelsnämnder i Stockholms stad. Syftet var att medborgarna skulle få bättre service och ges verktyg för att kunna delta i den demokratiska processen i större utsträckning. Demokrati är inget statiskt tillstånd, utan kräver hela tiden ett aktivt engagemang för att den ska fungera.

Vi i majoriteten (v, s och mp) i Enskede-Årsta stadsdelsnämnd har tagit fasta på dessa principer i vårt arbete under hela mandatperioden. Arbetet har burit frukt och stadsdelen har kommit väldigt långt. Flera oberoende uppföljningar och rapporter visar att våra verksamheter har en allt högre kvalitet och bättre arbetsmiljö. Avgörande faktorer för att vi har lyckats är inte minst våra lokala råd, demokratiberedningen och förvaltningens intensiva arbete med att ständigt ta fram nya verktyg, bland annat medborgarförslag och en ökad tillgänglighet. Under året tar vi ytterligare ett steg i demokratiarbetet genom tydliga uppdrag om utökat personal- och brukarinflytande, intressanta seminarier, inspirationsdagar och minimässor. Ett annat positivt inslag som vi fortsätter med är de så kallade ”Välj själv-dagarna”. Här får stadsdelens ungdomar möjlighet att stärkas i sin roll som konsumenter.

Utöver detta vill vi även peka på stadens Kompetensfond. Under år 2005 har den skapat möjligheter för medarbetarna i Enskede-Årsta att utveckla de kommunala verksamheterna, finna nya lösningar samt stärka deras positiva yrkesidentitet. Under året permanentas flera av projekten till gagn för våra verksamheter och brukare. Vår förhoppning är att de nya ”plusjobbarna” ska kunna bidra ytterligare till detta arbete samt skapa nya möjligheter för våra brukare. Exempel på detta kan vara skolmatsalsvärdar/värdinnor och resurspersoner vid våra äldreverksamheter som berikar de boendes liv med fler samtalsstunder och promenader. Vi förstärker även de sociala dagverksamheterna Knuten och Årstapaviljongen/Årstaprojektet. Den ”fixartjänst” som finns i Årstaprojektet kommer dessutom att utvecklas till att gälla hela stadsdelen.

Några fortsatta utmaningar under året är att öka integrations- och jämställdhetsarbetet. I detta arbete fortsätter vi att prioritera barn och ungdomar i hela området samt göra särskilda satsningar i bostadsområdena Dalen och Östberga. Alla verksamheter arbetar vidare med det handikappolitiska programmet, mångfaldsplanen och arbetsplanen för kvinnofrid. Vi i majoriteten vill ytterligare lyfta frågan om de unga män och kvinnor som fostras i så kallade ”hedersrelaterade liv”. Det är vår övertygelse att en djupare dialog med eleverna på våra skolor om gemensamma normer kan leda till en bättre integration, där vi bejakar mångfald och olikheter.

Vi fortsätter arbetet med en ekologiskt hållbar utveckling i stadsdelen, bland annat genom att ge våra egna verksamheter och de lokala företagen erbjuds möjlighet att miljödiplomera sig. En särskild Agenda 21-dag kommer att anordnas i Årsta och Johanneshov. Agenda 21-projektet vid Träffpunkt Dalen fortsätter, samtidigt som alla hushåll i Dalen och Östberga får riktad information om hur de kan spara energi. I samarbete med andra, exempelvis bostadsbolagen, startar förvaltningen ett projekt för att minska klottret, skapa bättre sopsortering och möjlighet till kompostering.

Slutligen kan vi konstatera att vi under året kommer att uppfylla våra vallöften. Några frågor som vi särskilt vill belysa är:

· Fritidsklubbar på alla skolor.
· Minskade barngrupper inom förskolorna.
· Kreativa mötesplatser för ungdomar i alla stadsdelar i Enskede-Årsta.
· Mer aktivt Agenda 21-arbete samt öka andelen ekologisk mat i förskolor och skolor.
· Livskunskap och genusperspektiv på alla förskolor och skolor.
· Budgeten är i balans. Sedan den sista budgeten med borgerlig majoritet år 2002 har budgeten i Enskede-Årsta förstärkts med mer än 17 %.
· Aktivt arbete med att minska ungdomsarbetslösheten.
· Den framtida äldreomsorgen utvecklas.
· En ny beroendemottagning öppnas.
· Ökat trygghetsarbete.

Den här budgeten är nästa pusselbit i kampen för en ekologiskt hållbar stadsdel med en stärkt välfärdssektor, där medarbetarna och medborgarna har ett allt större inflytande.

1. Verksamhetsplan och budget för år 2006 godkänns.

2. Verksamhetsplan och budget för år 2006 lämnas till kommunstyrelsen.

3. Föreslagna skolor godkänns som resultatenheter.

4. Omslutningsförändringar om 194, 9 miljoner kronor godkänns och anmäls till kommunstyrelsen.

5. Medel för rörliga team om 1, 4 miljoner kronor söks hos kommunstyrelsen.

Ärendet

Verksamhetsplanen 2006 följer kommunfullmäktiges fem övergripande inriktningsmål för ökad rättvisa, förbättrad välfärd och en ekologiskt hållbar utveckling. Verksamhetens nettobudget omfattar totalt cirka 1,3 miljarder kronor.

Förvaltningen anför bland annat följande; verksamhetsplanen präglas av ett tydligt fokus på barn och ungdomar. Förskolor, skolbarnsomsorg, skolor, fritidsverksamhet för barn och ungdomar samt äldreomsorg har fått ökade anslag.

Arbetet med att minska barngrupperna fortsätter, inom skolan fortsätter det pedagogiska utvecklingsarbetet med inriktning på språk och matematik. Alla skolor startar fritidsklubbar senast till höstterminen.

Två nya moderna äldreboenden med totalt 65 lägenheter skapas i Stureby. Satsning görs på kulturaktiviteter för att skapa glädje, trivsel och ökad livskvalitet för de äldre.

Flera av förvaltningens projekt, som finansieras av kompetensfonden, är mycket framgångsrika och permanentas under året, exempelvis ungdomsprojekten FRAM och arbete.nu.

Stadsdelsområdet ska vara rent och snyggt, städfrekvensen ska öka. Nämnden ansvarar från årsskiftet även för investeringar i park- och grönområden samt fritids- och friluftslivet.

Arbetet med att förbättra medarbetarnas hälsa och öka frisknärvaron fortsätter, medarbetarnas delaktighet ska stärkas.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 14 december 2005.

Dnr 05-102/695

Förslag till beslut

Ordföranden Susanna Brolin (v), ledamöterna Lars- Åke Henriksson m.fl. (s), Elin Låby (mp) yrkade bifall till förvaltningens förslag jämte tillägg.

Vice ordföranden Göran Holmström (kd), ledamöterna Anders Hellström m.fl. (m), Peter Backlund m.fl. (fp) framlade ett gemensamt förslag och yrkade bifall därtill.

Anmäldes tilläggsyrkande från (m).

Anmäldes tilläggsyrkande från (fp).

Anmäldes tilläggsyrkande från (kd).

Beslutsgång

Ordföranden ställde först proposition på yrkanden från (v), (s), (mp) mot (kd), (m), (fp) och fann att nämnden beslutat i enlighet med Susanna Brolins (v) med flera yrkande.

Ordföranden ställde därefter proposition på yrkanden från (v), (s), (mp) mot tilläggsyrkande från (m) och fann att nämnden beslutat i enlighet med Susanna Brolins (v) med flera yrkande.

Ordföranden ställde efter detta proposition på yrkanden från (v), (s), (mp) mot tilläggsyrkande från (fp) och fann att nämnden beslutat i enlighet med Susanna Brolins (v) med flera yrkande.

Ordföranden ställde slutligen proposition på yrkanden från (v), (s), (mp) mot tilläggsyrkande från (kd) och fann att nämnden beslutat i enlighet med Susanna Brolins (v) med flera yrkande.

Reservation

Vice ordföranden Göran Holmström (kd), ledamöterna Anders Hellström (m), Björn Holmberg (m), tjänstgörande ersättaren Kristina Almqvist (m), ledamoten Peter Backlund (fp), tjänstgörande ersättaren Helena Nilsson (fp) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt följande.

1. Hela den schablonökning som erhållits för förskola och skola ska di- rekt gå till de enskilda förskolorna och skolorna, och inte användas till andra verksamheter i stadsdelen.

2. Betala ut förskoleschablon till föräldrar i de fall stadsdelsnämnden inte klarar förskolegarantin.

3. I kontakter med enskilda förskolor utröna möjligheterna att de kan utöka antalet platser i sina förskolor.

4. Genomföra en rekryteringssatsning så att föräldrar kan erbjudas plats i familjedaghem, antingen privata eller kommunala.

5. Förändringar av barngruppernas storlek ska redovisas återkommande under året. Redovisningen bör göras på avdelningsnivå med jämförbara siffror med andra tidpunkter under den senaste 12-månadersperioden.

6. Förvaltningen ges i uppdrag att utveckla dagvården för dementa och att öka tillgängligheten till olika dagverksamheter.

7. Förvaltningen ges i uppdrag att erbjuda personalen utbildning i demensfrågor.

8. Förvaltningen ges i uppdrag att inventera olika verksamheter som ger stöd och service till enskilda. Inventeringen ska syfta till att identifiera andra aktörer på området och lämna förslag om ifall samverkan med frivilliga organisationer eller andra aktörer är möjligt.

9. Stadsdelsnämnden ska arbeta enligt Skärholmsmodellen för minskat socialbidragsberoende, där alla ges en snabb och individuell bedömning och där man ställer krav på att personer som kan arbeta ska arbeta.

10. Därutöver anföres följande.

Moderaterna, folkpartiet liberalerna och kristdemokraterna söker förtroende att leda Stockholm. Vi har visioner och ledarskap att föra Stockholm in i framtiden vilket vi visade under den förra mandatperioden. Mellan 1998 och 2002 tillförde vi tre miljarder kronor till de prioriterade verksamheterna. Detta skedde samtidigt som stadens ekonomi restaurerades och skatten sänktes med sammanlagt 95 öre. Det motsvarar en skattesänkning på ca 4 000 kr om året för en vanlig stockholmsfamilj.

Stockholmarna ska ha valuta för sina skattepengar. En skola för kunskap, en trygg förskola, en värdig äldreomsorg och ett individuellt anpassat stöd för de funktionshindrade och människor i behov av hjälp från socialtjänsten. Valfrihet och kvalitet måste vara vägledande.

Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd förståelse för näringslivets villkor. Om staden ska kunna fortsätta att utvecklas måste vi satsa på utbildning, ökat företagande och arbeta för att flera kan försörja sig genom arbete istället för bidrag.

Socialdemokraterna saknar uppenbarligen både ledarskap och visioner för Stockholm. Majoriteten har under de gångna tre åren fattat beslut som är förödande för Stockholm ur ett tillväxtperspektiv. Därtill har viktiga kärnverksamheter utsatts för besparingar. Den styrande majoriteten har också visat stor handfallenhet i arbetet med att hjälpa stockholmare att gå från bidragsberoende till egen försörjning genom arbete.

Den socialdemokratiska avsaknaden av visioner och ledarskap, kombinerat med omfattande höjningar av skatter och avgifter, har lett till att tillväxten avstannat, varslen fördubblats och konkurserna ökat. Införandet av biltullar och en rad höjningar av kommunala avgifter för företagen bidrar till att företagsklimatet i Stockholm försämrats allt mer.

Våra gemensamma målsättningar är:

· Staden ska vara en attraktiv plats för boende, företagande och besök
· Ambitionen är att under kommande mandatperiod sänka skatten
· Socialbidragsberoendet ska minska och en jobbgaranti införas
· Stockholm ska bli Norra Europas mest företagsvänliga stad
· Stockholm ska ha en fortsatt hög bostadsbyggnadstakt och bostadsbyggandeprocessen skall förenklas
· Boende i de kommunala bostadsbolagen i ytterstaden ska erbjudas möjlighet att friköpa sina bostäder
· Framkomligheten i regionen ska öka – biltullsexperimentet skall avbrytas
· Stockholmarna ska få större valfrihet inom välfärdsområdena
· Stockholm ska vara en trygg, säker, ren och vacker stad
· En förskolepeng ska införas
· Skolans huvuduppgift ska vara att förmedla kunskap
· Tidig och tydlig utvärdering för att hjälpa eleverna nå målen
· Valfrihetssystem för Sfi och Vux ska införas
· Särskolan ska bevaras som skolform
· Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan
· Omsorgerna ska utformas med respekt för den enskildes önskemål och val
· Staden ska garantera äldres rätt att välja boende genom ett valfrihetssystem
· Staden ska garantera funktionshindrade en ökad valfrihet
· Frivilligorganisationernas ställning ska stärkas
· Alla Stockholmare ska ha möjlighet att skapa sin egen framtid
· Staden ska vara en modern och attraktiv arbetsgivare.

Stockholm behöver framtidstro

Stadens stadsdelsnämnder förväntas även under 2005 gå med underskott. Enligt Tertialrapport 2 beräknas underskottet uppgå till 98 miljoner kr. Ett grundläggande problem, som i förlängningen drabbar stadsdelsnämnderna och ytterst medborgarna, är att skatteunderlaget inte ökar i tillräcklig omfattning. Trots den förbättrade konjunkturen har inte tillväxten velat ta fart i Stockholm. Arbetslösheten är fortfarande hög och trängselskatterna minskar tillväxten ytterligare genom den ekonomiska börda som läggs på främst små och medelstora företag.

Våra tre oppositionspartiers främsta kritik avser alltjämt de brister i välfärden och de felprioriteringar som drabbar medborgarna.

Barn och unga

Fokus i majoritetens budget för staden och för Enskede-Årsta 2006 sägs vara en satsning på barn och unga. Men förskolegrupperna är fortfarande för stora och det finns exempel på att förskolegarantin inte fungerar. För att lösa situationen med det ökande antalet barn i förskoleålder byggs paviljonger men man vill inte samverka med privata och enskilda förskolor eller satsa på familjedaghem för att skapa fler platser. Det råder en ovilja att erkänna det civila samhällets betydelse och för att samverka med frivilliga i olika former. Det är tråkigt och det drabbar i slutändan medborgarna.

Stadens revisorer konstaterar i en granskning av tertialrapporterna i staden att mättillfället i början av hösten ger ett missvisande resultat. Inskrivningen av barn i grupperna pågår under början av hösten varför barngruppernas storlek ökar i antal senare under terminen. Förvaltningen bör återkommande under året redovisa förändringen av barngruppernas storlek.

När staden inte klarar att leva upp till förskolegarantin om max tre månaders väntan bör föräldrarna få ersättning. För att göra det möjligt att ekonomiskt klara av att lösa behovet av förskoleplats bör föräldrarna få hela den förskoleschablon som skulle betalts ut till förskolan. Det ökar föräldrarnas möjligheter att lösa omsorgsbehovet och skapar incitament för stadsdelsnämnderna att klara garantin. Detta kan också ses som en kompensation för att det åtagande som staden gjort inte kunnat fullföljas.

De äldre

Stora förändringar sker inom omsorgen om de äldre i hela staden. En massiv omvandling av servicehus till seniorlägenheter och åtstramningen inom biståndsbedömningen innebär en ökande oro bland de äldre och deras samhöriga. Den stora utbyggnad av särskilda boenden som genomfördes under den föregående mandatperioden kommer nu inte de äldre tillgodo på grund av omvandlingen. Även om ingen direkt omvandling sker av servicehus i vårt område minskas antalet platser rejält. Minskningen av heldygnsomsorgen medför påfrestningar på personal och ledning. Den nybyggnad som sker i Stureby motverkar minskningen men nedläggningen av Dalens sjukhem innebär ändå en fundamentalt ny situation. Majoritetens tilltag att ge äldreboenden nya namn, vård- och omsorgsboende, innebär också en förvirring och leder snarare till oklarhet än enkelhet.

Äldreomsorgen har under 2005 utsatts för kraftiga besparingar. Minskningen av personal vid sjukhemmen och de diskussioner som följt om hur den medicinska säkerheten kan garanteras, vid låg bemanning, har varit negativ för de äldre och inte minst för personalen.

En satsning borde ske på dagvård för dementa och bättre tillgänglighet till olika dagverksamheter. För att de demenssjuka ska få en värdigare och bättre vård bör staden utbilda äldreomsorgspersonal om demens. Dessa kan därefter fungera som handledare åt annan vårdpersonal så att kompetensen finns på alla våra boenden men också inom hemtjänsten. Utbildning och kunskap minskar den psykiska påfrestning det innebär att arbeta med denna grupp av människor och det ökar säkerheten för den demente.

Det bör bli möjligt att själv få välja boende som äldre. Det kan ske genom ett valfrihetssystem.

Brukarinflytande

Stor vikt läggs vid att medborgarna ska ha brukarinflytande. Det är angeläget att de som får del av service eller stöd av olika slag ges en direkt insyn i och påverkan på verksamheten. Ett mycket effektivt sätt att öka brukarinflytandet är dock att göra det möjligt att välja utförare inom fler områden. En ökande andel av de äldre nyttjar möjligheterna som finns genom att välja utförare av Hemtjänst. På samma sätt bör det finnas större möjligheter för funktionshindrade, personer inom socialpsykiatrin, barnfamiljer med flera att kunna välja att få sin service utförd av andra än staden. I själva det fria valet ligger ett mått av frihet och självbestämmande.

Inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Stadsdelsnämnderna ska ge medborgarna en grundläggande service – inte göra dem till fångar i den egna verksamheten. I dag finns alltför många exempel inom äldreomsorg och social omsorg på hur människor nekas service utanför den egna stadsdelen. Med fler pengsystem ökar valfriheten för den enskilde och förutsättningarna för en förbättrad kvalitet i verksamheterna. Det får inte hindra att kvaliteten och brukarinflytande fortsätter att utvecklas inom stadens egna verksamheter.

Jobb

Såväl den öppna som den dolda arbetslösheten är fortfarande alldeles för hög. Alla åtgärder och insatser som stadsdelsnämnden vidtar ska syfta till att öka möjligheterna till att få ett eget arbete. Detta övergripande syfte ska prägla även arbetet med socialbidrag. En alldeles för hög andel av de som söker socialbidrag har arbetslöshet som skäl. Ett särskilt problem utgör ungdomsarbetslösheten som, trots den förbättrade konjunkturen, inte sjunker tillräckligt.

Under året har besparingar tillgripits som drabbat äldre och funktionshindrade. Kostnaderna för socialbidrag ligger fortsatt på en för hög nivå och nya metoder och arbetssätt behöver tillgripas för att långsiktigt skapa balans. En tillämpning av den s.k. Skärholmsmodellen även i vår stadsdel innebär sannolikt större chans för många arbetslösa att få arbete.

Antalet som uppbär socialbidrag har ökat med mer än 60 personer under 2005. Den kraftiga minskning av socialbidragsberoendet som skedde under den borgerliga mandatperioden 1999 till 2002 har kommit av sig.

Skola

Grundskolans viktigaste uppgift är att lära alla elever att läsa, skriva och räkna. Dessa baskunskaper är avgörande för elevens förmåga att tillgodogöra sig övrig undervisning i skolan. Elever med inlärningssvårigheter måste garanteras rätt att få extra stöd. Elever med speciell fallenhet för ett ämne måste också bli uppmärksammad och ges ytterligare stimulans för att utvecklas vidare.

För att lyckas i skolan krävs ordning och reda i klassrummet. Lärare ges ökade befogenheter att hålla ordning. Tydliga planer för motarbetande av skolk är viktiga liksom att skolk skrivs in i betygen.

Elevernas kunskaper bör utvärderas tidigare än idag. Betygen ger en tydlig signal om hur det går i skolan för en elev. Det krävs därför betyg tidigare än idag.

I stadsdelen har ämnet livskunskap införts. Ännu har vi inte sett någon utvärdering av verksamheten. Vi menar att livskunskap ska ingå som en naturlig del i andra ämnen. Det är en del av skolans värdegrund och därmed viktiga frågor att lyfta fram i undervisningen. De extra lärartimmarna bör istället användas till stödundervisning så att fler når läroplanens mål.

Ett flertal av de löften som majoriteten ställt ut berör stadsdelsnämndernas verksamhet. En bättre äldreomsorg, minskade barngrupper, fler elever godkända när de lämnar grundskolan, minskad brottslighet - det är det som valet kommer att handla om.’

Reservation

Ledamöterna Anders Hellström (m), Björn Holmberg (m), tjänstgörande ersättaren Kristina Almqvist (m) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt följande.

1. Medborgarnas individuella behov och krav bejakas i verksamhetsmålen.

2. Valfrihet inom alla nämndens verksamhetsområden bör verkställas så långt det är möjligt.

3. Införande av verksamhetspeng där pengen fördelas direkt ut till verksamheterna.

4. Lokaldemokrati på medborgarnas villkor och ej tvärtom; stadsdelens demokratiberedning bör avskaffas.

5. Alternativt anordnad barnomsorg måste finnas jämte den kommunala i stadsdelens information som riktar sig till föräldrar.

6. Möjligheten att själv ta hand om sitt barn med motsvarande kostnaden för en daghemsplats utreds på det lokala planet.

7. Krav på att antimobbningsprogram verkligen efterlevs i skolorna och att stödet fokuseras mot mobbade elever och inte tvärtom.

8. Ett uttalat krav på ordning och reda inom en kunskapsinriktad skola med hänsyn utifrån elevernas olika förutsättningar.

9. Att åldras med värdighet; valfrihet med boende och anordnare av hemtjänst!

10. Servicehus måste kvarstå som alternativ vad det gäller boende för äldre.

11. Valfrihet inom de särskilda boendeformerna säkerställs.

12. Stadsdelen bör vara drivande i fokus mot tillskapande av fler gruppbostäder.

13. Att omedelbart initiera en utredning med trafikkontoret om hur Östbergavägens framtid bör se ut med hänvisning till Årstafältets fortsatta omdaning.

14. Att stadsdelen sätter ett uttalat mål om p-normen 1,0 samt att man skyndsamt startar en aktiv dialog tillsammans med trafikkontoret för att komma tillrätta med p-kaoset i framförallt Årsta.

15. Anhåll hos idrottsförvaltningen om att Enskede IP bör erhålla en av de planerade inomhusfotbollshallarna för fotboll i staden.

16. Egenmaktens betydelse för integration bejakas i integrationsarbetet med ett fokus på möjligheter och inte problem.

17. Upprättande av en dialog och stöd med Östbergabor och andra som vill påverka sina boendeformer för att blandade upplåtelseformer inom boendet kan förverkligas och med syfte att främja såväl valfrihet som integrationen.

18. Städning och nedskräpning ges ökad prioritet där samarbete måste utökas med såväl företagare som många ideella organisationer.

19. Anhålla hos Renhållningsförvaltningen att få utgöra försöksområde för nedgrävning av återvinningsstationer.

20. Trygghet och belysning i fokus; medborgarna måste kunna känna sig trygga på gator och torg; inrättande av en kriskommission kring de tilltagande problemen på och invid Gullmarsplan.

21. En nolltolerans mot klotter och annan förstörelse med det uttalade kravet att allt klotter på kommunala ansvarsområden skall vara borttaget inom 24 timmar.

22. I samråd med lokala näringslivsråd fokusera på möjligheter och olika upplägg med en grundläggande inriktning om att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

23. Uppmuntra och bejaka de ideella krafterna/organisationernas betydelse och kunskaper inom framför allt det sociala området.

24. Därutöver anföra.

I förslaget till verksamhetsplan för år 2006 i Enskede Årsta Stadsdelsnämnd är det av största vikt att verksamhetsmålen präglas av medborgarnas individuella behov och krav. Vi vill därför vara mycket tydliga med vår tro på var rådigheten över de avgörande besluten i våra egna liv bäst bör fattas; i det egna hemmet. Och inte av politiker med ringa kunskap om vad de olika individerna själva var för sig verkligen vill.

Stadsdelen har en historia av underskott och vi väntar med såväl spänning som med oro på vad bokslutet för 2005 skall uppvisa så småningom. Trots allt talar historien sitt tydliga språk om hur borgerliga majoriteter har arbetat med ekonomistyrning till skillnad mot den socialistiska sidan.

Med en god hushållning av våra skattemedel vill vi moderater i Enskede Årsta fokusera mot en stadsdel där den lokala politiken präglas av ett tydligare fokus mot att skapa rätt förutsättningar för människor att få ett arbete, en stadsdel där individen ges flera valmöjligheter att själv kunna påverka sitt liv, en stadsdel där skolan ges möjligheter att lyfta fram lärandet med krav på ordning och reda, en stadsdel där omsorg av äldre och funktionshindrade bedrivs utifrån den enskilde individen, där trygghet och säkerhet i det offentliga rummet prioriteras i högre grad, och där det satsas på städning och där avfallshantering anpassa utifrån det moderna samhället krav och utseende.

Arbete istället för bidrag

Den minskande andelen av människor i arbetsför ålder är en av vår tids stora utmaningar. För att klara framtidens välfärd är det nödvändigt att fler människor arbetar och har en egen försörjning. Principen är enkel. Välfärden bygger på en arbetande nation. Idag har 4,2 miljoner svenskar ett arbete, fördelat på 2,7 respektive 1,5 miljoner inom privat och offentlig sektor. Samtidigt saknar en miljon människor arbete helt. Var fjärde av dem är under 40 år.

Allt färre ser kopplingen mellan egen insats och egen utkomst. Jobb är inte något man blir tilldelad utan något man skaffar sig. Flit och ansträngningar premieras inte tillräckligt. Att upprätta värdet av det entreprenörskap som en gång skapade landets välstånd är ett oavvisligt krav. Ett mänskligt samhälle kan bara byggas när alla som kan arbeta har en meningsfull sysselsättning och försörjer sig själva.

De som i första hand drabbas när det inte finns tillräckligt många arbetsgivare och lediga jobb är de unga och invandrare. Istället för att attackera orsaken – ett system som inte premierar flit och ansträngningar – satsas idag stora summor på att behandla symptomen. Detta förvärrar i förlängningen problemen. Antalet välvilliga men misslyckade projekt för integration, jämställdhet och ungdomar bara stiger.

I dag är 10 000 fler stockholmare arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder än innan valet 2002. Arbetslösheten har ökat med 30 procent på två år.

Socialdemokraterna har givit upp arbetet med att nå stadens sedan 1999 fastställda och alltjämt gällande mål om att halvera socialbidragsberoendet i Stockholm till utgången av 2004. I socialdemokraternas förslag till budget för 2006 manifesteras deras oförmåga tydligt genom att målet föreslås att flyttas till utgången av 2007.

För att lyckas med målet att minska bidragsberoendet måste nya metoder och nya samarbeten till. En del sådana samarbeten har prövats under den förra borgerliga mandatperioden och givit ett mycket gott resultat. Inte minst gav samarbetet med näringsliv och bemanningsföretag fler jobb.

Den som kan arbeta ska arbeta. En jobbgaranti ska införas i hela Stockholm som innebär att en person som blir arbetslös och söker socialbidrag, i stället ska erbjudas arbete inom fem dagar. Om personen inte kan ska utbildning eller annan sysselsättning skräddarsys. Den som nekar att delta i jobbgarantin ska inte beviljas socialbidrag.

För de människor som står längre från arbetsmarknaden på grund av språksvårigheter, medicinska eller andra skäl ska utbildning eller stöd efter individens behov erbjudas. Stödet ska vara ett medel aldrig ett mål. Målet måste alltid vara egen försörjning genom arbete.

Valfrihet för kvalité

Staden ska skapa förutsättningar för att ge alla så stor valfrihet som möjligt. Den enskildes valmöjligheter, och informationen om dessa möjligheter, ska öka väsentligt inom äldreomsorg, omsorgen om de funktionshindrade, skola och förskola samt annan barnomsorgsverksamhet.

Även inom de områden som är gemensamt finansierade är det viktigt att friheten att välja finns. Invånarna i Stockholm ska erbjudas att välja såväl inom förskola och annan barnomsorg, som inom skolan, äldreomsorgen, omsorgen om de funktionshindrade och inom SFI-undervisningen. Valet ska styra den ekonomiska ersättningen. Finansieringen ska vara gemensam men valet ska fattas av den enskilde och dennes familj.

Den ekonomiska ersättningen från staden ska gå direkt till utföraren efter invånarens val, inte via stadsdelsnämnder eller annan onödig byråkrati.

En ökad valfrihet förutsätter fler alternativ. Därför är det en prioriterad uppgift för kommunstyrelsen och stadens nämnder att stimulera framväxten av fler aktörer inom exempelvis förskola och annan barnomsorg, utbildning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorgen om de funktionshindrade.

En mångfald av aktörer inom dessa områden utgör en god grund för kvalitetsutveckling och en sund konkurrens som ger de bästa förutsättningarna för dessa verksamheter – bra skolor som förmedlar kunskap och äldreboenden som ger äldre människor en trygg och värdig omsorg.

Valfrihet och en mångfald av aktörer ger fler arbetsgivare. Det medför att olika arbeten inom dessa branscher blir mer attraktiva och möjligheter skapas för bättre arbetsvillkor och högre löner för duktiga medarbetare. Detta är av stor vikt då flera av yrkena inom dessa branscher idag ofta omtalas just på grund av svårigheten att locka nya medarbetare, inte minst unga människor, samt de låga löner som är utmärkande för den kvinnodominerade offentliga sektorn.

Genom att integrera nämnder och flytta makten från stadsdelsnämnden till de enskilda hushållen kan väsentliga resurser sparas.

Dessa resurser kan i stället användas för att höja kvaliteten i verksamheterna samt skapa utrymme för skattesänkningar. Med en modell där resurserna förs direkt till verksamheterna enligt medborgarnas val utan att passera en byråkratisk nämndsorganisation kan valfriheten ökas, den ekonomiska rundgången minskas och det medborgerliga inflytandet stärkas.

En skola med kunskap i fokus

Vår utgångspunkt är att varje elev är unik. Alla har sina egna visioner, mål och talanger. Kärnan i den moderata grundvärderingen är tron på att varje människa har förmågan och viljan att forma sitt eget liv utifrån sina egna önskemål.

Men det är inte bara den enskilde individen som har nytta av en väl fungerande skola. Välutbildade medborgare är viktigt för både den ekonomiska tillväxten och för att skapa det goda samhälle med engagerade och ansvarstagande samhällsmedborgare som vi vill ha. Det är därför vi moderater prioriterar skolan.

Vi moderater vill utveckla en modern kunskapsskola. Vi är övertygade om att lärandet stärks om vi sätter den enskilde individen i centrum. Det gäller såväl i förskolan som grund- och gymnasieskolan. Därför vill vi ge varje elev och dennes föräldrar valfrihet och verkligt inflytande. På samma sätt ska lärare och skolledare ges frihet att avgöra hur de bäst hjälper till. Vår skolpolitik sätter barnens kunskaper i centrum och betonar tydligare föräldrars, elevers och lärares ansvar. Friheten att välja är grundläggande för att åstadkomma detta.

Vi moderater satsar 26 miljoner kronor mer än socialdemokraterna på skolan i vårt förslag till budget för 2006. Pengarna används till en satsning i grundskolans skolår 0-3. Målet är att alla 7-åringar i Stockholm ska kunna läsa.

Vi vill att dagens förskoleklass blir ett nytt obligatoriskt grundskoleår - ett ”år 0” som påbörjas året barnet fyller 6, men med rätt att börja från och med det år barnet fyller 5.

Vår utgångspunkt är att eleverna ska börja skolan när föräldrar och skolan bedömer att barnet är moget för det och lämna skolan först när de klarat kunskapsmålen. Det avgörande är inte att alla når målen på samma sätt, eller att det tar exakt lika lång tid för alla. Individuell skolstart kan bidra till bättre resultat för berörda elever.

Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Men i Stockholm tvingas nu flera skolor att avskaffa de sista speciallärarna och spara in på eleverna med störst behov av stöd. I vissa fall tvingas elever till särskilda studiegrupper i andra skolor istället för att få det stöd de har rätt till i den skola där de går. För att komma till rätta med problemen vill vi införa en likvärdighetsgaranti för att säkerställa att alla barn får en rättvis bedömning – oavsett var i staden deras föräldrar bor. Samtidigt gör vi moderater en särskild satsning i vår budget för 2006 på 10 miljoner kronor för att öka stödet till barn med särskilda behov.

Föräldrarna skall ha ökat inflytande över barnomsorgen. Deras val och önskemål ska styra inriktningen och utbudet av barnomsorg i Stockholm. För att möjliggöra detta införs under 2006 en barnpeng. Pengen kan användas till en plats i förskolan, men även till familjedaghem. Samtidigt får stockholmarna samma möjlighet som Nacka- och Sollentunaborna att bli dagbarnvårdare åt egna barn. Barnpengen ska gå direkt till förskolan eller familjedaghemmet för att skapa likvärdiga villkor mellan kommunala och fristående utförare.

Förskolan bör få en mer pedagogisk inriktning och stimulera utveckling och lärande med ett lek- och lustfullt sätt. Bokstäver och siffror kan vara lika vanliga leksaker i förskolan som spadar och bollar. Förskolan behöver klara mål, både för verksamhetens och för barnens pedagogiska utveckling. Vi höjer därför i vårat förslag till budget för 2006 förskoleschablonen med 6,1 procent för att göra det möjligt att anställa fler förskollärare.

Genom nya nationella prov eller återinförda egna Stockholmsprov ska elevens kunskapsläge jämfört med målen göras tydliga. Proven i år 2 ska ha fokus på läsförståelse så att vi tidigt fångar upp de elever som inte når målen. I år 5 ska proven särskilt inriktas på räkning för att fånga upp de elever som har svårt med matematiken. I år 8 ska proven ske brett så att vi fångar upp de elever som har svårt att nå gymnasiebehörighet.

Elever och föräldrar har en självklar rätt att få information om hur eleverna utvecklas i skolan. Stadens skolor ska vara skyldiga att för elever och föräldrar beskriva elevens utveckling och att specificera behov av extra tid eller stöd. Verktygen för detta är elevens individuella utvecklingsplan, men vi vill också ha obligatoriska skriftliga omdömen från det att eleverna börjar skolan. Staden ska samtidigt uppvakta regeringen om att bli försökskommun med betyg senast från år 5.

Undersökningar visar att tusentals stockholmselever mobbar och trakasserar sina kamrater och lärare. Samtidigt vet vi att mobbning och annan kränkande behandling kan bekämpas. I Norge och Island införde borgerliga regeringar forskningsbaserade åtgärdsprogram som på kort tid minskat mobbningen med upp till 50 procent. Vi vill göra detsamma i Stockholm. Dessutom måste det drogförebyggande arbetet i skolorna förbättras samtidigt som alla brott som begås i skolan polisanmäls av skolan.

Tidigare fanns det kvarterspoliser som hade ett särskilt ansvar för och god kontakt med närbelägna skolor. Vi vill tillföra polisen resurser och vill att varje skola ska ha en kontaktpolis i syfte att minska klyftan mellan polis och skola. Genom att träffa ungdomar i vardagen i skolan får polisen en utmärkt möjlighet att arbeta brottsförebyggande.

Skolan ska som alla andra arbetsplatser i Stockholm vara trygg och säker. Föräldrarna ska veta att deras barn är trygga i skolan. Det kan inte längre vara fritt fram för våldsverkare och vandaler i skolorna. Skolan ska göras säkrare genom bemannade entréer och kodlås. Vi vill också ta krafttag mot den omfattande skadegörelsen. Klotter ska omedelbart saneras och större möjligheter för skolan att videoövervaka byggnaderna ska införas.

Sedan socialdemokraterna avskaffade redovisningen av skolk på gymnasiebetygen har skolket ökat kraftigt i gymnasieskolan. För att vända denna negativa utveckling vill vi åter införa redovisning av skolk i betygen – i både grund- och gymnasieskolans terminsbetyg. Föräldrarna ska också omedelbart underrättas om att deras barn är frånvarande via telefon, SMS eller e-post.

Vi vill göra en särskild satsning på att förenkla föräldrarnas vardag genom en gemensam webbportal där de kan ansöka om barnomsorg, söka information om och jämföra olika alternativ, anmäla sig till önskad skola/förskola/familjedaghem och följa platstillgång och antagning. För staden innebär det samtidigt mindre kostnader för administration, papper och porto, en bättre överblick över planering och prognoser samt enklare möjligheter till kommunikation med brukare (information, brukarundersökningar, utvärderingar m.m.).

Äldreomsorg – kvalitet genom valfrihet

En av stadens främsta uppgifter är att se till att det finns en omsorg av god kvalitet för de äldre som behöver service, omsorg och vård. Den äldre stockholmarens upplevelse och önskemål ska vara vägledande inom äldreomsorgen – den äldre stockholmaren ska vara i centrum.

Det innebär att äldreomsorgen ska präglas av inflytande, respekt, individualisering, trygghet och valfrihet. Alla äldre är individer och har olika behov och önskemål om boende på äldre dagar. Det är därför viktigt med ett brett spektrum av olika äldreomsorgsverksamheter som äldrepengen kan användas till men även att tilläggstjänster kan köpas utöver pengen. För många äldre kan ensamheten vara ett stort problem. Därför är det angeläget med boenden där äldre kan träffas och umgås, även om omsorgsbehoven inte är mycket tunga. Självfallet ska inte heller äkta makar säras åt på grund av att deras omsorgsbehov skiljer sig.

Genom införandet av kundvalssystem flyttas makten att välja var man vill bo från myndigheten till de äldre och deras anhöriga. Valfriheten ger också den äldre ett ökat inflytande. Den äldres önskemål och synpunkter på tjänsten som utförs och hur den utförs blir högst väsentliga för utföraren, då den äldre om den inte är nöjd kan välja en annan utförare.

För många äldre är det viktigt att få bo kvar i sin vanliga bostad även när behoven av omsorg ökar. Staden ska erbjuda insatser från äldreomsorg och sjukvård i hemmet för att möjliggöra detta. Att få bo kvar i sitt hem ska vara en möjlighet och får inte förvandlas till tvång.

Biståndsbeslutet är ett myndighetsbeslut och ska enbart klargöra om den som ansöker har rätt till hemtjänst eller äldreboende. Biståndsbeslut ska alltid lämnas skriftligt.

Stadens äldreomsorg ska ha hög kvalitet. Enheterna inom stadsdelsnämnderna har utvecklat kvalitetsgarantier för äldreomsorg. Garantierna formuleras övergripande för varje enskild verksamhet och måste vara överensstämmande med stadens övergripande mål och innebära att likvärdiga villkor och förutsättningar gäller, oavsett var i staden man är bosatt. Införandet av kvalitetsgarantier stärker den enskildes inflytande över och kontroll av att det som utlovats i form av service, vård och omsorg också hålls. Kvalitetsarbetet ska utvecklas så att ett kvalitetsuppföljningsprogram för hela staden ger möjlighet till kvalitetssäkring av all verksamhet – oavsett huvudman.

Anhörigas insatser i äldreomsorgen är ovärderliga. Dessa insatser sparar också stora summor åt kommunen. Staden har ansvar för att på olika sätt stödja och avlasta anhörigvårdare.

Det är angeläget att Stockholm utnyttjar de möjligheter som informationsteknologin tillhandahåller för att förbättra och effektivisera äldreomsorgen. Staden bör även ta hjälp av teknologin för att erbjuda stadens äldre information om stadens äldreomsorg. En äldreomsorgskatalog skulle med stor fördel kunna finnas tillgänglig via länk från stadens hemsida. Den skulle ge de äldre, deras anhöriga och även stadens anställda en utförlig bild av det utbud som finns i äldreomsorgen avseende verksamheter och lediga platser.

Särskilda satsningar bör göras på användandet av informationsteknologin. En hög grad av användande av informationsteknologi är eftersträvansvärd i hela staden. De tekniska hjälpmedlen ska vara ett hjälpmedel för personalen, men också vara till gagn för brukarna.

I möjligaste mån bör staden därför verka för att ett enhetligt system införs över staden. Som en stor upphandlare kan staden pressa priset för att skapa en sådan enhetlighet och tydlighet.

Omsorg om funktionshindrade med individen i centrum

Stadens omsorg om funktionshindrade ska hålla hög kvalitet. Arbetet ska präglas av tydlighet och öppenhet, där klagomålshantering, individualisering, kompetensutveckling och inflytande är ledord.

Alla människor ska tillförsäkras integritet, självbestämmande och delaktighet, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Människor med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ha samma möjligheter som alla andra att leva ett självständigt liv och ha ett arbete att gå till. Alla ska känna sig trygga mot alla former av diskriminering.

Tyvärr finns det stora problem och brister när det gäller de funktionshindrades situation. Det gäller tillgänglighet, brist på gruppbostäder, väntetider för hjälpmedel och så vidare. Därför behövs en politisk vilja och strategi för att nå förändring.

De funktionshindrade och deras anhöriga ska i mycket högre grad respekteras och ges inflytande. Vår utgångspunkt är att stadens verksamheter är till för dem.

En av de absolut viktigaste åtgärderna för att förbättra för funktionshindrade är att genom valfrihetssystem öka deras makt över sitt eget liv. Vår målsättning är att det politiska inflytandet över människors vardagsbeslut ska minska. Det är människorna själva som bäst kan bestämma vilken vård- och omsorgsgivare de och deras familj vill ha. Detta gäller oavsett om man har ett funktionshinder eller inte.

Det handlar i grunden om respekt för de enskilda invånarnas förmåga och vilja att ta ökat ansvar för sig själva och sin familj liksom respekten för att människor är olika och har olika behov och mål.

Kundval har redan införts inom hemtjänsten och inom ledsagarservice och avlösarservice. Nu är det dags att gå vidare och införa valfrihet även inom de särskilda boendeformerna.

Arbetet med utbyggnaden av bostäder för funktionshindrade kräver en betydligt mer långsiktig behovsanalys. Staden bör också ta fram en tidtabell för när platsbristen realistiskt kan vara åtgärdad. En förutsättning för en god utbyggnad av gruppboenden är att förslagen kommer in tidigt i planprocessen. Staden bör bevaka detta i ökad utsträckning för att säkerställa byggandet av fler gruppbostäder. I sammanhanget är det av stor vikt att ett stadsövergripande perspektiv anläggs på planeringen.

Satsningar på de mest utsatta

Varje hemlös har sin egen historia. Varje hemlös har därmed också sina egna förutsättningar att bryta sin hemlöshet. I arbetet med att hjälpa de hemlösa i Stockholm bort från sin hemlöshet måste den enskilde individens problem och möjligheter vara i fokus.

Stadens arbete med hemlöshet är i stor utsträckning ett arbete med psykiskt funktionshindrade och eller missbrukare varför arbetet med att förbättra vården för de psykiskt funktionshindrade och för missbrukare är ett arbete för att hjälpa de hemlösa.

Det räcker dock inte. De hemlösa har utöver eventuella missbruks- eller psykiska problem också ett socialt problem avseende boendet. Detta gör gruppen hemlösa till de allra mest utsatta medborgarna i vår stad.

I arbetet med att hjälpa de hemlösa är det av stor vikt att så många krafter som möjligt engageras. Frivilligorganisationernas arbete är i sammanhanget ovärderligt. För att underlätta för frivilliga krafter att ta ett större utrymme i arbetet med att minska hemlösheten vill vi undersöka möjligheterna till att införa valfrihetssystem inom stödet. Det är eftersträvansvärt att ersättningen till såväl dagverksamhet som boenden kan ske utifrån de hemlösas egna val i en större utsträckning än i dag. Vi moderater satsar 5 miljoner mer i vår budget för 2006 på stödet till frivilligorganisationerna än vänstermajoriteten.

Det är oerhört angeläget att Tak-över-huvudet-garantin återinförs och verkligen innebär att hemlösa garanteras en sängplats för natten. En urholkad Tak-över-huvudet-garantin, som i praktiken bara innebär ett försök med fältförlagd biståndsbedömning, riskerar att förvärra situationen och minska förtroendet och trovärdigheten för stadens garanti.

Samtidigt är det viktigt att se Tak-över-huvudet-garantin för vad det är, ett första steg mot målet om ett eget boende. En grundläggande förutsättning för att minska hemlösheten är att kontinuerligt arbeta för att skapa trygga boendeformer. Även om boendet inte är permanent kan det med stor sannolikhet hjälpa fler människor att nå närmare en stabil boendesituation.

Inom missbruksvården måste metodfrågorna ses över. Slutenvård ska komp­lettera öppenvård och relationerna dem emellan utvecklas och förändras. Slutenvård ska användas när det är befogat. Vidare måste dokumentation, uppföljning och samarbete kring missbrukare professionaliseras, liksom uppföljning av framgångsrika behandlingsmetoder och vårdinrättningar.

Det är angeläget att staden anpassar stöd och behandlingar till den enskilde missbrukarens egna förutsättningar. Satsningar på familjerådslag och nyttjande av befintliga nätverk har i förekommande fall visat sig vara framgångsrika och bör alltid prövas.

Vi avvisar bestämt förslaget om införande av sprutbytesprogram. Sprutbytesprogram kommer att försvåra arbetet med att minska narkotikamissbruket i Stockholm och är därutöver en kapitulation inför missbruket som samhället aldrig kan acceptera. Det offentliga ska inte tillhandahålla verktygen för det olagliga missbruket.

Det brotts- och drogförebyggande arbetet måste intensifieras. Samverkan med närpolisen, ideella föreningar, skola och socialtjänst är mycket viktig. Föräldrarna måste in tidigt i arbetet. Det är betydelsefullt att förebygga att framför allt ungdomar, hamnar i kriminellt beteende och drogmissbruk. Stödet till brottsofferjourerna ska utvecklas så att alla brottsoffer erbjuds ett gott stöd. Vi vill införa ett system med poliser avdelade för kontakt med de enskilda skolorna för att motverka brottslighet och stärka förtroendet och förståelsen för rättsstaten.

Staden ska utveckla arbetet mot droger genom att fortsätta med stora informationssatsningar. Vi vill modernisera skolornas Alkohol-Narkotika-Tobaksundervisning (ANT) och prioritera förebyggande arbete bland unga.

En trygg och säker stad

Stockholm ska vara en trygg och säker stad att arbeta och leva i. Vi får aldrig acceptera att människor känner sig rädda i vår stad.

Tryggheten är mer än fler poliser på våra gator och torg, även om det är den primära frågan i dag efter många år av nedrustning av det svenska polis- och rättsväsendet.

För att skapa en ökad trygghet är det brottbekämpande och det brottsförebyggande arbetet av stor vikt. Den socialdemokratiska regeringens utarmning av polisens resurser de senaste åren har fått till effekt att allt fler stockholmare känner sig otrygga. 40 procent av stockholmskvinnorna är rädda för att utsättas för brott i tunnelbanan. Ungefär lika många, 36 procent, av stockholmarna anser att det finns problem med klotter, skadegörelse, stölder och inbrott i stadsdelen där de bor. 23 procent av stockholmarna anser att våld och misshandel utgör ett ”ganska” eller ”mycket” stort problem i stadsdelen.

Det är en oro på goda grunder, den anmälda våldsbrottsligheten har ökat markant i Stockholm liksom i övriga landet. Varje år sker det nästan 13 000 våldsbrott i Stockholms stad. En hel del är så kallat gatuvåld, oprovocerade attacker mot vanliga stockholmare vars enda brott är att de råkar befinna sig ute på fel plats vid fel tidpunkt.

Det förebyggande arbetet mot brottslighet är en viktig kommunal uppgift, men bör så långt det går bygga på frivilliga initiativ. Brottsofferjourerna bedriver exempelvis ett mycket viktigt arbete som bör stödjas. Men staden kan även göra mer för att stödja insatser till våldtagna kvinnor eller offer för de många butiksrånen i Stockholm.

Stockholm är liksom andra huvudstäder särskilt utsatt för hot om större angrepp från terrorister. Vår tids hot kommer i nya skepnader och det är av stor betydelse för stockholmarnas övergripande trygghet att stadens ledning har en tydlig krisberedskap. I tunnelbanan eller andra offentliga miljöer som stadens invånare nyttjar dagligen bör alla veta att staden har väl genomtänkta och övade rutiner för hur man ska agera vid större olyckor eller angrepp.

Dagens utveckling måste vändas. Stockholms stad måste hjälpa till att föra regionens talan gentemot regeringen i syfte att utverka fler poliser till Stockholm. Stockholms polismyndighet måste få pengar att anställa de poliser som utbildas och som vill börja jobba i Stockholm. Man kan förutse att Stockholm kommer på pappret att få något fler poliser under nästa år än vad som fanns under innevarande år.

Men ute på gator och torg är de alltjämt för få. Många poliser är utkommenderade på andra uppdrag eller helt enkelt frånvarande på grund av andra orsaker som sjukskrivningar. Att öka antalet synliga poliser är den enskilt viktigaste trygghetsskapande åtgärden man kan vidta idag.

När det gäller det brottsförebyggande arbetet är det viktigt att staden bidrar till att stadsmiljön känns trygg och säker. En hel del går att åstadkomma genom skärpta rutiner vad gäller snabbare klottersanering och ordentliga belysningsprogram för staden. Med klotterfria och upplysta miljöer är det lättare att hålla tillbaka brottsligheten och stävja asociala beteenden.

Belysningssatsningarna måste konkretiseras och genomföras. Det finns runt om i staden flera lämpliga områden där bättre belysning skulle göra stor skillnad för tryggheten. En internationell jämförelse ger snabbt vid handen att andra städer är betydligt bättre och mer kreativa när det gäller olika former av belysningar. Fasader, buskar och blomsterarrangemang är ofta upplysta i andra städer, men är lämnade i mörker i Stockholm.

Moderaterna vill alltså verka för ett mer upplyst Stockholm. Skadegörelse mot belysningsanläggningar bör bemötas på samma sätt som klotter och annan skadegörelse.

För att Stockholm till fullo ska kunna utnyttja sin potential som den vackra huvudstaden på vattnet krävs att vi tar krafttag mot de inslag som tyvärr förfular vår stad. Klottersanering och städning av de gemensamma utrymmena måste prioriteras mer än i dag. Skötseln av våra parker – en alldeles för dåligt utnyttjad resurs – måste bli bättre.

Dagens system med återvinningsstationer har stora brister gällande bland annat nedskräpning och förfulning av stadsbilden. De gröna soptunnorna ska tas bort från gator och torg för att istället grävas ner under marken. Under 2006 avsätts i den moderata budgeten för Stockholm 40 miljoner för att gräva ner 20 stationer.

Klotter och annan skadegörelse måste konsekvent motarbetas, en klotterkommission ska därför inrättas. Stadens klotterpolicy ska vara ett totalt avståndstagande från klotter och graffiti. En jourtelefon ska inrättas dit allmänheten kan inrapportera klotter och annan vandalisering samt nedskräpning. Allt klotter på stadens byggnader ska saneras inom 24 timmar och målet är att få med även de privata fastighetsägarna på detta projekt.

Mörka passager och prång ska byggas bort. En satsning på att lysa upp Stockholm måste göras. Alla ska kunna känna sig trygga i Stockholm, även kvällstid. Dessutom leder en högre belysningsgrad till att Stockholm blir en ännu vackrare stad.

Ofta kan man med relativt enkla medel såsom städning och blomsterutsmyckning lyfta miljöer som idag är nedgångna och tråkiga. Vi moderater avsätter sammanlagt 27 miljoner extra i budgeten för 2006 jämfört med vänstermajoriteten i syfte att göra vår stad renare och vackrare.

Avskaffa stadsdelsnämnderna

Uppdelningen av Stockholm i stadsdelsnämnder är konstlad och felaktig. Den mellannivå med extra byråkrater och extra politiker som stadsdelsnämndsorganisationen innebär, ger inte ökad demokrati, eller ökat inflytande för medborgarna. Den innebär ökade kostnader, ineffektivitet och hinder för medborgarna.

När Stockholms stad under 2003 genomförde en utredning om stadens politiska organisation låg fokus i direktiven på hur stadsdelsnämnderna skulle kunna utvecklas och mer beslutsfattande flyttas till dem. Huruvida stadsdelsnämnderna överhuvudtaget fyller sin funktion som organ nära medborgarna var inte en frågeställning som vänstermajoriteten ville skulle utredas. Trots detta pekade slutrapporten på att införandet av stadsdelsnämnderna troligen inte fördjupat demokratin. I SPO utredningens slutrapport hänvisas bland annat till den undersökning som tidigare gjorts av IKE. I rapporten ”Stadsdelsnämnderna i Stockholm – Demokrati och effektivitet” som institutet för kommunal ekonomi IKE, vid Stockholms universitet presenterade i mars 2001 konstaterades att det inte går att belägga att stadsdelsnämndsreformen skulle ha medfört att medborgarna blivit mer engagerade och aktiva i lokalpolitiken. I den meningen framstår SDN-reformen som ett policymisslyckande.”

Liknande slutsatser drar Kommunaldemokratikommittén i ”Att vara med på riktigt” (SOU 2001:48) där det konstateras att införandet av kommundelsnämnder inte infriat förhoppningarna om en bättre kontakt mellan väljare och valda däremot konstaterar utredningen att reformen haft positiva effekter när det gäller antalet förtroendevalda.

Införandet av stadsdelsnämnder har därutöver skapat problem med den interna styrningen av Stockholm. Demokratiska grundfrågor som: ”var skall beslut fattas?” och ”vem skall kunna utkrävas på ansvar?” blir svåra att besvara, ibland för politiken själv och framförallt för medborgarna. Stadsdelsnämnderna har gjort det svårare för medborgare och journalister och tjänstemän att ställa stadens politiker till ansvar för den förda politiken på olika områden.

Slutsatsen är tydlig. De som tjänat på stadsdelsnämndsreformen är inte medborgarna utan politikerna. Heltidspolitikerna har blivit fler och kostnaderna för politiska arvoden högre. Det finns inget egenvärde i att ha många politiker, tvärtom, kommunens uppgift är att till så låg kostnad som möjligt erbjuda medborgarna en god service.

Stockholms stads stadsdelsnämnder har ansvar för verksamhet för cirka 20 miljarder per år. Ansvaret är dock till stor del en chimär. Beslut kring budget fattas av kommunfullmäktige som genom resursfördelningssystem fördelar pengar till skolor, socialtjänst, äldreomsorg med mera. Stadsdelsnämnderna kan inte själva annat än marginellt ändra den av kommunfullmäktige fastslagna fördelningen utan fungerar i realiteten som lokal utförare- och controllerfunktion till kommunfullmäktige när det gäller de kommunala kärnuppgifterna.

Administrationen av detta samt de lokala politikerna måste givetvis finansieras. I och med att det inte finns en budgetpost i Budgeten för Stockholms stad som heter ”Administrativa kostnader i stadsdelsnämnderna” används i stället delar av de pengar som är avsatta för kärnverksamhet. En genomgång av verksamhetsplanerna för Stockholms arton stadsdelsnämnder visar att i genomsnitt 4 % av de resurser som en stadsdelsnämnd tilldelas av kommunfullmäktige används, inte till skola, förskola eller socialtjänst utan till administration.

Sammanlagt motsvarar detta över 750 miljoner bara under 2005. För 750 miljoner skulle kommunalskatten kunna sänkas 50 öre eller över 2 000 lärare anställas. Den genomsnittliga kostnaden uppgår till 1 000 kronor per invånare och år även om den varierar kraftigt mellan de olika stadsdelsnämnderna.

Uppdelningen och budgeteringen i stadsdelar medför också hinder för medborgarna och problem för stadsdelsorganisationen. Att stockholmare i behov av olika stöd ska kunna röra sig inom staden är självklart. Men det skapar problem för budgethållningen i stadsdelsförvaltningen. I vissa fall hindras elever från att gå i skola i andra stadsdelar för att budgetindelningen i stadsdelsnämnder lägger hinder i vägen.’

Reservation

Ledamoten Peter Backlund (fp), tjänstgörande ersättaren Helena Nilsson (fp) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt följande.

1. Förvaltningens förslag till verksamhetsplan för 2006 avslås.

2. Förvaltningen får i uppdrag att uppdra åt förvaltningen att återkomma med ett nytt förslag till verksamhetsplan och budget för som bygger på de ramar som folkpartiet föreslagit i stadens budget.

3. Förvaltningen ges i uppdrag att återkomma till nämnden med en redogörelse för hur stadens nya resurstilldelningssystem påverkar särskolebarnens skolgång.

4. Ungdomar som grips av polis kallas till samtal med socialtjänsten tillsammans med föräldrar inom högst två dygn.

5. Allt klotter på de platser och ytor som stadsdelen ansvarar för ska saneras inom 24 timmar.

6. De resurser som budgeterats för Agenda 21 arbete i stället skall användas till att förbättra närmiljön i stadsdelen genom att städningen förbättras.

7. Införa trygghetsvandringar för att underlätta stadsdelens och andra aktörers arbete i syfte att öka tryggheten i stadens utemiljöer.

8. Därutöver anföra följande.

Stockholm behöver en politik som främjar tillväxt och som har en inbyggd för­ståelse för när­ings­­livets villkor. Till detta hör även att verka för bra förskolor och skolor, äldreom­sorg som fungerar och ett rikt kulturliv. Folkpartiet vill prioritera kärnverksamheten. Pengarna skall gå till en bra skola och omsorg. En viktig del av denna prioritering handlar om att öronmärka de resurser som skall gå till kärnverksamheter.

Arbetstillfällen och inflyttning är en garant för ökad kommunal och privat service. Det är därför viktigt att ha en bra kontakt med näringslivet i Stockholm och upprätthålla en god servicenivå som gör att allt fler företag ser stadsdelen som en bra plats att etablera sig på.

Enskilt drivna företag inom skola och omsorg innebär fler jobb, ökad valfrihet och nya goda idéer inom välfärdssektorn. Därför ska stadsdelen arbeta för att denna marknad åter öppnas genom att uppmuntra entreprenader och privata alternativ.

Bostäder för stadsbor

Vi vill att det ska byggas fler bostäder i Enskede och Årsta bland annat på slakthus­om­rådet vid Globen istället för en ny skrytarena. Dessutom ska de områden som planeras, till exempel Årstastråket och Årstalänken, ges en så stadsliknande karaktär som möjligt.

Arbete i stället för bidrag

Målet ska vara att en person som söker socialbidrag på grund av arbetslöshet kan börja arbeta inom fem dagar. Därför ska socialtjänsten samarbeta intensivt med de arbets­sök­ande och dagligen följa upp att han eller hon söker arbete. Om personen inte hittar ett arbete ska hon eller han tilldelas arbetsuppgifter i staden, exempelvis inom parkskötsel. Denna så kallade Skärholmsmodell bör införas inom Enskede-Årsta.

Förskola

Stadsdelen bör verka för att en förskolepeng införs. En anledning är att en betydande del av pengarna som anslås till förskolan nu används till annan verksamhet. I väntan på för­skolepeng bör stadsdelen låta hela schablonen gå oavkortat till förskolorna.

Föräldrars val och önskemål skall styra inriktningen och utbudet av förskolor i Stockholm. Kvaliteten i verksamheten garanteras bäst genom en mångfald av förskolor med skiftande inriktning.

Ett hot mot förskoleverksamheten här i Enskede-Årsta är brist på utbildad personal. Vi vill att förskolepersonalen får den kompetenshöjning som krävs för att känna tillfredställelse i sitt viktiga arbete och att stadsdelen blir attraktiv som arbetsgivare.

Under 2004 införde Enskede-Årsta en ny förskoleorganisation. Det är mycket viktigt att den nu bli utvärderad.

Grundskola

Under de senaste tio åren har resultaten blivit sämre i matematik, svenska, engelska och naturvetenskap. Också i vår stadsdel är det för få elever som når kunskapsmålen. Eleverna som inte lärt sig läsa och räkna tillräckligt bra i årskurs tre måste dessutom få extra tid. De mindre undervisningsgrupper som byggts upp i stadsdelen bör i första hand vara till för de yngre barnen.

Systemet som styr skolornas lokalkostnader måste ses över så att mer av pengarna kan gå till utbildningen. Vid ombyggnad av skolor som i Östberga och Årsta måste stadsdelen ta hänsyn till att även utrustning behöver förnyas och ta upp även dessa kostnader i ombygg­nads­kostnaderna.

Majoriteten inrättade 2004 en ungdomslots med uppgift att vara ett stöd i ungdomsverk­samheten. Vi menar att det bara föder mer byråkrati utan att förbättra ungdomars inflyt­ande. Vi vill avskaffa ungdomslotsen.

Särskolan

Särskolan har överförts till stadsdelsnämnderna och får anslag genom schabloner. Dessa täcker tyvärr inte skolans kostnad. I tertialrapport 2 för vår nämnd har särskolan ett under­skott på 600 000 kr. Det betyder att de elever som har störst behov tvingas slåss om pengar med fullt friska barn. Resultatet blir färre lärare, specialpedagoger, talpedagoger och sjuk­gymnaster. I folkpartiets budget har vi avsatt 15 miljoner mer än majoriteten på särskolan. Enskede-Årsta stadsdelsnämnd bör verka för att ansvaret för särskolan återgår till utbild­ningsnämnden.

Äldreomsorg

Folkpartiets budget 2006 innebär en kraftig förstärkning av äldreomsorgen och en höjning av hemtjänstpengen med fem procent. Vi föreslår ökat stöd till anhöriga och bättre omsorg om dementa. Vi vill införa full valfrihet med pengsystem även när det gäller äldreboende.

Stadsdelen måste ge äldre full frihet att välja mellan kommunala och enskilda alternativ i hela Stockholm. För att gynna en förnyelse av äldreomsorgen vill vi att fler privata utförare etableras. Vi ser gärna att enskilt drivna företag, stiftelser och andra organisationer tar initiativ till att bygga, äga och driva nya äldreboenden. Det är inte självklart att Stureby sjukhem och Årsta sjukhem skall drivas i kommunal regi . Stadsdelen bör låta fler vård­givare lämna anbud för att finna den bästa kvalitén till lägsta kostnad.

Omsorg om funktionshindrade

Valfriheten för människor med funktionshinder måste öka. Också möjligheten att välja boende i olika stadsdelar måste stärkas.

För att nå målet att göra Stockholm till världens mest tillgängliga stad år 2010 krävs att tempot ökar. Vi vill att stadsdelen ska kartlägga de tillgänglighetsbrister som finns och åtgärda dem. I detta arbete måste de lokala handikapporganisationerna involveras eftersom de besitter en mycket stor kunskap på området.

När Årstastråket byggs måste gruppboende planeras och minst 500 lägenheter handikappanpassas.

Socialt ansvar

Stödet till människor med psykiska funktionshinder måste öka. För att undvika att männi­skor faller mellan stolarna krävs en ökad samordning mellan stadsdelen och landstinget.

Samarbetet mellan polis och socialtjänst måste förbättras för att samhället ska kunna agera snabbt gentemot unga lagöverträdare. Socialtjänsten ska prioritera ungdomar som grips för första gången. Vi vill införa en tidsgaranti för ungdomar som grips av polis.

När det gäller missbruksproblemen bland unga i Stockholm måste ytterligare förebyggande åtgärder vidtagas. I Enskede-Årsta börjar många ungdomar testa alkohol väldigt tidigt. Skolan kan agera genom ökat samarbete med föräldrar enligt Örebromodellen.

En trygg och trivsam stadsdel

Stockholm skall vara en ren och vacker stad. Såväl stockholmarna som besökare måste känna sig nöjda och trygga med snöröjning, halkbekämpning och städning.

Vi säger nej till kostsamma satsningar på agenda 21-samordnare. De resurser som i dag går till agenda 21 skall istället användas till att förbättra städningen i stadsdelen.

Stadsdelen bör sanera allt klotter inom 24 timmar. Nedskräpningen av Stockholm måste upphöra. Folkpartiet anslår därför mer resurser till städning. Belysningen måste bli bättre framför allt i parker, motionsspår, gångvägar, gångtunnlar samt vid tunnelbanestationer. Stadsdelen bör ha ansvaret för all offentlig belysning inom stadsdelen.

Vi i folkpartiet vill införa trygghetsvandringar i hela stadsdelen så som den som genom­förts i Östberga med gott resultat. Konkret går trygghetsvandringar ut på att kartlägga skötsel och underhåll av sly, trasiga lampor, skrymmande buskage och mörka parkerings­hus. Vandringarna genomförs av tjänstemän, politiker, lokalbefolkning, polis etcetera.

Reservation

Vice ordföranden Göran Holmström (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för eget förslag enligt följande.

1. Förvaltningen ges i uppdrag att redovisa inriktningen och omfattningen på fritidsklubbarnas verksamhet. Och att i deras verksamhet ta tillvara samarbete med frivilliga organisationer.

2. Uttala att klotter ska saneras inom 24 timmar samt att ge förvaltningen i uppdrag att i kommande upphandling av klottersanering ställa ett sådant krav i förfrågningsunderlaget.

3. Hemställa hos Kommunfullmäktige att få överta den klottersanering och renhållning inom stadsdelsnämndens område som idag sköts av centrala nämnder.

4. Förvaltningen ges i uppdrag att arrangera en trygghetsvandring i området kring Gullmarsplan.

5. Därutöver anföra följande.

Majoriteten i staden vill reglera och styra människors liv. Det är andan i en långvarig socialdemokratisk tradition av social ingenjörskonst. Denna omhändertagande-attityd lämnar inte utrymme för äldre att påverka sin vardag, eller att välja boende. Den begränsar familjernas val av barnomsorg till endast den av staden godkända modellen och den låser in människor i system när det gäller möjligheterna att skaffa ett arbete.

Kristdemokraterna vill ge enskilda större valfrihet och ekonomiskt utrymme. Att låta människor i högre grad välja vem som utför en service eller tjänst men att låta finansieringen vara gemensam via skattsedeln, är fundamentalt för oss. Det bevarar samhällssolidariteten men ger också utrymme för det egna engagemanget och det personaliga ansvaret.

I stadens centrala budget satsar Kristdemokraterna 165 miljoner kr på en mer-tid-för-barnen reform. Den skulle göra det möjligt för Stockholms barnfamiljer att bli dagbarnvårdare för egna barn.

Ungdomar och fritid

Ett ökat samarbete med frivilliga organisationer och föreningsliv är fruktbart till exempel när det gäller ungdoms- och föreningsverksamhet. Nattvandringar och att motverka droger och ungdomsproblem kan endast bli långsiktigt hållbart om det civila samhället är med på noterna. Att låta en penionärsförening driva dagverksamhet och en idrottsklubb eller föräldraförening sköta en ungdomsgård ger mervärden och säkerställer ett lokalt och ideellt engagemang. De fritidsklubbar som ska startas bör innehålla tydliga sådana element.

Flera exempel ges på samverkan mellan olika verksamheter och enheter inom stadsdelsförvaltningen. Dessa exempel belyser varför stadsdelsnämndsorganisationen är ett bra sätt att organisera verksamhet och service för medborgarna. Samverkan är svårt men nödvändigt och strävan måste vara att utveckla samarbetet så att medborgarnas behov alltid sätts i främsta rummet.

Trygghet

Att garantera medborgarna trygghet och säkerhet är en fundamental offentlig uppgift. Den statliga polisen insatser är inte tillräckliga och inte heller alltid det mest ändamålsenliga sättet. Staden och då särskild stadsdelsnämnderna bör ta ett lokalt ansvar för att i samarbete med andra aktörer öka människors trygghet. Gullmarsplan är ett belysande exempel. Behovet av insatser för att öka tryggheten är akut. Gullmarsplan är en av stadens narkotikahandelsplatser och resandecentrum. I denna miljö utförs många brott. Att öka tryggheten och att skapa bättre underlag för handel hänger ihop. Genom att bygga fler bostäder skapas en bättre social kontroll, kriminaliteten motverkas och underlaget för att öka utbudet av butiker förbättras. De krav som ställts på att trafiknämnden och marknämnden ska åtgärda vissa saker ser tyvärr ut att dröja varför ett mer kraftfullt agerande behövs från nämndens sida.

Ett sätt att identifiera platser och omständigheter som skapar otrygghet är att genomföra trygghetsvandringar. Enligt Verksamhetsplanen ska trygghetsvandringar genomföras i flera stadsdelar. Förvaltningen bör ges i uppdrag att arrangera en trygghetsvandring i området kring Gulllmarsplan. Ett nära samarbete med boende, föreningar och företagarförening bör också ske i detta område. I arbetet med att öka tryggheten ska ett nära samarbete med föreningsliv och frivilliga krafter ske. Nämnden bör ges möjlighet att följa det arbetet genom att bjudas in till eller på annat sätt nära följa hur samarbetet utvecklas.

Kristdemokraterna vill också gärna se att en kommunal stadsvakt övertar ordningshållningen på offentliga platser från polisen och att kameraövervakning nyttjas i större utsträckning.

Klotter

Klotter är en trygghetsfråga, och inte i första hand en fråga om renhållning. Vårt område är nerlusat med klotter som inte saneras i enlighet med de löften som majoriteten ställt ut. Klotter bör saneras inom 24 timmar. Stadsdelsnämnden bör få ansvar för all klottersanering inom stadsdelsnämndens område - även det som i dagsläget sköts av centrala nämnder. Staden bör även eftersträva att sköta saneringen av SL`s och andra huvudmäns egendom. En samordning av klottersaneringen med ett lokalt ansvar borde vara en modell som kan bli framgångsrik.

Nattvandring

I flera stadsdelar arrangeras nattvandringar av föräldragrupper och föräldraföreningar. Detta är en mycket viktig verksamhet och förvaltningen bör i större utsträckning stödja sådana initiativ. De förslag som läggs i Verksamhetsplan 2006 är lovande men inriktningen att samordna frivillig verksamhet får inte leda till att det lokala självbestämmandet tas över av förvaltningens välvilliga och hjälpsamma ambition.’

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Filmprojekt – I ögat på Östberga, etapp 4, godkännes.

Ärendet

Målet med stadsdelsförnyelsen är att öka medborgrnas delaktighet och engagemang för det egna närsamhället och skapa en långsiktigt positiv utveckling i Stockholms ytterstad. Under perioden 2003-2006 får Enskede-Årsta totalt 7, 2 miljoner kronor.

Nämnden har hittills fattat beslut om projekt motsvarande 5 385 000 kronor varav drygt 2 miljoner kronor är förbrukade. Kostnaden för här föreslagna insatser beräknas till 300 000 kronor. Filmprojektet I ögat på Östberga, del 1-3, startade i september. Idén om ett filmprojekt med fokus på ungdomarnas liv i Östberga kommer från ungdomarna själva och fritidsgårdens personal.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 december 2005.

Dnr 05-004/165

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

1. Ramavtal som gäller dygnetruntvård samt jourfamiljehem för barn, ungdomar och familjer med psykosociala svårigheter förlängs.

2. Socialtjänstförvaltningen ges i uppdrag att genomföra upphandling av träningsboende, mellanvård samt öppenvård för barn, ungdomar och familjer.

Ärendet

Under 2003 upphandlade socialtjänstförvaltningen enskilt driven vård för barn, ungdomar och familjer för socialtjänstnämnden och samtliga stadsdelsnämnders räkning.

Förvaltningen föreslår att avtalsperioden förlängs för de företag som har verksamheter i de kategorier som omfattar dygnetruntvård i HVB (hem för vård och boende) och jourfamiljehem. Socialtjänstförvaltningen ges i uppdrag att 2006 genomföra upphandling av träningsboende, mellanvård samt öppenvård för barn, ungdomar och familjer.

Avtalstiden föreslås till 2007-01-01-2009-12-31, med möjlighet till 1+1 års förlängning.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 22 november 2005.

Dnr 03-105/130

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Nedskrivning av fordringar från april 2004 och tidigare om totalt 1 409 920:50 kronor fastställes, i enlighet med stadens ”Regler för ekonomisk förvaltning”.

Ärendet

En fordran (faktura) betraktas som osäker när den inte betalats efter 30 dagar från förfallodatum. Fordran lämnas då vidare till inkassoföretag.

Nedskrivning av en fordrad ska ske när alla inkassoåtgärder vidtagits eller senast efter ett år. I de fall då fordran inte kan drivas eller indrivningsförsöken är utsiktslösa kan fordran skrivas ned tidigare än efter ett år. Förvaltningen föreslår att nedskrivning sker med angivet belopp.

Stadsdelsförvaltnignen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 6 december 2005.

Dnr 05-103/268

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

1. Till ledamöter utses
   Lars Juhlin PRO Årstaplan
   Inger Carlsson PRO Gullmarsplan
   Gunborg Setréus PRO Enskededalen
   Ingemor Kreitz SPF Stureby
   Anita Thidevall SPF Enskede-Årsta SDF

2. Till ersättare utses
   Elsa Clevinge PRO Årstaplan
   Margot Henriksson PRO Gullmarsplan
   Ulla Andersson PRO Enskededalen
   Bo Törnqvist SPF Dalen
   Ingvar Andersson PRO Stureby

Ärendet

Pensionärsorganisationerna har inkommit med nomineringar till förvaltningen samt med uppgifter om antal medlemmar i organisationerna. Enligt instruktionerna ska stadsdelsnämndens pensionärsråd (SPR) bestå av fem ledamöter och fem ersättare och utses av nämnden för ett år.

Rådets ledamöter nomineras proportionellt i förhållande till organsisationernas medlemsantal i nämndens geografiska område.

Ledamöterna ska vara bosatta inom stadsdelsnämndens område.

Förvaltningen föreslår val av nominerade personer. Rådet utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 november 2005.

Dnr 05-002/681

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Arhe Hamednaca (s) utses som ersättare på vakant plats för (s).

Ärendet

Kommunfullmäktige har beslutat att i staden inrätta en demokratiberedning för att stimulera och utveckla medborgarnas inflytande.

Nämnden inrättade en lokal demokratiberedning från och med 1 juni 2003, antal deltagare samt fasställde instruktion för delegationen.

Arhe Hamednaca (s) föreslås till vakant plats för (s).

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 1 december 2005.

Dnr 03-002/151

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Tjänsteutlåtandet åberopas som remissvar till kommunstyrelsen.

Ärendet

Kommunstyrelsen har i remiss begärt nämndens yttrande över en nationell handlingsplan för barn- och ungdomsvård.

En parlamentarisk kommitté har på uppdrag av regeringen arbetat fram betänkandet ”Källan till en chans”. En analys av den sociala barn- och ungdomsvårdens mål, innehåll, resultat och organisation i Sverige har lagt grunden till förslag om en nationell handlingsplan.

Förvaltningen vill särskilt framhålla vikten av att det finns förutsättningar för en fungerande samverkan i arbetet kring barn och ungdom och att ansvarsfrågorna tydliggörs. Försöken med samordnade verksamheter inom kommun och landsting för insatser för barn som har sociala och psykiatriska problem välkomnas. Förvaltningen tillstyrker också förslagen om satsningar för att stimulera och underlätta utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 29 november 2005.

Dnr 05-503/628

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Paragrafen förklarades omedelbart justerad

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Tjänsteutlåtandet åberopas som remissvar till kommunstyrelsen.

Ärendet

Kommunstyrelsen har i remiss begärt nämndens yttrande om råd om bevarande och gallring.

En översyn har gjorts av gallringsråden om bevarande och gallring av handlingar inom den kommunala socialtjänsten m.m. Handlingar som förekommer hos kommuner och landsting utgör deras arkiv.

Förvaltningen anser att det är bra och viktigt att allmänna råd omarbetas och följer utvecklingen inom den kommunala socialtjänsten för att nå sitt syfte. Råden är avsedda att underlätta den praktiska verksamheten och vara ett stöd för kommunens egna gallringsbeslut. Förslaget till råd är dock för omfattande och förändringar behöver göras för att dessa ska bli lättare att överblicka och med lättillgängliga.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 november 2005.

Dnr 05-012/651

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Paragrafen förklarades omedelbart justerad

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

1. Redogörelsen med anledning av stadsarkivets inspektionsrapport godkänns.

2. Ärendet överlämnas till Stockholms stadsarkiv.

Ärendet

Stockholms stadsarkiv inspekterade i juni 2005 förvaltningens hantering av allmänna handlingar och bedömde att rutinerna var tillfredsställande. Stadsarkivet yrkade att förvaltningen måste utreda behovet av fler gallringsbeslut, främst för digitalt lagrad information i IT-system och i IT-register.

Förvaltningen redovisar vilka åtgärder som vidtagits med anledning av inspektionen. Det handlar bland annat om att planera utbildning i arkivfrågor och offentlighetsprincipen, inleda gallringsutredningar samt att dokumentera, tillämpa och följa upp rutiner som rör hanteringen av allmänna handlingar.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 28 november 2005.

Dnr 05-012/269

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Förvaltningens tjänsteutlåtande åberopas som svar till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ärendet

Länsstyrelsen har i remiss begärt nämndens yttrande över en tillsynsrapport av Åsens ålderdomshem. Länsstyrelsen begär svar på vilka åtgärder som planeras med anledning av rapporten.

Förvaltningen anför att bemanningen nattetid kommer att utökas med en tjänst för att säkra omvårdnaden nattetid. Ålderdomshemmet har en pågående schemagrupp som ser över bemanningen även dagtid.

Informationstavlor är uppsatta för olika slags information. Skriftlig instruktion om Lex Sarah finns och utbildning i SoL- dokumentation sker under 2006.

Stadsdelsförvvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 december 2005.

Dnr 05-504/678

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Månadsrapport för november 2005 godkännes.

Ärendet

Den positiva ekonomiska utvecklingen fortsätter och prognosen för november visar på ett överskott på cirka 3 mnkr. I förhållande till tidigare prognoser har utfallet på anslag 2, försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder, försämrats med 1, 0 mnkr.

Största anledningen till det förbättrade resultatet är minskade hyreskostnader inom skola och förskola.

Stadsdelsförvaltningens hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 9 december 2005.

Dnr 05-103/181

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Anmälan av lärotider för läsåret 2006/ 2007 läggs till handlingarna.

Ärendet

Stadsdelen har att lokalt fatta beslut om lärotider för skolverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Sportlov, vecka 9, och påsklov, vecka 15, är gemensamma för staden. Därutöver får högst tre lovdagar och högst fem studiedagar läggas ut. Ett läsår ska omfatta minst 178 skoldagar.

Förvaltningen föreslår att höstterminen blir 21 augusti- 21 december och vårterminen 8 januari-11 juni, med avslutningsdag 12 juni.

Stadsdelsförvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 30 november 2005.

Dnr 05-403/687

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Anmälan läggs till handlingarna.

Anmäldes protokoll från kommunfullmäktige den 5 december 2005 val till Enskede-Årsta stadsdelsnämnd för år 2006. Dnr 05-002/699

Susanna Brolin (v) ordförande
Göran Holmström (kd) vice ordförande

Ledamöter

Lars-Åke Henriksson (s)
Karin Falk (s)
Jimmy Lindgren (s)
Lennart Pöppel (s)
Elin Låby (mp)
Anders Hellström (m)
Birgitta Axén (m)
Björn Holmberg (m)
Hans Larsson (fp)
Peter Backlund (fp)

Ersättare

Jan Olof Larsson (s)
Mervi Mäkinen Andersson (s)
Anna Ström (s)
Katina Staf (s)
Linnéa Björnstam (s)
Rolf Brattström (v)
Jonas Eklund (mp)
Christian Jobrant (m)
Anna Lund (m)
Helena Nilsson (fp)
Lennart Mörner (fp)
Claes Karlsson (kd)
Kristina Almqvist (m)

Enskede-Årsta stadsdelsnämnds beslut

Anmälan läggs till handlingarna.

Ärendet

Balanslistan redovisar de uppdrag som nämnden lämnat till förvaltningen och innefattar kvarstående skrivelser, uppdrag och frågor.

Beslutsgång

Nämnden ställde sig bakom förvaltningens förslag.

Anmäldes inkomna skrivelser, protokoll med mera, bilaga § 17.

Förvaltningen fick i uppdrag att vidta åtgärder som föranleds av anmälan.

Anmäldes följande

Godkännande av studieresa till Nairobi och förhandlingsprotokoll inom socialtjänstavdelningen.

Ulla Thorslund informerade

- Enskede sportstuga är åter i förvaltningens verksamhet och en förskola kommer att öppnas där.

- En förskolepaviljong öppnar i mars vid Årstaskolan.

- Inbjudan till Fördjupning i Handikappolitiskt program för Stockholms stad anmäldes – olika seminarier under våren.

Beslut att ledamot/ ersättare kan deltaga.

Ulla Thorslund önskade alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

Information om parkeringssituationen i Årsta lämnades på den öppnafrågestunden och nämnden beslutade att omgående tillskriva trafiknämnden i frågan.

Förvaltningen fick i uppdrag att bereda en skrivelse.

Dnr 05-306/550

En fråga ställdes, redovisning av städsatsning i stadsdelen och projektet ren stad.

Ordföranden Susanna Brolin (v) tackade för det gångna året och önskade samtliga en God Jul och ett Gott Nytt År.